TUTI Tidig Upptäckt Tidiga Insatser vid Psykisk ohälsa
TUTI Tidig Upptäckt Tidiga Insatser vid Psykisk ohälsa för Barn 1-5 år Berit Gustafsson Specialistsjuksköterska Barn, DSK Vårdenhetschef BUP Höglandet Doktorand Linköpings Universitet Projektmedarbetare TUTI Mats Granlund, professor, projektledare Högskolan i Jönköping mats.granlund@hhj.hj.se Per Gustafsson, MD, professor per.a.gustafsson@liu.se Lena Almqvist, Fil.Dr, Docent lena.almqvist@mdh.se Marie Proczkowska-Björklund, MD, marie.proczkowskaBjorklund@rlj.se Madeleine Sjöman, doktorand madeleine.sjoman@hlk.hj.se Berit Gustafsson, doktorand berit.m.gustafsson@rlj.se Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Region Jönköpings, finansierat av Socialstyrelsen Bakgrund Vad är psykisk hälsa hos små barn? Vad är psykisk hälsa hos små barn? Är psykisk hälsa frånvaron av symtom/problembeteenden som kan vara uttryck för ps ohälsa? Utåtagerande beteende Extrem blyghet Passivitet Svårigheter i kamratrelationer Depression Eller kan Psykisk hälsa vara beteenden som Engagemang Ihärdighet Samspelskompetens Språkutveckling Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa hos sm Hälsobegreppet Definitioner • Psykisk hälsa – Upplevelse av meningsfullhet i tillvaron, delaktighet i samhället och upplevelse av att ha förmåga att hantera livets normala motgångar • Psykisk ohälsa – Brister i hälsan, med ohälsa avses brister i en eller flera av hälsans komponenter (socialstyrelsen) • Salutogena perspektivet menar att en individ aldrig är helt frisk eller helt sjuk utan rör sig mellan dessa två poler, frisk och sjuk. Fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa mer än vad som orsakar sjukdom. Begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet (Antonovsky) Syften med TUTI • Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att mäta små barns psykiska ohälsa? • Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har psykisk ohälsa, definierat som olika typer av beteendeproblem? • Validera instrument, tidigt kunna skilja ut psykisk ohälsa i Förskolan. • Vilka barn i förskolan får någon slags specifik dokumenterad insats eller hjälp i och/eller utanför Förskolan? • Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får hjälp? • Vad kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med psykisk hälsa Att ta med i bedömningen av psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar - det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan senare betraktas som avvikande Samma grundläggande begrepp, t ex hyperaktivitet tar sig olika uttryck i olika åldrar - hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett ”lämpligt beteende” - vilken miljö har barnet lärt sig att agera i? Trauma, omsorgssvikt, sorg kan ge samma symtom som Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – Barnen behöver till viss del olika insatser – De behöver hittas tidigt Socialtjänsten viktig Psykisk ohälsa hos små barn- vad vet vi? o Barn till psykiskt sjuka och till personer med missbruksproblem är en riskgrupp för psykisk ohälsa o Samma arv och miljö kan leda till olika beteendeavvikelser och olika former av psykisk hälsa o Enbart titta på diagnoser ger en underrapportering. Identifiera enskilda beteenden ger en högre prevalens Autism, Språkproblem skall vi hitta tidigt för god behandling ADHD, Trots och uppförande störning, hög samsjuklighet Trauma och omsorgssvikt döljer sig ibland här ”Behandling” i första hand, kunskap hos omgivningen Longitudinell Design, 3 år TUTI • Tillfrågade Chefer förskolan- samtycke och Förskole enkät • Föräldrar samtyckte och fyllde i en enkät (1 gång) barnets välbefinnande/om föräldern själv • Förskolepersonalen fyllde i enkäter • Tre datainsamlingar (en gång per år) • SDQ- Beteendeproblem • CEQ-Engagemang • Barns och lärares samspel • Insatser • Observationer (1 gång) COP-TOP barnets/pedagogens agerande i förskole aktiviteter under 20 ”svep” en dag (39 avdelningar + alla identifierade barn) Mätinstrument För varje barn Vid första mätningen svarar föräldrar på frågor om sig själva som föräldrar och barne välbefinnande För varje barn en gång/år SDQ – Strenght and difficulties questionnaire: 25 frågor i fem skalor som mäter barnets beteende, kamratproblem samt sociala färdigheter SDQ – supplement som frågar om påverkan i vardagen av problem som vissa barn CEQ - Children’s engagement Questionnaire: 32 frågor som mäter barns aktiva engagemang i olika aktiviteter, dvs hälsa Code sets – 7 frågor som mäter barns utveckling och fungerande Barns och lärares samspel – 10 frågor som mäter hur barnet samspelar med kam och 16 frågor som mäter hur personal och barn samspelar 5 frågor om samverkan med föräldrar För ett urval avdelningar en gång samt för de identifierade barnen COP-observationer av barnets agerande i förskole aktiviteter under 20 ”svep” en dag TOP-observationer av personalens agerande i förskole aktivteter under 20 ”svep” en För varje förskola Förskolemiljö – ett antal frågor om förskolemiljön samt hur man arbetar runt barn me psykiska problem. Besvaras av förskolechef Deltagare Barn 1-5 år Jönköping län Västmanlands län Södermanlands län Stockholm Västerbottens län Sammanlagt 823 barn på 93 förskoleavdelningar har deltagit mins 1 gång. 194 barn har följts över tre år 823 barn i TUTI Barnens ålder varierar mellan 13 och 71 månader med ett genomsnitt på 42 månader ca 90 %, bor med båda föräldrarna ca 5 % med bara mamma 0,3 % med enbart pappan ca 3 % växelvis mamma och pappa 0.6 % på annat sätt exempelvis fosterhemsplacering 4,3 % hade fått särskilt stöd beviljat. 28 procent av barnen hade annat modersmål än svenska (rätt till modersmålsstöd) Siffrorna antyder att deltagarna är representativa för landet Föräldrafrågor om barnetDisabkids ”smiley-frågor” Mede Myck let värde Glad 1 Glad Ok Barnet känner sig... 1.60 43% 53% 4% När barnet gör saker själv så känner han/hon sig... 1.63 43% 51% 6% Barnet ser sig själv som... 1.69 36% 59% 5% När barnet är i förskolan känner han/hon sig... 1.72 38% 54% 7% När barnet jämför sig själv med andra så känner 1.88 25% 63% 10% 2% 2 Olyckli g 4 Mycket Olyckli g 5 0,7% 0,3% 3 Validering av SDQ Strength and Difficulties questionnaire Består av 4 ohälsoskalor, mått på: Hyperaktivitet Uppförande Emotionellt Kamratsamspel Och 1 styrkeskala, Sociala färdigheter SDQ har tidigare ej validerats (mäter det man vill mäta) eller reliabilitetstestats (tillförlitlighet) för barn i åldern 1-3 år vid Förskolepersonalskattning SDQ Relevans Förskolepersonalen fick för varje fråga på SDQ bedöma om frågan var relevant att ställa angående barn som går i förskola. Alla 25 frågorna bedömdes av 84% av förskolepersonalen som relevanta för barn i åldrarna 1-5 år. Bifynd: Förskolepersonalen såg efter användandet fördelar med SDQ, tydliggjorde styrkor och behov hos barnet, underlättade vid föräldrasamtal, belyste behov av stödinsatser internt och externt Hyperaktivitet skalan i SDQ fungerar väl för barn 1-5 år • Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge • Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig • Lättstörd, tappar lätt koncentrationen • Kan stanna upp och tänka sig för innan han/hon gör olika saker • Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga 4-5 åriga pojkar ligger högre i problem skalan än flickorna Uppförande skalorna i SDQ fungerar väl för barn 1-5 år • Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör • Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar • Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem • Säger ofta emot vuxna • Kan vara elak mot andra Ingen könsskillna d Delskalan i SDQ kring Emotionella problem är instabil för barn 1-5 år • Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående • Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad • Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd • Nervös och klängig i nya situationer, blir1-3 år Flickor lätt otrygg • Rädd för mycket, är lättskrämd ligger högre på Emotionella problem Kamratsamspelsskalan i SDQ var inte helt stabil för barn 1-5 år • Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv. • Har minst en god vän (kamrat) • Vanligtvis omtyckt av andra barn • Blir retad eller mobbad av andra barn • Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn Mer Samspel/ Kamratproblem för pojkar 4-5 år Sociala färdigheter, räknas ej med på samma sätt som övriga skalor i SDQ • Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor • Delar gärna med sig till andra barn (tex. leksaker, pennor) • Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig • Snäll mot yngre barn • Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, barn) Ingen könsskillnad Hur många barn i förskolan skattas ha beteendeproblem Av de 823 barnen som kartlades minst en gång Redovisning av beteendeproblem (borderline eller abnormal), enligt SDQ . Dessutom hade 29 barn problem i vardagen trots att de inte hade höga poäng på beteendesvårigheter. N=823 1-3 år Åldersindelat Pojkar Formellt barn i behov av stöd Hyperaktivitet Beteende/Uppförande problem Kamratsamspelsproblem Emotionella problem Problem med Sociala färdigheter 4-5 år n=506 n=317 54.5% 47.9% 2.9% 6.5% 11.9% 6.4% 25.5% 15.5% 26.5% 8% 2.8% 0.7% 48.6% 13.5% Identifierade barn • Barn som reagerar ogynnsamt på miljöfaktorer, anknytningsproblem • Svårigheter i föräldra-barn samspel • Barn med egna problem med socialt samspel/ömsesidighet • Avvikelser när det gäller delad uppmärksamhet • Temperamentsvariationer, explosiva utbrott, kraftiga svängningar i stämningsläge, sömnproblem. Störningar av aktivitetsnivå, impulsivitet som stör omgivningen, eller underaktivitet • Emotionella problem, onormal rädsla, ängslighet, klängighet • Depressiva tecken • Motoriska svårigheter (stel mimik eller klumpighet) • Perceptuella problem (överkänslighet ljud, ljus, kroppsberöring, mat problematik) • Allmänna utvecklingsproblem/psykomotoriska utvecklingsförseningar • Barnet brukar medvetet våld mot andra vuxna och barn Identifierade barnen • 22 identifierade barn med psykisk ohälsa enligt kriterierna • Från Barnhälsovården, Barnhabiliteringen, BUP, Spädbarnsverksamheten Hagadal Linköping • Ålder 26-71 månader, medel 47 månader • 10 pojkar, 12 flickor • Finns med i valideringen av SDQ • Samma enkäter och observation som stora materialet samt mer Föräldrafrågor, studie Insatser utanför förskolan och samverkan • Det finns också 34 barn i det stora materialet som är berättigade till särskilt stöd Föräldrafrågor Identifierade Icke Identifierade Instämmer Instämme Instämme Instämmer Instämme Instämme inte % r delvis % r helt % inte % r delvis % r helt % Jag vet att jag 0 är en tillräckligt bra förälder 25 75 2 11 87 5 Jag hanterar föräldraskapet s påfrestningar 15 80 1 11 88 43 52 1 26 73 Som förälder kan jag hantera det mesta utan att tappa fattningen Mitt barn känner sig 5 De identifierade barnen– Samverkan • Samverkan 100% enligt Hälso- och Sjukvården (i viss utsträckning) • Samverkan 75% enligt Förskolan, av dem upplevde hälften samverkan i viss utsträckning och hälften i stor utsträckning Vanligaste samverkan med Logoped, Psykolog Ev. samverkansproblem upplevdes bero på sekretess, kötid, brist på tid hos ”andra instanser” • Vad betyder samverkan för BHV, Hälso- o Sjukvård respektive Förskolan? • Vad kännetecknar god samverkan runt barn som har problem med psykisk hälsa? • Vad innebär samverkan utifrån barnets behov? • Är det skillnad på samverkan, samarbete? ”Kids do well if they can” Barn gör ”rätt” om dom kan Ross Grene Psykolog Författare Explosiva barn Nu har jag pratat i Problembeteende för att det är möjligt att screena och tidigt upptäcka psykisk ohälsa Vi kan identifiera beteenden som tyder på ohälsa och motverka dessa? Vi kan stärka beteenden som tyder på hälsa? Det gör skillnad för barnen! Tack för mig! Lycka till med ert viktiga arbete! Berit.m.gustafsson@rjl.se
© Copyright 2024