1. No category

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr 1201-3472/2014
Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se
Datum
Remisslämnare
Organisation
Kontaktperson
E-postadress
Adress
2015-05-29
Mekaniska Verkstädernas Riksförbund
Mekaniska Verkstädernas Riksförbund
Björn Uppfeldt
Bjorn.uppfeldt@mvr.se
Södra Malmgatan 7, 392 34 Kalmar
Remissvar
Avstår
Tillstyrker utan kommentar
Tillstyrker med kommentar
Avstyrker med motivering
(sätt kryss i vald ruta)
x
dnr 1201-3472/2014
Var noga med att ange vilken avdelning, kapitel och paragraf som respektive synpunkt avser.
Avdelning
Kapitel
§
Kommentar/Motivering
Ert förslag till ändring
Hela Stål- och plåtindustrin i Sverige
Företag Anställda
är utelämnad i avsnittet om företag
och anställda inom byggsektorn. Det Betongvaruindustrin
28
3560
Beskrivning
gör att konsekvensbeskrivningen
av antalet
behöver ses över i sin helhet och
Byggnadsämnesförbundet 182
12568
företag som
hänsyn tas till även dessa företag vid
berörs, vilka regelverksförändringar. Denna
Gruvindustrin (järnmalm) 3
4000
branscher
synpunkt skickades in redan 2012 i
företagen är
samband med remissen för BBR
Industrins
21
3917
verksamma i 2013, dnr: 1201-419/2012
byggmaterialgrupp
samt storleken Sifforna kommer från följande
Skogsindustrierna
288
36520
på företagen organisationer:
Entreprenörföretagen,
Jernkontoret,
Tabell 1 Antal
Stålbyggnad
3000
15000
Mekaniska Verkstädernas
företag och
Riksförbund, Stålbyggnadsinstitutet
anställda
Stålindustrin
17
16300
och Svemek. I Stålbyggnad ingår
inom
stålbyggnadsentreprenörer,
byggsektorn, plåtslagare och lättbyggnad.
Sveriges byggindustrier
3200
82848
statistik från I Stålindustrin ingår stålverken i
intresseÖvergripande svar på frågor i
Trä- och möbelföretagen
735
30573
Sverige och i Gruvindustrin ingår
Konsekvensutredningen konsekvensutredningsförordning organisationer järnmalmsgruvorna i Sverige.
Stora pensionsavgångar, saknade
En konstruktion ska,
generationer, nya regler, nya
1. projekteras och utföras av kompetent
programvaror, nya byggmetoder,
personal på ett fackmässigt sätt under
A
Projektering och utförande
§ 20, 1.
snävare tidplaner. Tydliga
ledning av en person med väl
dnr 1201-3472/2014
dokumenterade kompetenskrav
behöver ställas på de som
projekterar och uppför våra
byggnader och anläggningar!
A
A
Dimensionering genom beräkning
och provning
Kontroll
§ 22, allmänt
råd
§ 25
Rådet bör vara materialoberoende
och kopplat till säkerhetsklass. Finns
ingen anledning att göra detta råd
materialberoende. Det finns enkla
konstruktioner även i SK 2 och 3.
Det saknas kompetenskrav på den
som utför
dimensioneringskontrollen.
I PBF anges att certifierade
sakkunniga ska användas om
byggherrens egenkontroll inte anses
tillräcklig.
I samband med en revidering av
PBL (2011) och många takras i
landet togs det fram ett förslag om
certifierade sakkunniga inom
projektering och utförande, men sen
hände inget.
Boverket måste skyndsamt ta
dokumenterad kunskap på området.
2. …
3. …
…
Allmänt råd: För byggkonstruktion
anses högskoleutbildning 3-5 år
tillsammans med väldokumenterad
erfarenhet av minst 5 år från aktuellt
arbetsområde motsvara kraven för
ledning av konstruktionsarbetet. För
utförande anses minst 5 års väl
dokumenterad erfarenhet motsvara
kraven för ledning.
Uppenbart obehövligt kan vara när enkla
konstruktioner i Säkerhetsklass 1, enligt
avdelning B, kapitel 0, uppförs, till exempel
mindre skärmtak, friggebodar och dylikt.
Som tillägg till befintlig förskriftstext:
Dimensioneringskontrollen ska utföras av en
certifierad sakkunnig för relevant område.
dnr 1201-3472/2014
fram föreskrifter för certifierade
sakkunniga inom projektering
och utförande för betong, stål och
trä.
För övrigt fungerar inte
certifierade sakkunniga som det
är tänkt just nu eftersom
Boverket anser att man lika gärna
kan använda någon som inte är
certifierad. Varför ska man
genomgå en certifiering då? Från
www.boverket.se ”Om
byggnadsnämnden anser att det
finns behov av att anlita
certifierade sakkunniga som kan
utföra sakkunnigkontroll men det
inte finns tillgång till certifierade
sakkunniga bör
byggnadsnämnden föra en dialog
med byggherren om hur
egenkontrollen kan förstärkas.”
A
C
Tillämpning av Eurokoderna
§ 35
1.1.2 Tillämpning av SS-EN 19911-2…
§ 2, tabell C-4
Svårbegriplig formulering
Alternativ 1:
Mycket bra att cirklarna har
försvunnit och att tydligheten i hur
kollapsad area ska beräknas har
förbättrats! Men, det är fortfarande
Formulera om.
Alternativ 1:
Rad 2 kolumn 1:
1
Rad 2, kolumn 2:
Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot,
dnr 1201-3472/2014
så att Boverket med dessa regler
genom att förändra undantaget
(precis så som var fallet med tidigare
EKS) och med det kräva brandskydd
R30 på fackverk i normala Br2hallar väsentligen har fördyrat
byggandet, utan acceptabel
konsekvensanalys. Det finns ingen
rimlighet i att fördyra byggandet
genom skärpta krav utan att få något
för det. Tillåt R0 för ej
stomstabiliserande bärverksdelar
som tillhör byggandens
huvudsystem!
skärmtak eller balkong.
Fribärande takplåtar som ej är
stomstabiliserande.
Bärverksdelar som tillhör byggnadens
huvudsystem och som vid brott inte medför
kollaps av bärverk med spännvidd >30 m
Alternativ 2:
Rad 2 kolumn 1:
1
Rad 2, kolumn 2:
Vissa bärverk i säkerhetsklass 1, takfot,
skärmtak eller balkong.
Fribärande takplåtar som ej är
Alternativ 2:
stomstabiliserande.
Kollapsad area kan tas bort, det
Bärverksdelar som tillhör byggnadens
räcker med ett spännviddskrav.
huvudsystem och som vid brott inte medför
Väsentligen mindre centrumavstånd kollaps av bärverk med spännvidd >30 m i
än 5 meter är mycket ovanligt vilket verksamhetsklass 1 (Vk1) respektive spännvidd
gör att enkelhet i reglerna bör
> 15 m i verksamhetsklass 2 (Vk2).
prioriteras.
Liggande remiss ger förutsättningar Rad 3, kolumn 2:
till att anpassa brandreglerna för
Bärverksdelar som tillhör byggnadens
Br2-hallar så de liknar övriga
huvudsystem och som vid brott inte medför
skandinaviska länder. I Norge gäller kollaps av bärverk med spännvidd > 45 m i
R15 för enplansbyggander med
verksamhetsklass 1 (Vk1) respektive spännvidd
samlingslokal, oavsett spännvidd. I > 30 m i verksamhetsklass 2 (Vk2).
Danmark ger tillåtna kollapsareor
möjlighet till R0 för
enplansbyggnader med
samlingslokal upp till en spännvidd
dnr 1201-3472/2014
C
C
1.1.2 Tillämpning av SS-EN 1991- § 2, * under
1-2…
tabell C-4
§ 2, andra
1.1.2 Tillämpning av SS-EN 1991- stycket under
1-2…
tabell C-4
på cirka 30 m. Ingen av de
lösningarna anses farliga. Ett förslag
till svensk kompromiss skulle kunna
vara att tillåta 30 meters spv med
R15 för VK2. Alla glada?
Ta bort hela texten ”*Med kollapsad
area avses för en pelare…” Se
motivering och nytt textförslag ovan.
Texten ”Sekundärbärverk som i
takkonstruktionen…” Krångligt och
även lite ologiskt. När en takstol
kollapsar förutsätts två hela fack
takplåt följa med, men när man ska
kontrollera stabiliteten så är det
plötsligt bara en längd av halva
takfallet som kollapsar… Enklare
skulle kunna vara att påpeka att
horisontella stomstabiliserande
bärverksdelar kan hänföras till
brandsäkerhetsklass 1 om
byggnadsverket förblir stabilt i
brandlastfallet även när två
intilliggande fack har kollapsat i hela
sin längd.
Det borde inte vara några större
svårigheter att klara det då
vindlasten i brandlastfallet endast är
13% av brottlasten. Förmodligen
räcker det att tillgodogöra sig
pelarnas inspänning till grunden.
Alternativt får man brandskydda
pelare, vindkryss och kantbalk R30.
Horisontella stomstabiliserande bärverksdelar
kan hänföras till brandsäkerhetsklass 1 om
byggnadsverket förblir stabilt i brandlastfallet
även när två intilliggande fack har kollapsat i
hela sin längd.
dnr 1201-3472/2014
C
1.1.2 Tillämpning av SS-EN 19911-2…
§6
E
3.1.1 Tillämpning av SS-EN 19931-1…
Allmänt
E
3.1.8
E
3.1.8
§1
§ 4, stycke
3.1.1(3)
Bra att i föreskriften generellt tillåta
R15 för bärverksdelar i
brandsäkerhetsklass 3 i sprinklade
byggnader!
Det saknas en tydlig hänvisning till
utförandestandarden SS-EN 1090-2 i
EKS. Nu blir den indirekt gällande
när Eurokoderna används, men en
tydligare hänvisning från EKS skulle
vara önskvärt..
I det allmänna rådet hänvisas till
högt förspända förband. I
Eurokoderna finns inga högt
förspända förband, bara förspända
och icke förspända (som även kallas
normalt åtdragna).
Varför står inte EN 14399-8?
Passkruvar är vanligt förekommande
i passförband i tex broar.
Det bör påpekas att bricka enligt EN
14399-5 endast får användas under
mutter. Kanske skulle det skrivas en
rekommendation om att bara
använda bricka enligt EN 14399-6
som får användas under både
skruvskalle och mutter?
Allmänt
1§ Stålkonstruktioner ska utföras och
kontrolleras enligt SS-EN 1090-2.
Allmänt råd
För förspända förband…
Endast hållfasthetsklass 8.8 och 10.9 bör
användas utom för skruvförbandsklass A där
även hållfasthetsklass 4.6 kan användas. För
skruvförbandsklass B, C och E bör skruvar och
muttrar enligt SS-EN 14399-3: 2005, SS-EN
14399-4:2005, EN 14399-8 eller SS-EN
14399-10 användas, samt brickor enligt SS-EN
14399-5:2005 (endast under mutter) och SS-EN
14399-6:2005. (BFS 2015:xx).
Vid behov, infoga ytterligare rader ovan
dnr 1201-3472/2014