Elevhälsoplan Furulundsskolan Lå 2015-2016
2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Elevhälsoplan Furulundsskolan Lå 2015-2016 1 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Innehåll Vision ....................................................................................................................................................... 3 Elevhälsans uppdrag ................................................................................................................................ 3 Främjande arbete på Furulundsskolan.................................................................................................... 3 Förebyggande arbete .............................................................................................................................. 4 Åtgärdande arbete .................................................................................................................................. 4 Målsättning för elevhälsoarbetet under läsåret 15/16 ........................................................................... 4 Mötesforum ............................................................................................................................................ 4 Rutiner, läxpolicy och ordningsregler...................................................................................................... 5 Frånvarorutin, åk F-9 ........................................................................................................................... 5 Rutin för elevakt .................................................................................................................................. 6 Rutin för utvecklingssamtal och Unikum............................................................................................. 9 Rutin för Extra anpassningar och särskilt stöd .................................................................................. 10 Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling ............................................................................. 13 Bilagor............................................................................................................................................ 17 Rutin för övergångar ......................................................................................................................... 23 Inför åk 4 och 7 (och andra årskurser efter behov)....................................................................... 23 Från förskola till förskoleklass ....................................................................................................... 24 Mottagande av inflyttade elever ................................................................................................... 25 Mottagande av nyanlända och elever från förberedelseklass ...................................................... 26 Övergång från Furulundsskolan till gymnasieskola ....................................................................... 26 Överlämning av elev som slutar på Furulundsskolan .................................................................... 27 Furulundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling............................................ 28 Utvärdering.................................................................................................................................... 29 Främjande insatser ........................................................................................................................ 30 Kartläggning................................................................................................................................... 31 Förebyggande åtgärder ................................................................................................................. 32 Rutiner för akuta situationer ......................................................................................................... 35 Läxpolicy Furulundsskolan................................................................................................................. 37 2 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Elevhälsoplan Furulundsskolan 2015-2016 Vision På Furulundsskolan tar vi ett gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Vi lär tillsammans och av varandra i meningsskapande sammanhang i utmanande, utforskande och trygga miljöer. Vi har en tydlig bild av att hälsa, trygghet, utveckling och lärande har en stark koppling till varandra. Elevhälsans uppdrag Elevhälsan i Skollagen 2010:800 2 kap. 25§ För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. 5 kap. 3§ Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övrig personal i skolan samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer.(Vägledning för elevhälsan, 2014. s. 33-34) Elevhälsoarbetet ägs gemensamt av alla på skolan. Personal söker stöd i sitt arbete kring elever i behov av stöd. Personal kan inte remittera eller anmäla en elev i behov av stöd till elevhälsopersonalen. Skillnaden mellan att söka stöd och remittera är väsentlig då ansvaret för arbetet med en elev i behov av stöd inte går att lämnas över till någon annan part utan arbetet är gemensamt .(P. Partanen, 2012. s.80) Främjande arbete på Furulundsskolan Schemaplaneringen utifrån att främja elevers lärande, utveckling och hälsa. Vi undviker håltimmar, planerar gruppsammansättningar utifrån behov och parallellägger ämnen i respektive årskurser. Lärarna har gemensamma arbetstider för att möjliggöra samarbete. Individuella hälsosamtal i F, åk.2 åk.4, åk6 och åk.8 (skolsköterskor) Vi gör nya klassbildningar inför åk.4 och åk.7 för att elever ska få ingå i nya konstellationer och därmed utvecklas optimalt. De nya klassbildningarna främjar en samhörighet, en vikänsla, på skolan. Skolan har planerade värdegrundslektioner. Lektionerna tar upp aktuella ämnen som berör klasserna. Alla på skolan arbetar med elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Mötesforum där elevhälsoteam och lärare samarbetar (EHM) 3 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Samarbete mellan lärare och skolsköterskorna i undervisningen av sex och samlevnad, hälsa och välbefinnande. Syv träffar alla åk.9 elever Främjande insatser i likabehandlingsplanen Förebyggande arbete Skolan har ett rastvaktssystem. Tre fritidspedagoger har ansvar för att erbjuda meningsfulla aktiviteter på rasterna. Förebyggande åtgärder i likabehandlingsplanen Rutin vid övergångar Åtgärdande arbete På skolan följer vi vår rutin för extra anpassningar och särskilt stöd rutin vid kränkande behandling rutin för frånvaro Målsättning för elevhälsoarbetet under läsåret 15/16 Utveckla rastverksamheten Arbeta fram en ANDT handlingsplan Implementera nya rutiner på skolan Introducera elevhälsomöten (EHM) på lågstadiet Mötesforum Arbetslaget har planeringstid (AT) på onsdagar. Hela skolan har lärande möten på torsdagar. Under dessa mötesforum finns möjlighet att samverka med olika parter. Elevhälsoteamet deltar regelbundet under dessa möten. Elevhälsoteamet och lärarrepresentanter arbetar tillsammans i en utvecklingsgrupp för en helhetssyn på skolan. Gruppen träffas varannan måndag. Elevhälsoteamet har möten på fredagar kl.10-12. När det finns resurs i klasserna deltar klasslärare, resurs och elevhälsoteamsrepresentant på planeringsmöten. Skolans elevhälsomöten (EHM) följer en modell för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Under läsåret 15/16 startar vi EHM i arbetslag F-3 och SUND. Mötena intar ett relationellt perspektiv där elevhälsa och pedagoger samverkar. Mötena handlar om ett lärande för alla, inte bara ett görande. 4 2015-09-16 EHM- Utgå från lärares behovindivid/grupp Torsdag 8-9:50 Vuxna i barngrupp Personal som har ordinarie uppdrag SUND var 5:e vecka på måndagar FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka 5 F EHT Majlis Maria P 1 EHT Cecilia Ulrika 2 EHT Annika Marie Veronika 3 EHT Synnöve Marianne Tina EHT Planering av EHM Marianne/ Kristina Camilla/ Sara AnnaLena Christer/ Nathalie Marianne/ Kristina Camilla/ Sara Camilla Sara Veronica Veronica AnnaLena David Christer/ Nathalie Nathalie Christer Veronica Per Marianne Kristina Daniel Johan EHT Britt-Marie Inger, Jenny Rutiner, läxpolicy och ordningsregler Frånvarorutin, åk F-9 Hur och när rapporterar vi? Undervisande lärare i åk.1-9 ansvarar för att rapportera närvaro i Skola 24 varje dag. Vårdnadshavare får på så sätt information via e-post om eleven ej närvarat under lektion. Detta gäller även sena ankomster och när elev avviker från lektion. Ansvarig lärare i förskoleklass ansvarar för att meddela rektor när elev har hög frånvaro. När är det avstämning? Klassansvarig ansvarar för att uppmärksamma ogiltig frånvaro samt sena ankomster varje vecka. Varje månad ansvarar Elevhälsan för att uppmärksamma anmäld frånvaro som överstiger 20 %. Maria O ansvarar för åk1-2, Hedvig för åk3-4, Pernilla för åk5-6 och Åsa S för åk7-9. Elevhälsan ansvarar för att ta upp ärende på arbetslagens möte. Handlingsplan vid ogiltig frånvaro 5 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 1. Samtal med elev vid det första ogiltiga frånvarotillfället. Ansvarig: mentor/undervisande lärare 2. Samtal med elev och vårdnadshavare vid upprepad frånvaro (3:e tillfället). Ansvarig: mentor 3. Vid fortsatt frånvaro kallas vårdnadshavare till skolan för ett möte. Ansvarig: mentor 4. Vid fortsatt oro upprättas en handlingsplan med elev och vårdnadshavare. Rektor och personal från elevhälsan deltar om det t ex finns behov av att t ex utreda frånvaron. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevakt. Handlingsplanen följs upp med elev och vårdnadshavare. Ansvarig: mentor 5. Vid fortsatt frånvaro ges en skriftlig varning. Ansvarig: rektor Handlingsplan vid sen ankomst 1. Samtal med elev vid första sena ankomsten. Sen ankomst är när läraren har startat lektionen. Det är när lektionen har startat som en sen ankomst stör arbetet. Ansvarig: mentor/undervisande lärare 2. Samtal med elev och vårdnadshavare vid upprepad sen ankomst (3:e tillfället). Ansvarig: mentor 3. Vid fortsatt sen ankomst kallas vårdnadshavare till skolan för ett möte. Ansvarig: mentor 4. Vid fortsatt oro upprättas en handlingsplan med elev och vårdnadshavare. Rektor och personal från elevhälsan deltar om det t ex finns behov av att t ex utreda frånvaron. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevakt. Handlingsplanen följs upp med elev och vårdnadshavare. Ansvarig: mentor 5. Vid fortsatt sen ankomst ges en skriftlig varning. Ansvarig: rektor Handlingsplan vid anmäld frånvaro som påverkar elevens studieresultat 1. Samtal med elev och vårdnadshavare. Mentor ansvarar för att utredning görs tillsammans med vårdnadshavare om frånvarons orsak. 2. Vid fortsatt frånvaro bokas samtal med elev, vårdnadshavare, elevhälsa och rektor. Handlingsplan upprättas, arbetas med och följs upp. Dokumentationen lämnas till rektor för förvaring i elevakt. 3. Vid utebliven effekt övervägs anmälan till socialtjänsten. Vid misstanke om att en elev sjukanmäler sig själv eller andra elever tas kontakt med berörda vårdnadshavare. Vårdnadshavare får då endast anmäla frånvaro via dator. Rutin för elevakt Alla elever ska ha en elevakt. Den upprättas då eleven skrivs in i förskoleklass. Syftet med elevakten är att säkra elevernas rättssäkerhet. På Furulundsskolan lämnas dokument som ska arkiveras i elevakt till rektor. På dokumenten ska följande finnas med: Datum Elevs fullständiga namn Elevs klass Elevs persondata (sex siffror) Följande dokument, helst original, SKA finnas i elevakt på Furulundsskolan: 6 2015-09-16 - FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd Beslut om åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd samt utvärdering Beslut om att inte upprätta åtgärdsprogram Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Beslut om särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning samt utvärdering Beslut om anpassad studiegång samt utvärdering Beslut om särskild undervisning vid sjukhus eller liknande institution Beslut om särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats Beslut om arbetsplatsförlagd anpassad studiegång Mötesanteckningar/protokoll där elevhälsan deltar (Anteckna vilka som är närvarande och dess roll ex: mamma, pappa, vårdnadshavare, mentor, rektor, kurator m.fl.) Utredningar. Ex. utifrån kränkningar, sociala utredningar, utredningar från Kärnhuset, BUP, Hab. Logopedutlåtanden Överlämnandeprotokoll Ansökan om Studiehandledning på modersmål Beslut om modersmålsundervisning Beslut om undervisning för elev i svenska som andraspråk Skriftlig varning Beslut om avstängning Beslut om omplacering Omhändertagande av föremål, beslut (i de fall föremålet inte återlämnas efter lektionens slut) Ogiltig frånvaro, meddelande till vh Befrielse från obligatoriska inslag, beslut och överklagande Elevens fullgörande av skolplikt, föreläggande till vh om skyldighet Beslut om omfattning av plats på fritidshemmet, grundat på föräldrarnas förvärvsarbete, studier, elevens behov Beslut om placering vid skolenhet Anmälan till sociala myndigheten (Läggs i ett kuvert och försluts. Skriv elevs namn, personnummer och datum på framsidan) Polisanmälning (Läggs i ett kuvert och försluts. Skriv elevs namn, personnummer och datum på framsidan) Korrespondens (Brev/epost/anteckningar från samtal från/till/med vårdnadshavare som är av vikt. E-post kan, vid osäkerhet om denna är av vikt eller ej, förvaras i mappar på epostkonto) För ytterligare detaljerad lista på vad som ska finnas i elevakten, läs Rutin för elevakter, BUF. Byte av skola 7 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Då elev byter skola till kommunal skola inom kommunen ska originalelevakt överlämnas av närstöd till ny skola. Kvittens ska begäras (BUF-blankett). Då elev byter skola till friskola eller skola utanför kommunen ska vårdnadshavare få möjlighet att läsa hela elevakten och därefter besluta om de vill att akten ska skickas till nya skolan. I de fall vh önskar att elevakten skickas ska de skriva på att detta ska göras (BUFblankett). Att blankett skrivs på ansvarar mentor för som sedan lämnar denna till närstöd som ombesörjer att elevakten skickas vidare till rätt skola. Kopia av akten skickas och kvittens ska begäras. (Samma BUF-blankett som vh skrivit på) 8 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Rutin för utvecklingssamtal och Unikum Skriftliga individuella utvecklingsplanen Läraren ska i årskurs 1-5 en gång per läsår i en skriftlig individuell utvecklingsplan ge omdömen om elevens kunskapsutveckling och sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskrav och utvecklas så långs som möjligt. Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska hållas en gång per termin Utvecklingssamtalet ska fylla samma funktion som den skriftliga individuella utvecklingsplanen, dvs både tillbakablickande och framåtsyftande. Information mellan lärare inför utvecklingssamtalen sker i Unikum. Antingen skriver man i rutorna under Kunskaper eller i inlagda planeringar/matriser. Informationen ska uppdateras fortlöpande (minst en gång inför varje utvecklingssamtal). Alla överenskommelser som görs i samband med utvecklingssamtal ska dokumenteras i Unikum under fliken Samtalet. Kunskapsbedömning Kunskapsbedömning uppdateras minst en gång per termin. Informationen ska uppdateras fortlöpande (minst en gång inför varje utvecklingssamtal.) Godtagbara kunskaper används när elevens kunskaper i ämnet utvecklas i den takt som förväntas av en elev i årskursen Insats krävs används när eleven inte utvecklas i den takt som förväntas av en elev i årskursen. Detta är en signal om att skolan kan behöva sätta in extra anpassningar eller särskilda åtgärder för att stötta eleven framåt. Mer än godtagbara kunskaper används när eleven har kommit längre i sin kunskapsutveckling än vad som förväntas för godtagbara kunskaper för aktuell årskurs. Extra anpassningar Extra anpassningar dokumenteras i lärloggen. 9 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Rutin för Extra anpassningar och särskilt stöd Personal uppmärksammar att en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska nås. Det kan också förekomma att en elev för närvarande når de kunskapskrav som minst ska uppnås, men uppvisar andra svårigheter som kan göra att eleven längre fram kan få svårt att nå kunskapskraven. Det kan handla om en funktionsnedsättning, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter, frånvaro etc. Elevens behov av stöd tillgodoses genom extra anpassningar Unikum En utredning av elevens behov av särskilt stöd görs. Beslut om att inte upprätta ÅP Stödet är inte tillräckligt. Utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd. En utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd behövs. ÅP utarbetas. Beslut om ÅP för en elev i behov av särskilt stöd Eleven ges den ledning och stimulans som alla elever ska få i den ordinarie undervisningen Arbetet med ÅP genomförs, följs upp och utvärderas. Nytt ÅP utarbetas Beslut om ÅP för en elev i behov av särskilt stöd Sammanfattningen är tagen från Allmänna rådArbete medextra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Utredning och ped.bedömning Arbetet med ÅP genomförs, följs upp och utvärderas. Unikum ÅP avslutas Beslut om att avsluta ÅP Eleven ges extra anpassningar eller den ledning och stimulans som alla elever ska få i den ordinarie undervisningen. 10 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 1. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Det är varje lärares ansvar att planera och genomföra en undervisning som möter alla elever. 2. Personal uppmärksammar att en elev kan få svårt att nå kunskapsmål eller kunskapskrav samt meddelar mentor. Detta ska resultera i att extra anpassningar1 görs. Mentor och undervisande lärare i arbetslaget är ansvariga. Om elev eller vårdnadshavare uttrycker oro görs alltid en utredning, använd blanketten: Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. Detta gäller även då oro kommer fram vid tex hälsosamtal eller utvecklingssamtal etc. 3. Extra anpassningar dokumenteras i Unikum (glöm inte att använda mejlfunktionen). Mentor ansvarar för att informera och samverka med elev och vårdnadshavare. Varje lärare och arbetslag på Furulundsskolan tar ett gemensamt ansvar för att kontinuerligt göra de extra anpassningar som det finns behov av inom ordinarie undervisning. Information och uppföljningar av de extra anpassningarna tas upp på veckomötena, årkursarbetslag eller arbetslag. Den enskilde mentorn är ansvarig för att uppföljning och utvärdering dokumenteras i Unikum. Rektor och specialpedagog får information på samma sätt som vårdnadshavare. 4. Om en elev efter en tid med denna stödinsats fortfarande inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås är det viktigt att de extra anpassningarna intensifieras och anpassas ytterligare utifrån elevens behov. I detta skede samverkar undervisande lärare med specialpedagog eller annan personal inom elevhälsan. Om anpassningarna inte är tillräckliga följer vi nedanstående rutin: 5. Mentor tillsammans med funktion från EHT ansvarar för att en utredning och pedagogisk bedömning görs, använd blanketten: Utredning och pedagogisk bedömning av en elevs behov av särskilt stöd. I utredningen ska elever och vårdnadshavare göras delaktiga. Alla undervisande lärare bidrar i utredningen. Originalet lämnas till rektor som ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten. 6. Utifrån vad utredningen visar beslutar rektor i samråd med arbetslag/specialpedagog om de extra anpassningarna förändras eller åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Beslut om att ÅP ej upprättas dokumenteras i blanketten "Beslut tas om att ÅP inte upprättas." Originalet av beslut ska lämnas till rektor. Mentor ansvarar för att vårdandshavare får en kopia. Rektor ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten. 1 • • • • • • Exempel på EXTRA ANPASSNINGAR: Hjälpa en elev med att planera och strukturera ett schema över skoldagen, Ge extra tydliga instruktioner eller stöd för att sätta igång arbetet. Ge ledning i att förstå texter, förklaringar av ett ämnesområde på ett annat sätt. Färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen, exempelvis lästräning. Särskilda läromedel eller särskild utrustning, till exempel hjälpmedel för att förstå och passa tider samt digital teknik med anpassade programvaror. Enstaka specialpedagogiska insatser. Det kan vara en speciallärare som under en kort tid, till exempel två månader, arbetar tillsammans med eleven. 11 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 7. Om rektor beslutar att eleven är i behov av särskilt stöd ansvarar mentor, med hjälp av berörda lärare, för att upprätta ÅP i samråd med elev och vårdnadshavare. Samråd med EHT sker via specialpedagog. BUF-blankett används: "Beslut om åtgärdsprogram för en elev i behov av särskilt stöd” Originalet lämnas till rektor, som ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten. Kopia lämnas till vårdnadshavare/elev. Mentor ansvarar för att undervisande lärare/arbetslag tar del av ÅP. Om en elev har ÅP behöver inte stödinsatser sammanfattas i Unikum. 8. Personalen följer upp åtgärderna kontinuerligt i vardagen. 9. En utvärdering av ÅP är en systematisk analys och helhetsbedömning som personal, elev och vårdnadshavare gör av hur åtgärderna fungerar i riktning mot kunskapsmålen eller kunskapskraven. Hur ofta det är lämpligt att följa upp och utvärdera ett ÅP beror på elevens behov av särskilt stöd. Behovet kan också skifta över tid. Original lämnas till rektor som ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten. Kopia till vårdnadshavare/elev och mentor. I de fall utvärderingarna visar att åtgärderna i ett ÅP behöver förändras utarbetas ett nytt ÅP. I vissa fall kan ytterligare utredningar behövas innan skolan kan göra en bedömning av vilka åtgärder som är lämpliga. Om skolan kommer fram till att ÅP fungerar, men att de tidigare beslutade åtgärderna skulle behöva pågå under en längre tid, utarbetas även då ett nytt ÅP. Det tidigare ÅP kan kopieras, man kan föra in eventuella kompletteringar eller stryka åtgärd som inte längre är aktuell. ÅP förses med ett nytt beslutsdatum och namnunderskrifter. Det behövs inte göras något formellt avslut av tidigare ÅP när nytt utarbetas. Om utvärderingen visar att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas ÅP. Efter att ÅP avslutats kan stöd ges i form av extra anpassningar. Blanketten ”Beslut om att avsluta åtgärdsprogram” används. Originalet av beslut ska lämnas till rektor. Rektor ansvarar för att dokumentet förvaras i elevakten. OBS! Tänk på att du som är mentor är ”beslutsfattare” och ska skriva under och datera innan du lämnar original till rektor. 12 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling Med utgångsgångspunkt i den kommungemensamma rutinen för att kvalitetssäkra elevers språk-, läs- och skrivutveckling genom hela skoltiden är det rimligt att varje enskild skola utformar och använder en skolgemensam handlingsplan. Alla lärare är delaktiga i processen av framtagandet och genomförandet då ett medvetet arbete kring språk-, läs- och skrivutveckling görs som en integrerad del av elevernas hela skolvardag. Extra anpassningar Bilden ovan visualiserar rutingången och de olika delprocesserna som ett flödeschema över ett läsår. Flödesschemat är tänkt att fungera som ett ramverk. Rutingången visar att det är flera olika delprocesser som måste samverka för att eleverna ska kunna uppnå en god språk-, läs- och skrivutveckling. Delprocesserna är inte skarpt avgränsande utan överlappar och kompletterar varandra samt pågår i flera fall kontinuerligt. Förebyggande arbete och tidiga insatser Det förebyggande arbetet, för att alla elever ska ha möjlighet att nå de kommunala hållpunkterna och de nationella kunskapskraven, beskrivs i vårt didaktiska kontrakt, se bilaga 1. 13 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Kommunens hållpunkter för språk-, läs- och skrivutveckling Som ett stöd har hållpunkter för språk- läs- och skrivutveckling, för förskoleklass t.o.m. åk 2, utarbetats för Halmstads kommun, med utgångspunkt i kunskapskraven för årskurs 3. Hållpunkterna ska ses som lägsta godtagbara nivåer för elevers språk-, läs- och skrivutveckling i alla ämnen. Hållpunkterna har beslutats av BUF:s ledningsgrupp 2012-10-04. Förskoleklass Alla elever utvecklar en god fonologisk medvetenhet och därmed god beredskap inför den kommande formella läs- och skrivinlärningen i åk 1. Alla elever har en effektiv bokstavskännedom. Alla elever utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse samt sin reflekterande förmåga. Åk 1 Alla elever lämnar åk 1 med en fungerande avkodningsförmåga, dvs. läser ihop bokstäver till ord med visst flyt. Eleverna förstår det de läser, kan reflektera kring innehållet och utvecklar sin ord-, text- och läsförståelse. Eleverna lär sig förstå sambandet mellan bokstav och ljud samt klarar av att skriva ljudenligt stavade ord både för hand och med tangentbord. Eleverna berättar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och åsikter i tal och skrift. Åk 2 Alla elever utvecklar sitt läsflyt, dvs. läser med god hastighet, ordigenkänning och intonation, samt sin ord-, text- och läsförståelse. Eleverna reflekterar och drar slutsatser kring innehållet med hjälp av olika förståelsestrategier. Eleverna använder sig av alla bokstäver i skrift och stavar elevnära ord med allt större säkerhet. Eleverna skapar enkla berättelser i skrift med början till viss struktur, dvs. inledning, handling och avslutning. Åk 3 Delar av kunskapskrav svenska: Eleven kan läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerande sätt. Genom att kommentera och återge några för eleven viktiga delar av innehållet på ett enkelt sätt visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil och på dator. I texterna kan eleven använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava ord som eleven själv ofta använder och som är vanligt förekommande i elevnära texter. De berättande texter eleven skriver har tydlig inledning, handling och avslutning. Förtydliganden, vad hållpunkterna innebär, återfinns i kommunens stödmaterial, se bilaga 2. Observation, kartläggning och analys När vi använder olika sorters kartläggningsmaterial ska vi alltid analysera det. Specialpedagogen kan delta. Tid för analys läggs in i kalendariet. Analyserna kan leda till förslag på en förändrad undervisning. F-3 Vi utgår från Nya språket lyfter i vår planering av undervisning. Vid behov görs ord- och bokstavskedjor, God LäsUtveckling samt Bravkodtestet (H4). Förskoleklassen gör Bornholmstestet med alla på hösten. På våren gör man om Bornholmstestet med de elever som riskerar att inte nå hållpunkten för F-klass Åk 1 Bokstavskännedom. 14 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Åk 2, Lundbergs Läsförståelsetest görs en gång på hösten och en gång på våren för att se läsförståelseutvecklingen. Åk 3 Nationella proven i Sv/SvA görs i mars 4-6 Vi utgår från Nya språket lyfter i vår planering av undervisning. Vid behov görs ord-, bokstavs- och meningskedjor samt Bravkodtestet (H4). Åk 4 Lässtandarder alt DLS genomförs i jan-feb. Åk 5 Läsförståelseprov och skrivuppgift från gamla nationella prov från åk 5 genomförs jan-feb. Åk 6 Nationella prov i Sv/SvA 7-9 Vid behov görs ord-, bokstavs- och meningskedjor samt Bravkodtestet (H4). Åk 7 Lässtandarder genomförs under höstterminen. Åk 8 Bedömningsmaterial från Liber genomförs under höstterminen. Gammalt nationellt prov för åk 9 genomförs i maj. Åk 9 Nationellt prov i Sv/SvA Extra anpassningar Inom ramen för den ordinarie undervisningen ger vi tid att träna på de momenten som är svåra. De olika momenten går vi igenom på flera olika sätt. Vi granskar kritiskt vår undervisning för att förbättra undervisningen. F-3 Vi gör mindre grupperingar utifrån det vi ska träna. Dessa grupper ska inte vara statiska och endast vara under en begränsad period. Vanligt förekommande extra anpassningar: parläsning av ord, meningar och olika texter. skrivarkompisar. modellera och utveckla mallar. bildstöd. olika varianter av intensivläsning. BRAVKOD används t ex som ett tätningsmaterial för elever som behöver träna på sin avkodningsförmåga. 15 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 4-6 Vi ser kontinuerligt över våra resurser för att tillgodose de behov som kartläggning visar. Vanliga förekommande extra anpassningar: intensivträning med material, t.ex. ”Läs mellan raderna”, BRAVKOD läsveckor – intensivträning av läsning ev. både i skolan och hemma mallar eller listor som är ett stöd när det gäller att skriva och läsa arbeta mer med modellering inom det som är svårt blanda klasser under en period för att kunna träna utifrån det man behöver träna förnya material och läromedel använda oss av alternativa verktyg i undervisningen använda oss av filmer, inspelningar mm som vi lägger i Fronter 7-9 Vanliga förekommande extra anpassningar: för att få med alla i samma läsupplevelse och ge samma förutsättningar fungerar ofta högläsning. Då blir alla färdiga samtidigt och har hört samma text. Detta kan också ske i mindre grupper. Då kan man lyssna in varandra och inspirerats av andras tankar. många boktitlar finns i lättläst version. Andra böcker man läser kan hålla en nivå som kan passa flera. tillhandahålla olika böcker inom samma tema. Eleverna väljer själva/tillsammans med läraren bok utifrån den nivå de behärskar. använda oss av alternativa verktyg i undervisningen. intensivträning med material, t.ex. ”Läs mellan raderna”, BRAVKOD Uppföljning, utvärdering och utveckling Handlingsplanen ligger till grund för lärares planering av undervisningen och följs därmed upp kontinuerligt av undervisande lärare. Handlingsplanen utvärderas varje år och utifrån en analys av utvärderingen utvecklas vår handlingsplan. Överlämning och mottagande Se rutin för övergångar. 16 2015-09-16 Bilagor (till Handlingsplan för språk-, läs och skrivutveckling) Bilaga 1 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Didaktiskt kontrakt svenska Furulundsskolan 14/15 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra tänker och känner (Lgr 11, 3.17). Genom undervisningen ska eleverna utveckla sin förmåga att: formulera sig och kommunicera i tal och skrift, läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och söka information från olika källor och värdera dessa Våra lektioner har en tydlig struktur där eleverna vet vad syftet är och vilka mål som ska uppnås. Vår undervisning tränar eleverna att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de får tilltro till sin språkliga förmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften. En viktig del av undervisningen är att eleverna ger respons på varandras arbeten samt uppmuntras att förbättra utifrån given feedback. Vårt mål är att skapa ett flerstämmigt klassrum. Olga Dysthes definition av flerstämmigt klassrum är ett klassrum där lärarens röst bara är en av många som hörs, där eleverna lär av varandra och där både muntligt och skriftligt språk intar en central plats. Eleverna blir aktiva deltagare i sitt skapande av kunskap snarare än passiva mottagare av regler och procedurer (Van de Walle 2003). När vi arbetar med läsförståelsestrategier använder vi oss av följande modeller: RT (Reciprocal Teaching), TSI (Transactional Strategies Instruction) och QtA (Questioning the Author). Både RT och TSI utgår från fyra grundstrategier: Att förutspå och ställa hypoteser Att ställa frågor Att reda ut oklarheter Att sammanfatta Vi tycker också det är viktigt att arbeta med att skapa inre bilder och att träna eleverna på att vara källkritiska. Vi arbetar med att läsa och skriva; berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter. Vi arbetar med olika texttyper i alla ämnen för att tydliggöra framträdande drag hos olika texter och för att träna de språkliga förmågorna (analysförmåga, kommunikativ förmåga, metakognitiv förmåga, förmågan att hantera information och begreppslig förmåga). Vikten av att arbeta med olika texttyper finns beskrivet i Lyft språket, lyft tänkandet av P Gibbons, Reflekterande läsning och skrivning av G Molloy samt Greppa språket från Skolverket. 17 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Åk: 1-3 Caroline Lidberg skriver i sin bok ”Hur barn lär sig läsa och skriva”: ”Allt arbete tar avstamp i elevens tidigare erfarenheter och bygger på elevens egen motivation och inre drivkraft. Ett kraftfullt läs- och skrivprogram ska ge barnet möjlighet att lära en mängd olika tekniker”. Det är vi vuxna som måste skapa dessa meningsfulla sammanhang för att hjälpa barnet in i skriftspråket. Det gör vi genom: att elever har en mottagare i sitt arbete samtal. att ge olika typer av modeller språklekar digitala verktyg Läsa I vårt arbete med att lära barn läsa, arbetar vi systematiskt med avkodning och tränar läsförståelsen. Skriva För att utveckla elevernas förmåga att uttrycka sig skriftligt är vi tydliga med att vi vuxna först visar hur man gör t ex hur man formar bokstäver eller skriver en faktatext. Vi skapar modeller för elevens skrivande. Tala/Samtala För att utveckla elevernas muntliga förmåga övar vi på att: beskriva berätta redovisa uttrycka åsikter argumentera sammanfatta återberätta Åk: 4-6 Läsa Vi tränar ord och begrepp i alla texter eleven möter. Eleverna ska även få ett metaspråk (ett språk om språket). En läsande klass används för att eleverna ska få träna och utveckla lässtrategier. Skriva Vi arbetar med olika texttyper, se ovan. Vi skapar modeller för elevens skrivande, visar goda exempel och skriver utifrån en tydlig mall. Eleven ska behärska enkel ordbehandling. 18 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Tala/samtala Eleverna tränar muntliga redovisningar först i liten grupp, sedan i ”helklass” och andra större grupper. Eleverna ska kunna använda talkort och bygga upp sitt tal med inledning, huvuddel och avslutning. Vi tränar samtal muntligt och/eller skriftligt i smågrupper och medvetandegör eleverna om betydelsen av kroppsspråk, bekräftelseord (hm, ja, jasså) och följdfrågor. Åk: 7-9 Läsa Texter i form av skönlitteratur, aktuella tidningsartiklar, elevarbeten och faktatexter väljs av läraren och berör ämnen som livsfrågor och tonåringens vardag. Ur texterna väljer eleverna citat kring vilka de reflekterar med hjälp av egna tankar och erfarenheter. Eleverna tränas att se och ta ansvar för sitt eget och andras språkbruk. Skriva Vi arbetar med genreskrivning utifrån en tydlig mall. Tala/samtala För att eleverna ska kunna och våga framföra sina åsikter och tankar tränas de att tala i olika sammanhang. Eleverna får öva sig i att leda samtal, formulera och bemöta argument. På så sätt tar de del av varandras tankar och får inspiration, ser modeller och alternativ som utvecklar eget tänkande och skrivande. 19 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Bilaga 2 Vad innebär hållpunkten för förskoleklass? ”Fonologisk medvetenhet” Att vara fonologiskt medveten innebär att kunna skifta fokus mellan språkets innehållssida till dess formsida, dvs. hur språket och orden är uppbyggda. Det innebär bl.a. att barnen och eleverna förstår funktionen av rim genom att vissa ord slutar på samma stavelse och har möjlighet att identifiera detta samt komma på egna rimord. Det innebär också att kunna identifiera olika språkljud i ord och höra vilket ljud som kommer först eller sist i ett ord samt om vissa ord börjar på samma ljud. En annan förmåga är att kunna höra vilket ord som är längst av olika ord, t.ex. tändsticksask är längre är ordet tåg, även om fenomenet tåg är mycket större än en tändsticksask. Många barn och elever är i tidig ålder väldigt nyfikna på språkets struktur och dess uppbyggnad. Det gäller därför att personalen hittar meningsfulla sammanhang där nyfikenhet för språket och språkljuden väcks. Detta görs kanske inte främst under formella former, dvs. i arrangerade inlärningssituationer, utan i olika lärmiljöer samt med utgångspunkt i barns erfarenheter, intresseområden och samspel med andra. Dock finns det även de barn och elever som inte uppvisar detta intresse. Att identifiera dessa och sätta in adekvata åtgärder tidigt kan vara helt avgörande för dessa barns och elevers fortsatta språk-, läs- och skrivutveckling. ”Effektiv bokstavskunskap” Att ha en effektiv bokstavskunskap innebär att barn och elever kan identifiera bokstäverna, kan bokstävernas namn och vet vilket ljud som hör till respektive bokstav samt har en förståelse för bokstavsljudets position i ordet (t ex /f/-ljudet i fisk, tuff, skaffa). Att endast kunna rabbla alfabetet utantill innebär inte att barnen och eleverna uppnått en effektiv bokstavskunskap. Fokus ligger istället på hur barn och elever kan använda sig av och identifiera bokstavsljuden i olika meningsfulla sammanhang. ”Ord-, text- och läsförståelse” Avgörande för alla elevers kunskapsutveckling är ett rikt ord- och begreppsförråd. Ett rikt ordförråd ger barn och elever förutsättningar att ta till sig det innehåll som finns i olika texter och böcker. Barn och eleverna lär sig reflektera kring och analysera text och bild redan innan de kan läsa. Detta genom bl.a. samtal, dialog och högläsning. Utveckling av text- och läsförståelse sker i sociala sammanhang knutet till barns och elevers egen erfarenhetsvärld. Att fundera kring Om vi har elever som inte uppvisar något intresse eller förståelse för bokstäver, bokstavljud och språklekar; hur går vi vidare då? Om vi har elever som inte tycker om att lyssna på högläsning; hur arbetar vi så att dessa elever utvecklar ord-, text- och läsförståelse? Om vi har elever som kommer till f-klass och redan kan läsa; hur utmanar vi dessa elever vidare? Vad innebär hållpunkten för åk 1? ”Fungerande avkodningsförmåga” Avkodning motsvarar den tekniska delen av läsningen, vilket i den tidiga läsinlärningen ofta börjar med att elever ljudar sig fram. Avkodningen är i de flesta fall beroende av en snabb bokstavljudkoppling för att anses riktigt effektiv. Eleverna behöver också lära sig ordbilder, dvs lära sig läsa ord som helord för att inte avkodningen ska ta för lång tid och påverka läsförståelsen. Detta är något 20 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 som utvecklas hela tiden under de första skolåren för att sedan vara automatiserat när eleverna börjar åk 3. Att kunna läsa med flyt innebär att det tar rimligt lång tid för eleven att ta sig igenom en text samt att eleven läser orden korrekt. Att mäta ordavkodning är tämligen enkelt med hjälp av olika normerade kartläggningsmaterial. ”Utvecklar ord-, läs- och textförståelse” Barn och elever utvecklar sitt ordförråd och sin ordförståelse främst i mötet med olika texter, med betoning på läromedelstexter. Barnen och eleverna behöver tidigt tillägna sig en ämnesspecifik litteracitet för att kunna utvecklas mot målen. Läsförståelse, som begrepp, är tolkningsbart. I olika sammanhang innebär det olika saker, vilket kan orsaka förvirring kring vad som avses. I detta sammanhang innefattar läsförståelse barns och elevers förmåga att tolka, förstå och reflektera kring en text och dess innehåll, oavsett om barnet eller eleven läser texten själv eller om texten blir uppläst. Läsförståelse kan därför i detta sammanhang likställas med begreppet textförståelse. Ur ett kartläggande perspektiv kan det å andra sidan vara av stor vikt att skilja på begreppen läsförståelse, textförståelse och hörförståelse. Läraren behöver ta reda på om en elev själv klarar av att avkoda och förstå en text eller om det finns en bristfällig avkodningsförmåga som begränsar tillägnandet av text. Detta kan vara avgörande när det gäller åtgärder och särskilt stöd. Det finns dock ett positivt samband mellan avkodning och läs/textförståelse, där det ena underlättar för det andra och tvärtom. ”Berättar och uttrycker egna erfarenheter, tankar och åsikter i skrift” Eleverna skriver olika typer av enklare texter med olika syften och olika mottagare. Tonvikt läggs vid innehållet snarare än formen. Alla elever bör redan i åk 1 lära sig hantera olika digitala verktyg som ljudningsprogram och talsyntes, vilka utgör en viktig del i det förebyggande arbetet och de tidiga insatserna. Att fundera kring Om vi har elever som inte utvecklar en fungerande avkodningsförmåga i åk 1; hur går vi vidare? Vilka insatser genomför vi på skol-, grupp- och individnivå? Hur säkerställer vi att eleverna får möjlighet att utveckla sin ord-, begrepps-, och text/läsförståelse även i dessa fall? Om vi har elever som redan har kommit långt i sin avkodning och/eller ord-, text- och läsförståelse; hur går vi vidare så att dessa elever kan nå ännu längre? Vilka insatser genomför vi på skol-, grupp- och individnivå? Hur använder vi oss i undervisningen av olika digitala verktyg för att stimulera elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Vad innebär hållpunkten för åk 2? ”Läsflyt” Att eleven har ett gott läsflyt innebär att denne har en god avkodningsförmåga, läshastighet, ordigenkänning och intonation. Elevens läsflyt påverkas i hög grad av den typ av text (genre, svårighetsgrad, antal okända/kända ord mm) eleven möter. Läshastighet är ett mått på hur många ord en elev hinner läsa på t.ex. en minut. Läshastighet i sig räcker dock inte som mått på om en elev har ett gott läsflyt, då det inte ger tillräcklig information kring elevens avkodningsförmåga. Det finns elever som tycks ha ett gott läsflyt pga. att de har en god läshastighet, men där läsningen präglas av många felläsningar och där eleven inte reflekterar kring det lästa. 21 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Ordigenkänning avser förmågan att känna igen ett skrivet ord som en helbild, dvs utan att behöva ljuda ihop ordet, oberoende av kontext. I den tidiga läsutvecklingen klarar de flesta barn och elever av att känna igen ordbilder som sitt och sin familjs namn utan att de egentligen kan läsa. Allt eftersom elevens avkodningsförmåga utvecklas övergår den första ljudande läsningen till ordbildsläsning, främst då av korta, elevnära ord och där efter till att även gälla längre och mer ovanliga ord. Eleven behöver dock ha kunskap om båda strategierna (ljudande läsning och ordigenkänning) för att avkodningen ska bli så effektiv som möjligt. ”Förståelsestrategier” Genom pedagogernas modellande får barnen och eleverna kunskap om och lär sig använda flera olika förståelsestrategier vid textbearbetning samt vid skrivning. Barnen och eleverna kan då förutsäga ett händelseförlopp, sammanfatta och klargöra ett textinnehåll, ställa frågor på det lästa på olika nivåer samt kritiskt granska en text. Andra exempel på förståelsestrategier är t.ex.: att koppla text till sig själv och sina egna erfarenheter att koppla text till text, dvs. att kunna jämföra olika texter med olika syften att koppla text till omvärlden, dvs. att kunna relatera och jämföra text med det som händer runt omkring oss och i världen i stort Förståelsestrategier hjälper barnen och eleverna att tolka, förstå och analysera text även i andra sammanhang än i arrangerade inlärningssituationer. 22 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Rutin för övergångar Syfte Rutinen är en beskrivande lathund för all personal på skolan så att eleverna når så långt som möjligt i sin kunskaps- och sociala utveckling. Rutinen är även en kvalitetssäkring av övergångar för att inte tappa viktig information eller moment. Det kan påverka alla barn och elever, men i synnerhet de som är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. De kan t.ex. gå miste om fysiska och pedagogiska anpassningar och stöd som de behöver eller bli bemötta på ett felaktigt sätt. Att bytet – övergången – fungerar är en betydelsefull faktor för en god skolgång. Professionen på skolan ansvarar för arbetet med övergångar. Mål Alla inblandade i övergångsarbetet upplever att informationen har varit tydlig och relevant samt att tidsplanen har följts. Rutinen ska gynna elevernas fortsatta lärande och utveckling. Inför åk 4 och 7 (och andra årskurser efter behov) Klassindelning Grupperna skall ha en sammansättning som bidrar till elevernas trygghet vid övergången, men som också påverkar deras lärande och arbete i skolan på ett bra sätt. Alla elever har någon/några kamrater som de känner sig trygga med. Elever som inte gynnar varandras utveckling delas Utgå från att få en jämn könsfördelning i de nya klasserna (Detta kan innebära två klasser med en jämn könsfördelning och en klass med bara ett kön.) 1. Mentorer, specialpedagoger och rektor möts i början av maj för att gemensamt göra en gruppindelning för alla elever. Mentorerna ansvarar för att ta med ett första utkast till klassindelning. Indelningen görs utifrån ovanstående kriterier. Rektor ansvarar. 2. Rektor tar beslut om vilken klassindelning som ska gälla. 3. Eleven får endast sin klasslista hemskickad (se ovanstående rubrik). Rektor ansvarar. 4. Eleverna träffar mottagande mentor i slutet av maj. Mottagande mentor ansvarar. Information till vårdnadshavare I maj får elever och vårdnadshavare reda på elevens klassplacering via brev. Brevet skickas innan en helg. 23 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Överlämnande Överlämnande till mottagande undervisande lärare sker i augusti. Elevhälsan deltar och mottagande rektor ansvarar. Överlämnandet sker vecka 33. Om vårdnadshavare önskar vara med på överlämning bokas ytterligare ett möte i augusti med rektor, mentorer samt specialpedagog. (särskilt överlämnande) Överlämningen är muntlig och det som ska överlämnas på gruppnivå är: Arbetssätt, metoder och verktyg som eleverna är vana vid. Elevernas kunskaper i förhållande till mål och kunskapskrav. Övrig information för alla elever som ska delges: Elever som har varit utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling. Hemsituationen när det gäller separation och dödsfall eller liknande. Modersmålsundervisning och/eller SvA. Elever med skyddad identitet Överlämning för elever i behov av stöd som ska delges: Elever med extra anpassningar i gruppen. Vilka är behoven och anpassningarna? Elever som har åtgärdsprogram; vilka är behoven (t ex bemötande, verktyg, miljö) och vilka åtgärder har fungerat och bör fortsätta? Funktionsnedsättningar och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen. Hög skolfrånvaro samt vilka insatser som har genomförts. Dokumentation Följande dokumentation får mottagande lärare tillgång till. Rektorerna ansvarar. Den skriftliga individuella utvecklingsplanen i digital form. Elevakten Uppföljning och utvärdering I september har vi uppföljningskonferens. Kallade till denna konferens är överlämnande och mottagande mentorer, berörda rektorer samt elevhälsan. Vid denna konferens får mottagande lärare möjlighet att ställa frågor och överlämnande lärare får information om hur det gått för deras tidigare elever. Dessutom gör vi en utvärdering av årets övergång och mottagande. Eleverna utvärderar första veckan i september (rektor ansvarar). Från förskola till förskoleklass 1. I september träffas pedagogerna på förskolorna, mentorer och specialpedagoger. Syftet med mötet är att skolan ska få information om hur förskolan arbetat på gruppnivå samt att det finns möjlighet att följa upp enskilda elever i samband med det mötet. Skolan ansvarar för att meddela om det finns behov av uppföljning kring enskilda elever. Skolan ansvarar i så fall för att bestämma tid i samband med mötet. 2. Val av skola mellan november och januari. 24 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 3. I februari överlämnas elever i behov av stöd från förskolorna i centrum. Personal från förskola och förskoleklass, specialpedagoger och rektor deltar. Följande överlämnas: Övergångsdokument Handlingsplan Dokumentation från extern instans ( ex hab, bup, logoped) Skyddad identitet Om elev har annat modersmål än svenska Funktionsnedsättning och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen All dokumentation lämnas innan mötet om möjligt. Allra senast på mötet 4. Klassplacering är klar i mars. 5. Förskolepersonal fyller i överlämningsdokument och sänder till specialpedagog på skolan. 6. I april inbjuds vårdnadshavare till skolan på föräldramöte. Inbjudan skickas via brev. Vårdnadshavare får reda på gruppindelning under mötet. Rektor ansvarar. 7. I maj besöker blivande elever förskoleklassen vid två tillfällen. . Inbjudan skickas hem till vårdnadshavarna Förskolorna från Furet och Laxön ansvarar för att följa barnen till Furulund. Övriga bestämmer tillsammans med vårdnadshavare vem som följer med på besöken. 8. I augusti bjuds vårdnadshavare in till ett ”lära känna samtal”. Ansvarig: mentorer Mottagande av inflyttade elever 1. Rektor får en ansökningsblankett från barn- och elevenheten. 2. Rektor tar en första kontakt med vårdnadshavare. Efter kontakten avgör rektor om det är mottagande lärare för aktuell årskurs eller specialpedagog som tar kontakt med avlämnande skola. Följande information efterfrågas: Arbetssätt, metoder och verktyg som eleven är van vid. Elevens kunskaper i förhållande till mål och kunskapskrav Om eleven har behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Om eleven har varit utsatta för trakasserier och/eller kränkande behandling. Hemsituationen när det gäller separation och dödsfall eller liknande. Modersmålsundervisning, studiehandledning och/eller SvA. Dokumentation som efterfrågas: Skriftlig individuell utvecklingsplan om eleven kommer från annan kommun eller friskola En kopia av elevakten om eleven kommer från annan kommun eller friskola. 25 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Följande information efterfrågas om elev haft extra anpassningar eller särskilt stöd: Vilka är elevens behov och vilka extra anpassningarna har fungerat? Elever som har åtgärdsprogram; vilka är behoven (t ex bemötande, verktyg, miljö) och vilka åtgärder har fungerat och bör fortsätta? Funktionsnedsättningar och hur man arbetat för att kompensera nedsättningen. Hög skolfrånvaro samt vilka insatser som har genomförts. 3. Mottagande lärare i berörd årskurs beslutar om klassplacering. 4. Ny mentor meddelar skolkontoret, Tina Johansson (barn- och elevenheten) klassplacering. 5. Mentor meddelar närstöd samt berörda lärare på skolan att ny elev börjar i klassen. 6. Mentor tar kontakt med elev och vårdnadshavare och informerar om tider, när eleven ska börja samt ser till att bänk och skåp finns för eleven. 7. Mentor tar ev. ytterligare kontakt med avlämnande skola för kompletterande information. När det gäller elevakten så skickas den via närstöden inom kommunen, avlämnande skola har ansvar för överlämning/kontakt. I de fall där elever kommer från friskolor eller andra kommuner får mentor gå via vårdnadshavare. Mottagande av nyanlända och elever från förberedelseklass (Ej klart) Övergång från Furulundsskolan till gymnasieskola Under vårterminen intervjuar en studie- och yrkesvägledare från UAF de elever som enligt betyg från höstterminen riskerar att inte bli behöriga till nationellt program. Information om dessa elever lämnas av BUF. Syftet med intervjuerna är att få en bild av elevernas önskemål och eventuella behov av stöd. Informationen används som underlag för planering och organisering av gymnasieskolans introduktionsprogram. Januari • BUF/systemadministratör översänder lista över de elever som saknar betyg i ett eller flera ämnen till Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli. Mars-April • Utvecklingssamtal/utcheckningssamtal i åk 9 där överlämningsinformationen diskuteras och formuleras samt information kring gymnasieskolornas incheckningskvällar lämnas. Använd Blankett överlämning gr-gy 26 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Maj • Senast den 1 maj översänder BUF’s rektorer dokumentation till UAF (Blankett överlämning gr-gy) gällande stöd för de elever som ej nått godkänt betyg och för de elever som nått godkänt betyg genom att stödinsatser satts in. • Materialet sänds med internposten till Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli Augusti • UAF organiserar och bjuder in till ett överlämningsmöte mellan grundskolor och gymnasieskolor, med bland annat specialpedagoger/speciallärare. • UAF bjuder in skolsköterskor från respektive skola till överlämningsmöte under denna period. • UAF bjuder in kuratorer från respektive skola till överlämningsmöte under denna period. • UAF organiserar och bjuder in alla blivande elever med vårdnadshavare till så kallade ”incheckningskvällar”. Här kan elev, vårdnadshavare och blivande mentor samtala kring den information som lämnats av mentor från åk 9 för att planera kring hur undervisningen på gymnasiet bör utformas. • Information går vidare även till fristående gymnasieskolor men incheckningstillfällen kan se annorlunda ut. Överlämning av elev som slutar på Furulundsskolan Så fort mentor får kännedom om att elev ska sluta på skolan kontaktas vårdnadshavare så informationen är korrekt och så att vi kan överlämna till rätt skola. Följ rutinen för elevakt. 27 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Furulundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: F-9 Läsår: 2015-2016 Ansvariga för planen Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor. Vår vision På Furulundsskolan tar vi ett gemensamt ansvar för elevernas måluppfyllelse. Vi lär tillsammans och av varandra i meningsskapande sammanhang i utmanande, utforskande och trygga miljöer. Vi har en tydlig bild av att hälsa, trygghet, utveckling och lärande har en stark koppling till varandra. Planen gäller från 2015-04-01 Planen gäller till 2016-03-31 Läsår 2015-2016 Elevernas delaktighet Elevintervjuer genomfördes i åk.4-9 som sedan följdes upp i EHT. Rektorer diskuterade planen med eleverna på elevrådet. Skolsköterskorna genomförde hälsosamtal med åk F, 2, 4, 6 och 8. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen presenterades i Forum för samråd som består av representanter från varje skolår som träffas 2 ggr/termin. Planen ligger i det Fronterrum som både lärare och rektorer använder för informationshantering med vårdnadshavare och elever. Planen finns på skolans hemsida. Personalens delaktighet Pedagoger har utvärderat den tidigare planen samt gett förslag på förbättringsområden. Pedagoger har beskrivit skolans främjande arbete. Förankring av planen Planen har arbetats fram av arbetslagen i en gemensam förståelse och som en grund för skolans värdegrundsarbete. Planen tas upp och arbetas med på värdegrundslektionerna. Planen ligger på hemsidan samt i det Fronterrum som både lärare och rektorer använder för informationshantering med vårdnadshavare och elever. Planen presenteras på Forum för samråd. 28 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Främjande insatser och förebyggande åtgärder utvärderades av personal i mars i samband med att en ny plan upprättades. Utvärderingarna utgör tillsammans med kartläggningar och nuläge grund för nästa års förebyggande arbete. Elever arbetar med och utvärderar trivselreglerna under läsåret. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, Trygghetsteam, EHT samt elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Klasserna på skolan har arbetat med värdegrundsfrågor, både i den ordinarie undervisningen och på värdegrundslektionerna. F-2 har arbetat med bemötande och språkbruk i sina klasser. De har även arbetat med materialet ”Glädjetjuven”. Materialet är ett utbildningsmaterial för skolelever i åldern 6-10 år. Det handlar om hur man kan hantera barns våld mot varandra. Barnen medvetandegörs om att det är en brottslig handling att slå någon och att våld alltid får konsekvenser. Kurator har i flera samtal mött elever som refererar till "Glädjetjuven". Elevintervjuer har genomförts och vissa åtgärder har vidtagits utifrån de intervjuerna. Arbetslag, EHT och Trygghetsteam har tagit del av samt analyserat intervjuerna. Trygghetsteamet har gått igenom kränkningsrapporterna varje vecka och vidtagit åtgärder då det behövts. Oftast har åtgärder redan vidtagits av mentorerna. Vi har inte kunnat se ett tydligt mönster på gruppnivå. Utöver ovanstående insatser och åtgärder så har skolan deltagit i kommunens projekt i att förebygga nätkränkningar. Det har varit ett givande arbete som har satt igång diskussioner på skolan. Vi har uppmärksammat att vi behöver arbeta vidare med hur vi kan förebygga nätkränkningar. Årets plan ska utvärderas senast 2016-03-01 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Främjande insatser och förebyggande åtgärder utvärderas av personal i mars i samband med att en ny plan ska upprättas. Utvärderingen sker i samtal. Elever deltar i och utvärderar delar av insatserna och åtgärderna. Denna utvärdering sker i samtal mellan elev och personal. Elevernas känsla av trygghet följs upp 2 gånger/termin. Detta görs webbaserat i form av enkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor. 29 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Främjande insatser Namn Arbeta kontinuerligt med värdegrundsfrågor Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att likabehandlingsplanen är känd för elever och att den finns tillgänglig för elever och vårdnadshavare. Vi följer upp måluppfyllelsen i elevenkäten. Insats Lbp tas upp och arbetas med under värdegrundslektionerna. För att innehåll och de förebyggande åtgärderna i vår likabehandlingsplan ska bli känd för alla elever måste vi arbeta aktivt med den under hela skoldagen. Men vissa förebyggande åtgärder kräver att eleverna får träna för att kunna använda sin kunskap och då är värdegrundslektionerna ett bra tillfälle. I vår utvärdering kom det även fram en önskan om att strukturera upp värdegrundslektionerna. Utöver att planen finns på hemsidan och på Fronter ska den även finnas tillgänglig i varje klassrum och på fritidshemmet ska ett ex av planen finnas tillgänglig så pedagoger kan hänvisa till den i undervisningen och under fritidstid. Ansvarig Undervisande lärare och fritidspersonal Datum när det ska vara klart 2016-03-01 Namn Elevenkäter med uppföljningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder. Mål och uppföljning Målet med enkäterna är att få en samlad bild av elevgrupperna. Efter genomförda elevenkäter sammanställer, analyserar mentor och arbetslag resultaten och vidtar eventuella åtgärder. De lämnas till EHT för en sammanställning och analys på skolnivå som kan leda till åtgärder. Enkäten utvärderas i mars. 30 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Insats Eleverna i år 4-9 genomför enskilt enkäter utifrån känsla av trygghet. Enkäterna genomförs i oktober och februari. Ansvarig EHT Datum när det ska vara klart 2016-03-01 Namn Hälsosamtal Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att få en uppfattning av varje enskild elevs mående samt att få en samlad bild även på gruppnivå. Utifrån analys vidtas eventuella åtgärder. Skolsköterskorna följer upp kontinuerligt under året. Insats Skolsköterskorna i F, 2, 4, 6, 8 kallar till hälsosamtal Ansvarig Skolsköterskorna Datum när det ska vara klart 2016-03-01 Kartläggning Kartläggningsmetoder Åk 7 och 8 har svarat på trivselenkäter. Årskurs 4, 5, 6, 7, 8 och 9 har intervjuats. Samtal med elever och observationer Samtal med vårdnadshavare (utvecklingssamtal och övriga samtal) Analys av incidentrapporterna 31 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har intervjuats och svarat på trivselenkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har med sina klasser utvärderat trivselenkäten och tittat på åtgärder på klassnivå. Pedagoger har under läsåret hittat förbättringsområden utifrån det vardagliga arbetet. Trygghetsteamet har analyserat intervjuerna. Resultat och analys De allra flesta eleverna trivs mycket bra på skolan. Likabehandlingsplanen är inte väl förankrad hos all personal och alla elever. Vi behöver bli bättre på att organisera elevernas raster. Pedagoger på skolan har olika syn på konflikthantering. Förebyggande åtgärder Namn Raster Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att raster har ett meningsfullt innehåll för alla elever. Rasterna följs upp på arbetslagsmöten och i analysen av våra incidentrapporter. Utvärdering i mars. Åtgärd Låg- och mellanstadiet har planerade rastaktiviteter som leds av vuxna. Tid avsätts för tre fritidspedagoger som ansvarar för att planera och genomföra rastaktiviteter. På högstadiet har vi en skolvärd och trygghetsvärd. Motivera åtgärd Enligt incidentrapporterna är det på rasterna det ofta förekommer kränkningar och trakasserier mellan elever. Ansvarig Dick Hero, rektor. Datum när det ska vara klart 2015-03-01 32 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Namn Konflikthantering Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skolan har en plan för hur vi hanterar konflikter. Utvärdering i mars. Åtgärd Vi utgår från tankarna som Ilse Hakvoort förmedlar i boken ”Konflikthantering i professionellt ledarskap”. Vi skapar gemensam förståelse kring begreppen konfliktlösning och konflikthantering samt vad konsekvenserna blir om man arbetar utifrån de olika synsätten. Vi inventerar skolans arbete utifrån Cohens pyramid för att kunna upprätta en plan över hur vi arbetar med konflikter på skolan. Motivera åtgärd I utvärderingen framkom det att vi på skolan saknar ett gemensamt arbetssätt när vi stöter på konflikter. En del utgår från konfliktlösning och andra utifrån konflikthantering. Ansvarig Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor. Datum när det ska vara klart 2016-03-01 Namn Kränkande behandling och trakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att alla elever känner till rutinen vid kränkande behandling/trakasserier och alla lärare handlar efter den. Vi följer upp måluppfyllelsen i elevenkäten. Åtgärd 33 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Eleverna får under värdegrundslektionerna arbeta med rutinen så att de förstår att delar utgår från lagtext och att den är utformad för att stödja både den utsatte och den som utsätter. Lärarna får träna på rutinen under konferenstid. Motivera åtgärd Vid uppföljningen framkom det att rutinen behöver repeteras. Ansvarig Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor. Datum när det ska vara klart 2016-03-01 Namn Nätkränkningar och nättrakasserier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att undervisningen berör nätkränkningar och nättrakasserier. Utvärdering i mars. Åtgärd Lärare planerar och genomför lektioner för att förebygga nätkränkningar och nättrakasserier. För att kunna genomföra lektionerna planeras fortbildning under konferenstid för lärare. Lärare får tillgång till material som kan användas i undervisningen. Skolan samarbetar med kommunens jämställdhetsutvecklare. Motivera åtgärd I utvärderingen av kommunens fortbildningsinsats framkom det ett behov av att fortsätta arbetet med nätkränkningar och nättrakasserier. Ansvarig Dick Hero, rektor och Lars Ahl, rektor. Datum när det ska vara klart 2016-03-01 34 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling är viktigt och ett ständigt förbättringsområde. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvärdar enligt schema. Alla vuxna är lyhörda för vad eleverna säger och gör och agerar utifrån situation. Incidentrapporter lämnas till mentor och rektor. De sammanställer för att se eventuella mönster. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till samtlig personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever När vårdnadshavare eller annan vuxen anmäler en kränkande behandling används BUF:s arbetsgång och blankett. 1. Vuxen som blir vittne till eller på annat sätt får kännedom om en händelse agerar direkt och ansvarar för att Samtal sker enskilt med alla berörda elever. Eleverna får under samtalet möjlighet att reflektera över hur de kan göra för att förändra situationen. Samtliga vårdnadshavare informeras. Blanketten "Incidentrapport Furulundsskolan Halmstad" används. 2. Blanketten lämnas till rektor och mentor snarast, dock inom 24 timmar. Rektor anmäler till huvudman. 3. Rektor beslutar om ärendet ska utredas mer och dokumenteras på kommunens utredningsblankett. Utredningsblanketterna finns på Intranätet. Mentor ansvarar för utredningen och använder sig av den personal som först fått kännedom. Tillsammans avgör man vem som gör vad. 4. Vid kränkning där våld förekommer skall alltid skolsköterskan kontaktas för dokumentation. Om skolsköterskan inte är på plats dokumenteras eventuella skador med foto. 5. Utifrån utredningen kan man komma fram till att åtgärder behöver göras även på skol- eller gruppnivå. Det kan t ex vara återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov ökade observationer vid olika tillfällen, t ex ökad rasttillsyn omorganisation i och av grupper information till andra berörda på skolan i syfte att stödja elever Kränkningar kan föranleda polisanmälan och/eller anmälan till socialtjänsten. 35 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Vid kränkningar som utförs av vuxen mot elev ansvarar rektor för utredningen enligt huvudmannens direktiv. Rutiner för uppföljning BUF:s rutiner följs. Rutiner för dokumentation Vi använder BUF:s blanketter samt en förenklad blankett för skolans dokumentation. Ansvarsförhållande Personal/Mentor och rektor. 36 2015-09-16 Läxpolicy Furulundsskolan FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Inga läxor ges för att eleven inte hunnit med det som läraren planerat ska hinnas med på lektion. Läraren anpassar istället undervisningen så att den passar gruppens/individens förutsättningar och tar vid behov kontakt med vårdnadshavare. Alla elever ska ha förutsättningar att kunna genomföra sina läxor. Eleven får relevant feedback på sin läxa. Berörda lärare ansvarar för att balansera upp mängden läxor över veckan. Från och med åk 4 läggs alla läxor och prov i Fronterkalendern. Varje arbetslag/stadie erbjuder läxhjälp/kunskapsverkstad för elevens lärande. Vill ni läsa mer om läxor. Gå in på skolverkets stödmaterial. 37 2015-09-16 FURULUNDSSKOLAN LÅ 2015-2016 Ordningsregler Furulundsskolan 2015-16 På varje skola ska det finnas ordningsregler som syftar till att skapa studiero i skolan. En trygg och stimulerande lärmiljö är en förutsättning för att eleverna ska få de kunskaper och värderingar som skolan ska förmedla. Ordningsreglerna ska ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt föräldrar om förhållanden eller situationer som rör miljön i skola. Det är viktigt att målsman är väl medveten om skolans ordningsregler och kan vara med och stötta sitt barn. Våra ordningsregler omfattar alla, både elever och vuxna. Personalen har tillsynsplikt vilket innebär en skyldighet att ingripa för att hindra att elever skadar andra personer, egendom eller själva blir utsatta för skada. Allmänna förhållningsregler Vi ska visa varandra respekt och uppmuntra olikheter samt arbeta för en skola där alla känner sig sedda och välkomna. Samtalet emellan oss på skolan skall präglas av att vi lyssnar på varandra, låter var och en få framföra sin åsikt samt använder oss av ett vårdat språk. Vi visar varandra generositet, tillit och är hjälpsamma mot varandra. Inomhus/klassrummen Personal och elever har ett gemensamt ansvar att tillgodose att goda förutsättningar för lärande råder i klassrummet. Vi är rädda om våra lokaler och inventarier. Varje klass arbetar fram egna trivselregler Matsituationen I matsalen följer vi personalens anvisningar samt hjälps åt att skapa en harmonisk miljö som gör att alla elever och personal i lugn och ro kan äta sin lunch. Utemiljö/skolgård Inga ”hjul” används på innergården, snöbollskastning inom skolområdet är förbjudet. Konsekvenser om ordningsreglerna inte följs: Tillsägelse (bedöms utifrån situationen) Kontakt med vårdnadshavare (bedömning görs av personal) Avstängning (beslut av rektor) Byte av skolmiljö (beslut av rektor) Vi överväger alltid att polisanmäla kränkningar, våld och skadegörelse Ordningsreglerna är framtagna i samråd med elever, personal och skolledning! 38
© Copyright 2024