1. No category

Förändringar inom
socialförsäkringsoch bidragsområdena
1968-01-01–2015-09-01
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Förord
Denna publikation är tänkt att vara ett stöd för bland andra forskare,
utredare och statistikanvändare som har behov av information om förändringar i socialförsäkringen. Att förstå utfallet i socialförsäkringen kräver
kunskap både om hur olika trygghetssystem är uppbyggda och hur de har
förändrats över tid.
Publikation bygger vidare på skriften Förändringar inom socialförsäkringsoch bidragsområdena 1968-01-01--2005-01-01 som publicerades av
Försäkringskassan i januari 2005. Publikationen har kompletterats med
regeländringar från 2005-01-01 fram till 2015-09-01. Ändringar har inte
gjorts i de ursprungliga texter som tidigare publicerats.
Årliga uppdateringar av dokumentet planeras för sådana regeländringar som
berör de delar av socialförsäkringen som ligger inom Försäkringskassans
ansvarsområde. Det innebär att inga regeländringar inom pensionsområdet
finns med från 2010-01-01 i och med bildandet av Pensionsmyndigheten.
Texterna över regeländringar har tagits fram av Försäkringskassans
försäkringsavdelningar.
De regeländringar som presenteras är inte att betrakta som lagtexter utan är
tänkta att vara en kortfattad sammanfattning av regeländringen kopplat till
tidpunkten för införandet. Texterna i dokumentet är sökbara, men kom ihåg
att många begrepp inom socialförsäkringen förändras över tid.
Dateringar anges med år och månad (ÅÅÅÅ-MM) och i förekommande fall
med år, månad, dag (ÅÅÅÅ-MM-DD).
Påpekanden om felaktigheter, brister eller förslag till förbättringar tas
tacksamt emot, gärna per e-post till statistikenheten@forsakringskassan.se.
Publikationen har sammanställts av Ulrik Lidwall. För den grafiska
utformningen svarar Kristina Malm.
Stockholm i september 2015
Caroline Olgart Höglund
Chef verksamhetsområde Statistisk analys
2 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
1968-01
1972-01
Utländska medborgare är försäkrade så snart de
bosätter sig i riket.
Differentierade avgifter till yrkesskadeförsäkringen
slopas.
Sjukpenning utges för insjuknandedagen om sjukfallet
inträffat inom 20 dagar efter föregående sjukperiods
slut.
1972-07
15 kr ska gälla som högsta egenavgift vid inköp av
prisnedsatta läkemedel. Avgiften ska gälla samtliga
läkemedel som är förskrivna vid samma tillfälle.
1973-01
Äldre arbetslös försäkrad får förtidspension när han
utförsäkrats från arbetslöshetskassan.
Höjning av procentsatser för beräkning av folkpension.
Avgiften för läkarbesök i offentlig vård höjs:
- patienten betalar 12 kr
- sjukförsäkringen betalar 48 kr till sjukvårdshuvudmannen
- patienten betalar 5 kr för telefonrådfrågning; sjukförsäkringen betalar 5 kr till sjukvårdshuvudmannen.
1969-01
Sjukförsäkringen utger sjukvårdsersättning med 15
kr/vårddag.
Uppräkning och värdesäkring gäller för yrkesskadelivräntor.
1968-07
Folkpension för gift höjs till 70 % av basbeloppet.
Sjukpenningavdraget vid sjukhusvård höjs från fem till
tio kronor.
Möjlighet för arbetsgivare att hos socialförsäkringsbolagen teckna yrkesskadeförsäkring för sina anställda
upphör.
Förmånen kostnadsfria förbrukningsartiklar införs. Det
innebär att läkare kan skriva ut vissa sjukvårdsartiklar
till försäkrade med vissa sjukdomar.
1969-07
Införande av pensionstillskott till folkpension.
1973-02
1970-01
Handläggning av vissa ärenden angående sjukersättning enligt YFL överflyttas från RFV till Fk.
Förenklat ersättningssystem för den öppna läkarvården:
- patienten betalar 7 kr till sjukvårdshuvudmannen för
varje besök hos läkare
- patienten betalar 15 kr om läkaren gör hembesök
- sjukvårdshuvudmannen lyfter samtidigt ersättning
direkt från sjukförsäkringen med 31 kr/besök
- patienten betalar 2 kr för telefonrådfrågning; sjukförsäkringen betalar 4 kr till sjukvårdshuvudmannen
Sjukförsäkringen utger sjukhusvårdsersättning med 10
kr/vårddag Sjukhjälpstiden för sjukhusvård för
pensionärer utsträcks till 365 dagar.
1974-01
Ändrade regler för sjukförsäkringen införs:
- sjukpenningen utges i princip med 90 % av den
ordinarie inkomsten
- sjukpenningen blir ATP-grundande
- sjukpenningen blir skattepliktig
Föräldraförsäkring införs:
- moderskapsförsäkringen omvandlas till föräldraförsäkring
- fäder får rätt att utnyttja ledigheten
- garantinivå = 25 kr/dag
- sjukpenning för vård av sjukt barn införs - tio dagar
per familj och kalenderår
- föräldrapenningen utges i princip med 90 % av den
ordinarie inkomsten
- föräldrapenningen blir ATP-grundande
- föräldrapenningen blir skattepliktig
1970-07
Förtida uttag av ålderspension får återkallas.
Vidgade möjligheter att erhålla förtidspension för äldre
förvärvsarbetande m.m.
Ändring från 1/3 förtidspension/sjukbidrag till 1/2
förtidspension/sjukbidrag.
1971-01
Hemmafruförsäkringen blir hemmamakeförsäkring.
1971-07
Ändrade regler för resekostnadsersättning:
- ersättning utges för den merkostnad den försäkrade
åsamkats för återresan p.g.a. att han måst använda ett
dyrare färdsätt än eljest
- karensbelopp vid sjukdom ändras till 6 kr.
3 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
1974-07
Allmän tandvårdsförsäkring införs:
- tandvårdsförsäkringen gäller hos anslutna privatpraktiserande tandläkare, folktandvården och de
odontologiska fakulteterna
- kostnaderna för behandling finns angivna i en
tandvårdstaxa, som fastställts av regeringen
- patienten betalar 50 % av kostnaden upp till 1 000 kr
och 25 % av kostnaderna därutöver. Patienten betalar
dock aldrig mer än 25 % för förebyggande åtgärder och
vissa proteser
- tandvårdsförsäkringen gäller från 19 års ålder
(övergångsvis 17 år). Barn och ungdomar under dessa
åldrar får gratis tandvård inom folktandvården
- resor till tandläkare som är uppförd på försäkringskassans förteckning ersätts; karensbeloppet är 15 kr.
Handläggningen av vissa ärenden angående ersättning
för tandskador enligt YFL överflyttas från RFV till
Försäkringskassorna.
1975-01
Höjning av procentsatser för beräkning av folkpension.
Mildare inkomstavdrag för inkomstprövade pensionsförmåner.
Rätten till föräldrapenning i samband med barns
födelse förlängs från sex till sju månader.
Patientavgift tas inte ut för besök efter remiss från
privatpraktiserande läkare som är ansluten till
försäkringen, som betalar hela kostnaden. (Offentlig
läkarvård).
Försäkringskassan tar över utbetalningen av kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS). KAS utges i form av helt
eller halvt stöd. Rätten till helt eller halvt stöd grundas
bl.a. på den arbetslöses genomsnittliga veckoarbetstid
före arbetslösheten.
Ersättningsbestämmelserna för privat läkarvård får en
annan utformning:
- patienten betalar 20 kr/besök och läkare som har rätt
till arvodeshöjning 25 resp. 30 kr
- sjukförsäkringen betalar läkarvårdsersättning
(=skillnaden mellan arvode och patientavgift) direkt till
läkaren
Administrationen av barnbidrag förs över från
kommunerna till RFV och Försäkringskassorna.
Enhetlig administration skapas genom att förutvarande
sinsemellan olika manuella system hos kommunerna
samordnas till ett riksomfattande system hos RFV och
Försäkringskassorna
- ansökningsförfarandet slopas och registren uppdateras
via aviseringar från folkbokföringen
- kontoinsättningen ökar
- formella beslut slopas
- barnbidragsbeloppet höjs från 330 till 375 kr/kvartal
Bestämmelserna om sjukresorna ändras så att
ersättning med egen bil utges efter 40 öre/km.
För preventivmedels- och abortrådgivning utges ersättning från försäkringen med 45 kr per rådgivningstillfälle. Vissa preventivmedel ska prisnedsättas på samma
sätt som prisnedsatta läkemedel.
Riksförsäkringsverket övertar utbetalningen av krigsskadelivräntor från den s.k. krigsförsäkringspoolen.
Riksförsäkringsverket tar över utbetalningen av vissa
av Trygghetsnämnden beslutade ersättningar.
Riksförsäkringsverket övertar yrkesskadeförsäkringen i
sin helhet från socialförsäkringsbolagen.
Beviljande av förtidspension på
arbetsmarknadsmässiga grunder från 60 år.
Sjukförsäkringsavgift påföres endast den som har
inkomst av annat förvärvsarbete (tidigare alla som haft
beskattningsbar inkomst vid statlig taxering).
Reglerna för avdrag för utgiven sjukpenning vid första
pensionsutbetalningen ändras. Avdrag för KAS och Akasseersättning vid första pensionsutbetalningen.
Särskilt pensionstillskott utgår som engångsbelopp med
maximalt 243 kr. Förbättrad barnpension. Vid
barnpension från folkpensioneringen höjs åldersgränsen från 16 till 18 år.
1975-06
Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom,
havandeskap och barnsbörd träder i kraft.
1975-07
Ändring från invaliditetsersättning till handikappersättning samt införande av procentsatsen 45 % av
basbeloppet (förutom 30 och 60 %).
Möjlighet att återkalla undantagande från ATP med
bortseende från ålders- och hälsoskäl. Folkpensionsavgift påförs endast den som har inkomst av annat
förvärvsarbete (tidigare de flesta (18-66 år) som haft
beskattningsbar inkomst vid statlig taxering.
Vårdbidrag registreras på bidragsmottagaren i stället
för på barnet samt införande av halvt vårdbidrag.
Bestämmelserna om ersättning för rådgivning i
födelsekontrollerande syfte får ny utformning. (Privat
läkarvård).
1974-04
Extra pensionstillägg utgår som engångsbelopp med
255 kr. Extra tillägg för barnbidrag utbetalas som
engångsbelopp med 200 kr för kvartalet.
Tilläggsarvode för hembesök höjs till 50 kr. (Privat
läkarvård)
Nordisk överenskommelse om tillgodoräknande av
kvalifikationsperioder m.m. för arbetslöshetsförsäkrade
börjar gälla.
4 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Ändrade regler för resekostnadsersättning.
- karensbelopp - vid sjukdom - ändras till 8 kr
- reseersättning utges för resekostnad i samband med
rådgivning i födelsekontrollerande verksamhet m.m.
Karensbeloppet är 15 kr
- ersättning utges för resa som förälder eller annan
anhörig gör med anledning av sjukdom hos barn som ej
fyllt 16 år om besöket ingått som en del i behandlingen
av barnet
- ersättning i samband med övernattning höjs till 40
kr/natt.
1975-10
Barnbidragsbeloppet höjs från 375 till 450 kr/kvartal.
1975-11
Konvention mellan Sverige och Österrike om social
trygghet börjar gälla.
1976-01
Fk tar över utbetalningen av utbildningsbidrag:
- högst belopp = 120 kr/dag. Lägsta belopp = 80 kr/dag
- stimulansbidrag = 10 kr/dag
Ersättningsbestämmelserna för fysikalisk och foniatrisk
behandling i offentlig vård får en annan utformning:
- patienten betalar 7 kr/behandling
- sjukförsäkringen betalar 35 kr/behandling direkt till
sjukvårdshuvudmannen
- utprovning och anpassning av hjälpmedel för
handikappade som ordinerats av behörig läkare eller
annan som har ordinationsrätt, jämställs i ersättningshänseende med fysikalisk behandling
- hjälpmedelsersättning till sjukvårdshuvudmannen
utgår med 24 kr/invånare.
Försäkringskassorna tar över utbetalningen av tim/dagstudiestöd
- belopp - timstudiestöd = 18 kr för studietimme
- dagstudiestöd: inkomstbidrag = 90 kr, internatbidrag
= 70 kr
Försäkringskassorna tar över utbetalning av särskilt
vuxenstudiestöd:
- varje höjning av dagpenning/stimulansbidrag enligt
16 § AMK föranleder höjning av särskilt vuxenstudiestöd, dvs. dess vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Således är beloppet knutet till
storleken på arbetslöshetsersättning och kan variera
beroende på skatteavdrag. Bidraget utgår med 65 % av
vad den studerande skulle fått i utbildningsbidrag om
han kunnat få sådant bidrag. Bidraget är skattepliktigt.
- särskilt vuxenstudiestöd utgår vid sammanhängande
studier minst 15 dagar på heltid eller 30 dagar på
deltid.
Ersättning för rådgivning vid födelsekontrollerande
verksamhet hos läkare och annan personal än läkare
höjs till 85 kr.
Ersättning utges även för rådgivning angående
sterilisering.
Samordning mellan utbildningsbidrag, pension,
livränta och viss sjukpenning införs.
Sjukförsäkringen utger sjukhusvårdsersättning med 20
kr/vårddag.
Administrationen av den frivilliga sjukpenningförsäkringen förs över från FKF till RFV.
Sjukpenningavdraget vid sjukhusvård höjs till 20
kr/dag.
Egenavgiften vid inköp av prisnedsatta läkemedel och
preventivmedel höjs till högst 20 kr.
Ändrade regler för ersättning för läkarbesök i offentlig
vård.
- patienten betalar 15 kr
- sjukförsäkringen betalar 70 kr till sjukvårdshuvudmannen
- tilläggsavgiften vid hembesök höjs till 10 kr. D.v.s.
patienten betalar 25 kr för hembesök.
Ändrade regler för ersättning för läkarvård i privat
vård
- patientavgiften höjs till 25 kr/besök
- avgiften för telefonrådfrågning höjs till 15 kr
- arvodesbeloppen för rådfrågning i födelsekontrollerande syfte höjs och nya belopp införs för
rådgivning angående sterilisering m.m.
- patienten betalar 10 kr för telefonrådgivning; sjukförsäkringen betalar 0 kr
Ersättning för sjuktransporter utges till sjukvårdshuvudmannen i form av invånarersättning med 12
kr/invånare.
5 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
I samband härmed utvidgas rätten till ersättning till att
omfatta också de situationer när den ordinarie vårdaren
är sjuk, när förälder behöver följa ett barn till den förebyggande hälsovården och när en förälder besöker
samhällets förskoleverksamhet. I det sistnämnda fallet
begränsas ersättningen till en dag per år och förälder.
1976-07
Rörlig pensionsålder m.m. införs
- pensionsåldern sänks från 67 till 65 år
- halv ålderspension införs
- möjlighet att göra förtida uttag fr.o.m. 60 år och att
uppskjuta uttag till 70 år införs
- möjlighet införs att valfritt ändra från hel till halv
ålderspension eller tvärtom samt begära återkallelse av
ålderspension
- vid förtida uttag av ålderspension sänks procentsatsen
för avdraget från ålderspension från 0,6 till 0,5 % per
månad
- vid uppskjutet uttag ökas pensionen med 0,5 % per
månad
- pensionstillskottet höjs från 3 till 4 % per år
- dubbla pensionstillskott införs vid förtidspension/
sjukbidrag
- vårdbidrag blir beloppsmässigt lika med förtidspension
- halvt barntillägg samt att även gift kvinna kan
uppbära barntillägg införs
- ålderspension kan beräknas med antagandepoäng för
65:e året för personer födda 1911-1927
- pensionspoäng kan tillgodoräknas för 65:e året för
personer födda 1911-1927. För övriga beräknas
pensionspoäng endast t.o.m. 64:e året
- vid omdebitering för det 65:e året kan pensionspoäng
av annat förvärvsarbete inte tillgodoräknas
- införande av delpension i åldern 60 till 65 år
- avdrag för delpension vid första pensionsutbetalningen
Ändringar av utbildningsbidrag:
- 160 kr/dag
- 120 kr/dag + 10 kr i stimulansbidrag - 55 kr/dag
- talböcker och punktskrifter åt handikappade utgår
med full ersättning (ingen 110 kr karens).
Sjukresebestämmelserna ändras så att reseersättning
utges till förälder eller annan anhörig för besök av barn
under 10 år, som vårdas på sjukhus. Karensbelopp 30
kr.
Gränsen för förhandsprövning höjs från 2 000 kronor
till 3 000 kronor inom tandvårdsförsäkringen.
Ändringar inom det kontanta arbetsmarknadsstödet:
- uppdelning i helt och halvt stöd frångås
- stödets storlek bestäms till samma belopp som
nuvarande helt stöd
- beräkningen av utgående stöd görs enligt en särskilt
upprättad omräkningstabell, vilken bygger på en jämförelse mellan den arbetslöses normala veckoarbetstid
före arbetslösheten och antalet arbetslösa timmar under
den vecka för vilken ersättning söks
RFV och Fk övertar utbetalningen av dagpenning till
vpl. m.fl.
1977-04
SGI fastställs och därmed kan sjukpenning utges för
vård av annans barn under 18 år i hemmet.
Ersättningsbestämmelserna för sjukvårdande
behandling i privat vård får annan utformning genom
förordning med taxa för sjukvårdande behandling m.m.
(1976:1018)
- patienten betalar 15 kr/behandling
- sjukförsäkringen betalar behandlingsersättningen
(=skillnaden mellan arvode och patientavgift) direkt till
vårdgivaren.
Ändringar av utbildningsbidrag:
- medlem i a-kassa högst 130 kr/dag
- icke medlem 20 år eller vårdnad om eller fullgör
underhållsplikt mot eget barn 90 kr/dag
- övriga 45 kr/dag
- stimulansbidrag till samtliga med 10 kr/dag
- traktamente 42 kr/dag
- dagliga resor i begreppet rimligt pendlingsavstånd
införs, "taket" på 35 kr/dag slopas
1977-07
Uppräkning av vissa äldre livräntor enligt obligatorisk
yrkesskadeförsäkring m.m.
Ändringar av tim-/dagstudiestöd:
- internatbidraget 80 kr/dag
- timstudiestöd 20 kr/studietimme
Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) införs:
- ersättning grundas på inkomstbortfallsprincipen
(100 %)
- fler sjukdomsgrupper omfattas av försäkringen
- samtliga ärendetyper enligt LAF handläggs på
försäkringskassorna (livränteärenden och sjukdomar
enligt YFL handläggs på RFV).
1977-01
Ändring av förmögenhetsgräns från 50 000 till 75 000
kr för inkomstprövande pensionsförmåner.
Möjlighet att återkalla undantagande från ATP med
bortseende från ålders- och hälsoskäl införs.
Ändringar av utbildningsbidrag:
- månadsresa: familjemedlem ändras till hushållsmedlem
Sjukpenning för vård av barn ändras till föräldrapenning för tillfällig vård av barn:
- dagarna ändras till 12 dagar för 1 barn 15 "-2 "-18 "-3
eller flera barn
Ändringar av tim/dagstudiestöd:
- höjda belopp - timstudiestöd = 22 kr
- dagstudiestöd: inkomstbidrag = 110 kr
- internatbidrag = 100 kr
6 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Offentligt anställd läkare som även bedriver privatpraktik får ansluta sig till försäkringen under förutsättning att han har heltidstjänstgöring inom den offentliga
vården.
Nytt system för kronofogdemyndigheterna avseende
bidragsförskottsärenden tas i drift:
- daglig redovisning till RFV och Försäkringskassorna
av influtna medel
- daglig återrapportering av aktuella skuldsituationer
till kronofogdemyndigheterna
- daglig rapportering från ADB-systemet avseende
avvikelser folkbokföringsaviseringar och vissa
bevakningar
Barnbidragsbeloppet höjs från 450 till 525 kr/kvartal.
Lagen om statligt personskadeskydd (LSP) införs:
- den som skadas när han deltar i landets totalförsvar,
värnplikts-/civilförsvarsövning eller i räddningstjänst
liksom den som vistas på anstalt omfattas av lagen
- ersättning utbetalas efter samma regler som i LAF
System för utmätning i överskjutande skatt.
Automatisk omräkning av underhållsbidrag samt
meddelande till berörda parter.
Lagen om statlig ersättning vid idéell skada införs:
- den som ådrager sig skada som omfattas av LSP har
rätt till ersättning av staten för sveda och värk, lyte och
annat stadigvarande men samt allmänna olägenheter till
följd av skadan
- om rätt till sådan ersättning beslutar trygghetsnämnden
Årlig rapportering till underhållsskyldiga avseende
inbetalt underhållsbidrag.
Arvodesbeloppen för läkarvård i privat vård höjda:
- patientavgiften höjs till 30 kr och till 35 resp. 40 kr
hos läkare som har rätt till arvodesbeloppen
- tilläggsarvodet för hembesök höjs till 75 kr
- arvode för telefonrådgivning höjs till 30 kr
- arvode för klinisk laboratorieundersökning höjs till 15
kr/undersökning och högst 45 kr
Lagen om krigsskadeersättning till sjömän införs:
- sjömän som skadar sig utomlands till följd av
krigshändelse kan få ersättning från staten -om rätt till
ersättning beslutar Göteborgs allmänna försäkringskassa
Konvention mellan Sverige och Förbundsrepubliken
Tyskland om social trygghet träder i kraft (SFS
1977:740).
1977-10
Administrationen av bidragsförskott förs över från
kommunerna till RFV och Försäkringskassorna:
- kommunernas till övervägande delen manuella
registren för bidragsförskottsadministrationen förs över
till RFV och Försäkringskassorna och omvandlas
samtidigt till ett för hela landet enhetligt ADB-register
- månatliga, optiskt läsbara, inbetalningskort börjar
sändas ut till de underhållsskyldiga
- RFV och Försäkringskassorna tar från kommunerna
över ansökan, beviljande och utbetalning av bidragsförskott
- under månaderna med kvartalsvisa utbetalningar av
barnbidrag samordnas utbetalningen av barnbidrag och
bidragsförskott
- ändrade regler för utbetalning av bidragsförskott i
vissa fall
1978-01
Införande av statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionär utan barn (SKBF).
Särskild föräldrapenning införs
- tre månader kan tas ut i form av särskild föräldrapenning t.o.m. barnets första skolår
- den särskilda föräldrapenningen kan utges som hel,
halv eller en fjärdedel
- övergångsbestämmelserna gäller för barn födda åren
1971-1977
Ändrade föräldrapenningregler. Garantinivån höjs till
32 kr/dag. Ersättningstiden förlängs med två månader.
Inom utbildningsbidraget höjs stimulansbidraget till 15
kr/dag.
Ändrade regler för finansieringen från manuell
beräkning och ersättning i efterskott till kommunerna
till ett preliminärt och ett slutligt avräkningsförfarande
mot kommunalskattemedlen.
Avgiften för läkarvård i offentlig vård höjs
- patienten betalar 20 kr
- sjukförsäkringen betalar 93 kr till sjukvårdshuvudmannen Sjukförsäkringen utger sjukhusvårdsersättning
med 30 kr/vårddag. Sjukpenningavdraget vid sjukhusvård höjs till 30 kr/dag.
Kommunerna betalar 5 % av kostnaderna för bidragsförskottsadministrationen.
Ändrade resebestämmelser:
- karensbeloppet höjs till 10 kr
- karensbelopp - vid rådgivning i födelsekontrollerande
verksamhet m.m. - ändras till 18 kr
- karensbelopp - vid resor till tandläkare - ändras till 18
kr
Rätt för kronofogdemyndigheterna att använda sig av
RFV ADB-system för fördelning och avräkning av
influtna medel.
Avdraget för sjukvårdande behandling i offentlig vård
höjs:
- patienten betalar 10 kr/behandling
- sjukförsäkringen betalar 40 kr/behandling
7 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Utprovning och anpassning av hjälpmedel för
handikappade görs kostnadsfritt.
Ändringar av tim-/dagstudiestöd
- höjda belopp - timstudiestöd = 25 kr
- dagstudiestöd: inkomstbidrag = 125 kr
- internatbidrag = 125 kr
Hjälpmedelsersättning till sjukvårdshuvudmännen
utges med 43 kr/invånare.
Timstudiestöd kan utgå för:
- högst 70 timmar under ett budgetår till den som är
berättigad till stödet för enbart studietimmar och
- högst 90 timmar under ett budgetår till den som är
berättigad till stödet för såväl studietimmar som
restimmar.
Ändras beloppen till 113 kr för rådgivning preventivmedel - hos läkare och 50 kr hos annan
personal än läkare.
Egenavgiften vid inköp av prisnedsatta läkemedel och
preventivmedel höjs till högst 25 kr.
Dagstudiestöd kan utgå för
- högst 10 dagar under ett budgetår till den som är
berättigad till stödet för enbart studiedagar och
- högst 12 dagar under ett budgetår till den som är
berättigad till stödet för såväl studiedagar som resdagar
1978-03
Retroaktivt ändrade beskattningsregler gällande fr.o.m.
år 1977 beträffande invalidlivräntor på grund av skador
efter år 1954.
Gränsen för att få tandvårdsersättning med 75 % av
tandvårdskostnaderna höjs från 1 000 kr till 1 500 kr.
1978-04
Ändring av gränserna för bostadskostnad för
statskommunalt bostadsbidrag till folkpensionär utan
barn (SKBF).
Ändringar av utbildningsbidrag:
- förskott får utgå för första utbildningsmånaden. Kan
även utgå i annat fall om elev har särskilda skäl.
Arvodesbeloppen för sjukvårdande behandling i privat
vård höjs:
- tilläggsarvodet för hembesök höjs till 19 kr
- behandlingsersättning vid gruppbehandling utökas till
att omfatta grupp om åtta patienter
- patientavgiften får höjas med 10 kr vid uteblivet
besök
- privatpraktiserande sjukgymnast med vårdavtal kan
för tidskrävande behandlingar få ersättning uträknad
enligt särskild överenskommelse med sjukvårdshuvudman
Ersättning för foniatrisk behandling hos privat vårdgivare utges inte längre.
1979-01
Arbetsmarknadsutbildning:
- 2 resor per månad utges mot tidigare 1
- traktamente = 50 kr/dag
Arvodesbeloppen för läkarvård höjs.
Barnbidragsbeloppet höjs från 525 till 565 kr/kvartal.
Arvodesbeloppen för preventivmedelsrådgivning hos
läkare samt steriliseringsärenden ändras.
Utbetalningar av norska yrkesskadeersättningar överförs till Rikstrygdeverket, Oslo.
Tilläggsarvodet för hembesök i privat vård höjs till 80
kr.
Ändring av gränserna för bostadskostnad för SKBF.
1978-05
Barnbidragsbeloppet höjs från 565 till 625 kr/kvartal.
Ändring av övergångsbestämmelserna till lagen
(1977:630) innebär att adoptivföräldrar som fr.o.m.
1978 får barn i sin vård före 1978, utöver 5 eller 10
dagar med särskild föräldrapenning, får rätt till
ytterligare 30 dagar
Lagen om ändring av vissa underhållsbidrag ändras:
- bidragsbelopp som år 1979 eller därefter bestäms
under tiden januari–mars ändras tidigast den 1 april
året därpå
- den s.k. indexlagen ändras så att indexändringar av
underhållsbidrag till barn begränsas till 7/10 av det
procenttal med vilket basbeloppet ändrats från föregående indexhöjning.
1978-07
Ändringar av utbildningsbidrag
- 180 kr/dag
- 140 kr/dag
- 65 kr/dag
- stimulansbidraget blir åter 10 kr/dag
Konventionen mellan Sverige och Jugoslavien om
social trygghet träder i kraft (SFS 1978:798).
8 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Utländsk pension jämställs med svensk tilläggspension
vid beräkning av vissa folkpensionsförmåner. Retroaktivtiden för barnpension förlängs till två år. Avdrag
för alla slag av sjukpenning vid första pensionsutbetalningen. Avdrag för arbetsskadelivränta vid första
pensionsutbetalningen. Pension kan inte utbytas mot
engångsbelopp.
1979-03
Ändringar av utbildningsbidrag:
- för elever vid AMU-center ges kursföreståndaren
under sommaren möjlighet att kunna förlägga ett uppehåll i utbildningen så att både elever och personal får
en sammanhängande ledighet.
- EA-dagar godkänns enbart för t.ex. begravning,
bouppteckning, tentamen och dylikt. Elev som under
sommaren tar ut alla EA-dagar och som måste delta i
anhörigs begravning på hösten kan få extra EA-dagar
för detta. Har andra elever EA-dagar kvar vid kursens
slut får hon ta ut dessa då.
Riktlinjer för "skäligt underhållsbidrag" införs.
Bidragsförskott kan erhållas även vid gemensam
vårdnad. Preskriptionstiden för fordran på
underhållsbidrag minskas från 10 år till 3 år.
Reglerna för fastställande av underhållsbidrag ändras:
- underhållsbidrag fastställs till lägre belopp om barnet
i väsentlig mån vistas hos den underhållsskyldige
- bidragsförskott minskas med belopp i relation till
vistelsetiden.
Konvention mellan Sverige och Grekland om social
trygghet träder i kraft (SFS 1979:56).
1979-06
Bestämmelsen, att uppgifter som anställning, anställningskorten, skall vidarebefordras till kronofogdemyndigheten, upphör att gälla.
1979-11
Utbetalning av sjukpenning m.m. högst en gång i
veckan.
1979-07
Ändringar av utbildningsbidrag:
- 195 kr/dag
- 155kr/dag + 10 kr i stimulansbidrag - 75 kr/dag
- ändrade regler och belopp för karens beträffande resor
och läromedel
- SGI för doktorander får inte sänkas.
1979-12
Konvention mellan Sverige och Portugal om social
trygghet träder i kraft (SFS 1979:869).
1980-01
Pensionsgrundande inkomst beräknas för den som har
hel ålderspension under del av år eller förtidspension.
Arbetsskadelivränta är pensionsgrundande till bruttobelopp. Ändring av gränserna för bostadskostnad för
SKBF.
Rätt till sjukpenning för vissa intagna i kriminalvårdsanstalt och ungdomsvårdsskola.
Utbildningsbidrag utges till vissa intagna vid kriminalvårdsanstalt. Ändringar av tim-/dagstudiestöd:
- höjda belopp - timstudiestöd = 30 kr - dagstudiestöd:
inkomstbidrag = 150 kr.
Delpension för egenföretagare införs. Möjlighet att
återkalla undantagande som inte varit gällande i minst
fem år.
Särskilt vuxenstudiestöd:
- beräknas per dag
- utges för julferier som medför uppehåll i studierna
- SGI får inte sänkas
Havandeskapspenning införs och kan utges från
sextionde till elfte dagen före förlossning till kvinna
som har fysiskt ansträngande arbete.
Retroaktiv förhöjning fr.o.m. 1978-07-01 av vissa
livräntor enligt frivillig yrkesskade- och fiskarförsäkring.
Ändringar inom föräldraförsäkringen:
- föräldrapenning utges endast för barn bosatta i landet
- om halv föräldrapenning utges räknas dagen som halv
dag
- föräldrapenning i samband med adoption av barn
under 10 år utges under 180 dagar
30-dels folkpension till utlandsbosatta svenska
medborgare.
Folkpension till i Sverige bosatta utländska
medborgare beroende på vistelsetid.
Antagandepoäng beräknas för försäkrad som har
pensionspoäng för minst två av de fyra år som närmast
föregår pensionsfallet. Tilläggspension kan beräknas
med lägre nämnartal än 30 för utländska medborgare
födda före 1924.
9 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
För tillfällig vård av barn:
- utges 60 ersättningsdagar per barn och år
- höjs åldersgränsen till 12 år för barn födda 1970 eller
senare
- utges ersättning vid sjukdom eller smitta
- krävs läkarintyg vid sjukdom eller smitta efter 7:e
dagen för barnet eller ordinarie vårdare
- utges "faderskapspenning" under 10 dagar/födsel
Särskild föräldrapenning utges
- under 90 dagar för varje barn
- vid flerbarnsfödsel om barnen föds 1980 eller senare
- enligt den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst
(SGI), dock lägst 32 kr
- för besök i förskola för barn födda 1978 eller senare
- vid föräldrautbildning
- AFL 4:8 (gamla regler) gäller för besök i förskolan
för barn födda före 1978
1980-11
Pensionsutbetalningarna sprids till den 13-17:e i
månaden.
1981-01
Egenavgiften vid inköp av prisnedsatta läkemedel,
preventivmedel och livsmedel höjs till högst 40 kr.
Reglerna för beräkning av basbelopp ändras.
Ersättningsprocenten vid delpension sänks till 50 %.
Ändrade regler för utbildningsbidrag:
- delvis avveckling av stimulansbidraget
- högsta belopp som kan utges i förskott sänks
- kostnader för kost och logi höjs
- ersättning till ledsagare införs
- barnomsorg inom arbetsmarknadsutbildning införs
mot avgift
Utbildningsbidrag utges vid sjukdom med 90 % efter
25 respektive 35 dagar.
Möjlighet att teckna frivillig pensionsförsäkring har
upphört
Särskilt vuxenstöd får behållas vid sjukdom, ledighet
för tillfällig vård av barn, vid ledighet för fullgörande
av uppdrag i elevorganisation samt vid kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt.
1981-04
Nedre gränsen för tillhörighet till sjukpenningförsäkringen höjs till 6 000 kr.
Utbildningsbidrag:
- dagpenning utges med högst 210 kr/dag
- stimulansbeloppet avvecklas helt
- dagpenningen blir lägst 10 kr för dessa kategorier
För arbetsskadeförsäkringen höjs nedre gränsen för
beräkning av sjukpenningunderlag till 6 000 kr.
Särskilt vuxenstöd:
- höjning av stödet till högst 100 kr/dag
Utbildningsbidrag kan utgå till inskriven vid arbetsmarknadsinstitut.
Kontoinsättning av dagersättning införs.
Värdering görs av förmåner av fri och delvis fri bil vid
fastställande av SGI och delpensionsunderlag m.m.
1981-05
Konvention mellan Sverige och Turkiet om social
trygghet träder i kraft (SFS 1981:208).
Förmånen prisnedsatta livsmedel införs. Det innebär att
läkare kan skriva ut vissa livsmedel till barn under 16
år med vissa magsjukdomar.
1981-07
Läkarvårds-, behandlings- och tandvårdstaxorna har
höjts.
Barnbidragsbeloppet höjs till 700 kr/kvartal.
Kostnaderna för bidragsförskott täcks av statsmedel till
den del de inte kan tas ut av den underhållsskyldige.
Ändrade bestämmelser beträffande avdragsreglerna och
fastställande av inkomst av fastighet som bebos vid
beräkning av bostadsstöd.
1980-03
Högre förmånsnivåer införs för handikappersättning,
barnpension och barntillägg till pensionärer.
Konvention mellan Sverige och Schweiz om social
trygghet träder i kraft (SFS 1980:32).
Upphävande av frankeringsfrihet i vissa fall.
1980-07
Ett högkostnadsskydd för läkemedel och sjukvård
införs.
Förändringar inom föräldraförsäkringen:
- garantinivån höjs från 32 kr till 37 kr/dag
- vid särskild föräldrapenning förlängs ersättningstiden
med 90 dagar för barn födda 1980-01-01 eller senare.
Ersättningen utges med belopp motsvarande garantinivån (37 kr/dag) för dessa dagar
- rutin för maskinell utskrift av fortsättningsförsäkran
SFP införs
Utbildningsbidrag:
- dagstudiestöd - internatbidrag höjs
- särskilt vuxenstudiestöd - ledighet för besök i
förskoleverksamhet
- byte av läroanstalt
Procentsatserna för beräkning av bidragsförskott höjs
till 31 % respektive 41 %.
1980-10
Skattereduktion höjs
Barnbidragsbeloppet höjs till 750 kr/kvartal
10 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Utbildningsbidrag:
- dagpenning höjs till 230, 165 resp. 85 kronor
- till deltagare som är medlem i a-kassa utges dagpenning med samma belopp som han är berättigad till
vid ersättning från a-kassa (16 § AMK)
- karensbeloppet för dagliga resor höjs till 100 kronor
per månad
1981-08
Konvention mellan Sverige och Frankrike om social
trygghet träder i kraft (SFS 1981:584).
1982-01
Ändrade regler för fastställande av basbelopp gäller.
Statskommunala bostadsbidrag till folkpensionärer
(SKBF) slopas.
Särskilt vuxenstudiestöd
- vuxenstudiebidraget utges med lägst 79 och högst 110
kronor per dag
- de nya reglerna i 16 § AMR för den som är medlem i
a-kassa får också konsekvenser för beräkning av det
särskilda vuxenstudiestödet
Flerbarnstillägg (FBT) utges till familjer som uppbär
barnbidrag för 3 eller flera barn. Det betalas ut kvartalsvis. Beloppet varierar beroende på antalet barn.
FBT motsvarar ett fjärdedels barnbidrag om barnens
antal är minst tre och ökas med ett halvt barnbidrag för
varje ytterligare barn.
1982-10
Allmänt reseavtal (ARA) ersätter Allmänna resereglementet (ARR). Sjukhusvårdsavdraget höjs till 35 kr.
Ändring av 6 och 10 §§ HKL medför att årsinkomsten
får räknas om utan ansökan i vissa fall.
Möjligheterna för kommun att uppbära alkoholmissbrukares sjuk-, föräldra- och pensionsförmåner upphör.
1982-11
Konventionen mellan Sverige och Italien om social
trygghet träder i kraft (SFS 1982:887).
Skyldighet införs för deltagare i arbetsmarknadsutbildning att anmäla sjukfrånvaro till försäkringskassan.
1982-12
Möjligheten att få undantagande från ATP och därmed
också från sjukpenningförsäkringen upphör. Försäkrade födda 1923 eller tidigare har rätt att behålla
undantagandet. Möjlighet för sjukvårdshuvudmannen
att ta ut differentierade vårdavgifter vid sjukhusvård
införs.
Förenklat ansökningsförfarande i vissa fall för
erhållande av förtidspension och sjukbidrag (vilande
förtidspension).
1983-01
Patientavgiften för läkarvård höjs från 30 till 40 kr
ATP-rätt för vård av barn införs.
Rätten till ersättning för sjukvård utom riket upphör.
Lagen om socialavgifter börjar gälla.
Person som med socialnämndens tillstånd har tagit
emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att
adoptera det likställs med förälder vid tillämpning av
bestämmelserna om särskild föräldrapenning och vårdbidrag (AFL 20:2).
1982-04
Nedre hyresgräns införs i förordningen om statsbidrag
för KBT. En skyldighet för försäkringskassorna att
ompröva sina egna beslut införs.
Utbildningsbidrag:
- dagpenning utges med högst 280 och lägst 165 kronor
till den som är medlem i a-kassa och 100 kronor till
den som inte fyllt 20 år.
1982-06
Konvention mellan Sverige och Marocko om social
trygghet träder i kraft (SFS 1982:249).
Särskilt vuxenstudiestöd:
- vuxenstudiebidrag höjs till högst 133 kronor per dag
KAS höjs till 100 kronor per dag
1982-07
Läkarvårds-, behandlings- och tandvårdstaxorna höjs.
Sjukhusvårdsavdraget höjs till 40 kr per dag.
Ändrade regler för vårdbidrag:
- merkostnadsersättning blir skattefri del av vårdbidraget
- rätten till vårdbidrag bedöms med hänsyn till samtliga
handikappade barn inom en familj
- vårdbidrag kan delas mellan föräldrar
Förmåner och avgifter för till utlandet utsänd personal
ändras.
Utbetalningen av dagersättning ändras och medges
enbart genom kontoinsättning eller med postanvisning.
Utbetalning av löpande dagersättning utges högst var
fjortonde dag.
Tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av
pensionsförmåner m.m.
Pensionstillskottet höjs till 47 resp. 92 %.
Barnbidragsbeloppet höjs till 825 kr/kvartalet.
Handikappersättning höjs till 63, 48 resp. 32 %.
Flerbarnstillägget höjs till att motsvara ett halvt barnbidrag om barnens antal är tre och ökas med ett helt
barnbidrag för varje ytterligare barn.
KAS höjs till 80 kronor per dag för stödtagare som fyllt
20 år.
Socialavgifterna ändras.
11 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Ökad möjlighet att göra avdrag vid utbetalning av
pension för tidigare utbetald förmån för retroaktivtiden
införs. Avdrag skall ske månadsvis.
1983-03
Konventionen mellan Sverige och Nederländerna om
social trygghet träder i kraft (SFS 1983:22).
Möjligheten upphör för myndighet att få del av
pensionsbelopp motsvarande vad myndigheten tidigare
betalat ut för den pensionsberättigades försörjning.
1983-05
Överenskommelsen mellan Sverige och Ungern om
utgivande av sjukvårdsförmåner träder i kraft (SFS
1983:139).
Delpension skall ingå i livränteunderlaget och
samordning göras mellan delpension och
arbetsskadelivränta för retroaktivtiden.
1983-06
Ersättning för sjukresor med egen bil höjs från 55 till
90 öre per kilometer
Föreskrift om provisoriska beslut införes i AFL.
1983-07
Flerbarnstillägget utökas till att omfatta även
studerande 16-19-åringar.
Ändrade regler för kvittning av olika förmåner.
Tim- och dagstudiestöd:
- beloppen höjs enligt följande: timstudiestöd = 36
kr/tim inkomstbidrag = 216 kr/dygn internatbidrag =
180 kr/dygn
- fackliga organisationer som beviljats internatbidrag
själva kan rekvirera detta. Utbetalning görs av försäkringskassans CK
Konventionen mellan Sverige och Israel om social
trygghet träder i kraft SFS 1983:325).
1984-01
Ändrade regler för beräkning av basbelopp införs.
Bidragen till sjukvårdshuvudman utökas till att omfatta
öppen psykiatrisk vård. Ersättningen för
handikapphjälpmedel höjs till 79 kr och
sjuktransportersättningen till 29 kr per år och invånare.
Ändrade regler inom det socialpolitiska bidragssystemet:
- ändring i AFL 17:1 som ger ökad möjlighet att göra
avdrag för tidigare utbetald förmån för retroaktivtiden.
Avdrag skall ske månadsvis
- AFL 17:4 upphör
- ändring i LAF så att delpension skall ingå i livränteunderlaget och att samordning görs mellan delpension
och arbetsskadelivränta för retroaktivtiden
Ersättning för läkarvård, tandvård och sjukvårdande
behandling skall betalas ut av den kassa där vården
erhållits och därmed inte alltid av inskrivningskassan.
Möjlighet för inskrivningskassa införs att uppdra åt
annan kassa att betala ut ersättning för sjukhusvård och
resekostnader samt sjukpenning, smittbärarersättning,
föräldrapenning, studiepenning och dagpenning till
värnpliktiga m fl.
Ändrade regler för kvittning.
Möjlighet för försäkringskassorna att fatta preliminära
beslut avseende barnbidrag och bidragsförskott
kompletteras.
Ersättningen för läkarutlåtande från
sjukvårdshuvudman höjs till 150 kr och patientavgiften
till 40 kr.
Flerbarnstillägget ökas till att omfatta även studerande
16–19-åringar.
Egenavgiften vid inköp av prisnedsatta läkemedel,
preventivmedel och livsmedel höjs till högst 50 kr.
Arvodena i läkarvårds- och behandlingstaxorna höjs.
Revisionskontoret vid riksförsäkringsverket skall
granska också försäkringskassornas förvaltning och
räkenskaper. Verket skall därmed inte längre utse
någon revisor vid kassorna.
Ersättningen till sjukvårdshuvudman efter remiss från
privat- eller företagsläkare höjs till 150 kr.
Ersättning för sjukvårdande behandling höjs samtidigt
som debiteringsordningen ändras.
Möjlighet att göra provisorisk utbetalning av ersättning
införs. För ersättning som beslutas av nämnd eller
delegation krävs att tjänsteman fått särskilt
bemyndigande.
Ersättningen för tandvård höjs.
Rätten till sjukpenning under utlandsvistelse upphör i
princip.
Bidragförskott kan utbetalas av förmyndare.
Pensionsbeloppen höjs.
Arbetsmarknadsutbildningen utsträcks till att gälla
flyktingar.
Nivåerna avseende skattefri merkostnadsdel av
vårdbidraget höjs.
Bristyrkesbildning vid företag införs. Beslut om
arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad
rehabilitering hävs om den inte påbörjas
(femdagarsregeln upphävs).
Reducering av hustrutillägg på grund av inkomst
skärps.
Viss ändring vid beräkning av underlaget för
småhusägares arbetsgivaravgifter införs.
12 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Lagen om arbete i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare införs. Arbetet skall beträffande KAS
jämställas med arbete på heltid.
1984-07
Sjukpenningförsäkringen för statsanställda förenklas så
att ersättningen beräknas schablonmässigt med ledning
av som regel ADB-överförda uppgifter om sjukfrånvaron. Myndigheterna svarar själva för administrationen av sjukfall som varar högst 14 dagar.
Skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgift om
anställning upphör.
Garantibeloppet inom föräldraförsäkringen höjs från 37
till 48 kronor.
Ersättningen för sjukvårdande behandling höjs.
Uppbörden av socialavgiften för icke statliga arbetstagare förs över till skattemyndigheterna.
Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa införs.
Studiestödsbeloppen ändras.
Allmänt barnbidrag höjs till 4 800 kr om året och
betalas ut månadsvis.
Minsta utbetalning av KAS höjs till 10 kr samtidigt
som en mängd andra regler ändras.
Lagarna om förlängt barnbidrag för studerande och
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn träder i kraft.
Beloppen inom utbildningsbidraget höjs, högsta
dagpenning till 300 kr.
Ansvaret för utbetalning av pensions- och bidragsförmån förs över från RFV till försäkringskassorna.
Rätten att behålla bidraget vid ledighet och frånvaro
ändras.
Kassastyrelsernas protokoll behöver inte längre sändas
in till Riksförsäkringsverket.
Garantibeloppet för dagpenning till värnpliktiga m.fl.
höjs till 55 kr.
1985-04
Konventionen mellan Sverige och Spanien om social
trygghet träder i kraft (SFS 1984:555).
Den som av statlig arbetsgivare sänds till annat land för
arbete anses bosatt i riket under hela utsändningstiden,
liksom medföljande make och barn.
1984-08
Gränsen för förhandsprövning av tandvård höjs till
5 000 kr. Ersättning enligt tandvårdtaxan höjs.
1985-07
Vissa hostmediciner undantas från reglerna om prisnedsättning av läkemedel.
1984-10
Läkarvårdstaxan höjs liksom taxan för sjukvårdande
behandling m.m. och tandvårdstaxan.
För prisnedsatta läkemedel och preventivmedel måste
en ny egenavgift erläggas för varje påbörjad 90dagarssats.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) får ej sänkas för
vissa studerande och för gravida som upphör med
förvärvsarbete inom sex månader före förlossningen.
1984-11
Försök med ändrade regler om sjukreseersättning
införs i ett par landstingsområden.
Reglerna om havandeskapspenning ändras:
- havandeskapspenningen blir semesterlönegrundande
- karenstid gäller inte för egna företagare
- det generella kravet på läkarintyg i samband med
ansökan slopas
- gravida kvinnor som avstängs från sitt arbete på
grund av att arbetet kan medföra risk för fosterskador
kan få havandeskapspenning
1985-01
Ett nytt system för ersättningar från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen införs (Dagmar-systemet).
Systemet innebär att de tidigare
prestationsersättningarna omvandlas till
schablonberäknade ersättningar. Det nya
ersättningssystemet domineras av en allmän
sjukvårdsersättning som innefattar både offentlig och
privat öppen vård. Dagmar-systemet innebär också att
nya regler gäller för de privatpraktiserande läkarnas
och sjukgymnasternas anslutning till
ersättningssystemet.
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras enligt
följande:
- åldersgränsen utökas till att i vissa fall även omfatta
barn som fyllt 12 men inte 16 år
- ersättning kan utges till förälder som vårdar ett friskt
barn när den andra föräldern besöker läkare med ett
annat barn i familjen
- båda föräldrarna kan få ersättning för samma barn och
tid när de följer med barnet till läkare eller av läkare
ordinerad behandling
- faderns särskilda dagar vid barns födelse utökas så att
tio dagar utges per barn
- adoptivfäder får motsvarande rätt till ersättning vid
mottagande av adoptivbarn
Försök med landstingskommunal administration av
sjukresorna inleds. Gränser för uppdragsinkomst som
inte beaktas vid beräkning av SGI och PGI höjs från
500 kr till 1 000 kr.
Lagen om socialförsäkringsväsendet under krig och i
krigsfara träder i kraft.
Sjukhusvårdsavdraget vid utbetalning av sjukpenning
höjs från 40 till 45 kronor.
Åldersgränsen för KAS höjs till 20 år.
13 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Beloppen inom utbildningsbidraget höjs, högsta dagpenningen till 315 kr. Vissa andra regelförändringar
genomförs.
Reglerna för utbildningsbidrag och studiestöd ändras
vad avser rätt till ledighet, samordning med andra
förmåner, godkännande av sjukperiod, traktamenten
och ersättning för dagliga resor.
Vuxenstudiestödsbeloppen höjs.
Den frivilliga sjukpenningförsäkringens maximibelopp
höjs från 20 till 48 kronor per dag. Personkretsen
utvidgas till att omfatta alla som har en sjukpenning
understigande 48 kronor.
1985-11
Tilläggsöverenskommelse till konventionen mellan
Sverige och Grekland om social trygghet
(SFS1985:774).
Övergångsbestämmelserna om sjukpenning m.m. till
tidigare sjukförsäkrade personer har upphört att gälla.
1986-01
Reglerna om statsbidrag till försäkringskassorna
slopas.
Ett nytt ersättningssystem för bidrag till företagshälsovård införs. Ersättning lämnas till den som anordnar
företagshälsovård i förhållande till antal anställda som
omfattas av vården. Det nya bidraget ingår inte i socialförsäkringssystemet utan regleras via arbetsmarknadsdepartementet. Försäkringskassan handhar dock själva
utbetalningsfunktionen.
Konventionen mellan Sverige och Kanada om social
trygghet träder i kraft (omfattar endast
pensionsförsäkring) (SFS 1985:949).
Försök med enhetliga patientavgifter påbörjas.
Försöksverksamhet med 1/4- och 3/4-sjukpenning och
reseersättning i stället för sjukpenning påbörjas.
1986-02
Egenavgifter vid inköp av prisnedsatta läkemedel,
preventivmedel och livsmedel höjs till högst 55 kr. För
att får stämpel på 15-kortet måste kostnader för läkemedel vara högre än 30 kr.
1986-04
Vårdavgiften för utförsäkrade pensionärer fastställs till
högst 55 kr per vårddag.
Gränsen för förhandsprövning inom tandvården höjs
till 6 000 kr.
1986-06
Hemmamakeförsäkringen upphör.
Begreppen studietids-SGI och vilande SGI införs.
SGI får inte sänkas för den som är helt eller delvis
ledig från förvärvsarbete för vård av ett barn som inte
har fyllt ett år.
Ändring i konventionen med Schweiz om social
trygghet (SFS 1986:246).
1986-07
Sjukhusvårdsavdraget höjs från 45 till 55 kr.
Ersättning för läkarutlåtanden höjs till lägst 55 kr.
De differentierade vårdavgifterna för utförsäkrade
pensionärer slopas.
Försöksverksamheten med landstingskommunal
administration av sjukreseersättningen upphör.
Skyldigheten att anmäla ändrad vistelse vid sjukdom
mildras.
Vissa magmediciner och vitaminer undantas från
reglerna om prisnedsättning.
Reglerna om föräldraförsäkringen ändras. Den
särskilda föräldrapenningen upphör och överförs till
föräldrapenning som får utges för 360 dagar varav 90
enligt garantinivån. Föräldrapenningen måste tas ut
innan barnet fyller fyra år resp. inom fyra år efter det
adoptivföräldrar fått barnet i sin vård. Dagarna kan tas
ut bl.a. vid föräldrautbildning och besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg.
Läkarvårdstaxan höjs liksom behandlings- och
tandvårdstaxorna.
Gränsen för förhandsprövning inom tandvården höjs
till 6 500 kr.
Gränsgångare kan få ersättning också för
sjukgymnastik i grannlandet.
SGI-beslutet skall omprövas vid tjänstepensionering.
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn heter nu
tillfällig föräldrapenning och utökas med två kontaktdagar per barn och år för barn som fyllt fyra men inte
tolv år. Dessa dagar kan tas ut vid besök i daghem,
skola m.m. inom samhällets barnomsorg.
Rättigheten för grundvuxstuderande att få stå kvar i
SGI gäller också invandrare under svenskundervisning.
Den som omfattas av omsorgslagen och bor i
gruppbostad eller elevhem skall själv få uppbära sin
pension.
Vid beräkning av PGI höjs gränsen för kostavdrag till
3 000 kr.
Utbetalningen av förlängt barnbidrag förs över till
försäkringskassorna.
Värdet av egen fastighet vid beräkning av kommunalt
bostadstillägg sänks.
KAS höjs till 120 kr per dag.
14 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Utbildningsbidraget höjs till 150 kr, 220 kr resp. 360 kr
och traktamente till 75 kr.
1987-04
Bestämmelser om ersättning för smittskyddsåtgärder
till följd av HIV införs i tandvårdstaxan.
Utbetalningen av vuxenstudiestödet förs över från
försäkringskassan till studiestödsmyndigheterna.
1987-05
Ny sjukreseförordning träder i kraft.
1987-01
Ny förvaltningslag träder i kraft.
1987-07
Ersättningarna enligt Dagmar-systemet omfattar även
sluten sjukvård, reglerna ändras också i övrigt.
Basbeloppet ökas tillfälligt med 400 kr vid beräkning
av pensionsförmånerna.
18-19 §§ tandvårdstaxan om ersättning för viss
folktandvård upphävs.
Rehabiliteringsförordning för statligt anställda börjar
gälla.
LSM skall på begäran lämna förhandsbesked om viss
inkomst skall vara inkomst av anställning eller ej.
Egenavgiften vid inköp av prisnedsatta läkemedel,
preventivmedel och livsmedel höjs till högst 60 kr.
Inkomst från utländsk arbetsgivare kan efter
överenskommelse betraktas som inkomst av annat
arbete än anställning.
Prisnedsättningen gäller åter för magmediciner och
vitaminer som undantogs ett år tidigare.
Läkarvårdstaxan höjs. Ersättning för HIV-test införs.
Nya regler gäller för beräkning av naturaförmåner.
Behandlingstaxan höjs och ändras beträffande krav på
diagnosnummer på remiss för arvode enligt grupp 3.
Föräldraförsäkringens garantinivå höjs till 60 kr.
Högsta sjukpenningbelopp i frivilliga försäkringen är
höjt till 60 kr.
En skyldighet att teckna försäkring för
tandvårdsbehandlingar som måste göras om, införs i
AFL.
Pensionsdelegationerna och försäkringsnämnderna
ersätts av socialförsäkringsnämnder.
Resekostnadsersättningen utvidgas att gälla vid bl.a.
besök vid företagshälsovård.
Öresavrundningsbestämmelserna i LAF ändras.
Försäkringskassorna får träffa överenskommelse med
kommun eller landstingskommun om gottgörelse för
åtgärd som kan leda till att kassans
resekostnadsersättning minskar. Överenskommelsen
skall godkännas av RFV.
Barnbidraget höjs till 5 820 kr samtidigt som
månadsberäkning för första utbetalning och ändring
införs.
Förlängda barnbidraget höjs till 485 kr i månaden och
utbetalas även under ferierna.
Försöksverksamheten med ersättning för merkostnaden
för resa till och från arbetsplatser i stället för
sjukpenning utvidgas till att gälla hela landet.
Bidragsförskott och särskilda bidraget till vissa
adoptivbarn sänks till 40 % resp. 30 av basbeloppet.
Lägre belopp än 50 kr per månad utbetalas inte.
Reglerna för sjukhusvårdsavdrag vid vistelse i hem
eller boende ändras.
Kommuniceringsreglerna ändras i såväl BDFL som
FBDFL och SBAL.
Avdrag på sjukpenningen skall göras endast om
kommun så begär.
Underhållsbidragen anpassas till
basbeloppsutvecklingen.
Pensionstillskottet utges till änka även om
undantagande från ATP gällt eller avgift inte betalats.
Konventionen om social trygghet mellan Sverige och
USA träder i kraft (omfattar endast pensionsförsäkring)
(SFS 1986:734).
Reglerna om avhänt kapital och förverkande av rätt till
KBT upphävs.
Försöksverksamhet med förenklad handläggning i
kommunala bostadstilläggsärenden inleds.
Bostadskostnaden för en- och tvåfamiljsfastigheter
schabloniseras vid beräkning av kommunalt
bostadstillägg.
Kvarskatt skall endast dras i januari-mars.
Jordbruksfastighet anses inte brukad av den försäkrade
om bruttointäkterna av eget arbete inte uppgår till
minst 15 000 kr.
Kommunernas möjlighet att uppbära pension
begränsas.
1987-02
Preliminärskatteavdraget ändras för de pensionstagare
som beräknas få extra avdrag. Detta beror på ökningen
av basbeloppet och att preliminärskatten beräknas i 50kronorsintervall på pension.
Tandvårdstaxan ändras genomgripande enligt
tandvårdsutredningens intentioner.
15 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Kompensationsgraden i delpensionsförsäkringen höjs
till 65 %. Reglerna för beräkning av
pensionsunderlaget m.m. ändras.
Alla kommunerna skall utge kommunalt bostadstillägg.
Övre gränsen för rätt till statsbidrag höjs med 700 kr
per månad.
Arbetsmarknadskungörelsen ersätts av bl. a.
förordningarna om den arbetsmarknadspolitiska
verksamheten och om arbetsmarknadsutbildning.
Sjukförsäkrings-, arbetsskade- och
arbetsmarknadsavgifterna höjs medan den allmänna
löneavgiften sänks i motsvarande grad.
Dagpenningbeloppen höjs till 400 kr, 240 kr och 170
kr. Karensbeloppet för läromedel höjs till 100 kr. Resor
med egen bil ersätts med högst 90 öre.
Reglerna om omprövning ändras,
socialförsäkringsnämnderna skall inte längre ompröva
sina egna beslut men i gengäld ompröva vissa beslut
som tidigare fattats av tjänsteman.
Traktamente vid korttidsutbildning utges för högst 5
dagar per vecka. En mängd andra ändringar finns.
Flerbarnstillägget höjs fr.o.m. det fjärde barnet till 160
% av barnbidragsbeloppet.
1987-12
Tjänsteman på försäkringskassan får möjlighet att efter
regeringens föreskrift avgöra arbetsskadeärenden av
enkel beskaffenhet som tidigare avgjorts av socialförsäkringsnämnd.
Stora förändringar i sjukpenningförsäkringen.
Försäkrade med inkomst av anställning får under de
första 14 dagarna av en sjukperiod sjukpenning endast
för de dagar då förvärvsarbete skulle ha utförts.
Sjukpenningen beräknas per timme eller - för de som
vid frånvaro från arbetet på grund av sjukdom får
vidkännas lika stort löneavdrag varje dag - per dag med
ledning av fastställd SGI och årsarbetstid. När kassan
första gången fastställer årsarbetstid skall också SGI
omprövas och ändringen gälla utan väntetid.
1988-02
Läkarvårds- och behandlingstaxorna höjs.
Överenskommelse mellan Sverige och Algeriet om
sjukvårdsförmåner träder i kraft (SFS 1987:1325).
1988-04
Sjukpenning kan för alla försäkrade utges fr.o.m.
insjuknandedagen. Om den försäkrade behöver avstå
från minst hälften av sin normala arbetstid en viss dag
utges halv sjukpenning.
Bestämmelserna om sex korta fall som förutsättning för
prövning av läkarintygsföreläggande slopas.
Överenskommelse mellan Sverige och Quebec om
social trygghet träder i kraft SFS 1988:100).
Reglerna för föräldrapenning ändras så att det framgår
att de nya sjukpenningreglerna inte gäller här.
1988-05
Tillfällig föräldrapenning utges till försäkrad med
inkomst av anställning enligt samma beräkning som
gäller för korta sjukfall och också för tiden efter de
första 14 dagarna.
Ny konvention mellan Sverige och Storbritannien och
Nordirland träder i kraft och ersätter konventionen från
1956 (SFS 1988:106).
Reglerna för arbetsskadeförsäkringen anpassas till de
som gäller för sjukpenningförsäkringen.
1988-06
Tillämpningsöverenskommelse om sjukvård under
tillfällig vistelse i DDR träder i kraft.
Reglerna för dagpenning till värnpliktiga m.fl. ändras
så att de framgår att de nya reglerna för korta sjukfall
inte gäller.
1988-07
Bestämmelserna om utmätning utvidgas till att också
gälla ersättning på grund av utbildning, arbetslöshet
och värnpliktstjänstgöring m.m.
1988-01
Ändrade regler för beräkning av basbelopp införs.
Arvodena i läkarvårds- och behandlingstaxorna höjs.
Den allmänna sjukvårdsersättningen till
sjukvårdshuvudmännen är fastställd för åren 1988 och
1989.
Nya ersättningsregler gäller inom tandvården för ädla
metaller, svinn och inläggningsterapi samt för beslut
om anslutning av tandläkare till försäkringen.
Patientavgifterna enligt läkarvårds- och
behandlingstaxorna höjs med 5 kr.
Tandvårdstaxan höjs.
Egenavgiften för prisnedsatta läkemedel, preventivmedel och livsmedel höjs till högst 65 kr.
Nya regler gäller för värderingen av naturaförmåner
vid beräkning av SGI och PGI.
Ungdomar som är under 16 år och förvärvsarbetar kan
få sjukpenning.
Sjukhusavdrag enligt sjukpenningreglerna görs också
på föräldrapenningen. Hel föräldrapenning skall dock
alltid ges ut med minst 60 kr.
Väntetiden innan ny SGI och årsarbetstid börjar gälla
förkortas till 14 dagar.
16 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Tillfällig föräldrapenning får betalas ut under högst 90
dagar per barn och år. De sista 30 dagarna kan dock
inte betalas på grund av ordinarie vårdares sjukdom
eller smitta.
RFFS 1988:35 om beräkning av pensionsgrundande
inkomst vid skogskörslor.
Systemet med omyndigförklaringar upphör och ersätts
med en ny form av hjälp och stöd kallad förvaltarskap.
För barn som är yngre än 240 dagar kan tillfällig
föräldrapenning betalas ut endast om barnet vårdas på
sjukhus eller tillsynen av barnet är stadigvarande
ordnad (t ex genom daghem) och föräldern behöver
avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet.
I den allmänna sjukvårdsersättning till sjukvårdshuvudmännen skall också ingå ersättning för vård vid
de enskilda sjukvårdsinrättningar som finns uppförda
på RFV:s sjukhusförteckning. Dessa förutses få ersättning genom vårdavtal.
Vårdbidraget ändras:
- fjärdedels vårdbidrag införs och kan också det
grundas på det sammanlagda behovet av tillsyn och
vård samt merkostnader för flera handikappade barn
- avlider ett barn kan ett halverat vårdbidrag utges i
högst åtta månader
- vårdbidrag skall inte dras in om barnet vårdas på
sjukhus eller annan institution under kortare tid än 6
månader.
Det s.k. avgiftsfria året vid sjukhusvård för pensionärer
med hel ålderspension avskaffas. Ett nytt avgiftssystem
som också omfattar utförsäkrade förtidspensionärer
införs. Avgiften skall utgöra 1/3 av summan av
pensionsförmånerna, dock högst 55 kr, och tas ut
genom avdrag vid utbetalningen av dessa förmåner.
Patientavgiften för offentlig läkarvård höjs till 60 kr
och för sjukvårdande behandling till 35 kr. Även
avgiften för hembesök och telefonrådgivning höjs.
Änkor som har änkepension efter maken får pensionstillskott även om maken en gång begärt undantagande
från ATP.
Ersättningen för offentlig och privat tandvård höjs med
6 %.
Kravet på skriftlig ansökan om höjt kommunalt
bostadstillägg p.g.a. ökad bostadskostnad har slopats.
Avgifterna för den frivilliga sjukpenningförsäkringen
höjs.
Frivillig sjukpenningförsäkring träder i kraft respektive
ändras efter 14 dagars väntetid.
Flerbarnstillägget höjs för fjärde barnet till 190 % av
helt barnbidrag, för femte barnet till 240 % och utges
med 160 % för varje ytterligare barn.
KAS höjs till 149 kr per dag.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs till 158
kr per dag. Bestämmelserna om karenstid upphör att
gälla.
Utbildningsbidragsbeloppen per dag höjs till 181 kr,
255 kr och 425 kr och skall minskas om lön m.m.
Utgår på grund av utbildningen.
Utbildningsbidragets dagpenningbelopp har höjs till
450, 270 resp. 191 kr.
Konventionen om social trygghet mellan Sverige och
Luxemburg träder i kraft (SFS 1988:350).
Retroaktivtiden för handikappersättning förlängs från 3
månader till 2 år.
1988-10
Bilstödet för handikappade förs över till försäkringskassorna och förbättras:
- bilstödet kan utges till - förutom som tidigare till den
som förvärvsarbetar eller studerar - den som haft
bilstöd men förtidspensionerats, övriga i åldern 18-49
år som själv kör bil, föräldrar med barn under 18 år och
föräldrar med handikappat barn under 18 år
- bilstödet består av grundbidrag, högst 50 000 kr,
inkomstprövat anskaffningsbidrag samt anpassningsbidrag
- bilstöd kan i princip lämnas vart sjunde år.
En förenklad metod införs för beräkning av
arbetsskadesjukpenning retroaktivt.
Arbetsskador till följd av buller eller asbest får avgöras
av tjänsteman.
Försöksverksamheten med 1/4 och 3/4 sjukpenning (10
kommuner i 3 län berörs) och reseersättning i stället för
sjukpenning (gäller hela landet) förlängs t o m den 30
juni 1990.
Adoptionskostnadsbidrag lämnas vid adoption av
utländska barn som kommit till Sverige efter den 30
juni 1988. Bidraget utges med hälften av
adoptionskostnaden, dock högst med 20 000 kr och är
inte skattepliktig inkomst.
Ålderspension kan utges utan ansökan.
1988-11
Tandvårdstaxan kompletteras med bilaga C
innehållande taxerubriker och arvoden för vissa
käkbensförankrade broar.
1989-05
Försäkringskassan får besluta om befrielse helt eller
delvis från avgift för sjukhusvård. Bestämmelsen gäller
retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 1989.
1989-01
Ändrade regler för beräkning av basbelopp införs.
Basbeloppet höjs till 27 900 kr.
Överenskommelse mellan Sverige och Australien om
sjukvård åt tillfälliga besökande träder i kraft(SFS
1989:102).
17 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Arbetsskadeärenden som är recidiv inom ett år får
avgöras av tjänsteman.
1989-06
För den som har studietids-SGI skall timberäknad
sjukpenning enligt AFL och LAF utges även efter den
14:e dagen, men då endast om den försäkrade annars
skulle ha förvärvsarbetat.
En arbetsmiljöavgift införs. Samtidigt ändras reglerna
om socialavgifter.
Reglerna för utbildningsbidrag ändras på ett flertal
punkter, bl.a. höjs traktamentet för kursdeltagare som
studerar utanför hemorten till 80 kr per dag.
Ändrade rutiner för beslut om utbildningsbidrag börjar
gälla.
Överenskommelse mellan Sverige och Polen om
sjukvårdsförmåner träder i kraft (SFS 1989:142).
Enligt ny lag om ersättning till smittbärare slopas den
nuvarande uppdelningen mellan tillfälliga och kroniska
smittbärare. För båda kategorierna utger försäkringskassan ersättning i form av hel eller halv smittbärarpenning, beräknad enligt inkomstbortfallsprincipen,
som regel med ett belopp motsvarande sjukpenning och
sjukpenningtillägg enligt AFL.
1989-07
Läkarvårds-, tandvårds- och behandlingstaxorna höjs.
Patientavgifterna för privat läkarvård och
sjukgymnastik höjs.
Bestämmelserna i AFL om sjukvårdsersättning för
utlandssvenskar slopas.
Lagen om ersättning och ledighet för närståendevård
träder i kraft. Förutsättningarna för att få närståendepenning är:
- att en svårt sjuk person vårdas av närstående
- att båda måste vara inskrivna i försäkringskassan och
- att vården ges i ett enskilt hem i Sverige
Reglerna för fastställande av sjukpenninggrundande
inkomst för försäkrad som fyllt 65 år ändras.
Lag om särskilda inskolningsplatser hos offentliga
arbetsgivare ersätter den tidigare lagen om
ungdomslag.
Närståendepenningens storlek är lika med den sjukpenning som utges under de första 14 dagarna av ett
sjukfall och kan betalas ut under 30 dagar sammanlagt
för den person som vårdas.
Sjukpenning enligt AFL och LAF skall timberäknas
under de första 14 dagarna av ett sjukfall även när den
försäkrade är föremål för rehabilitering.
1990-01
Sjukpenningavdrag kan göras vid s.k. kontraktsvård
också för tid när staten svarar för vårdkostnaden.
Pensionstillskott (PTS) höjs till 50 % av basbeloppet
(100 % av basbeloppet för den som har förtidspension/sjukbidrag).
Föräldrapenning får utges för 450 dagar varav 90 enligt
garantinivån. Enligt övergångsregel gäller förlängningen med 90 dagar enligt sjukpenningnivån för barn
födda under oktober 1988 och senare. För barn födda
under augusti och september gäller en förlängning med
30 respektive 60 dagar. Vid flerbarnsfödsel gäller det
utökade antalet endast ett barn.
Den övre hyresgränsen för KBT höjs till 1 700 kr/mån
för en ogift pensionär och 1 850 kr/mån för makar.
Ändrade regler gällande efterlevandepension:
- barntillägg och hustrutillägg upphör. Övergångsbestämmelser finns som medger utbetalning efter
1990-01
- barnpension (gäller både folk- och tilläggspension)
utbetalas tills barnet fyller 18 år. Studerar barnet vid
grund- eller gymnasieskola kan barnpension utges
fr.o.m. juni månad det år barnet fyller 20 år. Om barnet
är utländsk medborgare gäller att barnpension kan
betalas ut om den avlidne föräldern omedelbart före sin
död hade varit bosatt i Sverige minst sex månader och
barnet vid dödsfallet var bosatt i Sverige eller om
barnet är bosatt i Sverige sedan minst sex månader och
barnet eller den avlidne föräldern vid dödsfallet var
bosatt i Sverige.
- omställningspension, utbetalas både till efterlevande
man och kvinna. Pensionen utbetalas under ett år.
- förlängd omställningspension kan utbetalas i de fall
den efterlevande har den rättsliga vårdnaden om barn
under tolv år som vid dödsfallet stadigvarande vistades
i makarnas hem.
- särskild efterlevandepension utges till efterlevande
som under en längre tid varit borta från arbetsmarknaden och har svårigheter med att erhålla ett
arbete. Pensionen kan utges tills den efterlevande fått
ett arbete.
Det statliga arbetsgivarinträdet slopas för föräldrapenning vid barns födelse liksom för anställda vid
stiftsnämnderna.
Ändring av hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
skall gälla fr.o.m. den månad under vilken de
förhållanden uppkommit som föranleder ändringen, om
förhållandena avser hela den månaden.
Inkomst- och förmögenhetsprövningen för KBT
ändras. Löneinkomster undantas vid inkomstprövningen. Förmögenhetsvärdet av en fastighet beaktas
endast till den del det överstiger 400 000 kr.
KBT kan utges för gruppboende psykiskt utvecklingsstörda.
Vid beräkning av bilstöd till handikappade skall vuxenstudiebidrag och utbildningsbidrag tas med som
inkomst. Bilstöd till förälder med handikappat barn
utges oavsett barnets ålder.
Delpensionsförsäkringen har anpassats till ändringen
av arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen.
18 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Övergångsbestämmelser
- kvinnor, födda 1929 eller tidigare, får rätten till änkepension helt prövad enligt tidigare bestämmelser
- kvinnor, födda mellan 1930-1944, har rätt till änkepension enligt tidigare bestämmelser tills de fyller 65
år. Därefter samordnas änke- ATP med egen ATP.
- kvinnor, födda 1945 eller senare, kan också beviljas
änkepension enligt gamla bestämmelserna. Änkepensionen beräknas i relation till den ålderspension
som mannen hade tjänat in inom ATP till och med
1989. När kvinnan fyller 65 år sker en samordning
mellan omställnings-/särskild efterlevande-, änke- och
egenpensionen.
De särskilda ersättningsreglerna för konvalescentvård
(från försäkringskassan) avskaffas. Rätten till
ersättning från försäkringskassan för resekostnader i
samband med vård vid dessa förtecknade
konvalescenthem bibehålls. Bestämmelserna i LAF
korresponderar med motsvarande bestämmelser i AFL.
Ändring av RFFS 1988:9. Även beslut om anslutning
av heltidsverksamma vid odontologisk fakultet
delegeras till försäkringskassan.
Patientavgift vid inköp av läkemedel höjs till 75 kr.
Lag (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnaderna (§ 3) ändras.
Ändrade regler gällande efterlevandelivränta enligt
lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF).
Ändring i allmänt råd 1989:9 (sid 64). Specialisttandläkares medverkan i det protetiska arbetet vid
käkbensförankrad broprotetik behövs endast vid fastställandet och planeringen av arbetet.
De nya reglerna om efterlevandelivränta i LAF har
anpassats till nya regler om efterlevandepension i AFL
vilket innebär att tyngdpunkten läggs på barnlivräntor.
Arvodena för olika typer av läkarutlåtanden höjs till
lägst 70 kr. Mer tidskrävande utlåtanden och arbetsskadeutlåtanden sammanförs till en typ av utlåtanden.
Livränta till efterlevande barn betalas ut tills barnet
fyller 18 år men kan utges tills barnet fyller 20 år om
det studerar.
Ny taxegrupp (nr 7) införs i läkarvårdstaxan för
speciellt krävande åtgärder och behandling som utförs
av legitimerad psykoterapeut ersätts enligt särskilda
regler.
Omställningslivränta, förlängd omställningslivränta
och särskild efterlevandelivränta kan utgå till efterlevande make enligt samma förutsättningar som i AFL.
Havandeskapspenningen får ytterligare ersättningsnivåer. Förutom hel och halv havandeskapspenning kan
även 3/4-dels och 1/4-dels ersättning betalas. Gäller
även smittbärarersättning.
De nya bestämmelserna i LAF tillämpas på dödsfall till
följd av en arbetsskada som inträffat efter den 1 januari
1990.
Kvinnor födda 1944 eller tidigare får enligt övergångsbestämmelserna livränta enligt äldre regler även om
mannen avlidit till följd av en arbetsskada som har
inträffat 1990 eller senare.
Reseersättning i stället för sjukpenning permanentas.
Ersättningen begränsas till högst det s.k. sjukpenningtaket per dag, f.n. 549 kronor. Ersättningstaket gäller
även om den försäkrade endast arbetar en del av dagen
och för resterande tid uppbär partiell sjukpenning.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjs till 174 kronor
per dag.
Möjlighet till 3/4-dels och 1/4-dels sjukpenning införs.
Utbildningsbidragets dagpenningbelopp höjs till 495,
297 resp. 210 kronor.
Sjukhusvårdsavdraget på sjukpenning höjs till 65
kronor.
Fyra nya åtgärder införs i tandvårdstaxan för att
möjliggöra debitering av kronor och broar i titan och
käkbensförankrade broar i annat material än ädelmetall.
Utbildningsbidragets traktamentsbelopp höjs från 80
kr/dag till 90 kr/dag och r reseersättning för kostnader
för resor med egen bil höjs från högst 90 öre/km till
högst 120 öre/km.
Allmänt barnbidrag höjs till 6 720 kronor om året.
Förlängt barnbidrag höjs till 560 kronor i månaden.
Den tillfälliga föräldrapenningen byggs ut med ytterligare 30 dagar och omfattar nu totalt 120 dagar.
Nya regler för utbetalning av bidragsförskott, förlängt
bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn när båda föräldrarna är underhållsskyldiga och när
barnet är berättigat till barnpension. Någon sänkning
till 30 % skall inte längre ske, utan bidragen betalas ut
med 40 % av basbeloppet i förhållande till varje
förälder.
Föräldrapenningen minskas med 65 kr (tidigare 55 kr)
för varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus.
AFL 3 kap 5 § ändras så att utbildningsarvode vid vissa
lärarutbildningar ingår i studiestödslagens system av
studiestöd. Detta innebär att reglerna om vilande SGI
och studietids-SGI skall gälla. CSN övertar handläggning och utbetalning samt aviserar RFV.
1990-07
Försäkringskassorna får möjlighet att köpa rehabiliteringstjänster av yrkesinriktad karaktär. Köpen belastar
anslaget D1 bidrag till sjukförsäkringen och inkomsttitel 1221 sjukförsäkringsavgifter netto. För budgetåret
1990/91 anslås 500 milj. kr.
Läkarvårds-, tandvårds- och behandlingstaxorna höjs.
19 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Den som deltar i arbetsmarknadsutbildning eller är
inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår
arbetsprövning eller arbetsträning, som har godkänts av
en allmän försäkringskassa, har samma arbetsskadeskydd som den som förvärvsarbetar.
AFL 2 kap 11 § ändrad så att den tidsangivelse på
nittio dagars sjukskrivning i följd som ett villkor för att
försäkringskassan skall undersöka om rehabiliterande
åtgärder skall vidtas, har tagits bort.
Från och med januari 1991 höjdes handikappersättningen från 65, 50 eller 34 % till 69, 53 eller 36 %.
Bestämmelserna om "vilande förtidspension" ändras.
Möjligheten för den försäkrade att använda förenklat
ansökningsförfarande ökas från två till fem år från den
tidpunkt då pensionen drogs in eller minskades.
På grund av höjningen av pensionstillskottet fr.o.m.
1991-01 höjdes också vårdbidraget. Dessutom höjdes
procentsatserna för merkostnadsdelen av vårdbidraget
från 17, 34, 50 eller 65 % till 18, 36, 53 eller 69 %.
Riksförsäkringsverkets kungörelse om bedömning av
rätten till förtidspensionen för de som anställts för
skyddat arbete hos Samhall upphör att gälla.
Särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn.
Påslagsfaktorn vid uppskjutet uttag av ålderspension
höjs från 0,6 % till 0,7 % per månad som pensionen
skjuts upp efter 65-årsmånaden.
Till de pensionärer, som har folkpension i form av
ålderspension, kan ett särskilt pensionstillägg betalas
ut. En grundläggande förutsättning för att få tillägget är
att pensionären i egenskap av förälder har vårdat ett
sjukt eller handikappat barn under minst 10 vårdår och
då avstått från förvärvsarbete och därmed ej erhållit
pensionspoäng. Barnet måste under den tid som
ansökan avser ha uppburit hel förtidspension/helt sjukbidrag samt handikappersättning, eller enligt tidigare
bestämmelser, invaliditetstillägg eller invaliditetsersättning. Vårdår kan tillgodoräknas fr.o.m. 1964.
Ersättning baserad på minst 10 vårdår och max 15
vårdår kan utgå med belopp på 25–50 % av basbeloppet. Nya regler för inkomstbeskattning, slopat
extra avdrag för nedsatt skatteförmåga samt ny
beräkning av särskilt grundavdrag för pensionstagare
Pensionstillskottets påverkan av ett tidigare undantagande av ATP avskaffas, dvs. ATP, som skulle ha
utgått om undantagande inte hade ägt rum, beaktas inte
längre vid beräkningen av pensionstillskott. Ändringen
påverkar även beräkningen av KBT, hustrutillägg och
bilstöd.
1990-09
Den som deltar i vidgad arbetsprövning efter beslut av
länsarbetsnämnden får samma arbetsskadeskydd som
den som förvärvsarbetar.
1991-01
Den statliga regleringen av patientavgifterna inom
offentlig hälso- och sjukvård slopas. Ansvaret för dessa
avgifter tas över av sjukvårdshuvudmännen. Även
patientavgifterna för privat läkarvård och sjukvårdande
behandling beslutas av sjukvårdshuvudmännen.
Fr.o.m. januari 1991 höjdes pensionstillskottet från
50 % av basbeloppet till 54 % för den som uppbär
ålderspension, förtidspension, omställningspension
eller särskild efterlevandepension och från 100 % av
basbeloppet till 104 % för den som har hel förtidspension.
Högkostnadsskyddet får en ändrad utformning. Från att
ha varit baserat på antal besök och läkemedelsinköp
sätts ett egenkostnadstak om högst 1500 kronor inom
en tolvmånadersperiod. Sjukvårdshuvudmannen kan
besluta om ett lägre högkostnadstak. l5-kortet
försvinner och ersätts av ett högkostnadskort/kvittosystem.
Allmänt barnbidrag höjs till 750 kronor i månaden.
Förlängt barnbidrag höjs till 750 kronor i månaden.
Flerbarnstillägg lämnas med belopp som motsvarar ett
helt barnbidrag för det fjärde barnet och etthundrafemtio procent av ett helt barnbidrag för det femte
barnet och varje ytterligare barn.
Arbetsgivarinträde upphör för främst lärare till följd av
att dessa fr.o.m. den 1 januari 1991 har kommunalt
reglerade anställningar. Ändring i SFS 1984:1014.
Från och med inkomståret 1991 slopas rätten att vid
deklarationen göra avdrag för underhållsbidrag till
barn. Med anledning av detta sänks de
underhållsbidrag som avser februari månad 1991 och
senare. Sänkningen blir i allmänhet 75 kronor per
månad och barn. Är underhållsbidraget lägre än 250
kronor per månad blir sänkningen mindre. Sänkningen
skall göras innan höjningen sker enligt indexlagen.
Utbildningsbidragets dagpenningbelopp höjs till 543,
326 respektive 230 kronor.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet KAS höjs till 191
kronor.
Som sjukpenninggrundande inkomst (SGI) räknas all
kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av
preliminärskatt (enligt 10 § uppbördslagen 1953:272).
Viss justering gjordes redan 1990-01, ändring av RFFS
1981:5 2 §.
1991-02
Underhållsbidrag som har bestämts före 1990-11-01
räknas upp med 8 %.
20 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Avgiftsfri tandvård enligt tandvårdstaxans 9§ utökas att
även omfatta patienter som är muntorra på grund av
Sjögrens syndrom.
1991-03
Kompensationsnivåerna sänks för sjukpenning. Den
lägre ersättningen gäller även havandeskapspenning,
närståendepenning, smittbärarpenning,
yrkesskadesjukpenning och sjukpenning inom den s.k.
samordningstiden enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring. De nya kompensationsnivåerna
är:
Garantiförsäkringen blir en del av tandvårdsförsäkringen.
I tandvårdstaxan införs en möjlighet för tandläkare att
med sjukvårdshuvudmannen avtala om andra
ersättningsregler än de som följer av tandvårdstaxan.
- 65 % för de tre första dagarna med ersättning
- 80 % fr.o.m. fjärde dagen med ersättning och
- 90 % fr.o.m. 91:a dagen i ersättningsperioden.
Ändring av RFFS 1980:22. En begränsning av
behandlings- periodens längd till ett år med undantag
för tandregleringsfall har införts. Undantag skall kunna
göras vid tandläkares eller försäkrads långvariga
sjukdom eller annat oförutsett hinder.
Den som ofta är sjuk kan ansöka hos försäkringskassan
om att få sjukpenning med 80 % redan från första
dagen i varje sjukperiod.
I RFFS 1980:22 införs en ny regel avseende
implantationsprotetik vilken innebär att sådan
behandling alltid skall förhandsprövas i två steg.
För de första 90 dagarna av en sjukperiod skall
sjukpenningen minskas om den försäkrade för samma
tid som sjukpenningen avser får sjuklön från sin
arbetsgivare eller ersättning från avtalsförsäkring med
mer än 10 % av de lön han skulle ha haft om han inte
blivit sjuk. Fr.o.m. 91:a dagen minskas sjukpenningen
med det belopp som motsvarar
sjuklönen/avtalsersättningen.
Möjligheten till partiella implantat begränsas.
Kvicksilverförgiftning tas bort som skäl för avgiftsfri
tandvård.
Kravet på specialisttandläkarundersökning vid utbyte
av amalgamfyllningar i vissa fall tas bort.
För inkomstdelar som ligger över det s.k. SGI-taket
(7,5 basbelopp) får sjuklön/avtalsersättning utges för de
första tre dagarna med sjukpenning med 75 % av den
del av lönen som överstiger taket och för tid därefter
med 90 % utan att sjukpenningen minskas.
Med anledning av ovan nämnda ändringar inom
tandvårdsområdet har ändringsblad till allmänna råd
1989:8 Tandvårdsförsäkringen givits ut.
Värnpliktiga som förvärvsarbetar under sin grundutbildning kan få sjukpenning men på motsvarande
villkor som studerande med studiestöd.
Tillfällig föräldrapenning utges med 80 % för de första
14 ersättningsdagarna per barn och år och för tid
därefter utges 90 %. (Som ersättningsdag räknas t ex
två halva dagar med tillfällig föräldrapenning)
Utbildningsbidrag:
- dagpenningen höjs till 326 kr för kursdeltagare som är
under 20 år och inte medlem av a-kassa om han går i
upphandlad utbildning
- ersättning för kostnader för studieresa vid AMI
lämnas för styrkta nattlogikostnader, som är skäliga
med hänsyn till prisläget på orten.
1991-05
För att kompensera pensionärer med låg eller ingen
ATP för de ökade boendekostnader som
skattereformen medfört införs ett särskilt kommunalt
bostadstillägg. Tillägget, som är en inkomstprövad
förmån, betalas utan särskild ansökan ut till
pensionärer som redan har kommunalt bostadstillägg.
Storleken av tillägget utgörs av skillnaden mellan
pensionärens inkomster efter avdrag för skälig
bostadskostnad, och socialbidragsnormen.
Försäkringskassan kan ge bidrag till en försäkrad eller
en arbetsgivare för sådana individanpassade arbetshjälpmedel som möjliggör för en försäkrad med
funktionsnedsättning efter långvarigt sjukdomstillstånd
att fortsätta sin yrkesverksamhet. Bidrag kan också ges
för arbetshjälpmedel som behövs i förebyggande syfte.
Försäkringskassan tar över ansvaret för bidragen från
Arbetsmarknadsverket, som behåller ansvaret för de
som inte har anställning.
1991-07
Taxenivån höjs i behandlingstaxan och tandvårdstaxan.
Behandlingstaxans tidstillägg utvidgas till att omfatta
behandling av patienter med diagnoserna Bechterews
sjukdom och reumatoid artrit.
Riksförsäkringsverkets kungörelse (RFFS 1978:32) om
sjukpenning vid arbetsvård upphör att gälla.
En ytterligare nivå införs i tandvårdstaxans
högkostnadsskydd. Patienten betalar 60 % av
kostnaderna upp till 3 000 kronor. Av kostnaderna som
överstiger 3 000 kronor men inte 7 000 kronor betalar
patienten 50 % och för kostnaderna från 7 000 kronor
betalar patienten 25 %.
Höjda bidrag och ändrade inkomstgränser för bilstöd:
- helt grundbidrag 60 000 kr
- halvt grundbidrag 30 000 kr
- anskaffningsbidrag 40 000 kr
- ändrad skala för det inkomstprövade anskaffningsbidraget
- max bilstöd 100 000 kr
21 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
I och med höjningen av grundbidrag för fordon höjs
även bidraget för köp av motorcykel eller moped.
Läkare med specialistbehörighet och tillika examen i
ortopedisk medicin får tillämpa vissa av åtgärderna i
förteckningen över särskilt krävande behandlingar.
Ändring i reglerna för statligt personskadeskydd (LSP).
Möjlighet att utge sjukpenning enligt LSP även under
de första fjorton dagarna av ett sjukfall när en värnpliktig hemförlovats p.g.a. sjukdom/skada och är
arbetslös.
Gällande vikariatsregler för läkare skärps så att
vikarien måste ha samma specialitet samt arbeta i
samma lokaler.
Två nya styckeprisåtgärder, 675 och 676, vid behandling med singel- eller delimplantat införs i Bilaga IV
till tandvårdstaxan.
Den s.k. ettårsregeln i barnbidragslagen byts ut mot en
sexmånadersregel, dvs. ett barn som lämnar Sverige
skall inte anses bosatt här i landet om vistelsen är
avsedd att vara längre än sex månader. Den som avser
att vara utomlands längst sex månader har rätt att få
barnbidrag fortlöpande under utlandsvistelsen.
Arbetsgivare betalar ersättning vid sjukdom till de
anställda för de första fjorton dagarna av en sjukperiod
(sjuklön). Sjuklönen för de första tre ersättningsdagarna i varje sjuklöneperiod är 75 % av den lön och
andra anställningsförmåner som den anställde går miste
om till följd av sjukdomen. För de återstående dagarna
i sjukperioden är sjuklönen 90 %.
Den utvidgade rätt till barnbidrag vid utlandsvistelse,
som nu gäller för barn till präster och missionärer,
utvidgas till att omfatta också barn till biståndsarbetare
knutna till frivilliga organisationer och barn till
medhjälpare till präster och missionärer. Också för
dessa grupper kommer i fortsättningen en treårsgräns
för barnbidrag vid utlandsvistelse att gälla.
Små företag med en lönesumma (exkl. sociala avgifter)
på högst 90 basbelopp får möjlighet att försäkra sig hos
försäkringskassan mot onormalt höga kostnader till
följd av hög sjukfrånvaro.
Maximigränsen för bidrag vid utländska adoptioner
höjs från 20 000 kr till 24 000 kr.
Anställda med särskilt omfattande korttidsfrånvaro på
grund av sjukdom kan hos försäkringskassan ansöka
om att sjuklönen skall vara 90 % redan från första
dagen i sjuklöneperioden.
Fr.o.m. den 1 juli 1991 höjdes avgiften vid sjukhusvård
för pensionärer som har hel ålderspension, hel förtidspension eller helt sjukbidrag från högst 55 kronor per
dag till högst 65 kronor per dag. Från samma tidpunkt
gäller också att den som har hel förtidspension eller
helt sjukbidrag skall betala avgift vid sjukhusvård från
och med den första vårddagen. Det s.k. friåret
försvinner.
En rätt införs att få sjukpenning för att genomgå
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering
som syftar till att förebygga sjukdom m.m.
Rätten till fjärdedels sjukpenning begränsas till 365
dagar i en följd.
Ändrad beräkning av särskilt grundavdrag för
pensionstagare med reducerad pension.
Väntetiden för SGI tas bort. SGI träder således i kraft
den dag försäkringskassan får kännedom om inkomsteller arbetstidsändringen.
1991-08
Med anledning av att sjukreseförordningen upphör
hänvisas i verkets föreskrifter om ersättning för resa till
och från arbetet i stället för sjukpenning till rehabiliteringsförordningen.
Tilläggsöverenskommelse till konventionen mellan
Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland om social
trygghet (SFS 1991:1183, 1991:1184).
De tre olika nivåerna för utbildningsbidrag är fr.o.m. 6
januari (första måndagen på nya året) 564, 338,
respektive 239 kronor per dag.
1991-10
Möjligheten att beviljas förtidspension på rent arbetsmarknadsmässiga grunder togs bort. Övergångsbestämmelser finns, som säger att försäkrad, som blev
uppsagd p.g.a. arbetsbrist före 1990-01-01, fortfarande
omfattas av äldre bestämmelser.
Det nya beloppet för kontant arbetsmarknadsstöd är
fr.o.m. 6 januari 198 kronor per dag.
Nya regler för betalningsföreläggande i återkravsärenden införs. Reglerna innebär att ansökan i fortsättningen görs hos kronofogdemyndigheten.
1991-12
Konvention mellan Sverige och Kap Verde om social
trygghet träder i kraft (SFS 1991:1333).
Vissa ärenden om återbetalningsskyldighet kan i fortsättningen fattas av tjänsteman i stället för socialförsäkringsnämnd.
1992-01
Nya regler för statsbidrag till företagshälsovård.
3 kap 8 § andra stycket AFL får en ny lydelse. Tidigare
har här reglerats rätten till sjukpenning under rehabilitering. Nu regleras hur rätten till sjukpenning i s.k.
långa sjukpenningfall skall bedömas.
Sjukvårdshuvudmannen tar över ersättningen för sjukresor (gäller ej vid godkänd arbetsskada och i samband
med smittbärarersättning).
Läkarvårdstaxan höjs.
22 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
En ny lagstiftning på rehabiliteringsområdet införs:
- 2 kap 11 § AFL upphör
- ett nytt kapitel som reglerar rehabilitering och rehabiliteringsersättning, kap 22, införs i AFL
- den försäkrade får rätt att få sin möjlighet till rehabilitering prövad - under den tid som en försäkrad deltar i
arbetslivsinriktad rehabilitering har han rätt till rehabiliteringsersättning. Ersättningen består dels av rehabiliteringspenning som är 100 % av den försäkrades SGI
dels av särskilt bidrag som är avsett att täcka de kostnader som kan uppstå i samband med rehabiliteringen.
- arbetsgivarna får ett ansvar för att klarlägga den
anställdes behov av rehabilitering och för att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering.
Arbetsgivaren ansvarar för att en rehabiliteringsutredning genomförs, om det inte är obehövligt, när
den anställde varit sjukskriven fyra veckor i följd eller
haft upprepad korttidsfrånvaro. Den anställde kan
också själv begära att en utredning görs.
- Försäkringskassan ansvarar för att rehabiliteringsverksamheten samordnas och följs upp. - om den
försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd som ger
rätt till rehabiliteringsersättning skall försäkringskassan
upprätta en rehabiliteringsplan.
Ändring i Förordningen (1977:284) om arbetsskador
och statligt personskadeskydd 2 § utvidgas och arbetsskadeförsäkringen gäller även den som före antagning
till arbetsmarknadsutbildning eller inskrivning vid
arbetsmarknadsinstitut efter beslut av länsarbetsnämnden deltar i obligatoriskt studiebesök eller besök
för kartläggning av sökandes yrkeskunskaper, eller
deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 22 kap
AFL.
Administration av familjebidrag till värnpliktiga m.fl.
förs över från försvarets civilförvaltning (FCF) och
kommunerna till riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
Riksförsäkringsverket och försäkringskassan tar från
kommunerna och FCF över ansökan, beviljande och
utbetalning av familjebidrag -ändrade regler för
familjebidrag i vissa fall.
Möjlighet finns att samtidigt uppbära halv förtidspension/sjuk- bidrag och förtida uttag av halv ålderspension.
Utskicket av insättningsbesked begränsas. Besked
sänds första gången pensionen/livräntan sätts in på
kontot, i januari varje år, när något belopp ändras och
när kontot ändras.
RFFS 1979:1 om rehabiliteringsgrupper hos allmän
försäkringskassa ersätts av RFFS 1991:27 om
samverkansgrupper för rehabilitering hos allmän
försäkringskassa.
Särskild inkomstskatt (definitiv källskatt) införd för
pensionstagare bosatta utomlands.
Med anledning av att rehabiliteringsersättning införs
har en förordning om rehabiliteringsersättning och en
RFFS om tillämpningen av vissa delar av rehabiliteringsersättningen tillkommit.
1992-05
Administration av nytt bidrag Särskilt bidrag till
ensamstående med barn fr.o.m. den 1 maj 1992.
Utbetalning sker för bidragsåren 1991 och 1992
respektive bidragsperioden den 1 januari–30 juni 1993.
En fast åldersgräns, 60 år, för när de s.k. äldrereglerna
inom förtidspensionsområdet kan användas har förts in
i AFL.
1992-06
Möjlighet att ta ut en fjärdedels ålderspension.
Som följd av de nya bestämmelserna i sjuklönelagen
(SjLL) utges ingen ersättning enligt LAF under sjuklöneperioden. En arbetstagare som har en godkänd
arbetsskada och råkar ut för ett recidiv erhåller ingen
sjukpenning enligt LAF från försäkringskassan under
sjuklöneperioden eftersom det är arbetsgivaren som
skall svara för sjuklön enligt SjLL. Arbetstagaren kan
dock få ersättning enligt LAF för vissa kostnader som
uppstår i samband med ett anmält recidiv t.ex. läkarvård, mediciner etc.
1992-07
Patientens del av tandvårdskostnaderna höjs från 60 %
till 70 % för behandlingar som understiger 3 000
kronor.
Tandvårdsförsäkringen omfattar endast halva
kostnaden för ädelmetaller.
För läkemedel införs ett nytt system där patienten
betalar högst 120 kronor för det första läkemedlet i en
förskrivning och 10 kronor för varje ytterligare läkemedel i förskrivningen.
Samordningstiden förlängs från 90 till 180 dagar.
Utvidgning av försäkringskassornas skyldighet att
tillställa AMF-trygghetsförsäkring beslut i försäkringsärenden. (Ändring i RFFS 1979:20).
Ändrade regler för utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning och tillfällig föräldrapenning:
- utbyte av föräldrapenning mot sjukpenning kan
endast ske om föräldern p.g.a. sjukdom inte kan vårda
barnet
- utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning kan endast ske om barnet vårdas på sjukhus.
Behörighetsreglerna i 8 kap 4 § LAF utökas.
23 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
I lagen om ersättning och ledighet för närståendevård
har ändring gjorts så att närståendepenning kan betalas
ut även om vården av den svårt sjuke äger rum på sjukhus eller annan institution och inte som tidigare bara
vid vård i hemmet eller annan enskild bostad.
Utbildningsbidragets dagpenningbelopp höjs till 598,
358 respektive 253 kronor.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) höjs till 210
kronor.
Begränsningsregeln (365 dagar) för rätten till fjärdedels sjukpenning upphör.
Vårdbidraget höjs så att helt vårdbidrag motsvarar
250 % av basbeloppet med motsvarande beloppshöjningar vid partiella förmåner. Ändringen innebär att
vårdbidraget skall relateras till basbeloppet enligt 1 kap
6 § AFL.
Ändringar i Lag om arbetsskadeförsäkring (LAF):
- 2 kap 1 § ändras så att kravet på skadlighet hos en
faktor i arbetsmiljön höjs från sannolikhet till hög grad
av sannolikhet. Det anges också direkt i lagtexten att
vissa skador av psykisk eller psykosomatisk natur inte
omfattas av LAF.
- 2 kap 2 § ändras så att kravet på orsakssamband
mellan skadlig inverkan i arbetet och den försäkrades
skada skärps så att samband skall anses föreligga bara
om övervägande skäl talar för det.
- förändringar i beräkningen av livränta. Ändringarna i
4 kap 5–6 §§ innebär att endast ett livränteunderlag
skall fastställas. I 4 kap 12 § anges att livränta får
omprövas om ett löneavtal har träffats efter det att
beslut om livränta har fattats i fall då avtalet omfattar
den tidpunkt fr.o.m. vilken livräntan första gången har
utgetts. Begäran om omprövning måste göras inom två
år från det att försäkringskassan fattat det beslut som
begärs omprövat.
Vårdbidrag kan utges på en ny förmånsnivå, nämligen
tre fjärdedelar av helt vårdbidrag.
Merkostnadsersättning med 18, 36, 53 eller 69 % av
basbeloppet kan betalas ut utöver annars gällande
maximibelopp för vårdbidrag.
Barnbidrag och förlängt barnbidrag lämnas inte för den
tid då dagbidrag utges för barnet.
För bidragsförskott, förlängt bidragsförskott och
särskilt bidrag till vissa adoptivbarn införs samma
begränsning i tid under vilken bidrag kan utgå under
utlandsvistelsen som beträffande barnbidrag. Det
betyder att barn som lämnar Sverige inte skall anses
bosatta här och vara berättigade till bidrag vid utlandsvistelse som är avsedd att vara mer än sex månader.
Övergångsregler:
- äldre bestämmelser skall tillämpas för skador som har
inträffat före 1993-01-01 och som anmälts till försäkringskassan före den 1 juli 1993. Arbetsskador som har
godkänts enligt äldre bestämmelser skall bedömas
enligt dessa även i fortsättningen.
Beloppen för familjepenning höjs till högst 1 642
kronor för barn och till högst 3 285 kronor för en annan
person.
Kravet på tio år för rätt till Särskilt pensionstillägg
(SPT) sänks till sex år. Vårdrekvisitskravet ändras så
tillvida att vistelse i skola, daghem, dagcenter o. dyl.
inte påverkar rätten till SPT om föräldern under dygnet
i övrigt vårdar barnet.
Särskilt bidrag till ensamstående med barn förlängs
t.o.m. utgången av år 1993. Bidraget blir 1 800 kronor
och ansökan skall göras senast 1 februari 1994.
Vid beräkning av avgiften för sjukhusvård för
pensionärer som har hel ålderspension eller hel förtidspension/sjukbidrag skall fr.o.m. juli hänsyn tas också
till omställningspension och änkepension enligt äldre
lagstiftning.
Det särskilda kommunala bostadstillägget förlängs att
gälla till utgången av år 1993.
Staten står för hela kostnaden av det särskilda
kommunala bostadstillägget under 1993.
Kommunerna får under januari och februari statsbidrag
till kommunalt bostadstillägg med 100 % av sina kostnader inom den statsbidragsberättigande delen av KBT
1992-11
Överenskommelse (SFS 1992:996) mellan Sverige och
Kroatien om tillämpning av konventionen mellan
Sverige och Jugoslavien om social trygghet träder i
kraft. Överenskommelsen tillämpas fr.o.m. den 16
januari 1992.
Avdrag för allmän sjukförsäkringsavgift ska göras på
delpension, egen arbetsskadelivränta och vårdbidrag.
1993-01
Pensionsgrundande inkomst beräknas t.o.m. det år man
fyller sextiofyra (tidigare särbestämmelser upphör).
Allmän sjukförsäkringsavgift skall betalas med 0,95 %
(lag 1992:1745).
Nya folkpensionsregler. Folkpension i förhållande till
bosättningsår eller i förhållande till ATP-år.
Lagen om begränsning av läkemedelskostnader ändras
så att Riksförsäkringsverket dels skall fastställa priser
på läkemedel, dels fastställa högsta rabattgrundande
pris (referenspris) på vissa läkemedel.
Ålderspension utan ansökan kan inte tillerkännas i lika
stor utsträckning som tidigare m.h.t. att folkpension
fr.o.m. 1993-01 tillerkänns i förhållande till bosättnings- eller ATP-år.
Läkarvårdstaxan prolongeras att gälla t.o.m. utgången
av år 1993.
24 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Höjd sjukhusvårdsavgift till 75 kronor. Vårdavgiften
reduceras till hälften för sådana förtidspensionärer som
inte fyllt 40 år. Reduktion görs under de första 30
dagarna under varje vårdperiod.
Även närståendepenning och smittbärarpenning utges
med 80 % för samtliga dagar. Någon karensdag införs
inte.
Rehabiliteringspenningen sänks från 100 % till 95 %
av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Ett minskat basbelopp införs. Detta utgörs av basbeloppet minskat med två procent. Det minskade basbeloppet skall användas vid beräkning av folkpension i
form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension samt änkepension, barnpension och
barntillägg. Vidare skall det minskade basbeloppet
användas vid beräkningen av allmän tilläggspension i
form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension samt änkepension och barnpension.
1993-06
En ny lag börjar gälla som ger fria sjukvårdsförmåner
och läkemedel åt personer som har HIV-smittats av
blod eller blodprodukter i den svenska sjukvården.
Tillbakagång till de regler som gällde för beräkning av
livränteunderlag och omprövning av livräntor före den
1 januari 1993. En försäkrad som fått sitt livränteunderlag fastställt med tillämpning av de under tiden
den 1 januari–31 maj 1993 gällande bestämmelserna
har rätt att efter ansökan hos allmän försäkringskassa få
sin livränta omprövad enligt de nya bestämmelserna.
Reglerna om samordning av förmåner ändras så att
kravet på att avräkning mellan ersättningar, avseende
samma tidsperiod skall ske samma månad, slopas.
Pensionstillskottet till förtidspension ändras till
105,5 % av det minskade basbeloppet samt till 55,5 %
av det minskade basbeloppet när det gäller pensionstillskott till ålderspension, omställningspension, särskild
efterlevandepension eller änkepension.
1993-07
Tandvårdstaxan höjs.
Ett antal nya åtgärder avseende implantatbehandling i
delvis tandlösa käkar införs i bilaga C till tandvårdstaxan (1973:638).
1993-03
Inkomstavdraget för kommunalt bostadstillägg höjs.
Behandlingstaxan höjs.
Kommunerna får statsbidrag med 70 % av sina
kostnader för kommunalt bostadstillägg (KBT) inom
den statsbidragsberättigade delen av KBT, 150–3 000
kronor per månad. Detta under förutsättning att
kommunerna ersätter minst 85 % av pensionärens
kostnader inom intervallet. Statsbidrag utges inte för de
delar av bostadskostnaden som överstiger 95 % i intervallet 150–3 000 kronor.
Ett särskilt tilläggsarvode införs för särskilt krävande
behandling som utförs av sjukgymnaster med fördjupningsutbildning i ortopedisk manuell terapi.
En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader
(exkl. socialavgifter och särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster) under ett kalenderår inte beräknas
överstiga 90 gånger det för året gällande basbeloppet
får möjlighet att försäkra sig hos försäkringskassan mot
vissa semesterlönekostnader enligt semesterlagen.
KBT kan beviljas boende på sjuk- och ålderdomshem
under förutsättning att en bostadskostnad fastställs som
är oberoende av pensionärens inkomst.
Den tillfälliga föräldrapenningens två kontaktdagar kan
tas ut fr.o.m. det kalenderår som barnet fyller fyra år.
1993-04
Vissa biståndsarbetare som varit utomlands högst tre år
får vid återkomsten till Sverige lägst den SGI som de
hade vid utresan. Vid bestämmandet av inskrivningsvillkoret om 180 dagar för rätt till föräldrapenning samt
kvalifikationsvillkoret om 240 dagars försäkring över
garantinivån skall bortses från tiden för utlandsvistelsen.
En karensdag införs för sjukpenning och sjuklön.
Ett allmänt högriskskydd införs som innebär att en
försäkrad kan få högst tio karensdagar under en tolvmånadersperiod. Dagarna sammanräknas för varje
arbetsgivare för sig och försäkringskassan för sig.
En återinsjuknanderegel om fem dagar införs. Regeln
innebär att en ny sjukperiod som börjar inom fem dagar
från det att en tidigare sjukperiod avslutats skall
betraktas som en fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, ersättningens storlek
och sjuklöneperiodens längd.
Utbildningsbidrag:
- nya regler gäller för ersättning vid sjukdom. Kursdeltagaren får behålla hela sin dagpenning vid frånvaro
på grund av sjukdom, inte som tidigare 90 %. Samma
karensregler införs på dagpenning som sedan 1 april
gäller för sjukpenning. Detta innebär att dagpenning
inte lämnas för den första dagen i en sjukperiod
(karensdag). En återinsjuknanderegel finns som innebär när man blir frisk och därefter insjuknar på nytt
inom fem kalenderdagar, räknas den nya sjukperioden
som en fortsättning på den tidigare. Därmed räknas
ingen ny karensdag. Vidare införs bestämmelserna om
vilande SGI och studietids-SGI för den som får utbildningsbidrag. Det innebär att endast den som har arbete
En karensdag införs för egenföretagare och inom den
frivilliga sjukpenningförsäkringen för de försäkrade
som inte väljer en karenstid om 3 eller 30 dagar.
Sjukpenning i förebyggande syfte enligt 3 kap 7b §
AFL utges med 80 % även för de tre första dagarna i en
sjukperiod. Någon karensdag införs inte för denna
ersättning.
25 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
vid sidan av studierna kan få sjukpenning under studietiden. Sjukpenningen tim/dagberäknas på studietidsSGI. Den inkomsten som kursdeltagaren har vid
studiernas början hålls vilande under studietiden och
aktiveras först efter avslutade studier.
-traktamentsbeloppet höjs från 103 kronor till 109
kronor per dag för tillfällig bosättning på utbildningsorten. Antalet hemresor minskas från två resor till en
resa per månad utom för vissa handikappade.
- vid kortare utbildning, om högst 30 kalenderdagar,
lämnas ersättning för styrkta logikostnader om
kostnaderna är skäliga med hänsyn till prisläget på
orten. -ersättning för resor med egen bil sänks från 120
öre per kilometer till 90 öre per kilometer.
- självkostnaden för dagliga resor höjs från 100 kronor
per månad till 300 kronor per månad.
- självkostnaden vid ersättning för läromedel höjs från i
genomsnitt 100 kronor per månad till hälften av
kostnaden för studielitteraturen under utbildningstiden.
För kostnader som understiger 300 kronor för hela
studietiden lämnas ingen ersättning.
Rätten till arbetsskadesjukpenning (LAF) upphör i
princip, vilket innebär att den som är sjukpenningförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring (AFL) och
som till följd av arbetsskada fått sin arbetsförmåga
nedsatt med minst en fjärdedel får sjukpenning i enlighet med bestämmelserna i 3 kap AFL under sjukdomstiden. Undantag gäller för den som inte är berättigad
till sjukpenning från sjukförsäkringen eller som inte är
sjukförsäkrad enligt lagen om allmän försäkring. Även
studerande som avses i 1 kap 1 § 2:a st LAF som har en
mycket låg eller ingen SGI alls har efter 180 dagar efter
det att skadan inträffade rätt till LAF-sjukpenning
(3 kap 2 och 2a §§ LAF). Detsamma gäller även för
den som uppbär LAF-sjukpenning enligt 6 kap 4 §
LAF i förebyggande syfte.
Samordningstiden i 3 kap 1 § LAF upphör i princip att
gälla och tillämpas endast i den nya paragrafen 2a.
3 kap 4-6 och 8 §§ LAF upphör att gälla.
Genom ändring i 3 kap 3 § LAF kommer ersättning för
nödvändiga kostnader för sjukvård utom riket, tandvård
och särskilda hjälpmedel att utan tidsbegränsning utges
från LAF i den mån ersättning inte utges enligt 1 eller
2 §.
Sjukpenningen sänks till 70 % av SGI efter den 365:e
dagen i en sjukperiod.
Sjukpenning skall också betalas med högst 70 % av
SGI om den försäkrade under de närmast föregående
450 dagarna haft sjukperioder som omfattat sammanlagt 365 dagar. Vid beräkning av antalet sjukperioder
under 450-dagarsperioden skall dagar inte medräknas
som ligger före en friskperiod som varat mer än 30
dagar.
Ändringarna i 3 kap 9 § LAF innebär en anpassning till
den nya lydelsen i 3 § och upphävandet av 4 § och en
konsekvens av att det generella statsbidraget till företagshälsovården har avskaffats fr.o.m. 1993.
Genom en ändring i 8 kap 3 § LAF föreskrivs att försäkringskassan skall pröva om den försäkrade har
ådragit sig arbetsskada endast i den mån det behövs för
att bestämma rätt till ersättning enligt LAF. Kassan
skall med andra ord inte längre pröva vissa ärenden,
s.k. serviceärenden, rörande kvarstående medicinsk
defekt där skadan inte medför ersättningsanspråk från
LAF men jämväl från avtalsförsäkringarna i form av
sveda och värk samt lyte och men.
Den som genomgår medicinsk behandling eller
medicinsk rehabilitering kan ansöka om att få 80 %
även efter 365 dagars sjukskrivning. Om behandlingen
eller rehabiliteringen har ordinerats av läkare och ingår
i en behandlingsplan som godkänts av försäkringskassan kan kassan besluta om att 80 % ersättning skall
utges under behandlings-/rehabiliteringstiden.
Förändringarna i LAF påverkar även rätten till
ersättning enligt lagen om statligt personskadeskydd
(LSP). Hänvisningarna i 10 § LSP har anpassats till
ändringarna i LAF. Det innebär bl.a. att ersättning inte
utges från LSP under sjukdomstid till den som är sjukpenningförsäkrad enligt AFL.
Två nya nivåer för förtidspension/sjukbidrag införs, en
fjärdedels och tre fjärdedels. Nivån två tredjedels förtidspension/sjukbidrag slopas. För rätt till hel förtidspension/sjukbidrag krävs att arbetsförmågan skall vara
helt nedsatt. Övergångsregler finns som ger personer
med restarbetsförmåga rätt att behålla hel förtidspension tills det av något annat skäl är aktuellt med
omprövning av förmånen. Övergångsreglerna ger
också personer som uppbär två tredjedels förtidspension/sjukbidrag motsvarande rätt att behålla denna
förmån.
Det särskilda skyddet i 13 § LSP kommer dock att
finnas kvar. Även den särskilda sjukpenningen
anpassas i huvudsak till AFL:s ersättningsnivåer. Sjukpenning enligt denna paragraf skall utges med 80 % av
sjukpenninggrundande inkomst eller motsvarande och
utges för kalenderdag och utan karensdag.
26 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Ny lag om bostadsbidrag träder i kraft och tillämpas
fr.o.m. den 1 januari 1994. Genom lagen övertar staten
hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen. Bidragen
skall administreras av Riksförsäkringsverket och de
allmänna försäkringskassorna. Lagen innebär att prövning av bostadsbidrag skall ske mot en beräknad
aktuell inkomst i ett s.k. rullande system utan att nya
ansökningar görs varje år. Försäkringskassorna gör
löpande kontroller av bidragen. Inkomst- och bostadskostnadsgränserna har ändrats. För barnfamiljer har
införts ett särskilt bidrag som är olika stort beroende på
antalet barn.
Lagen om ersättning för sjukgymnastik träder i kraft.
De nya lagstiftningarna innebär att ersättning för privat
läkarvård och sjukgymnastik tagits bort från AFL. De
nya lagarna ger landstingen ett direkt ansvar för såväl
administrationen som för kostnaderna för den privata
hälso och sjukvården liksom för den privata
sjukgymnastikbehandlingen.
Försäkringskassorna skall för landstingets räkning
administrera utbetalning av ersättning till de privata
vårdgivarna. Vissa delar av de tidigare gällande
läkarvårds- och behandlingstaxorna skall tillämpas vid
bestämmande av ersättning för vård meddelad under
första halvåret 1994.
Ålderspension och särskild efterlevandepension/efterlevandelivränta kan betalas ut som hel, tre fjärdedels,
halv och en fjärdedels pension.
Föräldrar som har barn som omfattas av lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS) kan få
ersättning för
- 10 kontaktdagar per barn och år. Dagarna kan tas ut
från barnets födsel till dess att det fyller 16 år
- ett barn som fyllt 16 men inte 21 år när föräldern
behöver avstå från förvärvsarbete p.g.a. barnets sjukdom. Med sjukdom avses att en ny sjukdom tillstöter
eller att grundsjukdomen försämras. Om barnet fyllt 21
år men går i särskolans gymnasieutbildning eller någon
av de särskilt inrättade gymnasieskolor som finns för
svårt rörelsehindrade elever kan tillfällig föräldrapenning betalas intill utgången av vårterminen det år
barnet fyller 23 år.
Före 1993-07 gällde att särskild efterlevandepension
kunde betalas ut som hel, två tredjedels och halv
pension, att ålderspension kunde betalas ut som hel,
halv eller en fjärdedels pension.
I övergångsbestämmelser till de nya reglerna sägs att
de som uppbär två tredjedels särskild efterlevandepension/efterlevandelivränta när de nya reglerna träder
i kraft skall kunna behålla denna ersättningsnivå tills en
omprövning aktualiseras.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet sänks från 210
kronor till 198 kronor per dag (1993-07-05).
Utbildningsbidragets olika dagpenningnivåer sänks
från 598 kronor till 564 kronor, från 358 kronor till 338
kronor och från 253 kronor till 239 kronor. Vissa
handikappade som har fått dagpenning med lägst 504
kronor per dag får sin dagpenning sänkt till 475 kronor
per dag (1993-07-05).
Kravet på barnets närvaro slopas i vissa situationer för
rätt till tillfällig föräldrapenning. Det gäller exempelvis
när förälder besöker en institution eller deltar i kurs
som anordnas av sjukvårdshuvudman även om barnet
inte är med vid besöket eller på kursen. Det gäller för
alla sjuka eller funktionshindrade barn som inte fyllt 12
år (i vissa fall 16 år).
1993-08
Förordning (SFS 1993:981) om ändring i förordningen
(1991:1321) om rehabiliteringsersättning träder i kraft.
Det kontanta arbetsmarknadsstödet höjs till 245 kr per
dag.
Riksförsäkringsverkets författningssamling (RFFS
1993:15) om ändring i föreskrifterna (RFFS 1991:31)
för tillämpningen av 22 kap 13 § punkt 2 lagen om
allmän försäkring och förordningen (1991:1321) om
rehabiliteringsersättning träder i kraft.
Utbildningsbidragets lägsta nivå höjs till 245 kr per
dag.
Praktikanordnare skall betala ett finansieringsbidrag på
1 000 kr resp. 3 000 kr per månad för varje ungdomspraktikant vid anvisningstidens slut. Riksförsäkringsverket (försäkringskassorna) har hand om inbetalningen av bidraget.
1993-11
Överenskommelse mellan Sverige och Estland om
sjukvård åt tillfälliga besökande träder i kraft (SFS
1993:1048).
1994-01
Allmän avgift för finansiering vid arbetslöshet skall
betalas med 1 % (lag 1993:1441).
Sjukförsäkringsavgiften höjs till 8,43 % (lag
1993:1559).
Folkpensionsavgiften höjs till 5,8 6 % (lag 1993:1559).
EES-avtalet träder i kraft.
Lagen om läkarvårdsersättning träder i kraft.
27 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Införande av Lagen om assistansersättning (LASS) och
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
(LSS). LASS är en rättighetslag som omfattar personer
med svåra funktionshinder som har behov av personlig
assistans för sin dagliga livsföring under mer än i
genomsnitt 20 timmar i veckan. Lagen omfattar
personer under 65 år. Reformen innebär att den
enskilde ersätts genom socialförsäkringen för sina
kostnader för att anlita personlig assistans. Kostnaderna
ersätts från första timmen med högst ett belopp som
regeringen fastställer årligen. Valfrihet och flexibilitet
är viktiga begrepp vad gäller den enskildes val av
assistanslösning. Lagens personkrets framgår av LSS.
LSS behandlar kommuners och landstings skyldigheter
för personer med funktionshinder.
Höjd folkpension till gift pensionär vars make har
partiellt förtida uttag av ålderspension och är yngre än
65 år
- om maken har tre fjärdedels ålderspension och är
yngre än 65 år betalas hel folkpension ut med 82,9 %
av det minskade basbeloppet
- om maken har halv ålderspension och är yngre än 65
år betalas hel folkpension ut med 87,25 % av det
minskade basbeloppet
- om maken har en fjärdedels ålderspension och är
yngre än 65 år betalas hel folkpension ut med 91,6 %
av det minskade basbeloppet
- om maken har hel ålderspension betalas folkpension
ut med 78,5 % av det minskade basbeloppet oavsett
makens ålder
- om maken uppbär två tredjedels förtidspension gäller
äldre bestämmelser och folkpension betalas ut med 84
1/3 % av det minskade basbeloppet
- om maken uppbär två tredjedels förtidspension och en
fjärdedels ålderspension betalas folkpension ut med
78,5 % av det minskade basbeloppet.
Det särskilda kommunala bostadstillägget förlängs att
gälla till utgången av år 1994.
Kommunerna får statsbidrag med 70 % av sina
kostnader för kommunalt bostadstillägg (KBT) inom
den statsbidragsberättigade delen av KBT, 150–3 500
kr per månad. Detta under förutsättning att
kommunerna ersätter minst 85 % av pensionärens
kostnad i intervallet. Statsbidrag utges inte för de delar
av bostadskostnaden som överstiger 90 % i intervallet
150–3 500 kr.
Särskilt pensionstillägg (SPT) för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn vid förtida uttag av ålderspension beräknas så att SPT minskas för de månader
som SPT har tagits ut i förtid. Hittills har SPT minskats
för det antal månader som ålderspensionen tagits ut i
förtid.
Folkpensionens storlek vid partiell förtidspension/sjukbidrag kombinerad med partiellt förtida uttag av
ålderspension regleras i lag -har maken folkpension i
form av ålderspension och förtidspension sammanlagt
motsvarande hel förmån (t ex 1/2 Å+1/2 F, 1/4 Å+3/4
F) skall hel folkpension betalas ut med 78,5 % av det
minskade basbeloppet
- har maken folkpension i form av ålderspension (före
65 år) och förtidspension sammanlagt motsvarande tre
fjärdedels förmån (t ex 1/4 Å+1/2 F) skall hel folkpension betalas ut med 82,9 % av det minskade
basbeloppet -har maken folkpension i form av ålderspension (före 65 år) och förtidspension sammanlagt
motsvarande halv förmån (t ex 1/4 Å+1/4 F) skall hel
folkpension betalas ut med 87,25 % av det minskade
basbeloppet.
Ny nordisk konvention om social trygghet träder i kraft
(SFS 1993:1529, 1993:1530, 1993:1646).
Ändring i konventionen mellan Sverige och Grekland
om social trygghet (1993:1670).
Ändring i konventionen om social trygghet mellan
Sverige och Storbritannien och Nordirland (SFS
1992:1090).
Ny avgift för finansiering av kontantförmåner införs på
inkomst enligt AFL 11 kap 2 §. Avgiften ska tillsammans med den allmänna sjukförsäkringsavgiften
redovisas på utbetalningshandlingar och kontrolluppgift.
1994-03
Ersättning från försäkringskassan till arbetsgivare för
sjömän skall beräknas på utgiven lön i stället för på
SGI.
1994-06
Ändring i reglerna om undantagen från regeln om
sjukpenning med 70 % efter 365 dagar görs så att
beslut om att få 80 % under medicinsk behandling eller
medicinsk rehabilitering även får omfatta väntetid före
behandlingen eller rehabiliteringen. Beslut om den
högre sjukpenningen får även meddelas för väntetid
före en arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 22 kap
7 § AFL.
28 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Nyheter inom kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) och
utbildningsbidrag:
- KAS kan betalas ut i form av dagpenning eller grundbelopp
- den som har utbildningsbidrag i form av dagpenning
och som inte tillhör en arbetslöshetskassa kan få högre
dagpenning. Detta under förutsättning att kursdeltagaren uppfyller villkoren för KAS i form av dagpenning.
Detsamma gäller den som har starta-eget-bidrag.
- eftergift av finansieringsbidrag kan beviljas i de fall
ungdomspraktikanten anställs redan efter de första sex
månaderna. Praktikanordnaren måste dock ansöka om
sådan eftergift
- den som deltar i vidgad arbetsprövning får rätt till
utbildningsbidrag i form av dagpenning
- den som deltar i invandrarpraktik får rätt till utbildningsbidrag i form av dagpenning
- funktionshindrade ungdomar får rätt till ersättning för
kostnader i samband med vägledningsveckor. Ersättning betalas för dagliga resor, resor i samband med
kursstart och kursslut samt för kostnader för kost och
logi
- den som är under 25 år och deltar i arbetsmarknadsutbildning som understiger 15 kalenderdagar får rätt till
utbildningsbidrag utan lånedel.
1994-07
Ny förordning om läkarvårdsersättning (SFS
1994:1121).
Ny förordning om ersättning för sjukgymnastik (SFS
1994:1120).
Tandvårdstaxan förlängs att gälla längst t.o.m.
utgången av år 1994 (SFS 1994:753).
Nya regler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI):
- skyldighet för den försäkrade att anmäla inkomständringar endast i samband med ett ersättningsärende
- möjligheten kvarstår att få SGI:n prövad i annat fall
- beräkning av årsarbetstid görs när detta är av
betydelse för ett ersättningsärende
- skattepliktiga förmåner i form av fri bil, fri bostad och
helt fri kost avräknas från sjukpenningen.
I samband med att vårdnadsbidrag införs tas de 90
dagar inom föräldraförsäkringen som alltid ersätts
enligt garantinivån (s.k. garantidagar) bort. Det gäller
för barn som är födda fr.o.m. 1993-07-01. För barn
som är födda före 1 juli 1993 gäller vissa övergångsbestämmelser för uttag av garantidagar
- för barn som är födda före 1 juli 1991 kan kvarvarande garantidagar tas ut till dess barnet har fyllt åtta
år eller har avslutat första klass i skolan, dock längst
t.o.m. 1996-06-30
- för barn som är födda under tiden 1991-07-01--199306-30 och för vilka vårdnadsbidrag inte utges kan
garantidagarna tas ut t.o.m. 1994-12-31
- för barn som är födda under juli och augusti 1991 kan
högst 60 resp. 30 av kvarvarande garantidagar tas ut
t.o.m. 1996-06-30. Detta oberoende av om vårdnadsbidrag utges för barnet eller inte.
Reglerna för flerbarnstillägg förändras så att ett helt
barnbidrag utges för det fjärde och varje ytterligare
barn.
Vårdnadsbidrag införs. Bidraget ger förälder ökade
möjligheter att välja barnomsorgsform. Föräldrar som
utnyttjar offentligt finansierad barnomsorg erhåller en
samhällssubvention till sådan omsorgsform. Genom
vårdnadsbidraget får förälder som väljer att helt eller
delvis avstå från förvärvsarbete för att själva ta hand
om barnet ett bidrag. Den som anlitar helt privat barnomsorg kan med hjälp av bidraget betala kostnader för
omsorgen.
Inom den frivilliga sjukförsäkringen tas kopplingen
bort till garantinivån inom föräldraförsäkringen. Den
högsta nivån för den frivilliga sjukförsäkringen är även
fortsättningsvis 60 kronor.
Ändring i lagen (1974:84) om delpensionsförsäkring.
Lagändringen innebär att
- delpension beviljas fr.o.m. 61-årsmånaden
- ersättning ges för inkomstbortfall som följer av högst
tio timmars nedtrappning per vecka. Detta gäller också
egna företagare. Dessa behöver endast minska sin
arbetstid med en fjärdedel
- kompensationsnivån sänks till 55 % av den
försäkrades pensionsunderlag
Övergångsbestämmelser:
- äldre bestämmelser om delpension ska tillämpas om
ansökan om delpension har lämnats in före den 1 juli
1994 och delpension beviljas för tid med början före
den 1 januari 1995
- den som redan har delpension ska före den 1 januari
1995 ha möjlighet att trappa ned ytterligare enligt äldre
bestämmelser.
Förordning (1994:1133) om tillgodoräknande av
bosättningstid i Sverige vid studier i annat land.
29 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Överenskommelse (SFS 1994:320) mellan Sverige och
Slovenien om tillämpning av konventionen mellan
Sverige och Jugoslavien om social trygghet träder i
kraft. Överenskommelsen tillämpas fr.o.m. 16 januari
1992.
Lagen (1992:1776) om samordning av systemen för
social trygghet när personer flyttar inom Europeiska
ekonomiska samarbetsområdet (EES) upphävs samtidigt som Sverige blir medlem i EU. (Genom EESavtalet fortsätter reglerna att gälla för svensk del gentemot Norge och Island).
1994-09
Föräldrapenningen delas lika mellan föräldrarna när de
har gemensam vårdnad om barnet. 30 dagar är därvid
förbehållna vardera föräldern, övriga dagar kan
överlåtas. Ersättningsnivån sänks till 80 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten utom för 60 dagar
som ersätts med 90 %. 90 dagar med ersättning endast
med garantinivån, som blir 60 kronor, återinförs.
Garantidagar som tagits ut före den 1 januari 1995
avräknas. Har vårdnadsbidrag utgivits under 1994
utges inte ersättning för det antal garantidagar som
motsvarar utgivet vårdnadsbidrag. En månad med fullt
vårdnadsbidrag räknas som 30 dagar. En månad med 1
350 kronor eller 700 kronor i vårdnadsbidrag motsvarar
20 resp. 10 dagar. Dessa dagar får tas ut som ledighet
utan ersättning.
Ändringar i tandvårdstaxan avseende subventionsgrad
och beloppsgräns (SFS 1994:1192): Patienten betalar
hela tandvårdskostnaden upp t.o.m. 500 kronor.
Försäkringskassan utger ersättning med 25 % för
kostnader därutöver upp t.o.m. 3 000 kronor, med 40 %
för kostnader mellan 3 000 kronor och 7 000 kronor
och med 70 % för kostnader därutöver. Liksom tidigare
får den försäkrade betala halva kostnaden för ädelmetall själv. Vissa övergångsbestämmelser gäller för
behandlingar påbörjade före september 1994.
1995-01
Sjukförsäkringsavgiften sänks till 6,23 % (lag
1994:1957).
Arbetsmarknadsavgiften höjs till 4,32 % (lag
1994:1957).
Föräldrapenning utges inte under semester. För normalt
arbetsfria dagar utges föräldrapenning enligt sjukpenningnivån endast om ledighet och ersättning, som
minst motsvarar ersättningen för de arbetsfria dagarna,
tas ut i anslutning till dessa dagar.
Allmän avgift ersätts av allmänna egenavgifter.
Allmän egenavgift till sjukförsäkring höjs till 2,95 %
(lag 1994:1956).
Den som är gravid när barnet är ett år och nio månader
har rätt till föräldrapenning beräknad efter lägst samma
inkomst som för det tidigare barnet.
Allmän egenavgift i form av pensionsavgift införs med
1 %. Avgiften förs till Allmänna Pensionsfonden. (lag
1994:1744).
Rätten till tillfällig föräldrapenning kan överlåtas till
annan försäkrad som avstår från arbete för att vårda
barn i förälderns ställe. Rätten till kontaktdagar gäller
även när barnet vårdas i privat omsorg.
Allmän avgift för finansiering vid arbetslöshet upphör
(lag 1994:1676).
Allmän löneavgift skall betalas med 1,5 % (lag
1994:1920).
Tillfällig föräldrapenning, förutom faderns särskilda
dagar i samband med ett barns födsel, kan betalas ut till
en förälder som är bosatt i Danmark, Finland eller
Norge för vård av barn som är bosatt i något av dessa
länder. Detta under förutsättning att föräldern arbetar i
Sverige och ska omfattas av svensk lagstiftning eller är
att anse som gränsarbetare.
Patientavgifterna på läkemedel höjs från 120 kronor till
125 kronor för det första läkemedlet och från 10 kronor
till 25 kronor för varje ytterligare läkemedel som
expedieras vid samma tillfälle.
Högkostnadsskyddet höjs till 1 700 kronor.
Vårdbidrag - för att vårdbidrag, som utges till föräldrar
med handikappat eller sjukt barn, skall kunna delas
även av gifta/sammanboende föräldrar som gemensamt
har vårdnaden om barnet görs en regelförändring i
9 kap 4b AFL:
-nuvarande regelsystem innebär att i de fall föräldrarna
till ett barn, för vilket rätt till vårdbidrag föreligger,
sammanbor, utbetalas vårdbidraget endast till en av
dem. I de fall föräldrarna lever åtskilda, kan vårdbidrag
utbetalas med hälften av bidraget till vardera föräldern
om båda tar del i vårdnaden om barnet. När det gäller
vårdbidrag för barn som har avlidit gäller att båda
föräldrarna vid tiden för dödsfallet tog del i vården.
Tandvårdstaxan förlängs att gälla längst t.o.m.
utgången av juni månad 1995 (SFS 1994:1758).
Förordningen (1994:2053) om vissa ersättningar i
internationella förhållanden till landsting och
kommuner från sjukförsäkringen enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring träder i kraft. Ersättning lämnas dock även för vård som givits och sjukresor som gjorts under 1994. Enligt förordningen skall
landsting och kommuner, som inte ingår i ett landsting,
få ersättning från sjukförsäkringen för hälso- och sjukvård, tandvård och sjukresor som givits till personer
som är bosatta/försäkrade i annat EES-land eller till
personer från en annan stat med vilken Sverige slutit
avtal om sjukvårdsförmåner.
30 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Regelförändringen innebär en möjlighet att dela vårdbidraget. Om båda föräldrarna till ett barn, för vilket
rätt till vårdbidrag föreligger, begär att bidraget delas
upp, utbetalas hälften av vårdbidraget till dem vardera
om båda tar del i vården om barnet eller om båda vid
tiden för dödsfallet tog del i vården.
barn och till 5 800 kronor för familjer med två barn
samt med 500 kronor per månad för familjer med tre
eller flera barn till 6 500 kronor. För familjer med två
barn höjs dessutom den gräns över vilken bidrag
lämnas med 50 % av bostadskostnaden med 100 kronor
per månad till 3 300 kronor. Samtidigt höjs gränsen för
lägsta bidragsgrundande bostadskostnad med 100
kronor för samtliga barnfamiljer.
Utbildningsbidrag:
-bestämmelserna om utbildningsbidrag med lånedel
upphävs. Till följd av detta revideras bestämmelserna i
förordningen om arbetsmarknadsutbildning. Av detta
följer att alla kursdeltagare i pågående utbildning som
har utbildningsbidrag med lånedel får helt utbildningsbidrag fr.o.m. den 1 januari 1995. Bidraget beräknas
och betalas ut av de allmänna försäkringskassorna.
- ändrade bestämmelser om dagpenning träder i kraft
till följd av att de statliga arbetsmarknadskassorna
läggs ner i och med utgången av år 1994. Långtgående
övergångsbestämmelser finns dock.
- nya åldersvillkor införs för ungdomspraktik
- ny åtgärd införs inom ramen för arbetsmarknadsutbildning för ungdomar mellan 20 och 24 år, kallad
ungdomsintroduktion (åtgärden ersätter ungdomspraktik för denna grupp). Ungdomsintroduktion innebär fyra månaders praktik som följs av sex månaders
anställning. Under praktiktiden, som räknas som
arbetsplatsförlagd arbetsmarknadsutbildning, uppbär
ungdomarna utbildningsbidrag.
Bostadsbidragen till hushåll utan barn anpassas till
löne- och prisutvecklingen genom att dels inkomstgränserna för oreducerat bostadsbidrag höjs, dels
gränserna för den bidragsgrundande bostadskostnaden
höjs.
Lag om registrerat partnerskap träder i kraft.
Lagen (1994:308) om bostadstillägg pensionärer samt
lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make
uppbär folkpension ersätter lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension.
Det kommunala bostadstillägget ersätts av ett statligt.
Kommunerna kan lämna ett kompletterande belopp
t.o.m. 1998.
En pensionsavgift på 1 % införs. Avgiften skall betalas
av alla under 65 år som har pensionsgrundande
inkomst.
Rätten till en inkomstrelaterad ersättning enligt lagen
om kontant arbetsmarknadsstöd upphör. Långtgående
övergångsbestämmelser finns dock.
1995-02
Lagen om assistansersättning, 10 §. Personlig assistent,
som en funktionshindrad bor med, måste anställas av
en kommun, ett kooperativ eller ett annat fristående
organ. Om den funktionshindrade själv anställer en
assistent, som man bor med, räknas detta inte som
kostnad för lämnad assistans varför assistansersättning
ej kan utbetalas.
Under 1994 ändringar i Riksförsäkringsverkets författningssamling (RFFS) 1993:24 Riksförsäkringsverkets
föreskrifter om assistansersättning genom RFFS
1994:10 och 1994:20.
Enligt 5 § förordningen om assistansersättning är
timbeloppet för 1995 180 kronor.
Lagen (1970:943) om arbetstid m.m. husligt arbete
reglerar arbetstiden för en personlig assistent som den
funktionshindrade själv är arbetsgivare för.
Vårdnadsbidraget slopas.
Flerbarnstilläggen justeras ned och frikopplas från
barnbidragsnivån. För det tredje barnet lämnas flerbarnstillägg med 2 400 kronor per år, för det fjärde
med 7 200 kronor och för det femte och varje ytterligare barn med 9 000 kronor per år.
Ändring i överenskommelse mellan Sverige och
Australien om utgivande av sjukvårdsförmåner (SFS
1995:282).
Tillkännagivande (SFS 1995:156) om Färöarnas,
Grönlands och Ålands anslutning till den nordiska
konventionen den 15 juni 1992 om social trygghet.
Nivåerna för bidragsförskott, förlängt bidragsförskott
för studerande och särskilt bidrag till vissa adoptivbarn
räknas inte upp enligt tidigare indexregler (40 % av
basbeloppet). I stället lämnas bidragen med 14 080
kronor per barn och år eller 1 173 kr per barn och
månad. Beloppen är desamma som för år 1994.
1995-05
Tandvårdstaxan höjs. Gäller längst t.o.m. utgången av
juni 1996.
Preskriptionstiden för underhållsbidrag förlängs från
tre till fem år. Även tiden för införsel förlängs till fem
år.
1995-07
Statliga arbetsgivare skall betala och redovisa lagstadgade socialavgifter enligt samma regler som gäller
för arbetsmarknaden i övrigt. Avgiften skall betalas till
skattemyndigheten.
Ändringar i bostadsbidragslagen innebär för barnfamiljer att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs med 5 000 kronor till 115 000 kronor per
år. Den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 400
kronor per månad till 5 200 kronor för familjer med ett
Förordning 1984:674 om uppbörd av vissa arbetsgivaravgifter från staten upphör (SFS 1995:903).
31 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Statliga arbetsgivare skall även betala lönekostnadspålägg till Riksförsäkringsverket med 7,6 % av lönesumman (SFS 1995:901).
Försäkringskassan får ansvar för bidrag till körkortsutbildning i samband med bilstöd.
Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga träder ikraft. Genom förordningen upphävs
familjebidragsförordningen (1991:1492). Endast om
grundutbildningen är längre än 60 dagar har den totalförsvarspliktige rätt till familjepenning, bostadsbidrag,
näringsbidrag och begravningsbidrag. Familjepenning
och bostadsbidrag skall lämnas för ytterligare 30 dagar
efter tjänstgöringstiden om familjepenning eller
bostadsbidrag lämnas och tjänstgöringstiden pågått i
minst 120 dagar. Om det finns särskilda skäl för det får
bidragen lämnas för högst 30 dagar efter tjänstgöringstiden även om tjänstgöringen pågått kortare tid än 120
dagar.
Ändring av Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS
1987:6) om organisation av de allmänna försäkringskassorna. Föreskriften om att ha minst ett lokalkontor i
varje kommun ändras från 1 juli 1995 så att Riksförsäkringsverket kan, om det finns särskilda skäl, efter
ansökan från försäkringskassa medge undantag från
bestämmelsen.
Högkostnadsgränsen höjs till 1 800 kronor. Patientavgiften för inköp av läkemedel höjs till 160 kronor för
det första läkemedlet och 60 kronor för varje ytterligare
läkemedel som förskrivits vid samma tillfälle.
Den s.k. självrisken i tandvårdsförsäkringen höjs från
500 kronor till 700 kronor.
Folkpension i form av förtidspension/sjukbidrag sänks
med sex procentenheter av det minskade basbeloppet.
En förälder, som tillsammans med den andra föräldern
har gemensam vårdnad om ett barn, kan själv uppbära
föräldrapenningen för hela den för föräldrarna avsedda
tiden om den andra föräldern inte har rätt till föräldrapenning, exempelvis när föräldrarna är bosatta i
Sverige men en av dem inte omfattas av den svenska
socialförsäkringen på grund av förvärvsarbete i annat
land.
Pensionstillskott till förtidspension/sjukbidrag höjs
med sex procentenheter från 105,5 % till 111,5 % av
det minskade basbeloppet.
Högsta avgiften för sjukhusvård för personer med hel
ålderspension eller hel förtidspension/sjukbidrag höjs
från 75 kronor till 80 kronor/vårddag.
Ändrade regler för bostadstillägg till pensionärer BTP
- inkomstavdraget ändras från 35 % till 40 % upp till
1,5 basbelopp (f.n. 53 550 kronor).
Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse
kan inte utges för samma barn och tid som en motsvarande förmån utges enligt utländsk lagstiftning
respektive att från det antal dagar som berättigar till
svensk föräldrapenning avräknas det antal dagar som
en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning har
utgetts för barnet.
Inkomst över ändras inkomstavdraget från 40 % till
45 %
- all förvärvsinkomst för ålderspensionärer räknas som
inkomst
- hela bostadsbidraget till barnfamiljer, BOB, dras av
bostadstilläggets bostadskostnad
- avdrag för skulder begränsas
De två kontaktdagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen slopas.
Utbildningsbidrag
- en ny arbetsmarknadsåtgärd med rätt till utbildningsbidrag införs. Åtgärden kallas arbetsplatsintroduktion
- ytterligare en ny arbetsmarknadsåtgärd – datortekinförs. Den som beviljas verksamhet i datortek får rätt
till utbildningsbidrag i form av dagpenning om den
arbetslöse uppfyller villkoren för rätt till arbetslöshetsersättning eller kontant arbetsmarknadsstöd. I annat fall
lämnas bidrag med 640 kronor per månad
- utbildningsbidragets dagpenningnivå på 338 kronor
per dag slopas
- dagpenning understigande 10 kronor per dag betalas
inte ut
- rätten att behålla utbildningsbidrag vid ledighet under
sommaruppehållet vid upphandlad arbetsmarknadsutbildning utan terminsindelning har begränsats till
högst 14 kalenderdagar under perioden juni-augusti
- bestämmelserna om utbildningsbidrag i form av
särskilt bidrag upphör att gälla.
För att få delpension skall den försäkrade ha förvärvsarbetat under minst 80 dagar fördelat på minst fem av
de senaste 12 månaderna.
1995-10
Nya regler införs att förtydliga regelsystemet samt
förbättra beslutsunderlaget vid beslut om förtidspension och sjukpenning (SFS 1995:508).
Ny förordning om skyldigheten att lämna läkarintyg
m.m. sjukpenningärenden (SFS 1995:1051).
Ny förordning om ändring i förordningen (1987:406)
om arbetsmarknadsutbildning (SFS 1995:1078).
Ny Riksförsäkringsverkets författningssamling om
kontroll i sjukpenningärenden och ersättning för merutgifter vid resa till och från arbetet m.m. (1995:19).
Ny Riksförsäkringsverkets författningssamling om
ändring av föreskrifterna (RFFS 1995:12) om
utbildningsbidrag
I förordningen om bidrag till arbetshjälpmedel tas in
bestämmelser om förmåner till funktionshindrade vid
arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad
rehabilitering.
32 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
I syfte att få ett bättre beslutsunderlag vid bedömningen av rätten till förtidspension skall försäkringskassan vid behov
- begära undersökning och utlåtande från viss läkare
eller annan sakkunnig
- begära att den försäkrade genomgår arbetsprövning
eller arbetsträning
- utreda med den försäkrade, arbetsgivare, läkare eller
annan som kan antas kunna lämna nödvändiga
uppgifter
- besöka den försäkrade
- undersöka möjligheterna till rehabilitering.
Vid beräkning om rätt till sjuklön föreligger skall, när
det är fråga om sammanläggning av flera anställningar
hos samma arbetsgivare, samtliga anställningar medräknas så länge inte tiden mellan respektive anställning
överstiger 14 dagar.
För försäkringen mot sjuklöne- och semesterlönekostnader införs ett tillägg så att, utöver socialavgifter
och särskild löneskatt, även allmän löneavgift skall
uteslutas vid beräkningen av en arbetsgivares
sammanlagda lönekostnader.
Ny Riksförsäkringsverkets författningssamling om
avgifter för försäkringen mot kostnader för sjuklön för
år 1996 (1995:22).
Försäkringskassan skall, i samband med beslut om
förtidspension, bedöma om ny utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid.
Ny Riksförsäkringsverkets författningssamling om
avgifter för försäkringen mot vissa semesterlönekostnader för år 1996 (1995:23).
Regeringen har beslutat att utbetalningsdagarna för de
allmänna pensionerna succesivt skall flyttas fram till
den 23:e och 24:e i varje månad utom i december då
pensionerna kommer att betalas ut den 21:a och 22:a.
Samordningsregeln mellan tillfällig föräldrapenning
och vårdbidrag utsträcks till att gälla samtliga berörda
åldersgrupper, dvs. för barn upp till 16 år.
1996-01
Enligt förordningen om arbetsmarknadsutbildning
sänks dagpenningbeloppen för utbildningsbidrag och
starta-eget-bidrag enligt följande:
- dagpenning lämnas med högst 564 kronor och lägst
230 kronor till den som är medlem i och uppfyller
villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa.
Konvention mellan Sverige och Chile om social
trygghet träder i kraft (SFS 1995:1337).
Sjukförsäkringsavgiften sänks till 5,28 % (Lag
1995:1492).
Arbetsmarknadsavgiften höjs till 5,42 % (Lag
1995:1492).
Detsamma gäller för utförsäkrad medlem
- den som inte är medlem i eller inte uppfyller villkoren
för ersättning från arbetslöshetskassa lämnas dagpenning med 230 kronor.
Lönegarantiavgiften höjs till 0,25 % (Lag 1995:1492).
Allmän Egenavgift till sjukförsäkringen höjs till
3,95 % (Lag 1995:1493).
Kontant arbetsmarknadsstöd lämnas med 230 kronor
per dag.
Försäkringskassans skyldighet att för sjukvårdshuvudmännens räkning administrera utbetalningen av ersättning för privat läkarvårds- och sjukgymnastikersättning
upphör.
Sänkt nivå för rehabiliteringspenning från 95 % till
75 % av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med 365.
En enhetlig ersättningsnivå på 75 % av förmånsgrundande inkomst införs.
Allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag sänks till
640 kronor per barn och månad.
Karensdagen bibehålls inom sjukpenning- och sjuklönesystemet. De ersättningar som berörs är sjukpenning, sjuklön, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, rehabiliteringspenning, särskild
sjukpenning enligt lagen om statligt personskadeskydd
samt närståendepenning. När det gäller föräldrapenningen (s.k. mamma- och pappamånaden) på totalt
60 dagar skall ersättningen utges med 85 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Flerbarnstilläggen avskaffas på sikt genom att inga nya
flerbarnstillägg beviljas efter utgången av 1995.
Rätt till bostadsbidrag för hushåll utan barn där någon
av de sökande fyllt 29 år upphör.
Inkomstgränserna för oreducerat bostadsbidrag höjs.
För barnfamiljer till 117 000 kronor och för hushåll
utan barn till 41 000 för ensamboende samt 58 000
kronor för makar.
Någon förhöjd ersättning skall inte utges fr.o.m. den
15:e dagen med tillfällig föräldrapenning.
De lägre bostadskostnadsgränserna höjs. För barnfamiljer till 2 000 kronor och för övriga hushåll till
1 800 kronor.
För arbetstagare med risk för särskilt omfattande sjukfrånvaro är sjukpenningen respektive sjuklönen 75 %
av den förmånsgrundande inkomsten redan från första
dagen i sjukperioden.
De övre bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer
höjs enligt följande:
- 5 300 kronor för familjer med ett barn
- 5 900 kronor för familjer med två barn
- 6 600 kronor för familjer med tre barn
33 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Hel folkpension i form av ålderspension för ogift
pensionär är 96 % av det minskade basbeloppet och för
gift pensionär 78,5 % av det minskade basbeloppet.
Hel folkpension i form av förtidspension/ sjukbidrag
för ogift pensionär är 90 % av det minskade basbeloppet och för gift pensionär 72,5 % av det minskade
basbeloppet. Det har inte längre någon betydelse om
maken har pension eller inte.
Om särskilda skäl föreligger kan ersättning utgå även
för tid i förskola, skola eller daglig verksamhet. Socialutskottet anger i sitt betänkande 1995/96 SoU 15 att
assistansersättning i speciella situationer kan lämnas i
fall där det exempelvis finns särskilda svårigheter att
kommunicera, att hälsotillståndet gör att det är viktigt
att den personliga assistenten finns till hands eller i
situationer där det är särskilt angeläget att ha ett starkt
begränsat antal personer knutna till sig.
- att assistansersättning beviljas för ett visst antal
timmar per vecka, månad, dock längst sex månader, då
behov föreligger av personlig assistans (avräkningstid).
Ändrade regler för bostadstillägg till pensionärer (BST)
- beräkning av bostadskostnad vid sammanboende:
andelsberäkningen skall göras utifrån antalet boende i
bostaden, både vuxna och barn. Inga särskilda skäl för
annan fördelning.
- förmögenhet i näringsverksamhet tas upp i inkomstberäkningen med ett nettobelopp. Avkastningen
beräknas alltid till 5 %
- personkretsen som har rätt till BST utökas till att
omfatta alla i Sverige bosatta som uppbär pension
enligt lagstiftning i en stat som ingår i EU eller EES
- inkomstberäkningen för BST: i fortsättningen skall all
pension, svensk och utländsk, utöver ett belopp
motsvarande svensk folkpension plus pensionstillskott
anses som inkomst.
För hushåll som söker nytt bostadsbidrag begränsas
den bidragsgrundande bostadsytan enligt följande:
- ungdomar utan barn 60 kvm
barnfamiljer:
- 1 barn 80 kvm
- 2 barn 100 kvm
- 3 barn 120 kvm
- 4 barn 140 kvm
- 5 barn eller flera 160 kvm
Lag (1996:441) om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag träder i kraft. I huvudsak skall de nya
reglerna tillämpas först på bidrag som avser tid från
och med 1 januari 1997. Reglerna om begränsning av
bostadsytan gäller dock för bidrag från och med 1 juli
1996 för den som gör nyansökan om bostadsbidrag.
1996-04
Utbildning som äger rum utanför Sverige kan vara
arbetsmarknadsutbildning om utbildningen bedrivs i
Sveriges närområde.
1996-10
1996-07
En reviderad tandvårdstaxa träder i kraft (1996-10-15).
De tidigare taxorna för allmäntandläkare, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker samt för
tandtekniskt material -ädelmetaller och dentala
gjutmetaller undantaget ersätts av en enhetlig
åtgärdstaxa. Patienten får själv betala hela kostnaden
för ädelmetaller/gjutmetaller. Överstiger summan av
arvodet under en behandlingsperiod 700 kronor men
inte 13 500 kronor, betalar försäkringskassan
tandvårdsersättning för det överskjutande beloppet med
35 %. Om arvodet överstiger 13 500 kronor betalas
tandvårdsersättning för det överskjutande beloppet med
70 %. Taxan gäller längst till utgången av december
1997.
Högkostnadsgränsen höjs till 2 200 kronor. Patientavgiften för inköp av läkemedel höjs till 170 kronor för
det första läkemedlet och 70 kronor för varje ytterligare
läkemedel som förskrivs vid samma tillfälle.
Tandvårdstaxan höjs. Gäller längst t.o.m. utgången av
juni 1997.
Verksamhet på datortek får beviljas även den som har
fyllt 25 år.
Utbildningsbidrag lämnas i form av dagpenning till en
sådan person med lägst 230 kronor per dag.
Finansieringsbidraget höjs till 2 000 kronor per månad.
Ändringarna i Lag om stöd och service till vissa
funktionshindrade (LSS) och i Lagen om assistansersättning (LASS) innebär bl.a.
- en definition av begreppen personlig assistans och
grundläggande behov
- att statlig assistansersättning kan ges om behov av
personlig assistans för något eller flera av de grundläggande behoven uppgår till mer än i genomsnitt 20
timmar i veckan. Därutöver kan assistansersättning ges
för andra kvalificerade personliga behov i livsföringen
om dessa inte tillgodoses på annat sätt
- att som huvudregel assistansersättning inte ska utges
för tid då man vistas i förskola, skola eller daglig verksamhet. Avsikten är från lagstiftarens sida att
kommunen som huvudman på ett tydligare sätt ska ta
sitt ansvar enligt bl.a. skollagen.
1996-12
Lagen om underhållsstöd träder ikraft. Från och med
februari 1997 ersätter underhållsstödet bidragsförskott,
förlängt bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn med oförändrat belopp, 1 173 kr/månad.
Försäkringskassan beslutar vilket belopp den bidragsskyldige ska betala. Underhållsbidrag under 1 173
kr/månad anses därigenom betalt. Återbetalningsskyldigheten omräknas årligen på grundval av den
taxerade inkomsten. Försäkringskassan kan efter
ansökan besluta om anstånd. Den skuld som uppstår
räntebeläggs.
Tilläggsöverenskommelse till konventionen mellan
Sverige och Chile om social trygghet (SFS 1996:1071)
träder i kraft.
34 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Skattepliktiga förmåner (t ex fri bil) och kostnadsersättningar (t ex traktamenten) skall inte längre ingå i
SGI. Vid beräkning av SGI skall semesterlön och
semesterersättning beräknas till högst det belopp som
skulle utgjort ersättning för utfört arbete under den tid
semesterlönen/semesterersättningen kan anses motsvara. Detta medför att semesterlönetillägg inte längre
skall räknas med i SGI. Vid beräkning av en årlig
inkomst skall månadsinkomsten räknas upp med
faktorn 12 i stället för enligt tidigare praxis med 12,20.
1997-01
Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare sänks till
4,04 % (Lag 1996:1066).
Sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare sänks till
4,72 % (Lag 1996:1066).
Allmän egenavgift till sjukförsäkring höjs till 5,95 %
(Lag 1996:1065).
Den Allmänna Löneavgiften höjs till 2,6 % (Lag
1996:1067)
Utbildningsbidrag:
- en ny förordning, förordningen om aktivitetsstöd,
träder i kraft. Bestämmelserna om rätt till utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning,
arbetsplatsintroduktion, verksamhet på datortek och i
yrkesinriktad verksamhet har tagits in i denna
förordning.
- en nyhet enligt förordningen om aktivitetsstöd är att
utbildningsbidraget inte längre får räknas upp till
motsvarande ersättning för heltidsarbete för den vars
ersättning från arbetslöshetskassan grundas på
ersättning för deltidsarbete.
- en annan nyhet är att den som beviljas bidrag för start
av egen näringsverksamhet får utbildningsbidrag. Detta
innebär att bidraget får behållas vid sjukdom och
tillfällig vård av barn m.m.
Särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster höjs till
22,42 % (Lag 1966:1068).
Särskild löneskatt på pensionskostnader höjs till
22,42 % (Lag 1966:1069).
En arbetsgivare har varje månad rätt att göra avdrag på
arbetsgivaravgiften med högst 5 % dock högst 2 500
kronor. Avdraget skall belasta arbetsmarknadsavgiften.
Gäller även egenföretagare. (Lag 1996:1218).
Lönekostnadspålägg som betalas av statliga myndigheter höjs till 7,8 % (SFS 1996:1310).
Nuvarande högkostnadsskydd delas upp i två separata
högkostnadsskydd, ett för läkemedel och ett för öppen
sjukvård. Högkostnadsgränsen för läkemedel blir 1 300
kronor och för sjukvård högst 900 kronor.
Föräldraförsäkringen:
-ersättningsnivån sänks till 75 % av den sjukpenninggrundande inkomsten för föräldrapenningens
pappa/mammamånad som tidigare ersattes enligt 85 %
nivå.
- en ny nivå om tre fjärdedels ersättning införs för
föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning.
Patientavgifterna för läkemedel ändras. Patienten
betalar
- hela kostnaden för läkemedel upp till 400 kronor
- 50 % av kostnaden mellan 400 kronor och 1 200
kronor
- 25 % av kostnaden mellan 1 200 kronor och 2 800
kronor
- 10 % av kostnaden mellan 2 800 kronor och 3 800
kronor
Sjuklöneperioden förlängs från 14 dagar till 28 dagar.
De kostnadsfria läkemedlen försvinner. Endast insulin
kommer att vara kostnadsfritt i fortsättningen.
Arbetsgivare, vars sammanlagda beräknade lönekostnader för ett år inte överstiger 130 basbelopp, får
möjlighet att försäkra sig hos försäkringskassan mot
kostnader för sjuklön.
Förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra
kroppen ett läkemedel och för kontroll av medicinering
kommer att bli kostnadsfria.
Assistansersättningens högsta timbelopp är 183 kronor
för 1997.
Reglerna för sjukpenning och förtidspension ändrade
vad gäller bedömningen om arbetsförmågans nedsättning. Avsikten med regeländringarna är att sjukpenning
och förtidspension mer uttalat än tidigare skall vara
skydd vid medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Utrymmet för att vid bedömningen av
arbetsförmågans nedsättning beakta andra faktorer än
rent medicinska minskar jämfört med tidigare
förhållanden.
Åldersgränsen för sammanräkning av barn i en familj
höjs från 16 år till 18 år.
Skrivningen i AFL 3:7 -sjukpenning vid sjukdom- har
ändrats för att förtydliga att texten ”Vid denna
bedömning skall bortses från arbetsmarknadsmässiga,
ekonomiska, sociala och liknande förhållanden” syftar
på sjukdomsbegreppet. Föreskriften syftar visserligen
indirekt också på nedsättningen av arbetsförmågan,
eftersom det skall vara sjukdom och ingenting annat
som orsakar nedsättningen. Sjukpenning utges vid
sjukdom som sätter ner den försäkrades arbetsförmåga
med minst en fjärdedel. Vid bedömningen av om sjukdom föreligger skall bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande
förhållanden.
35 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Den försäkrades arbetsförmåga skall i sista hand
bedömas mot alla på arbetsmarknadens normalt
förekommande arbeten och den som har förmåga att
klara något sådant arbete på heltid skall anses ha full
arbetsförmåga. Förändringar i arbetsinkomsten skall i
princip inte längre ha betydelse för bedömningen av
om arbetsförmågan är nedsatt. Vid arbetsförmågebedömningen skall bortses från arbete utöver ett
heltidsarbete när den försäkrade inte kan antas kunna
återgå till sitt vanliga arbete eller till annat arbete hos
arbetsgivaren.
Den del av bostadstillägget som kan ersättas med
bostadstillägg, sänks till 83 % av bostadskostnaden i
intervallet 100-4 000 kronor.
Högsta skäliga bostadskostnad vid beräkning av
särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs till 5 200
kronor och blir enhetlig för hela landet.
1997-04
Värdet av privatbostadsfastighet och privatbostad som
pensionär äger men inte permanent bor i skall räknas in
i förmögenheten vid beräkning av bostadstillägg till
pensionärer (BTP).
De särskilda s.k. ”äldrereglerna”, som innebär en
mildare bedömning vid prövning av rätten till förtidspension för den som fyllt 60 år och som av medicinska
skäl inte längre orkar arbeta, upphör att gälla.
Folkpension och pensionstillskott till änkepension
inkomstprövas. Dock skall inkomstprövning inte göras
de första sex månaderna från dödsfallet eller så länge
det finns barn under 12 år. Inkomstprövningen görs
samordnat med bostadstillägg till pensionärer och
enligt samma regler.
De nya sjukpenningreglerna tillämpas på alla sjukfall
som passerar årsskiftet eller påbörjas efter årsskiftet.
Den som ansökt om förtidspension/sjukbidrag senast
den 31 december 1996 och, beträffande äldrereglerna
fyller 60 år senast den 30 juni 1997, får sitt ärende
prövat enligt gamla regler även om prövningen sker
efter årsskiftet.
1997-05
Regeringen har beslutat att fr.o.m. maj ändra
utbetalningsdagen för barnbidrag och underhållsstöd
till den 20:e varje månad.
Bostadsbidrag -nytt inkomstprövningssystem:
Preliminärt bidrag på grundval av uppskattad inkomst
för helt kalenderår. Slutligt bidrag fastställs efter
inkomsttaxeringen för bidragsåret. För högt eller för
lågt preliminärt bidrag justeras vid avstämningen.
- inkomstbegreppet anknyts närmare till skattereglerna.
- inkomst av näringsverksamhet justeras för vissa
resultatreglerande åtgärder.
- reavinst ingår i den bidragsgrundande inkomsten
(BGI).
- tillägg till BGI med 15 % av förmögenhet över 100
000 kronor.
- individuell inkomstgräns på 58 500 kronor per månad
kan sänka bidraget med upp till 975 kronor/månad om
ena maken har låg inkomst.
- begränsning av den bidragsgrundande bostadsytan
gäller för alla hushåll.
- krav på 40 kvm bostad för sökande med enbart
umgängesbarn.
- räntekostnaden för småhus och bostadsrätter minskas
med 3 % av lånebeloppet för att kompensera att
egendomen stiger i värde.
- skärpta regler för återbetalningsskyldighet. Det krävs
inte längre att mottagaren förorsakat felutbetalning
eller att han har bort inse att han fått för mycket bidrag.
1997-07
Ny konvention mellan Sverige och Österrike om social
trygghet träder i kraft (SFS 1997:265).
Utbildningsbidrag i form av dagpenning lämnas med
lägst 230 kronor per dag endast till den som uppfyller
villkoren för ersättning från arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknadsstöd. Den som inte uppfyller
villkoren för arbetslöshetsersättning eller kontant
arbetsmarknadsstöd får dagpenning med 103 kronor
per dag. Bestämmelserna om bidrag med 640 kronor
per månad till deltagare som är under 25 år och inte
uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning eller
kontant arbetsmarknadsstöd slopas. Dessa deltagare får
i stället dagpenning med 103 kronor per dag. Helt
arbetslösa, som har fyllt 60 år men inte 65 år och som
uppfyller vissa andra villkor, kan få kontant arbetsmarknadsstöd som benämns tillfällig avgångsersättning.
Regeringen kan för särskilda projekt tillåta att arbetslöshetsersättning lämnas till personer som deltar i
försöksverksamheten, trots att dessa, enligt den
definition lagarna bygger på, formellt sett inte är
arbetslösa. Detta innebär bl.a. att kontant arbetsmarknadsstöd kan lämnas till personer som deltar i
försöksverksamhet som regeringen beslutar om utan att
de formellt sett är arbetslösa.
Regeringen har beslutat om ändrad utbetalningsdag
beträffande barnbidrag och underhållsstöd för månaden
december. Dessa bidrag ska i regel betalas ut den 20:e i
månaden december.
SGI kan i vissa fall grundas på tidigare inkomst trots
att den inte anmälts till försäkringskassan under den
period arbetet pågick.
Folkpension till omställningspension, särskild efterlevandepension och änkepension sänks från 96 % till
90 % av det minskade basbeloppet. Samtidigt höjs
pensionstillskottet till dessa ersättningar från 55,5 %
till 61,5 % av det minskade basbeloppet.
Omställningspension betalas i första hand ut under sex
månader från dödsfallet (hittills har 12 månader gällt).
36 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Reglerna om SGI ändrade så att en försäkrad vars
förtidspension/sjukbidrag dras in eller minskas eller
vars sjukbidrag upphör, kan få tillbaka den SGI som
han hade innan förtidspension/sjukbidrag beviljades,
om han är arbetslös, beredd att ta ett erbjudet arbete
och inte har fyllt 65 år.
1997-11
För den som beviljats assistansersättning skall
kommunen ersätta kostnaderna för de 20 första
timmarna per vecka.
Genom en ändring i bilstödsförordningen skall bilstöd
bara kunna betalas ut inom ramen för beviljat anslag.
Förändringen innebär att när anslaget är förbrukat får
utbetalningar av nya bilstöd vänta till nästa budgetår. I
beslut om bidrag skall det även anges när bidraget
tidigast kan betalas ut och beviljat anslag måste
användas inom sex månader.
Tid med förtidspension/sjukbidrag får inräknas i 240dagarsvillkoret i föräldraförsäkringen.
Ändrade regler för bidrag vid adoption av utländska
barn. De ändrade reglerna gäller för barn som kommer
till Sverige från 1 juli 1997.
- Sverige har anslutit sig till Haag-konventionen om
skydd av barn och samarbete vid internationella
adoptioner. Enligt artikel 23 i konventionen skall
Sverige godta en adoption som enligt intyg av behörig
myndighet i det land där barnet kommer ifrån
genomförs
-adoptionskostnadsbidragets storlek blir i fortsättningen 24 000 kr per barn oberoende av vilket land
barnet kommer ifrån.
Garantinivå för bostadskostnad i vissa fall införs i
lagen om bostadsbidrag.
1997-12
Folkpension, ATP och bostadstillägg betalas ut den
18:e i månaden till dem som är födda på dag 1–15 och
den 19:e till dem som är födda på dag 16–31.
Om utbetalningsdagen infaller på en söndag eller på en
omedelbart därpå följande helgdag, ska pensionen
kunna lyftas på närmast följande vardag.
1997-08
Receptfria läkemedel kan inte längre skrivas ut med
rabatt. Om läkemedlet behövs för behandling av sådan
långvarig sjukdom för vilken erfordras kontinuerlig
behandling under minst ett år, eller återkommande
behandling under minst tre månader per behandlingsperiod, får det emellertid förskrivas inom ramen för
högkostnadsskyddet.
Om utbetalningsdagen infaller på en lördag eller på
midsommarafton, skall pensionen kunna lyftas närmast
föregående vardag.
Utbildningsbidragens lägsta respektive högsta
dagpenningnivå för den som uppfyller villkoren för
ersättning från arbetslöshetskassa höjs till 240 kronor
respektive 580 kronor per dag (1997-12-29).
Högkostnadsskydd får inte avse större mängd läkemedel eller andra varor än vad som beräknas gå åt
under 90 dagar. Fr.o.m. 1998-08 gäller att förskrivningen får expedieras på nytt först efter minst 45 dagar. Om
det föreligger särskilda skäl, såsom en styrkt utlandsvistelse p.g.a. arbete eller studier, får förskrivningen
expedieras dessförinnan.
1998-01
Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs till
7,90 %.
Sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare höjs till
8,66 %.
Folkpensionsavgiften för arbetsgivare och
egenföretagare höjs till 6,83 %.
1997-09
Assistansersättningen utbetalas med ett schablonbelopp
per timme. Beloppet fastställs av regeringen. För 1997
är beloppet 164 kronor per timme. Finns det särskilda
skäl kan utbetalning ske med ett högre timbelopp, dock
högst med 12 %.
Arbetsskadeavgift för egenföretagare sänks till 1,38 %.
Lag 1997:938.
Ett flertal ändringar i RFV:s föreskrifter om assistansersättning (RFFS 1997:10)
Den allmänna löneavgiften höjs till 4,48 %. Lag
1997:939.
1997-10
Det totala avgiftsuttaget för arbetsgivare är 33,03 %
fr.o.m. 1998.
Tilläggspensionsavgiften för arbetsgivare och
egenföretagare sänks till 6,40 %.
Arvodesbeloppen inom tandvårdsförsäkringen höjs
med 1,9 %. Den nedre gränsen för tandvårdsersättning
höjs från 700 kronor till 1 300 kronor.
Allmän egenavgift till sjukförsäkring upphör fr.o.m.
1998. Lag 1997:936.
”Fuskpropen” 1996/97:121 resulterar i lagändring bl.a.
i lagen om assistansersättning. Utrednings- och
kontrollmöjligheterna förbättras och lagregleras
generellt för hela socialförsäkringen. Uppgifter lämnas
på heder och samvete.
Allmän pensionsavgift som förs till Allmänna
pensionsfonden höjs till 6,95 %. Lag 1997:936.
Särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster höjs till
24,26 %. Lag 1997:940.
Särskild löneskatt på pensionskostnader höjs till
24,26 %. Lag 1997:941.
37 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
En arbetsgivare har varje månad rätt att göra avdrag på
arbetsgivaravgiften med 5 % av underlaget, dock högst
3 550 kronor. Avdraget skall belasta arbetsmarknadsavgiften. Gäller även egenföretagare. Lag 1997:437.
Länsarbetsnämnden skall även ta tillvara statens rätt
avseende betalningen av finansieringsbidrag.
Försäkringskassan beräknar och betalar ut generationsersättningen till arbetstagaren.
Lönekostnadspålägg som har betalats av statliga
myndigheter upphör fr.o.m. 1998 och ersätts med en
försäkringsmässigt beräknad premie till statens
avtalsförsäkringar som skall betalas till SPV. Lag
1997:908.
En ny, allmän och sammanhållen arbetslöshetsförsäkring införs. Samtidigt bildas en ny, kompletterande
arbetslöshetskassa. Till följd av detta upphävs
bestämmelserna om kontant arbetsmarknadsstöd och
administrationen av kontant arbetsmarknadsstöd hos
försäkringskassorna avvecklas.
Kostnadsansvaret för läkemedel i öppenvård m.m. förs
över från staten till landstingen. Läkemedelsförmånen
är dock fortfarande en statligt reglerad förmån.
Ersättningsnivån höjs till 80 % för följande
dagersättningar:
- sjukpenning
- rehabiliteringspenning
- föräldrapenning
- tillfällig föräldrapenning
- havandeskapspenning
- närståendepenning
- särskild sjukpenning för statliga personskadeskyddet
- sjuklön
Tillfällig vård i s.k. övergångsboende jämställs med
vård på sjukhus för rätt till tillfällig föräldrapenning.
För att ha rätt till sjukpenning måste den försäkrades
SGI uppgå till minst 24 % av basbeloppet (AFL 3 kap
1 §).
Två nya arbetsmarknadsåtgärder, för vilka utbildningsbidrag skall lämnas, IT-utbildning och utvecklingsgaranti, införs. Till deltagare i utvecklingsgaranti
lämnas utbildningsbidrag under förutsättning att
deltagaren uppfyller villkoren för ersättning från
arbetslöshetskassa.
Utbildningsbidraget skall inte minskas med
änkepension.
Den minskningsregel som finns inom sjukpenningförsäkringen ändras så att kompletterande ersättning får
ges även efter den 90:e dagen utan att sjukpenningen
minskas till en sammanlagd nivå om 90 % av vad den
försäkrade skulle ha haft i lön om han eller hon varit i
arbete.
Rätten till utbildningsbidrag, som lämnas under högst
14 dagar vid sommaruppehåll, slopas för den som
deltar i en särskild upphandlad arbetsmarknadsutbildning.
All ersättning från kollektivavtalad gruppsjukförsäkring, och inte enbart sådan som fastställs mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, skall likställas med
lön från arbetsgivaren under sjukdom.
Administrationen av finansieringsbidrag flyttas från
försäkringskassorna till länsarbetsnämnderna.
Ett utökat högriskskydd införs för sökande som har en
sådan sjukdom som medför risk för en eller flera längre
sjukperioder under en tolvmånadersperiod. En arbetsgivare som har haft kostnader för sjuklön för en arbetstagare som omfattas av ett sådant beslut får ersättning
från kassan, dock inte för karensdagen (SFS 1997:562,
567, 569).
En ny förmån, ersättning för generationsväxling på
arbetsmarknaden, s.k. generationsersättning införs
(SFS 1997:1287). En äldre arbetstagare, som har fyllt
63 år och haft en sammanhängande anställning i minst
två år omedelbart före generationsväxlingen, kan i
överenskommelse med arbetsgivaren lämna arbetsmarknaden i förtid. För att generationsväxling skall
kunna ske skall arbetsgivaren genom överenskommelse
med länsarbetsnämnden åta sig att betala ett finansieringsbidrag till staten med 25 % av den ersättning som
den äldre får. Vidare skall arbetsgivaren tillsvidareanställa en yngre långtidsarbetslös person som fyllt 20
år men inte 35 år och som anvisas av länsarbetsnämnden.
Riktlinjer för samverkan inom rehabiliteringsområdet.
Gemensamma verksamhets- och handlingsplaner bör
upprättas på central myndighets- och regionnivå liksom
program för gemensam utbildning. Kassorna ges
möjlighet att bedriva olika projekt i syfte att bl.a. uppnå
samverkansvinster (18 kap 5 § AFL).
Ändring i Riksförsäkringsverkets föreskrifter om
assistansersättning RFFS 1997:29. Från 1998-01-01 får
försäkringskassan återigen möjlighet att medge
undantag från kravet på att lämna tidsredovisning för
varje månad och assistent till försäkringskassan.
Den äldre får en månatlig ersättning för generationsväxling med en tolftedel av 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten och som hänför sig till
anställningen som lämnas, dock högst 14 400 kronor
per månad.
Lagen om statligt personskadeskydd (LSP). Sjukpenning vid den s.k. skyddstidens utgång lämnas med
80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten efter
avdrag med en karensdag. Vissa ändringar om sjukpenningunderlag, livränteunderlag och särskild
sjukpenning. Även ersättning för nödvändiga vård- och
läkemedelskostnader inkl. nödvändiga kostnader för
resor i samband med vård.
Länsarbetsnämnden beslutar om generationsväxling
efter det att nämnden godkänt nyanställning och
överenskommelse träffats med arbetsgivaren.
38 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Vårdbidrag:
- kan utges med beaktande enbart av merkostnader.
Sådana merkostnader får bestämmas till två olika
nivåer, 36 % eller 62,5 % av basbeloppet.
- kan betalas ut till föräldrar för barn som vårdas på
institution längre tid än sex månader. Det kan utgå i
högst 12 månader.
- Samtidigt med dessa regeländringar byts begreppet
handikappad ut mot begreppet funktionshindrad och
begreppet psykiskt utvecklingsstörd mot begreppet
utvecklingsstörd.
1998-05
Överenskommelse mellan Sverige och Lettland om
utgivande av sjukvårdsförmåner träder i kraft
(SFS 1998:186).
1998-06
Deltagare i särskild upphandlad arbetsmarknadsutbildning får behålla utbildningsbidraget vid ledighet
som är en följd av att en utbildningsanordnare gör ett
tillfälligt uppehåll i sin verksamhet, dock under högst
14 kalenderdagar under perioden juni-augusti.
Barnbidragen höjs och flerbarnstilläggen återinförs.
1998-07
Bostadsbidragen: Det särskilda bidraget för hushåll
med mer än tre barn slopas som en följd av att
flerbarnstillägget återinförs.
Läkemedelsförmånen administreras av Socialstyrelsen.
Utbildningsbidraget kan lämnas med samma belopp
som deltagaren skulle ha fått i arbetslöshetsersättning,
dock lägst med 240 kronor om vissa villkor är uppfyllda. Detta gäller även när en deltagare, som under en
pågående heltidsutbildning vilken har föregåtts av
sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst fem
månader, gör ferieuppehåll i dessa studier och då deltar
i arbetsmarknadsåtgärd med utbildningsbidrag.
Räntebidrag för bostad skall inte längre ingå i den
bidragsgrundande inkomsten.
Genom ändring i lagen om homosexuella sambor kan
dessa hushåll erhålla bostadsbidrag.
Vid inkomstprövning av folkpension i form av änkepension skall pensionsförsäkring och pensionssparkonto inte medräknas i årsinkomsten. Kapital som
betalats in till pensionsförsäkring/pensionssparkonto
skall inte heller ingå i den förmögenhet som fastställs.
Utbildningsbidragets dagpenning kan minskas med
ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för
vissa föräldrar (TUFF).
Ersättningsnivån i bostadstillägget till pensionärer höjs
från 83 % till 85 % av bostadskostnaden mellan 100
och 4 000 kronor.
Bestämmelserna om att socialförsäkringsnämnderna
skall ompröva vissa tjänstemannabeslut samt beslut
som gäller återbetalningsskyldighet upphör.
Nämnderna skall inte heller avgöra ärenden som rör
familjebidrag i form av näringsbidrag, vissa ärenden
om bostadsbidrag, ärenden som rör delpension samt
ärenden om eftergift av underhållsstöd.
Vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer som
har sin bostad i särskild boendeform skall värdet av
sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som
avses i 5 § Kommunalskattelagen inte beaktas om den
utgör permanentbostad för pensionärens make.
Socialförsäkringsnämnderna skall inte längre pröva
frågor om:
- eftergift av återbetalningsskyldighet enligt lagen om
underhållsstöd (dock skall ärenden om eftergift enligt
de upphävda lagarna om bidragsförskott och förlängt
bidragsförskott fortfarande prövas av socialförsäkringsnämnderna)
- bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag
- näringsbidrag enligt lagen om handläggning av vissa
ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret.
Vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer skall
utbildningsbidrag ingå i årsinkomsten.
Den nedre åldersgränsen för förtida uttag av ålderspension höjs till 61 år för personer födda 1938 eller
senare.
För den som har förtidspension/sjukbidrag och egen
arbetsskadelivränta gäller att arbetsskadelivräntan
påverkar det särskilda grundavdraget.
Om en ansökan kommit in före den 1 juli 1998 men
inte är avgjord av socialförsäkringsnämnden före detta
datum skall de nya bestämmelserna tillämpas.
1998-04
Länsarbetsnämnden (Lan) skall återkalla anvisningen
om arbetsplatsintroduktion om arbetsgivaren i strid
med sin skriftliga överenskommelse med Lan inte
betalar finansieringsbidraget.
Inom de olika bidragsformerna skall socialförsäkringsnämnderna inte heller längre ompröva beslut om
återbetalningsskyldighet när det belopp som utbetalats
felaktigt överstiger 10 % av basbeloppet.
Överenskommelse mellan Sverige och Litauen om
utgivande av sjukvårdsförmåner träder i kraft (SFS
1998:185).
Enligt övergångsbestämmelser gäller de tidigare
lydelserna i fråga om beslut som har meddelats före
den 1 juli 1998.
Sjuklöneperioden sänks från 28 dagar till 14 dagar.
Man och kvinna som lever tillsammans och är skrivna
på samma adress jämställs med makar vid beräkningen
av bostadstillägg till pensionärer om inte skäl visas för
annat.
39 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Fri prissättning införs på tandvård vilket innebär att
vårdgivaren fastställer priset och därmed patientavgiften. Tandvårdsersättning lämnas med fasta
krontalsbelopp (s.k. grundbelopp) per utförd åtgärd
enligt tandvårdstaxan. För protetiska arbeten och vid
tandreglering lämnas tandvårdsersättning efter avdrag
av ett karensbelopp. För personer som har ett väsentligt
ökat tandvårdsbehov till följd av långvarig sjukdom
eller funktionshinder kan tandvårdsersättning lämnas
med dubbelt grundbelopp vid bastandvård och utan
karensbelopp vid bl.a. protetisk behandling. För vård
som utförs av tandläkare eller tandhygienist som fyllt
65 år lämnas ingen tandvårdsersättning. Tandvårdsersättning lämnas inte för amalgamfyllningar.
1998-10
Vid återbetalningsskyldighet för underhållsstöd
föreligger rätt till umgängesavdrag även när barnet
varit hos den bidragsskyldige under minst sex hela
dygn under en kalendermånad.
1999-01
Försäkringskassornas styrelser tillsätts av Regeringen.
Socialavgifter - förändringar (Lag 1998:679 och
1998:700)
- sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare sänks till
7,50 %
- sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare höjs till
8,23 %
- folkpensionsavgiften upphör
- efterlevandepensionsavgift skall betalas med 1,70 %
för både arbetsgivare och egenföretagare
- tilläggspensionsavgiften har bytt namn till ålderspensionsavgift. Avgiftsuttaget är oförändrat 6,40 % för
både arbetsgivare och egenföretagare
- föräldraförsäkringsavgift skall betalas med 2,20 % för
både arbetsgivare och egenföretagare
- delpensionsavgiften upphör
- arbetarskyddsavgiften upphör
- lönegarantiavgiften upphör
- arbetsmarknadsavgiften höjs till 5,84 % för
arbetsgivare
- den allmänna löneavgiften höjs till 8,04 %
- det totala avgiftsuttaget för arbetsgivare är 33,06 %
- särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster,
avgiftsuttaget oförändrat 24,26 %
- särskild löneskatt på pensionskostnader, avgiftsuttaget oförändrat 24,26 %
Sjuklön. Arbetsgivare med färre än femtio anställda
ska inte längre lämna uppgift till Riksförsäkringsverket
om korta sjukfall med sjuklön bland de anställda.
En ny arbetsmarknadsåtgärd, arbetspraktik, som
ersätter arbetsplatsintroduktion och arbetslivsutveckling, införs. I samband med införandet av arbetspraktik
förenklas och harmoniseras flera arbetsmarknadspolitiska åtgärder där aktivitetsstöd i form av
utbildningsbidrag lämnas. Därför sammanförs de
bestämmelser som styr arbetsmarknadsutbildning,
yrkesinriktad rehabilitering och bidrag till start av
näringsverksamhet till en och samma förordning där
också den nya åtgärden, arbetspraktik, ingår (SFS
1998:1784). Dessa ändringar innebär även följdändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd, förordningen (1997:405) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och införandet av en ny lag om
arbetsmarknadspolitiska aktiviteter som upphäver
lagen (1995:705) om arbetsplatsintroduktion och lagen
(1997:1266) om arbetslivsutveckling (SFS 1998:1790,
1998:1786, 1998:1781). Övergångsbestämmelser har
utfärdats till de nya, upphävda och ändrade
författningarna.
En ny tandvårdsförsäkring träder i kraft.
Inriktningen är att ge alla vuxna ett ekonomiskt stöd för
den vardagliga hälsobefrämjande tandvården, s.k. bastandvård. Personer som har ett väsentligt ökat behov av
tandvård p.g.a. långvarig sjukdom eller funktionshinder
får ett särskilt ekonomiskt stöd.
Kravet för att få hel förtidspension/sjukbidrag mildras.
Kravet var tidigare att arbetsförmågan skulle vara helt
nedsatt för att kunna bevilja hel pension. Från 1999-01
räcker det att arbetsförmågan är i det närmaste helt
nedsatt.
Försäkringen omfattar också ett särskilt högkostnadsskydd för mer omfattande och kostnadskrävande
behandlingar med protetik och vid tandreglering.
En ny lag om särskilda insatser för personer som får tre
fjärdedels förtidspension eller sjukbidrag införs (SFS
1998:1755). En ny förordning om ersättning för
särskilda insatser för personer som får tre fjärdedels
förtidspension eller sjukbidrag införs (SFS 1998:1773).
Med bastandvård avses bl.a. undersökning, förebyggande åtgärder, tandutdragning och fyllningar. Det
finns möjlighet att teckna abonnemang för bastandvård.
Vårdgivaren har det ekonomiska och administrativa
ansvaret inför försäkringskassan. Med vårdgivare avses
antingen verksamhet som bedrivs i offentlig regi eller
företag som bedriver tandvårdsverksamhet, oavsett
företagsform.
Lagen har till syfte att ge personer med tre fjärdedels
pension möjlighet till egen försörjning på den fjärdedels arbetsförmåga som återstår. I första hand ska den
försäkrade erbjudas ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Är detta inte möjligt gäller anställning med
lönebidrag. Om inte heller detta är möjligt ska den
försäkrade erbjudas ett arbete hos Samhall AB.
Anslutningsbegränsningen till försäkringskassan
upphör och ersätts med en anmälan till försäkringskassan.
40 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Försäkringskassan ansvarar för att länsarbetsnämnden
får uppgift om de personer som bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande för arbete på en fjärdedels
heltidsarbete. Försäkringskassan ansvarar även för att
länsarbetsnämnden respektive Samhall AB får
ersättning för de kostnader de har för lönebidrag
respektive anställning.
Premiepensionsmyndigheten hanterar val och byten av
fonder och försäkringskassorna inkomstpensionen och
garantipensionen. Riksförsäkringsverket svarar för
utbetalningar och är tillsynsmyndighet för försäkringskassorna och Premiepensionsmyndigheten. Det första
valet av fonder sker hösten 2000. Den som inte aktivt
väljer fond får sina pengar placerade i Premiesparfonden inom AP-fonden. Den ger en relativt riskfri och
därmed möjligen lägre avkastning.
Assistansersättningens schablonbelopp höjs från 168
till 173 kr/timme. Personer som har särskilda skäl kan
få ersättning med högre belopp, högst 194 kronor per
timme.
Det finns ingen övre åldersgräns för att ta ut pensionen.
Man kan gå i pension från 61 års ålder men då blir
pensionen lägre. Ju längre man arbetar och tjänar in till
sin pension desto högre blir den. Garantipensionen
betalas ut fr.o.m. 65 årsmånaden.
Lagen om statligt personskadeskydd (LSP) gäller även
för den som utför samhällstjänst, ungdomstjänst eller
sådant oavlönat arbete som kan föreskrivas inom ramen
för intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Varje år får alla berörda en information om hur mycket
man har tjänat in totalt sett till sin pension och hur
mycket man kan placera för premiepensionen. Tanken
är att man med den informationen ska kunna ta
ställning till sin framtida pensionering. Den totala
pensionen påverkas också av om man får pension från
arbetsgivaren eller har privat pensionssparande.
Tidigare underrättades en bidragsskyldig förälder
genom delgivning när ansökan om underhållsstöd
kommit in till försäkringskassan. Detta förfaringssätt
tas nu bort.
Räntan för obetalda underhållsstöd (återbetalningsbeloppet) minskas från 5,4 % till 4,1 %.
För personer födda 1938 och 1939 som gör förtida
uttag av sin ålderspension gäller att folkpensionen
beräknas i 30-delar i förhållande till hur många år med
ATP-poäng som tillgodoräknats. För att kunna göra
förtida uttag krävs att det finns minst tre år med ATPpoäng. Pensionstillskott betalas inte ut till dessa
personer. De omfattas inte heller av de särskilda skatteregler som finns för folkpensionärer (särskilt grundavdrag).
Den nya allmänna pensionen, som ersätter ATP och
folkpension, införs. Vissa regler kommer dock att gälla
fr.o.m. 2001 och 2003. Personer som är födda 19381953 får pension från båda systemen och ju senare man
är född desto mer får man från det nya systemet. Födda
1954 och senare får hela sin pension det nya systemet.
Pensionssystemet består av tre delar: Inkomstpension,
garantipension och premiepension.
I de fall ansökan om ålderspension måste göras kan
pensionen betalas ut tidigast fr.o.m. månaden efter
ansökningsmånaden. Undantag gäller för personer som
har särskild efterlevandepension eller förtidspension
före den månad som 65-årsdagen infaller. För dessa
gäller fortfarande tre månaders retroaktivitet.
Inkomstpension bygger på alla inkomster under den
aktiva tiden upp till ett tak strax under 25 000 kronor i
månaden år 1999. Garantipensionen är till för dem som
inte har tjänat in till någon pension alls eller har låg
inkomstpension. Pensionsavgiften är 18,5 procent på
inkomsten. 16 procent går åt för att betala dagens
pensionärer samtidigt som man själv får motsvarande
pensionsrätter för sin egen framtida pension, 2,5
procent går till premiepension och placeras av den
enskilde i olika fonder. Före pensioneringen följer de
intjänade pensionsrätterna den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Premiepensionen växer med
den avkastning det blir på de fonder man valt.
Har ålderspension helt eller delvis återkallats en gång
får ny återkallelse göras tidigast efter ansökningsmånaden. Till exempel en person som har hel ålderspension har begärt att i stället få halv ålderspension.
Om han eller hon sedan begär att få den halva
pensionen ändrad till en fjärdedels pension tar det
minst sex månader innan ändringen genomförs.
Man får pensionsrätt även för tid då man har små barn
oavsett man är föräldraledig eller inte, för plikttjänstgöring (t ex värnplikt) och för högre studier. De
pensionsrätter som gäller barnår kan fördelas mellan
föräldrarna. Skattepliktiga ersättningar från social- och
arbetslöshetsförsäkringarna är också pensionsgrundande.
Pensioner som understiger 2 400 kronor per år betalas
inte längre ut varje månad utan två gånger per år (juni
och december). Undantag finns t.ex. om pensionären
också har bostadstillägg. Bostadstillägg till pensionärer
lämnas med 90 % (tidigare 85 %) av bostadskostnaden
per månad av den del som överstiger 100 kronor men
inte 4 000 kronor.
Kommunerna ges möjlighet att betala ut
kompletterande bostadstillägg t.o.m. år 2000.
Folkpension och ATP beräknas åter på det fulla
basbeloppet. Basbeloppet benämns från år 1999
prisbasbeloppet.
41 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Om kraven för tillgodoräknande av hemlandsår är
uppfyllda vid beräkning av pension skall som tid i
hemlandet räknas tid till tidpunkten för ankomsten i
Sverige. Detta gäller dem som beviljats uppehållstillstånd i Sverige i januari 1999 eller senare.
1999-07
Arbetsskadeförsäkring. Tidigare förordning om FNtjänst ersätts av ny lag som gäller alla anställda i
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten. För den som
tjänstgör i internationell fredsbefrämjande verksamhet
är risken att skadas högre än i många andra verksamheter. Vissa regler införs för att förbättra det
socialrättsliga skyddet. Försäkringskassan skall pröva
om en personskada har uppstått i arbetet enligt lagen
om arbetsskadeförsäkring. Man tillämpar de bevisregler som är förmånligast, dvs. antingen reglerna
enligt arbetsskadeförsäkringen eller reglerna om
Statligt personskadeskydd. Har skada uppstått under
fritid kan den ge rätt till ersättning enligt lagen om
arbetsskadeförsäkring.
För personer födda 1938 eller senare betalas arbetsskadelivränta ut längst t.o.m. månaden före 65årsmånaden.
Delpension. Möjligheterna att få delpension upphör vid
utgången av år 2000. Redan beviljade förmåner löper
även efter år 2000. Likaså kommer delpension att
betalas ut även efter år 2000 till personer som har
ansökt senast år 1999, men där förmånen ska börja
betalas ut först under år 2000.
Socialförsäkringsnämnder skall inte längre fatta beslut
om att avstå från krav på återbetalning av bidragsförskott.
2000-01
Sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare är höjd till
8,50 %. Sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare är
höjd till 9,23 %.
1999-04
Försäkringskassornas styrelser utser ledamöterna i
socialförsäkringsnämnderna och beslutar om antalet
nämnder i kassan och vilket verksamhetsområde varje
nämnd skall ha.
Ålderspensionsavgiften är höjd till 10,21 %. Gäller
både arbetsgivare och egenföretagare.
Underhållsstöd
- Om den bidragsskyldige kan antas komma att
slutbetala förfallna återbetalningsbelopp, får indrivning
begäras senare än två månader, dock senast fem
månader efter det att fordran skulle ha betalats.
Det totala avgiftsuttaget för arbetsgivare är 32,92 % för
år 2000.
Den allmänna löneavgiften är sänkt till 3,09 %.
Den allmänna pensionsavgiften är höjd till 7,0 %. Lag
1999:965.
Särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster,
avgiftsuttaget för år 2000 är oförändrat 24,26 %. Lag
1999:1263.
1999-05
Bostadsbidrag (1999-05-15).
- Försäkringskassans möjligheter att efterge krav på
återbetalningsskyldighet av bostadsbidrag vidgas. Detta
gäller för bidragstagare som under överskådlig tid
(minst ett år) inte kommer att kunna fullgöra sin
återbetalningsskyldighet. För att få eftergift krävs att
bidragstagaren fullgjort anmälningsskyldigheten till
försäkringskassan.
- Hushåll som fått ett för högt preliminärt bostadsbidrag för år 1997 ska betala tillbaka mellanskillnaden
(mellan preliminärt och slutligt bostadsbidrag) men de
slipper betala den extra avgiften.
Särskild löneskatt på pensionskostnader, avgiftsuttaget
för år 2000 är oförändrat 24,26 %. Lag 1999:1273.
Nytt begrepp införs för personer som inte blir folkbokförda i Sverige, s.k. samordningsnummer. Personer
som inte är folkbokförda kommer att tilldelas ett
särskilt identifikationsnummer, s.k. samordningsnummer. Samordningsnummer är konstruerat som ett
personnummer. Skillnaden är att födelsedagen adderas
med 60, t.ex. 460672-0011. Detta innebär att personnummer endast tilldelas de personer som är folkbokförda här i landet.
Högsta dagkalenderdagsberäknade sjukpenning,
föräldrapenning m.fl. dagersättningar blir 602
kronor/dag.
1999-06
Pensionstillskott till ålderspension är maximalt 56,9 %
av prisbasbeloppet, pensionstillskott till förtidspension/
sjukbidrag 112,9 % och till änkepension, omställningspension, förlängd omställningspension och särskild
efterlevandepension 66,9 %. Höjningen av pensionstillskottet med 1,4 procentenheter gäller under tiden
juni 1999 till och med november år 2000. Genom detta
kompenseras pensionärer med låg pension för det
försämrade högkostnadsskyddet för läkemedel. För år
2000 är maximalt pensionstillskott för en ålderspensionär 20 825 kronor, för en förtidspensionär
41 321 kronor och till änkepension, omställningspension och särskild efterlevandepension 23 021
kronor/år.
Inom föräldraförsäkringen införs nya regler vid flerbarnsfödsel, för varje barn utöver det andra (trillingar,
fyrlingar osv.) betalas föräldrapenning ut enligt
sjukpenningnivån för samtliga tillkommande 180
dagar. Detta innebär att för trillingar, fyrlingar osv.
höjs garantinivån till sjukpenningnivå.
42 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Inkomsten av arbete under prövotiden vid vilande
förtidspension (se nedan) ska inte läggas till grund för
SGI för den del som avser pension. Det innebär att om
den försäkrade begär dagersättning (t ex sjuk- eller
föräldrapenning) under prövotiden har han inte rätt till
ersättning för den del som avser pensionen. Inkomsten
av arbete som den försäkrade har under period med
vilande förtidspension kan läggas till grund för SGI.
Det innebär att om den försäkrade begär dagersättning
under period då förtidspensionen är förklarad vilande
har han/hon möjlighet att få dagersättning enligt
gällande regler.
Den försäkrade kan begära att vilandeförklaringen
upphör. Pensionen börjar då betalas ut igen. Under
andra och tredje året skall dock kassan vid en sådan
begäran ompröva rätten till fortsatt pension. Försäkringskassan kan, utan att den försäkrade begärt det,
upphäva vilandeförklaringen under vissa förutsättningar, t.ex. flera eller längre avbrott i arbetet på grund
av sjukdom eller föräldraledighet.
Ett förtydligande i reglerna om minskning och
indragning av förtidspension/sjukbidrag träder ikraft.
Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en
försäkrad som uppbär förtidspension/sjukbidrag skall
pensionen dras in eller minskas med hänsyn till
förbättringen. En försäkrad som regelbundet och under
längre tid har uppvisat en arbetsförmåga som han eller
han antogs sakna när beslutet om förtidspension
fattades, skall enligt de nya reglerna - om inte annat
framkommer - antas ha en väsentligt förbättrad
arbetsförmåga. Arbetsförmåga som en försäkrad
uppvisat under det första året med vilande pension får
inte läggas till grund för minskning eller indragning av
pensionen.
Nya regler om vilande förtidspension träder ikraft. En
försäkrad som uppburit förtidspension under minst ett
år får, efter ansökan och beslut om detta, behålla
förtidspensionen under högst tre kalendermånader,
samtidigt som han eller hon prövar att arbeta. Om den
försäkrade därefter fortsätter att arbeta kan han eller
hon efter ansökan få pensionen förklarad vilande till
den del den försäkrade arbetar och därmed utnyttjar
arbetsförmåga som förutsattes inte finnas när
pensionen beviljades. Under en period om tolv
kalendermånader, de tre månadernas prövotid inräknad,
kan den försäkrade pröva att arbeta, utan att rätten att
få tillbaka pensionen går förlorad. Pensionen kan
vilandeförklaras helt, med tre fjärdedelar, halvt och
med en fjärdedel. Förtidspension som förklarats
vilande betalas inte ut för den tid som vilandeförklaringen avser. Under det första året kan den
försäkrade när som helst begära att få tillbaka
pensionen, utan att försäkringskassan prövar rätten till
fortsatt pension.
En ny regel träder i kraft som innebär att en försäkrad
som förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet
om förtidspension fattades, inte har rätt att uppbära
förtidspension för samma tid och i den omfattning som
förvärvsarbetet utförs. Förtidspension som förklarats
vilande under första året inom systemet med vilande
pension omfattas dock inte av förbudet.
Förändrade regler träder i kraft som innebär att den
försäkrade har skyldighet att, utan oskäligt dröjsmål,
anmäla till försäkringskassan om han eller hon börjar
förvärvsarbeta, utökar sitt förvärvsarbete eller fortsätter
att arbeta efter det första året med vilande förtidspension. Anmälningsskyldighet föreligger också om
den försäkrades arbetsförmåga väsentligt förbättras
utan att han eller hon börjar förvärvsarbeta eller utökar
sitt tidigare förvärvsarbete.
Efter de första tolv månaderna av förvärvsarbete och
vilande pension kan den försäkrade, som fortsätter att
arbeta, ansöka om att få ha pensionen vilande i
ytterligare upp till 24 kalendermånader. Under den
tiden upphör inte det ursprungliga beslutet om rätt till
pension. Om den försäkrade under denna tid anmäler
att han eller hon åter önskar få tillbaka pensionen, sker
emellertid en prövning av den fortsatta rätten till
pension. Också när beslutet om vilande förtidspension
löper ut efter tre år skall den fortsatta rätten till pension
prövas.
En förtidspensionär kan efter beslut av försäkringskassan pröva att förvärvsarbeta i tre månader utan att
förtidspensionen minskas. Under prövotiden beräknas
SGI endast på den del av inkomsten som är inkomst av
arbete och avser arbetstid utöver förtidspensionen. Det
innebär t.ex. att den som har hel förtidspension under
prövotiden inte kan få ersättning vid sjukdom. Om
förvärvsarbetet fortsätter efter prövotiden kan förtidspensionen vara vilande. Under tid med vilande
förtidspension beräknas SGI enligt gällande regler.
Arbetsskadelivränta som är samordnad med förtidspension förklaras också vilande när pension görs
vilande på grund av förvärvsarbete.
Under det första året med vilande pension har den
försäkrade kvar rätten att få bostadstillägg för
pensionärer, om reglerna för inkomstberäkning medger
detta.
Assistansersättningens schablonbelopp höjs från 173
till 178 kronor/timme.
Den försäkrade har rätt att uppbära sjuklön under
prövotid och tid med vilande pension.
Försäkringsmedicinska utredningar. Försäkringskassorna kan köpa sådana. Dessa görs för att bedöma
om en person har rätt till ersättning från socialförsäkringen. Hittills har kassorna i viss utsträckning fått
sådana utredningar från sjukvården.
Under tid med vilande pension har den försäkrade rätt
att få SGI fastställd och att uppbära sjukpenning och
annan dagersättning.
43 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Allmänt barnbidrag höjs från 750 kronor till 850
kronor i månaden.
Försäkringskassan i Östergötlands län får i samband
med försäkringsmedicinska utredningar också bedriva
forskning.
Förlängt barnbidrag höjs från 750 kronor till 850
kronor i månaden.
2000-08
Flerbarnstillägget höjs och lämnas enligt nedan
-227 kronor per månad för det tredje barnet
-680 kronor per månad för det fjärde barnet
-850 kronor per månad för det femte och varje
ytterligare barn.
Utbildningsbidrag byter namn till Aktivitetsstöd.
2001-01
Lägsta belopp för utbetalning respektive återbetalning
av slutligt bostadsbidrag är 200 kronor från och med
avstämningen för bidragsåret 1998 (tidigare 100
kronor).
Förändringar i socialavgifter (Lag 2000:980,
2000:1005):
- sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare är höjd till
8,80 %
- sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare är höjd till
9,53 %
- den allmänna löneavgiften är sänkt till 2,69 %
- det totala avgiftsuttaget för arbetsgivare är 32,82 %
för år 2001. (32,92 % för 2000)
- den allmänna pensionsavgiften är 7,0 %. Lag
1999:965 (oförändrad)
- särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster,
avgiftsuttaget för 2001 är oförändrat 24,26 %. Lag
2000:988
- särskild löneskatt på pensionskostnader,
avgiftsuttaget för 2001 är oförändrat 24,26 %. Lag
2000:993.
Försäkringsmedicinskt centrum.
Riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås och
Nynäshamn avvecklas och ombildas till
Försäkringsmedicinskt Centrum och blir en
resultatenhet hos försäkringskassan i Östergötlands län
som får göra försäkringsmedicinska utredningar för
alla försäkringskassor.
Karensbelopp för tandvård ska inte tillämpas vid
beräkning av ersättning för behandling med avtagbar
hel över- eller underkäksprotes, åtgärd 75 i avdelning B
i tandvårdstaxan. Bestämmelserna om karensbelopp
ska inte heller tillämpas vid beräkning av ersättning för
rebasering och/eller komplicerad lagning av protes,
åtgärd 76 i avdelning B i tandvårdstaxan.
2000-02
Aktivitetsstöd - regeländringar:
- ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program har införts
som heter ”projekt med arbetsmarknadspolitisk
inriktning”
- den lägsta nivån för aktivitetsstöd har höjts från 103
kronor till 143 kronor per dag
- den nya inkomstgrundande ålderspensionen ska
samordnas med andra förmåner vid aktivitetsstöd
- vid start av näringsverksamhet ska avdrag göras för
studiestödsförmåner.
Räntan för obetalda underhållsstöd (återbetalningsbeloppet) minskas från 4,1 % till 3,2 %.
Hushåll som fått för högt preliminärt bostadsbidrag får
betala tillbaka det för mycket erhållna beloppet och en
avgift om det är mer än 2 500 kronor. Tidigare var
gränsen 1 000 kronor.
En familj som förlorar ett barn får behålla samma
bostadsbidrag i sex månader efter dödsfallet. Sker
bostadsbyte inom denna tid upphör bostadsbidraget.
Underhållsstöd. Reglerna ändras för beräkning av
storleken på det belopp som den bidragsskyldige ska
betala tillbaka. De bidragsskyldiga föräldrar som har de
allra lägsta inkomsterna slipper betala om deras
inkomst är under 80 600 kronor. Procenttalet, som
används när beloppet bestäms, höjs: för ett barn från 10
till 14 %, för två barn från 6,25 till 11,5 % per barn och
för tre barn från 5 till 10 % för varje barn.
2000-07
Ny socialförsäkringslag (SFS 1999:799) innebär att
försäkringen delas upp i två delar, en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad:
- för bosättningsbaserad försäkring gäller att man ska
vara bosatt i Sverige för att kunna få bosättningsbaserade förmåner, t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag
- för arbetsbaserad försäkring gäller att man ska arbeta
i Sverige, som anställd eller som egen företagare för att
kunna få en arbetsbaserad förmån, t.ex. sjukpenning
eller föräldrapenning över garantinivån -för vissa
grupper gäller särskilda regler som innebär att
försäkringen gäller även under vistelse i utlandet. Det
gäller exempelvis studerande, biståndsarbetare och
statsanställda.
Sjuklön. En arbetsgivare kan betala en anställds resor
till och från arbete i stället för sjuklön. Dessa dagar
räknas in i sjuklöneperioden. Försäkringskassan tar då
över ansvaret för sjukersättningen efter fjorton dagar
oberoende av om den anställde fått sjuklön eller
reseersättning av arbetsgivaren.
Sjukpenning. En person utan fast anställning kan få
sjukpenning med ledning av hur han eller hon arbetat
före sjukperioden. Detta gäller personer som haft
upprepade korta anställning för vilka det inte går att
utreda hur han eller hon skulle ha arbetat under de
första fjorton dagarna i en sjukperiod. Hittills har dessa
personer inte haft rätt till sjukpenning under de två
första veckorna av sjukfallet.
44 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Assistansersättning:
- den som före fyllda 65 år haft assistansersättning får
behålla ersättningen även efter han eller hon fyllt 65 år.
Assistansersättningens omfattning får inte utökas efter
65-årsdagen
Kommunalt bostadstillägg får utges av kommuner även
under åren 2001 och 2002.
Med anledning av att socialförsäkringslagen träder i
kraft upphävs Riksförsäkringsverkets föreskrift om
vilken försäkringskassa som ska fatta beslut om
förmånen.
Övergångsregler införs
- provisoriska beslut som är gynnande får fattas av
tjänsteman om socialförsäkringsnämnden gett ett
sådant bemyndigande
Nya belopp för beräkning av bostadskostnadsschabloner har fastställts av RFV. Beloppen för
uppvärmning har höjts med fem kronor till 127 kronor
per kvadratmeter i zon 1 (norra Sverige), med fyra
kronor till 111 kronor per kvadratmeter i zon 2
(mellersta Sverige) och med tre kronor till 101 kronor
per kvadratmeter i zon 3 och 4 (södra Sverige).
Beloppet för driftskostnad för småhus har höjts med 15
kronor till 125 kronor per kvadratmeter. Samtliga
belopp gäller per år.
Handikappersättning och vårdbidrag: Ny lag
(1998:703) införs som innebär att handikappersättning
utges som självständig förmån med belopp som
motsvarar 36, 53 eller 69 % av prisbasbeloppet. I
socialförsäkringslagen (1999:799) finns bestämmelser
om vem som omfattas av lagen om handikappersättning och vårdbidrag. Enligt övergångsbestämmelserna
kan handikappersättning fortsättningsvis utges som
tilläggsförmån till pension till den som den 1 januari
2001 visats utomlands och uppbär pension och
handikappersättning som tilläggsförmån.
Riksförsäkringsverkets föreskrift om beräkning av
bostadskostnad för småhus har ändrats på så sätt att
ändrad fastighetsskatt beaktas först året efter
ändringen. Detta innebär att både ändring av fastighetsskattesatsen och eller ändring av taxeringsvärdet
används vid beräkningen av bostadskostnaden först
året därpå.
Allmänt barnbidrag höjs från 850 till 950 kronor i
månaden. Förlängt barnbidrag höjs från 850 till 950
kronor i månaden. Flerbarnstillägget höjs och lämnas
med följande belopp:
- 254 kronor per månad för det tredje barnet
- 760 kronor per månad för det fjärde barnet
- 950 kronor per månad för det femte och varje
ytterligare barn.
2001-02
Underhållsstöd utges fr.o.m. månaden efter den då
rätten till stödet uppkommit.
2001-04
Adoptionskostnadsbidraget höjs från 24 000 kronor till
40 000 kronor.
Bestämmelserna om underhållsstöd vid växelvis
boende ändras så att båda föräldrarna kan få maximalt
halvt underhållsstöd (586 kronor/mån) om barnet bor
växelvis hos dem. Stödet minskas med hälften av det
belopp som skulle ha fastställts som återbetalningsbelopp om föräldern i stället varit återbetalningsskyldig
till försäkringskassan. Ett barn som studerar kan vid
växelvis boende få underhållsstöd i förhållande till
båda föräldrarna (maximalt 2x586 kronor/mån).
Minskning av stödet sker på samma sätt som ovan för
vart och ett av delbeloppen.
Pension enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension
(LIP) kan börja betalas ut från den 1 januari 2001. Till
en början gäller detta dock endast för s.k. tidigt uttag
för de som är födda åren 1938-1940.
Taket för särskilt grundavdrag höjs till 1,559 gånger
prisbasbeloppet för ogift och 1,381 gånger prisbasbeloppet för gift pensionär. Grundavdraget höjs
Den tillfälliga skattereduktionen på max 1 320 kronor
per år blir kvar även 2001.
2001-07
Den beskattningsbara inkomsten minskas med 50 % av
pensionsavgiften (tidigare 75 %) och den framräknade
skatten minskas med 50 % av pensionsavgiften
(tidigare 25 %).
Aktivitetsstöd:
- För den som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning höjs ersättningen
- Ett förhöjt aktivitetsstöd på maximalt 680 kronor per
dag införs för den som har en högre månadsinkomst än
15 950 kronor
- Samordning införs mellan Aktivitetsstöd/Arbetslöshetsförsäkring/Särskilt utbildningsbidrag av de första
100 dagarna som utbetalas med förhöjd ersättning
- Särskilda regler finns för deltidsarbetslösa
- Övergångsbestämmelser finns
- Möjlighet finns att behålla aktivitetsstödet vid
frånvaro på grund av tillfällig vård av barn.
Skiktgränserna för statlig skatt höjs.
Bostadstillägg till pensionärer lämnas med 90 % av
bostadskostnaden per månad av den del som inte
överstiger 4 500 kronor. Detta innebär att de s.k.
”golvet” om 100 kronor tas bort. ”Taket” höjs med 500
kronor.
För särskilt bostadstillägg till pensionärer höjs gränsen
för den bostadskostnad som kan beaktas från 5 200
kronor till 5 700 kronor. Vidare höjs gränsen för skälig
levnadsnivå till lägst 1,294 gånger prisbasbeloppet för
den som är ogift och lägst 1,084 gånger prisbasbeloppet för den som är gift.
45 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Föräldraförsäkring:
- En kontaktdag per barn och år införs för barn i
åldrarna mellan 6-11 år
- Tio pappadagar kan i vissa fall tas ut av annan
försäkrad person
- Tillfällig föräldrapenning kan utbetalas till annan
försäkrad person när föräldern är sjuk och därför
varken kan arbeta eller våda sitt barn
- Bättre skydd vid spädbarnsdöd.
Bostadsbidrag: - Försäkringskassan får möjlighet att
pröva flera ärenden för eventuell eftergift av återkrav.
Det är inkomsten under hela året som bestämmer hur
stort bostadsbidrag man har rätt till. Den nya möjligheten gäller ärenden där anmälningsskyldigheten inte
fullgjorts men där försäkringskassan finner att bidragsmottagarna inte skäligen borde ha insett att de var
skyldiga att göra anmälan. T.ex. kan det gälla inkomstökning som inträffat senare under året efter det att
utbetalning av bostadsbidrag upphört.
Assistansersättningens schablonbelopp höjs från 178
kronor till 184 kronor.
Föräldraförsäkringen: - För barn födda fr.o.m. den 1
januari 2002 gäller att föräldrapenningen förlängs med
30 dagar till totalt 480 dagar och att 60 dagar blir
förbehållna var och en av föräldrarna vid gemensam
vårdnad. För dagar uttagna fr.o.m. den 1 januari 2002
gäller att:
Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring upphör att
gälla vid utgången av år 2000. Den upphävda lagen ska
gälla på redan beviljade delpensioner.
Inkomstbasbeloppet införs och det motsvarar år 2001
det förhöjda prisbasbeloppet. Det räknas upp med
förändringen i inkomstindex.
- En ny förmånsnivå införs, en åttondel, inom föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
- Garantinivån (minimiersättningen) för föräldrapenningdagar, som kan betalas ut med sjukpenningnivå, höjs från 60 kronor till 120 kronor per dag. Nivån
byter namn till grundnivå. Utöver dessa sjukpenningdagar finns ytterligare 90 dagar som ersätts med
oförändrat 60 kronor per dag. Tidigare kallades dessa
dagar garantidagar och ersattes enligt garantinivån.
Från årsskiftet kallas nivån lägstanivå.
2001-08
Rehabiliteringsersättning: Ändring i förordningen
(1991:1321) om rehabiliteringsersättning (2001:550).
Ändringen innebär att rehabiliteringsersättning i form
av särskilt bidrag kan betalas för resekostnader med
egen bil med högst 110 öre per kilometer.
2001-09
Underhållsstöd: - Genom ändring i föräldrabalken ges
utökad rätt till underhåll för barn mellan 18 och 21 år.
Om barnet går i skola efter fyllda 18 år ska föräldrarna
alltid vara underhållsskyldiga under den tid som
skolgången pågår. Ett studieavbrott ska inte längre
kunna leda till att föräldrarnas underhållsskyldighet
upphör slutgiltigt. Motsvarande ändringar genomförs
bl.a. för rätten till förlängt underhållsstöd. Stöd kan
dock även i fortsättningen betalas ut längst till och med
juni det år som barnet fyller 20 år.
Tandvård: - för vård som utförs av tandläkare eller
tandhygienist som fyllt 67 år lämnas ingen tandvårdsersättning. Tidigare var åldersgränsen 65 år.
2002-01
Aktivitetsstöd: - den lägsta nivån för aktivitetsstöd höjs
från 143 kronor till 183 kronor per dag.
Högriskskydd för levande donatorer:
- Särskilt högriskskydd införs för levande donatorer av
organ och vävnader i samband med donationsingrepp
eller utredningar om sådant ingrepp. Skyddet innebär
att donatorns arbetsgivare har rätt till ersättning från
sjukförsäkringen för sina kostnader för sjuklön. Den
enskilde får ersättning för den första dagen i en
sjukperiod (karensdagen).
Vårdbidrag: - Ändring i 13 § Lagen om handikapp och
vårdbidrag (1998:703). Ändringen innebär att vårdbidrag inte får betalas ut för längre tid tillbaka än den
månad då ansökan om vårdbidrag gjordes (2001:1110).
Pension: - Till ålderspensionärer födda 1937 eller
tidigare införs följsamhetsindexering av tilläggspension. Det innebär att tilläggspensionen räknas upp i
förhållande till inkomstutvecklingen i samhället.
Sjukpenningrätten: - Försäkringskassans skyldighet att
vid en viss senare tidpunkt göra en s.k. fördjupad
bedömning av sjukpenningrätten upphör. Ändringen
påverkar inte bedömningen av rätten till sjukpenning.
- Inkomstbasbeloppet för 2002 är fastställt till 38 800
kronor. Det används vid beräkning av högsta pensionsgrundande inkomst, vilken är 291 000 kronor
(7,5x38 800). Förhöjt prisbasbelopp för 2002 är fastställt till 38 700 kronor och det används vid beräkning
pensionspoängen. Prisbasbeloppet för 2002 är fastställt
till 37 900 kronor och används vid beräkning av
pensionsbelopp.
Assistansersättning: Ersättningens schablonbelopp höjs
från 184 kronor till 191 kronor för 2002. Högsta
möjliga timbelopp är 214 kronor.
46 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Bostadstillägg till pensionärer: - Nivån för maximalt
bostadstillägg till pensionärer höjs från 90 till 91 % av
bostadskostnaden. Bostadstillägg kan lämnas med
högst 91 % av bostadskostnaden av den delen som inte
överstiger 4 500 kronor per månad. Det högsta
bostadstillägg som kan betalas ut är 4 095 kronor per
månad. Åldersgränsen för när ett hemmavarande barn
ska anses som självförsörjande och därmed svara för en
del av bostadskostnaden höjs från 18 till 20 år. Vid
beräkning av bostadstillägg till pensionärer ska
hemmavarande barns andel av bostadskostnaden
medräknas under förutsättning att barnet inte har fyllt
20 år och att barnet inte är självförsörjande.
2002-06
Avtal mellan EU och Schweiz om bl.a. fri rörlighet för
personer. Genom avtalet tillämpas EU-reglerna på
socialförsäkringsområdet (förordningarna 1408/71 och
574/72) mellan EU-länderna och Schweiz. Schweiz
likställs i sammanhanget med medlemsstat varigenom
schweiziska medborgare m.fl. omfattas.
Socialförsäkringslagen: För tid då en försäkrad inte
vistas i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska
samarbetsområdet eller i Schweiz får förmåner som
grundas på bosättning utges endast i de fall som avses i
4 kap. 2 och 3 §§ socialförsäkringslagen. Tidigare har
försäkrad som vistats i land inom EES undantagits från
den s.k. begränsningsregeln. Ändringen innebär att
även försäkrade som vistas i Schweiz undantas.
Beräkning av bostadsschabloner:
- För uppvärmning har nya belopp fastställts av RFV:
- kvadratmeter bostadsyta i zon 1 149 kronor
- kvadratmeter bostadsyta i zon 2 130 kronor
- kvadratmeter bostadsyta i zon 3-4 119 kronor
2002-07
Tandvårdsersättning: För personer som under det år
vården ges fyller minst 65 år lämnas tandvårdsersättning för hela kostnaden för protetiska åtgärder enligt
avdelning B punkt 61-67, 681-76, 78, 79, 81 och 83-89
i tandvårdstaxan. För åtgärd 681 och 682 är dock
ersättningen begränsad till de belopp som framgår av
tandvårdstaxan. Tandvårdsersättning enligt denna
bestämmelse lämnas inte för bastandvård och inte
heller för gjutmetaller, ädelmetaller eller annat material
som Riksförsäkringsverket föreskriver. Vid implantatbehandling av en helt tandlös överkäke utgår ersättning
för högst sex fixturer. Vid sådan behandling av en helt
tandlös underkäke utgår ersättning för högst fem
fixturer.
Beloppet för driftskostnad för småhus är fastställt till
132 kronor per kvadratmeter. Samtliga belopp gäller
per år.
Barnpension: Avbrottsregeln för barnpension
försvinner. Barn med studieavbrott behöver inte längre
återta studierna innan det fyller 19 år för att vara
berättigad till barnpension.
Socialförsäkringslagen: Enligt lagen (SFS 1999:799)
delas försäkringen fr.o.m. 2001-01 upp i två delar, en
bosättningsbaserad och en arbetsbaserad. För den
bosättningsbaserade försäkringen gäller att man ska
vara bosatt i Sverige för att få bosättningsbaserade
förmåner. För den arbetsbaserade försäkringen gäller
att man ska arbeta i Sverige för att kunna få arbetsbaserad förmån. Fr.o.m. 2002-01 gäller att föräldrapenning enligt lägsta- och grundnivå räknas som
bosättningsbaserad förmån och över lägstanivån är
föräldrapenningen arbetsbaserad.
Från tandvårdsersättningen skall det under en
behandlingsomgång avräknas ett karensbelopp om
7 700 kr. Som en behandlingsomgång räknas en
tidsperiod om högst ett år.
Förhandsprövning ska göras när det avses att tandvårdsersättning ska lämnas enligt ovanstående. I sådant
fall ska försäkringskassan pröva både behandlingsförslaget och skäligheten av vårdgivarens anspråk på
ersättning för behandlingen.
2002-02
Konventioner: Tilläggsöverenskommelse till
konventionen mellan Sverige och Turkiet om social
trygghet (SFS 2001:1285).
Vid Skåne läns allmänna försäkringskassa skall det
finnas en för alla försäkringskassor gemensam enhet
för handläggning av ärenden om tandvårdsförsäkring
för försäkrade som under det år vården ges fyller minst
65 år.
2002-04
Tandvårdsersättning: Tandvårdsersättning lämnas inte
för fyllning enligt avdelning A. Bastandvård i bilagan
till förordningen (1998:1337) om tandvårdstaxa åtgärd
54, 55 och 91om den görs med amalgam.
Föreskrifterna ska inte tillämpas på behandlingar som
har påbörjats före ikraftträdandet. Bestämmelserna ska
inte heller tillämpas på sådana behandlingar som ska
förhandsprövas om begäran om förhandsprövning har
inkommit före ikraftträdandet.
Bestämmelserna om karensbelopp ska inte tillämpas
vid beräkning av tandvårdsersättning för behandling
med avtagbara proteser enligt avdelning B. Protetik
och tandreglering i bilagan till förordningen
(1998:1337) om tandvårdstaxa åtgärd 70–74, 78 eller
79.
Vårdbidrag: Föräldrabegreppet utvidgas så att med
förälder likställs vårdnadshavare som inte är förälder
men som har vård av barnet (SFS 2002:321).
Dessa föreskrifter ska inte tillämpas på behandlingar
som har påbörjats före ikraftträdandet.
47 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Arbetsskador: Bevisregeln i 2 kap. Lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) ändras. Till skillnad från den
bevisregel som tillämpades tidigare med uppdelning i
två led, skadlighets och sambandsbedömning, görs nu
prövningen med ett enhetligt beviskrav. En skada eller
sjukdom ska anses ha uppkommit till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan om övervägande skäl
talar för det. Vid prövningen av om det är en arbetsskada ska det göras en sammanfattande bedömning av
olika av varandra oberoende förhållanden. En given
utgångspunkt är om det i den försäkrades arbetsmiljö
har funnits någon faktor som har kunnat ge upphov till
en sådan sjukdom eller skada som han eller hon har.
2003-01
Förändringar i socialförsäkringsavgifter:
- avgiftsuttaget för arbetsgivare är oförändrat 32,82 %
- avgiftsuttaget för egenföretagare är oförändrat
31,01 %
- sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare höjs från
8,80 % till 11,08 %
- sjukförsäkringsavgiften för egenföretagare höjs från
9,53 % till 11,81 %
- arbetsmarknadsavgiften för arbetsgivare sänks från
5,84 % till 3,70 %
- arbetsmarknadsavgiften för egenföretagare sänks från
3,30 % till 1,16 %
- arbetsskadeavgiften för arbetsgivare och
egenföretagare sänks från 1,38 % till 0,68 %
- allmänna löneavgiften för arbetsgivare och
egenföretagare höjs från 2,69 % till 3,25 %
- den allmänna pensionsavgiften är oförändrad 7,0 %
- särskild löneskatt för vissa förvärvsinkomster,
avgiftsuttaget är oförändrat 24,26 %
- särskild löneskatt på pensionskostnader,
avgiftsuttaget är oförändrat 24,26 % för 2002.
Undantaget från arbetsskadebegreppet vad avser
psykiska och psykosomatiska sjukdomar ska inte
längre omfatta arbetstvister i form av rättsliga tvister.
När livränta beviljas tills vidare ska försäkringskassan
vid beslutet ta ställning till frågan om efterkontroll.
Bostadsbidrag: Tidigare har bevisbördan för att visa att
makar eller sammanboende, som uppger att de inte
lever tillsammans men som Försäkringskassan funnit
anledning att misstänka sammanbor, legat hos Försäkringskassan. Genom lagändring gäller nu det omvända.
En man och en kvinna som är gifta eller sammanboende anses bo tillsammans om inte den som ansöker
om bostadsbidrag eller den som bidrag betalas ut till
visar att de inte bor tillsammans.
Aktivitetsstöd:
- den lägsta nivån för aktivitetsstöd höjs från 183
kronor till 223 kronor per dag
- nya/ändrade förmåner kan minska aktivitetsstödet till
följd av ändringar inom sjukförsäkrings- och pensionsområdena samt införandet av rekryteringsbidrag.
Totalförsvarspliktiga: Lägsta belopp i dagpenning
(repetitionsutbildning) höjs från 55 kronor till 120
kronor per dag.
Reseersättningar m.m. till personer med funktionshinder: -administrationen av reseersättningar förs över
från de allmänna försäkringskassorna till Arbetsmarknadsverket. Det finns vissa övergångsregler.
Underhållsstöd: Statens fordran får helt eller delvis
efterges när återbetalningsskyldighet beslutats
avseende tid före den dag då faderskapet fastställdes
om det finns synnerliga skäl.
Arbetsskadeförsäkring: Den som vill få sin rätt till
ersättning från arbetsskadeförsäkringen prövad ska
göra en skriftlig ansökan till Försäkringskassan.
Överenskommelse (SFS 2002:380) mellan Sverige och
Bosnien-Hercegovina om tillämpning av konventionen
mellan Sverige och Jugoslavien om social trygghet
träder i kraft. Överenskommelsen tillämpas fr.o.m. 23
maj 1992.
En särskild arbetsskadeersättning införs som syftar till
att vara en kompensation för karensdagar i sjukförsäkringen. Den betalas till den som har beviljats ersättning
för inkomstbortfall till följd av arbetsskada och ska
vara kompensation för inkomstförlust som avser två
karensdagar. Den särskilda arbetsskadeersättningen
betalas med 80 procent av det livränteunderlag som
gäller vid tiden för beslutet delat med 365. Om den
försäkrade kan visa att han eller hon har haft fler än två
karensdagar med inkomstförlust på grund av arbetsskadan kan särskild arbetsskadeersättning betalas med
80 procent av den faktiska inkomstförlusten även för
dessa dagar. Ersättningen begränsas dock till högst 80
procent av det livränteunderlag som gällde vid tiden för
beslutet delat med 365.
48 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Bestämmelserna om från och med vilken tidpunkt
livränta ska beviljas ändras och anpassas till motsvarande krav på varaktighet av arbetsförmågans nedsättning som gäller för sjuk- och aktivitetsersättning.
Det innebär att livränta kan beviljas när förmågan att
skaffa inkomst genom arbete på grund av arbetsskadan
är nedsatt med minst en femtondel och nedsättningen
är varaktig eller kan antas bli bestående under minst ett
år.
Sjuk- och aktivitetsersättning: Regler om sjuk- och
aktivitetsersättning införs för personer som har en
varaktig eller långvarig medicinskt grundad nedsättning av arbetsförmågan. Vid samma tidpunkt upphör
bestämmelserna om förtidspension och sjukbidrag.
Förtidspension blir sjukersättning. Sjukbidrag blir
tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Förtidspensionen och sjukbidraget var en del av det
allmänna pensionssystemet. Sjuk- och aktivitetsersättning kommer att vara en del av sjukförsäkringssystemet. Gränsen höjs för att få ersättning vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan på grund av
sjukdom från 16 år till tidigast halvårsskiftet det år då
personen fyller 19 år.
Nya bestämmelser införs om att livräntan kan
omprövas om den försäkrades möjlighet att bereda sig
inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats.
Bestämmelserna innebär att livräntan kan omprövas
om inkomsterna ökar så att den försäkrade inte längre
har någon inkomstförlust på grund av arbetsskadan.
Bedömningen av arbetsförmågan för rätt till sjuk- och
aktivitetsersättning är oförändrad. Det innebär att en
person som fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en
fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning
av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan har
rätt till sjuk- eller aktivitetsersättning. Nedsättningen
måste antas bestå under minst ett år. Vid bedömningen
av arbetsförmågans nedsättning ska hänsyn tas till den
försäkrades förmåga att försörja sig själv. Det gäller i
första hand möjligheten att klara ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Man kan få
hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels ersättning.
Vilken grad man får beror på i vilken omfattning
arbetsförmågan bedöms vara nedsatt.
Bestämmelserna om samordningen mellan livränta och
sjuk- eller aktivitetsersättning ändras. Ändringen innebär att samordning ska göras om en försäkrad uppbär
livränta och vid en senare tidpunkt blir berättigad till
sjuk- eller aktivitetsersättning för en icke arbetsrelaterad sjukdom.
Bestämmelser införs om samordning mellan livränta
och sjukpenning. När livränta beviljas retroaktivt ska
det göras avdrag för sjukpenning som har betalats ut
för samma tid.
Bestämmelser införs om anmälningsskyldighet vid
ändrade förhållanden.
Personer i åldrarna 30-64 år kan få sjukersättning eller
tidsbegränsad sjukersättning beroende på för hur lång
tid arbetsförmågan bedöms vara nedsatt. Personer i
åldrarna 19–29 år kan få aktivitetsersättning. Den är
alltid tidsbegränsad till mellan ett och tre år i taget.
Arbetsskadelivräntan ska värdesäkras genom att årligen
räknas upp med hälften av inkomstindexets reala
förändring och inkomstindexets hela prisförändring.
Bestämmelserna om ersättning vid dödsfall på grund av
en arbetsskada ändras. Omställningslivränta kan
betalas till efterlevande make under en tid av tio
månader räknat från tidpunkten för dödsfallet. En
efterlevande som sammanbor med barn under 18 år kan
ha rätt till förlängd omställningslivränta. Den särskilda
efterlevandelivräntan avskaffas och kan inte längre
beviljas efter utgången av år 2002.
Ungdomar som på grund av funktionshinder ännu inte
har avslutat sin utbildning på grundskole- och
gymnasienivå har rätt till hel aktivitetsersättning under
den tid det tar att avsluta studierna. Ingen prövning av
arbetsförmågan görs i dessa ärenden.
Aktivitetsersättning kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter. Aktiviteterna som ska ha till
syfte att tillvarata den enskildes möjligheter till
utveckling och arbete under ungdomsåren, ska ge den
individen möjligheter att utveckla sina färdigheter men
också att stärka sina förutsättningar för arbete.
Personen väljer själv vilka aktiviteter som han eller hon
vill delta i. Försäkringskassans uppgift är att stödja den
enskilde bland annat genom att planera och samordna
aktiviteterna. För kostnader med anledning av
aktiviteterna kan personen få särskild ersättning.
Sjukpenninggrundande inkomst: Den sjukpenninggrundande inkomsten ska omprövas när livränta
beviljas och därmed finns samma stöd för samordning
mellan sjukpenning och livränta som mellan sjukpenning och pension. I och med detta undviks att
sjukpenning bestäms utifrån en SGI som inkluderar den
inkomstminskning som redan är kompenserad av
livränta.
Personer som studerar och har rekryteringsbidrag för
vuxenstuderande får ha sin SGI vilande. Detta gällde
tidigare för personer som studerade och hade särskilt
utbildningsbidrag.
Sjuk- och aktivitetsersättning kan betalas ut dels i form
av en inkomstrelaterad sjuk-eller aktivitetsersättning,
dels i form av en garantiersättning. Garantiersättning
får de som inte har haft eller har haft låga förvärvsinkomster innan arbetsförmågan blev nedsatt av
medicinska skäl. Det gäller under förutsättning att vissa
villkor ifråga om arbete eller bosättning uppfylls.
49 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Garantiersättningen är avsedd att ge ett ekonomiskt
grundskydd oberoende av tidigare arbetsinkomster.
Inkomstrelaterad sjuk- eller aktivitetsersättning är
däremot knuten till arbetsinkomsten. Den inkomstrelaterade sjuk- och aktivitetsersättningen beräknas på
basis av en antagandeinkomst. Antagandeinkomsten
beräknas enligt huvudregeln som genomsnittet av de
tre högsta omräknade bruttoårsinkomsterna som
intjänats under en given period, s.k. ramtid. Ramtiden
är mellan fem och åtta år beroende på den enskildes
ålder.
När det gäller att beräkna årlig bruttoinkomst för
bilstöd har förordningen (1988:890) om bilstöd till
handikappade före 2003, förutom inkomst enligt 5 §
lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,
även medtagit följande socialförsäkringsförmåner:
- folkpension och tilläggspension enligt AFL till den
del pensionen minskar pensionstillskottet enligt 3 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott,
- hustrutillägg enligt lagen (1994:309) om hustrutillägg
i vissa fall,
- aktivitetsstöd enligt förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd eller rehabiliteringsersättning enligt AFL,
- vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag, i den utsträckning bidraget
inte är ersättning för merkostnader.
Om en person har haft sjuk- eller aktivitetsersättning
under 12 månader och vill pröva ett arbete kan han
eller hon ansöka om vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. I upp till tre kalendermånader kan personen pröva
att arbeta och samtidigt få behålla sjuk- eller aktivitetsersättningen. Därefter kan personen under en begränsad
tid arbeta och ha ersättningen vilande utan att rätten till
ersättning påverkas.
Inkomstberäkningen har från och med den 1 januari
2003 ändrats så att med årlig bruttoinkomst avses
endast inkomst enligt 12–17 §§ lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Överstyrelsen för civil beredskap har bytt namn till
Krisberedskapsmyndigheten, vilket lett till vissa
ändringar i förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga och i förordningens verkställighetsföreskrifter
anges att Riksförsäkringsverket ska höras i frågor om
rehabilitering.
När det gäller att beräkna årlig bruttoinkomst för
bilstöd har lagen före 2003 hänvisat till hur beräkning
av bruttoinkomst görs i lagen om bostadstillägg till
pensionärer. Inkomstberäkningen har från och med den
första januari 2003 ändrats i denna senare lag, alltså
sker en följdändring för bilstödet. Beräkningen sker
med utgångspunkt från inkomstskattelagen, dock med
vissa undantag.
Bostadsbidrag: Det rekryteringsbidrag till vuxenstuderande som införs ska ingå i den bidragsgrundande
inkomsten.
Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt 12–17 §§
lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer
m.fl.
Underhållsstöd: Barn till en avliden förälder som
tidigare inte kunde få barnpension kan ha rätt till
efterlevandestöd. Möjligheten att få underhållsstöd
upphör samtidigt för dessa barn.
Handikappersättning och vårdbidrag: Ändringar i lagen
(1988:703) 5 och 8 §§ om handikappersättning och
vårdbidrag: 5 § Handikappersättning kan utges från och
med juli månad det år den försäkrade fyller 19 år.
Tidigare gällde från och med det år en person fyllt
sexton år.
Föräldraförsäkring:
-Grundnivån i föräldrapenningen höjs från 120 kronor
till 150 kronor för ersättningsdagar
- tillfällig föräldrapenning kan ges ut till föräldrar som
vårdar ett barn, som är yngre än 240 dagar, i hemmet,
om alternativet till vården i hemmet skulle ha varit
fortsatt sjukhusvård
8 § En förälder har rätt till vårdbidrag för barn till och
med juni månad det år då barnet fyller 19 år Tidigare
gällde till 16 år.
Assistansersättning: Timbeloppet för assistansersättning höjs från 191 till 198 kronor för 2003 och
det förhöjda timbeloppet från 214 till 222 kronor.
Övergångsbestämmelser
- Den som vid ikraftträdandet uppbär handikappersättning har fortsatt rätt till ersättning trots att
ålderskravet i 5 § inte är uppfyllt.
- För den som ansöker om handikappersättning under
2002 men får beslut först under 2003 ska beslutet
grundas på bestämmelserna vid ansökningstillfället.
- Förälder har inte rätt till vårdbidrag under tid då
barnet uppbär handikappersättning, sjukersättning eller
tidsbegränsad sjukersättning.
Bilstöd till handikappade: Ändringar i förordningens
(1988:890) 5 och 8 §§ om bilstöd till handikappade:
5 § Förmånerna förtidspension och sjukbidrag har
ändrats och bytt namn därför har orden förtidspension
och sjukbidrag har ersatts med de nya begreppen
sjukersättning och aktivitetsersättning.
Tidigare lydelse, med krav på att den försäkrade ska ha
lämnat arbetsmarknaden med förtidspension (nu sjukersättning eller aktivitetsersättning) för att ha rätt till
bilstöd, har utgått. 8 § första stycket har ändrats till:
Pension: - Efterlevandepension: Nya bestämmelser
gäller för efterlevandepension. Efterlevandepension
som grundar sig på dödsfall år 2003 eller senare kan
betalas ut som barnpension, omställningspension/förlängd omställningspension och änkepension.
50 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Efterlevandestöd till barn kan betalas ut som tillägg till
eller ersättning för barnpension. Garantipension kan
betalas ut som tillägg till eller ersättning för omställningspension och änkepension. Folkpension och
pensionstillskott försvinner från och med år 2003 och
ersätts av garantipension och efterlevandestöd till barn.
Det särskilda grundavdraget för pensionärer (SGA) vid
beskattningen tas bort. Från och med januari 2003
beskattas pension på samma sätt som arbetsinkomst.
Garantipension är ett grundskydd. Basnivån för
garantipension till omställningspension/förlängd
omställningspension är 2,13 prisbasbelopp. Om det för
den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid ska basnivån avkortas med en 40-del för varje år
som saknas. Basnivån eller den avkortade basnivån
reduceras bland annat av den omställningspension/förlängda omställningspension som den efterlevande har
rätt till. Garantipension betalas ut längst till och med
månaden före den månad den efterlevande fyller 65 år.
Särskild efterlevandepension kan inte nybeviljas efter
december 2002.
En kvinna född 1944 eller tidigare kan på vissa villkor
få änkepension i stället för omställningspension om
hon var gift med den avlidne vid utgången av år 1989.
Har dödsfallet inträffat före år 2003 räknades
efterlevandepensionerna om från och med januari
2003.
Från och med år 2003 består änkepensionen av två
delar. Den ena delen motsvarar tilläggspension i form
av änkepension enligt AFL i dess lydelse före år 2003.
Underlaget är den avlidnes på visst sätt beräknade
tilläggspension. Änkan får 40 procent eller, om det
finns barn som får barnpension, 35 procent av den
avlidnes tilläggspension. Den andra delen av änkepensionen är ett tillägg för det första prisbasbeloppets
inkomster (90-procentstillägg). Tillägget betalas ut
längst till och med månaden före 65-årsmånaden.
De anpassade reglerna för barnpension, omställningspension/förlängd omställningspension, särskild
efterlevandepension och änkepension samlas i två nya
lagar nämligen i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) och i
lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om
efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
(InfEPL).
Dödsfall år 2003 eller senare: Barnpension betalas ut
till och med den månad barnet fyller 18 år. Den kan
därefter förlängas om barnet går i grundskola,
gymnasieskola eller likvärdigt, dock längst till och med
juni månad det år barnet fyller 20 år. Omställningspension betalas ut till efterlevande man eller kvinna
som inte har fyllt 65 år. Den kan betalas ut i tio
månader. Omställningspension kan betalas ut för
förlängd tid (förlängd omställningspension) om den
efterlevande har vårdnaden om barn under 18 år. Den
kan då förlängas i 12 månader. Dock betalas förlängd
omställningspension alltid ut till och med den månad
yngsta barnet fyller 12 år.
En kvinna född 1945 eller senare får omställningspension och garantipension till denna förmån men kan
på vissa villkor även få änkepension om hon var gift
med den avlidne vid utgången av år 1989 och då
uppfyllde villkoren för rätt till änkepension. Dessutom
måste hon ha varit gift hela tiden fram till dödsfallet
och då också uppfylla villkoren för rätt till änkepension. Änkepensionen beräknas med hänsyn till
mannens år med pensionspoäng till och med år 1989.
Änkepension betalas ut till den del den överstiger
omställningspensionen och garantipensionen. När
omställningspensionen/garantipensionen upphör
betalas änkepensionen ut i sin helhet om villkoren för
den fortfarande är uppfyllda.
Barnpension och omställningspension/förlängd
omställningspension som grundar sig på dödsfall år
2003 eller senare beräknas på ett nytt underlag. Dessa
förmåner är en viss procentsats av den avlidnes efterlevandepensionsunderlag (EPU). EPU grundar sig på
den pensionsbehållning beräknad på visst sätt som
tillgodoräknats för den avlidne i det reformerade
ålderspensionssystemet till och med året före dödsfallsåret (faktisk pensionsbehållning) och i förekommande
fall pensionsbehållning beräknad på grundval av
antagandeinkomst från och med dödsfallsåret till och
med det år den avlidne skulle fyllt 64 år (antagen
pensionsbehållning). Omställningspension är 55
procent av EPU. Barnpension är 35 eller 30 procent av
EPU. Finns det flera barn ökas procenttalet med 25
respektive 20 för varje ytterligare barn.
Har kvinnan både änkepension och ålderspension
samordnas änkepensionen med ålderspensionen på
visst sätt beroende på när kvinnan är född.
Som tillägg till eller ersättning för änkepension till
kvinnor födda 1944 eller tidigare kan en garantipension
betalas ut. Garantipensionen är 2,13 prisbasbelopp. Om
det för den avlidne inte kan tillgodoräknas 40 års
försäkringstid ska basnivån avkortas med en 40-del för
varje år som saknas. Basnivån eller den avkortade
basnivån reduceras bland annat av den änkepension
eller omställningspension/förlängda omställningspension som den efterlevande har rätt till. Garantipensionen betalas ut längst till och med månaden före
65-årsmånaden.
Efterlevandestöd är ett grundskydd. Det är 40 procent
(80 procent om båda föräldrarna är avlidna) av prisbasbeloppet. Detta belopp reduceras bland annat av den
barnpension som barnet har. Efterlevandestödet är inte
beroende av den avlidnes anknytning till Sverige.
Kvinnor födda 1945 eller senare kan inte få garantipension till sin änkepension om dödsfallet har inträffat
år 2003 eller senare.
51 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Bostadstillägg till pensionärer m.fl.: Ny lag (2001:761)
träder i kraft som innehåller reformerade regler om
bostadstillägg. Enligt den nya lagen kan bostadstillägg
betalas ut till den som är bosatt i Sverige och har en
förmån i form av hel ålderspension, sjukersättning eller
aktivitetsersättning, änkepension, särskild efterlevande
pension eller hustrutillägg. Även den som har en
pension eller invaliditetsförmån från ett annat EESland kan få bostadstillägg. Den sökandes bostadskostnad och inkomst påverkar bostadstilläggets storlek.
Bostadstillägg är maximalt 91 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger
4 500 kronor för den som är ogift och 2 250 kronor för
den som är gift. Bostadskostnaden för var och en av
makarna beräknas till hälften av deras sammanlagda
bostadskostnad. Till skillnad från de tidigare reglerna
finns det inte någon möjlighet för en av makarna att
tillgodoräkna sig den andra makens bostadskostnad om
den andra maken inte har någon förmån som kan
berättiga till bostadstillägg. Det högsta bostadstillägg
som kan betalas ut till en ogift är 4 095 kronor per
månad (49 140 kronor per år). För en gift är det högsta
bostadstillägget 2 048 kronor per månad (24 576
kronor per år). Mot bakgrund av den sökandes bostadskostnad fastställs vad som är högsta möjliga bostadstillägg för sökanden. Därifrån dras en viss del av den
sökandes inkomst. Vad som då blir över är det bostadstillägg som ska betalas ut.
Äldreförsörjningsstöd Ny lag (2001:853) om äldreförsörjningsstöd träder i kraft. Äldreförsörjningsstöd är
en ny förmån inom socialförsäkringsadministration.
Förmånen är avsedd för personer i pensionsålder som
inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom andra förmåner inom det allmänna
pensionssystemet. Äldreförsörjningsstöd kan beviljas
till den som är bosatt i Sverige och som har fyllt 65 år.
För den sökande som har rätt till inkomstgrundad
ålderspension, garantipension, bostadstillägg till
pensionärer och särskilt bostadstillägg beviljas äldreförsörjningsstöd endast om sökanden tar ut samtliga
sådana förmåner som han eller hon är berättigad till.
Äldreförsörjningsstöd betalas ut med det belopp
varmed den sökandes inkomster efter avdrag för skälig
bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå. Vid
prövning av rätten till äldreförsörjningsstöd ska först
den sökandes inkomster beräknas. Från inkomsterna
görs avdrag för skälig bostadskostnad. Det som återstår
av den sökandes inkomster efter avdrag för skälig
bostadskostnad jämförs med ett fastställt belopp för
skälig levnadsnivå. Som skälig bostadskostnad anses
en bostadskostnad som uppgår till högst 5 700 kronor
per månad för ogift och 2 850 kronor per månad för
gift. Bostadskostnaden för var och en av makarna
beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad. En skälig levnadsnivå, räknat per månad,
anses motsvara en tolftedel av 1,294 prisbasbelopp för
den som är ogift och en tolftedel av 1,084 prisbasbelopp för den som är gift.
Inkomster som påverkar storleken av bostadstillägget
beräknas enligt skatterättsliga regler. Som inkomst
räknas inkomst av tjänst, näringsverksamhet och
kapital. Även vissa skattefria inkomster ingår i beräkning av bidragsgrundande inkomst. Vid beräkning av
bidragsgrundande inkomst görs ett tillägg för den
förmögenhet som den sökande och hans eller hennes
make äger.
Äldreförsörjningsstöd får beviljas för en tid av längst
12 månader.
- Intjänandetiden: Pensionsgrundande inkomst ska
fastställas endast om de inkomster som är pensionsgrundande uppgått till minst 42,3 % (tidigare 29,3 %)
av det för intjänandeåret gällande prisbasbeloppet.
- Utbetalningstiden: ATP och folkpension samt det
särskilda grundavdraget vid beskattning ersätts av
tilläggspension och en högre garantipension.
De beräknade inkomsterna reduceras innan de påverkar
storlek av bostadstillägget. Reduceringen innebär att en
del av inkomsterna tas upp med hela beloppet medan
de andra inkomsterna tas upp med endast 80 procent
(viktning). Därefter görs ett avdrag för fribelopp. För
de som har någon form av pension motsvarar fribeloppet 2,17 prisbasbelopp för ogift och 1,935 prisbasbelopp för gifta. Fribeloppet för den som har sjukersättning motsvarar 2,40 prisbasbelopp. Fribeloppet
för den som har aktivitetsersättning varierar beroende
av den berättigades ålder. Det som återstår efter avdrag
för fribeloppet är den sökandes reduceringsinkomst.
Socialförsäkringslagen: Gotlands läns allmänna
försäkringskassa blir ensam behörig att avgöra ärenden
om pension och livränta enligt yrkes- och arbetsskadelagstiftningen för personer som varken är bosatta eller
regelmässigt arbetar i Sverige. Dessa ärenden handlades tidigare av Utlandskontoret vid Stockholms läns
allmänna försäkringskassa Från och med den 1 januari
2003 blir Gotlands läns allmänna försäkringskassa
även ensam behörig att avgöra ärenden om sjukersättning och aktivitetsersättning för samma personkrets.
För de som är gifta räknas makarnas reduceringsinkomster samman. Reduceringsinkomst för var och en
av makarna beräknas som hälften av makarnas
sammanlagda reduceringsinkomst. Det högsta möjliga
bostadstillägget för sökanden minskas med 62 procent
av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp och
med 50 procent av den reduceringsinkomst som
överstiger denna nivå.
Överenskommelse (SÖ 2003:17) mellan Sverige och
Förbundsrepubliken Jugoslavien (Serbien och
Montenegro) om tillämpning av konventionen med
Jugoslavien.
Utlänningar som beviljats uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd ska inte anses bosatta i Sverige och
därmed inte heller omfattas av den bosättningsbaserade
socialförsäkringen (2003-01-15).
Bostadstillägg beviljas i regel för en tid av 12 månader.
Om det finns särskilda skäl får bostadstillägg beviljas
för en period av längst 36 månader.
52 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
För den som är arbetslös sänks sjukpenningnivån till
samma nivå som A-kassans maxibelopp vilket innebär
att maxibeloppet för sjukpenning sänks från 19 050
kronor i månaden före skatt till 15 630 kronor i
månaden före skatt. Arbetslösa som i dag har en högre
sjukpenning än 15 630 kronor i månanden kommer att
få sin sjukpenning sänkt.
2003-02
Tillfällig föräldrapenning till adoptivföräldrar eller
särskilt förordnade vårdnadshavare: De tio dagar som
man kan få ersättning för i samband med ett barns
ankomst fördelas med fem dagar till vardera föräldern
om inte föräldrarna kommer överens om annat.
2003-03
Sjukpenningnivån sänks från 80 procent till 77,6
procent av den sjukpenninggrundande inkomsten
Bostadstillägg till pensionärer: En ändring har gjorts i
Riksförsäkringsverkets författningssamling 1998:9 om
beräkning av bostadskostnad. Med anledning av en
dom i Regeringsrätten har kraven på skriftligt hyresavtal och att hyresvärd, bostadsrättsförening eller
hyresnämnd ska godkänna ett sådant avtal, tagits bort,
när det gäller en i andrahand hyrd bostad. Detta innebär
att samma regler gäller för såväl förstahandsuthyrning
som andrahandsuthyrning.
Sjuklöneperioden: Den tid som arbetsgivaren betalar
sjuklön förlängs från 14 dagar till 21 dagar. För den
som inte har någon arbetsgivare betalar försäkringskassan under hela perioden. Sjukersättning och
aktivitetsersättning: Om en person haft sjuk- eller
aktivitetsersättning under 12 månader och vill pröva ett
arbete kan han eller hon ansöka om vilande sjuk- eller
aktivitetsersättning. En person kan även ansöka om att i
upp till tre månader pröva att arbeta och uppbära lön
och samtidigt få behålla sjuk- eller aktivitetsersättningen. Om personen uppbär sjukersättning kan han
eller hon därefter arbeta och ha ersättningen vilande
under högst 24 månader, prövoperioden inräknad. Om
personen uppbär tidsbegränsad sjukersättning eller
aktivitetsersättning kan han eller hon ha ersättningen
vilande under den tid ersättningen är beviljad, högst 24
månader, prövoperioden inräknad. Under den tid en
person har ersättningen vilande påverkas inte rätten till
ersättning.
2003-04
Bostadsbidrag: Ersättning som barn får med anledning
av kroppsskada eller kränkning ska inte längre räknas
in i familjens förmögenhet.
Ny konvention mellan Sverige och Kanada om social
trygghet träder i kraft (SFS 2002:221, SFS 2003:47).
2003-05
Tillämpningsbestämmelser (RFFS 2003:5) till
konventionen mellan Sverige och Turkiet träder i kraft.
Bestämmelserna tillämpas fr.o.m. den 1 februari 2002.
Försäkringskassan ska senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att
tillerkänna den försäkrade sjukersättning eller
aktivitetsersättning istället för sjukpenning, trots att den
försäkrade inte ansökt om ersättningen. Bestämmelsen
ska tillämpas på sjukfall som har sjukanmälningsdag
den 1 november 2002 eller senare.
2003-06
En viktig ändring har skett inom EG-rätten i och med
förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om
utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr
1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla
de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt
medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser.
Rehabilitering: Det blir obligatoriskt för arbetsgivare
att göra rehabiliteringsutredning och i en förordning
anges vad en sådan utredning bör innehålla.
2003-07
Försäkringskassan kan begära att den försäkrade deltar
i ett särskilt avstämningsmöte för bedömning av
medicinskt tillstånd, arbetsförmåga och behov av och
möjligheter till rehabilitering.
Tandvård: Åldersgränsen för tandläkares och tandhygienisters rätt till ersättning enligt lagen om allmän
försäkring höjs från 67 år till 70 år. De kan även utföra
tandvård efter fyllda 70 år men då behövs medgivande
från Riksförsäkringsverket.
Tillfällig föräldrapenning: Kontaktdagarna för barn
mellan 6 och 11 år tas bort men kommer att finnas kvar
för vissa funktionshindrade barn.
Sjukpenning: Som en åtgärd för att begränsa statens
kostnader för det ökade antalet sjukskrivningar ska den
sjukpenninggrundande inkomsten multipliceras med
faktorn 0,97 vid beräkning av sjukpenning. Vid
beräkning av andra förmåner som relateras till den
sjukpenninggrundande inkomsten skall någon sådan
beräkning inte göras.
Bostadstillägg: Det har gjorts en ändring i övergångsbestämmelserna till den nya lagen om bostadstillägg.
Den reglerar när den gamla respektive den nya lagen
ska gälla. Den tid under vilken övergångsbestämmelserna gäller har förlängts med två månader. Detta
innebär att den som uppbar bostadstillägg 2002-12-31
kan fortsätta uppbära detta längst t.o.m. 2003-08-31,
under förutsättning att rätten till bostadstillägg
fortfarande finns enligt den nya lagen och att en ny
ansökan om bostadstillägg för år 2003 har inkommit
till försäkringskassan.
Sjukpenningens storlek vid arbetslöshet ska inte vara
högre än det högsta möjliga ersättningsbeloppet inom
arbetslöshetsförsäkringen. Det högsta beloppet kommer
att vara 521 kronor per dag och ges ut sju dagar per
vecka.
53 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
24-timmarsmyndigheten – elektronisk tillgänglighet för
informationshämtande och ärendehantering: Försöksverksamheten inom socialförsäkringsadministrationen
förlängs t.o.m. 31 mars 2004.
16-årsgränsen för intjänande av pension tas bort.
Bestämmelserna i 2 kap. 2 § lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension tillämpas även för
fastställande av pensionsgrundande inkomster för åren
1999-2003 för personer som är födda 1938 eller senare.
2003-12
2004-04
Den 1 december 2003 trädde lagen (2003:763) om
behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration (socialförsäkringsdatabaslagen)
och förordningen (2003:766) om behandling av
personuppgifter inom socialförsäkringens administration i kraft. I samband härmed upphörde socialförsäkringsregisterlagen (1997:934) och socialförsäkringsregisterförordningen (1998:1576) att gälla.
Lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via
Internet inom socialförsäkringens administration träder
i kraft. Samtidigt upphör lagen (2001:1113) och
förordningen (2001:1125) om försöksverksamhet med
24-timmarsmyndighet inom socialförsäkringsadministrationen att gälla.
Den nya lagen ska i rättsligt hänseende göra det möjligt
med en bredare utveckling av 24-timmarsmyndigheter
inom socialförsäkringens administration. En av
utgångspunkterna för lagen är att medborgarna inom ett
brett segment av socialförsäkringen bl.a. ska kunna få
tillgång till individ-/familjeanpassad information och
kunna göra ansökningar och andra rättshandlingar
elektroniskt med användarstöd via Internet. Lagen
syftar i princip till att undanröja de rättsliga hinder som
finns för en sådan utveckling.
Den nya lagen bygger på begreppet behandling av
personuppgifter i stället för begreppet socialförsäkringsregister. Den nya lagen knyter an bättre till
personuppgiftslagens tillämpningsområde. Ett nytt
begrepp införs: socialförsäkringsdatabasen. Med
socialförsäkringsdatabasen avses den samling av
uppgifter som med hjälp av automatiserad behandling
används gemensamt inom SFA.
2004-01
2004-06
Avgiftsuttaget för arbetsgivare är sänkt från 32,82 %
till 32,70 %. Avgiftsuttaget för egenföretagare är sänkt
från 31,01 % till 30,89 %. Den allmänna löneavgiften
är sänkt från 3,25 % till 3.13 %. Avgiftsuttaget gäller
för både arbetsgivare och egenföretagare (Lag
2003:821).
Rätten till vård vid tillfällig vistelse i annat EU/EESland utvidgas. Begreppet ”omedelbara förmåner” i
artikel 22.1 a i förordning (EEG) 1408/71 ersätts med
”nödvändig vård” och det europeiska sjukförsäkringskortet införs.
Tandvårdsersättning: Förordningen (1998:1337) om
tandvårdstaxa (4 § och 13 a §) ändras i vissa delar
avseende högkostnadsskyddet för protetisk tandvård
för personer som är 65 år eller äldre. Ändringarna
innebär att Implantatstödd protetik bakom kindtänderna
inte längre ingår i högkostnadsskyddet. Vidare lämnas
inte heller längre någon ersättning för implantatbehandling för patienter med en väl fungerande
helprotes. Ändringen innebär också att ersättning inte
betalas ut för kostnader som ligger över folktandvårdens pris. En jämförelse görs alltid med det
landsting där vården utförs. Priset vid den tidpunkt då
Försäkringskassan beslutar om förhandsprövningen är
det som gäller.
2004-07
Tillgångar som ett barn får genom gåva, testamente
eller förmånstagarförordnande vid försäkring eller
pensionssparande ska inte ingå i familjens förmögenhet
vid beräkning av bostadsbidrag. En förutsättning är att
förvärvet har skett från någon annan än barnets
förmyndare. Lagen tillämpas på bidrag som lämnats
från 2003.
En särskild bestämmelse införs om behörig försäkringskassa för de fall där det råder sekretess för
boförälderns eller barnets personuppgifter. Ett ärende
om underhållsstöd ska i dessa fall kunna prövas av den
försäkringskassa som ska avgöra ärenden för den
bidragsskyldige.
Assistansersättning: Timbeloppet höjs från 198 kronor
till 205 kronor för 2004 och det förhöjda timbeloppet
från högst 222 kronor till högst 230 kronor.
Handikappersättning får inte betalas ut för längre tid
tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.
Tidigare gällde två år.
Bostadsbidrag: Om skillnaden mellan preliminärt
bostadsbidrag och slutligt bostadsbidrag uppgår till
högst ett visst belopp sker ingen tilläggsutbetalning och
ställs inget krav på återbetalning. Skillnadsbeloppet var
förut under 200 kronor och det höjs nu till under 1 200
kronor.
Assistansersättning får inte betalas ut för längre tid
tillbaka än en månad före den månad då ansökan eller
anmälan gjordes. Tidigare gällde tre månader.
Föräldraförsäkring: Grundnivån i föräldrapenningen
höjs från 150 kronor till 180 kronor per ersättningsdag.
54 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Förändringar i socialförsäkringsavgifter: Avgiftsuttaget
för arbetsgivare är sänkt från 32,70 % till 32,46 %
Sjukförsäkringsavgiften är sänkt från 11,08 % till
10,15 % Arbetsmarknadsavgiften är höjd från 3,70 %
till 4,45 % Avgiftsuttaget för egenföretagare är
oförändrat 30,89 % Sjukförsäkringsavgiften är sänkt
från 11,81 % till 11,12 % Arbetsmarknadsavgiften är
höjd från 1,16 % till 1,9 1 % Den allmänna löneavgiften har sänkts från 3,13 % till 3,07 % Avgiftsuttaget gäller för både arbetsgivare och egenföretagare.
2004-09
Nordiska konventionen: Nordiska konventionen om
social trygghet av den 18 augusti 2003 träder ikraft
genom lag (SFS 2004:114) den 1 september 2004. I
samband med detta upphör den Nordiska konventionen
om social trygghet av den 15 juni 1992 att gälla (SFS
2004:747).
2005-01
Organisationsförändringen: Den 1 januari 2005 bildade
Riksförsäkringsverket och de 21 allmänna försäkringskassorna en statlig myndighet, Försäkringskassan. Den
nya myndigheten organiseras i ett huvudkontor, en
produktionsdivision med 21 länsorganisationer samt
övriga verksamhetsstödjande delar. I förordningen
(2004:1299) med instruktion för Försäkringskassan
finns bestämmelser om myndighetens organisation.
Sjukpenningnivå: Sjukpenningnivån höjs från 77,6 %
till 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Sjuklöneperiod: Sjuklöneperioden: Den tid som
arbetsgivaren betalar sjuklön sänks från 21 dagar till 14
dagar. För den som inte har någon arbetsgivare betalar
Försäkringskassan under hela perioden.
Särskild sjukförsäkringsavgift: För att skapa starkare
ekonomiska drivkrafter för att minska sjukfrånvaron
införs lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift. Detta innebär att arbetsgivare är med och betalar
för kostnaderna för sjukfrånvaron genom en särskild
sjukförsäkringsavgift för de anställda som efter sjuklöneperiodens slut får hel sjukpenning från Försäkringskassan. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften är
15 procent av den hela sjukpenning som betalats ut till
anställda hos en arbetsgivare under en kalendermånad.
Syftet med att införa den särskilda sjukförsäkringsavgiften är att det ska bli mer lönsamt för arbetsgivare
att vidta åtgärder för att minska de långa sjukskrivningarna. Reglerna om särskild sjukförsäkringsavgift ska
stimulera till förebyggande insatser, rehabilitering,
deltidssjukskrivning och andra åtgärder för att underlätta för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete på
heltid. Arbetsgivaren ska inte betala särskild sjukförsäkringsavgift när den som är anställd:
- börjar arbeta igen,
- när den anställde arbetar till viss del dvs. är deltidssjukskriven,
- om den anställde deltar i rehabilitering och får
rehabiliteringspenning,
- om den anställde får förebyggande sjukpenning,
- om den anställde får särskilt högriskskydd p.g.a. risk
för en eller flera längre sjukperioder (s.k. särskilt
utökat högriskskydd)
- om den anställde får särskilt högriskskydd i samband
med donation av organ samt
- om den anställde får sjuk- eller aktivitetsersättning
(tidigare förtidspension)
Försäkringskassan leds av en styrelse med fullt ansvar.
ansvarar för de strategiska ledningsfunktionerna och
normeringen inom myndigheten. Länsorganisationerna
ansvarar för utredning och beslut i försäkrings- och
bidragsärenden.
Till huvudkontoret är internrevisionen och det
allmänna ombudet knutna. Inom varje länsorganisation
finns en försäkringsdelegation samt socialförsäkringsnämnder.
Det allmänna ombudets uppgifter framgår av lagen
(2004:778) om allmänt ombud hos Försäkringskassan.
Det allmänna ombudet kan överklaga Försäkringskassans beslut och får uppdra åt en tjänsteman vid
Försäkringskassan att företräda ombudet i allmän
förvaltningsdomstol.
Försäkringsdelegationernas och socialförsäkringsnämndernas uppgifter framgår av förordningen med
instruktion för Försäkringskassan och 18 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring. Försäkringsdelegationerna ska bevaka att myndighetens verksamhet i länet bedrivs på ett effektivt sätt och med god
service till allmänheten. Delegationerna fattar också
beslut om Försäkringskassans deltagande i finansiell
samordning och annan samordning inom rehabiliteringsområdet. Socialförsäkringsnämnderna fattar i den
nya organisationen, i likhet med vad som gällt tidigare,
beslut om rätten till ersättning inom vissa förmånsslag.
Organisationsförändringen ledde till ett stort antal
författningsändringar, se propositionerna En ny statlig
myndighet för socialförsäkringens administration
(prop. 2003/04:69) och Anpassningar med anledning
av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens
administration (prop. 2003/04:152).
55 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
För att skydda arbetsgivare från alltför höga kostnader
till följd av den särskilda sjukförsäkringsavgiften införs
vissa avgiftsbegränsningar i form av fribelopp och
högkostnadsskydd. Fribeloppet innebär att arbetsgivare
bara är skyldiga att betala särskild sjukförsäkringsavgift när avgiften överstiger 12 000 kronor per år.
Högkostnadsskyddet innebär att en arbetsgivare aldrig
behöver betala mer än 4 procent av sin sammanlagda
lönesumma i särskild sjukförsäkringsavgift per år. I de
sammanlagda lönekostnaderna räknas även fribeloppet
på 12 000 kronor in. Försäkringskassan fastställer varje
månad arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift och
inbetalning av avgiften görs via skattekontot.
2. Ändringen anger vid vilken tidpunkt rehabiliteringsplan skall upprättas. Om den försäkrade behöver en
rehabiliteringsåtgärd för vilken ersättning kan utges
från Försäkringskassan enligt 22 kap skall en
rehabiliteringsplan upprättas senast två veckor efter det
att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning inkommit
till Försäkringskassan eller senast två veckor efter det
att Försäkringskassan gjort en rehabiliteringsutredning.
Kan behovet av rehabilitering klarläggas först efter att
avstämningsmöte hållits enligt AFL 3 kap 8a § skall
Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan
senast två veckor efter dagen för mötet.
De nya bestämmelserna i 22 kap 6 § skall för den som
har en arbetsgivare tillämpas på sjukfall där rehabiliteringsutredning inkommit till eller har gjorts av
Försäkringskassan efter utgången av 2004. För den
som saknar arbetsgivare tillämpas de nya bestämmelserna på sjukfall där sjukanmälan gjorts efter utgången
av 2004. (SFS 2004:1239)
Försäkring mot kostnader för sjuklön: Försäkringen
öppnas återigen upp för nytecknande efter att ha varit
stängd sedan 1 juli 2003 och samtidigt upphävs
nuvarande högkostnadsskydd för mindre arbetsgivare
enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.
Med anledning av införandet av särskild sjukförsäkringsavgift sänks sjukförsäkrings- avgiften i socialavgiftslagen (2000:980) för samtliga arbetsgivare med
0,24 procent- enheter. Det sammanlagda avgiftsuttaget
för arbetsgivarna, inklusive allmän löneavgift, sänks
därmed från 32,70 till 32,46 procent. Införandet av den
särskilda sjukförsäkrings- avgiften är därmed kostnadsneutralt i förhållande till arbetsgivarkollektivet.
Tillfällig föräldrapenning: Rätten till tillfällig föräldrapenning utvidgas till att omfatta föräldrar till ett svårt
sjukt barn som inte har fyllt 18 år. Båda föräldrarna har
rätt till ersättning för samma barn och tid under ett
obegränsat antal dagar. Med begreppet svårt sjuk avses
att det föreligger ett påtagligt hot mot barnets liv. Det
innebär att det i normalfallet bör föreligga en i tiden
omedelbar fara för barnets liv. För att styrka att barnet
är svårt sjukt krävs i regel ett särskilt läkarutlåtande
som ska innehålla de upplysningar som behövs om
barnets allvarliga sjukdomstillstånd.
Sjuk- och aktivitetsersättning: Försäkringskassan ska
minst vart tredje år göra en ny utredning av arbetsförmågan för de som får sjukersättning som inte tidsbegränsas. Om de försäkrade har fyllt sextio år behöver
Försäkringskassan inte göra någon utredning. De nya
reglerna omfattar de personer som får sjukersättning
med begynnelsemånad januari 2005 eller senare.
Assistansersättning: Ersättningen höjs från 205 kronor
till 212 kronor per timma.
Adoptionskostnadsbidrag: Adoptionskostnadsbidrag
lämnas endast för adoptioner som förmedlats av en
sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen
(1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
Detta innebär att bidrag inte utges vid s.k. enskild
adoption. Av övergångsbestämmelserna framgår att
den nya regeln enbart gäller i fråga om barn som
kommit i adoptivföräldrarnas vård här i landet efter
utgången av december 2004.
Rehabilitering: Två lagändringar träder ikraft
1. Ändringen avser tidpunkt för då avstämningsmöte
skall genomföras om det inte är bedömt som
obehövligt. Ändring i AFL 22 kap 5 § innebär att
Försäkringskassan skall, om det inte är obehövligt,
senast två veckor efter det att rehabiliteringsutredning
enligt 22 kap 3 § inkommit till Försäkringskassan, kalla
den försäkrade till ett sådant avstämningsmöte som
anges i AFL 3kap 8a §. Saknar den försäkrade arbetsgivare, skall Försäkringskassan, om det inte är
obehövligt, senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan kalla den försäkrade till ett avstämningsmöte.
Underhållsstöd: Den studerande ansöker själv om
förlängt underhållsstöd även om han eller hon inte fyllt
18 år. Möjligheten till utmätning av lön för fordran på
återbetalningsbelopp som ännu inte förfallit till
betalning tas bort.
De nya bestämmelserna i 22 kap 5 § skall för den som
har arbetsgivare tillämpas på sjukfall där rehabiliteringsutredning inkommit till eller har gjorts av Försäkringskassan efter utgången av 2004. För den som
saknar arbetsgivare tillämpas de nya bestämmelserna
på sjukfall där sjukanmälan har gjorts efter utgången av
2004. ( SFS 2004:1238)
Fordran på återbetalningsbelopp skall lämnas för
indrivning senast när den äldsta fordringen hos
Försäkringskassan är fem månader. Indrivning bör
normalt inte begäras om fordringarna understiger 500
kronor.
56 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Fordringar som gäller återbetalningsskyldighet för
underhållsstöd får samma företrädesrätt som andra
statliga fordringar. Underhållsbidragen ändras inte utan
där gäller tidigare regler. Det innebär att det blir olika
fördelnings- och krediteringsregler för underhållsbidrag och återbetalningsbelopp. Fördelningsregeln i 7
kap. 16 § UB tillämpas vid löneutmätning av underhållsbidrag men inte vid löneutmätning av återbetalningsbelopp. De nya fördelnings- och krediteringsreglerna tillämpas på betalningar fr.o.m. januari 2005.
Sjukpenninggrundande inkomst. Nya regler för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) införs. Reglerna
innebär att vid beräkning av SGI för personer som är
helt eller delvis arbetslösa och för vissa egenföretagare
ska SGI räknas om med hjälp av konsumentprisindex
(KPI). Den första omräkningen ska i regel göras när
minst ett år förflutit från det att anställningen upphörde
eller från det senas-te datum då SGI därefter fastställts.
Därefter görs omräkning årligen. Även den särskilda
beräkningsgrunden för föräldrapenning ska för föräldrar som helt eller delvis saknar anställning under vissa
förhållanden omräknas med KPI.
Pension: Nya regler för beräknandet av pensionsgrundande belopp för barnår avseende adoptivföräldrar
införs. Reglerna innebär en utvidgad möjlighet att
kunna tillgodoräkna adoptivföräldrar pensionsgrundande belopp för barnår. Reglerna ska tillämpas
retroaktivt från 1960. Med de nya reglerna kommer
barnårsrätten att kunna tillgodoräknas från det år då
adoptivföräldern fick barnet i sin vård. Barnårsrätt för
adoptivbarn kan tillgodoräknas till och med det år då
barnet fyller tio år. Ett barn kan maximalt medföra fyra
år med barnårsrätt. För ett adoptivbarn kommer dock
fler än fyra år att kunna tillgodoräknas om det finns
synnerliga skäl.
Vidare införs ett nytt SGI-skydd dvs. SGI:n får behållas trots att personen saknar inkomst av arbete, för
försäkrade som enligt s.k. trygghetsavtal får ekonomiskt stöd för studier, praktik, start av eget företag eller
annan jämförbar aktivitet.
En förälders SGI-skydd i samband med vård av barn
som inte fyllt ett år ändras, så att även en förälder som
saknar arbete eller studerar har rätt till SGI-skydd
under den aktuella tiden. Kravet på att föräldern ska
vara ledig från sitt arbete slopas. Det räcker med att
föräldern avstår från arbete för att vårda barnet för att
få behålla skyddet.
För den som vill återkalla sitt uttag av ålderspension
eller minska uttagets storlek har hittills gällt regeln att
sådan ändring inte får göras förrän tidigast sex månader
efter det att en eventuell tidigare minskning eller
återkallelse gjordes. Denna begränsningsregel slopas
från och med 1 januari 2005. Efter denna tidpunkt kan
pensionären alltså ändra sitt pensionsuttag hur ofta som
helst, oberoende av om det gäller ökade eller minskade
uttag.
Inkomstbasbeloppet, som årligen beräknas av Försäkringskassan och fastställs av regeringen, används för att
fastställa det högsta beloppet för pensionsgrundande
inkomst som ska gälla för kommande år. För att göra
beräkningen av inkomstbasbeloppet mer exakt har
Regeringskansliet tagit fram justerade regler som överensstämmer med principerna för beräkningen av prisbasbeloppet.
Omställningspension och garantipension till denna
betalas ut i tolv månader vid dödsfall år 2005 eller
senare. Vid dödsfall 2004 betalas dessa ersättningar ut i
tio månader. Liksom tidigare kan omställningspension
och garantipension till denna betalas ut för längre tid
om den efterlevande bor tillsammans med barn under
18 år. Liksom tidigare betalas omställningspension ut
till efterlevande under 65 år.
Könsdiskriminering, Lagen om förbud mot diskriminering skärps och kön ingår numera som diskrimineringsgrund. Försäkringskassan får inte ta hänsyn till
kön vid handläggning av ärenden. En person som känner sig diskriminerad på grund av sitt kön kan anmäla
detta till Jämställdhetsombudsmannen. Möjlighet till
skadestånd finns.
Bostadstillägg till pensionärer: Den övre hyresgränsen
för bostadstillägg höjs från 65-årsmånanden med 170
kronor per månad för ensamstående och med 85 kronor
i månaden för gifta. Motsvarande höjning görs för dem
som har äldreförsörjningsstöd.
2006-01
Bostadsbidrag. En förälder som på grund av vårdnad
eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem kan få
umgängesbidrag. Umgängesbidraget är 300 kronor för
ett barn, 375 kronor för två barn och 450 kronor för tre
barn eller fler.
2005-07
Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs
från 600 till 950 kronor för ett barn, från 900 till 1 325
kronor för två barn och från 1 200 till 1 750 kronor för
tre barn eller fler. Bidrag till bostadskostnaden är 50
procent av bostadskostnaden mellan 2 000 kronor och
en övre nivå som beror på antalet barn.
Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad då ansökan eller
anmälan gjorts. En ansökan eller anmälan som kommit
in till Försäkringskassan den 1 juli 2005 eller senare
medför att assistansersättning endast kan lämnas för en
månad tillbaka före den månad ansökan eller anmälan
gjorts. Enligt äldre föreskrifter kan en ansökan eller
anmälan som kommit in till Försäkringskassan före den
1 juli 2005 medföra att assistansersättning kan lämnas
för tre månader före den månad då ansökan eller anmälan gjorts.
Aktivitetsstöd. Begreppet unga handikappade avskaffas
och ersätts med begreppet unga med funktionshinder.
57 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
En ny insats införs, fördjupad kartläggning och vägledning, för vilken aktivitetsstöd betalas ut i som mest tolv
veckor. Insatsen omfattar kartläggning, vägledning och
i vissa fall praktik. Syftet är att identifiera den arbetssökandes möjligheter till arbete och att klargöra och
tydliggöra realistiska delmål inom ramen för den
individuella handlingsplanen. Aktivitetsstödets storlek
beräknas enligt samma regler som för den som deltar i
arbetslivsinriktad rehabilitering.
2006-07
Sjukpenninggrundande inkomst. Inkomsttaket vid
beräkning av SGI höjs från sju och en halv till tio
gånger prisbasbeloppet. Det nya inkomsttaket motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor för år 2006 och
ska tillämpas vid beräkning av sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning,
tillfällig föräldrapenning, närståendepenning, smittbärarpenning, arbetsskadesjukpenning, dagpenning
enligt det statliga personskadeskyddet och ersättning
från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.
Assistansersättning. Ersättningen höjs från 212 kronor
till 219 kronor per timma och det förhöjda timbeloppet
från 237 kronor till 245 kronor.
Ett nytt SGI-skydd införs för försäkrade som deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program och får interpraktikstipendium.
Livränta. Livränteunderlaget ska endast fastställas vid
den tidpunkt från vilken livränta utges första gången.
Livräntan ska bestämmas enbart på grundval av de
inkomstförhållanden som gäller från den tidpunkt som
livräntan första gången beviljas. Bestämmelserna tilllämpas på beslut om nya livräntor som fattas från och
med den 1 januari 2006, även om ansökan om livränta
kommit in till Försäkringskassan innan dess.
Föräldrapenning. Ersättningsnivån för de 90
lägstanivådagarna inom föräldrapenningen höjs från 60
kronor till 180 kronor per dag. Höjningen gäller för
barn födda 1 juli 2006 eller senare.
Tredjelandsmedborgare som har uppehållstillstånd i
Sverige, och som fått ställning som varaktigt bosatt i
ett annat EU-land, jämställs med svenska medborgare
när sjuk- och aktivitetsersättningens garantiersättning
beräknas för personer vars arbetsförmåga blivit nedsatt
före 18 års ålder. Tidigare ställdes krav på fem års
vistelse i Sverige innan ersättning kunde bli aktuell.
Bostadstillägg till pensionärer. Den övre hyresgränsen
för bostadstillägg höjs från 65-årsmånaden med 180
kronor per månad för ensamstående och med 90 kronor
i månaden för gifta, det innebär att den övre hyresgränsen nu är 4 850 kronor för ensamstående och 2 425
kronor för gifta. Motsvarande höjning görs för dem
som har äldreförsörjningsstöd.
Rehabiliteringspenning. Inkomsttaket vid beräkning av
SGI höjs från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Det nya inkomsttaket motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor för år 2006 och ska tillämpas
vid beräkning av bland annat rehabiliteringspenning.
Arbetsgivaravgifter. Avgiftsuttaget för arbetsgivare
sänks från 32,46 procent till 32,28 procent. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 10,15 procent till 8,64 procent.
Egenavgifter. Avgiftsuttaget för egenföretagare sänks
från 30,89 procent till 30,71 procent: Sjukförsäkringsavgiften sänks från 11,12 procent till 9,61 procent.
Arbetsskadesjukpenning. Inkomsttaket vid beräkning
av SGI höjs från sju och en halv till tio gånger prisbasbeloppet. Det nya inkomsttaket motsvarar en årsinkomst på 397 000 kronor för år 2006 och ska tillämpas
vid beräkning av bland annat arbetsskadesjukpenning.
Den allmänna löneavgiften höjs från 3,07 procent till
4,40 procent och gäller för både arbetsgivare och egenföretagare.
Bostadstillägg till pensionärer. Kompensationsgraden
för bostadstillägget höjs för dem som fyllt 65 år från 91
procent till 93 procent av bostadskostnaden upp till den
övre hyresgränsen. Ändringen gäller retroaktivt från
april 2006.
2006-02
Underhållsstöd. Underhållsstödbeloppet höjs till 1 273
kronor. Det grundavdrag som en bidragsskyldig förälder får göra vid beräkning av betalningsskyldighet höjs
till 100 000 kronor. En bidragsskyldig förälder kan få
återbetalningsbeloppet/underhållsbidraget nedsatt när
domstol har beslutat om umgänge eller socialnämnden
godkänt avtal om umgänge som omfattar minst 30
dagar per år. Underhållsstödet minskas då med motsvarande belopp. Ytterligare förändringar är att utbetalningsdatumet ändras från den 20:e till den 25:e i
månaden och reglerna för beräkning av umgängesavdrag samt anstånd ändras.
Ett nytt sambobegrepp införs med innebörden att även
andra omständigheter än folkbokföringen kan ligga till
grund för bedömningen om två personer ska anses som
gifta i pensionshänseende.
2007-01
Tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning.
Inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) sänks från 10 till 7,5 prisbasbelopp.
Sänkningen berör havandeskapspenning och tillfällig
föräldrapenning. Föräldrapenningen har fortfarande ett
inkomsttak på 10 prisbasbelopp.
58 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Bostadsbidrag. I och med avvecklandet av rekryteringsbidraget för vuxenstuderande så kan inte detta
bidrag längre påverka den bidragsgrundande inkomsten
som bostadsbidraget beräknas på. Äldre bestämmelser
gäller dock för dem som fått rekryteringsbidrag tidigare
än 1:a januari 2007.
2007-03
Aktivitetsstöd. För den som uppfyller villkoren för
arbetslöshetsersättning sänks stegvis ersättningsnivån
både för aktivitetsstöd och för arbetslöshetsersättning
enligt följande:
- högst 80 procent av den fastställda dagsförtjänsten
under de första 200 nivådagarna av arbetslöshetskassans ersättningsperiod.
- högst 70 procent av den fastställda dagsförtjänsten
från dag 201 till och med dag 300.
- högst 65 procent av den fastställda dagsförtjänsten
från dag 301 eller 451 och tills vidare. Den som vid
dag 300 har barn under 18 år sänks nivån till 65 procent först dag 451 (om han eller hon inte är utförsäkrad
från arbetslöshetsförsäkringen).
Aktivitetsstöd. Friåret avskaffas. Den upphävda förordningen gäller dock i fall där anvisningar skett före
den 1 januari 2007.
Den högsta ersättningen inom arbetslöshetsförsäkringen sänks från 730 till 680 kr per dag.
Assistansersättning. Ersättningen höjs från 219 kronor
till 228 kronor per timma och det förhöjda timbeloppet
från 245 kronor till 255 kronor.
Bilstöd. Socialförsäkringsnämnderna avskaffas. Beslut
om rätten till bilstöd fattas av tjänstemän på Försäkringskassan. Bilstödsförordningen ändras. Bilstöd kan i
normalfallet fås på nytt efter nio år mot tidigare sju.
Grundbidraget är 60 000 kronor per person för alla
grupper. Tidigare var det 30 000 kronor för föräldrar
med funktionsnedsättning samt föräldrar till barn med
funktionsnedsättning. Grund- och anskaffningsbidraget
ska inte kunna överstiga bilens anskaffningskostnad.
Föräldrabegreppet utvidgas till att omfatta även vårdnadshavare som inte är föräldrar och personer som tagit
emot barn för adoption eller för stadigvarande vård och
fostran.
2007-07
Bostadsbidrag. En återbetalningsskyldig ska debiteras
ränta om han eller hon kommit överens med Försäkringskassan om en avbetalningsplan eller om denne fått
anstånd med återbetalningen. Räntesatsen motsvarar
statens utlåningsränta med ett tillägg av två procentenheter. Dessutom måste man betala en dröjsmålsränta
på beloppet ifall det inte betalats i rätt tid.
Aktivitetsstöd. Ersättningsperioden inom arbetslöshetsförsäkringen begränsas till längst 300 dagar. För
den som dag 300 är förälder till barn under 18 år är
ersättningsperioden längst 450 dagar. Ersättningsnivån
på 65 procent av dagsförtjänst inom arbetslöshetsförsäkringen upphör.
Sjukpenninggrundande inkomst. Inkomsttaket vid
beräkning av SGI sänks från 10 till 7,5 prisbasbelopp.
Det nya inkomsttaket motsvarar en årsinkomst på 302
250 kronor för år 2007 och ska tillämpas vid beräkning
av sjukpenning, rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning,
smittbärarpenning, arbetsskadesjukpenning, dagpenning enligt det statliga personskadeskyddet och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. SGI
ska multipliceras med talet 0,989. Denna reglering
innebär en sänkning av dagersättningsnivån. För
arbetslösa utges sjukpenning med högst 486 kr per dag.
Rehabilitering. Arbetsgivarens skyldighet att göra
rehabiliteringsutredningar upphör. Som en följd av
detta upphör också Försäkringskassans skyldighet att
kalla till avstämningsmöte två veckor efter att en rehabiliteringsutredning kommit in. Även Försäkringskassans skyldighet att upprätta en rehabiliteringsplan
senast två veckor efter att utredningen kommit in upphör.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter. För ungdomar
som fyllt 18 men inte 25 år halveras arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna, dock inte ålderspensionsavgiften. För den allmänna löneavgiften gäller en särskild
avgiftssats för ungdomar under andra halvåret 2007.
Sjuk- och aktivitetsersättning. Det blir möjligt att ha sin
sjukersättning eller aktivitetsersättning vilande vid
studier. Reglerna är de samma som för vilande ersättning vid förvärvsarbete med två undantag. Det är inte
möjligt att få prövotid. Hela ersättningen blir vilande
oavsett studiernas omfattning.
Det avdrag på arbetsgivaravgiften och egenavgiften på
10 procent av löneunderlaget som företag inom vissa
branscher i Norrlands inland m.m. får göra, gjordes
tidigare i första hand på sjukförsäkringsavgiften.
Avdraget ska nu i första hand göras på den allmänna
löneavgiften och i andra hand på arbetsmarknadsavgiften.
Arbetsgivaravgifter. Avgiftsuttaget för arbetsgivare
höjs från 32,28 procent till 32,42 procent. Sjukförsäkringsavgiften höjs från 8,64 procent till 8,78 procent.
Särskild sjukförsäkringsavgift. Den särskilda sjukförsäkringsavgiften tas bort. Den särskilda reduceringen av arbetsgivaravgiften för den som anställs först i
ett företag tas bort.
2007-12
Aktivitetsstöd. Ungdomar som fyllt 18 år och som
deltar i jobbgarantin för ungdomar får utvecklingsersättning. Den som är under 18 år och inte uppfyller
villkoren för arbetslöshetsersättning får ingen ersättning eftersom föräldrarnas underhållsskyldighet fortfarande gäller.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Det avdrag på
arbetsgivaravgiften och egenavgiften som får göras upp
till vissa gränser halveras från 5,0 procent av löneunderlaget till 2,5 procent. De övre gränserna för avdraget halveras också.
59 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Tillfällig föräldrapenning. Ett krav på intyg från
förskola/skola om att barnet varit frånvarande för den
tid man begär ersättning för vård av sjukt barn införs.
Kravet gäller barn under 12 år.
2008-01
SGI ska multipliceras med 0,97 vid beräkning av
föräldrapenning och övrig dagersättning (sjukpenning
m.m.).
Bostadsbidrag. Om en bostadsbidragstagare får
kommunalt vårdnadsbidrag ska det läggas till den
bidragsgrundande inkomsten vid beräkningen av
bostadsbidrag.
Bostadsbidrag. Vissa mindre ändringar genomförs i
reglerna för hur den bidragsgrundande inkomsten ska
beräknas. Tidigare skulle inkomst av näringsverksamhet antas vara minst lika stor som vid senaste taxeringsbeslut om inte sökanden kunde visa särskilda skäl för
att inkomsten skulle uppskattas till ett lägre belopp. I
den nya lagtexten slopas detta så att inkomst från
näringsverksamhet måste uppskattas på samma sätt
som t.ex. inkomst från tjänst. Ett förtydligande gjordes
även i lagen vad gäller handläggningsrutinen i det fall
inkomstuppgifter ändras efter det att slutligt bostadsbidrag fastställts. Även i det fall studiebidrag ändras
(inte bara taxering) kan nytt slutligt bostadsbidrag
beräknas. I samband med den slopade förmögenhetsskatten gjordes även vissa omformuleringar i lagtexten
gällande beräkningen av förmögenhetstillägg till
bidragsgrundande inkomst. I den nya lydelsen
definieras förmögenhet som ”sådan förmögenhet som
skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen
(1997:323) om statlig förmögenhetsskatt”.
Tandvård. Ett nytt tandvårdsstöd införs. Den försäkrade får ta del av tandvårdsstödet från det år hon eller
han fyller 20 år. Tandvårdsstödet är två delar, dels ett
allmänt tandvårdsbidrag, dels ett högkostnadsskydd.
Det allmänna tandvårdsbidraget ska stimulera till
regelbundna tandvårdsbesök och är främst tänkt att
användas för undersökningar och förebyggande tandvård. Bidraget är på 150 kronor per år för försäkrade i
åldrarna 30-74 år och 300 kronor per år för åldersgrupperna 20-29 år samt 75 år eller äldre. Högkostnadsskyddet innebär att den försäkrade vid större
behandlingar inte behöver betala hela kostnaden själv.
Den ersättning som betalas ut beräknas utifrån så
kallade referenspriser. Varje tandvårdsåtgärd som
berättigar till ersättning har ett referenspris, som är ett
fast pris bestämt av staten.
Livränta. Den 1:a januari 2008 upphörde socialförsäkringsnämnderna. Beslut i ärenden som tidigare avgjorts
i en socialförsäkringsnämnd fattas i stället av en handläggare hos Försäkringskassan. En särskild beslutsordning tillämpas för dessa ärendeslag varav egenlivränta
är ett sådant ärendeslag.
– För behandlingar med referenspris som uppgår till
3 000 kronor betalar patienten hela tandvårdskostnaden.
– För behandlingar med referenspris mellan 3 001
kronor och 15 000 kronor betalar patienten 50 procent
av tandvårdskostnaden.
– För behandlingar med ett referenspris som överstiger
15 000 kronor betalar patienten 15 procent av tandvårdskostnaden.
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från
8,78 till 7,71 procentenheter. Totala avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 32,42 procentenheter.
Om tandläkaren tar ut ett högre pris än referenspriset
blir behandlingen dyrare eftersom patienten själv betalar den del som överstiger referenspriset. Om tandläkaren tar ut ett lägre pris beräknas ersättningen däremot
inte efter referenspriset, utan efter det pris som patienten faktiskt betalar. Högkostnadsskyddet beräknas inte
per kalenderår, utan börjar gälla när en åtgärd som
ingår i skyddet blir klar. Efter det räknas alla åtgärder
som blir gjorda under de följande tolv månaderna in i
högkostnadsskyddet.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 9,61
till 7,93 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare är oförändrat från 30,71 procentenheter.
2008-07
Föräldrapenning. En jämställdhetsbonus införs som
gäller barn som föds från och med den 1:a juli 2008.
Bonusen kommer att krediteras skattekontot med
maximalt 3 000 kronor per månad om den förälder som
tagit ut minst antal föräldrapenningdagar tar ut
föräldrapenning. Bonusen gäller bara om den förälder
som tagit flest antal föräldrapenningdagar arbetar eller
studerar när den andra föräldern får föräldrapenning.
Bonusen gäller inte de 60 reserverade dagarna per
förälder eller lägstanivådagarna.
Sjukpenning. Nya regler för rätten till sjukpenning
införs, vilket bland annat innebär att sjukpenningen
tidsbegränsas. En försäkrad kan få sjukpenning på 80
procent kan bara betalas ut i maximalt 364 dagar inom
en ramtid på 450 dagar. Efter det kan den försäkrade
ansöka om förlängd sjukpenning, som betalas ut med
75 procents ersättning under maximalt 550 dagar. Vid
mycket allvarlig sjukdom finns dock möjlighet att få
sjukpenning med 80 procent för obegränsad tid.
Vårdnadsbidraget införs och ges till föräldrar med barn
som fyllt ett men inte tre år och som är folkbokfört i
kommunen. Bidraget är kommunalt och är högst 3 000
kronor. Vårdnadsbidrag kan inte kombineras med
föräldrapenning för vare sig bidragsmottagare eller
dennes sambo/maka. Innan vårdnadsbidraget kan nyttjas måste 250 föräldrapenningdagar för barnet vara
använda.
60 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Det införs också en rehabiliteringskedja som reglerar
hur arbetsförmågans nedsättning ska bedömas vid olika
tidpunkter. Det innebär att bedömningen av arbetsförmågans nedsättning under de första 90 dagarna i en
sjukperiod görs i förhållande till det vanliga arbetet
eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt
erbjuder. Från och med den 91:a dagen i sjukperioden
innebär prövningen av rätten till sjukpenning att
Försäkringskassan även ska ta hänsyn till om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. Från och med den 181:a dagen i en sjukperiod ska
Försäkringskassan dessutom bedöma om den försäkrade kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den
reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat
lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.
sad sjukersättning upphör. För de som har en tidsbegränsad ersättning finns övergångsbestämmelser.
Möjligheten att bevilja enligt gamla regler för
ytterligare perioder om 18 månader finns, dock längst
till och med december 2012. Övergångsreglerna gäller
även för personer med aktivitetsersättning som fyller
30 år.
2008-10
Sjukpenning. En arbetstagare har rätt att vara tjänstledig från sin anställning för att på grund av sjukdom
pröva annat arbete. Som villkor för ledigheten gäller att
arbetstagaren under en period om minst 90 dagar har
haft nedsatt arbetsförmåga i förhållande till sitt vanliga
arbete, eller till annat lämpligt arbete som arbetsgivaren
tillfälligt erbjudit arbetstagaren. Arbetstagaren ska även
ha ingått ett anställningsavtal med en annan arbetsgivare mellan dag 91 och dag 180 av sjukperioden.
Sjukpenninggrundande inkomst. Förutsättningarna för
SGI-skydd ändras på tre punkter:
– Vid utgången av en period med vårdnadsbidrag ska
SGI lägst motsvara den SGI som den försäkrade skulle
ha varit berättigad till omedelbart före perioden med
vårdnadsbidrag. En förutsättning är dock att den försäkrade när vårdnadsbidraget upphör uppfyller de
övriga villkor som krävs för att SGI:n ska vara fortsatt
skyddad.
– En anställd som på grund av hälsoskäl inte kan återgå
i arbete hos sin arbetsgivare eller i den egna verksamheten och som är anmäld som arbetssökande hos
Arbetsförmedlingen omfattas av SGI-skydd.
– Möjligheten för en arbetslös försäkrad att få tillbaka
tidigare SGI efter en period med sjuk- eller aktivitetsersättning upphör. Det innebär att den som har sjukeller aktivitetsersättning till och med den 30 juni 2008
eller senare inte kan få tillbaka en tidigare SGI även om
han eller hon vid utgången av perioden med ersättningen är arbetssökande och beredd att anta erbjudet arbete
i samma omfattning som tidigare SGI.
2008-12
Sjuk- och aktivitetsersättning. Så kallad steglös avräkning införs för personer som har beviljats sjukersättning (tillsvidare) i juni 2008 eller tidigare för att
underlätta för dessa att komma tillbaka till arbete,
studera eller arbeta ideellt. Steglös avräkning innebär
att en person med sjukersättning kan tjäna 42 800
kronor per år (ett prisbasbelopp) utan att sjukersättningen minskas. Den som vill arbeta med sjukersättning måste ansöka till Försäkringskassan i förväg.
Livränta. Den 1:a december 2008 trädde nya regler i
kraft om steglös avräkning för personer som beviljats
sjukersättning i juni 2008 eller tidigare. De nya
reglerna gäller också egenlivränta som samordnas med
sjukersättning. Livräntan ska minskas i de fall hela
sjukersättningen är bortreducerad. Reglerna innebär
också att rätten till sjukersättning och livränta inte kan
omprövas när någon arbetar enligt reglerna om steglös
avräkning.
Sjuk- och aktivitetsersättning. Kraven för rätten till
sjukersättning tillsvidare skärps. De nya reglerna innebär att sjukersättning endast kan komma i fråga om den
försäkrades arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Att
arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt innebär att
arbetsoförmågan bedöms bestå för all överskådlig
framtid. Det innebär att det rör sig om kroniska sjukdomar och irreversibla skador där ytterligare medicinsk
eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms
kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga eller att den arbetsförmåga som finns kan
förbättras. Till skillnad från tidigare ska inte andra
faktorer än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom
kunna påverka rätten till ersättning. Vid bedömningen
av arbetsförmågans nedsättning ska därför inte längre
den försäkrades ålder, bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet, och andra liknande omständigheter beaktas. Vidare ska vid bedömningen beaktas
om den försäkrade har sådan förmåga att han eller hon
kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Detta innebär att det inte är möjligt att få
sjukersättning i väntan på lönebidrag eller annan liknande anställning. Denna förändring gäller även för
aktivitetsersättning. Möjligheten att bevilja tidsbegrän-
2009-01
Assistansersättning. Ersättningen höjs från 237 kronor
till 247 kronor per timme och det förhöjda timbeloppet
höjs från att tidigare ha varit maximalt 265 kronor till
att vara maximalt 277 kronor.
61 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Sjuk- och aktivitetsersättning. Prövotiden i reglerna om
vilande sjukersättning tas bort. Tidigare kunde en
person med sjuk- eller aktivitetsersättning under en
prövotid på tre månader arbeta och behålla sin ersättning under tiden. I stället ska ett månatligt belopp
motsvarande 25 procent av den del av sjuk- eller
aktivitetsersättningen som har förklarats vilande på
grund av förvärvsarbete betalas ut till den försäkrade.
Beloppet ska betalas ut så länge ersättningen är
vilande, dock längst 12 månader. Reglerna ändras så att
en försäkrad ska vara skyldig att anmäla till Försäkringskassan innan han eller hon påbörjar ett förvärvsarbete, utökar omfattningen av redan påbörjat arbete
eller fortsätter att förvärvsarbeta efter tid då ersättningen varit vilande. Förutsättningarna för Försäkringskassan att dra in eller minska sjukersättningen
ändras. Tidigare skulle arbetsförmågan vara väsentligt
förbättrad, men de nya reglerna innebär att den numera
enbart behöver vara förbättrad. En försäkrad ska även
själv anmäla till Försäkringskassan om arbetsförmåga
är förbättrad. De som har aktivitetsersättning är fortfarande skyldiga att anmäla väsentligt förbättrad arbetsförmåga.
2010-01
Tillfällig föräldrapenning – ensamstående förälder Om
en ensamstående förälder inte kan vårda sitt barn på
grund av att man själv är sjuk eller är smittbärare, kan
någon annan få tillfällig föräldrapenning för att vårda
barnet. Personen måste avstå från sitt arbete och barnet
ska inte ha fyllt tre år.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Den som hade
sjukersättning eller aktivitetsersättning den 31 december 2009 kan få tillbaka den SGI den hade innan den
fick sin ersättning. För den som helt eller delvis saknar
arbete räknas SGI om. Vid omräkningen används
konsumentprisindex för varje helt år som gått sedan
individen fick sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Bostadsbidrag – ny beräkning av förmögenhet. När
bostadsbidraget räknas ut tar man hänsyn till om den
sökande har en förmögenhet. Den ska nu beräknas
enligt den nya lagen om beräkning av förmögenhet vid
beräkning av vissa förmåner, till exempel bostadsbidrag. Som förmögenhet räknas värdet på den bidragssökande tillgångar efter att skulderna dragits av.
Underhållsstöd – förmögenhet räknas inte längre med.
Förmögenhet ska inte längre räknas med när beloppet
som den bidragsskyldige föräldern ska återbetala till
Försäkringskassan räknas ut. Lagen träder ikraft den 1
januari 2010 men den ska användas först på återbetalning som beslutas från och med den 1 februari 2010.
Tidigare räknades 1 procent av den förmögenhet som
översteg 1 500 000 kronor som inkomst.
Bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. För personer med bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd höjs beräkningsfaktorn som används för att
räkna ut den skäliga levnadsnivån. För ogifta höjs den
från att tidigare ha varit 1,294 prisbasbelopp till att bli
1,3546 prisbasbelopp. För gifta höjdes den från att
tidigare ha varit 1,084 prisbasbelopp till att bli 1,1446
prisbasbelopp.
Sjukförsäkring. Sjukpenning. Från och med den 1
januari 2010 träder nya regler i kraft inom sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. De gäller för dem
som har fått sjukpenning eller tidsbegränsad sjukersättning i maximal tid. Det innebär i korthet att de erbjuds
att delta i en arbetslivsintroduktion via Arbetsförmedlingen. Den som deltar i introduktionen får aktivitetsstöd. Reglerna innebär även att det i vissa fall finns
möjlighet att beviljas ytterligare tid med förlängd sjukpenning om särskilda kriterier är uppfyllda.
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från
7,71 till 6,71 procentenheter. Därmed sänks avgiftsuttaget för arbetsgivare från tidigare 32,42 till 31,42
procentenheter.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 7,93
till 6,93 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare sänks från 30,71 till 29,71 procentenheter.
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Ungdomsavdraget höjs från hälften till tre fjärdedelar av de
avgifter för vilka avdraget får göras. Samtidigt ändras
åldersgränserna. Den nedre gränsen tas bort, den övre
gränsen höjs från 25 till 26 år.
Ändring i rehabiliteringskedjan. Den prövning mot hela
arbetsmarknaden som enligt nuvarande regler ska ske
efter 180 dagar i sjukperioden ska kunna skjutas upp
inte bara om det finns särskilda skäl utan även om det i
annat fall kan anses som oskäligt. När den försäkrade
haft sin arbetsförmåga nedsatt under 365 dagar föreslås
att prövningen sker mot hela arbetsmarknaden om det
inte kan anses oskäligt.
2009-07
Aktivitetsstöd. Storleken på medlemsavgiften till
a-kassan beror på om medlemmen är arbetslös eller
inte. Den som har aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning jämställs med en arbetslös person. Har en person
arbetat under programmet som den fått aktivitetsstöd
för betraktas han eller hon inte som arbetslös.
Den som är arbetsoförmögen till följd av en allvarlig
sjukdom ska kunna få sjukpenning med 80 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten även om sådan sjukpenning redan lämnats för 364 dagar. De nya reglerna
börjar gälla den 15 januari 2010 men tillämpas från och
med den 1 januari 2010.
En ersättningsperiod får beviljas av a-kassan för den
som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med
aktivitetsstöd. Ersättningsperioden kan beviljas från
och med startdatumet för programmet. Den kan även
beviljas under programperioden. Det finns särskilda
övergångsregler för dessa ändringar.
62 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Närståendepenning kan betalas ut i högst 100 dagar.
Från och med den 1 januari 2010 kan närståendepenning betalas ut i högst 100 dagar sammanlagt för varje
svårt sjuk person som vårdas. (För vård av en person
som fått HIV-infektion genom smitta av blod eller
blodprodukter inom den svenska sjukvården gäller
totalt 240 dagar). De nya bestämmelserna tillämpas
även för vård som har påbörjats före den 1 januari
2010.
Nya karenstider. Den lägsta karenstiden som idag är 1
dag utökas till 7 dagar. För de egna företagare som vill
välja en längre karenstid införs flera alternativ. Det blir
möjligt att välja 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Under
en övergångsperiod kommer även de egna företagare
som fyllt 55 år att få möjlighet att övergå till kortare
karenstid. Denna övergångsbestämmelse gäller till och
med den 30 september 2010. Egenavgifterna vid
karenstid i sjukförsäkringen från den 1 juli 2010:
- 6,04 % vid 7 dagars karenstid
- 5,94 % vid 14 dagars karenstid
- 5,78 % vid 30 dagars karenstid
- 5,60 % vid 60 dagars karenstid
- 5,48 % vid 90 dagars karenstid
Sänkt prisbasbelopp påverkar ersättningar. Prisbasbeloppet för 2010 är fastställt till 42 400 kronor, vilket
är en sänkning jämfört med 2009. Det medför därför en
viss sänkning av ersättningar inom socialförsäkringen
(till exempel sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag).
Ändrat beräkningssätt vid tillfällig föräldrapenning.
Från 1 juli ändras sättet att beräkna tillfällig föräldrapenning för egna företagare. Syftet är att så långt som
möjligt beräkna ersättning med tillfällig föräldrapenning på samma sätt som för en anställd. I korthet innebär detta att den tillfälliga föräldrapenningen per dag är
knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), delad med 260. Man kan få ersättning
under högst fem dagar per sju-dagarsperiod.
Den högsta ersättningen för sjukpenning per dag blir
676 kronor per dag (682 kronor per dag, 2009). När det
gäller föräldrapenning blir ersättningen 901 kronor per
dag (910 kronor per dag, 2009). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 8 833 kr/månad (8 917
kr/månad, 2009).
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från
6,71 till 5,95 procentenheter. Avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader. Den 1 juli
2010 införs ett högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader som omfattar alla arbetsgivare. Högkostnadsskyddet innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för
sjuklönekostnader om de under ett kalenderår överstiger två och en halv gånger den genomsnittliga årliga
sjuklönekostnaden för alla arbetsgivare. För 2010
gäller det kostnader från och med den 1 juli. I ersättningen ingår kostnaden för sjuklön samt sociala avgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Däremot inte sjuklönekostnader för medarbetare som har
blivit beviljade särskilt högriskskydd.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 6,93
till 6,04 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare sänks från 29,71 till 28,97 procentenheter.
2010-07
Flerbarnstillägget höjs. Flerbarnstillägget höjs med 50
kronor för det andra barnet, 100 kronor för det tredje
barnet, 150 kronor för det fjärde barnet och med 200
kronor för det femte barnet och varje ytterligare barn.
Det innebär att flerbarnstillägget lämnas enligt följande
från och med den 1 juli 2010.
- 150 kronor per månad för det andra barnet
- 454 kronor per månad för det tredje barnet
- 1 010 kronor per månad för det fjärde barnet
- 1 250 kronor per månad för det femte och varje ytterligare barn
2010-12
Den första december trädde etableringsreformen i kraft.
Reformen syftar till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares etablering i samhälls- och arbetslivet.
Det är Arbetsförmedlingen som ansvarar för etableringsinsatserna och som tillsammans med den nyanlände upprättar en etableringsplan. För de nyanlända
som deltar aktivt i etableringsinsatserna utgår en ny
statlig ersättning. Den är lika för alla nyanlända oberoende av var i landet man bor.
Skälen för höjningen är att det allmänna barnbidraget
bidrar till förbättrade förutsättningar för en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.
För egna företagare. Nya bestämmelser för beräkning
av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Från och med
den 1 juli gäller nya bestämmelser för beräkning av
SGI för den som bedriver näringsverksamhet i form av
enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag.
Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning
och Försäkringskassan betalar ut ersättningen. Dessutom beslutar Försäkringskassan om, och betalar ut, de
två tilläggsförmånerna bostadsersättning och etableringstillägg. Etableringsersättningen är skattefri och
betalas ut med högst 308 kronor per dag fem dagar i
veckan. Ersättningen utbetalas i högst 24 månader.
De nya reglerna innebär i korthet att alla som startar
egen verksamhet ska omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede. Det betyder att den egna företagaren
under en period på 24 månader har rätt att få en SGI
som motsvarar vad en anställd skulle få för liknande
arbete. Dessutom upphör bestämmelsen om att SGI för
en egen företagare inte får beräknas till högre belopp
än vad som motsvarar skälig lön för liknande arbete.
63 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Prisbasbeloppet för 2011 fastställs till 42 800 kronor,
vilket är en höjning med 400 kronor. Den högsta
ersättningen för sjukpenning per dag blir 682 kronor
per dag (676 kronor per dag, 2010). När det gäller
föräldrapenning blir högsta ersättning 910 kronor per
dag (901 kronor per dag, 2010). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 8 917 kr/månad (8 833
kr/månad, 2010).
2011-01
Den 1 januari 2011 samlas de flesta lagar som rör
socialförsäkringen i socialförsäkringsbalken. I samband
med det så byts en del begrepp ut. Socialförsäkringsbalken innehåller inga förändringar vad gäller förutsättningarna för att få ersättning
Nya begrepp:
Sjukpenning på normalnivå (tidigare: Sjukpenning
under första året)
Egenavgifter 2011 i sjukförsäkringen för egenföretagare med vald karenstid. En egenföretagare kan välja
14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid i sjukförsäkringen.
Egenavgiften påverkas beroende på vilken karenstid en
företagare väljer.
Sjukpenning på fortsättningsnivå (tidigare: Förlängd
sjukpenning)
Fler dagar med sjukpenning på normalnivå (tidigare:
Fortsatt sjukpenning)
Försäkringskassan har fastställt egenavgifterna till
sjukförsäkringen för 2011 till:
- 5,00 % vid 14 dagars karenstid
- 4,82 % vid 30 dagars karenstid
- 4,60 % vid 60 dagars karenstid
- 4,46 % vid 90 dagars karenstid
Fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå
(tidigare: Förlängd sjukpenning p.g.a. arbetsskada,
Förlängd sjukpenning i vissa fall)
Graviditetspenning (tidigare: Havandeskapspenning)
På inkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet tillämpas
procentsatsen 5,11 för sjukförsäkringsavgift från och
med 1 januari 2011.
Sjukpenning på normalnivå motsvarar cirka 80 procent
av den sjukpenninggrundande inkomsten och sjukpenning på fortsättningsnivå cirka 75 procent av den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från
5,95 till 5,02 procentenheter. Avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Från och med 1 januari 2011 blir det möjligt för den
som saknar anställning att få sjukpenning under de
första 14 dagarna i en sjukperiod även om man inte har
kunnat anmäla sig på Arbetsförmedlingen. Det kan
man få om det är oskäligt att begära att man skulle ha
gjort en sådan anmälan. Det kan till exempel handla
om att man blivit sjuk eller att ett allvarligare sjukdomsfall har inträffat inom familjen.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 6,04
till 5,11 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare är oförändrat 28,97 procentenheter.
Ny redovisningstidpunkt av assistansersättning.
Försäkringskassan ändrar tidpunkten för räkningar och
tidrapporter för assistansersättning. De ska från och
med januari 2011 lämnas in senast den 5:e i andra
månaden efter redovisningsmånaden. Ändringen beror
på att bankerna behöver mer tid för att pengarna ska
finnas på brukarens eller anordnarens konto den 20:e i
månaden.
Ny ersättning till föräldrar som har mist ett barn.
Föräldrar kan få 10 dagar med tillfällig föräldrapenning
om de har mist ett barn som är under 18 år. Dagarna
kan tas ut till och med 30:e dagen efter den dag som
barnet dog. Föräldrarna kan ta ut ersättningen samtidigt.
2011-02
Från och med den 1 februari 2011 kommer sjömän på
fartyg som går i inre fart omfattas av samma regler vid
sjukdom som andra anställda. De innebär att de kan få
sjuklön de första 14 dagarna i sjukperioden och därefter sjukpenning.
Arbetsskadelivräntorna höjs. En livränta på 10 000
kronor i månaden höjs med 139 kronor före skatt från 1
januari 2011. Det blir följden av den omräkning som
görs av livränta från arbetsskadeförsäkringen och det
statliga personskadeskyddet. Omräkningen görs med
indexeringstalet 1,0139 som är beräknat utifrån konsumentprisindex och inkomstindex.
2012-01
Sjukpenning i särskilda fall till personer som fått
maximal tid med tidsbegränsad sjukersättning och som
inte har någon sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
eller har låg SGI införs.
Lagen om anställda i utlandsstyrkan upphör och ersätts
med lagen om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser. Försäkringskassan ska på
begäran pröva om en skada eller sjukdom vållats i
arbetet enligt arbetsskadeförsäkringen. Bevisregler
enligt arbetsskadeförsäkringen eller statligt personskadeskydd gäller.
Boendetillägg till personer som fått maximal tid med
tidsbegränsad sjukersättning införs.
64 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
Det blir möjligt att få ytterligare ersättning från
sjukförsäkringen för den som fått maximal tid med
sjukpenning eller sjukersättning om det på grund av
den försäkrades sjukdom är oskäligt att inte betala
sjukpenning. Precis som tidigare ska läkarintyg styrka
att det är oskäligt.
2012-07
Det blir möjligt att få sjukpenning i fler än 914 dagar
för hela nedsättningen av arbetsförmågan även om den
bara till en fjärdedel beror på godkänd arbetsskada.
Det blir möjligt att få sjukpenning på normalnivå i fler
än 364 dagar för hela nedsättningen av arbetsförmåga
om den till minst en fjärdedel beror på en allvarlig
sjukdom.
Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. En
arbetsgivare ska inte vara skyldig att betala ut sjuklön
vid sjukdom om arbetstagaren inte helt har återgått i
arbete och utfört arbete under minst en dag hos arbetsgivaren efter det att sjuklön för en hel sjuklöneperiod
har betalats ut av arbetsgivaren.
Ersättning för resor till och från arbetet istället för
sjukpenning ska från årsskiftet inte räknas som
förbrukade dagar i beräkningen av hur länge en
försäkrad kan ha rätt till sjukpenning.
2013-01
Det tidigare arbetsmarknadsbegreppet i sjukförsäkringen återinförs. Sjukskrivnas arbetsförmåga ska efter
180 dagar prövas mot sådant förvärvsarbete som
normalt förekommer på arbetsmarknaden i stället för
mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Vab-intyget tas bort. Grundnivån i föräldrapenningen
höjs från 180 till 225 kronor/dag.
De som betalar underhållsstöd via en avbetalningsplan
kan få längre tid på sig att betala. Från dagens två
månader till fem månader.
Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska också
förstärka sina insatser inom rehabiliteringskedjan och
utöka samarbetet för att underlätta återgång i arbete.
Individer med aktivitetsersättning kan ha sin ersättning
vilande i upp till 24 månader oavsett längden på det
tidigare beslutet. Om vilandeperioden upphör tidigare
kan man återfå sin ersättning i upp till tre månader.
Föräldrar kan ta ut föräldrapenning samtidigt i 30 dagar
under barnets, första levnadsår, så kallade dubbeldagar.
Nuvarande tio dagar, så kallade pappadagar, inom den
tillfälliga föräldrapenningen kvarstår och föräldrapenningen betalas fortfarande ut sammanlagt 480 dagar
per barn.
Sjukpenning i särskilda fall och boendetillägg införs
för de som lämnat aktivitetsersättning vid 30 års ålder,
saknar eller har låg SGI.
Kravet att ansöka om jämställdhetsbonus tas bort och
pengarna betalas ut samtidigt som föräldrapenningen.
Det gäller jämställdhetsbonus för 2012 och framåt. De
som har rätt till jämställdhetsbonus för år 2011
kommer behöva ansöka enligt det tidigare förfarandet.
Egna företagarna kan välja en karenstid på en dag i
sjukförsäkringen. Egna företagare som har fyllt 55 år
kan välja en karenstid på en dag, senast den 30 april
2013. Alla arbetslösa egna företagare får en karenstid
på en dag.
Bostadsbidraget för barnfamiljer med hemmavarande
barn höjs. Golvet för bostadskostnader för barnfamiljer
sänks. Större andel av bostadskostnaderna för unga
utan barn blir bidragsgrundande.
Ett särskilt tandvårdsbidrag införs för personer med en
sjukdom eller funktionsnedsättning som medför risk
för försämrad tandhälsa.
Prisbasbeloppet för 2013 fastställs till 44 500 kronor,
vilket är en höjning med 500 kronor. Den högsta
ersättningen för sjukpenning per dag blir 709 kronor
per dag (702 kronor per dag, 2012). Hel sjukersättning
i form av garantiersättning blir 8 900 kronor per månad
(8 800 kronor per månad, 2012). När det gäller
föräldrapenning blir högsta ersättning 946 kronor per
dag (935 kronor per dag, 2012). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 9 271 kr/månad (9 167
kr/månad, 2012).
Prisbasbeloppet för 2012 fastställs till 44 000 kronor,
vilket är en höjning med 1 200 kronor. Den högsta
ersättningen för sjukpenning per dag blir 702 kronor
per dag (682 kronor per dag, 2011). Hel sjukersättning
i form av garantiersättning blir 8 800 kronor per månad
(8 560 kronor per månad, 2011). När det gäller
föräldrapenning blir högsta ersättning 935 kronor per
dag (910 kronor per dag, 2011). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 9 167 kr/månad (8 917
kr/månad, 2011).
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från
5,02 till 4,35 procentenheter. Avgiftsuttaget för arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften är
oförändrat 5,02 procentenheter. Avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften sänks från 5,11
till 4,44 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare är oförändrat 28,97 procentenheter.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften är oförändrat
5,11 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare
är oförändrat 28,97 procentenheter.
65 (66)
FÖRÄNDRINGAR INOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOCH BIDRAGSOMRÅDENA
Datum
Avdelningen för analys och prognos
Verksamhetsområde statistisk analys
2015-09-01
2014-01
2014-03
Tiden för att ta ut föräldrapenning förlängs till 12 år.
Föräldrapenning kan betalas ut under högst 96 dagar
för barn som har fyllt 4 år. Föräldrapenningens
ersättningsnivåer fördelas jämnt mellan föräldrarna.
Nya regler för barnbidrag. För barn födda eller
adopterade och i föräldrarnas vård den 1 mars 2014
eller senare delas barnbidraget automatiskt mellan
föräldrarna om de har gemensam vårdnad. Det innebär
att föräldrarna kommer får 525 kronor var i månaden.
Tiden för tillfällig föräldrapenning när ett barn har
avlidit förlängs till 90:e dagen efter barnets död.
2015-01
Gravid egenföretagare kan få graviditetspenning på
grund av arbetsmiljön.
Förändringar i högkostnadsskyddet mot höga sjuklönekostnader för arbetsgivare. Ersättningens storlek
beror på arbetsgivarens årliga lönekostnader och
sjuklönekostnader. Högsta ersättning är 250 000 kronor
om året. Nya nivåer:
– 0,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad uppgår till högst 3 miljoner
kronor årligen
– 0,9 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 3 men inte 6 miljoner
kronor årligen
– 1,2 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 6 men inte 12 miljoner
kronor årligen
– 1,3 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 12 men inte 20
miljoner kronor årligen
– 1,5 procent av den totala lönekostnaden om arbetsgivarens lönekostnad överstiger 20 miljoner kronor
årligen.
Även rutinerna för ansökan om ersättningen ändras.
Arbetsgivaren lämnar månatligen sjuklönekostnader i
arbetsgivardeklarationen till Skatteverket som sedan
meddelar Försäkringskassan arbetsgivarens lönekostnader och sjuklönekostnader. Försäkringskassan
beräknar en gång per år rätten till ersättning och betalar
in ersättningen på arbetsgivarens skattekonto.
Höjt särskilt bostadsbidrag till familjer med hemmavarande barn.
Sammanläggning av sjukperioder. Under de första 90
dagarna bedöms arbetsförmågan mot det vanliga
arbetet. Det gäller nu även om en ny sjukperiod
inträffar med mer än 90 dagars mellanrum trots att den
försäkrade inte har utfört arbete mellan sjukperioderna.
Undantag gäller för dem som deltar i arbetslivsintroduktion. Dessa bedöms mot det vanliga arbetet
först när en ny sjukperiod inträffar med mer än 180
dagars mellanrum.
Det blir möjligt att ge rätt till aktivitetsstöd,
utvecklingsersättning och sjukpenning upp till sju
dagar före sjukanmälningsdatum.
Bostadstillägget betalas ut oavsett hur lågt beloppet är.
Tidigare nedre gräns på 25 kr tas bort. Bostadstillägg
kan beviljas från och med samma månad som
sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats.
Slopad anmälningsskyldighet för närståendepenning.
Det räcker med ansökan inom tre månader från det
datum som ersättningen begärs ifrån.
Den som har haft livränta ska i likhet med de som har
haft sjukersättning eller aktivitetsersättning kunna få
tillbaka sin SGI (sjukpenninggrundande inkomst).
Livräntans årsbelopp räknas upp med 0,18 %.
Prisbasbeloppet för 2015 fastställs till 44 500 kronor,
vilket är en höjning med 100 kronor. Den högsta
ersättningen för sjukpenning per dag blir 709 kronor
per dag (708 kronor per dag, 2014). Hel sjukersättning
i form av garantiersättning blir 8 900 kronor per månad
(8 880 kronor per månad, 2014). När det gäller
föräldrapenning blir högsta ersättning 946 kronor per
dag (944 kronor per dag, 2014). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 9 271 kr/månad (9 250
kr/månad, 2014).
Prisbasbeloppet för 2014 fastställs till 44 400 kronor,
vilket är en sänkning med 100 kronor. Den högsta
ersättningen för sjukpenning per dag blir 708 kronor
per dag (709 kronor per dag, 2013). Hel sjukersättning
i form av garantiersättning blir 8 880 kronor per månad
(8 900 kronor per månad, 2013). När det gäller
föräldrapenning blir högsta ersättning 944 kronor per
dag (946 kronor per dag, 2013). För de som har ett helt
vårdbidrag blir ersättningen 9 250 kr/månad (9 271
kr/månad, 2013).
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften är
oförändrat 4,35 procentenheter. Avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Arbetsgivaravgifter. Sjukförsäkringsavgiften är
oförändrat 4,35 procentenheter. Avgiftsuttaget för
arbetsgivare är oförändrat 31,42 procentenheter.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften är oförändrat
4,44 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare
är oförändrat 28,97 procentenheter.
Egenavgifter. Sjukförsäkringsavgiften är oförändrat
4,44 procentenheter. Avgiftsuttaget för egenföretagare
är oförändrat 28,97 procentenheter.
2015-09
Underhållsstödet höjs med 300 kr till 1 573 kronor per
barn och månad.
66 (66)