RAPPORT
RAPPORT HÖGANÄS AB Grundvattennivåer i Höganäs UPPDRAGSNUMMER 1240647000 2015-06-05 MALMÖ GEOLOGI OCH GRUNDVATTEN repo001.docx 2012-03-2914 ANDERS NILSSON DANIEL SEVELIN Icke-teknisk sammanfattning Vårvintern 2014 inkom fastighetsbolaget Jefast AB med en skrivelse till Länsstyrelsen i Skåne. Bolaget har sedan en tid problem med inträngande vatten i källare i hus i centrala Höganäs. Jefast AB menar att orsaken kan vara att Höganäs AB upphört med att länshålla sin gamla gruva, vilken är belägen under delar av staden. Jefast menar att grundvattennivån i centrala Höganäs stigit över tiden efter det att länshållningen avslutades 1996. Under 2014 – 2015 har konsultbolaget Sweco utrett grundvattensituationen i Höganäs. Den genomförda utredningen visar inte på något samband mellan den avslutade länshållningen av gruvan och problemen med källaröversvämningar i enskilda fastigheter i centrala Höganäs. Mätningar av grundvattennivåer i Höganäs visar att nivåerna är stabila sedan åtminstone 2008. En genomgång av historiska mätningar visar att grundvattenytan i centrala Höganäs alltid legat på en hög nivå trots länshållning i gruvan och området har historiskt sett varit vattensjukt. Centrala Höganäs ligger i en sänka mellan högre belägna områden vid Tjörröd i norr och Långaröd i söder. Lågpunkten återfinns ungefär vid Storgatan. Att området varit vattensjukt har varit välkänt vid byggnation av större delen av centrum på 1950- till 1970-talen. Trots detta har djupa källare byggts under grundvattenytan. Dessa källare har anlagts med pumpgropar som används för att hålla nere grundvattenytan. Grundvattennivån i centrala Höganäs styrs idag till stor del av denna pumpning. Mätningarna i centrala Höganäs visar att grundvattenytan är avsänkt till följd av länshållningen vid ett antal hus och i Viadukten på väg 111. En trolig orsak till dagens problem med vatteninträngning i källare är att dräneringssystemen är ålderstigna. Länshållningen har orsakat sättningar i delar av centrala Höganäs som troligen fortfarande pågår. Detta beror på att sättningar utbildas under lång tid. repo001.docx 2012-03-2914 Att åtgärda dräneringssystemen kräver hänsyn vid planeringen så att dräneringssystemen återfår sin kapacitet utan att grundvattenytan sänks mer än till den ursprungliga länshållningsnivån. En ombyggnad av systemen för länshållning till en djupare nivå kommer att medföra en ökad sättningsrisk. Åtgärder bör utarbetas i samförstånd mellan fastighetsägare och kommunen. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE 201 22 Malmö, Sverige Telefon +46 (0)040167000 Fax www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Anders Nilsson Malmö Telefon direkt +46 (0)40167051 Mobil +46 (0)722130069 anders.l.nilsson@sweco.se Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Syfte 3 3 Omfattning 4 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad 5 4.1 Geologi 5 4.2 Grundvatten 10 5 Grundvattenmätningar 10 5.1.1 Mätresultat 13 6 Länshållning av gruvan 17 7 Historiska mätdata 20 7.1.1 Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor 23 8 Källarnivåer 9 Pågående länshållning i Höganäs 10 Sättningar 323 11 Energibrunnar 344 12 Slutsatser 366 288 30 repo001.docx 2012-03-2914 1 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Bilagor Bilaga 1 – SGU jordartskarta för Höganäs Bilaga 2 – Topografisk karta över centrala Höganäs Bilaga 3 – Geologisk principsektion genom centrala Höganäs Bilaga 4 – Läge för geologisk principsektion på plankarta Bilaga 5 – Mätprogram grundvattennivåer Bilaga 6 – Grundvattennivåer i bergmätpunkter Bilaga 7 – Grundvattennivåer i jordpunkter J1-J10 Bilaga 8 – Grundvattennivåer i jordpunkter J11-J19 Bilaga 9 – Mätningar i Höganäs kommuns observationsrör i centrala Höganäs 2008-2015 Bilaga 10 – Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 11 – Jämförelse mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta - detaljbild vid Stjärngatan/Verdandigatan Bilaga 12 – Avstånd mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta Bilaga 13 – Byggår och källarnivå för inventerade fastigheter Bilaga 14 – Inventerade hus med pumpgrop Bilaga 15 – Energibrunnar i centrala Höganäs repo001.docx 2012-03-29 2 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 1 Inledning I Höganäs med omnejd har det i mer än 200 år bedrivits gruvbrytning av kol och lera. Gruvområdet sträcker sig från dagbrott och marknära brytning (10-20 m djup) vid Tjörrödsområdet, strax norr om Höganäs centrum, till djupt liggande gruvorter (100-150 m djup) öster om Höganäs tätort. Länshållning av gruvan har redan från början utförts i olika schakt men i takt med gruvans utbredning österut har uppfordringen av vatten skett huvudsakligen i schakt Gustaf Adolf. Det uppfordrade vattnet har använts dels som dricksvatten inom kommunen och dels som processvatten inom Höganäs AB. Gruvdriften upphörde 1961 men länshållningen fortsatte då länshållningsvattnet användes av både kommunen och Höganäs AB. Kommunens behov av länshållningsvattnet upphörde vid inkopplingen av Sydvatten i slutet på 1970-talet och från 1985 användes länshållningsvattnet enbart som processvatten. 1996 hade dels behovet av vatten och dels tillförlitligheten till leverans av vatten från gruvan minskat, varför länshållningen av gruvan upphörde. Länshållningens upphörande har medfört att gruvan vattenfyllts och att grundvattennivåerna i gruvområdet återhämtat sig till naturliga nivåer. Under 2014 har fastighetsbolaget Jefast AB vänt sig till länsstyrelsen och påtalat problem med inträngande vatten, vilket lett till källaröversvämning och fuktskador. Sättningar har även uppträtt runt företagets hus på olika fastigheter. Enligt Jefast ska problemen bottna i höga grundvattennivåer som en följd av Höganäs AB:s upphörda länshållning av gruvan. Även andra fastighetsägare har rapporterat om dessa problem. Länsstyrelsen har vänt sig till Höganäs AB för att företaget ska kunna ge sin syn på problemen. Höganäs AB har under längre tid utfört kontroll av grundvattennivåer i den nedlagda gruvan. Under 2014 – 2015 har även mätningar och grundvattenutredning utförts av konsultbolaget Sweco. 2 Syfte För att klarlägga grundvattennivåförhållandena i Höganäs samt för att se om det finns ett samband mellan fuktproblem och källaröversvämningarna och Höganäs AB:s avbrutna länshållning har Sweco Environment AB (Sweco) utfört en hydrogeologisk utredning, vilken redovisas i denna rapport. Uppdraget har varit att förutsättningslöst undersöka förhållanden kring grundvattennivåer både i nutid och historiskt sett, uppbyggnad av jord- och berglager samt förutsättningarna för de drabbade fastigheterna. repo001.docx 2012-03-2914 3 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 3 Omfattning Grundvattenförhållandena i ett område styrs i hög grad av den geologiska uppbyggnaden. Därför är det viktigt att förståelsen för den geologiska uppbyggnaden är korrekt och att geologin kan beskrivs med tillräcklig noggrannhet. Ett område där grundvattenförhållandena ska undersökas behöver därför även beskrivas geologiskt för att möjliggöra en korrekt tolkning av resultaten från de mätningar av grundvattennivåer som utförs inom området. För att beskriva de geologiska och hydrogeologiska förhållandena i Höganäsområdet har information hämtats in från olika källor. Geologisk information har främst hämtas från Sveriges geologiska undersökning, SGU. Information har även hämtats från geotekniska undersökningar som utförts inför hus-, väg- och VA-utbyggnader. De har hämtats från Höganäs kommuns arkiv. Vissa geologiskt intressanta områden har även undersökts av forskare och privata företag för förekomster av brytningsvärda mineral. Denna typ av information är ofta tillgänglig från forskarsidan och ibland från de privata företag som utfört undersökningarna. I Höganäs är det Höganäs AB som står bakom många av de geologiska undersökningar som utförts och i deras arkiv finns ett digert geologiskt material som beskriver den lokala geologin i Höganäsområdet. Även information om gruvans utbredning och länshållning har inhämtats från Höganäs AB. För att skapa en bild av grundvattensituationen i området har mätningar av grundvattennivå utförts i ett mätprogram för Höganäs tätort och området runt den f.d. gruvan. Mätningarna har utförts i ett antal observationspunkter fördelat på olika berglager och jordlager. Mätningar av grundvattennivån i gruvlagren har även utförts. Grundvattenmätningarna är pågående och har utförts under drygt ett års tid för att skapa en god bild av årstidsvariationer, påverkan från nederbörd eller grundvattenuttag. Även historiska data har studerats. Dessa har inhämtats från Höganäs AB och Höganäs kommun. För de fastigheter i Höganäs tätort där det framkommit att det finns problem med fukt och källaröversvämning har uppgifter om husen hämtats in från Höganäs kommun. Uppgifterna utgörs bl.a. av husens byggnadsår, källarnivå och eventuell länshållning. Källarnivåerna jämförs mot uppmätta grundvattennivåer från mätprogrammet för att se om de problem som upplevs är relaterade till grundvattennivån. Även problem med sättningar har rapporterats. Sättningarna har i många fall hänförts till förändringar i grundvattensituationen i centrala Höganäs efter upphörandet av gruvans länshållning. Information om geotekniska förhållanden har inhämtats från kommunen för att kunna bedöma detta. Information om energibrunnar i centrala Höganäs har även inhämtats från SGU och Höganäs kommun för att belysa deras eventuella påverkan på grundvattensituationen. Energibrunnar där vatten pumpas upp ur en brunn och återförs i en annan kan potentiellt skapa problem med lokalt höjda grundvattennivåer. Arbetet i de olika stegen presenteras i större detalj i avsnitten nedan. repo001.docx 2012-03-29 4 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 4 Geologisk och geohydrologisk uppbyggnad I de följande textavsnitten hänvisas ofta till gatunamn och platser som är kända för dem som bor i eller känner till Höganäs. För de läsare som inte är bekanta med Höganäs hänvisas till Figur 1, där några av de i den här rapporten mest omnämnda gatorna finns utsatta. Figur 1. Höganäs centrum och de i denna rapport mest omnämnda gatorna i Höganäs. 4.1 Geologi Geologin i Höganäsområdet är mycket väl undersökt och beskriven, tack vare det omfattande material som producerats genom gruvdriften och prospektering för gruvdriften. Tyngdpunkten i undersökningarna ligger naturligt nog på den sedimentära berggrunden, då det är här förekomsten av kol- och lerlager fanns. I föreliggande rapport kommer den geologiska lagerföljden för jord- och berglager att beskrivas enbart för den centrala delen av Höganäs, där de flesta fallen av fuktiga källare och källaröversvämningar rapporterats. För detaljer rörande jord- och berglager samt deras utbredning i Höganäsområdet hänvisas till SGU:s Jordartskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Ae Nr 25) samt repo001.docx 2012-03-2914 5 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Berggrundskarta Höganäs NO/Helsingborg NV (Serie Af Nr 129) och däri givna vidare referenser. Enligt SGU:s jordartskarta, se Bilaga 1, utgörs ytjordarten för Höganäs tätort huvudsakligen av sand. En tunga av svämsediment av silt-sand sträcker sig in österifrån längs Storgatan ungefär fram till kyrkan och f.d. järnvägsstationen. Tungans bredd sträcker sig ungefär mellan Viadukten i norr och Borgmästaregatan i söder. Mot öster vidgas den upp mot väg 112 i norr och ned till Långarödsvägen, i höjd med flygplatsen. Mot Steglinge vidtar morängrovlera och öster om Steglinge finns ett område med gyttja. Norr om väg 112 är ytjordarten huvudsakligen siltig till lerig morän. Vissa områden av tätorten har mycket tunna jordlagertäcken, mindre än 0,5 m mäktiga. Sådana områden finns vid Tjörröd, Långaröd och runt Väsby. Berggrundens överyta ligger således högt i de här områdena. I centrala Höganäs ligger berggrunden generellt något djupare. Även markytan ligger lägre i centrala Höganäs. En sänka i terrängen finns längs med Centralgatan och Storgatan i öst – västlig riktning. Marknivåerna ligger på ca +5 norr om väg 112 och sjunker ned mot ca +1,8 vid rondellen söder om Viadukten. Vidare ned mot Långaröd i söder stiger markytan till ca +4 igen (samtliga höjder i RH2000). Mot kusten finns en åsbildning som går upp till mellan +5 - +6. Sänkan i terrängen är således enbart öppen mot öster. Topografin för centrala Höganäs åskådliggörs i Bilaga 2. Topografin medför att grundvatten rör sig från de högre liggande områdena norr om väg 112 och söderifrån från Långaröd mot sänkan i centrala Höganäs. För att erhålla en detaljerad bild av jordlagerföljden i Höganäs har geotekniska undersökningar gåtts igenom. Ett antal sådana har utförts i Höganäs inför byggnation av hus och VA-omläggningar. Berggrundens överyta i centrala Höganäs har beskrivits från uppgifter dels i de geotekniska undersökningarna och dels i SGU:s Brunnsarkiv. Uppgifterna är trots det stora antalet borrningar något knapphändiga. De flesta av de geotekniska borrningarna är avslutade i jordlagren innan de nått ner till berg. Många bergborrade brunnar i området har borrats med hammarborrning och eftersom den sedimentära berggrunden i området ofta är löst lagrad är det svårt att avgöra vad som är jord och vad som är berg vid borrningen. För de bergborrade brunnarna i SGU:s Brunnsarkiv har därför ett urval som bedömts trovärdiga i uppgifter om berggrundens överyta valts. Laserscannade marknivåer för Höganäs och mätresultat från mätprogrammet för grundvattennivåer har tillsammans med geotekniska underlag och brunnsuppgifter sammanställts i en databas. En geologisk principsektion har sedan skapats för centrala Höganäs, där markyta, bergöveryta, jordlager samt grundvattennivå i jord visas. Principsektionen visas i Bilaga 3 och dess läge i plan i Bilaga 4. Det översta lagret i profilen utgörs av fyllnadsmassor av varierande slag för i stort sett hela området. Fyllnadsmassorna utgörs av väg- eller järnvägsöverbyggnader, byggavfall, repo001.docx 2012-03-29 6 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx matjord och dylikt. Tjockleken på lagret med fyllnadsmassor varierar generellt mellan ca 0,1 m och 1,5 m. Under fyllnadsmassorna vidtar naturliga jordlager. I västra Höganäs är det huvudsakligen sand med inslag av lerskikt, silt eller grus. I centrala Höganäs finns dock betydande lager med organiska jordarter. De består av gyttja, torv, lergyttja, gyttjig lera och liknande. Ibland innehåller de skikt av sand och lera. De organiska jordlagren avsattes i Atlantisk tid, för ca 9000 – 6000 år sedan, då havet stod högre och de lägre liggande delarna av Kullahalvön var översvämmade. I takt med att havet drog sig tillbaka avsattes lergyttjor och gyttja i de lägst liggande delarna. De organiska jordarterna är upp till ca 3 m mäktiga i de centrala delarna av Höganäs. Under de organiska lagren återfinns företrädesvis sand med skikt av lera och silt. Många av de geotekniska borrningarna är avslutade här innan de nått berg. Sandlagrens mäktighet är således svårt att fastställa. I vissa borrningar uppgår de till mer än 4 m men beroende på hur högt berggrundens överyta ligger och om det finns morän mellan sandlagret och berggrunden kan de även vara tunnare. Sanden är troligen avsatt vid inlandsisens avsmältande, men kan även utgöras av svallat material från högre belägen mark. Ovanpå den sedimentära berggrunden finns ofta morän eller lermorän. I centrala Höganäs har denna inte alltid gått att verifiera från de geotekniska borrningarna, då dessa ofta avslutats innan moränen påträffats. Vissa geotekniska borrpunkter når helt ned i berg utan att träffa på morän och således finns det ingen morän i lagerföljden för dessa platser. Norr om väg 112 och upp mot Tjörröd återfinns morän och lermorän från markytan ned till berggrunden. Mäktigheten uppgår ofta till 2 – 3 m. Vid Hustofta öster om Höganäs finns ca 3 – 4 m morän och ner mot Buskeröd vid Brandstorpsborran finns ca 2 – 6 m sandig moränlera. I centrala delarna av Höganäs har troligen delar av den morän som avsatts eroderats bort vid perioder av högre havsnivåer och av rinnande vatten i sänkan som finns i centrala Höganäs. Den morän som finns kvar verkar finnas där berggrunden är något lägre belägen och där den saknas ligger berggrunden ofta något högre. Moräntäcket i centrala Höganäs är således inte heltäckande utan har glipor där sanden är avlagrad direkt på berggrunden. Så är fallet exempelvis strax väster och öster om Viadukten, där sanden är avsatt direkt på den vittrade lersten - sandsten som utgör berggrunden. Från profilen i Bilaga 3 är det tydligt att berggrundens överyta varierar i höjd i centrala Höganäs. Anledningen till detta är att berget haft olika motståndskraft mot vittring och inlandsisar, beroende på vilken typ av bergart som stuckit upp i bergöverytan och var det finns sprickor och förkastningar i berggrunden. Berggrunden ligger högt vid Viadukten, på nivån -1,5 i RH2000 eller ca 1,5 m under vägbanan i höjd med gångbron över väg 111. Västerut sjunker berggrunden ner mot -7,5 till -10 och österut ned mot -5. Den sedimentära berggrunden ned till gruvlagren utgörs huvudsakligen av växellagrande sandsten, siltsten, lerstenar och leror från understa delen av Jura-perioden, benämnd repo001.docx 2012-03-2914 7 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Lias. Underst i lagerföljden ovanpå gruvlagren finns ett lager av sandsten benämnt Boserupssandsten, en grövre och lite lösare sandsten. Sandstenen har använts för att driva stenorter mellan olika gruvschakt för dräneringsändamål under gruvdriften. Gruvlagren tillhör översta delen av Trias-perioden, benämnd Rät. Överst finns den tunnare av kolflötsarna, A – flötsen. Mellan A- och B – flötsen finns leror, lerskiffrar och siltstenar. Under B – flötsen finns leror som bröts för keramisk produktion. Avståndet mellan de båda flötsarna varierar mellan ett fåtal metrar uppe i norra delen av gruvområdet upp till 20-30 meter i den södra delen av gruvområdet. Gruvlagren ligger nära markytan i Tjörrödsområdet, på mindre än 10 m djup. Lagren lutar mot sydost så att de vid Brors backe i centrala Höganäs återfinns på strax över 50 m djup. Längre söderut vid schaktet Gustaf Adolf är djupet 105 m och i Brandstorp ca 155 m. Gruvområdet avgränsas i väster av den ”västra förkastningen”, där gruvlagren på västra sidan förkastningen ligger ca 180 m djupare än de gör på östra sidan av förkastningen. På västra sidan förkastningen återfinns således yngre berggrund i bergöverytan än på den östra sidan. Delar av gruvan belägna under Höganäs tätort har drivits fram till förkastningen, se Figur 2. Från Figur 2 är det tydligt att det skiljer mellan var SGU visar den ”västra förkastningen” och där den finns enligt 1886 – 1933 års gruvkarta. Då detaljeringsnivån på gruvkartan får anses vara god bör lokaliseringen av ”västra förkastningen” utgå från denna. Även inom gruvområdet finns ett stort antal förkastningar, där gruvlagren förflyttat sig i höjdled. Nere i söder nådde gruvan fram till en förkastning benämnd ”södra stupningen”, vilken kom att utgöra begränsning av gruvans framdrift mot söder. Gruvlagren låg i det här området som djupast under markytan på ca 155 m djup. repo001.docx 2012-03-29 8 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Figur 2. Underlag från gruvkartan 1889 - 1933. Pilarna på den västra förkastningen (enligt SGU) pekar mot det sänkta blocket. Gruvområdet enligt gruvkartan 1886-1933 tar inte med den äldsta delen av gruvan kring Tjörröd. repo001.docx 2012-03-2914 9 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 4.2 Grundvatten I jord- och berglager existerar ett antal olika grundvattenytor, beroende på i vilket lager man mäter. Orsaken till att det kan finnas flera grundvattenytor är att det finns tätare lager mellan mer genomsläppliga lager. För följande resonemang antas en generell berglagerföljd med två genomsläppliga berglager med ett tätare berglager emellan. Vid förhållanden där det undre genomsläppliga berglagret fylls på snabbare än det övre kommer trycket på grundvattnet i det undre berglagret att öka. Installeras ett observationsrör i varje berglager kommer därför grundvattenytan i det undre genomsläppliga berglagret att stiga till en högre nivå än i det övre lagret. Om det övre av de två genomsläppliga lagren fylls på snabbare än det undre kommer situationen bli omvänd; det övre lagrets grundvattenyta står högre än den i det undre. Vid en jämförelse av grundvattenytor är det därför viktigt att veta från vilket eller vilka lager som grundvattnet i en observationsrör kommer ifrån. I det gamla gruvområdet är det enbart två mätpunkter, Gustaf Adolf och Brandstorp, som visar grundvattennivån i gruvlagren. Övriga mätpunkter i berg visar grundvattennivån i andra berglager än gruvlagren och bör således inte jämföras rakt av mot grundvattennivån i gruvlagren. Vad gäller jordlagren är de mer genomsläppliga lagren i stora delar av Höganäs avskilda från berglagren med ett tätare lager av lera eller lermorän. För centrala Höganäs är lermoränen ibland borta på mindre områden till följd av erosion. Där så är fallet har grundvattnet i jordlagret kontakt med grundvattnet i det översta berglagret och grundvattenytorna är oftast på samma nivå. Så som berglagren är uppbyggda i centrala Höganäs står dock grundvattennivån i det översta berglagret inte i direkt kontakt med grundvattnet i gruvlagren. 5 Grundvattenmätningar För att beskriva grundvattennivån i jord och berg samt dess variation i och runt Höganäs har ett mätprogram upprättas. Mätprogrammet ger underlag för att beskriva nuvarande grundvattennivåer och årstidsvariationer i jord, berg och i gruvan samt vilka gradienter som råder mellan jord och berg. I mätprogrammet ingår mätpunkter från Höganäs kommun, Höganäs AB, privata grävda och borrade brunnar samt gruvschakt. Mätpunkterna har valts ut efter en genomgång av pågående mätningar i Höganäs och arkivmaterial i form av gamla rapporter och undersökningar. Lämpliga mätpunkter har utgjorts av mätpunkter där det finns äldre mätvärden eller längre mätserier från perioden innan och efter det att länshållningen av gruvan upphörde. repo001.docx 2012-03-29 10 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Mätpunkter där det varit möjligt att mäta grundvattennivå både i jord och i berg i närheten av varandra har eftersträvats. Där sådana finns är det möjligt att jämföra grundvattennivåerna för att se flödesriktningen, vilken kan vara riktad från jord ner till berg eller tvärtom. Det har dock inte varit möjligt att hitta jordlagerbrunnar intill samtliga bergborrade brunnar. För brunn B1, B2, B3 och B7 saknas närliggande jordlagerbrunnar i mätprogrammet. Urvalsprocessen och de i mätprogrammet ingående brunnarna beskrivs i mer detalj i Bilaga 5. Figur 3. Läget för samtliga mätpunkter i mätprogrammet. Gruvområdets utbredning, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätprogrammet består av 30 mätpunkter. Av dessa är 18 i jordlagren, 10 i olika berglager och 2 i gruvlagren. Läget för samtliga mätpunkter presenteras i Figur 3. I Figur 4 visas de mätpunkter som finns i Höganäs centrum tydligare. I samtliga punkter har automatiska nivågivare, s.k. Divers, installerats. Mätningarna med Diver har utförts varje hel timme, vilket medger en hög upplösning på de förändringar som påverkar grundvattennivån. Exempel på förändringar är pumpning i brunnen eller i närheten av den samt nederbörd som infiltrerar i marken runt brunnen. repo001.docx 2012-03-2914 11 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Mätpunkterna i gruvlagren utgörs av schakt Gustaf Adolf och Brandstorp. Gustaf Adolf är det gamla pumpschaktet där länshållningen av gruvan utfördes. Brandstrop utgörs av en av två brunnar som borrades från ytan ner till gruvan år 1972 för uppfordring av länshållningsvatten från gruvan. Figur 4. Läget för mätpunkter i Höganäs centrum. Gruvområdets västra gräns, markerat med svart streckad linje, är hämtad från SGU serie Af nr 129. Mätpunkterna B1 – B6 är privat ägda bergborrade brunnar belägna runt gruvområdet. I Höganäs tätort finns få bergborrade brunnar som är möjliga att mäta i. Exempelvis har de energibrunnar i centrum som besökts ej varit möjliga att mäta i. Den vanligaste orsaken har varit att brunnen är nedgrävd eller att ägaren ej kan lokalisera den. För att erhålla mätningar i berg, även för Höganäs tätort, har tre stycken bergborrade brunnar utförts; B7 norr om centrum, B8 i centrum och B9 söder om centrum. Vid B9 installerades det dessutom ett observationsrör i jordlagren, J19, för att utöka mätprogrammet för jordlagren till södra delen av Höganäs tätort Mätpunkten B10 är ett observationsrör i berg som installerats av Höganäs kommun för att kunna mäta grundvattennivåer i centrala Höganäs. Då mätningen i röret inleddes bedömdes röret återspegla grundvattenytan i jord och mätpunkten benämndes J16. Vid kontroll av de geotekniska resultaten från installationen framgick det däremot att repo001.docx 2012-03-29 12 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx observationsröret är neddrivet djupare än ett närbeläget rör i mätpunkten B11. Då B11 är ett observationsrör i berg är således även B10 ett observationsrör i berg. J16 döptes därför om till B10 och J16 ströks ur numreringen för att inte benämningen av kvarvarande mätpunkter i jord skulle behöva ändras under pågående mätning. Mätpunkterna i jord, benämnda J1 – J15 samt J17 – J19, utgörs huvudsakligen av observationsrör installerade i Höganäs tätort. Punkterna J1 – J3, J17 och J19 är observationsrör som installerats av Höganäs AB för deras kontrollprogram, punkterna J4 – J9 och J15 är installerade av Höganäs kommun för att mäta grundvattennivåer. Punkt J18 är en privat grävd brunn vid ett f.d. mejeri i östra delen av tätorten. Utanför tätorten utgörs mätpunkterna J11 – J14 av grävda brunnar vid gårdar. J12 och J13 används för husbehov, J11 och J14 används inte alls. Mätpunkterna B11, B12, J20, J23 och J24 är mätpunkter som ingår i Höganäs kommuns mätprogram och i vilka det inte har utförts nivåmätning i det här presenterade mätprogrammet. Anledningen till detta är att närliggande mätpunkter valts, då grundvattennivåerna varit jämförbara. De historiska grundvattennivåerna från mätpunkterna har enbart använts för att se trenderna i grundvattennivå, presenterat i avsnitt 7 nedan. Punkternas placering framgår av Figur 4. 5.1.1 Mätresultat Mätning av grundvattennivåer i mätprogrammet påbörjades i mars 2014 och är pågående. Resultaten som presenteras här sträcker sig fram till 2015-04-21. Mätresultaten presenteras grafiskt i Bilaga 6 – 8. I Bilaga 6 presenteras mätdata för mätpunkter i olika berglager, i Bilaga 7 för mätpunkterna J1 – J10 i jord och i Bilaga 8 för mätpunkterna J11 – J19 i jord. Nederbördsdata från SMHI:s station i Nyhamnsläge redovisas även för att påverkan från nederbörd vid de olika mätpunkterna ska kunna bedömas. Samtliga mätpunkter i berg uppvisar en årstidsvariation och de flesta reagerar på nederbörd. Punkten B10 är huvudsakligen påverkad av länshållningen i Viadukten och reagerar ytterst lite på nederbörd. Övriga mätpunkter i berg varierar från tydlig och snabb påverkan, såsom B1 och B8 där grundvattenytan stiger snabbt till skarpa toppar för att sedan återhämta sig, och långsam påverkan där stigningen och återhämtningen är mjuk och amplituden liten, såsom i B2, Gustaf Adolf och Brandstorp. Flera av brunnarna i berg, Bilaga 6, är påverkade av uttag. Brunnarna B2, B3, B5, B6 och Gustaf Adolf är samtliga uttagsbrunnar. I B2, B5 och B6 är uttaget för husbehov, vilket syns i de tidsmässigt korta avsänkningarna från den vilande grundvattenytan. B3 används för bevattningsändamål och pumpas kontinuerligt under längre perioder. Grundvattnet i Gustaf Adolf används som processvatten av en närbelägen livsmedelsindustri och pumpas i olika omfattning. Perioderna 2014-07-10 – 2014-07-15 samt 2014-07-31 – 2014-08-04 görs större uttag i Gustaf Adolf, resten av mätperioden görs enbart mindre uttag på vad som verkar vara daglig basis. repo001.docx 2012-03-2914 13 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Grundvattennivåerna i Gustaf Adolf och Brandstorp följer varandra väl. När grundvatten tas ut ur Gustaf Adolf reagerar även grundvattenytan i Brandstorp. Inget uttag har gjorts i Brandstorp under mätperioden. Detta förhållande visar på en god hydraulisk kontakt mellan Gustaf Adolf och Brandstorp. Grundvattennivån i Gustaf Adolf ligger ovanför grundvattenytan i Brandstorp under perioden mars 2014 – september 2014. Från mitten på oktober 2014 till slutet av mars 2015 är grundvattennivån i Brandstorp högre än i Gustaf Adolf, men från slutet av mars 2015 och fram till mätperiodens slut i april 2015 är Gustaf Adolf högre igen. Anledningen till detta är sannolikt skillnader i tillrinning till de olika delarna av gruvan, dels beroende på skillnader i jordlagrens mäktighet och genomsläpplighet, berglagrens mäktighet och genomsläpplighet, och förkastningars lägen och riktningar. Enligt uppgifter kollapsar gruvgångarna genom att lera från lagret under kolflötsen pressas upp i gruvgången. Denna process har också effekt på hur fort grundvattnet transporteras i gruvan. Inga observationer av grundvattennivån i gruvlagren har varit möjliga att utföra i centrala Höganäs. Det faktum att den hydrauliska kontakten är god mellan Gustaf Adolf och Brandstorp innebär att kontakten norrut och västerut mot den gamla gruvan också borde vara god. Installeras observationsrör i gruvlagren i dessa delar av gruvan bör en i princip horisontell grundvattennivå föreligga i gruvlagren, vars nivå ungefärligen ligger på den som uppmätts i Gustaf Adolf och Brandstorp. De tätare lager av lerskiffrar och leror som finns i berggrunden medför att grundvattennivån i gruvlagren inte påverkar grundvattennivån i jordlagren. Om öppna gruvschakt eller ett större antal otätade borrningar penetrerar de tätare lagren kan en viss transport av vatten ske från gruvlagren upp till jordlagren. Då de flesta av de utförda borrningarna i gruvområdet som verkligen når ner till gruvlagren är energiborrningar som ska vara hydrauliskt tätade får eventuellt tillskott av vatten från gruvlagren till jordlagren anses vara obetydligt. Det finns inte heller några öppna gruvschakt i centrala Höganäs. Schakten har återfyllts, huvudsakligen med det material som tagits upp då de grävts och de första orterna drivits. Dessa massor består således till stor del av de leror, lerskiffrar och skrotsten man grävt igenom på vägen ner och som inte varit användbar för några produktionsändamål. Då mätpunkterna i berg representerar olika berglager kan ingen generell grundvattenyta för berg upprättas. Det går därför inte att säga åt vilket generellt håll grundvattenytan i berg lutar. Punkterna i norr, B1 och B2, är installerade i Kågerödslager, vilka stratigrafiskt befinner sig under gruvlagren. De är dock installerade på olika djup i Kågerödsformationen och möjliggör således ingen slutledning om vilket håll grundvattenytan lutar. B7 är installerad i ett område med mycket förkastningar strax norr om Tjörröd. Kontakten med gruvlagren får antas vara obefintlig. Brunnarna B8 och B9 ligger på västra sidan av gruvan, mot havet. Båda brunnarna har grundvattennivåer som är lägre än de i Gustaf Adolf och Brandstorp. B9 är belägen repo001.docx 2012-03-29 14 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx väster om ”västra förkastningen” och representerar andra berglager än gruvlagren. B8 är placerad där den ”västra förkastningen” utgör en gräns för gruvans utbredning västerut i centrala Höganäs. Punkterna B3 och B4 uppvisar grundvattenytor som är högre än i Gustaf Adolf och Brandstorp för perioden april 2014 – februari 2015, medan nivåerna i de fyra brunnarna ligger nära varandra under februari - mars 2015 för att sedan skiljas igen. Detta är troligen beroende på skillnader i nybildning av vatten till de berglager där brunnarna utanför gruvområdet är belägna jämfört med nybildningen av vatten till gruvlagren. B3 och B4 är 52 respektive 60 m djupa och befinner sig således i andra berglager än gruvlagren. Som beskrivet i avsnitt 4.1 finns tätare lager med leror och lerskiffrar i berggrunden, vilket medför att grundvattnet kan ha flera olika trycknivåer beroende på var i lagerföljden en borrad brunn är placerad. Pumpningen i B3 har ingen påverkan på nivåerna i varken B4, Gustaf Adolf eller Brandstorp, vilket innebär att det inte finns någon hydraulisk kontakt dels mellan B3 och B4 och dels mellan B3 och gruvlagren. Grundvattennivåerna i jordlagren i centrala Höganäs, Bilaga 7 och 8, är i de flesta fall påverkade av pågående länshållning i området. Mätpunkterna J6 – J10, J15 och J18 är påverkade av länshållning, dels från Viadukten, dels från de hus som är uppförda i centrala Höganäs och där länshållning sker kontinuerligt. Grundvattennivåerna i J7 och J15 är mest påverkade och ligger under nivån ±0 i RH2000. Grundvattennivåerna i jordlagren påverkas olika av nederbörd. Vissa kurvor i Bilaga 8 är taggiga med ett stort antal toppar på kurvorna, vilket visar på tillfällen när det regnar. De nivåkurvor som har flest taggar finns där mätpunkterna är belägna i asfaltytor och troligen läcker vatten från ytan ner i mätrören. Vissa av rören översvämmas helt vid kraftiga regn. Andra mätpunkter visar på en mindre påverkan av nederbörd med mjuka stigningar i nivåkurvorna. Ett kraftigt regn som syns i de flesta av jordlagerrören inträffade 2014-09-09. Regnet orsakade översvämningar på flera ställen i nordvästra Skåne. Den intensiva nederbörden är tydligast i mätpunkterna J8 och J18, men syns även på de övriga taggiga nivåkurvorna eller som början på en mjuk stigning på nivåkurvan i mätpunkt J5, J11 och J13. Även i mätpunkterna B1 och B5 syns regnets påverkan tydligt. Mätpunkt J5 är sannolikt påverkad av länshållning, men befinner sig troligen i utkanten av påverkansområdet. Påverkan verkar vara som störst på sommaren, då grundvattennivån når ner till nivåer jämförbara med punkt J6. Under resten av året är grundvattennivån i mätpunkten troligen i varierande grad påverkad och som minst påverkad under vårvintern, då grundvattennivån är som högst. Grundvattennivåerna i de privata brunnarna utanför Höganäs tätort, J11 – J14, är antingen opåverkade av grundvattenuttag eller pumpas för husbehov. Där det finns mätpunkter i både jordlager och berglager är det möjligt att avgöra grundvattnets flödesriktning mellan dessa. Jämförelsen har gjorts för mätpunkterna J5 och B8, J11 och Gustaf Adolf, J12 och B4, J13 och B5, J14 och B6 samt J19 och B9. repo001.docx 2012-03-2914 15 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Underlaget till jämförelsen i form av uppritade diagram för grundvattennivå finns i Appendix 6 – 11 i Bilaga 5. Skillnaden i flödesriktning är på vissa platser konstant över året, medan den på andra platser varierar över året. Resultatet presenteras i Tabell 1 nedan. Upp i tabellen innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger högre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett uppåtriktat flöde av grundvatten från berglagren till jordlagren. Ned innebär att trycknivån i det eller de berglager där mätbrunnen får sitt vatten ifrån ligger lägre än grundvattennivån i jordlagren, vilket medför ett nedåtriktat flöde av grundvatten från jordlagren till berglagren. Tabell 1. Jämförelse för grundvattnets flödesriktning mellan jord och berglager vid olika årstider under mätperioden. i.m. innebär att inga mätdata finns för perioden. Mätpunkter Vår 2014 Sommar 2014 Höst 2014 Vinter 2014-2015 Vår 2015 J5 – B8 i.m. i.m. Upp Ned Ned J11 – Gustaf Adolf Upp Upp Upp Ned Upp J12 – B4 Ned Ned Ned Ned Ned J13 – B5 Upp Upp Upp Upp Upp J14 – B6 i.m. Ned Ned Upp Upp J19 – B9 i.m. i.m. Ned Ned Ned Från Tabell 1 är det tydligt att grundvattnets flödesriktning varierar över året. De enda platserna där flödesriktningen är konsekvent över alla årstiderna är J12 – B4, där flödesriktningen är nedåtriktad från jordlagren till berglagren, samt J13 – B5, där flödesriktningen är uppåtriktad från berglagren till jordlagren. För Gustaf Adolf råder ett uppåtriktat grundvattenflöde under stora delar av året. Generellt kan inget uppåtriktat flöde anses råda för gruvområdet och dess omgivning Resultaten visar både på riktningen av flödet och på att det finns tätare lager mellan de berglager där grundvattennivån i berg mäts och där grundvattennivån i jord mäts. I Appendix 9 i Bilaga 5 är det tydligt att det uppåtriktade flödet från berggrunden hindras av tätare lager, annars hade grundvattennivån i berg och jord befunnit sig på ungefär samma nivå i punkterna J13 och B5. De flesta av mätpunkterna befinner sig utanför gruvområdet och även utanför Höganäs centrum. Hur grundvattnet flödar i dessa punkter är således inte relevant för hur repo001.docx 2012-03-29 16 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx grundvattensituationen ser ut i centrala Höganäs. Enbart punkterna J5 – B8 och J19 – B9 kan användas för Höganäs tätort. Baserat på de mätningar som utförts i de bergbrunnar som finns i de delar av Höganäs som påverkas av pågående länshållning, brunnarna B10 – B12, är det tydligt att grundvattenytan i det översta berglagret följer grundvattenytan i jord på i princip samma nivå. Längre ut från de av pågående länshållning påverkade områdena befinner sig grundvattenytan i de övre berglagren under grundvattenytan i jord, vilket visas av jämförelsen mellan mätpunkterna J5 – B8 och J19 – B9. Baserat på de uppmätta grundvattennivåerna i jord har en grundvattennivåkarta upprättats för de mätpunkter som finns i jordlagren. De mätvärden som kartan baserats på kommer från 2015-01-29, då de uppmätta grundvattennivåerna i huvuddelen av mätpunkterna nådde sin högsta nivå under mätperioden. Vissa mätpunkter visar högre nivåer vid andra tillfällen, men dessa nivåer är kortvariga och kopplade till kraftig men kortvarig nederbörd. Nivåkartan används för att visa grundvattennivån i jord i den geologiska principsektionen i Bilaga 3. Den geologiska principsektion som presenteras i Bilaga 3 visar på en tydlig avsänkning i jordlagren i centrala Höganäs. Även det översta berglagret är avsänkt till en nivå motsvarande den som finns i jordlagren. Avsänkningen är en följd av den länshållning som sker vid många hus som finns i centrala Höganäs och i Viadukten. 6 Länshållning av gruvan Gruvdriften har i princip krävt länshållning av grundvatten från det att de första schakten började sänkas i Tjörrödsområdet. I takt med att gruvan utvidgats och nått djupare nivåer har uppfordringen skett vid ett flertal schakt. Länshållningsvattnet har huvudsakligen uppfordrats till markytan där det via kanaler letts vidare till havet. År 1802 påbörjades grävning av den kanal som skulle ta emot huvuddelen av länshållningsvattnet samt det vatten som dikades ut från östra delen av Höganäs. Kanalens sträckning har ungefär motsvarat Storgatans sträckning och kulverterades under 1910 – 1930-talen. Efterhand som behovet av processvatten vid fabriksområdet ökade byggdes en vattenledning från schakt Gustaf Adolf in genom Höganäs för att leda länshållningsvattnet till fabriksområdet i västra Höganäs. Ledningen gick i Decauvillegatan och Långgatan och gick sedan längs väg 111 till en pumpstation i Kv. Kaktus, varifrån den pumpades vidare till Höganäs AB:s vattentorn. Ledningen drogs om på 1970-talet till att gå i Bangatan fram till Kv. Kaktus. Mot slutet av länshållningen har vatten även släppts ut i en kanal vid Gustaf Adolf och runnit vidare till Görslövsån. Under 1900-talet länshölls gruvan huvudsakligen från schakt Gustaf Adolf, dit vatten från större delen av gruvan antingen rann med självfall eller blev pumpat. Från den djupare delen av gruvan pumpades vattnet från en pumpstation vid Brandstorp till pumpschaktet vid Gustaf Adolf för vidare uppfordring till ytan. Efter att gruvan lades ned fortsatte länshållningen till fullt djup fram till ca 1980. Nya brunnar borrades ned till pumpstationen repo001.docx 2012-03-2914 17 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx i Brandstorp 1972, så att vattnet skulle kunna uppfordras utan att någon skulle behöva ge sig ner i gruvan för att serva uppfordringsanläggningen. Länshållningsvattnet leddes sen på ytan till en reservoar vid Gustaf Adolf och därifrån vidare till Höganäs. Länshållningsvattnet har använts både som processvatten i Höganäs AB:s tillverkning och som dricksvatten av Höganäs kommun. I en vattendom från 1951, dom A 71/1951, beskrivs fördelningen mellan Höganäs AB och Höganäs kommun, där Höganäs AB 3 avstår ”vad som överstiger 3.000 m /d för Höganäs stads och Väsby kommuns förseende med vatten”. Domen rör Höganäs AB:s rätt att tillgodogöra sig det länshållningsvatten som uppfordras ur gruvan. Den uppfordrade volymen har mätts vid ett flertal tillfällen under gruvans historia. I Tabell 2 nedan presenteras ett antal av mätningarna. Tabell 2. Uppfordrad volym ur gruvan vid olika tidsperioder. 3 År Medelvärde m /d Mätmetod 1827 6050-7240 Kannor 1872 6450 Kannor 1907 6570 Slagräknare på pumpkolv 1924-33 5700-7100 Elenergiförbrukning 1935-64 5040-6810 Elenergiförbrukning 1952 4931 Strypflänsmätare 1960 6030 Elenergiförbrukning 1972 4800 Kapacitiv elektrodmätare 1994-1995 3300 - Länshållningen var som störst när gruvan bröts och nya områden tappades av på grundvatten. Efter stängningen minskar den uppfordrade volymen och bedöms enligt en undersökning utförd av SGU motsvara det vatten som kommer från gruvans randområden, där gruvlagren låg nära markytan. I takt med att leran från lagren under B – flötsen trycks in i gruvgångarna bör gångarna slutas och volymen vatten från den gamla gruvan minska. Kapacitetsmätning utförd 1972 av vattnet som kom till Gustaf Adolf för 3 uppfordring visar på att ca 2200 m /d fortfarande rann till från den gamla delen av gruvan. Detta visar på att det fortfarande fanns orter som stod öppna i någon mån. Orter som drivits i Boserupssandstenen bör ha klarat sig från kollaps och bidrar troligen i stor utsträckning till dräneringen av den gamla delen av gruvan. Under 1980- 1990-talen minskade vattenbehovet successivt från gruvan i takt med att vattnet användes mindre i processerna hos Höganäs AB på grund av vattnets kvalitet och ökade driftstopp i länshållningsanläggningen. Då Höganäs kommun dessutom kopplade repo001.docx 2012-03-29 18 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx på sitt ledningsnät till Sydvatten i slutet av 1970-talet, behövdes inte längre länshållningsvattnet till dricksvatten. I schakt Gustaf Adolf har grundvattennivån i schaktet mätts vid några tillfällen under perioden sedan gruvdriften lades ned. De uppgifter som gått att få fram rörande nivån har sammanställts i Figur 5. I figuren visas grundvattnets trycknivå i gruvan för perioden 1980 – 2014. År 1980 länshölls gruvan till fullt djup, ca -105, i Gustaf Adolf. I takt med att vattenuttaget ur gruvan minskade steg grundvattennivån till ca -60 vid 1996 då länshållningen av gruvan upphörde. Vid mätning 2004 var trycknivån fortfarande stigande, medan perioden 2007 fram till 2014 visar på en stabil trycknivå på ca +3 med påverkan av årstidsvariationer. Sedan länshållningen av gruvan avbröts har grundvattennivån i gruvan således återhämtats helt till en för området naturlig grundvattennivå. Figur 5. Nivåkurva för återhämtningen i schakt Gustaf Adolf sedan 1980. Ett mindre uttag för bevattning och livsmedelsproduktion vid Steglinge gård sker 3 fortfarande i schakt Gustaf Adolf. Använd volym är ungefärligen i snitt 50 m /dygn på årsbasis. repo001.docx 2012-03-2914 19 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 7 Historiska mätdata Under arbetet med att välja mätpunkter till mätprogrammet har tillgängligt arkivmaterial från huvudsakligen Höganäs AB, Höganäs kommun, SGU och Sweco gåtts igenom. Syftet med att gå igenom materialet har varit att hitta mätpunkter i eller i närheten av gruvområdet där det finns grundvattennivådata för att kunna bedöma återhämtningen till opåverkade förhållanden. Historiska mätdata kan användas för att kartlägga på vilken nivå grundvattenytan i området varit belägen under tiden gruvan länshölls till fullt djup och från tiden efter länshållningens avslutande. Det genomgångna arkivmaterialet har omfattat ett 90-tal rapporter författade av SGU och ett antal konsultfirmor. Arkivgenomgången har tagit avstamp i en lista på utförda grundvattenundersökningar i Höganäs kommun presenterad i Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah Nr 15, sida 50-51. Listan utgör det underlag som författarna till rapporten har använt för att beskriva grundvattnets generella förekomst och hydrogeologiska egenskaper i Höganästrakten. Utöver listan har ett antal hydrogeologiska undersökningar från Swecos arkiv gåtts igenom. Undersökningarna har huvudsakligen varit kopplade till Höganäs kommuns egna vattentäkter i områdena kring Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och BrunnbyBräcke-Möllehässle och deras utbyggnad. De är således inte användbara för att beskriva situationen i Höganäs tätort historiskt sett. Utredningarna är utförda kring 1970- och 1980-talen, då det rådde vattenbrist i kommunen. Från tidigt 1980-tal och framåt har fokus varit på att koppla ihop kommunens vattenförsörjning med Sydvattens ledningsnät, varför vidare större undersökningar av grundvattennivåer utanför befintliga vattentäkter troligen inte utförts. Efter ca 1985 användes enbart Sydvatten i hela kommunen. Detta medförde att kommunens vattenverk lades ner, Hulta vattenverk behölls och kördes som reservtäkt i 3 mindre omfattning. År 1974 låg förbrukningen i Höganäs kommun på ca 4500 m /dygn, 3 att jämföra med ca 4800 m /dygn som länshölls från gruvan. Då Höganäs kommun hade 3 3 rätt att erhålla den volym som överstiger 3000 m /dygn innebär det att ca 1800 m /dygn 3 av gruvvattnet gick till dricksvatten och att ca 2800 m /dygn kom från kommunens vattenverk. Vid övergången till Sydvatten upphörde kommunens uttag i princip helt, vilket medför att det även i de områden där vattenverken befanns, Viken, Hulta-Mjöhult, Jonstorp, Farhult och Brunnby-Bräcke-Möllehässle, påbörjades en återhämtning av grundvattnet mot naturliga nivåer. Hur denna återhämtning samspelar med återhämtningen i gruvan är för närvarande oklart och kräver djupare studier för att kunna kvantifieras. Sedan 2008 har manuella mätningar av grundvattennivåer i centrala Höganäs utförts av Höganäs kommun. Observationsrören har placerats för att täcka det område där finns fastigheter som upplevt problem med grundvatten. Kompletterande mätpunkter placerades ut 2010. repo001.docx 2012-03-29 20 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Under 2014 har automatiska nivåmätare, s.k. Divers, installerats i 9 av kommunens observationsrör. De manuella och automatiska mätningarna har sammanställts i Bilaga 9 för att utvärdera trenden hos grundvattennivåerna. Av Bilaga 9 framgår att ingen stigande trend är tydlig mellan 2008 och 2014 i något av mätrören. Grundvattennivåerna uppvisar ungefär samma variation under mätperioden 2014 – 2015 som de gjort under perioden 2008 – 2014. De högst uppmätta nivåerna är även de jämförbara för hela mätperioden 2008 – 2015. På uppdrag av Höganäs AB utförde SGU under perioden 1952 – 1965 en undersökning av gruvbrytningens inverkan på grävda och borrade brunnar inom gruvfälten i NV Skåne. Undersökningen har omfattat ett stort antal privata brunnar i området runt och över gruvan. I undersökningen jämförs borrade brunnar i närheten av varandra, där den ena är installerad i gruvlagren och den andra i ett lager högre upp i lagerföljden. Vid jämförelsen uppmäts en högre liggande grundvattennivå för brunnen som installerats i högre liggande lager än i den brunn som installerats i gruvlagren. Detta visar på förekomsten av ett eller flera tätare lager eftersom avsaknaden av det eller dem innebär att de båda brunnarna skulle haft samma grundvattennivå. För gruvområdet utgörs berglagren ovanför gruvlagren till stor del av lerskiffrar och leror vilka har en tätande påverkan mellan gruvan och jordlagren. Undersökningarna visar exempelvis på ”ansenliga lager lerskiffer och leror ovan B – flötsen” vid Långaröd och ”50 m Lias – leror ner till flötsen” vid Buskeröd. Bedömningen som görs av SGU i undersökningen är att länshållningen i gruvan tömmer gruvlagren och Boserupssandstenen men att tätare lager av lerskiffer och leror ovanför dessa gör att högre liggande grundvattenmagasin inte töms. Många av de brunnar som grävts i jordlagren, vilka huvudsakligen utgörs av morän eller moränleror, anses vara helt opåverkade, även om de ligger inom eller i direkt anslutning till gruvområdet. Brunnar som grävts igenom jordlagren ned till berglagren kan vara påverkade, huvudsakligen i de områden där jordlagren är tunna, där gruvlagren ligger nära ytan och där det finns förkastningar som leder från ytliga berglager till gruvlagren. Sådana förhållanden finns främst vid Tjörröd men även vid randområdena vid Väsby och Ingelsträde. Vissa av de mätbrunnar som är med i nuvarande mätprogram har mätts av Höganäs AB under perioden 1952 – 1965. De äldre mätdata jämförs med mätdata från 2014 – 2015 i Figur 6. Brunn B1 användes för husbehov och djurhållning. Uttaget var stort och brunnen gick tom under torrperioder. I undersökningen bedömdes brunnen vara överansträngd. De grävda brunnar som finns i området är utförda i moränlera eller i berglager som stratigrafiskt sett ligger under gruvlagren. B1 är utförd i berglagren och bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån repo001.docx 2012-03-2914 21 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte längre används. J11 användes för husbehov och djurhållning fram till någon gång på 1940 – talet, därefter enbart för husbehov. 1965 anges att brunnen numera inte används längre. I rapporten bedöms ingen påverkan från gruvan kunna spåras i mätningarna. De historiska och de nutida grundvattennivåerna är helt jämförbara då det troligen rör sig om opåverkade nivåer i båda fallen. Brunn J12 användes förr för hushållsbehov och djurhållning. I dagsläget används den enbart för bevattning. Brunnen bedömdes ej vara påverkad av gruvan. Jämförs de historiska och de nutida grundvattennivåerna ligger den nutida nivån klart över den historiska nivån. Skillnaden bedöms bero på att brunnen inte används för husbehov och djurhållning längre, utan enbart för bevattning. Figur 6. Mätningar i privata brunnar, jämförelse för perioderna 1952 – 1965 och 2014 – 2015. Brunn J13 har ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Brunnen är en av två grävda brunnar på en gård där de tidigare använts för djurhållning och husbehov. I dagsläget används den enbart för hushållsbehov. Brunnen har tömts helt 1960 och verkar ha varit överutnyttjad. Dagens ägare anger att brunnen inte kan förse dem med tillräckligt med vatten under sommaren och att de fått fylla brunnen med vatten vid två repo001.docx 2012-03-29 22 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx tillfällen. Den lägsta nivån under sommaren 2014 är dock 2 m över brunnens botten. Nivån är jämförbar med de flesta av de lägsta nivåerna under perioden 1952 – 1965, med undantag av 1960. De högre högstanivåerna i nutid beror sannolikt på att brunnen inte utnyttjas för djurhållning i dagsläget. Brunn J14 har också ingått i mätprogrammet men inte i SGU:s undersökning. Det är oklart om brunnen använts under perioden 1952 – 1965. Den historiska grundvattennivån är direkt jämförbar med den nutida, vilket talar för att brunnen inte använts i någon större omfattning. Grundvattennivåerna som presenteras Figur 6 uppvisar således inte heller någon långsiktigt stigande trend som kan tillskrivas upphörandet av länshållningen i gruvan. 7.1.1 Grundvattennivåer i geotekniska undersökningar och andra arkivkällor Uppgifter om grundvattennivåer från centrala Höganäs har samlats in från de geotekniska underlag och tekniska beskrivningar som gåtts igenom vid inventering av arkivuppgifter. Grundvattennivåerna kommer från olika tidpunkter, huvuddelen av underlagen är från 1970- och 1980-talen då gruvan fortfarande länshölls till fullt djup. Grundvattennivåerna i de historiska underlagen kan jämföras med dagens grundvattennivåer som uppmätts under 2014 – 2015 för att ge en uppfattning om skillnader i grundvattennivå över tid. Vid vissa fastigheter där problem rapporterats saknas dock närbelägna mätpunkter i mätprogrammet för 2014 – 2015. Det gäller huvudsakligen väster om Kyrkplatsen, längs Storgatan öster om väg 111 och nedåt Långaröd. För att kunna jämföra dessa med dagens grundvattennivåer kan den interpolerade grundvattenytan användas. Figur 7 visar de gator och kvarter som omnämns i de geotekniska undersökningarna. repo001.docx 2012-03-2914 23 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Figur 7. Huvuddelen av de områden och gator som omnämns i genomgången av de geotekniska underlagen. Jämförelsen utförs nedan för de fastigheter där nivåerangivelser påträffats i underlagsmaterialet. Samtliga nivåer är i RH2000. • Grundundersökning utfördes våren 1959 inför byggnation av stadshuset på Kv. Mars. Enligt utlåtandet påträffas grundvatten ca 2 m under markytan, på en nivå av ca +1,4 till +1,5. Då källarnivån för vissa delar av stadshuset ligger på ca +0,2 behövdes således en permanent grundvattensänkning utföras. Sektioner från borrning vid Kv. Delfinen 1975 visar på en grundvattenyta på ca 0,5. Delfinen ligger strax norr om Stadshuset. Grundvattenytan är tydligt påverkad av länshållningen vid Stadshuset. Geoteknisk undersökning inför utbyggnad av stadshuset mot Centralgatan 1977, utförd av GEO (AB Svensk Geoteknisk Undersökning), visar på en grundvattenyta som ligger på ca -0,7 till -0,6. Påverkan från avsänkningen vid stadshuset är således påtaglig och i storleksordningen ca 2 m mot icke påverkad grundvattennivå. Geoteknisk kontroll vid schaktning inför ytterligare tillbyggnad av stadshuset utfördes av GEO 1979 - 1980. Grundvattensänkning vid byggskedet utförs med repo001.docx 2012-03-29 24 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx wellpointspetsar. Efter att det konstaterats att wellpointanläggningen sänker grundvattenytan för långsamt installeras fler spetsar. Grundvattenytan sänktes till -2,6 vid byggnation av hisschakt och pumpstation under perioden 1980-01-03 tom 1980-01-22. Vid geoteknisk undersökning inför VA-ombyggnad i korsningen Torggatan – Vasagatan av Geokonsult i mars1982 bedömdes grundvattenytan ligga på +0,1. Geoteknisk undersökning inför tillbyggnad av stadshuset, Mars 13, utfördes av KM Geokonsult AB (f.d. GEO) 1991. Grundvattenytan befanns ligga på ca -0,4. Nivån bedömdes som normal och stämmer överens med tidigare mätningar inom kvarteret. Grundvattennivåerna från stadshuset, Kv. Mars, visar på en utveckling där man sänkt grundvattenytan från en troligen naturlig nivå på ca +1,5 till som mest -0,8 i slutet av 1970-talet. Grundvattenytan stiger sedan till ca -0,4 1991. Ingen mätpunkt finns i närheten idag, vilket medför att en jämförelse blir svår att göra med mätvärden från 2014 – 2015. En jämförelse med den interpolerade grundvattennivån är ej heller lämplig, då interpoleringen inte tar hänsyn till grundvattensänkningen som sker vid stadshuset. Även detta är en effekt av att ingen mätpunkt finns vid stadshuset. En jämförelse mellan grundvattennivån från 1959, innan stadshuset byggdes, och den interpolerade grundvattennivån visar på att grundvattennivån våren 1959 befanns vara ca 0,5 m högre än den interpolerade grundvattenytan från våren 2015. • Geoteknisk undersökning av Kv. Flora utfördes av Geosyd 2010. Grundvattenytan angavs då till +0,18 år 2007. Bortsett från kortvarig påverkan från kraftiga regn är den högst uppmätta grundvattennivån under 2014 – 2015 +0,19. I detaljplanen för området beskrivs att flera fastigheter längs Storgatan har problem med grundvatten och att grundvattennivån stigit med 1-1,5 m sedan början av 1970-talet för att sedan sjunka ca 0,5 m. I rapporten framförs följande tänkbara orsaker; avslutad pumpning i gruvan och att fler bergvärmepumpar installerats. Sänkningen på 0,5 m tillskrivs Trafikverkets pump vid Viadukten sedan den byggts om. Det är dock oklart om pumpstationen vid Viadukten byggts om, då ingen dokumentation om detta påträffats. Klart är dock att en ny dräneringsledning lagts i släntfoten på Viaduktens västra sida och dräneringsledningar har lagts under den nya vägbanan. Om pumpstationen byggts om i samband med vägombyggnaden har detta utförts under perioden oktober - december 2009. Att grundvattenytan sjunkit 0,5 m efter ombyggnaden av Viadukten går dock ej att belägga med mätdata. Det har ej heller gått att belägga den påstådda höjningen av grundvattennivåer i med 1 – 1,5 m sedan 1970-talet. • Vid den geotekniska undersökningen av det som idag är kvarteret Brors backe, utförd av Svenska Riksbyggen, Geotekniska sektionen 1970, befanns grundvattennivån variera kraftigt mellan olika installerade grundvattenrör. Längs väg 111 i väster var de installerade grundvattenrören torra, i nordöstra hörnet mot repo001.docx 2012-03-2914 25 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Storgatan låg grundvattenytan på ca -0,4. I sydöstra hörnet låg grundvattnet på +2,2. I det geotekniska utlåtandet bedöms grundvattenytan för området befinna sig på en nivå under +0,11. I utlåtandet nämns även att från Höganäs kommuns sida tas ingen hänsyn till gruvan vid byggnation i Höganäs. Kontroll av schaktbotten vid uppförande av hus på fastigheten Brors backe 24 utfördes av GEO (AB Svensk Geoteknisk Undersökning) i december 1980. Grundvattennivån anges till +1,3 men nivån bedöms vara extremt hög pga. enorm nederbörd, ca 170 mm i november. Länspumpning utförs vid byggnation. Grundvattenmätningarna vid de geotekniska undersökningarna kan jämföras med mätningar för perioden 2014 – 2015 från mätpunkt J7, belägen strax norr om Brors backe. Grundvattennivån här ligger stabilt på -0,8 till -0,7 under mätperioden, vilket visar att de är påverkade av pumpning. • Geotekniska undersökningar i Kv. Telefonen utförda av Geokonsult 1988 visar på att grundvattenytan ligger på mellan -0,6 i öster och -0,9 i väster. I det geotekniska utlåtandet anses grundvattenytan vara permanent avsänkt genom dränerande VA-ledningar och den avsänkning som sker i Viadukten på väg 111. • Även en undersökning vid Bagerigatan utförd av Geokonsult 1980 inför en byggnation av en gångtunnel under järnvägen hänvisas till Viaduktens dränerande effekt. Grundvattenytan hade inte påträffats vid nivån -1,9 och avsänkningen tillskrevs länshållningen i Viadukten. Jämförs grundvattennivån med mätpunkt J15 ligger grundvattennivån som lägst på ca -0,5 i oktober 2015. • Geoteknisk undersökning inför ombyggnad av bron över väg 111 utfördes 1993 av KM. Vid undersökningen konstaterades att grundvattennivån befinner sig på ca -2 och att grundvattenytan hålls på den nivån av pumpstationen vid Viadukten. • Vid byggnation av Bildeves verkstad och lager på Kaktusen 32 ska det enligt uppgift från f.d. verkstadschef Torbjörn Hammar ha varit problem med grundvatten vid schakt- och grundarbeten. Byggnaden uppfördes 1961 med en källarnivå på ca -1,05. Byggnaden är försedd med en pumpgrop. Med tanke på närheten till Viadukten bör grundvattennivån ha legat omkring -1,9 till -2,0 och problem bör ej ha uppstått. Söndagen den 25/1 2015 stannade pumpen i pumpgropen under källargolvet med resultatet att golvet i källaren översvämmades med ca 5 cm vatten till morgonen den 26/1. En reservpump installerades och länshållningsvattnet leddes ut till slänten i Viadukten. Samtidigt översvämmas källaren på intilliggande hus på Kaktusen 29 och 30. Översvämningen här är sannolikt en kombination av pumpstoppet på Kaktusen 32 tillsammans med en höjning av 3 grundvattennivåerna till följd av regn. Enligt uppgift pumpar man ca 50 m /dygn från pumpgropen. repo001.docx 2012-03-29 26 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Fastigheterna Kaktus 29 och 30 är utförda till ett djup av ca -1,8 för pannrum och hisschakt. De ligger således med en länshållningsnivå jämförbar med den som belagts i Viadukten genom geotekniska undersökningar. • För Kv. Polaris betjänas hela kvarteret av en grundvattenpump installerad i ett av husen. Huset byggdes 1962 med en källarnivå i pannrummet på +0,2. Under 1960 – 1970-talet höjdes golvet i pannrummet ca 0,5 m pga. stora grundvattenproblem enligt uppgift från fastighetsägaren Höganäshem. • Sektioner från en geoteknisk undersökning utförd av GEO i mars 1974 i Stjärngatan/Verdandigatan visar på grundvattenmätningar på +1,0 - +1,3. Nivån i mars 2015 låg på ca +1,2. • Geoteknisk undersökning av Kv. Ängen, numera Olympia, utfördes 1964-1965 av GEO. Grundvattenytan anges till +1,01 - +1,11 i januari 1965. Nivån låg som högst i januari 2015 på ca +0,8. • Geoteknisk undersökning av Kv. Trevnaden utfört av GEO 1968 visar på grundvattennivåer mellan +0,7 i västra delen av kvarteret och ca +1,7 i östra delen. I utlåtandet bedöms grundvattenytan vara låg och kunna stiga något till sin normala nivå. Vattenskador påträffades i befintliga byggnader med källarnivåer på ca +1,4 i kvarterets västra hörn och i kvarterets nordöstliga hörn påträffades inläckande vatten i en källarvägg på nivån ca +1,7. Den interpolerade grundvattenytan för januari 2015 skär kvarteret med nivåkurvan för +1 så att norra delen ligger strax under +1 och södra delen ligger strax över. • Geoteknisk undersökning av Kv. centralen utfört av GEO i oktober 1982 visar på grundvattennivåer från ca -1,2 i sydöstra hörnet mot Centralgatan till ca -0,1 vid vårdcentralen Delfinen. Grundvattennivån i mätpunkt J5 låg under oktober på ca +1,9. • Geoteknisk undersökning av Kv. Svalan utfört av KM 1980 visar på grundvattennivåer mellan ca -0,7 och -1,0, där de djupare nivåerna finns i kvarterets sydöstra hörn. En högre liggande grundvattennivå på ca +0,5 påträffades i gyttjelagren i det sydvästra hörnet. Jämförs dessa delar av området med den interpolerade grundvattenytan för januari 2015 ligger de under ± 0 – nivån. Sammantaget visar grundvattennivåerna från de geotekniska undersökningarna inte på ett generellt mönster med lägre grundvattennivåer på 1970 – 1980-talen. Grundvattennivåerna var både lägre, högre eller jämförbara med dagens, beroende på vilken del av centrala Höganäs som betraktas. Klart är dock att vissa hus planerats för att byggas under grundvattenytan, vilket krävt avsänkning av grundvattenytan både vid byggnation och i driftsskedet. repo001.docx 2012-03-2914 27 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx 8 Källarnivåer Med syfte att klargöra vilka fastigheter som drabbats av källaröversvämningar och fuktskador hölls två möten med Höganäs kommun, där även Höganäshem medverkade, och Jefast AB 2015-01-15. Vid mötena fick representanter för kommunen, Höganäshem och Jefast lista de fastigheter där de har problem med källaröversvämning och fuktskador samt fastigheter de känner till där andra ägare har problem. Även fastigheter där de inte har problem pekades ut. För Höganäshems del pumpas dräneringsvatten vid samtliga utpekade fastigheter, dock har de enligt uppgift inga problem med fukt eller källaröversvämningar. Efter mötena konstaterades att det område där problem föreligger sträcker sig längs Storgatan från Idrottsgatan i öster till Stadshuset – Kyrkplatsen i väster. Ett villaområde vid Långarödsvägen väster om väg 111 pekades även ut som ett område med problem. De identifierade fastigheterna presenteras i Figur 8 nedan. Figur 8. Identifierade fastigheter med problem baserat på möten med Höganäs kommun och Jefast. Av Figur 8 framgår att pumpning av dräneringsvatten inte enbart sker i området vid Storgatan. De hus där Höganäshem pumpar dräneringsvatten finns även i södra och nordöstra delen av tätorten. Information om källarnivåer (nivå på källargolv), grundläggning och teknisk beskrivning av byggnaderna hämtades in från Höganäs kommun för de identifierade fastigheterna där repo001.docx 2012-03-29 28 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx det varit möjligt att finna ritningar i kommunens arkiv. Vissa fastigheter i närheten av drabbade fastigheter har också inventerats, även om inga uppgifter framkommit om att de har problem. För de fastigheter där en källarnivå inte varit angiven på ritningsunderlaget för huset/husen har en nivå beräknats utifrån måttangivelser på ritningen i förhållande till marknivån utanför huset. Marknivån har hämtats från laserscannad höjddata inhämtad från Lantmäteriet. Källarnivån i husen har sedan jämförts med den interpolerade grundvattennivån från januari 2015 då grundvattenståndet är som högst under mätperioden. Jämförelsen visar på vilka hus som har källarnivåer över respektive under grundvattenytan. För vissa hus ligger hisschakt eller pannrum under resterande källarnivå vilket kan medföra att enbart dessa ligger under grundvattenytan. I Bilaga 10 och 11 visas de fastigheter där källarnivåer tagits fram samt hur de ligger i förhållande till den interpolerade grundvattenytan. Samtliga nivåer anges i RH2000. På en bilaga till nybyggnadskarta från fastigheten Triangeln 6 finns en uppgift om att det föreligger risk för översvämning för källargolv under nivån +0,91. WC-avlopp är ej tillåtet och golvavlopp under denna nivå ska ha automatisk eller manuell avstängning. Bilagan är daterad 1976. För fastigheten Triangeln 6 innebär detta att risk för översvämning finns då källarnivån ligger mellan -0,25 och +0,7, beroende på vilket hus på fastigheten som avses. Då källaren på den del av fastigheten som är belägen längst västerut översvämmades vid det kraftiga regnet 2014-09-09 bör avstängningsventilens funktion kontrolleras. Av Bilaga 10 är det tydligt att detta berör ett flertal hus i centrala Höganäs. Även här rekommenderas en översyn av avstängningsventilens funktion. Av Bilaga 10 framgår att många av de hus i Figur 8 som enligt uppgift har problem ligger under grundvattenytan, antingen med hela källaren eller med delar av den, såsom hisschakt och pannrum. Även de flesta av Höganäshems hus, där man pumpar men inte har problem, ligger med hela eller delar av källaren under grundvattenytan. Det framgår även att det finns hus som bedömts ha källarnivån under grundvattenytan där inga problem är kända av Höganäs kommun eller Jefast. Husen är belägna på Storgatan strax väster om rondellen, längs Storgatan väster om Kyrkplatsen, norr om Stadshuset, på Tegnérgatan strax väster om viadukten och vid korsningen Köpmansgatan/Vasagatan. En anledning till detta kan vara att länshållningssystemen är rätt dimensionerade eller att de underhållits och bytts ut innan de nått sin tekniska livslängd. För de hus som ligger över den interpolerade grundvattenytan har jämförelse gjorts mellan källarnivån och den interpolerade grundvattenytan för att se hur stor avståndet är. I Bilaga 12 presenteras nivåskillnaden för dessa hus. Av Bilaga 12 är det uppenbart att vissa hus har ett väldigt litet avstånd mellan källarnivå och grundvattenyta. Räknas tjocklek på betongsula och underbyggnad till så ligger repo001.docx 2012-03-2914 29 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx grundvattenytan i vissa fall i sulan eller underbyggnaden. För några hus är avståndet så litet att en högre grundvattenyta, såsom vid en förlängd regnperiod, medför att källarnivån även för dessa hamnar under grundvattenytan. Baserat på resultatet i Bilaga 12 är det tydligt att för vissa områden där det finns uppgifter om problem med fuktskador och källaröversvämningar är avståndet mellan källarnivå och interpolerad grundvattenyta så pass stort att problemen ej bedöms kunna bero på grundvattenytan. Tydligast är detta förhållande vid Stjärngatan – Verdandigatan, där de flesta husen i den norra och östra delen av området har ett avstånd på mellan ca 0,5 – 1 m. I den centrala, södra och västra delen finns hus med ett avstånd på mindre än ca 0,4 m där problem med fukt kan uppstå då grundvattenytan befinner sig i underbyggnad eller bottenplatta. Är husen dränerade bör problem inte uppstå men skicket på dränering och kapillärbrytande lager under bottenplattan är avgörande. För Torggatan, strax söder om Stadshuset, finns det hus vid västra änden av Torggatan där källarnivåerna ligger under den interpolerade grundvattenytan. Mitt för Stadshuset finns det två hus med ca 0,4 – 0,6 m skillnad. Avsaknaden av en mätpunkt vid Stadshuset/Torggatan medför dock att grundvattenytan interpoleras mellan punkter som inte är påverkade av den avsänkning som sker vid Stadshuset. Den interpolerade grundvattennivån blir således högre än den verkliga vid Stadshuset. Påverkansområdet från pumpningen vid Stadshuset sträcker sig troligen ut mot Torggatan, vilket gör att grundvattenytan bör vara lägre än den interpolerade. Sannolikt är avståndet mellan källarnivåer och faktisk grundvattenyta därför större än vad som framgår av Bilaga 12. För de inventerade fastigheterna har även noterats vilka hus som har en pumpgrop. Pumpgroparna har byggts då dräneringsnivåer under källarplan hamnat så djupt att dräneringsvattnet ej kan avbördas till spillvattenledning med självfall, utan måste pumpas bort. En del av källare byggdes redan från början under grundvattennivån. De hus som har pumpgrop presenteras i avsnitt 9. Enligt uppgift från Höganäshem har samtliga av deras pumpar varit i drift sedan husen uppfördes. För övriga hus där pumpgropar finns med i ritningsunderlaget är det rimligt att anta att de varit i drift sedan byggnationen av huset. Byggår för de inventerade husen framgår av Bilaga 13. 9 Pågående länshållning i Höganäs Då många hus i Höganäs byggts med källarnivåer under grundvattenytan är det uppenbart att länshållning vid dessa hus påverkar grundvattenytan i sin närhet. Detta faktum stödjs tydligt i resultaten från mätning av grundvattennivåer i Höganäs, där många av de mätpunkter som finns i centrala Höganäs uppvisar synbar påverkan från länshållning. Vid de möten som hållits med Höganäs kommun, Höganäshem och den privata fastighetsägaren Jefast för att klargöra vilka fastigheter som har problem med källaröversvämningar och fukt i källare har det även inhämtats uppgifter om var repo001.docx 2012-03-29 30 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx länshållning utförs. Uppgifter om fler fastigheter där länshållning utförs har även framkommit vid sökning i arkiven efter källarnivåer, beskrivet i avsnitt 8. I Bilaga 14 redovisas de fastigheter där hus med pumpgrop förekommer i centrala Höganäs. Vid två närbelägna hus där länshållning sker går de två husens påverkansområde på grundvattnet, även kallat influensområde, ihop. Flera hus med länshållning som befinner sig i närheten av varandra skapar således ett sammanhängande område där grundvattenytan påverkas av den samlade länshållningen från de olika husen. Koncentrationen av hus med pumpgropar längs Storgatan i området kring rondellen vid väg 111 och västerut visar på att en sådan situation bör existera här, med ett stort influensområde skapat av den sammanlagda länshållningen vid husen och även vid Viadukten på väg 111. Influensområdet har börjat som enskilda områden runt Viadukten och de hus som först uppfördes på 1950-talet. I takt med att fler hus med länshållningsbehov uppförts under 1950- till 1970-talen har de enskilda influensområdena växt ihop till ett sammanhängande område. Länshållningen i Viadukten har pågått sedan planskildheten mellan väg 111 (tidigare Södra vägen) och järnvägen byggdes. Tidpunkten för byggandet har inte gått att klargöra genom de arkivstudier som utförts. På en stadsplanekarta från 1959 rörande ändringar av Kv. Kaktus anges marknivå på Södra vägen vid järnvägsbron på -1,65 (-1,54 i RH2000). Enligt underlag från Vägverket Region Skåne, daterat 2008-02-11, reviderat 2008-11-21, består vägöverbyggnaden av ca 15 cm asfalt och någon/några dm bärlager, vilket kan tolkas som minst 0,35 m vägöverbyggnad. Under gruset fanns sandlager som var rikligt vattenförande. Detta ger således en länshållningsnivå på ca -1,9 i RH2000. Enligt underlaget från Vägverket började vatten rinna ut från Viaduktens västra slänt våren 2008. I samband med reparation av vägen konstaterades av väghållaren NCC att vatten rann till Viadukten genom återfyllnadsmassor kring en gasledning som korsar Viadukten. År 2009 inkom dåvarande Vägverket med en ansökan till planavdelningen på Höganäs kommun avseende en höjning av vägen i Viadukten till följd av grundvattenproblem. Ett tillägg till detaljplanen utformades och vann laga kraft 2009-10-27. Efter höjningen av vägen 2009 ligger Viadukten på -0,1 i RH2000 i sin lägsta punkt, vilken är ungefär belägen på samma ställe som nivån -1,65 på stadsplanekartan från 1959. I samband med höjningen av väg 111 utfördes även ändringar vid pumpstationen. Dräneringsledningar lades i den västra släntfoten och under vägbanan fram till pumpstationen. I Projektdirektiv för investeringar, daterat 2009-05-29, föreslås att även eventuellt höja dräneringsnivån vid pumpstationen. Inget underlag har dock påträffats i arbetet med denna utredning som klargör frågan om huruvida dräneringsnivån höjts i samband med höjningen av vägen. Grundvattennivån i centrala Höganäs styrs således av den sammanlagda länshållningen vid Viadukten och de hus som pumpar grundvatten i området. Om någon av de länshållningsanläggningar som finns vid dessa hus är i slutet av sin tekniska livslängd kan det resultera i att länshållningen inte klarar av att hålla nere grundvattennivåerna. repo001.docx 2012-03-2914 31 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Intilliggande länshållningsanläggningar kan således behöva ta hand om mer grundvatten än vad de är dimensionerade för, vilket kan skapa problem. Avgörande för de hus som har källarnivåer under grundvattenytan är att deras länshållningssystem måste fungera fullt ut för att problem inte ska uppstå. Har inte de dräneringsledningar och dräneringsskikt som ingår i dessa skötts eller bytts ut när de närmar sig sin tekniska livslängd medför detta en försämring i länshållningskapaciteten. Då många av husen som har problem med fukt eller källaröversvämningar uppfördes på 1950-, 1960- och 1970-tal bör fastighetsägaren kontrollera konditionen hos dräneringsledningar och dräneringsskikt för att klargöra om kapaciteten hos länshållningssystemet är tillräcklig. Detta blir särskilt viktigt om ledningar och dräneringsskikt ej bytts sedan husen byggdes. I Höganäs har förekomst av ”rödynga” dokumenterats i en geoteknisk undersökning vid Kv. Uranus utförd av GEO 1975 där en dräneringsledning och tillgörande makadambädd där satts igen och dräneringens funktion kraftigt försämrats. Rödyngan utgörs av järnutfällning från grundvatten som blir syresatt. Järnutfällning förknippas oftast med grundvatten från järnhaltig sedimentär berggrund men är även vanligt förekommande i samband med organiska jordarter. Även om ”rödyngan” går att spola ut från dräneringsrör och pumpsystem sätter den igen dräneringslager utanför rören. För att åtgärda detta krävs att lagren byts ut. Dräneringslager som finns under ett hus är väldigt krävande att byta ut och är troligen inte utfört i något fall för de fastigheter som har problem. En långsam försämring i kapaciteten på länshållningssystem eller eventuella höjningar av länshållningssystemens nivå kan förklara ökade problem med fukt i källare och källaröversvämningar. 10 Sättningar Såsom beskrivet i avsnitt 4 om geologi ovan finns det områden i Höganäs med sättningsbenägen jord. Framförallt finns det mycket organiska jordarter i det område som är påverkat av fukt och översvämning i källare. Dessa jordarter är väldigt sättningskänsliga och vid geotekniska undersökningar inför byggnation rekommenderas alltid att schakta bort den organiska jorden helt innan grundläggning sker, alternativ att grundläggning utförs på pålar. Uppgifter om sättningar gås igenom nedan. Se Figur 7 och 8 för orientering inom Höganäs av de platser som omnämns. Enligt muntliga uppgifter skulle rondellen vid korsningen väg 111/112 vara påverkad av sättningar. Enligt Christer Thomasson, ansvarig för väg 111/112 på Trafikverket, har de inte märkt av några sättningar i rondellen. Kommunens VA-avdelning har ledningar som går i rondellområdet. Ledningarna har filmats och visar inga tecken på sättningar. repo001.docx 2012-03-29 32 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Sättningar har dock konstaterats i området strax norr och sydväst om rondellen i Finngatan och Triangelgatan, vilket kan ligga bakom uppgifterna om sättningar i rondellen. Provgropsgrävning har utförts av Tyréns 2008 för att undersöka sättningarna. Resultatet visar på en fyllning under vägens underbyggnad som mestadels består av lermorän med inslag av tegel och rester av tegelrör. Fyllningen är mjuk vid grundvattenytan och ca 0,5-1,0 m över denna. En hypotes som framläggs i rapporten är att en stigande grundvattenyta gjort den undermåligt packade fyllningen mjukare och mer benägen att sätta. Inga grundvattennivåer som visar på stigande förhållanden presenteras dock. Grundvattenmätningar utförda i området norr om väg 112 utförda av GEO 1981 visar på en grundvattenyta på mellan +2,9 och +3,2 i området direkt norr om Triangelgatan. Punkt J4 i mätprogrammet visar på att grundvattennivån varierar mellan +2,4 och +3,8 i perioden 2008 – 2015, vilket inte tyder på någon stigande grundvattennivå på längre sikt. De VA-ledningar som finns under de båda vägarna har enligt uppgift från Anders Johansson på kommunens VA-avdelning ej visat tecken på sättningar. Sättningsskador har påtalats för fastigheterna Kaktusen 29, 30 och 32 samt Odeon 18. Här ska marken runt byggnaderna ha satt sig med uppemot 0,2 m. Geoteknisk undersökning vid Bagerigatan N om Kv. Kaktus utförd av Geokonsult 1980 visar på lager av gyttja och gyttjig lera. Vid utbyggnad av bankvalv på baksidan av utbyggnaden på Kaktusen 29 har GEO 1987 utfört provgropsgrävning och schaktbottenkontroll för att säkerställa bärigheten inför byggnation. Vid provgropsgrävning konstaterades att marken utgörs av ca 2 m sättningsbenägen organisk jord beskriven som gyttja, s.k. tånglera. Under denna återfinns fast lagrad sand till flera meters djup. Urschaktning av tångleran till underlagrande sand utfördes och kontrollerades. Geoteknisk undersökning utförd av KM 1968 i Storgatan söder och sydost om Kv. Kaktus visar också på gyttja och finkorniga jordarter. Undersökningarna visar på att det finns sättningsbenägen jord på fastigheterna i Kv. Kaktus samt Odeon 18. Den länshållning som sker vid fastigheterna sedan husen uppförts sänker dessutom grundvattenytan vid fastigheterna. Sänks grundvattenytan i en organisk jordart innebär detta att den dels utsätts för syre och det organiska materialet bryts ned, dels att det hydrostatiska trycket i jordarten minskar. Båda anledningarna får jordarten att kompakteras. När dessa faktorer dessutom kombineras med tryck från ovanliggande jordlager och trafik är risken för sättningar stor. Sättningsskador har även inrapporterats vid fastigheten Lyran 20 vid Storgatan. Här uppges sättningsskador finnas både på fram- och på baksida av fastigheten. Geotekniska undersökningar utförda av KM 1968, för projektering av duplikatsystem i bl.a. Storgatan, visar på att det för det aktuella området finns mycket lergyttja och andra finkorniga jordarter. I KM:s utlåtande om grundförhållandena anges att risk för sättningsskador kan uppstå om grundvattenytan sänks permanent. Även här utförs länshållning sedan husen uppförts, vilket även i detta fall är den troliga bakomliggande orsaken till sättningsskadorna. repo001.docx 2012-03-2914 33 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Vid inkoppling av duplikatsystemet till Triangeln 6 på Storgatan 54 under åren 1969 – 1970 visade det sig att marken sjunkit mellan pålarna under huset så att det fanns tomrum under bottenplattan. Sättningar har således varit dokumenterade vid Storgatan även under den period då gruvan länshölls. På fastigheten Triangeln 18 har sättningsskador i storleksordningen 0,1 m påtalats. De geotekniska undersökningarna för projektering av duplikatsystem utförda av KM 1968 visar på uppemot 1,5 m mäktig lergyttja vid fastigheten. Länshållning sker med en pumpgrop på gården och en pumpgrop i huset. Fastighetens dräneringssystem sätter även igen med vad som av fastighetsägaren betecknas som rödynga. Renspolning och sugning med spolbil krävs ca 2 ggr/3 månader för att hålla rent dräneringsledningarna. De finkorniga sedimenten i form av silt och gyttja i Höganäs centrum har även ställt till med stora tjälskador. Den stränga vintern 1963 förde med sig en svår tjällossning, något som kunde ses strax norr om järnvägsbron vid Viadukten där ett stort hål togs upp för reparation av vägen. Tjälskadereparation utfördes även vid rondellen Köpmansgatan Bruksgatan. De sättningar som rapporterats i centrala Höganäs beror sannolikt på två faktorer; sättningskänslig organisk jord och länshållning vid hus och Viadukten. Den organiska jorden finns under stora delar av centrala Höganäs och då länshållning utförs, sänks det hydrostatiska trycket i jorden samtidigt som den kommer i kontakt med syre. Syret gör att jorden bryts ned med kompaktering som följd och sänkningen av det hydrostatiska trycket gör att jorden kompakteras då trycket i vattnet i den inte längre bär upp jordens vikt. Om ombyggnad av länshållningssystem till en nivå som är lägre än den ursprungliga sker finns en påtaglig risk för att sättningar uppkommer på fler ställen eller att befintliga sättningar förvärras. Därför bör eventuella sådana åtgärder undersökas och planeras med hänsyn till de lokala förutsättningarna innan en sådan åtgärd utförs. Åtgärderna bör dessutom utföras i samförstånd med Höganäs kommun. Åtgärderna kan vara tillståndspliktiga enligt 11 kap 3 § p 6 Miljöbalken. 11 Energibrunnar En av de teorier som förekommit hos Höganäs kommun är att den stora andelen energibrunnar kan ha bidragit till problemen med fukt och källaröversvämningar i centrala Höganäs. Energibrunnar där vatten pumpas upp ur en brunn och återförs i en annan kan potentiellt skapa problem med lokalt höjda grundvattennivåer. Vidare kan en borrning som penetrerar de tätare lagren mellan markytan och gruvlagren skapa en kanal där grundvatten från gruvlagren kan nå ytan utan att passera genom täta lager. På våren 2009 blev Höganäs kommun kontaktad av ägaren till fastigheten Triangeln 6. Ägaren hade börjat få problem med fukt i källaren och hade påträffat en borrad brunn på fastighetens innergård. Enligt ägaren rann grundvatten över rörets kant. Höganäs repo001.docx 2012-03-29 34 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx kommun tillät att vattenflödet från brunnen via husets dagvattenledning leddes ut i kommunens dagvattenledning i Storgatan. Brunnen är avslutad under mark och har inte grävts fram för att kontrolleras. På fastigheten ska det enligt SGU:s brunnsarkiv finnas ytterligare två borrade brunnar, dock är det okänt om dessa också har artesiska förhållanden. Vid situationer med två grundvattenmagasin som skiljs åt av ett tätare lager kan grundvattentrycketvara större från det nedre, vilket leder till ett uppåtriktat grundvattenflöde. Det tätare lagret fungerar som en barriär som gör att de två grundvattenmagasinen inte står i direkt hydraulisk kontakt med varandra. Utan detta tätare lager hade grundvattenytan i jordlagren och trycknivån i berggrunden varit i princip identiska. Penetreras detta tätare lager av en borrning stiger trycknivån i borrhålet till dess att trycknivån ställer in sig i jämvikt med det atmosfäriska trycket. Om denna nivå är högre än vad markytan är, blir brunnen artesisk. Eftersom det finns ett stort antal energibrunnar borrade i Höganäs tätort har en frågeställning uppkommit om vad de har för påverkan på grundvattensituationen i Höganäs. Om tätande lager av lermorän, lerskiffer eller leror har penetreras i stor omfattning kan det leda till att grundvatten från olika berglager lättare tar sig upp till ytan eller till ytligare liggande jordlager. De energibrunnar som utförts i gruvområdet kan utgöra en ”kanal” för grundvattnet att lättare ta sig upp till ytan än den naturliga vägen genom tätande lager. Grundvatten skulle således kunna transporteras via dessa till markytan där brunnarna finns medan det i områden där de saknas hindras det uppåtriktade flödet av de tätande lagren. Från Höganäs kommun har inhämtats underlag för de energibrunnar som finns i tätorten. Huvuddelen av energibrunnarna i centrala Höganäs är utförda utanför gruvområdet, eftersom Höganäs kommun inte tillåtit borrning av energibrunnar i gruvområdet sedan 2003. Det finns vissa äldre energibrunnar inom gruvområdet, men få av dessa når ner till de gamla gruvlagren. Enligt kommunens arkiv finns väldigt få energibrunnar i de områden där de största problemen med fukt och källaröversvämningar identifierats. Även i SGU:s Brunnsarkiv är det få brunnar som finns i de utpekade områdena. I Bilaga 15 visas de energibrunnar som finns i centrala Höganäs enligt kommunens arkiv. Samtliga energibrunnar som finns i kommunens register ska vara utförda med kollektorslang, vilket innebär att inget vatten tas ut ur berggrunden. Kommunen har dessutom som krav att brunnarna ska återfyllas efter installation av kollektorslangarna, för att få en hydraulisk tätning. Tätningen ser till att brunnen inte blir en kanal mellan ytligt, eventuellt förorenat vatten och djupare liggande grundvatten. Brunnen på Triangeln 6 är borrad ungefär där ”västra förkastningen” löper. I SGU:s Brunnsarkiv finns inga uppgifter i lagerföljderna om att gruvorter eller gruvlagren påträffats för brunnen eller de två andra som ska finnas på fastigheten. I likhet med mätpunkt B8 är det således oklart om brunnen är borrad i gruvområdet eller väster om förkastningen. Samtliga tre brunnar på Triangeln 6 är borrade till ett djup som är större än repo001.docx 2012-03-2914 35 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx avståndet från markytan ned till gruvlagren, vilket innebär att B – flötsens kollager borde finnas med i jordlagerföljden. Detta tyder på att brunnen är belägen i ”västra förkastningen” eller väster om denna. Således speglar inte grundvattennivån i brunnen den grundvattennivå som finns i gruvlagren. Då mätpunkten B8 även den är borrad ungefär där ”västra förkastningen” går kan det innebära att grundvattennivån i B8 skulle vara jämförbar med den nivå som grundvattenytan i brunnen på Triangeln 6 skulle stiga till. För sommaren 2014 innebär detta att grundvattennivån i brunnen på Triangeln 6 skulle ligga i markytan medan den under vintern 2014/2015 skulle komma att ligga ca 0,5 m över markytan. Eftersom inga faktiska mätningar utförts i brunnen på Triangeln 6 är det svårt att avgöra vad trycknivån representerar. Om det är trycknivån i gruvlagren som representeras borde det finnas andra energibrunnar utförda i gruvområdet som har liknande förhållanden. Inga uppgifter om grundvatten som rinner över kanten på foderröret har dock inkommit från de övriga energibrunnarna i gruvområdet eller från andra brunnar i Höganäs. 12 Slutsatser Syftet med den utförda utredningen har varit att bedöma om det finns ett samband mellan den avslutade länshållningen i gruvan och de grundvattennivåer som vållar problem för några fastighetsägare i centrala Höganäs. I arbetet med att ta fram denna rapport har ett stort underlag gåtts igenom för att få fram fakta som kan förklara att ett antal hus i centrala Höganäs har problem med fukt i källare och källaröversvämningar. Underlaget har utgjorts av geologiska och geotekniska underlag och bygghandlingar. Vid sökandet efter arkivmaterial har allt material av intresse som varit möjligt att få fram gåtts igenom. Utöver detta har mätning av dagens grundvattennivåer utförts inom och utanför gruvområdet. De nivåmätningar som utförts i Gustaf Adolf från 1980 till 2015 visar på en grundvattennivå som återhämtat sig från länshållningen och stabiliserat sig på en naturlig nivå sedan 2008, påverkad av årstidsvariation utan stigande trend. Förutsatt att det finns hydraulisk kontakt mellan gruvlagren vid Gustaf Adolf och de äldre gruvområdena i centrala Höganäs, bör grundvattenytan ha stigit även här efter avslutad länshållning av gruvan. Det finns dock inga mätdata från gruvlagren i centrala Höganäs beroende på att det inte varit möjligt att finna någon mätpunkt. Undersökningar av gruvdriftens påverkan på privata brunnar under gruvans drift utfördes av SGU under 1952 – 1965. Undersökningen visade att täta leror och lerskiffrar i berglagren mellan gruvlagren och jordlagren medför att påverkan från länshållningen är liten i ytnära jordlager. Utvärdering av uppmätta grundvattennivåer i grävda brunnar visar att påverkan från länshållning av gruvan kan ses där gruvlagren kommer upp i markytan, huvudsakligen i Tjörrödsområdet. Inga rapporterade problem med fukt eller källaröversvämningar är dock kända från detta område. repo001.docx 2012-03-29 36 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx De tätare berglager som finns mellan gruvlagren och markytan i centrala Höganäs fungerar som hydrauliska barriärer. De medför att grundvattnet i jordlagren och grundvattnet i gruvlagren inte står i direkt hydraulisk kontakt med varandra. Det finns en teoretisk möjlighet att grundvatten från gruvlagren kan nå jordlagren via otäta energibrunnar eller gamla gruvschakt. Denna möjlighet får dock anses vara obetydlig då antalet brunnar som når gruvlagren är ytterst få och dessutom ska vara tätade. Vad gäller gruvschakten i centrala Höganäs är dessa igenfyllda med rester från brytningen vilka även fungerar tätande. Kring de två gruvschakt som finns närmst, Brors Backe och Tillflykten, visar jämförelser mellan grundvattennivåer från då gruvan länshölls och dagens grundvattennivåer inte på en någon höjning av grundvattennivån i jordlagren. Genomgång av geologiska, geotekniska och topografiska underlag visar på att det område i centrala Höganäs där problem med fukt och källaröversvämningar konstaterats utgörs av en sänka i terrängen. En naturlig transport av grundvatten från högre liggande områden till sänkan förekommer således. Historiskt har området varit en sankmark innan området byggdes ut. Genomgången av arkivmaterial visar på att grundvattennivåerna vid uppförandet av många av de hus som har problem idag var jämförbara med dagens grundvattennivåer. Vidare är de uppförda under perioden då gruvan länshölls till fullt djup. Ingen trend med generell höjning av grundvattenytan i jordlagren i centrala Höganäs sedan 1950-talet har gått att belägga med mätdata. De utförda mätningarna visar att grundvattennivåerna i centrala Höganäs är avsänkta på grund av pågående länshållning vid olika hus och vid Viadukten. Länshållningen har i de flesta fallen pågått sedan husen uppfördes. Källarnivån för dessa hus planerades att hamna under grundvattennivån och husen är byggda med pumpgropar för att kunna hantera länshållningsvattnet. De flesta av dessa hus är byggda under 1950 – 1970-talen, då gruvan fortfarande länshölls till fullt djup. En del av byggnaderna har haft dokumenterade problem med källaröversvämning redan på 1970 – talet. Även länshållningen i Viadukten har pågått sedan 1950-talet. Dess påverkan på grundvattennivån i centrala Höganäs är belagd i ett flertal geotekniska underlag. För vissa hus där problem med fukt och vatten i källare rapporterats har en jämförelse mellan grundvattennivå och källarnivåer utförts. För vissa hus där problem rapporterats är skillnaden mellan källarnivå och grundvattennivå så stor att problemen bedöms bero på andra orsaker än grundvattnet. Detta gäller framförallt villabebyggelse vid Torggatan och Stjärngatan/Verdandigatan. Länshållningen vid Viadukten och vid enskilda hus i Höganäs skapar ett stort sammanhängande påverkansområde där grundvattenytan hålls nere. Förändringar i länshållningskapacitet till följd av ålderstigna eller feldimensionerade länshållningssystem kan skapa problem för länshållningen av hela centrala Höganäs. Eftersom grundvattenytan i jordlagren i centrala Höganäs idag befinner sig på en nivå jämförbar med den som rådde när gruvan länshölls kommer en återupptagning av länshållningen i gruvan inte att lösa problemen med fukt och källaröversvämningar. repo001.docx 2012-03-2914 37 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx Om enskilda fastighetsägare vill utföra avsänkning av grundvattenytan för att avhjälpa problem vid sina fastigheter är det viktigt att beakta konsekvenserna för omgivande fastigheter med avseende på sättningsrisker. Dessutom kan sådana åtgärder vara tillståndspliktiga enligt 11 kap 3 § p 6 Miljöbalken. De sättningar som rapporterats i centrala Höganäs går att hänföra till två faktorer; sättningskänslig organisk jord och länshållning. Den organiska jorden finns under stora delar av centrala Höganäs och då länshållning utförs, sänks det hydrostatiska trycket i jorden samtidigt som den kommer i kontakt med syre. Detta medför att jorden kompakteras, framförallt om de utsätts för belastning. Den av Sweco genomförda utredningen visar inte på något samband mellan den avslutade länshållningen i gruvan och problemen med fukt och källaröversvämningar i enskilda fastigheter i centrala Höganäs. Grundvattennivåer över källarnivåer har funnits i Höganäs även under den tid då gruvan länshållits. repo001.docx 2012-03-29 38 (38) RAPPORT 2015-06-05 GRUNDVATTENNIVÅER I HÖGANÄS RU h:\höganäs corporate\grundvattnet\ra höganäs grundvattenundersökning 150605.docx
© Copyright 2025