Rapport gällande uppföljning av kränkande behandling
Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsenheten Kerstin Warme-Karlsson Datum 1 (16) 2015-05-22 BUN/2014:494 Rapport gällande uppföljning av kränkande behandling inom barn- och utbildningsförvaltningen läsåret 2014/15 Rapport läsåret 2014/15 En delrapport avseende grundskolans arbete med kränkningsärenden rapporterades muntligt till Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott i juni 2014. Föreliggande rapport är en fortsättning på huvudmannens systematiska uppföljning av kränkningsärenden inom Barn- och utbildningsförvaltningen inom förskola, grundskola och gymnasieskola under läsåret 2014/15 i syfte att förebygga och förhindra kränkningar ur ett långsiktigt perspektiv. Rapporten utgår från en analys av inskickade befintliga underlag såsom ”Anmälningar om påbörjad utredning av kränkande behandling” och ”Utredning och bedömning av kränkande behandling” under läsåret 2014/15 från augusti 2014 till början av maj 2015. Syftet är att urskilja mönster eller tendenser inom området. Rapporten belyser också skillnader och likheter med förra årets arbete inom området för grundskolan. I denna rapport ingår även en analys av inskickat material från förskolan och gymnasieskolan för läsåret 2014/15. Lagkrav En repetition av gällande lagkrav: Både diskrimineringslagen och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever mot kränkningar av deras värdighet. Kränkningar kan förekomma i form av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lagarna ställer krav på att förskola, grundskola och gymnasieskola arbetar för att främja lika rättigheter och möjligheter samt arbetar för att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling. För att en handling ska betraktas som kränkande finns inget krav på uppsåt. Ett barn, en elev eller anställd behöver inte ha någon elak avsikt för att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Postadress Besöksadress Telefon, växel Barn- och utbildningsförvaltningen 631 86 Eskilstuna Alva Myrdals gata 5 016-710 10 00 E-post Fax Mobiltelefon Webbplats kerstin.karlsson3@eskilstuna.se Eskilstuna – den stolta Fristaden Eskilstuna kommun Datum 2 (16) 2015-05-22 I förskolan och skolan råder absolut förbud mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När personal får kännedom om att ett barn eller en elev utsatts för en kränkning ska detta skyndsamt anmälas till förskolechef eller rektor. Förskolechef eller rektor är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Anmälningsskyldigheten omfattar alla händelser där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Det ska inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till förskolechef eller rektor respektive huvudmannen. Handlingsplikt råder för all personal. Så snart förskolan och skolan fått kännedom om att ett barn eller en elev kan vara utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering och oavsett hur det kommit till verksamhetens kännedom, måste händelsen utredas och åtgärdas. I Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning är ansvaret för detta delegerat till förskolechef respektive rektor. Skolans utredningsoch åtgärdsskyldighet gäller även om barnet, eleven eller vårdnadshavaren inte vill att det ska göras en utredning. Varje förskolechef respektive rektor ansvar för att utarbeta rutiner för sin verksamhet om hur personalens anmälningsplikt ska hanteras. Förskolechef respektive rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan med en översikt av de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas med i efterföljande års plan. I följande rapport kommer de i skollag och diskrimineringslag föreskrivna planerna kallas likabehandlingsplan. Metod Inom Barn- och utbildningsförvaltningen tas blanketterna Anmälningar om påbörjad utredning av kränkande behandling samt Utredning och bedömning av kränkande behandling emot, diarieförs och arkiveras. Dessa dokument har analyserats var för sig och utgör grunden för föreliggande sammanställning. Statistiska uppgifter härstammar från dessa underlag. Vissa underlag innehåller uppgifter om flera elever och därför kan uppgifterna i denna rapport skilja sig något från de tidigare inrapporterade uppgifterna till BUN. Då grundskolan står för det största antalet anmälda kränkningar har rektorer inom grundskolan erbjudits att komplettera med ytterligare exempel på insatser som görs inom området, bidra med goda exempel samt beskriva upplevda svårigheter i arbetet eller bidra med andra reflektioner. Kontakt har också tagits med företrädare för förskolechefer och rektor på gymnasiet med liknande erbjudande. Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 Förekomst av upplevda kränkningar inom barn- och utbildningsförvaltningen Antal upplevda kränkningar under läsåret 2014/2015 augusti-början av maj Av materialet framkommer att 549 elever inom grundskolan upplever sig kränkta under perioden och merparten av dessa är pojkar. Fördelningen mellan könen är 60 % pojkar och 40 % flickor. Mönstret är detsamma för både höst- och vårtermin. De som utsätter andra för kräkningar är till största delen pojkar, motsvarande cirka 60 %. Därefter är det en grupp av elever som utsätter andra, cirka 25 %. Flickor uppges stå bakom cirka 10 % av kränkningarna och cirka 5 % uppges kopplas till personal. Förskolan har anmält att 14 barn upplevt sig kränkta under höstterminen. Inga anmälningar har inkommit under vårterminen. Fördelningen mellan könen är jämn avseende de som känner sig kränkta. De som upplevs kränka andra är relativt jämt fördelat mellan pojkar, flickor och en grupp av barn. Av materialet framkommer att hälften av de upplevda kränkningarna kan kopplas till personal. Inom gymnasieskolan har 17 elever upplevt sig kränkta under perioden. En majoritet av dessa elever är flickor motsvarande13 stycken. De som står bakom de upplevda kränkningarna är i första hand en grupp av elever. Därefter en jämn fördelning av pojkar respektive flickor som står för de upplevda kränkningarna. Två anmälningar kan kopplas till personal. FÖRSKOLAN Mönster och tendenser Vilka upplever att de kränks och vilka upplevs kränka? De anmälningar som inkommit till huvudmannen från förskolan beskriver en jämn fördelning både mellan pojkar och flickor och ålder på barnen. Kränkningarna framförs oftast av en förälder efter att barnet har berättat hemma om olika händelser. Hälften av anmälningarna handlar om att personal har upplevts kränka ett barn. I cirka hälften av personalärendena har man inte kunnat finna belägg för att kränkning har ägt rum. Vilka typer av kränkningar anmäls? De anmälda kränkningarna som handlar om att barn kränker barn handlar om olika lekar där slag förekommit eller där barn dragit ner byxorna på 3 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 varandra. I de fall där personal förekommit handlar upplevelsen av kränkningar om slag eller verbala kränkningar. Hantering av ärenden Företrädare för förskolecheferna upplever att även om ärenden kan ha varit känsliga har de känt sig väl förtrogna med rutinen inom Barn-och utbildningsförvaltningen. De upplever också att personalen känner väl till rutinen och att det funnits en god kommunikation med vårdnadshavarna i de aktuella fallen. En svårighet upplevdes i utredningsarbetet när ord stod mot ord. I de fall där förskolechefens utredning har visat att kränkning har kopplats till personal har förskolechefen vänt sig till HR-enheten för att få stöd, kontakt med Stödcentrum, Kommunhälsan eller gjort insatser på förskolan i samråd med vårdnadshavaren. Åtgärder Av det inskickade utredningsmaterialet framgår att den vanligaste åtgärden är att förskolan utgår från samtal med vårdnadshavaren. Därefter görs olika insatser på organisationsnivå såsom omdisponering av personal, värdegrundsarbete med alla barn, informations- och utbildningsinsatser till all personal och insatser från Stödcentrum. Man använder sig också av de aktuella händelserna som en möjlighet att lära av situationen och därmed utveckla verksamheten genom direkt koppling till likabehandlingsplanen. På gruppnivå förekommer exempelvis arbete med barnen om kompisrelationer, känslor och ”min kropp är min”. På individnivå förekommer olika typer av samtal med barn och vårdnadshavare, personalförstärkning riktat mot enskilda barn, erbjudande om kontakt med Bup och socialtjänstanmälning, Uppföljningen sker oftast genom ett uppföljningssamtal med barn och vårdnadshavare. Goda exempel Förskolecheferna upplever att man inom Barn- och utbildningsförvaltningens förskolor arbetar likartat inom området. På Ekenhillsvägens förskola ser man över likabehandlingsplanen två gånger per läsår. Som underlag använder man intervjuer, observationer och eventuella kränkningsanmälningar. Man fokuserar såväl bemötandet från personal som bemötandet mellan barn. Arbetet kommer leda till att man väver in likabehandlingsplanen ytterligare i vardagen genom diskussioner på arbetslagets reflektionstid varje vecka. Förskolechefen beskriver att ett stort engagemang finns hos personalen för att arbeta med frågan. 4 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 Även på Nyforsgatans förskola beskriver man ett liknande arbetssätt. Utifrån DO:s diskrimineringsgrunder kartlägger man det dagliga arbetet varje termin. Målsättningen är att få kartläggningen som en del av vardagen där all personal är delaktiga i arbetet med fokus på trygghet och bemötande. Vårdnadshavare informeras via föräldragrupper och information på nätet. GRUNDSKOLAN Mönster och tendenser Vilka upplever att de blir kränkta och vilka upplevs kränka? De anmälda kränkningarna består som tidigare till allra största del av situationer när barn eller ungdomar kränker varandra. De anmälda kränkningarna är relativt jämnt fördelade över årskurserna. Pojkar upplever sig kränkta i högre grad än flickor. Av materialet framkommer också att pojkar i högre grad än flickor står för de upplevda kränkningarna. Ett fåtal anmälningar handlar om att personal har stått för kränkningarna. I dessa fall har det handlat om ilskeutbrott eller olika typer av samtal som har upplevts som kränkande. I några fall har uppenbart kränkande kommentarer fällts till elever under lektioner eller raster. I en tredjedel av de anmälda händelserna har en kränkning inte kunnat styrkas utifrån rektors utredning. Vilka typer av kränkningar anmäls? De anmälda kränkningarna som elever utsätter varandra för kan vara olika typer av våld, verbala kränkningar, nätkränkningar, hot och till viss del utfrysning. Vissa former av trakasserier anmäls också. Vad är vanligast? Den avgjort största kategorin av upplevda kränkningar utgörs av olika former av våld. Det kan exempelvis vara slag, sparkar, stryptag, spottningar och knuffar. En hel del av våldet är grovt och riktas mot huvudet. Nästa stora kategori är verbala kränkningar som kan bestå av glåpord som kan anspela på utseendet, könsord och förlöjliganden. Hot förekommer också. Det kan handla om grova hot om våld eller hot kopplat till pengar, ryktesspridning och mobiltelefoner. Vissa fall av sexuella trakasserier förekommer och då i form av upplevd obehaglig beröring från en jämnårig. På vissa skolor är nätkränkningar fortfarande ett stort problem. Ur materialet kan också i högre grad än förra läsåret utläsas att en hel del grova trakasserier kopplade till etnicitet förekommer. 5 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 Var utspelar sig kränkningarna? Av materialet framgår att barn eller ungdomar sällan upplever sig kränkta under lektionstid. Ofta utspelar sig händelserna på skolgården under raster, innan eller efter idrottslektioner i omklädningsrum, vid förflyttningar, i matsalen, vid skolskjutsar eller på andra platser där vuxna inte är närvarande i lika stor omfattning. Som tidigare, beskrivs att nätkränkningarna ofta handlar om händelser som startat på fritiden och som eleverna är uppfyllda av när de kommer till skolan och konflikterna fortsätter där. Svårigheter De svårigheter som lyfts fram av rektorer är som förra året att dokumentationen av kränkningsarbetet upplevs ta mycket tid. På de skolor som gör många anmälningar upplever rektor att det är en belastning att mycket av arbetet måste gå via rektor. Det kan också vara en utmaning för rektor att få personalen att se arbetet som en del av uppdraget. På de skolor som haft stor personalomsättning upplevs det som en svårighet att hinna utbilda all ny personal i arbetet kring anmälan och utredning av kränkningar. En liknande svårighet är att rektor upplever att det kan vara en utmaning att få all personal att ta sitt ansvar, att all personal behöver inse att man ska anmäla och vara del av utredningen och uppföljningen. En annan svårighet som lyfts fram är att få personalen att uppfatta en jämn nivå på vad som ska anmälas. På skolor där man har elever med olika kulturell bakgrund uppfattar rektor att det kan vara en utmaning att samverka med vårdnadshavarna då man har olika syn på vad som är acceptabelt och inte i fråga om att ge igen om man som barn känt sig kränkt. Åtgärder Rektors organisation Av materialet framgår att rektorer valt vara operativa i olika omfattning. På vissa skolor har rektor engagerat vissa medarbetare i själva dokumentationen till huvudmannen medan andra rektorer personligen arbetar med all dokumentation. Oavsett hur man valt att arbeta förefaller rutinen från 2014 vara väl förankrad inom grundskolan. Individnivå Utifrån materialet är den vanligaste åtgärden inom grundskolan olika former av insatser på individnivå såsom samtal med inblandade elever. Dessa samtal leds oftast av lärare men också av rektor eller företrädare för elevhälsan som kurator, specialpedagog eller skolsköterska. Samtalen kan handla om att ge eleverna strategier för konfliktlösning, be om ursäkt, förhållningssätt eller medlingssamtal. Vårdnadshavare informeras. Ibland 6 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 arrangerar skolan möten där vårdnadshavare deltar med anledning av situationen. På vissa skolor förekommer ART (Aggression Replacement Training) för enskilda elever. Polisanmälan av enskilda elever förekommer också liksom anmälan till socialtjänsten. Uppföljningen sker oftast genom ett uppföljningssamtal med den elev som upplevt sig utsatt. Klass/gruppnivå På klassnivå förekommer att skolorna arbetar med konfliktlösning i klassen utifrån samtal, värdegrundsarbete bland annat om vänskap och kamratrelationer, översyn av placeringen i klassrummet, observationer och analyser av samspel i syfte att ge personalen ny kunskap, samarbetsövningar, filmer med teman, killgrupp och tjejgrupp med samtal om exempelvis gruppdynamik och attityder, livskunskapslektioner, målrelaterat lösningsfokuserat arbetssätt eller handledning av psykolog. Skolnivå På skolnivå kan rektor göra en omprioritering av resurser till en klass eller till en plats som upplevs som otrygg såsom fotbollsplanen, omklädningsrummet eller matsalen. Det förekommer kartläggning av otrygga platser på skolan, handlingsplan för trygghet på raster, förstärkt rastvakt, samtal med alla elever i alla klasser om konflikthantering, personal diskuterar hur de kan utveckla sitt sätt att samtala med barn om känslor och kamratskap samt föreläsning och utbildning för personal. Elever som upplever sig kränkta av personal Bland de kränkningar som avser personal utreds dessa av rektor. Kränkningen handlar oftast om kränkande bemötande av en elev eller ilskeutbrott. I dessa fall kopplar rektor in HR-enheten för vidare hantering eller att rektor för ett korrigerande samtal med berörd personal. I andra fall kan det handla om att en vårdnadshavare, efter samtal med sitt barn, kontaktat rektor om en situation och som efter utredning inte kan styrkas. Det förekommer också att personal reagerar över kollegors bemötande av elever. Dessutom har det kommit till utredarens kännedom att vissa personalgrupper inom Barn- och utbildningsförvaltningen reagerar över kollegors bemötande av elever. Utifrån detta kan det tänkas att det finns ett mörkertal avseende kränkningar beträffande elever som kränks av personal. Information i de klagomål som inkommit till Barn- och utbildningsförvaltningen kan också tyda på samma sak. 7 (16) Eskilstuna kommun Datum 8 (16) 2015-05-22 Skillnader mellan skolor och upplevda framgångsfaktorer Man kan konstatera att det fortfarande är stora skillnader mellan skolorna avseende hur snabbt utredningen som är kopplad till anmälningen skickas in till Barn- och utbildningsförvaltningen. Skillnaderna kvarstår också från förra läsåret avseende vilka händelser som skolor anmäler till huvudmannen som upplevd kränkning och vilka händelser som av rektor bedöms som kränkande eller ej. En annan skillnad som framkommer ur analysen är att vissa skolor oftare än andra systematiskt polisanmäler grovt våld. Ett exempel på detta är Lagersbergsskolan. Rektor beskriver att man systematiskt anmäler grovt våld till polisen. Detta har lett till ett utökat samarbete med polisen och att området kommer få kvarterspoliser. Rektor lyfter också fram den goda nyttan med socialpedagog i arbetet med att förebygga kränkningar. På Hällbyskolan har man arbetat systematiskt med det främjande och förebyggande arbetet. Rektor upplever att man nu ser en minskning av antal kränkningar. Som en tänkbar förklaring lyfter rektor fram att mentorerna arbetat med främjande samtal i klassen och att man när kränkningar inträffar, utreder dessa direkt samma dag. Trygghetsteam och elevhälsoteam är involverade och där kan mentorerna få råd och stöd. Fröslundaskolan har arbetat systematiskt med kränkningar och har utifrån detta arbete lyckats identifiera att ett antal elever som till stor del står för merparten av kränkningarna. Dessa elever har man intensifierat insatserna kring. Detta har lett till att både skola, elever och föräldrar inser att åtgärder behövs. Skolan arbetar för att de utsatta eleverna ska få en trygg skolmiljö och att de elever som utsätter andra ska få stöd i att ändra sitt beteende. Skolan arbetar bland annat med resurspersoner, särskilda undervisningsgrupper och ART. Som framgångsfaktor beskriver rektor samarbete med vårdnadshavare och att arbeta med täta och regelbundna uppföljningar med eleverna. Goda exempel Nedan följer några inskickade bidrag med rektorers exempel på skolors arbete inom området: Kjula skola Kamratövningar: schemalagt för varje klass 1-6 hela året varannan vecka och 60 minuter. På höstterminen får varje klass två förmiddagar som vi arbetar med normer och värden på olika sätt. Eskilstuna kommun Datum 9 (16) 2015-05-22 Äventyrspedagogik är något som varje klass får en förmiddag på vårterminen. Det är ett äventyr som endast kan lösas genom att elever samarbetar och varje ämne är kopplat till ett skolämne, mycket uppskattat. Fritidsverksamheten använder sig också av äventyrspedagogik på loven. Trivselgrupp som består av Elevråd/Matråd/Må-bra-grupp Vi arbetar här tillsammans med elevrepresentanter för trygghet och trivsel på skolan. EHT varannan vecka där elever som vi funderar kring tas upp, både socialt och kunskapsmässigt. Här finns skolsköterska, speciallärare, personal från Likabehandlingsteamet, skolpsykolog och rektor. Det gör att vi snabbt kan se vem som gör vad i de olika ärendena. Likabehandlingsteam Vi som personal hjälps åt att prata med de elever som vi ser kanske inte riktigt är på hugget eller som vi känner oro för. Kartläggning görs varje år för att se vad eleverna kan känna sig otrygga med och om det finns andra elever som man känner sig osäker med. Resultat redovisas för personal, elever och föräldrar. Vi vidtar de åtgärder som vi ser behövs. Team-träffar Vi arbetar i team, lärare och fritidspersonal och har team-träffar med ett stadigt protokoll för att ge elevfokus och där finns den sociala delen kring våra elever också med så att vi funderar hur läget är i våra klasser. Kränkande behandling vi anmäler och utreder när det händer kränkande saker som vi får kännedom om. Kjula skola är en liten skola vilket skapar goda förutsättningar att arbeta förebyggande. Det är svårt att arbeta förebyggande men det spelar en stor roll. Lundbyskolan Kompisstödjarverksamheten Vi har 2 kompisstödjare i varje klass från år 3-6. Kompisstödjarna väljs av sina klasskamrater och uppdraget gäller under tre år. Det är en jämn fördelning mellan pojkar och flickor i gruppen. Vid skolstarten besöker kompisstödjarna de yngre eleverna och presenterar sig själva och varför de finns. Deras uppdrag är att finnas ute på skolgården och sprida trygghet bland de yngre eleverna. Kompisstödjarna har en punkt på klassråden där de kan ta upp viktiga frågor t ex kring vår värdegrund, visa filmer från ”Friends” som de tittat på och arbetat med på sina träffar. Kompisstödjarträffar genomförs varannan vecka, med stöd av två vuxna. På träffarna får kompisstödjarna utbildning och veckan som varit utvärderas. Det finns en maskot (MINGO, som är en hen) som eleverna sytt i textilslöjden. Den har formen av ett hjärta och är symbolisk med stora händer, stora öron och liten mun. Eskilstuna kommun Datum 10 (16) 2015-05-22 MINGO hälsar de nya eleverna i F-klass välkomna och ”bor” sedan i klasserna och flyttas runt av kompisstödjarna som då pratar om att vara bra kompisar mm. På fredagarna ordnar kompisstödjarna olika rastaktiviteter för de yngre eleverna. Inför jullovet ordnades en långdans i skolans korridorer och utomhus med julsånger som strömmade ur högtalaren. Många deltog i dansen och andra deltog genom att vara åskådare. Nytt och uppskattat var även vårt SPORTLOVSDISCO på rasten ute på trappan till Ahuset. Där dansade många, både vuxna och barn i olika åldrar och kompisstödjarna stod på trappan, pratade i mikrofon och ledde det hela. Likabehandlingsplanen kommer att uppdateras. Hällby skola Mycket av det förebyggande arbetet kring kränkande behandling ligger hos klasslärarna och de hanterar det i kopplingen till sin grupp. Vi har pratat via Elevhälsoteamet, Trygghetsteamet och skolledningen om att det är viktigt att samtalen sker ofta i grupperna, inte bara när det inträffar saker, utan kontinuerligt i klasserna i förebyggande syfte. Det förekommer också "killsnack"- och "tjejsnack” med olika teman för att lyfta olika vinklingar på bemötande och kamratskap. Det ska alltid finnas en vaksamhet kring lektioner från undervisande personal, så att man kan uppfånga signaler tidigt, som kan ha kopplingar till kränkande behandling. När det gäller tid utanför själva undervisningen det vill säga förflyttningar, skeenden i kapprum och rasterna ute på skolgården, så har vi förstärkt med extra vuxna som ibland är riktade mot enskilda grupper alternativt enskilda elever som behöver extra stöd eller uppbackning i det "fria" utrymmet som raster kan innebära. Visst extra vuxenstöd har vi också mot enstaka grupper vid idrottslektioner samt i omklädningsrummet i anslutning till dessa lektioner. När jag som rektor besöker lektioner hos mina lärare, framför allt på lågstadiet, så inleder de ofta sina lektioner med att ställa frågan ”Hur har rasten varit?” Ibland kommer saker upp som kan hanteras snabbt via kortare samtal i gruppen och om känslan är att det är av allvarligare karaktär så försöker personalen ta det direkt, framför allt om man har tillgång till ytterligare vuxen i anslutning till gruppen. Det kan också vara så att man behöver skjuta på det p.g.a. personalsituationen men man försöker alltid genomföra samtalen samma dag. Detsamma gäller de föräldrakontakter som alltid genomförs. Skolans kamratstödjare och elevråd är också engagerade i vårt likabehandlingsarbete. En grupp elever i årskurs 6 har också gjort en väldigt belysande kortfilm med koppling till kränkningar. Eskilstuna kommun Datum 11 (16) 2015-05-22 Lagersbergsskolan På organisationsnivå Under vår- och höstterminen 2014 har tre personal (socialpedagog och lärare i åk 1 och åk 4) gått Skolverkets utbildning Värdegrund och Likabehandling i teori och praktik, 7,5 hp, på Mälardalens Högskola. Vi har deltagit i DO:s utbildning Att leda målinriktat för lika rättigheter och möjligheter – skolan Special- och socialpedagog har gått grundkurs i MI – Motiverande samtal. Vi har arbetat fram tydliga gemensamma handlingsplaner och dokument som gäller vid incidenter, konflikter och kränkningar. Vi har utarbetat en tydlig struktur över elevhälsoträffarna. På APT-tid har vi arbetat mycket med personalens förhållningssätt och regler för att få en ökad samsyn och ett mer normkritiskt tänk på skolan. Vi har bland annat diskuterat reglers funktion; Ska de vara kontrollerande eller tryggande? Elevhälsan ska under våren arbeta med HBT-certifiering av skolan. På klass- och gruppnivå Kamratstödjarna arbetar kring teman som är kopplade till Värdegrund och Likabehandling. Eleverna får sedan arbetsuppgifter med sig ut i klasserna där de fortsätter arbetet kring olika teman. Under vårterminen 2015 arbetar vi (vid 11 tillfällen) i alla åk 4 klasser och ett antal elever i åk 5 med ett arbetsmaterial som heter Jag och andra. Materialet syftar till att eleverna ska förstå sig själva bättre hantera sina känslor uttrycka sina åsikter förstå andra människor och leva sig in i deras känslor visa respekt för andra människor och samspela med dem lösa olika problem och konflikter På skolan kan vi se, i vår statistik, att det ofta är samma elever som återkommer i de anmälningar som görs. Kring dessa elever arbetar vi även på individnivå med samtal, både med elev och vårdnadshavare. Vi har även ett samarbete med socialtjänst, BUP och övriga när behov finns. Det arbetet som är påbörjat har ännu inte visat på några större skillnader i antal anmälningar men det är inte att förglömma att detta är en process som tar tid. Vi har dock startat upp ett långsiktigt arbete där vi genom återkommande samtal, övningar Eskilstuna kommun Datum 12 (16) 2015-05-22 och arbetsmaterial ökar vår kunskap och medvetenhet om vilka förändringar som kan leda till ett positivare klimat på skolan. Det är även viktigt att förstå att området Lagersberg är ett socialt utsatt område med stora kulturella skillnader vilket också kräver mycket kunskap och flexibilitet hos personal, elever och vårdnadshavare. Dessa svårigheter skapar ibland en frustration som behöver lyftas och diskuteras för att arbetsmiljön hos berörda ska bli bra. GYMNASIESKOLAN Mönster och tendenser Vilka upplever att de kränks och vilka upplevs kränka? Som inledningsvis beskrivits består de anmälda kränkningarna till största del av situationer där ungdomar kränker varandra. Utifrån materialet är det klart fler flickor som upplever sig kränkta än pojkar. Åldrarna är jämnt fördelade. De som står för kränkningarna är i första hand en grupp av elever, därefter upplevs både pojkar och flickor uppträda kränkande. Någon enstaka anmälning handlar om att personal har stått för den upplevda kränkningen. Vilka typer av kränkningar anmäls? De anmälda kränkningarna som dominerar är verbala i form av könsord eller trakasseri kopplat till etnisk härkomst. Det kan också handla om våld såsom slag, knuffar och sparkar. Nätkränkningar förekommer också i form av spridning av kränkande bilder. När personal har upplevts kränka elever har det i något fall inte gått att klargöra vad kränkningen bestått av eller så kan kränkningen uppfattats ha koppling till en stötande jargong från lärarens sida. Åtgärder och goda exempel Efter samtal med representanter för gymnasieskolan framkommer att ett utbrett samarbete kring likabehandling finns mellan de olika skolorna. Som exempel på gymnasiets arbete kommer Rekarnegymnasiets arbete att belysas nedan: Rektor beskriver att när alla elever börjar årskurs 1 informeras eleverna av rektor om att det råder nolltolerans mot kränkningar på skolan. Rektor informerar också eleverna om den åtgärdstrappa skolan arbetar efter. Åtgärdstrappan har sin grund i Skollagens kapitel 5 och innebär att om en elev bryter mot skolans regler mot trygghet och trivsel, får eleven först under ett samtal med rektor en tillsägelse. Om inte beteendet upphör utdelas en skriftlig varning och slutligen blir eleven avstängd. Eleverna får också en broschyr som innehåller en sammanfattning av skolans likabehandlingsplan. Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 Broschyren innehåller bland annat skolans aktuella mål, elevernas rättigheter och uppgifter om var eleverna kan vända sig om de upplever sig utsatta på skolan. Skolan lägger stor vikt vid ett främjande arbete med fokus på trygghet och trivsel exempelvis genom en introduktionsvecka i årskurs 1 där eleverna får tid att lära känna varandra, arbeta med likabehandling och ett antimobbningsarbete. Skolan arbetar via kurator, skolsköterska och rektor med ett pågående värdegrundsarbete under året bland annat genom arbete mot nätkränkningar och övningar där eleverna får ta ställning i olika områden inom likabehandling. Skolans alla arbetslag har också ett uttalat uppdrag från rektor att arbeta för trygghet och trivsel under året. Skolans personal kan också vända sig till elevhälsan för råd och stöd. Likabehandlingsplanen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet och ett till två mål arbetas fram och som hela skolan sedan arbetar med under året. Som underlag utgår skolan exempelvis från elevernas enkätsvar och gjorda kränkningsanmälningar. Rektor för Rekarnegymnasiet berättar att i elevenkäten har Rekarnegymnasiet på en skala 1-4 fått 3,47 vilket indikerar att eleverna upplever sig trygga på skolan. All nyanställd personal får också information om likabehandlingsplanen. Personalen har ett uppdrag att uppmärksamma och upptäcka om någon elev inte upplever trygghet. Bland annat har personalen ett uttalat uppdrag att vistas i elevernas cafeteria för att uppmuntra en trygg miljö. Om det kommer till personalens kännedom att en elev upplever sig kränkt har personalen ett tydligt uppdrag att antingen kontakta rektor eller kurator. I det läget tar rektor eller kurator vid. Skolan använder sig av Ancha Lagermanmetoden för att utreda händelsen. Detta innebär att skolan ringer till vårdnadshavaren. Därefter träffar kurator den utsatta eleven och dokumenterar samtalet med den utsattas upplevelse samt skickar en anmälan till huvudman. Efter det hämtar två personal den elev som stått för kränkningen och ett samtal förs med denne där den utsatta elevens upplevelse presenteras. Samtalet ska syfta till att eleven själv ska komma med lösningsförslag och få ett tydligt budskap om att kränkningen måste upphöra. Dessa samtal förs oftast av kurator. I vissa ärenden för även rektor samtal med elever. I samtalen hänvisas ofta till skollagen och skolans åtgärdstrappa. Utifrån samtalen görs insatser för enskilda elever. Om en kränkning har ägt rum informerar kurator mentorer och undervisande lärare i syfte att stötta en utsatt elev. På gruppnivå kan elevhälsan rikta arbete mot en viss klass eller en grupp av elever. Skolan omprioriterar personal till en klass om utredningen har visat att behov av detta finns eller konsulterar skolpsykolog. På skolnivå arbetar man med att kontinuerligt uppdatera likabehandlingsplanen och fortlöpande utvärdera insatser. 13 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 Efter en till två veckor äger ett obligatoriskt uppföljningssamtal rum med berörda elever. Om händelsen skulle upprepa sig går man vidare i åtgärdstrappan och en skriftlig varning kan bli aktuell. Detta arbete sammanfattas också i en utredning som skickas till huvudmannen. I de anmälda fall där personal har kopplats till kränkande uppträdande har man i det ena fallet inte kunnat gå vidare då eleven inte velat namnge läraren. I det andra fallet har rektor fört ett tydligt samtal med den berörde samt genomfört insatser i arbetslaget utifrån diskrimineringsgrunderna. Rektor menar avslutningsvis att en framgångsfaktor är att likabehandling är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som all personal är delaktig i. Även eleverna är till stor del delaktiga genom olika insatser och får också en tydlig information om vad skolan står för när de börjar på skolan i årskurs 1. Huvudmannens insatser under läsåret 2014/15 I oktober 2014 utbildade Diskrimineringsombudsmannen chefer och pedagoger inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan under två dagar kring ämnet ”Lika rättigheter och möjligheter”. De fristående enheterna inom kommunen bjöds också in. Barn- och utbildningsnämnden införde 1 januari 2014 en förändrad rutin avseende förskolechefs respektive rektors ansvar att anmäla trakasserier eller kränkningar till huvudmannen. Rutinen har under maj 2015 reviderats. Revideringen innebär att ytterligare tydliggöra vilka typer av kränkningar, som barn och ungdomar utsätts för, var dessa sker samt vilka insatser som görs för att förhindra dessa. Med rutinen medföljer också en ordlista med exempel på kränkningar kopplade till de olika diskrimineringsgrunderna det vill säga trakasseri och diskriminering. Den reviderade rutinen har presenterats för grundskolans rektorer. Vid detta tillfälle fick rektorerna även en genomgång av gällande lagkrav och deltog även gruppvis i diskussioner utifrån fallbeskrivningar i syfte att problematisera olika situationer som kan tänkas vara kränkande för elever. En liknande insats kommer erbjudas förskolechefer och rektorer inom gymnasieskolan. En föreläsning för resursskolornas personal är genomförd med innehåll av lagkrav, gällande rutin för anmälan och utredning av kränkningar, gruppdiskussioner samt genomgång av vad en likabehandlingsplan bör innehålla. Grundskolor har besökts av grundskolechef, biträdande grundskolechef och utvecklare/utredare. Vid besöken har frågor bland annat ställts till elevråden 14 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 för att få en inblick i hur delaktiga elever är i arbetet mot kränkningar och hur de olika skolorna arbetar med frågan. Skillnader från förra årets kartläggning Fler grundskolor med högstadieelever anmäler kränkningar vilket pekar på att rutinen i högre grad än förra året är implementerad på dessa skolor. Huruvida antalet kränkningar har sjunkit inom grundskolan sedan förra kartläggningen är svårt att uttala sig om då rutinen inte var förankrad i lika hög grad jämfört med i år. Fler förskolor och gymnasieskolor anmäler än förra läsåret. Skillnaden i antal anmälningar mellan grundskolan respektive förskolan och gymnasieskolan är fortfarande mycket stor. Vad kan denna stora skillnad bero på? Skiljer sig definitionen av en kränkning? Bidrar förskolans insatser för gruppen eller på organisationsnivå till det låga antalet? Är grundskolans personal mer observant på att upptäcka kränkningar? Mognar eleverna inför gymnasiestarten eller bidrar gymnasieskolans systematiska arbete till att färre kränkningar uppstår? Slutsatser av kartläggningen Utifrån ovan redovisade sammanställning kan man utläsa att en klar majoritet av de upplevda kränkningarna utspelar sig inom grundskolan. Det främjande och förebyggande arbetet bör därför prioriteras inom denna verksamhet. Ur materialet framkommer att elevers delaktighet bör belysas ytterligare och även på vilket sätt vårdnadshavare görs delaktiga och informeras om rådande rutiner. Det framkommer också att grundskolor arbetar olika med insatser inom området. En samlad analys av grundskolornas arbete med likabehandling skulle kunna vara aktuellt. Sammanställningen visar att förskolan, grundskolan och gymnasiet har olika fokus avseende insatser. Här framgår också att mycket gott arbete pågår inom Barn- och utbildningsförvaltningen. Framgångsfaktorer som lyfts fram är exempelvis att involvera barn och elever och informera om vilka värden förskolan/skolan står för och vilka mål som prioriteras. Det framstår som viktigt att klargöra för barn och elever utifrån ålder vad som är acceptabelt och vad som inte stämmer med våra lagar. Skolor i synnerhet har enligt styrdokument i uppdrag att vara uppmärksam på den jargong som kan råda mellan elever, den jargong som eleverna själva inte alltid är medvetna om. I detta sammanhang är det också viktigt att informera vårdnadshavare om det arbete som bedrivs inom förskola/skola. Utifrån klagomål som inkommit till Barn- och utbildningsförvaltningen har framkommit att detta är ett 15 (16) Eskilstuna kommun Datum 2015-05-22 utvecklingsområde. Förskolechefer lyfter fram vilken av att lära av de kränkande situationer som uppstått och därmed göra all personal delaktiga i ett arbete där verksamheten utvecklas. Inom förskolan har man också fokuserat vilket av bemötande både mellan barn och mellan personal - barn. De framgångsfaktorer som också lyfts fram av förskolechefer och rektorer är när ett systematiskt arbete sker där all personal är delaktiga i vardagen och som löpet på under hela året och genomsyrar verksamheten. Sammantaget pågår mycket arbete inom området som skulle vara värdefullt för de olika skolformerna att få ta del av. Förslag på huvudmannens fortsatta arbete Eftersom denna sammanställning visar att en klar majoritet av kränkningarna utspelar sig inom grundskolan kommer den verksamheten att prioriteras. För att få en samlad bild kommer grundskolornas likabehandlingsplaner och planer mot kränkningar och diskriminering att samlas in och analyseras. Därefter kommer en strategi utarbetas i samråd med rektorer i syfte att stödja skolornas arbete med dessa planer och för att planerna på alla enheter ska vara ett levande dokument som används i det systematiska kvalitetsarbetet. Strategin kommer att innehålla inslag av utbildning och möjlighet till erfarenhetsutbyte i syfte att sprida goda exempel. Tankar finns på att samarbeta med bland annat Mälardalens högskola och diskrimineringsbyrån Humanitas. Utöver detta har en utbildningsinsats under hösten planerats i syfte att ge personal kopplad till personalpoolen en genomgång i lagkrav och Barn- och utbildningsnämndens rutin för anmälan och utredning av kränkande behandling/trakasseri och diskriminering. Dessutom planeras en liknande utbildning för personal som arbetar inom grundskolans fritidshem. Planer finns på att även erbjuda elevhälsopersonal att delta i utbildningen. Som tidigare kommer nästa års arbete inom Barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter att sammanfattas i en rapport. 16 (16)
© Copyright 2024