Seminariedokumentation TP SAMS 14
Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 1(12) Dokumentation efter Mötesplats TP SAMS 14-15 oktober 2015 I detta dokument hittar ni dokumentation av föredrag, diskussioner och workshops som genomfördes under Mötesplats TP SAMS som arrangerades den 14-15 oktober 2015 på Arlanda. TP SAMS står för Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar och är ett transportslagsövergripande forum för privat-offentlig samverkan där myndigheter och branschorganisationer ingår. Seminariet Mötesplats TP SAMS var den första aktivitet som TP SAMS arrangerade och syftade till att ge kunskap om krisberedskap, krishantering och planering för höjd beredskap hos offentliga och privata aktörer i transportsektorn men också till att utgöra en möjlighet för nätverksbyggande. Först i dokumentet hittar ni textdokumentation som avser frågeställningar och diskussioner som löpande uppstått under konferensen men avgränsas från att omfatta faktiskt innehåll i de framförda presentationerna. Presentationerna hittar ni efter textdokumentationen följt av program och deltagarlista med kontaktuppgifter. Har ni frågor eller vill komma ikontakt med TP SAMS hör gärna av er till till projektledaren för att etablera TP SAMS, Roland Sandelin, se deltagarlistan för kontaktuppgifter. 2015-10-14, Dag 1 10:15 Framhället - omvärldsanalys kring framtidens samhälle. Diana Uppman, omvärldsanalytiker och VD på BVD. TMALL 0422 Brev v.1.0 Vid presentation av miljövänliga transportalternativ för storstäder uppstod frågor kring hur bilindustrin mottar potentiella förslag till utbyggda cykelvägar och andra miljövänliga alternativ. Frågan besvarades genom beskrivning av trender mot mindre och tystare bilar samt att urbaniseringens trender inte direkt leder till färre bilar totalt utan färre bilar i tätorter. Ett visst motstånd mot urbaniseringens trender har dock noterats samtidigt som många kommuner uppvisar vilja att reducera biltrafik från stadskärnorna. Detta påverkar även kollektivtrafiken vars tillgänglighet förväntas öka framöver. Under avsnittet för teknikutveckling lyftes frågeställningen kring vad som är viktigast i en kris. Kommunikation var en nyckelfaktor som nämndes och att denna ofta möjliggörs av teknik. Efter presentationen uppstod frågor kring den roll reglering spelar för miljöfrämjande åtgärder samt hur sådana bör införas. Resonemang ledde till slutsatser Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 2(12) om att reglering kan behövas men att det även viktigt att miljöfrämjande åtgärder premieras för att motivera kommersiella aktörer. Med referens till urbanisering uppstod fråga kring huruvida städer kommer att vara homogena eller fragmenterade. Det förklarades att stadskärnor får en större betydelse än staden i sig samt att stadskärnorna kommer att konkurrera med varandra. Detta ökar i sin tur krav på planering och transport. Rådande syn kan beskrivas som att envar inte längre åker till en stad utan till en stadskärna. Stadskärnor får därmed högre relevans. 11:05 Omvärld/framtid - fokus drivmedel. Urban Bergström, Energimyndigheten Vid avsnittet kring avbrott för oljeförsörjning samt hur sådana avbrott kompenserats för, uppstod frågeställningar kring hur miljöfarligt det är att utvinna skifferbränsle i jämförelse med andra källor. Det framgick att skifferbränsle hade större negativ inverkan då det är mer resurskrävande och leder till ett större antal brunnar (varje brunn har relativt låg kapacitet). Det framfördes att utvinning i Norge minskar och diskussion uppstod kring varför. Detta förklarades med mindre olja och minskad tillgänglighet. Ökad utvinning kräver nyinvestering i form av behandling av nya källor vilket fn är för kostsamt. Avseende energiutvinning i Arktis lyftes frågor kring riskers natur samt huruvida de är rent monetära eller av andra slag. Frågan besvarades genom en mängd risker; miljörisker och politiska motstridigheter kan leda till konflikt då viss oklarhet föreligger kring vilka länder som har rätt till de omtalade områdena. Det är även monetärt kostsamt att utvinna olja i dessa områden. Kring svensk oljekonsumtion uppstod frågor kring svenska oljelager som ska motsvara 90 dagars förbrukning. Diskussion visade att Sverige alltid har ett större beredskapslager än så, det kan handla om 120 dagars reservlager. Diskussion fortlöpte kring var svensk oljereserv finns rent geografiskt. Det TMALL 0422 Brev v.1.0 framgick att cirka 10 % lagras utomlands. Vid presentationens avslut framförde en konferensdeltagande att det är önskvärt att näringslivet är med kring all planering avseende transportfrågor samt i relation till försvarsplaneringen. Resonemang fördes kring att delaktighet helst ska ske på frivillig basis även om gammal lagstiftning inkluderar näringslivet inom försvarsplanering. Samverkan som omnämnts under presentationen ska ses som långsiktig och det konstaterades att det är en lång väg att gå men att konferensdagen är en bra start. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 3(12) 12:30 Krav på transportsektorns aktörer utifrån civilt och militärt försvar Nils Löwegren, MSB, Del 1 Vid presentation av totalförsvar ställt mot civilt försvar uppstod frågeställning kring hur ”samhällsverksamhet” eller ”samhällsviktig verksamhet” ska definieras. Begreppen förklarades med termen ”Sverige AB” vilket vidare förklarades som att allt som fungerar till vardags även måste fungera under krig eller en samhällsstörning. Allt från dagis och transporter till energiförsörjning måste vara funktionellt för att en samhällsstörning ska kunna bemötas på ett tillfredsställande sätt. En konferensdeltagare lyfte frågan kring behov hos civil befolkning ställt mot militära behov vid en kris. Prioritering mellan civila och militära behov är en svår och viktig fråga som ännu inte är färdigutredd. 13:00 Krav på transportsektorns aktörer utifrån civilt och militärt försvar Johan Almlöf, Försvarsmakten, Del 2 Avseende logistik inom försvaret lyftes en frågeställning kring Försvarsmaktens definition av sin kärnverksamhet vid operationer. Det framkom att en del kan beskrivas som uppfyllnad av krigsförbandens och insatsorganisationernas målsättningar. Följdfrågor ställdes kring drivmedelsförsörjning samt hur konkurrens om drivmedel ska hanteras vid samhällsstörningar. Diskussionen visade att behoven måste balanseras för att grundförutsättningar för en fungerande stat ska fungera. Diskussioner kring avtal för förmågeutveckling och utbyte uppstod. Det framgick att det finns sådana avtal samt att dessa ständigt uppdateras och bearbetas. En följdfråga avsåg huruvida Försvarsmakten har behovstäckning för ett väpnat angrepp på Sverige idag. Det framgick att befintliga förbandsenheter är för få i antal för att kunna använda samtliga transportresurser. Dock sker inte samtliga transportrörelser inom Försvarsmaktens rörelse utan även genom samverkan. TMALL 0422 Brev v.1.0 Fråga uppstod kring huruvida Försvarsmakten har tillräcklig insikt kring vilka transportresurser som finns i samhället. Svaret antydde att Försvarsmakten har koll på den egna verksamheten men inte tillräcklig insyn kring samhällets summerade transportresurser. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 4(12) Genom flera deltagares bidrag framgick att förbättrad samverkan och avtal bör uppmärksammas. Motstridiga lagar och lagenliga krav på aktörer som kan skilja sig beroende på aktör lyftes fram som ett problem. Skydd av transporter diskuterades och det framgick att Försvarsmakten inte har tillräckligt med resurser för att skydda samtliga samhällsviktiga transporter i händelse av krig. Försvarsmaktens minskade resurser och neddragning var en faktor som diskuterades löpande genom presentationen. 13:45 Ansvar och roller i transportsektorn vid samhällsstörningar. Kajsa Helmbring, Combitech på uppdrag av myndigheterna i transportsektorn. TMALL 0422 Brev v.1.0 Avseende krisberedskap i kollektivtrafiken uppstod frågor kring hurivida de regionala kollektivtrafikmyndigheterna känner till lagen om extraordinära händelser. Frågan besvarades jakande men att problemet med bristande krisberedskap inom kollektivtrafiken härrör ur att inga tydliga krav ställs på kollektivtrafikmyndigheterna. Diskussionen summerades med att det inte finns några hinder för ökade krav på krishanteringsförmåga. Vidare diskuterades kostnader för krav på krishanteringsförmåga. Det framgick att SL är ett exempel som ställer relevanta säkerhetskrav och är ett exempel på fungerande säkerhetskravställning. Det förtydligas att SL:s krav inte kräver att en aktör ska kunna Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 5(12) utföra transporter under extraordinära händelser. Kraven avser att risk- och sårbarhetsanalyser och planering genomförs samt att övergripande hänsyn tas till robusthet och säkerhet. Sådana krav bidrar även till ökad robusthet hos berörda aktörer på lång sikt. Den genomförda förstudien pekar på att det är ovanligt med sådana krav vid upphandlingar, detta är något som behöver utforskas och implementeras mer. Avsnitt angående jämförelse med andra länder aktualiserade frågor kring hur upphandlingsregler är betingade i andra länder samt huruvida en jämförelse med andra länder är tillämpbar. Resonemangen pekade på att EU-grundande direktiv bör leda till att relevanta jämförelser kan utföras. Avslutande frågor berörde problematik kring att transportsektorn är hårt reglerad samt att en samhällsstörning ställer krav på utökad kapacitet; En studie kring detta föreslogs av en deltagare. Vidare belystes den aktuella problemställningen med flyktingkatastrofen som bemöts med en mängd ad hoc lösningar som en följd av bristfällig eller utebliven planering inför samhällsstörningar. 14.20 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Johan Hjelm, Combitech på uppdrag av MSB. Problematik kring samlade lägesbilder diskuterades. Det framfördes att riktlinjer och ansvarsfördelning till trots, saknas det ett systematiskt sätt att ställa rätt frågor för att skapa en gemensam bild vid samhällsstörningar. Deltagare lyfte frågor kring MSB:s syn på hur näringsaktörer ska vara en del av en helhetssyn med samlade lägesbilder. Det framgick att konceptet med helhetssyn och gemensamma grunder avser samtliga aktörer inom såväl privat som offentlig sektor. Idag är den privat/offentliga samverkan är inte särskilt utvecklad. 15:30 Snabbpresentationer, ”Utmaningar” Branden i Västmanland TMALL 0422 Brev v.1.0 Erik Schyberg, Försvarshögskolan Frågor uppstod kring evakuering avseende potentiella scenarier vid branden i Västmanland, i exemplet nämndes Norberg och hur en sådan evakuering hade kunnat utföras. Det lyftes fram att utebliven övning kring evakuering var ett övergripande problem och att det var tur att vidare evakuering inte blev nödvändigt. Ansvar och roller diskuterades avseende transport och evakuering. Vid branden var sådana faktorer otydliga och ledde till en försämrad hantering. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 6(12) Råd till TP SAMS efterfrågades inom ramen för samverkansområdet transporter för att kunna bemöta samhällsstörningar. Bristande kunskap om varandras resurser framfördes som en viktig faktor. Ett problem vid branden var att olika aktörer saknade inblick kring tillgängliga kompetenser och resurser. Det kan lärdomar dras av. Diskussioner fördes kring kontaktnätverk. Vid branden baserades koordination och samordning på enskilda aktörers kontaktnätverk. De involverade saknade metoder för att få information om relevanta aktörers kompetenser och resurser. Vikten av att berörda aktörer möts för att bygga nätverk underströks men även att förbättrade processer för samordning och koordination är tillrådigt. Avslutande diskussioner berörde frågan kring huruvida en central aktör kan samla all kompetens och erfarenhet för att leda insatser vid samhällsstörningar. Samstämmiga toner beskrev att det kan vara orimligt att ställa så höga krav på att enskilda kommuner ska ha sådan kompetens och erfarenhet. MSB:s roll diskuterades och åsikter framfördes avseende MSB:s ansvar vid ledning och stöd vid samhällsstörningar. 15:50 Storskalig utrymning Susan Bergman, Combitech AB Diskussioner fördes kring hur vi kan lära oss av evakueringar som skett i andra länder med stormen Sandy som exempel. I det fallet var nyckeln att information framfördes på ett lugnt och tydligt sätt. Kommunikationen fungerade mycket bra och människor kunde evakueras utan att panik blev en faktor. Kommunikation i kombination med en strukturerad evakuering lyftes fram som viktiga beståndsdelar vid stormen Sandy. Andra exempel diskuterades och det framgick att Sverige har teoretiska evakueringsplaner som inte är tillräckligt väl förankrade genom åtgärdsplanering. Frågan kring kunskap om de olika transportslagens kapacitet upptogs; Det är fördelaktigt att kombinera olika transportslag för vidaretransport vid evakuering. Det är därför viktigt att kunskap om de olika transportslagens kompetenser och resurser finns att tillgå vid storskalig evakuering. 16:20 Hamnincidenter Anders Klingström, Sveriges Hamnar Diskussioner uppstod kring störningar med vägraset i Munkedal som exempel. Tillgång till hamnar samt transport drabbades. TMALL 0422 Brev v.1.0 Frågor framfördes kring problematik avseende undantag från regelverk vid samhällskriser. Det föreligger låg legal och avtalsmässig flexibilitet att agera vid störningar med hänsyn till faktorer som reglering av vilotider, bullernivåer och vilka tider på dygnet som hamnar får vara aktiva. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 7(12) 16:40 Buss som resurs Johan Ekman, Ekmanresor Diskussioner uppstod kring problematik med delaktighet vid samhällsstörningar. Lagstiftning och kollektivavtal kan utgöra hinder för privata aktörer att agera vid samhällsstörningar. Stort intresse väcktes hos deltagarna avseende positioneringssystem som implementerats av en privat aktör. Fördelar med sådan teknik diskuterades bland konferensdeltagarna. 16:55 En vecka utan lastbilar Åsa Sköld, Sveriges Åkeriföretag Frågor kring prioriteringsordning av transporter lyftes. Exempelvis frågan, ska sjukhusen prioriteras? Gemensamma diskussioner ledde till att även här måste helheten tas hänsyn till. Det som fungerar till vardags måste även fungera vid samhällsstörningar. TMALL 0422 Brev v.1.0 Diskussioner återanknöt till konferensens första presentation avseende miljöfrågor i kontext av hemleverans av mat ställt mot att privatpersoner transporterar sig till och från matvarubutiker. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 8(12) 17:30 Paneldiskussion Panel bestående av Anders Klingstöm, Åsa Sköld, Erik Schyberg, Johan Ekman och Susan Bergman under ledning av Roland Sandelin. Frågor uppstod kring hur den offentliga sektorn bättre kan hantera kriser som den i Västmanland. Gemensamma grunder att utgå ifrån, tydliga ansvars- och rollbeskrivningar samt möjlighet till att förstå varandra och tillgång till information om tillgängliga kompetenser och resurser lyftes som exempel. Diskussionen ledde vidare till huruvida det är möjligt att ha resurspooler tillägnade samhällsstörningar. Exempel på väl utförda åtgärder vid branden i Västmanland efterfrågades. En stor vilja att hjälpa till samt Trafikverkets insatser med att bidra med (trådbundna) nätverksuppkopplingar för kommunikation nämndes som goda exempel. Resurser finns och fungerande samordning bidrar till att samverkan ske på mycket bra sätt. Vidare frågeställningar uppstod kring problematiken med lagstiftning och kollektivavtal som försvårar insatser vid samhällsstörningar. Jämförelser med USA lyftes där privata aktörer dels får monetär ersättning för att engagera sig vid samhällsstörningar och dels riskerar att diskvalificera sig vid stora statliga upphandlingar om de privata aktörerna inte bidrar vid kriser. Diskussioner kring sådana modeller för Sverige diskuterades. Kompensation vid samverkan genom förbättrade affärsmodeller diskuterades. TMALL 0422 Brev v.1.0 Vidare diskuterades fördelarna med att lokala aktörer engageras enligt närhetsprincipen med hänsyn till lokalkännedom och relaterade relevanta faktorer. Uppföljande diskussioner uppstod kring fenomenet att mindre privata aktörer inte blir inbjudna till krisberedskapsövningar; Det framgick att det är svårt att få med samtliga och privata aktörer får ej heller kompensation för att medverka vid krisberedskapsövningar. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 9(12) Svagheter nämndes i kontext då ett behov av resurser uppstår men då en aktör inte vet vem som har resurserna eller hur, var och när de kan tillhandahållas. De avslutande diskussionerna behandlade vad TP SAMS kan göra för näringslivets aktörer för att främja samverkan med offentlig sektor. Resonemang fördes kring ömsesidig vinst samt undantag avseende lagstiftning och kollektivavtal vid samhällsstörningar. 2015-10-15, Dag 2 Konferensens andra dag bestod av en workshop som var inriktad mot frågeställningen kring hur privat-offentlig samverkan kan stärka förmågan att hantera utmaningar som samhällsstörningar medför. Upplägget skedde enligt ett så kallat World Café-format. Deltagarna delades in i fyra grupper som fick rotera mellan fyra bord. Varje bord hade en bordsvärd som ledde samtalen enligt ett specifikt tema med tillhörande frågeställningar. Där dokumenterades gruppens samtal på ett storformatspapper. Pappret lämnades kvar på varje bord för vidare ifyllnad av nästkommande grupp. Bordens teman var enligt nedanstående: · · · · Storskalig utrymning, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, Civilt- och militärt försvar, Insamling och återkoppling avseende TP SAMS arbete. Efter workshopens avslut skedde en kortfattad presentation av det som framförts vid varje bord av varje bordsvärd. Varje presentation sammanfattade de mest centrala koncepten som framförts under workshopen. Dessa presentationer återges nedan i summerad form. Storskalig utrymning Bordsvärd: Susan Bergman, Combitech AB TMALL 0422 Brev v.1.0 Frågor vid bordet 1. Vilken roll och vilket ansvar har din organisation i samband med en storskalig utrymning? 2. Finns förberedda planer för storskalig utrymning inom den verksamhet som du ansvarar för eller opererar inom? 3. Vad kan din organisation erbjuda för resurser och kompetenser i samband med en storskalig utrymning i samhället? 4. Finns det anledning att utveckla den privat-offentliga samverkan inom transportsektorn för att hantera storskalig utrymning? 5. Hur kan samhällets förmåga inom området ytterligare förstärkas? Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 10(12) Sammanfattade svar · · · · · Det saknas tydliga avtal för utbyten av resurser mellan olika aktörer. Ingen av deltagarna kunde uppge att de hade förberedda planer för storskalig utrymning. (Undantag till detta hörde till aktörer som hade egna lokala planer för utrymning, exempelvis utrymning som härrörs från störning i den egna verksamheten.) Samtliga organisationer uppgav att de har relevanta resurser av olika slag att erbjuda vid storskalig utrymning. Samtliga organisationer ansåg att det föreligger goda skäl till att utveckla den privat-offentliga samverkan inom transportsektorn för att hantera storskalig utrymning. Samhället övergripande förmågor kring utrymning är bristfällig och kräver mer förberedelser, övningar och övriga relevanta åtgärder. Gemensammagrunderförsamverkanochledningvid samhällsstörningar Bordsvärd: Johan Hjelm, Combitech AB Frågor vid bordet 1. Vilka är de främsta utmaningarna kring samverkan som din organisation möter vid samhällsstörningar? 2. Har ni varit med om situationer då störningar inträffat i vilka mer utvecklade former för privat-offentlig samverkan hade kunnat underlätta hanteringen av störningen? 3. Hur skulle transportsektorn kunna använda och ha nytta av gemensamma grunder för ledning och samverkan? Sammanfattade svar · TMALL 0422 Brev v.1.0 · Utmaningarna härrörs ur bristande kunskap om varandras organisationer samt brister i informationsflöden och kommunikation. Det framkom även att frånvaron av tydliga ansvarsområden och roller vid samhällsstörningar är en stor utmaning. o Det behövs förtydliganden kring gränsdragning för ansvarsområden. Det är svårt att få med privata aktörer i en privat-offentlig samverkan. o Större krav på beredskapsåtgärder bör ställas vid upphandling. o Licens inom krisberedskap föreslogs för privata aktörer inom transportsektorn. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 11(12) Andra resonemang behandlade metoder för att belöna privata aktörer för deras medverkan alternativt att offentlig sektor köper tjänster av privata aktörer. Gemensamma metoder och utgångspunkter behöver förankras. o Exempel på ett praktiskt förfarande är att gemensamma metoder kan fungera som stöd för att kunna identifiera kontaktpersoner, exempelvis tjänstemän i beredskap. o · Civilt- och militärt försvar Bordsvärd: Kajsa Helmbring, Combitech AB Frågor vid bordet 1. Har er organisation tidigare haft en roll i totalförsvaret och hur såg i så fall denna roll ut med avseende på exempelvis finansiering, tillgänglighetskrav, övningsmedeverkan etc.? 2. Hur anser ni att transportsektorns roll i totalförsvaret ska organiseras framöver? 3. Vilka utmaningar ser ni kopplat till er medverkan i totalförsvaret? 4. Kan en framtida medverkan i totalförsvaret ge nytta för er organisation? 5. Kan privat-offentlig samverkan vara ett sätt att hantera transportsektorns bidrag till totalförsvaret? Sammanfattade svar · · · TMALL 0422 Brev v.1.0 · En delmängd av deltagarna har tidigare haft en roll i totalförsvaret. Idag möter vi ett helt nytt klimat och en helt ny omvärld vilket gör tidigare försvar delvis förlegat. o Tidigare försvarsplanering blir ej aktuellt fullt ut. Exempelvis ställer cyberkrigsföring helt nya krav på beredskap och åtgärder. Befintliga informationssystem och kommunikationskanaler kan angripas och därmed medföra oönskade konsekvenser. Nya affärsmodeller är nödvändiga för att förbättra privat-offentlig samverkan inom transportsektorn. Deltagarna var positivt inställda till utökad privatoffentlig samverkan genom nätverkande och kunskapsutbyte. TP SAMS kan spela en viktig roll. Den privata sektorn uppgav att det saknas besluts- och resursmandat för att de ska kunna agera effektivt vid samhällsstörningar. Dokumentdatum 2015-10-27 Sidor 12(12) Insamling och återkoppling avseende TP SAMS arbete Bordsvärd: Roland Sandelin, Trafikverket Frågor vid bordet 1. Vad anser ni att TP SAMS ska fokusera på under etableringsfasen och därefter? 2. Vad skulle er organisation ha nytta av att TP SAMS åstadkommer under etableringsfasen? 3. Har ni intresse av att delta i andra seminarier som det här? 4. Har ni intresse av att medverka i övningar för att genom transportslagsövergripande samverkan förbättra hanteringen av samhällsstörningar? 5. Vad tyckte ni om innehåll, upplägg och format på Mötesplats TP SAMS 2015 (dvs detta evenemang)? Sammanfattade svar · · · TMALL 0422 Brev v.1.0 · · Deltagarnas återkoppling var mycket positiv och TP SAMS anses kunna ha en viktig roll avseende kunskapsförmedling. o TP SAMS bör fokusera på att presentera relevanta leverabler under etableringsfasen. Exempelvis en beskrivning befintliga förmågor inom transportsektorn. o Under etableringsfasen bör TP SAMS fokusera på att skapa värde. o TP SAMS bör fokusera mer på proaktivt arbete framför reaktivt arbete. o Ett generellt behov av starkare beslutsfattare har uttryckts av deltagarna. TP SAMS kan fungera som en sammanhållande länk för att få med alla relevanta aktörer. Många deltagare uttryckte ett stort intresse för fortsatt deltagande vid liknande konferenser. Många deltagare uttryckte ett intresse för medverkande vid övningar. Mötesplats TP SAMS 2015 ansågs vara en lyckad tillställning, rikt på innehåll och med ett bra upplägg. Framöver kan mängden presentationer (informationsspridning) begränsas något för effektivare mottagande hos konferensdeltagarna. TP SAMS Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar PROGRAM Onsdag 14 okt, 2015 09.30 Mingel och fika 10.00VÄLKOMMEN 10.10Förutsättningar 10.15 Framhället - omvärldsanalys kring framtidens samhälle. Diana Uppman, omvärldsanalytiker och VD på BVD. 11.00 Omvärld/framtid - fokus drivmedel. Urban Bergström, Energimyndigheten. 11.40LUNCH 12.30 Krav på transportsektorns aktörer utifrån civilt och militärt försvar. Nils Löwegren, MSB och Johan Almlöf, Försvarsmakten. 13.30 Ansvar och roller i transportsektorn vid samhällsstörningar. Kajsa Helmbring, Combitech har analyserat frågan på uppdrag av myndighetrna i transportsektorn. 14.00 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Johan Hjelm, Combitech arbetar med frågan på uppdrag av MSB. 14.30FIKA 15.00Utmaningar 15.10Snabbpresentationer kring exempelvis branden i Västmanland 2014, storskalig utrymning, hamnincidenter, buss som resurs och en vecka utan lastbilar. 16.50 Paneldiskussion med snabbtalarna. Vad fungerade/fungerade inte? Kunde privat-offentlig samverkan ha löst något problem vid de inträffade händelserna? Medverkande: Erik Schyberg, FHS Susan Bergman, Combitech Anders Klingström, Sveriges Hamnar Johan Ekman, Ekmanresor Åsa Sköld, Sveriges Åkeriföretag 17.30 Slut för dagen 20.00MIDDAG TP SAMS Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar PROGRAM Torsdag 15 okt, 2015 08.30 Workshop inklusive fika Hur kan privat-offentlig samverkan stärka förmågan att hantera utmaningarna? 10.45Sammanfattning av workshopens resultat, plenumdiskussion 11.15 Avslut och avrundning 11.30LUNCH TP SAMS Välkommen till Mötesplats TP SAMS 14-15 oktober 2015 Arlanda Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar TP SAMS Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar Mötesplats TP SAMS 14-15 oktober Roland Sandelin ”Vart är vi på väg” SOTP Samverkansområde Transporter Resan för SOTP börjar i Krisberedskapsförordningen Samverkansområden (6 st) 8 § För att främja en helhetssyn i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap ska planeringen för de myndigheter som anges i bilagan till denna förordning bedrivas inom samverkansområden… ----och slutar när: samhällets behov av transporter är tillgodosedda vid en kris och vid höjd beredskap. TP SAMS Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar Bakgrund • Utredning av SOTP 2013-2014 • Saknas struktur för systematisk samverkan mellan myndigheterna och de privata aktörerna inom transportsektorn kring frågor kopplade till samhällssäkerhet och krisberedskap. • Förankring av resultat hos branschorganisationer i transportsektorn • Trafikverket ansökan om finansiering för att etablera struktur för samverkan Projekt att etablera TPSAMS Transportsektorns samverkan inför samhällsstörningar TP SAMS 2015 2016 2017 Projekt att etablera TPSAMS Finansiering 2.4-medel 2015-2017 – Projektledare – Konsultstödsresurser – Verksamhetsmedel Medlemmar i styrelsen Sveriges Bussföretag – Göran Forssén Sveriges Åkeriföretag – Mårten Johansson Tågoperatörerna – Björn Westerberg Sveriges Hamnar –Anders Klingström Svenska Flygbranschen – Janne Bergling Swedavia – Peder Beausang Trafikverket – Anders Backman Transportstyrelsen- Per Wickenberg Sjöfartsverket–Torbjörn Mellblom Luftfartsverket – Johan von Below Energimyndigheten – Urban Bergström Planerade aktiviteter • Mötesplats TP SAMS 14-15 oktober, kunskapshöjande seminarium. • Kartläggningsstudie kring resurser och kompetenser i sektorn som kan nyttjas vid samhällsstörningar och former för att förmedla dessa. Förstudie 2015, huvudstudie 2016. • Övningsserie 2016-2017, tre övningar. Mötesplats TP SAMS 14-15/10 Och nu till programmet Ärendenummer Dokumentdatum [Ärendenummer NY] 2015-10-22 Ert ärendenummer Sidor [Motpartens ärendeID NY] 2(2) Diana Uppmans presentation hittar ni på följande länk: TMALL 0422 Brev v.1.0 https://transfer.bvd.se/_Ed9qFPRNUSrKKR Hur säker är oljeförsörjningen i en värld av politiska oroligheter, krig och naturkatastrofer Urban Bergström Energimyndigheten 1 Vem är jag? Omvärldsanalytiker, Försörjningssäkerhet, Krishantering • Svensk representant i EU-KOM Oil Coordination Group. • Svensk representant i EU-KOM Gas Coordination Group. • Svensk representant i IEA (SEQ) Oil and Gas Security. • Svensk representant ”Skydd av Kritisk Infrastruktur” (EPCIP) • Projektledare för nätverket Olja & Gas (NOG). • Vice ordförande i samverkansområdet ”Transporter”. • Tidigare arbetat som fortifikatör i bl a Saudiarabien i tre år. 2 Energimyndighetens ansvar och roll • Beredskapsmyndighet för samtliga energislag vid långvariga energikriser. • Informera regeringen före, under och efter en energikris • Tillsynsmyndighet enligt LOBO (lag beredskapslagring olja). • Vidmakthålla Sveriges internationella åtaganden för trygg oljeförsörjning (IEA, EU). • Föreslå regeringen förbrukningsdämpande åtgärder för samtliga energislag vid energikriser. • Upprätthålla en energikrisorganisation. • Ingå i det svenska krishanteringssystemet (SOTI, SOTP). • Utföra säkerhets- och omvärldsanalyser över energisituationen globalt. • Tillsynsmyndighet och behörig myndighet för trygg naturgasförsörjning. 3 ”Globalt gott om olja” ” Lågt oljepris, få nyinvesteringar ” ”Subventioner drivmedel ifrågasätts” ”Oroligt Mellanöstern” 4 Olja världens största handelsvara • • • • • Oljan är värd 36 miljarder kr per dag (50 $/fat). 88 miljoner fat per dag. Motsvarar en stapel med höjden 74 800 km. Räcker 1.8 varv runt jorden. På ett år konsumeras 32 miljarder fat olja. • 1 fat olja (159 liter) motsvarar 25 000 timmars mänskligt kroppsarbete. • Idag används över 80 procent av alla oljeprodukter till transportsektorn. 5 Krig för oljan • Pearl Harbor 1941 • Operation ”Blå” Kaukasus 1943 • Iran/Irak kriget 1980/1981 • Iraks invasion av Kuwait 1990/1991 6 Fossila bränslen dominerar globalt 7 Oljekonsumtion per land (2014) 8 Mellanösten sitter på de stora reserverna Drygt 80 procent av oljereserverna ägs av statliga oljebolag 9 Oljekonsumtion (balansen) 10 Händelser som påverkar oljemarknaden 11 Händelser som påverkar oljemarknaden • Orkaner, stormar, översvämningar. • Klimatförändringar, Arktis. • Geopolitik. • Oro/Krig i utvinningsländerna. • Värdsekonomin, efterfrågan. • Tillgång. • Överenskommelser, direktiv, förordningar. 12 Arktis Politisk oro/ Inbördeskrig Orkaner Brand i oljerigg Sydkinesiska sjön Oroshärdar som påverkar oljemarknaden 13 Source:$Foreign$Policy$Associa6on$ Arabiska våren 2010-2011 14 Följdverkningar efter arabiska våren och oljeembargot mot Iran Libyens oljeutvinning Syrien, Jemens oljeutvinning Irans oljeutvinning 15 Iraks oljeutvinning Krig mellan IS, Kurder och Iraks reguljära arme Södra utvinningen Norra utvinningen 16 Avbrott för oljeförsörjningen och USA:s ökning av skiffer olja 17 Oljepriset Brent har störtdykit 18 Oljekonsumtion globalt (94 mb/d ) OPEC står 41 % av utvinningen • USA – 11.6 mb/d • Saudiarabien – 11.5 mb/d • Ryssland – drygt 10.8 mb/d • Norge – 1.9 mb/d (2004 – 3.2 mb/d) Källa: BP 2014 19 Kritiska sund, oljetransporter Stora Bält 3.6 mb/d Bosporen 2.9 mb/d Malackasundet 13.6 mb/d Suezkanalen 2 mb/d Panamakanalen 0.75 mb/d Hormuzsundet 17 mb/d Ca: 94 mb/d global konsumtion (2015) 20 Östersjön; Ny känslig infrastruktur för energitransporter Oljehamnar • Baltikum • Primorsk (2 mb/d) • Borgå Gasledningar • Nordstream 2 st pipeline Oljeutvinning • Södra Östersjön Kusttankers • Oljeprodukter LNG-terminaler • Nynäshamn, Polen, Finska viken 21 Riskerna med oljeutvinning blir allt större • Oljebolagen har flyttat fram gränserna och borrar på ställen som förr ansågs som för svårtillgängliga eller farliga (Arktis, Afrika och norra Ryssland). • Borrning sker upp till 3 kilometer under havsytan. • Områden som är farliga antingen av fysiska skäl, eller på grund av skakiga politiska system och regelbundna konflikter exploateras idag. • Det låga oljepriset hämmar investeringar i ny utvinning 22 Djuphavsutvinning 2010 Deepwater Horizon 1500 m 1000 m 1500 m 2000 m 2500 m 23 Energiutvinning i Arktis Nya transportleder Av världens förväntande reserver: • 30% Naturgas • 13% Olja Källa: USGS 24 Den globala energikampen i Afrika Förs av stora konsumentländer • Afrikas oljetillgångar kommer att bli allt viktigare då andra områden passerar sina maximala utvinningar. • 95% av de statliga intäkterna kommer från oljeexporten i länder med oljeexport. • En fjärdedel av Kinas oljeförbrukning kommer från Afrika och andelen ökar. 25 Oljeförsörjning från Ryssland Pipeline genom Ukraina och Vitryssland Sveriges råoljeimport 416 kb/d (ca 170 kb/d från RU) Primorsk/Ust-Luga 1 Mb/d Europas oljekonsumtion ca 14.5 Mb/d (ca 4 Mb/d från RU) Norra Druzhba 310 kb/d Södra Druzhba 26 Prioriterade områden för Rysslands försvarsmakt 2015 EU och RU: Ömsesidigt beroende • Intäkterna från gas- och oljeindustrin motsvarar ca 10% av RUs BNP (2013) • Stor export av raffinerade produkter till Europa: 15,6 milj. ton/år • Gas och olja motsvarade enligt preliminära uppgifter för 2013 ca 65 % av den ryska varuexporten (gas ca 15%, olja ca 50%) • Gas- och oljeindustrin genererar ca 50 % av intäkterna till den federala budgeten • Ryssland är EU:s tredje största handelspartner. • Rysslandskrisen har fått negativa konsekvenser för RU:s ekonomi. EU behöver rysk energi och RU behöver EU:s pengar 28 Global solidaritet vid oljekris • OECD-ländernas energiorgan IEA bildades av Henry Kissinger 1974 efter oljekrisen. ”SEQ” Stående grupp för oljesäkerhet (90 dagars lager). • EU-Kommissionen ” Coordination Group for Oil ” • Finns motsvarande konstellation i Asien (ASEAN) för olja. 29 Medlemsländernas skyldigheter • Hålla 90-dagars beredskapslagerlager av oljeprodukter. • Aktuella förbrukningsdämpande åtgärder. • Där det går ersätta med andra bränslen. • Övad krisorganisation. • Rapportera statistik (import, konsumtion). • Solidariskt stötta varandra vid en oljekris. 30 Sveriges 90-dagarslager 2015 LAGERHÅLLARE DBO/EO1 ÖVRIGA EO FLYGFOTOGEN MOTORBENSIN Säljare 1 166 821 m³ 23 793 m³ 303 255 m³ 885 409 m³ Förbrukare Kraftvärmeverk 1 921 m³ 2 552 m³ 0 m³ 0 m³ Säljare raffinaderi 515 398 m³ 49 714 m³ 0 m³ 134 652 m³ Förbrukare Industri 8 341 m³ 13 698 m³ 0 m³ 0 m³ 1 692 481 m³ 89 756 m³ 303 255 m³ 1 020 060 m³ TOTALT Råolja får lagras som ersättning till produkterna med högst 2/3 totalt i Sverige. 30% av lagringsskyldigheten får lagras i annat EU-land. 31 Den svenska oljemarknaden 32 Den svenska oljemarknaden Oljemarknaden 33 Tillförd energi till Sverige och globalt I världen är fossilt ca 80 %, i Sverige under 40 % Sverige Globalt 1 2 23 23 Kol 9 29 6 32 Gas 21 12 26 Kärnkraft 31 2 Totalt tillförd primär energi (2014) i % 614 TWh Olja Vattenkraft Biobränslen Övrigt förnybart 141 000 TWh Källa: IEA , Energimyndigheten 34 Sveriges import/export av olja 2014 • Import råolja: 22 miljoner m³ (ca 45 % från Ryssland) • Import produkter och halvfabrikat: 7.4 miljoner m³ • Export produkter: 14 miljoner m³ • Utrikes sjöfart: 2 miljoner m³ 35 Produktkonsumtionen 2014 • Bensin: 3.5 miljoner m³ • Diesel: 5.5 miljoner m³ • Flygbränsle: 1.15 miljoner m³ • Villaolja: 0.8 miljoner m³ • Övrig eldningsolja: 0.6 miljoner m³ 10% 14% Industri Transporter Bostäder och service m.m. 76% 36 Andel förnybart 2014 37 Marknadsandelar motorbensin och diesel 38 Hot och risker Svenska oljemarknaden • 100% beroende av oljeimport. (25% av etanolen svensk) • En orolig global oljemarknad. • Lönsamheten minskar konkurrensen ökar för svenska raffinaderier. • Oljebolagen ägs av utländska intressen med en del huvudkontor utanför Sverige samt service distributionen i Riga (Statoil). • Distributionen sköts av privata åkerier (en del utlänska). • Tankbilar och chaufförer en bristvara. • Oljedepåerna minskar idag ca 20 depåorter. • Svagt intresse för fossila bränslen från våra politiker. • Transportsektorn fortfarande för fossilberoende. 39 Tight marknad för tankbilar/tankvagnar • Ca 800 fordon ska fördelas på 290 kommuner, detta ger 2.8 tankfordon per kommun i genomsnitt. • Tillsammans med släp kan fordonet transportera runt 55 m³ bränsle. • 2 700 drivmedelsstationer. 60 % av dem är automatstationer. • Järnvägstankvagnar (samtliga inhyrda) 40 Transportörer Oljebolag TRANSPORTÖR OKQ8: Egna fordon och inlejda transportörer Statoil: Dantra (Danmark) AA Frakt AB (Sverige) Gran Taralrud (Norge). Preem: Hoyer Svenska AB (Tyskland). St1: Haanpää Group (Finland) Martinsen Transport AB (Norge) Skanol AB (Danmark) Tankbilsbolaget STT (Sverige). Svea Energi AB: Inlejda transportörer 41 Oljehamnar • Sverige har ett trettiotal olika oljehamnar med oljedepåer för lagring. • Transporter från raffinaderier till oljehamnarna sker med kusttankers försedda med dubbla skrov för en ökad säkerhet. • Göteborgshamn, Brofjorden och Nynäshamn är de viktigaste oljehamnarna som kan ta emot stora mängder råolja. 42 Fem raffinaderier • Tre raffinaderier för produkter • Ett raffinaderi för asfalt och smörjoljor • Ett litet raffinaderi för smörjoljor 43 Säkerhetsläget i vår närhet har försämrats (Regeringsförklaringen den 15 september 2015) 44 Försvarsplanering Försvarsmaktens och myndigheters utmaningar • Samverkan med civila myndigheter och försvarsmakten. • Samhällsstrukturen har förändrats och antalet civila samverkanspartner har mångfaldigats. • Ökat utländskt ägande av samhällsviktiga verksamheter. • Nödvändigt att näringslivet är med i en gemensam försvarsplanering 45 Sammanfattning • Olja svår att ersätta energimässigt. • Nödvändig för all världens transporter på väg, luft och till sjöss. • Oljepriset påverkar fortfarande den globala tillväxten. • Stor del av oljan utvinns från instabila regioner. • Påverkar miljön och framtida klimatet. • Svårare utvinningsplatser (havsdjupen, Arktis). • Kampen om utvinningsregionerna ökar. • USAs ökande olje- och gasutvinning, är den långsiktig?? • Europas energiförsörjning har fortfarande stort beroende av rysk olja och gas. • Oljemarknaden har fortfarande flexibilitet för att balansera störningar i oljeförsörjningen. 46 ”Our greatest source of energy in the future is our ability to use it more efficiently” -Ted Pirog, Exxon Mobile Corp urban.bergstrom@energimyndigheten.se 47 Framtidens drivmedel För att finna framtidens drivmedel, som alternativ och komplement till dagens fossila bränslen, sker intensiv forskning och utveckling. Än så länge finns inte någon enskild produkt som kan ersätta de fossila produkterna fullt ut. Orsakerna till detta är flera, men i huvudsak beror det på att alternativen är dyra att framställa, samtidigt som tillgången ofta är begränsad i ett kort perspektiv. Dessutom måste fordonen anpassas till alternativen. Vilket eller vilka av de alternativa drivmedlen som blir morgondagens vinnare är inte bara en fråga om forskning och utveckling, utan även om vilka ekonomiska styrmedel som myndigheterna använder. 48 Framtidens drivmedel • Biobutanol tillverkas genom fermentering av spannmål som till exempel vete, sockerbetor och majs. • Bio-DME Dimetyleter (DME) är ett drivmedel i gasform avsett för dieselmotorer. • Bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi och kan liknas vid ett batteri som ”tankas” med ett bränsle, vätgas. • El- och elhybrider begränsad räckvidd t ex golfbilar och ministadsbilar, för kortare körsträckor. • Etanol från skogsråvara från cellulosa, skogsflis och halm etc finns i dag i mindre skala. • Fischer-Tropsch processen (FT) uppfanns på 1920-talet i Tyskland för tillverkning av syntetiska drivmedel ur stenkol och brunkol (gengas). 49 Ansvar och roller i transportsektorns avseende arbete inom krisberedskapsområdet Arlanda 2015-10-14 Kajsa Helmbring, Combitech AB Ulf Arvidsson, Rejlers Sverige AB Representanter från kommuner och landsting Förstudiens disposition • • • • En sammanställning av gemensamma regleringar. Formellt ansvar och reflektioner kring hur vardera transportmyndighet och andra aktörer tolkar och utövar detta ansvar. Analys av ansvarsförhållanden och otydligheter i dessa. Förslag till huvudstudie. Tolkning av uppdraget • • Avseende krisberedskapsrelaterade frågor identifiera och klargöra principiella ansvarsförhållanden och eventuella otydligheter inom och mellan: – Transportmyndigheter inom SOTP – Andra aktörer inom offentlig sektor – Transportsektorns marknadsaktörer. Klargöra och sammanställa de lagkrav som styr myndigheter, länsstyrelser, kommuner, landsting och näringsliv som har koppling till krisberedskap inom transportsektorn. Tolkning av uppdraget forts. • • • Beskriva det fortsatta arbetet (för en eventuell huvudstudie) med att tyda oklarheter, överlappningar, gråzoner och vad som behöver klargöras när det handlar om ansvarsförhållanden. Samma principer för förstudiearbetet ska gälla för ansvar och roller vid höjd beredskap för aktörerna. Förstudierapportens ändamål är att på ett lättillgängligt sätt, sprida kunskap om ansvarsfördelningen mellan aktörer före, under och efter en krissituation inom transportsektorn. Metod • • Inventering och analys av författningar, myndigheternas riskoch sårbarhetsanalyser, utredningar och rapporter m.m. med anknytning till transportsektorn, krisberedskap och civilt försvar. Intervjuer med företrädare för transportmyndigheter i SOTP, kollektivtrafikmyndigheter, länsstyrelse och kommun. Analys och slutsatser • • • • Begreppet myndighetens ansvarsområde Transportslagsövergripande ansvar Krisberedskap i kollektivtrafiken Krav på krisberedskapsåtgärder hos transportnäringens aktörer Myndighetens ansvarsområde- koppling sektorsansvar inom krisberedskapen • • • Diskrepans föreligger i myndigheternas syn på begreppet myndighetens ansvarsområde. Koppling till begreppet sektorsansvar enligt MSB. Myndigheter som enligt krisberedskapsförordningen har ett särskilt ansvar för krisberedskapen – Uppgiften omfattar även marknadens aktörer (näringsidkare som är berörda). Myndighetens ansvarsområde- koppling sektorsansvar på transportområdet • • • Några myndigheter uppfattar att man tidigare hade ett tydligare sektorsansvar inom krisberedskapen men att detta avskaffats. Sannolikt har denna uppfattning att göra med att begreppet sektorsansvar sedan 2010 inte längre tillämpas inom transportområdet. Eventuellt har myndigheterna i vissa fall likställt begreppet myndighetens ansvarsområde som det används i krisberedskapsförordningen med uppgifter inom ramen för sektorsansvaret specifikt inom transportsektorn. Myndighetens ansvarsområde- koppling ansvarsprincipen och ansvar för samverkan • • Tolkningen av ansvarsprincipen görs ofta för snäv menar regeringen och begränsas ofta till den egna verksamheten. Ansvarsprincipen får enligt regeringen inte används som en förevändning att inte agera eller undvika nödvändiga förberedelser och förebyggande åtgärder, med argumentet att någon annan aktör bär huvudansvaret. Myndighetens ansvarsområde – 2006:942 och myndighetsinstruktionerna • • • Regleringen av vad som ingår i myndigheternas ansvarsområde utifrån krisberedskapsförordningen står i någon mån i motsättning till de roller några av myndigheterna anser sig ha generellt inom transportområdet. Dock gäller krisberedskapsförordningen även om uppgifterna inte behandlas i myndighetsinstruktionerna. Trots att regeringen inte anser att tolkningen av begreppet kan begränsas till att endast omfatta den egna verksamheten, har den snäva tolkning några av myndigheterna gör så vitt känt inte varit föremål för diskussion eller kritik. Myndighetens ansvarsområde- slutsats Motsättningen mellan det som framgår av krisberedskapsförordningen och hur myndigheterna (inbördes olika) tolkar sitt ansvar inom krisberedskapsområdet medför att ansvarsfördelningen framstår som otydlig vilket riskerar att leda till att förmågan inom transportsektorn att hantera samhällsstörningar är otillfredsställande. Transportslagsövergripande ansvar • • Både Transportstyrelsen och Trafikverket har transportslagsövergripande uppgifter Ingen av myndigheterna kopplar de transportslagsövergripande uppdragen specifikt till krisberedskapsarbete eller arbete med uppgifter inom det civila försvaret. Krisberedskap i kollektivtrafiken • • • Kommuner och landsting, som omfattas av lagen om extraordinära händelser, bildar regionala kollektivtrafikmyndigheter, men det synes vara undantag att krisberedskapsfrågor för kollektivtrafiken hanteras: Kommuner och landsting har uppgifter inom totalförsvarsplaneringen. – Inga exempel har påträffats på att kollektivtrafikmyndigheterna arbetar med frågorna. Den statliga kollektivtrafiken som Trafikverket upphandlar berörs inte i myndighetens RSA. Krav på transportnäringens aktörer • • • Det finns inga regleringar eller andra krav riktade mot transportnäringens aktörer utifrån ett tydligt krisberedskapsperspektiv. – Transportstyrelsen har utrett frågan om föreskriftsrätt avseende krisberedskap inom civil luftfart. – Energimyndighetens uppgifter påverkar indirekt transportnäringens aktörer. Det finns omfattande krav och regleringar på aktörerna utifrån: – trafik-, olycks- och driftsäkerhetsperspektiv – antagonistiska hot, särskilt inom luftfart och sjöfart. Möjligheten att ställa krav på näringsidkare m.fl. att medverka i totalförsvarsplanering tillämpas för närvarande inte – Luftfartsverket kan inte ställa detta krav KH1 Frågor för huvudstudie under 2016: Tydligare ansvar och roller avseende transportsektorns krisberedskap • • Lämna rekommendationer kring hur ansvaret för frågor med anknytning till krisberedskap och civilt försvar inom transportsektorn kan förtydligas, kompletteras eller förändras genom författningsmässiga regleringar eller på annat lämpligare sätt. Fem arbetspaket 1. Jämförelse med andra samhällssektorer 2. Andra länders styrning av krisberedskapen i transportsektorn 3. Fördelningen av ansvaret för krisberedskapen i transportsektorn 4. Identifiera och prioritera behov av förändringar m.m. 5. Utarbeta principiella förslag till förändringar m.m. 1. Jämförelse med andra samhällssektorer • • Vilka likheter och skillnader finns mellan transportsektorn och dess myndigheter och de sektorer/myndigheter som är bemyndigade att ställa krisberedskapskrav på respektive sektorers aktörer? Vilka finansieringslösningar finns för transportmyndigheternas krisberedskapsarbete och andra myndigheter samt deras eventuella möjligheter att finansiera krisberedskapsåtgärder? 2. Andra länders styrning av krisberedskapen i transportsektorn • • Klarlägga hur transportsektorn regleras utifrån ett krisberedskapsperspektiv och försvarsplaneringsperspektiv i några andra EU-länder, t.ex. – Finland, som Sverige utökar sitt militära samarbete med – Tyskland som lär ha intressanta lösningar för att tillförsäkra en god förmåga i transportsektorn vid samhällsstörningar. Särskild vikt bör läggas vid – hur marknadsaktörernas resurser och kompetenser tas till vara vid samhällstörningar – på vilket sätt marknadens aktörer åläggs eller ges incitament att medverka i ett sådant arbete. 3. Fördelningen av ansvaret för krisberedskapen i transportsektorn • • • I dag har ingen enskild myndighet ansvar för krisberedskapen inom transportsektorn – Bör detta förändras? Vem/vilka bör i så fall få ansvaret? Ta hänsyn till den återupptagna försvarsplaneringen där oundvikligen transportnäringens aktörer kommer att spela en viktig roll. Kollektivtrafiken – vem ska vara kravställare? 4. Identifiera och prioritera behov av förändringar m.m. • • Bör en utökad reglering vara transportslagsövergripande eller är det lämpligare med särskilda regler för vardera transportslaget? Inom vilka sakområden behöver ansvarsförhållandena förtydligas? 5. Utarbeta principiella förslag till förändringar m.m. • Utarbeta förslag kring hur ansvaret för krisberedskap och civilt försvar inom transportsektorn kan förtydligas, kompletteras eller förändras genom författningsmässiga regleringar eller på annat lämpligare sätt. – Avvägningar utifrån ett kostnads-/nyttoperspektiv – Ändra befintliga författningar eller behövs nya? – Behov av vägledningar, rekommendationer? Möjlighet att bidra till arbetet! • • • Huvudstudien förutsätter utökad informationsinhämtning Särskilt fokus ligger på marknadens aktörer Hoppas att ni vill bidra! Fler frågor eller funderingar? Hör gärna av er! • • Kajsa: kajsa.helmbring@combitech.se Ulf: ulf.arvidsson@rejlers.se Civilt försvar 2015-10-14 TP SAMS Väpnat angrepp uttryckt på civiliska Hantera konsekvenserna av att dessa händelser inträffar inom samma tidsrymd • • • • • • • • • • • • • Storstörningen inom elförsörjningen 1983 Mordet på statsminister Olof Palme Estonias förlisning Kabelbranden i Kista Tietos IT-haveri Raset i Tuve Stormen Gudrun Mordet på utrikesminister Anna Lindh Flodvågskatastrofen i Thailand Eyjafjallajökulls utbrott och spridning av vulkanisk aska Göteborgskravallerna U 137 Diskoteksbranden i Göteborg • • • • • • • • • • • • Flygplanskapningen på Bulltofta Finanskrisen i början av 90-talet Norrmalmstorgsdramat Sprängningen av vapen- och amförråden i Järna Värdetransportrånen Trafikolyckan på Tranarpsbron Påseglingen av bron vid Essingeleden Kemiraolyckan i Helsingborg Utbrotten av Cryptosporidium i Östersund och Skellefteå Tjörnbrokatastrofen Södertäljebron låses i öppet läge Tågurspårningen i Borlänge Vilket krig...? • gick så snabbt som man tänkt sig? • blev så precist som man tänkt sig? • följde folkrätten? Afghanistan 1 Balkan Iran-Irak Falklandskriget 2:a världskriget 1:a världskriget Vietnamkriget Afghanistan 2 Varför påbörjas arbetet med Civilt försvar nu? Totalförsvaret 1996 mer fokus på fredstida kriser 2002 Nytt krishanteringssystem Anpassningsplanering (10 år…), avveckling resurser 2008 Georgien 2009 Insatsförsvaret - ny inriktning av FM 2010 Försvarsplaneringen inom FM 2012 & 2013 Budgetprop. ”helhetssyn” 2013 Uppdrag till MSB 2014 Ukraina Sammanfattning • Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har försämrats. • "Sverige, liksom våra grannländer, är redan idag utsatt för påverkansoperationer som syftar till att påverka vår säkerhetspolitik” • Den samlade förmågan i totalförsvaret ska säkerställas och planeringen för det civila försvaret ska återupptas. ”Säkerhetsläget i vår närhet har försämrats” (Regeringsförklaringen den 15 september 2015) ”Den ryska aggressionen och destabiliseringen av Ukraina är den allvarligaste utmaningen mot den europeiska säkerhetsordningen sedan det kalla krigets slut. Rysslands illegala annektering av Krim är ett brott mot folkrätten. Gränser får inte ändras med våld. Stödet till Ukraina fortsätter, såväl politiskt som ekonomiskt. Ett modernt totalförsvar skapas för att möta de utmaningar som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget. (…)” Vad är totalförsvar och civilt försvar? Totalförsvaret består av militär verksamhet – militärt försvar, och civil verksamhet – civilt försvar. (Ur Lagen om totalförsvar) Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. I fred är civilt försvar förberedelser och planering för att kunna möta ett väpnat angrepp. Vid höjd beredskap, krigsfara och krig är civilt försvar all den (civila) verksamhet som behövs för att möta angreppet. Mål för civilt försvar Regeringens förslag: Målet för det civila försvaret ska från och med 2016 vara att • värna civilbefolkningen, • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och • bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. 1. Öka medvetenheten och vaksamheten. 2. Stärka informations- och cybersäkerheten. 3. Förbättra förmågan att möta terrorhandlingar och angrepp mot kritisk infrastruktur och viktiga försörjningsflöden. 4. Utveckla ett modernt psykologiskt försvar. 5. Utveckla samverkan inom krisberedskap och totalförsvar. Vilken planering behövs? (vad kommer att göras nu?) Vad behöver vi kunna? Exempel! • • • vara förberedda för och kunna bedriva verksamhet under mycket störda förhållanden kunna nå de tre övergripande målen för ett civilt försvar: – Att värna civilbefolkningen, – att upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och – att bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld. kunna agera och fungera enligt gällande lagar och regelverk • samordna med Försvarsmakten • ha snabbt tillgängliga och på förhand planlagda resurser – såväl personella som materiella • vara uthålliga över tiden • ha rutiner och förutsättningar för anpassat skydd • kunna utöva snabbt beslutsfattande på samtliga ledningsnivåer • hantera information som omfattas av försvarssekretess • På förhand förutse vilka hot och vilka utmaningar som kan tänkas ske inom respektive område (omvärldsanalys) Vad gör vi på MSB? Liksom övriga bevakningsansvariga myndigheter ska MSB… • kontinuerlig bedöma vilken verksamhet som behövs med anledning av den säkerhetspolitiska situationen • beakta vad en återupptagen planeringsprocess för totalförsvaret innebär • identifiera beredskapsåtgärder och vid behov påskynda planeringsarbetet • MSB i sin roll som sammanhållande för den civila planeringen bör vara beredd att också kunna lämna stöd till myndigheter som ska samverka med Försvarsmakten i dess uppgift att medverka i stöd till andra länder, t.ex. Finland Totalförsvarsplanering Beredskapsplanering Försvarsplanering Vad är beredskapsplanering? • Syftar till att möta ett angrepp mot Sverige • Utgår från målet för civilt försvar • Tar sin utgångspunkt i de strukturer och processer som används inom krisberedskapen i den mån det är möjligt. • Är inga färdiga dokument och mallar, snarare en process eller flera processer med spel, konferenser, seminarier etc. 17 Arbetet med civilt försvar ska påbörjas i befintliga samverkansområden (beredskapsplanering) • Nya samverkansområden utreds • Beredskapsplanering måste påbörjas innan detta arbete är implementerat Ekonomisk säkerhet Farliga ämnen Geografiskt områdesansvar Skydd, undsättning och vård Teknisk infrastruktur Transport Handlingsplanen för SSV är ett viktigt verktyg i arbetet med civilt försvar. • Måste takta med övrig beredskapsplanering i övriga samverkansstrukturer (SO:n etc.) CIVILT FÖRSVAR 1 2 3 Förmåga att stödja Försvarsmakten Förmåga att stödja Inom 5 prioriterade Försvarsmakten verksamhetsområden: Förmågeutveckling Elektronisk Komm. Transporter Sjukvård Livsmedelsförsörjning Energiförsörjning • • • • • 5 prioriterade • Inom Transporter •verksamhetsområden: Sjukvård • Livsmedels-försörjning • Transporter Energiförsörjning • Sjukvård Elektronisk Livsmedels-försörjning kommunikation Energiförsörjning Elektronisk Ett utvecklingsarbete som kommunikation är samlat, strukturerat och synkroniserat. Ett utvecklingsarbete som är samlat, strukturerat och synkroniserat. Mobilisering och aktivering av civilt och militärt försvar Komplext & komplicerat? Vi ska göra saker enkelt, med ett glatt humör - så att det fungerar! 20 Tack! Tveka inte att höra av er om ni har frågor eller funderingar! nils.lowegren@msb.se alt. 070-351 52 42 sofie.lindberg@msb.se alt. 076-790 11 88 cindy.sturesson@msb.se alt. 072-222 76 62 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE TP SAMS 2015-10-14 Krav på transportsektorns aktörer utifrån det militära försvaret Johan Almlöf WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Krav på transportsektorns aktörer utifrån det militära försvaret Agenda • Inledning • Logistik inom Försvarsmakten • Transport och kommunikationstjänst i Försvarsmakten • Försvarsmaktens behov • Avslutning Målsätting • Öka deltagarnas kunskap om Försvarsmakten • Öka förståelsen för vilka krav som kan ställas på transportsektorns aktörer utifrån det militära försvarets behov WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Totalförsvar Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap 1§ Totalförsvar är verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas. Totalförsvar består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). WWW.FORSVARSMAKTEN.SE 1975 7 miljoner 850 000 NATO, WP Sovjetunionen Värnplikt 2015 9,7 miljoner 55 000 NATO, EU Ryssland Yrkesförsvar WWW.FORSVARSMAKTEN.SE UPPGIFT Förordningen(2007:1266) med instruktion till Försvarsmakten 1§ • Försvarsmakten ska upprätthålla och utveckla ett militärt försvar. Grunden för detta ska vara förmågan väpnad till strid. WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Högkvarterets organisation fr o m 01 januari 2014 Överbefälhavare / Generaldirektör Chef Ledningsstaben Stf C HKV Högkvartersavdelningen C JUR Juridiska staben Internrevisionen Säkerhetsinspektionen Stf C LEDS Ekonomidirektör Ledningsavdelningen Personal direktör Personalstaben Planerings- och ekonomiavdelningen Informations direktör Informationsstaben Generalläkaren Inriktningsavdelningen C PROD Produktionsledning Utbildningschef, C Förbandsprod. Försvarslogistikchef Rikshemvärnschef Armé-, Marin-, Flygvapenchef Militära flyginspektionen C INSATS C MUST Insatsledning Militära Underrättelseoch Säkerhetstjänsten Insatsstab Armé-, Marin-, Flygtaktisk chef Chef SFL Ledningssystemchef Förband, skolor och centrum med krigsförband Insatta förband Ledning och stab Underrättelsekontor Säkerhetskontor Stödkontor INSS J4 (Logistik) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE NY ORBAT HKV Regional stabRegional stabRegional stabRegional stab (-) Kv Kv RöjD R SEC Mröj Mröj EW Liv NUE Ub Räddn PSYOPS ITF FMTIS TSF MP HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV x 40 HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV HV 2015-10-20 JAS JAS JAS JAS JAS JAS U MET TKSE SjvF SjvF Stril MCC Depå Depå x 19 FMLOG TPLED Förbandsreserv Personalreserv SOF 7 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Bydén ÖBÖ ÖB HKV Gyllensporre Mårtensson C LEDS C INSATS BRUKAR C MUST Karlson C PROD Silver UTBILDAR/UTRUSTAR Regementen Flottiljer Marin bas 2015-10-20 8 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE xxx C INSATS xxo MR Hemvärn 2015-10-20 xx ATCH Armén xx MTCH Marinen xx FTCH Flygvapnet 9 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Militärterritoriell indelning MR N MR M MR V MR S Norrbottens län Gävleborgs län Värmlands län Östergötlands län Västernorrlands län Dalarnas län Örebro län Jönköpings län Västerbottens län Uppsala län Kalmar län Jämtlands län Västmanlands län Västra Götalands län Hallands län Kronobergs län Stockholms län Blekinge län Södermanland Skåne län Gotlands län 44 kommuner 79 kommuner 83 kommuner 84 kommuner 7 st Hvbat 12 st Hvbat 10 st Hvbat 11 st Hvbat Militärregion Norr I 19 Boden Militärregion Mitt LG Kungsängen Militärregion Väst P 4 Skövde och Göteborg (-) Militärregion Syd P 7 Revingehed 2015-10-20 10 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Logistik inom försvarsmakten Logistik Logistikledning Stödverksamhet • Analys • Beredning • Metoder Förnödenhetsförsörjning Teknisk tjänst Kommunikations tjänst Försvars medicin Övrigt logistikstöd Transport och kommunikationstjänst WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Logistik inom Försvarsmakten Helhetssyn Behovsstyrd Logistik Resurseffektivitet Förmågeskapande produktion Logistiken spänner från stöd avseende långsiktig materielanskaffning till stöd av grundorganisationens dagliga verksamhet. Resurseffektivitet och rationalitet ska styra logistikens genomförande. Logistikverksamhet som inte tillhör kärnverksamheten ska kunna prövas för konkurrensutsättning. Krav på resurseffektivitet och rationalitet ska alltid vägas mot förmågan att lämna efterfrågat stöd till insatsförbandens verksamhet, såväl nationellt som internationellt Anpassad tillgänglighet InterOperabilitet (Förmåga att effektivt fungera tillsammans) Förmågeutnyttjande operationer/insatser Logistiken omfattar stöd till operationer och insatser över hela konfliktskalan, såväl nationella som internationella. De grundläggande principerna i logistikkonceptet ska vara desamma oavsett om operationen/insatsen genomförs inom eller utanför Sveriges gränser. Operativa och taktiska krav ska styra utformning och genomförande Främre nivåns logistikresurser utgörs av insatsförbandens logistikenheter. Bakre nivån består av FMLOG samt andra nationella och internationella, militära och civila resurser. WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Logistik inom Försvarsmakten Logistik inom Försvarsmakten omfattar många dimensioner och karaktäriseras av stor komplexitet. Logistik täcker en mångfald av ansvarsområden och verksamheter inom vitt skilda delar av Försvarsmaktens organisation. Försvarsmakten ska i huvudsak endast ha egna logistikresurser för sådan verksamhet som är unik för Försvarsmakten eller som inte kan eller bör utövas av andra aktörer. Kärnverksamhet för logistiken inom Försvarsmakten är sådan logistikverksamhet, som kräver egna försvarsmaktsunika logistikresurser inklusive resurser för styrning och kontroll av leverantörer utanför Försvarsmakten. WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Logistik inom Försvarsmakten Logistik har en avgörande inverkan på den grundläggande förmågan Uthållighet. (Ledning, Verkan, Skydd, Und/Info, Rörlighet) Vid operationer och insatser omfattar logistiken planering och genomförande av förflyttningar samt vidmakthållande av stridskrafter. I sin vidaste betydelse kan logistik vid militära operationer ses som den verksamhet som handlar om: • anskaffning, lagring, transport, distribution och undanförsel av materiel • vidmakthållande, driftstöd, teknisk anpassning och omhändertagande av materielsystem och förbandsförmågor • transporter i vid bemärkelse • anskaffning eller konstruktion, underhåll, drift och avyttring av anläggningar och faciliteter • anskaffning och tillhandahållande av tjänster • tillhandahållande av hälso- och sjukvård (Försvarsmedicin). WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Logistik inom Försvarsmakten FM nu: 50 000 personal 1000 lastbilar FM FMV FMLOG • • • Då: • MRT (MotorReparations Tjänst) HKV ”Omdaning Försvarslogistik” Drivmedelstransporter >> tankbilar TT MSB Civ myndigheter Förband Behovstäckning Disposition och utnyttjande Avveckling FF Garanterad tillgång • BRT Beredskapsklausul? (ByggnadsReparations Tjänst) • -Bil-uttagning -Ftg-uttagning -K-företag • CB • Militärgeografiskt verk (MGV) ”faktadatabas” Utvecklas >> BEHOV Komm Fömed Samverkan Avtal Övrigt logistikstöd: Post och kurir, E-post, kassa, logi, bespisning, tvätt och badservice, bemanning och arbetskraft, begravningstjänst och verksamhetssäkerhet (arbetarskydd, arbetsmiljö etc). WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Vi lever >>> ”JUST IN TIME!” >>> >>> en kamp om tillgångarna (transportförmåga) >>> tvingas prioritera >>> planera och förbered för detta ! WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Viktiga frågor att arbeta vidare med • • • • • • • • • • • • • Samverkan mellan privat och offentliga aktörer i en enkel samverkansstruktur Att knyta samman näringsliv och myndigheter är en förutsättning för att lyckas Kartlägga nuläge i hela försörjningskedjan avseende tillgång, behov och distribution Identifiera kritiska beroenden och sårbarheter (t.ex. el, IT, drivmedel, strategiska produkter) Robusthet i hela kedjan genom redundans och genom minskat beroende av infrastruktur Stödet till Försvarsmakten (transportförmåga) Kontinuitetsplanering Krisberedskapsplanering med tydliga roller, ansvar, mandat och rutiner Nationellt skafferi med kritiska produkter och insatsvaror Öva regelbundet Nationellt ramverk inklusive planeringsförutsättningar för kommuner och landsting Hushållsberedskap Lagstiftning §§, avtal (avropsavtal, ramavtal) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Vad vinner vi på detta arbete • Ett bredare nätverk inom svensk infrastruktur • Ökad privat-offentlig samverkan • Skapa förtroende från samhället • Skapa engagemang inom företaget • Medlemmar vill ha engagemang och information om försörjning och beredskap • Kunskaps- , informations- och erfarenhetsutbyte • Få nya insikter och perspektiv • Få förutsättningar för att kunna ge kommuner och landsting stöd i frågorna • Vara med att påverka för att få en mer robust förnödenhetsförsörjning • Förbättra den egna svenska krisberedskapen • Få en överblick över situationen och bidra till att skapa trygghet i samhället WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Struktur och fokusområden för nätverket • • • • • • • • • • Helhetsgrepp (SVERIGE) med en grupp som initierar möten och arbete STYR-gruppen blir en grupp som inriktar nätverket och fungerar som en motor Kansli/stabs-resurs är väldigt viktigt Strategiska frågor är av största vikt och bör hanteras av styrgruppen Kommunikation och lagstiftning måste överses och anpassas mot nationell krisberedskap Titta större än Norden! Börja inte med alla områden samtidigt Tydliggör Jordbruksverkets och MSB´s sammanhållande krisberedskaps ansvar Det är en förutsättning att ”branschens” aktörer deltar i arbetet Definiera uppdraget tydligare och gör en plan med mål, tidplan och milstolpar WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på Struktur och fokusområden för nätverket Nätverket Friska individer Beroende/Sårbara individer Transport/logistik • Individens egen krisberedskap (72 timmar), resultatmål, FRG (Frivilliga Resurs Grupper), kriskost, stadsodling • Geografiskt områdesansvar, Försvarsmakten, LVU-hem, kriminalvård, landsting, socialtjänst • Chaufför, fordon, drivmedel, hamn, väg, järnväg Styrgrupp Finans Säkerhetsfrågor Infrastruktur Strategiska frågor Områdesgemensamma frågor: • Civilt försvar • Samhällsviktig verksamhet • RSA/SRSA • Betalningssystem Risk o Sårbarhets Analys • Medveten kontaminering av livsmedel, terrorism • • • El, tele, IT, dricksvatten, reservkraft, drivmedel • • • Lagring fröer/utsäde, självförsörjning, import/export, nordiskt samarbete, stadsodling Övningar Beredskapsplaner Fallstudier Forskning WWW.FORSVARSMAKTEN.SE WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst Försvarsmaktens transporter omfattar: • förbandstransporter • förnödenhetstransporter • personaltransporter • sjuktransporter • transport av döda WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst ”Allt hamnar förr eller senare på en lastbärare” WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst ”Med transport avses en förflyttning av förband, personal och/eller förnödenheter. Denna förflyttning kan genomföras som strategisk, operativ eller taktisk transport och kräver strategisk/operativ eller taktisk transportledning.” (H FM Tp Grunder) ”Förmåga till väpnad strid är Försvarsmaktens huvuduppgift. Denna förmåga skall lösas av en insatsorganisation vars förband och övriga resurser skall kunna användas i enlighet med svensk säkerhetspolitik. Kommunikationstjänstens viktigaste uppgift är att förflytta förband och resurser till de insatsområden där de skall användas. Transporter krävs också för att genomföra utbildning och övning samt i övrigt för att vidmakthålla och utveckla insatsorganisationens förmåga. ”(H FM Tp Grunder) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst Transporter är en förutsättning för att Försvarsmaktens verksamhet skall kunna genomföras. Operativa och strategiska transporter leds av operativ chef. Taktiska transporter leds av taktiska chefer. På operativ och strategisk nivå bedrivs kommunikationstjänst. Kommunikationstjänsten ansvarar för ledning av strategiska och operativa transporter. I uppgiften ingår att säkerställa tillgång på erforderliga landsvägs-, järnvägs-, sjö- och flygtransportresurser och infrastruktur i form av väg- och järnvägsnät samt hamnar och flygfält. På taktisk nivå bedrivs transportledning och trafiktjänst. Utvecklingen av Försvarsmaktens transportverksamhet påverkas av utvecklingen inom den civila transportsektorn. Försvarsmaktens verksamheter stöds beträffande genomförande av transporter av Försvarsmaktens logistik (FMLOG) och den civila transportsektorn. Försvarsmakten avropar den civila transportsektorn med stöd av tecknade ramavtal. Ledning, vidmakthållande och utveckling av transportverksamheten genomförs så att kostnadseffektivitet uppnås och transportkostnaderna kan identifieras. (H FM Tp Grunder) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst Påverkande faktorer: • Ledning POC samverkan, rutiner ”SOP”(rutinbeskrivning). • FM prioritering för att lösa sin huvuduppgift ”verkan i dess spjutspets”. Koordinera för att minimera påverkan på övriga samhället. Olika tidstempo, kort-, medellång- och lång sikt. • Infrastruktur (Vägar, Järnvägsspår, hamnar, flygplatser, rangeringsområden…) • Aktörer: FM egna militära resurser inklusive ramavtal (Rederier, speditörer) Landsvägs-, järnvägs-, sjö- och flygtransporter. • Möjliggöra mottagande av stöd. • ”Uppborrade kanaler” kontaktnät. WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Transport- och kommunikationstjänst Begrepp : • Transport av farligt gods • Transportsätt (Sjö (ST; sea transport), Flyg (AT; air transport), Land (IST; inland surface transport) • Tillståndshantering • Transitering • Transportplanering • Transportledning • Flödesreglering utifrån ett transportperspektiv frekvens, separation i tid och rum • Samverkan !!! WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Landtransport / landsväg (IST) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Landtransport / Järnväg (IST) 29 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Sjötransport (ST) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Flygtransport (AT) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Infrastruktur (MGV) WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Flygplan C130 Sjuktransport/ambulans WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Vad behöver det militära försvaret Information Skydd Rörelse Kunskap om terräng, infrastruktur, demografi m.m. Förråd, transporter, flygplatser, hamnar Ledning Infrastruktur, funktionssäkerhet - Fungerande ”Ekonomi” - Mat, Vatten, el, drivmedel och reservdelar Infrastruktur Personalvård Hälso- och sjukvård System för betalning Rutiner för Expropriering Uthållighet Förråd, transporter, - - Själavård, - Anhörigstöd - Gravtjänst Förebyggande Akutvård Eftervård Kommunikation Balanseras mot/för: - För egna befolkningen För andra nationer Mot en motståndare SYFTANDE TILL: EFFEKT MED MILITÄRA MEDEL och METODER WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Vad behöver FM 1. Försvarsmakten behöver hjälp med att säkerställa att det genomarbetade lagoch författningsrum som utarbetades under ”Kalla kriget” vad avser att möjliggöra effekt med det militära försvaret inte raseras genom förändringar som inte beaktar krav på effekt under krigsfara och krig. - Inga förändringar i lagar och förordningar bör vidtas utan en helhetssyn; som beaktar Samhällets krav (militär- och civil verksamhet) vid höjd beredskap! 2. En ökad medvetenhet om försvarssekretess och dess betydelse - Vilka och på vilket sätt hanteras försvarssekretess inom Länsstyrelsen (myndigheter m.m.)? - Hur och vad kommuniceras i fred; kris och krig som direkt och indirekt rör åtgärder inom och till stöd för försvarsplanering? Verksamhet: - Kapacitet - Svagheter för att bli bättre - Geografi - var finns vi! Verksamhet: - ”Maxkapacitet” - Svagheter i dimensionering - Geografi på ej synlig infrastruktur WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Civil-Militär Samverkan 36 WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Vad behöver FM – ett tankeexperiment (krigsfara) FM – behov (Fotavtryck) FM Direkta behov Civil verksamhet som påverkas då de ska ge stöd till både mil och civ verksamhet Nationellt Förband: - 55 000 personer Sjukvård: Drivmedel El: Transporter: (Infrastruktur) Sjukvård Drivmedel El Transporter Infrastruktur MR Förband: - 10 000 personer Sjukvård: El: Drivmedel Transporter: (Infrastruktur) Sjukvård: El: Drivmedel Transporter: Infrastruktur: Totalt i Länet (Landstinget) Förband: - 2000 personer Vatten: Mat: Sjukvård: El: Transporter: En central knutpunkt för ”flöde” i länet av: - Kommunikation - Energiförsörjning En producent /distributör av: - El - Vatten - Mat Maximalt i en kommun Förband: - 800 personer Vatten: Mat: Sjukvård: El: Transporter: Sjukvård: - Dimensionering Räddningstjänst: - Ansvar och dimensionering WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Försvarsmaktens behov - generella • Drivmedel • Elförsörjning • Telekommunikation • Livsmedel • Sjukvård WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Exempel på förmågor och resurser för stöd till samhället Transport och kommunikationstjänst • Personal: >> begränsad omfattning >> transportplanering och transportledning. (Trafik och transportledningskompani (MOVCON), trafikgrupper (HV)). • Materiel: >> begränsat antal >> Lastbilar, bussar, terränggående fordon (band och hjul) helikoptrar och fartyg WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Tidigare - totalförsvaret • Central nivå ÖB - centrala myndigheter • Högre regional nivå MB/CB • Lägre regional Fo/LST • Lokal förband/kommun WWW.FORSVARSMAKTEN.SE Bättre förr ? Tveksamt men - Detaljerade planer o materiel fanns Biluttagning, fartyg/båt-uttagning var planlagt - MRT >>> >>> >>> På väg mot en samordnad framtid genom samverkan, samarbete och byggande av nätverk >>> WWW.FORSVARSMAKTEN.SE FRÅGOR ? Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar TPSAM, Arlanda, 14 oktober Johan Hjelm MSB, UB SOL Myndigheten för samhällsskydd och beredskap BAKGRUND Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Projekt Ledning och samverkan (LoS) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diagnos utvecklingsbehov Ø Aktörer känner inte till andra aktörers ansvar, mandat och roller. Ø Aktörer känner inte till vad andra aktörer kan bidra med och behöver. Ø De olika aktörernas ansvar, roller och mandat brister i tydlighet. Ø Kontakter på fältnivå verkar fungera bättre än kontakter på högre nivåer. Ø Sociala nätverk är ofta en framgångsfaktor. Ø Sociala nätverk saknas mellan de som inte arbetar tillsammans till vardags. Ø Ofta saknas samlade lägesbilder, alternativt uppvisar brister. Ø Skäl till lägesbildsproblemen verkar ligga i metoder, datakällor och arbetssätt. Ø Bedömningar och analyser grundar sig ofta enbart på ”egen information”. Ø Bedömningar och analyser saknar ofta ett helhetsperspektiv. Ø Aktörer tenderar att vara passiva snarare än proaktiva. Ø Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer är svagt. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap UTGÅNGSPUNKTER Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Aktörsgemensamt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ett aktörsgemensamt språk Inriktning och samordning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Samhällsstörningar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ett aktörsgemensamt språk Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SÄTT ATT TÄNKA Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Gemensamma förhållningssätt Helhetssyn Människan som en del av systemet Beslutsfattande Perspektivförståelse Tid, proaktivitet, samtidighet Snabb, öppen och korrekt kriskommunikation Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ha kännedom om bra metoder för att fatta beslut Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Se människan som en del av systemet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ha en helhetssyn som utgår ifrån det som ska skyddas Var får tidiga åtgärder störst effekt? Vad har hänt, vilka behov och konsekvenser kan uppstå? Vem kan ha nytta av den info och de resurser jag har? Vem kan ha info och resurser som jag kan ha nytta av? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Se olika perspektiv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Tänk på olika tidsperspektiv, samtidighet och var proaktiv Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Initiera kriskommunikation snabbt för att minska informationsvakuum Minimera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap SÄTT ATT GÖRA Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Etablera gemensamma former Kontakt Inriktnings- och samordningsfunktion Stöd Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Aktivera när någon aktör anser att det behövs En aktör initierar funktionen Värden sammankallar funktionen Funktionen möts fysiskt eller virtuellt. Ett stöd sammankallas vid behov. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skapa förutsättningar för att effektivt dela information Ha hög tillgänglighet och god förmåga att kommunicera Var aktiv med att söka och förmedla Utveckla förståelse och bygg förtroende Återkoppla och lär Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Skapa lägesbilder med ett urval av särskilt viktig information Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bidra till en helhetssyn med samlade lägesbilder Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bli bra på att kommunicera, dokumentera och visualisera Myndigheten för samhällsskydd och beredskap www.msb.se/samverkanledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Bara skog som brinner? Utvärdering av krishanteringen under skogsbranden i Västmanland 2014 Mötesplats TP SAMS 2015-10-14 Vad hände? Händelsen i korthet 31 juli 2014 Branden startar 5 augusti Länsstyrelsen tar över ansvar för räddningstjänsten 11 augusti Branden är under kontroll 11 september Räddningsinsatsen avslutas Det särskilda med skogsbranden • Alla nivåer involverade (lokal, regional, nationell, internationell) • Staten tog över räddningstjänstansvar • Samverkansstab organiserades • Krisledningsnämnder aktiverades • Människor och djur evakuerades • Många kommunala, statliga och privata aktörer bistod • Sverige begärde stöd från EU • Frivilligorganisationer och spontanfrivilliga hjälte till • 69 räddningstjänster Utmaningar och uppgifter • Transporter av personal och utrustning • Evakuering av människor och djur • Koordinera luftrummets aktörer • Arbeta med entreprenörer • Verka i okänd miljö Lärdomar • Stor vilja att hjälpa till! • Bristande kunskap om varandras resurser • Hjälp togs inte alltid emot • Bristande kompetens inom information-och lägesbildsdelning • Kontaktnätverk viktigt • Områdeskännedom viktigt – kartbrist Tack för att ni lyssnade! crismart.org crismart@fhs.se STORSKALIG UTRYMNING TP SAMS 2015-10-14 Susan Bergman, Advisor Security & Continuity Management, Combitech AB 0734-37 86 72, susan.bergman@combitech.se Källa: https://www.youtube.com/watch?v=GxsuCl07Tjs STORMEN SANDY PROJEKT UTRYMNING UTRYMDA EGET BOENDE 2015-10-16 UTRYMNINGSOMRÅDE UTRYMDA ORDNAT BOENDE Utrymma eller Evakuera? FÖR ST DÄREF TER ! SLUTLI GEN 01 02 05 06 07 08 Terminologi Omfattning Handbok Författningar Ekonomi Avtal LEDNING OCH SAMVERKAN Kommun Länsstyrelse Polis Sjukvården 28 Utrymningsorsaker 11 Utrymningsledare Symbol Varning 22 26 04 21 Alt. ledningsplats Språk 30 12 Demografi Näringslivet 18 Guide 09 GUIDE 1. 2. 3. 29 Trafikledning 23 Mediahantering 27 24 Djur 20 Transportavtal UTRYMNING FLYG- 16 Frivilliga 13 32 MOT- Resurser TAGNING UTRYMDA EGET BOENDE 15 Mottagning 17 Bevakning UTRYMNINGSOMRÅDE Vårdbehövande 31 Manuell BLAD infospridning 14 2015-10-16 Tekniskt stöd Övriga Regional samverkan Radio 25 Beslutsunderlag Kommunikationsplaner Räddningstjänsten Krisstöd 19 Lokal samverkan Kärnteknisk olycka, CBRNE olyckor, föroreningar, terrordåd, bränder, naturkatastrofer, el och värmebrist, krig… 03 Militär bevakning 10 Krisstöd UTRYMDA ORDNAT BOENDE 33 Fredrik Revelj 2012 Nationell vägledning 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” Efter Under Före 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 ”Att planera och förbereda en storskalig utrymning” 2015-10-16 Rekommendation Tips på fortsatt arbete: 1. Höj medvetenheten om problematiken i era organisationer genom utbildningsinsatser 2. Kartlägg era egna förutsättningar 3. Planera för storskalig utrymning (strategi på regional nivå och detaljerad plan på lokal nivå) 4. Testa er beredskap 5. Öva utrymningar och pröva då samverkansförmågan 2015-10-16 TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHE T! För mer information kontakta mig gärna: Susan Bergman, Combitech AB, susan.bergman@combitech.se Allmänna hamnar Gävle Hamn Några typer av hamnar/hantering Bulk Olja Container Ro-ro Färjor/Kryssning Bilar Störningar landanslutning Spårfel, Norrbotten januari 2011 Munkedal december 2006 Störningar sjöanslutning ”Scandinavian Star” april 1990 ”Monsunen” januari 2010 ”Stena Nautica” februari 2004 ”Trans Agil” januari 2012 Maskiner och utrustning Stormen Gudrun Hot från terrorism Sjöfartsskydd 2004 Hamnskydd 2007 F RÅGAN… 1 • Framtidens utmaningar i logistikflödet vid samhällsstörningar – vad innebär dessa för möjligheter och utmaningar för aktörerna i transportsektorn? • Hur kan företag i transportsektorn tjäna på att bidra till samhällets samlade förmåga? • Vilka krav kan ställas på transportsektorn och hur ska dessa krav mötas? • Hur hanteras drivmedelsförsörjning vid samhällsstörningar och vid höjd beredskap? • Vad saknas i transportsektorn för att tillgodose fungerande transporter även vid samhällsstörningar? • Kan en utvecklad privat-offentlig samverkan bidra till att lösa problemen? SVERIGES ÅKERIFÖRETAG • Cirka 7 000 medlemsföretag • 31 000 bilar • De 20 största åkerierna har cirka 2 600 av bilarna • Storstadsregionerna • 15 kontor i Sverige, 1 i Bryssel 2 EN VECKA UTAN LASTBILAR 2015-10-14 ETT EXPERIMENT… • Vid midnatt natten söndag till måndag slutar alla tunga lastbilar att rulla • Alla transporter med tunga lastbilar upphör under en vecka • Stoppet omfattar bara tunga lastbilar • Ingen varning om stoppet har tidigare gått ut • Stoppet är tillfälligt MÅNDAG 1 TISDAG 2 ONSDAG • Mejerivaror, bröd och kött tar slut i livsmedelsaffärer redan på förmiddagen • Rikstidningar uteblir • Måltider som tillagas centralt kan inte levereras • Industriproduktionen stoppas • Sjukhus har inte mat till patienterna 3 TORSDAG 4 FREDAG 5 • Sopanhopning hos restauranger • En del hyllor på Systembolaget tomma • Anläggningsarbeten kan inte utföras • Begränsad skollunch • Beställda läkemedel kan inte levereras till apotek • Mjölk hälls ut på gårdarna MÅNDAG 1 TISDAG 2 ONSDAG 3 TORSDAG • Ingen post delas ut • I livsmedelsbutiken tar frukt och grönt slut • Sjukhuset saknar rena textilier, kan inte längre leva upp till hygienkrav • Restauranger stänger • Hotellen får slut på textilier och minskar frukostbufféns innehåll • Sop-problem hos storkök, sjukhus och skolor • Industri(produktion) tvingas stänga • Systemet stänger 4 FREDAG 5 MÅNDAG 1 TISDAG 2 ONSDAG 3 TORSDAG 4 FREDAG 5 • Brist på varor och drivmedel märks på tankstationer • Hotellen kan inte servera frukost • Livsmedelsbutikerna har så gott som tomt på varor • Sjukhusens brist på textilier och rena instrument gör att endast akuta patienter tas emot • Mediciner och förbrukningsvaror sinar. Möjlighet till akutleveranser finns, vilket personalen är vana vid. MÅNDAG 1 TISDAG 2 ONSDAG 3 • Hotellen stänger • Dagstidningen kommer inte ut • Bensin är nu slut, brist på diesel • Sopor en del av gatubilden TORSDAG 4 FREDAG 5 FRÅGA Vid exempelvis ett långvarigt elavbrott kan det bli brist på vatten eftersom trycket i ledningarna inte fungerar som det ska. Vad gör kommunen? 1. Kontaktar nationella vattenkatastrofgruppen VAKA. 2. Informerar invånarna att de ska köpa flaskvatten i butiken. 3. Ställer ut vattentankar på allmänna platser. FACIT Vid exempelvis ett långvarigt elavbrott kan det bli brist på vatten eftersom trycket i ledningarna inte fungerar som det ska. Vad gör kommunen? 1. Kontaktar nationella vattenkatastrofgruppen VAKA. 2. Informerar invånarna att de ska köpa flaskvatten i butiken. 3. Ställer ut vattentankar på allmänna platser. MÅNDAG 1 TISDAG 2 ONSDAG 3 • Tomt i de flesta livsmedelsbutiker • Detaljhandeln saknar varor • Resandet med personbil har nu minskat kraftigt • Dieseln är slut TORSDAG 4 FREDAG 5 TRANSPORTER PÅ VÄG 11 291 000 000 tonkm Transportarbete med svenska lastbilar, inrikes och utrikes transporterat (mängd transporterat gods x transporterad sträcka) kvartal 2 2015 833 280 000 körda kilometer 106 860 000 ton lastad godsmängd Transportarbete (miljoner ton-km) Omräknade värden per kvartal 2012-2014 Inrikes kvartalsdata Utrikes kvartalsdata Rullande fyra kvartal Tidsseriebrott 14 000 54 000 48 000 12 000 42 000 10 000 36 000 8 000 30 000 6 000 24 000 18 000 4 000 12 000 2 000 6 000 0 0 Kv 3 2011 Kv 4 2011 Kv 1 2012 Kv 2 2012 Kv 3 2012 Kv 4 2012 Kv 1 2013 Kv 2 2013 Kv 3 2013 Kv 4 2013 Kv 1 2014 Kv 2 2014 Kv 3 2014 Kv 4 2014 Kv 1 2015 Kv 2 2015 VILKEN TYP AV TRANSPORTER ÄR MEST SÅRBARA? VILKEN TYP AV TRANSPORTER ÄR MEST SÅRBARA? VILKA VERKSAMHETER ÄR MEST SÅRBARA? …OCH VAD ÄR SVARET? Fler frågor. …OCH VAD ÄR SVARET? • Nya affärsmodeller • Drivmedelsprioritering för tunga transporter • Redundans • Reserver Kan en utvecklad privat-offentlig samverkan bidra till att lösa problemen? Sunda transporter från sunda åkeriföretag sid 1 Deltagarförteckning Mötesplats TP SAMS 14-15 oktober 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Efternamn Almlöf Backman Beausang Berg Bergman Bergstöm Björkqvist Dahl Ekman Eriksson Forssén Frisell Hallberg Helmbring Hjelm Jonsson Jönsson Karlsson Klingström Larsson Löwegren Mellblom Nilsson Raftö Rozi Sandelin Sandström Förnamn Johan Anders Peder Mikael Susan Urban Stefan Bertil Johan Helena Göran Therese Fredrik Kajsa Johan Tommy Freddy Håkan Anders Peter Nils Torbjörn Mikael Daniel Kian Roland Tomas Organisation Försvarsmakten Trafikverket Swedavia SAS Combitech AB Energimyndigheten Trafikverket MSB Ekmanresor Lsty Gävleborg Bussbranschen Livsmedelsverket SJ Combitech AB Combitech AB Trafikverket Försvarsmakten Polisen Sveriges Hamnar SRF MSB Sjöfartsverket SRF SJ Combitech AB Trafikverket Jordbruksverket E-postadress johan.almlof@mil.se anders.a.backman@trafikverket.se peder.beausang@swedavia.se mikael.berg@sas.se susan.bergman@combitech.se urban.bergstrom@energimyndigheten.se stefan.bjorkqvist@trafikverket.se bertil.dahl@msb.se johan.ekman@ekmanresor.se helena.g.eriksson@lansstyrelsen.se goran.forssen@gmail.com therese.frisell@slv.se fredrik.hallberg@sj.se kajsa.helmbring@combitech.se johan.hjelm@combitech.se tommy.jonsson@trafikverket.se freddy.jonsson@reservofficer.se hakan-s.karlsson@polisen.se anders.klingstrom@transportgruppen.se peter.larsson@flygplatser.se nils.lowegren@msb.se torbjorn.mellblom@sjofartsverket.se Telefon 070-3558434 0707-244944 0733-52 49 65 070-9971868 070-351 52 42 016-5442160 Daniel.Rafto@sj.se kian.rozi@combitech.se roland.sandelin@trafikverket.se Tomas.Sandstrom@jordbruksverket.se 0730-765 956 0733-175092 0708-192423 072-151 89 51 070-724 55 47 072-209 7744 070-590 65 35 010-225 12 91 070-648 29 29 0733- 54 53 94 070-003 7539 0738-524609 0733-175193 070-724 56 12 0763-24 65 95 0703-39 06 45 0730-44 71 25 070-619 88 77 070-351 52 42 0708-191468 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 Schyberg Sjölund Sköld Söderblom Tomas Uppman Wesslau Wester Wickenberg Wildt Erik Jan Åsa Magnus Åström Diana Karl Malin Per Bertil Försvarshögskolan SJ Sveriges Åkeriföretag Lsty Uppsala Transportstyrelsen BVD FOI Livsmedelsverket Transportstyrelsen Norrköpings kommun Erik.Schyberg@fhs.se jan.Sjolund@sj.se asa.skold@akeri.se magnus.soderblom@lansstyrelsen.se tomas.astrom@transportstyrelsen.se diana@bvd.se karl.wesslau@foi.se Malin.Wester@slv.se per.wickenberg@transportstyrelsen.se bertil.wildt@norrkoping.se 072-974 85 22 010-751 50 06 070-106 30 55 010-2233354 070-1475500 08-55503620 072-537 09 84 0708-192110 0730-201112 sid 2
© Copyright 2024