1. No category

Handläggare
Carina Heurlin Fernold
Nationell bibliotekssamverkan
Publik verksamhet
Datum
Dnr
2015-03-30
6.5-2015-31
KB:s samverkansstruktur
Förslag på ny form för nationell bibliotekssamverkan
1(19)
Innehåll
1.
1.1.
1.2.
1.3.
1.3.1.
1.3.2.
1.3.3.
1.3.4.
2.
2.1.
2.1.1.
2.1.2.
2.1.3.
2.1.4.
2.2.
2.2.1.
2.2.2.
2.2.3.
2.2.4.
2.2.5.
2.3.
2.3.1.
2.3.2.
2.3.3.
2.3.4.
2.3.5.
2.3.6.
2.3.7.
2.3.8.
2.4.
2.4.1.
2.4.2.
2.4.3.
3.
Nationella samverkans- och utvecklingsuppdraget 3
Förslaget i korthet.................................................... 4
Övergripande analys ................................................ 5
KB:s uppdrag........................................................... 6
Styrdokument för KB ............................................ 6
Förordning och instruktion .................................... 6
Ur bibliotekslagen ................................................. 8
Ur regleringsbrev för budgetåret 2015 .................. 9
Förslag på ny form för samverkan ........................ 9
Strukturen ................................................................ 9
Flexibilitet ........................................................... 10
Avgränsningar ..................................................... 10
NU-gruppen ......................................................... 10
Två områden ........................................................ 11
Grupper.................................................................. 11
Gruppernas direktiv ............................................. 11
Tillsättning av ledamöter ..................................... 12
Gruppernas sammansättning ............................... 12
Mandatperioder ................................................... 13
Mötesfrekvens ..................................................... 13
Område 1: Infrastruktur för forskning och fri information
...............................................................................13
De nationella biblioteksdatasystemen LIBRIS.... 13
Metadata – del av den underliggande infrastrukturen 14
Vidareutveckling av databasen SwePub.............. 14
Samverkan mellan forskningsbibliotek och främjande av
tillgång till vetenskaplig information .................. 15
Öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata
.............................................................................15
Frågor kring digitalisering och digitalt tillgängliggörande
.............................................................................16
Plikt och strategisk insamling.............................. 16
KB:s roll som forskningsbibliotek inom
humanvetenskaperna ........................................... 16
Område 2: Nationell överblick .............................. 17
Sveriges officiella biblioteksstatistik................... 17
Uppföljning av biblioteksplaner .......................... 18
Omvärldsbevakning, samverkan och utveckling på nationell
nivå ...................................................................... 18
Tidplan ...................................................................19
2(19)
1.
Nationella samverkans- och utvecklingsuppdraget
Utifrån KB:s nationella samverkansuppdrag ska KB ha en nationell överblick
samt främja samverkan och utveckling inom det offentligt finansierade
biblioteksväsendet. Som stöd i arbetet med att utföra detta uppdrag finns idag en
inflytandestruktur 1 med representanter från den offentligt finansierade
bibliotekssfären samt andra myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitutioner
inom fältet. I inflytandestrukturens grupper sitter representanter för Sveriges
universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), Forum för Specialbibliotekschefer, Kulturrådet, Myndigheten för
tillgängliga medier (MTM), Nationella skolbiblioteksgruppen samt utbildningsoch forskningsinstitutioner inom Biblioteks- och informationsvetenskap.
Under 2014 har KB:s nuvarande inflytandestruktur utvärderats 2 av en extern
utredare, Peter Almerud. Utifrån utredarens förslag presenterade KB, för
nationella referensgruppen den 19 november 3, en skiss på en ny
samverkansstruktur. Förslaget inkluderade då även uppdraget att ta fram en
nationell biblioteksstrategi. Läget förändrades i och med att regeringens budget
inte gick igenom och KB inte fick det förväntade uppdraget 2015. KB har dock
fortsatt arbetet med att ta fram förslag på en ny struktur för samverkan med
ambitionen att föra in modellen med nationella utvecklingslinjer 4 i strukturen.
Liggande förslag på ny form för samverkan är också väl förberett för att inkludera
arbetet med en nationell biblioteksstrategi, när det uppdraget kommer.
I önskan om att hitta fruktbara samarbetsformer och även synliggöra desamma har
KB tagit fram förslag på en ny struktur med fokus på samverkan. Förslaget har
bearbetats av KB internt via NU-gruppen (gruppen för det nationella
bibliotekssamverkansuppdraget) och KB:s ledningsgrupp. Förslaget kommer att
skickas ut brett på remiss bl.a. till alla organisationer som idag utser ledamöter till
nuvarande inflytandestruktur och till andra intressenter i bibliotekssfären t.ex.
SUHF, SKL, Forum för Specialbibliotekschefer, Nationella
skolbiblioteksgruppen, Kulturrådet, MTM, utbildnings- och
forskningsinstitutioner inom Biblioteks- och informationsvetenskap och andra
humanvetenskaper samt Sveriges Länsbibliotekarier (SLB). Förslaget kommer att
1
För mer information se: http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/
Peter Almeruds rapport:
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/inflytandestrukturen/Rapport%20Inflytandestrukturen%20
Almerud%20237-KB%20229-2014.pdf
3
http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/KBs-nationellareferensgrupp/Minnesanteckningar/Nationella-referensgruppen-19-november-2014/
4
Nationella utvecklingslinjer är den modell som ersätter tidigare modell med utlysning
projektmedel. För mer information se: http://www.kb.se/bibliotek/Projektbidrag2/
2
3(19)
läggas ut publikt på KB:s webb och spridas vidare i så många kanaler som
möjligt. Alla som vill skicka in synpunkter har möjlighet att göra det.
Det är främst strukturen som sådan som är i fokus under remissgången. Eftersom
strukturen i sig är flexibel kommer grupper att skapas och även läggas ner
beroende på hur KB:s uppdrag förändras över tid. Vi önskar därför att följande
aspekter särskilt beaktas:
•
•
•
Strukturen – med utgångspunkt i KB:s olika uppdrag
Formalia – mandatperioder, sammansättning av grupperna, hur
ledamöter utses och av vilka
organisationer/sammanslutningar/grupperingar etc.
Gruppernas direktiv – nivå, tydlighet etc.
Observera att några av grupperna redan är formellt beslutade och tillsatta och inte
kommer kunna påverkas av remissrundan. Det gäller t.ex. Forskarrådet och
Kvalitetsdialog. 5
Remisstiden sträcker sig fram till den 15 maj 2015. Remissvar skickas till
kungl.biblioteket@kb.se märkt dnr 6.5-2015-31.
Nuvarande inflytandestruktur är förlängd fram till 30 juni 2015. Efter sommaren
är det tänkt att den nya strukturen ska implementeras 6.
1.1.
Förslaget i korthet
I korthet föreslår KB följande:
• Den nya strukturen utgår från lagar och förordningar.
• Den nya strukturen får namnet KB:s samverkansstruktur.
• Utifrån KB:s uppdrag knyts skilda grupperingar som kan vara olika till sin
karaktär beroende på uppdragets formulering och syfte.
• Varje grupp får tydliga direktiv anpassade efter KB:s uppdrag. 7
• Alla grupper besätts utifrån direktivets utformning.
• Strukturen ska vara flexibel och mindre formaliserad än dagens
inflytandestuktur. Grupper ska kunna tillsättas, tillika avslutas, löpande
5
Gäller inte de grupper som formerats på annat sätt, t.ex. Forskarrådet, gruppen för SwePub eller
Kvalitetsdialog, som redan har givan direktiv: Organisering Kvalitetsdialog, Dnr: 161-KB 9792014, Råd för forskningsrelaterade frågor på KB samt Förändrat uppdrag och arbetsformer för
Kungliga bibliotekets Forskarråd, Dnr: 234-KB 8-2014
6
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/inflytandestrukturen/Beslut%20237-KB%20796-2014.pdf
7
Gäller inte de grupper som formerats på annat sätt, t.ex. Forskarrådet eller Kvalitetsdialog, som
redan har givan direktiv: Organisering Kvalitetsdialog, Dnr: 161-KB 979-2014, Råd för
forskningsrelaterade frågor på KB samt Förändrat uppdrag och arbetsformer för Kungliga
bibliotekets Forskarråd, Dnr: 234-KB 8-2014
4(19)
•
•
•
•
efter behov beroende på de olika uppdragens karaktär och längd.
Mandatperioderna kan variera mellan grupperna beroende på vilket
uppdrag gruppen är knuten till. Arbetsgrupper/nätverk kan skapas för
specifika arbetsuppgifter och områden på kort eller lång sikt.
De organisationer som ska finns representerade i grupperna utser själva
sina representanter på 3-4 års basis och riksbibliotekarien beslutar.
Nomineringsförfarandet slopas.
Nationella referensgruppen får nytt uppdrag, ny sammansättning och nytt
namn – det nationella samverkans- och utvecklingsrådet. Fokus ska ligga
på strategisk nivå d.v.s på att ha nationell överblick och att främja
samverkan och utveckling. Huvuduppgiften blir omvärldsbevakning och
att peka ut och prioritera nationella utvecklingslinjer inom
bibliotekssfären.
Fler samarbeten, strukturer och nätverk för samverkan inkluderas i den nya
samverkansstrukturen.
Den nya strukturen ska gälla tills vidare.
I frågor som rör KB är det endast riksbibliotekarien som kan fatta beslut.
1.2.
Övergripande analys
En förutsättning för att KB ska kunna utföra sina uppdrag är att arbetet sker i
samverkan med biblioteksfären. Det är därför viktigt att formerna för samverkan
anpassas efter de olika uppdrag som myndigheten har. Utvärderingen, som nämnts
ovan, 8 visar bl.a. att inflytandestrukturen är viktig av flera olika skäl, inte minst
för nätverkande och att hålla sig à jour med vad som händer inom
bibliotekssektorn.
KB har uppmärksammat de brister som framgått dels av utvärderingen av
inflytandestrukturen, dels via styr- och expertgruppernas självutvärderingar. Ett
flertal grupper har påpekat att de haft otydliga uppdragsbeskrivningar vilket har
försvårat arbetet. Frågan om var gruppernas frågor och arbete hamnar inom KB
har också tagits upp och utvärderingen visar att kommunikationen från KB inte
varit optimal. Nationella referensgruppen har uttryckt en önskan om att arbeta mer
strategiskt och samverka kring fler frågor på ett tidigare stadium än vad som sker
idag. Relationen mellan KB:s ledningsgrupp och det som idag kallas för nationella
referensgruppen bör stärkas.
Det framgår med all tydlighet att det är viktigt att grupperna får konkreta,
specifika och tydliga direktiv för att kunna utföra ett meningsfullt och effektivt
8
Peter Almeruds rapport:
http://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/inflytandestrukturen/Rapport%20Inflytandestrukturen%20
Almerud%20237-KB%20229-2014.pdf
5(19)
arbete. Att varje uppdrag har en tillhörande grupp istället för tvärtom.
Utgångspunkten är uppdraget och inte gruppen som sådan. Att ta fram en flexibel
struktur är därför viktigt.
1.3.
KB:s uppdrag
1.3.1.
Styrdokument för KB
KB:s uppdrag och verksamhet styrs av dess instruktion, regleringsbrev och
särskilda regeringsuppdrag samt i lagar och förordningar liksom internationella
åtaganden, bland annat gentemot EU. Regeringen beslutar om en instruktion som
anger uppgifter och ledningsform för KB. Av det årliga regleringsbrevet framgår
bland annat krav på mål och resultat för myndigheten samt hur stora anslag KB
får. 9
1.3.2.
Förordning och instruktion
Förordning (2008:1 421) med instruktion för Kungl. biblioteket
SFS nr: 2008:1421
Departement/myndighet: Utbildningsdepartementet
Utfärdad: 2008-12-18
Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1050
Källa: Regeringskansliet/Lagrummet
Uppgifter
1 § Kungl. biblioteket är nationalbibliotek och arkiv för ljud- och bilddokument
och rörliga bilder samt fullgör dokumenterande uppgifter och serviceuppgifter.
Myndigheten ska
1. ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska
tryckproduktionen i dess helhet och sådana dokument för elektronisk
återgivning som avses i 10 § första stycket lagen (1993:1392) om
pliktexemplar av dokument.
2. ta emot, förvara och i enlighet med 6 § förordningen (2008:1420) om
pliktexemplar av dokument tillhandahålla pliktexemplar av filmer,
fonogram, videogram, sådana dokument för elektronisk återgivning som
avses i 14 § tredje stycket lagen om pliktexemplar av dokument och
upptagningar av ljudradio- och televisionsprogram, och
3. inom sitt verksamhetsområde vara en resurs för forskning i rollen som
främst humanistiskt och samhällsvetenskapligt forskningsbibliotek och
främja den svenska forskningens kvalitet genom att tillhandahålla en
effektiv forskningsinfrastruktur. Förordning (2013:1050).
9
http://www.kb.se/om/verksamhet/styrande/
6(19)
2 § Myndigheten ska även
1. fullgöra de uppgifter som följer av
a. lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument,
b. lagen (2012:492) om pliktexemplar av elektroniskt material,
c. förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument och
d. förordningen (2012:866) om pliktexemplar av elektroniskt
material,
2. samla, förvara, beskriva och tillhandahålla utomlands utgivna
publikationer med svensk anknytning,
3. samla, förvara, beskriva och tillhandahålla en representativ samling
utländsk litteratur, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora,
4. vårda och förkovra bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck,
handskrifter, kartor och bilder,
5. framställa nationalbibliografin,
6. svara för frågor om samverkan mellan forskningsbibliotek när det gäller
digitalisering och digitalt tillgängliggörande, och
7. analysera utvecklingen inom forskningsbiblioteken i landet. Förordning
(2012:867).
3 § Myndigheten får som deposition eller gåva ta emot eller på annat sätt förvärva
sådana dokument som avses i 2 § 2 och 4, andra upptagningar av ljud och rörlig
bild än sådana som avses i 1 § 2 och sådana framställningar i skrift, ljud eller
rörlig bild som är avsedda att användas tillsammans med upptagningarna.
Förordning (2011:942).
4 § Myndigheten ska i fråga om de dokument som avses i 1 § 2 och 3 §
1. vårda de samlingar som förvaras hos myndigheten samt förvara dem på ett
betryggande sätt, och
2. gallra samlingarna i den utsträckning som behövs. Förordning (2011:942).
5 § Myndigheten ska ha en nationell överblick över det allmänna
biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området.
Myndigheten ska särskilt ansvara för
1. biblioteksstatistik enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken och
förordningen (2001:100) om den officiella statistiken,
2. de nationella bibliotekssystemen LIBRIS, och
3. den uppföljning som myndigheten ska göra tillsammans med de regionala
biblioteksverksamheterna och kommunerna av hur de biblioteksplaner
som kommuner och landsting antar i enlighet med bibliotekslagen
(2013:801) har utformats och hur de används.
3. Myndigheten ska också verka för utveckling och samordning av digitala
tjänster och system inom biblioteksväsendet. Förordning (2013:1050).
7(19)
6 § Myndigheten ska inom sitt verksamhetsområde främja internationellt
samarbete och samverka med utländska institutioner och internationella
organisationer.
1.3.3.
Ur bibliotekslagen
SFS 2013:801 10
Departement/myndighet: Kulturdepartementet
Utfärdad: 2013-10-31
Tillämpningsområde
1 § I denna lag finns bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Det
allmänna biblioteksväsendet består av all offentligt finansierad
biblioteksverksamhet och utgörs av:
1. folkbibliotek,
2. skolbibliotek,
3. regional biblioteksverksamhet,
4. högskolebibliotek,
5. lånecentraler, och
6. övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet.
/…/
2 § Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska
samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri
åsiktsbildning. Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja
litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och
forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas
tillgänglig för alla.
/…/
14 § I syfte att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser ska bibliotek
och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet samverka.
17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin
verksamhet på biblioteksområdet.
18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över
och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska
tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa
upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.
/…/
10
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/sfs_sfs-2013801/
8(19)
1.3.4.
Ur regleringsbrev för budgetåret 2015 11
3 Uppdrag
/…/
Samverkansråd vid Statens kulturråd
Kungl. biblioteket ska under 2015 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd
som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för
kultursamverkansmodellen.
Bättre tillgång till forskningsresultat och forskningsdata
Kungl. biblioteket ska stödja Vetenskapsrådet i rådets uppdrag med att utforma
nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information (Open
Access), särskilt när det gäller öppen tillgång till forskningsresultat.
Den svenska databasen SwePub
Kungl. biblioteket ska i samarbete med Vetenskapsrådet och med universitet och
högskolor, genom Sveriges universitets- och högskoleförbund, vidareutveckla
databasen SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser.
/…/
2.
Förslag på ny form för samverkan
2.1.
Strukturen
Nedan följer en beskrivning av den förslagna strukturen. Fundamentet för
förslaget är de lagar, instruktioner och regleringsbrev, enligt ovan, som KB verkar
efter samt KB:s strategiska mål 12 13
Förslaget tar även hänsyn till de formella överenskommelser som finns mellan KB
och SUHF 14, KB och Kulturrådet 15 och KB och MTM 16.
11
http://esv.se/Verktyg--stod/Statsliggaren/Regleringsbrev/?RBID=16146
http://www.kb.se/om/verksamhet/styrande/Strategiska-mal/
13
Under 2014 med fortsättning under 2015 har KB arbetat med att tolka alla uppdrag som är
kopplade till myndigheten. I början av 2014 tillsattes en intern utredning som gjorts i tre steg.
Utredningen började sitt arbete på ett internt plan och samtalade med alla chefer och medarbetare
inom organisationen. Nästa steg utgjordes av att lyssna in omvärldens synpunkter och samtal
fördes med insynsrådet, nationella referensgruppen, Forskarrådet och ordföranden i
inflytandestrukturen. Det sista steget har utgjorts av en rättslig analys och historisk genomgång av
alla lagar, regleringsbrev och instruktioner som rör KB. Under våren 2015 bearbetas materialet
från utredningen av KB:s lednings- och chefsgrupp.
14
Överenskommelse mellan SUHF och Kungl. biblioteket (KB) om samarbete, informationsutbyte
och uppföljning, Dnr: 1.4.1-2015-9
15
Överenskommelse mellan Statens kulturråd och Kungl. biblioteket, Dnr: 122-KB 188-2013
16
Överenskommelse mellan KB och MTM, Dnr: 122-KB 1082-2013
12
9(19)
2.1.1.
Flexibilitet
En viktig ansats med den nya strukturen är att modellen ska vara flexibel. Om
uppdrag försvinner avslutas även gruppernas arbete, om nya uppdrag tillkommer
kan nya grupper skapas. KB kan därför tillföra nya områden eller ta bort
befintliga, tillsätta nya grupper och även avsluta grupper vid behov. Det ska även
vara enkelt att bemanna grupperna efter de önskemål om kompetens och/eller
representation ett specifikt uppdrag kräver.
2.1.2.
Avgränsningar
Strukturens fokus är på samarbeten och samverkan där KB är den som
administrerar samarbetet. Det finns även formaliserade samarbeten kring t.ex.
Kultursamverkansmodellen, det s.k. Samverkansrådet, där KB medverkar. Här är
det dock Kulturrådet som administrerar och ”äger” gruppen, därför ingår inte den
gruppen i den här strukturen trots att KB har ett direkt lagstadgat uppdrag inom
det området.
Förslaget på ny struktur är långt ifrån heltäckande vad gäller KB:s alla olika
samarbeten, vilket heller inte är syftet. Idén om en struktur kring samverkan är
sprungen ur den nuvarande inflytandestrukturen och det nationella uppdraget
kring samordning och utveckling av det offentligt finansierade biblioteksväsendet.
Ambitionen är dock att inkludera fler områden än de som idag ingår i dagens
inflytandestruktur som bibliotekssverige på olika nivåer och sammanhang
samverkar kring. Därför inkluderas t.ex. pliktområdet i detta förslag och framöver
kan fler områden komma att bli en del av KB:s form för samverkan 17.
2.1.3.
NU-gruppen
Internt inom KB finns redan idag en grupp som är tvärfunktionell och spänner
över flera avdelningar och enheter. Det gemensamma är arbetet med det nationella
uppdraget för samverkan och utveckling, därav gruppens namn: NU-gruppen.
Syftet är att inom KB säkerställa att arbetet med det nationella
bibliotekssamverkansuppdraget samordnas inom KB på ett bra sätt. Gruppen är
inget beslutande organ utan håller fördjupade diskussioner, bereder och ger
17
Det finns uppdrag som KB har haft under en viss period och som sedan inte har funnits med i
2015 års regleringsbrev, det gäller t.ex. uppdraget kring plattform för e-böcker. Regeringen gav i
oktober 2013 Kungl. biblioteket i uppdrag att inleda en försöksverksamhet med att tillgängliggöra
e-böcker via den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS. Uppdraget har slutrapporterats under
februari 2015, http://www.kb.se/Dokument/Aktuellt/2015-02-26%20Eboksuppdraget/Slutrapport_tillg%C3%A4ngligg%C3%B6ra_eb%C3%B6cker.pdf.
Det finns även andra områden, t.ex. kring insamling, bevarande och tillgängliggörande av
audiovisuellt material där det idag inte förekommer något organiserat samarbete mellan KB och
andra intressenter. Även delar av KB:s partners verkar inom områden som kan komma att bli
inkluderas i kommande samverkansstruktur.
10(19)
förslag. NU-gruppen kommer att omformeras utifrån den nya
samverkansstrukturen.
2.1.4.
Två områden
Den nya samverkansstrukturens fundament utgörs av, som tidigare sagts, KB:s
uppdrag i lagar, instruktion och regleringsbrev. För att göra det hela mer
överskådligt har KB:s uppdrag delats in i två områden, utan inbördes rangordning:
•
•
infrastruktur för forskning och fri information
nationell överblick
Utifrån dessa områden formeras sedan relevanta grupper som är kopplade till
specifika uppdrag. Alla grupper baseras såväl på operativt samarbete som
strategiskt arbete, medan en grupp, det nationella samverkans- och
utvecklingsrådet (f.d. nationella referensgruppen), får en specifik inriktning mot
strategiska frågor på nationell nivå.
I och med att alla gruppers arbete i den nya samverkansstrukturen utgår från KB:s
olika uppdrag, kommer dessutom länken till riksbibliotekarien, KB:s
ledningsgrupp och KB i övrigt att stärkas.
2.2.
Grupper
2.2.1.
Gruppernas direktiv
Alla grupper ska ha tydliga direktiv med beskrivningar som är direkt kopplade till
KB:s olika uppdrag. En del av KB:s uppdrag är tidsbegränsade medan andra pågår
över längre tid och därmed behöver mandatperioderna anpassas efter uppdragens
karaktär och längd. Vad som är gemensamt för alla grupper och en viktig konkret
uppgift för varje enskild ledamot i respektive grupp, är att omvärldsbevaka inom
respektive fält.
Några av gruppernas direktiv och sammansättning är redan beslutade, det gäller
t.ex. Forskarrådet 18. Ytterligare en grupp som också redan är beslutad och
formaliserad är Kvalitetsdialog 19.
De flesta grupperna kommer att ha en tydlig länk till något av KB:s uppdrag
medan andra har en svagare koppling. En grupp med något svagare explicit
koppling till KB:s uppdrag, men som däremot har en stark tradition av samverkan
under lång tid, är BIBSAM-konsortiet. Sedan mitten av 1990-talet har KB inom
18
Råd för forskningsrelaterade frågor på KB samt Förändrat uppdrag och arbetsformer för
Kungliga bibliotekets Forskarråd, Dnr: 234-KB 8-2014
19
Organisering Kvalitetsdialog, Dnr: 161-KB 979-2014
11(19)
ramen för BIBSAM-konsortiet- slutit avtal för e-resurser och KB hade under en
period ett regeringsuppdrag gällande detta 20.
Utifrån ovanstående resonemang kommer vissa grupper i den nuvarande
inflytandestrukturen inte tas med i den nya strukturen. Grupper utan direkta
uppdrag eller tradition kommer att avvecklas som Expertgruppen för utvärdering
och kvalitetsutveckling och Expertgruppen för utbildning och lärande. De frågor
som dessa två grupper idag hanterar kan istället komma att rymmas inom arbetet
med nationella utvecklingslinjer och/eller inkluderas i en kommande
biblioteksstrategi.
2.2.2.
Tillsättning av ledamöter
De organisationer/sammanslutningar som utser ledamöter är: Sveriges
universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), Forum för Specialbibliotekschefer, Kulturrådet, Myndigheten för
tillgängliga medier (MTM), Nationella skolbiblioteksgruppen, samt utbildningsoch forskningsinstitutioner inom Biblioteks- och informationsvetenskap och
humanvetenskap 21. Om nya uppdrag tillkommer och annan komptens eller
representativitet behövs inom ett specifikt område, kan det tillkomma
organisationer/sammanslutningar/grupperingar som tillsätter ledamöter i de olika
grupperna.
Alla organisationer som tillsätter ledamöter meddelar registrator och ansvarig
handläggare på KB om vilka som ska sitta med i respektive grupp, därefter
beslutar riksbibliotekarien. Sekreterarrollen i varje grupp innehas av KB.
2.2.3.
Gruppernas sammansättning
Grupperna sätts samman utifrån direktivets syfte och karaktär. Det är inte
representativitet som gäller när grupperna ska bemannas. Gruppernas
sammansättning baseras istället på om och hur respektive bibliotekstyp berörs,
t.ex. finns det endast representanter för regioner och kommuner med i gruppen för
arbetet med biblioteksplanerna och endast representanter från SUHF och
Vetenskapsrådet i gruppen för SwePub.
Ordföranden utses av SUHF alternativt SKL beroende på vilken grupp som avses.
Om önskan och behovet finns kan varje grupp tillsätta en vice ordförande, dock
ska det nationella samverkans- och utvecklingsrådet utse en vice ordförande. Är
20
Prop. 1998/99:1, utg.omr. 16 och utg.omr. 17, bet. 1998/99:UbU1, rskr. 1998/99:98 och KrU1,
rskr. 1998/99:55) och Prop. 2000/2001:3, Kap 9.1, s 200.
21
Detta gäller inte Forskarrådet och Kvalitetsdialog, som har formerats på annat sätt. Råd för
forskningsrelaterade frågor på KB samt Förändrat uppdrag och arbetsformer för Kungliga
bibliotekets Forskarråd, Dnr: 234-KB 8-2014 och Organisering Kvalitetsdialog, Dnr: 161-KB
979-2014
12(19)
ordförande från SKL, är vice ordförande från SUHF och tvärtom. 22 För att
upprätthålla god balans i grupperna kan ersättare träda in som tillfällig ledamot,
om en ordinarie ledamot inte kan närvara vid ett specifikt möte.
Grupperna är fria att efter behov tillsätta t.ex. arbets- eller referensgrupper på
tillfällig basis eller under en längre tidsperiod. Dessa arbetsgrupper behöver inte
tillsättas formellt utan bemannas efter de kompetenser som en specifik fråga
kräver. Arbetsgrupperna behöver nödvändigtvis inte vara underordnade
huvudgruppen inom ett område, men kan ändå rapportera till den sistnämnda. 23
Grupperna kan även tillfälligt eller under längre period adjungera ytterligare
ledamöter vid behov t.ex. för att ta in kompetens som behövs för en specifik fråga.
2.2.4.
Mandatperioder
Mandatperioden är 3 + 1 år, om inget annat anges 24.
2.2.5.
Mötesfrekvens
Mötesfrekvens är upp till varje grupp att besluta om.
2.3.
Område 1: Infrastruktur för forskning och fri information
2.3.1.
De nationella biblioteksdatasystemen LIBRIS
Direktiv: Gruppen ska ge KB stöd i strategiska frågor och vara rådgivande vad
gäller bibliotekens behov av nationella lösningar som effektiviserar och stödjer
deras verksamhet. Frågor som ska diskuteras är strategier för LIBRIS-systemen
och de behov som biblioteken och deras användare har. I kraft av verksamhetens
omfattning och betydelse för deltagande institutioner har gruppen en särställning
och fungerar rådgivande till riksbibliotekarien.
Ett prioriterat område på KB är att arbeta med en nationell infrastruktur för de
offentligt finansierade biblioteken. I sina utvecklingsinsatser förespråkar KB en
öppenhet och delandekultur i tjänster och teknik. Den tekniska infrastruktur som
KB utvecklar bygger på öppna data för långsiktig hållbarhet.
Målet är att tillsammans arbeta för gemensamma och flexibla lösningar som
svarar upp mot de behov som användarna av systemen och tjänsterna har och som
ger användarna fri tillgång till information.
22
Detta gäller inte de grupper som har formats på annat sätt och inte har representanter från SKL
och/eller SUHF, som det t.ex. är i Kvalitetsdialog.
23
Ett flertal arbetsgrupper inom metadataområdet kommer att fortsätta sitt arbete i den nya
strukturen, se http://www.kb.se/bibliotek/Inflytandestrukturen-2012-2014/Expertgruppen-formetadata/Arbetsgrupper/
13(19)
Namn: Gruppen för LIBRIS nationella biblioteksinfrastruktur
Sammansättning: SUHF (4 ledamöter, varav 1 ordförande), SKL (4 ledamöter),
Forum för Specialbibliotekschefer (1 ledamot), MTM (1 ledamot), KB (1-2
adjungerade ledamöter)
2.3.2.
Metadata – del av den underliggande infrastrukturen
Metadata är en viktig del för den underliggande infrastrukturen, oavsett vilken
verksamhet inom bibliotekssektorn man utgår ifrån. Metadata utgör byggstenarna
för bibliotekens digitala tjänster och system. Metadata och metadatastandarder har
också en nyckelroll i samarbeten mellan kulturinstitutionerna (arkiv, bibliotek,
museer och föremålsvård) samt mellan institutionerna och dess användare
(allmänhet eller forskare) eller dess leverantörer (förlag, mediaföretag m.fl.). Det
internationella samarbetet kring metadatastandarder, auktoritetsinformation,
identifikatorer och vokabulärer är avgörande för framtidens biblioteksverksamhet.
Metadata är en viktig faktor för flera grupper i den föreslagna samverkansstrukturen. Det finns dock behov av en dedicerad grupp som hanterar
metadatafrågor på en mer övergripande nivå oavsett om perspektivet är LIBRIS,
SwePub, digitalisering eller plikt och insamling.
Direktiv: Gruppens uppgift på ett övergripande plan blir att stödja och ge input
till det praktiska arbete och de strategiska diskussioner som förs på KB. Det kan
gälla frågor om samnyttjande av metadata (inkl. auktoritetsinformation),
standarder och praxis för metadatahantering, klassifikation och ämnesord, länkade
data, metadata inom digitalisering, digitalt bevarande, metadata från
utgivare/distributörer och övriga metadatafrågor som berör verksamhet och
system på bibliotek.
Namn: Gruppen för metadata
Sammansättning: SUHF (4 ledamöter, varav en ordförande), SKL (3 ledamöter),
Forum för Specialbibliotekschefer (1 ledamot), MTM (1 ledamot), KB (1-2
adjungerade ledamöter)
2.3.3.
Vidareutveckling av databasen SwePub
Direktiv: Gruppens uppgift på en övergripande nivå är att ge KB stöd i
strategiska frågor och vara rådgivande vad gäller lärosätenas behov samt stödja
och ge input i arbetet med att kvalitetssäkra metadata som insamlas till SwePub
för att ge underlag till bibliometriska analyser. Mer specifika arbetsuppgifter
kommer att vara avhängiga av regeringens fortsatta hantering av Vetenskapsrådets
förslag till Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige – FOKUS.
Namn: Gruppen för SwePub-projektet
14(19)
Sammansättning: SUHF (5 ledamöter varav 1 ordförande), Vetenskapsrådet (2
ledamöter), KB (1-2 adjungerade ledamöter)
Mandatperiod: Nuvarande styrgrupp för projektet avslutar sitt arbete i juni 2015.
Den nya gruppen för SwePub-projektet kommer enligt uppdrag att ta vid från och
med hösten 2015.
2.3.4.
Samverkan mellan forskningsbibliotek och främjande av tillgång till
vetenskaplig information
Direktiv: För att främja tillgången till vetenskaplig information upphandlas avtal
för tillgång till elektroniska tidskrifter, databaser och e-böcker på vägnar av
svenska universitet, högskolor, myndigheter och statliga forskningsinstitut inom
ramen för det s.k. BIBSAM-konsortiet. Gruppen arbetar med utveckling av
strategier för upphandlingsverksamheten. I detta innefattas bl.a. principer för
avtalens innehåll, avtalsformer, vem som ingår i avtalen m.m. I kraft av
verksamhetens omfattning och betydelse för deltagande institutioner har gruppen
en särställning och fungerar rådgivande till riksbibliotekarien, samt ska årligen
göra en utvärdering av uppnådd kvalitet i avtalen och hur styrmodellen har
fungerat. Utvärderingen rapporteras till SUHF:s styrelse och till KB.
Namn: Gruppen för BIBSAM-konsortiet
Sammansättning: SUHF (6 ledamöter, varav 1 ordförande som ska vara en
rektor), Forum för Specialbibliotekschefer (1 ledamot), KB (1-2 adjungerade
ledamöter)
2.3.5.
Öppen tillgång till forskningsresultat och forskningsdata
Direktiv: Gruppens uppgift på en övergripande nivå är att stödja och ge KB input
i arbetet med open access och publiceringsfrågor genom att främja öppen tillgång
till forskningsresultat från svenska lärosäten, myndigheter och forskningsinstitut.
Mer specifika arbetsuppgifter kommer att vara avhängiga av regeringens fortsatta
hantering av Vetenskapsrådets förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång.
En övergång till open access kommer att innefatta omfördelning av kostnader och
ekonomisk omställning, där KB kan tilldelas uppgifter enligt Vetenskapsrådets
förslag. I samband med detta kan samverkan med KB:s licensgrupp och gruppen
för BIBSAM-konsortiet bli aktuell.
Namn: Gruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor
Sammansättning: SUHF (5 varav 1 ordförande), Forum för
Specialbibliotekschefer (1 ledamot), Vetenskapsrådet (1 ledamot),
forskningsfinansiär (1 ledamot), KB (1-2 adjungerade ledamöter)
15(19)
2.3.6.
Frågor kring digitalisering och digitalt tillgängliggörande
KB ska, enligt instruktionen, svara för frågor om samverkan mellan
forskningsbibliotek när det gäller digitalisering och digitalt tillgängliggörande.
KB ska också, enligt instruktionen, verka för utveckling och samordning av
digitala tjänster och system inom biblioteksväsendet. En grupp kommer att
inrättas för att hantera dessa frågor. Nuvarande grupp för digitalisering har dock
främst fungerat som en referensgrupp till Digisam och därför måste ett större
omtag och prioritering ske. Direktiv, namn och sammansättning kommer därför
att tas fram i ett senare skede.
2.3.7.
Plikt och strategisk insamling
KB och sex universitetsbibliotek (pliktbibliotek) ska enligt pliktexemplarslagstiftningen ta emot, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska
tryckproduktionen i dess helhet samt kombinerat material, multimedia och
elektroniska dokument. Sedan 1 juli 2012 ska KB också samla in allmänt spritt
elektroniskt material från vissa typer av utgivare.
Direktiv: Gruppen ska ge stöd till KB i pliktrelaterade frågor och vara en
rådgivande resurs i frågor som rör strategisk insamling utifrån ett
helhetsperspektiv med fokus på stöd till den humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningen. Gruppen ska även vara drivande i frågor kring
tillgängliggörande i syfte att främja den svenska forskningens kvalitet.
Namn: Gruppen för pliktrelaterade frågor och strategisk insamling
Sammansättning: Forskarrådet (se 2.3.8) utser 5-6 ledamöter (antingen
ledamöter i Forskarrådet eller utomstående), pliktbiblioteken (en representant per
bibliotek varav en ordförande som är bibliotekschef), KB (2-3 adjungerade
ledamöter).
2.3.8.
KB:s roll som forskningsbibliotek inom humanvetenskaperna
KB har av regeringen uppdraget att samla in och ge tillgång till fysiska och
digitala medier för forskning och samhällsutveckling. Forskare är en av
målgrupperna för KB:s verksamhet och KB eftersträvar en öppen dialog som
säkrar att riktiga prioriteringar görs. För att stärka KB i rollen som
forskningsbibliotek inom det humanvetenskapliga fältet (humaniora och
samhällsvetenskap) och för att utveckla kontakterna med forskarsamhället inom
ovan nämnda vetenskaplig fält, har en rådgivande grupp för forskningsrelaterade
frågor för KB:s inrättats 25.
25
Råd för forskningsrelaterade frågor på KB samt Förändrat uppdrag och arbetsformer för
Kungliga bibliotekets Forskarråd, Dnr: 234-KB 8-2014
16(19)
Direktiv: Gruppens uppgift är att fånga upp aktuella och framtid
forskningsrelaterade frågor och problemställningar med beröringspunkter för KB.
Frågor som lyfts kan sedan ligga till grund för vidare beslut och prioriteringar i
KB:s verksamhet.
Gruppen har i uppdrag att ge råd och följa upp ansökningar kring
forskningsrelaterade projekt som KB medverkar i. Gruppen ska även vara
referensgrupp i nationella utvecklingsprojekt som har forskare som primär
målgrupp och ge råd om hur KB ska öka kunskapen om samlingarna exempelvis
genom publicering och olika evenemang.
Namn: Forskarrådet 26
Sammansättning: Ledamöter inkl. ordförande (12 -15 personer) utses av KB och
ska representera en bred akademisk bas med geografisk och huvudmannamässig
spridning.
Mandatperiod: Tre år.
2.4.
Område 2: Nationell överblick
2.4.1.
Sveriges officiella biblioteksstatistik
KB har under 2014 utvecklat en ny samlad biblioteksstatistik för Sveriges
offentligt finansierade bibliotek. I arbetet har ett nytt webbaserat system
utvecklats som levererar verksamhetsrapporter till de svarande
biblioteksorganisationerna. Verksamhetsrapporterna ska kunna utgöra ett verktyg
för fortsatt kvalitets- och utvecklingsarbete av biblioteksverksamheterna i landet.
Vidare ska de också kunna utgöra en del av det underlag som huvudmännen
behöver för att följa upp verksamhetsplaner och/eller de lagstadgade
biblioteksplanerna.
Direktiv: Gruppens uppgift är att utveckla och föreslå olika metoder, produkter
och informationsinsatser för att implementera en ökad användning av den
officiella biblioteksstatistiken som verktyg i det fortsatta kvalitetsarbetet. Arbetet
ska leda till en ökad förståelse för biblioteksstatistikens användningsområden hos
huvudmän och biblioteksanställda. Det övergripande syftet med aktiviteterna ska
vara att statistiken bidrar till att Sverige stärks som biblioteksnation.
Namn: Gruppen för biblioteksstatistik
Sammansättning: SKL (4 ledamöter, varav en ordförande), SUHF (4 ledamöter),
Forum för Specialbibliotekschefer (1 ledamot), MTM (1 ledamot), KB (1-2
adjungerade ledamöter)
26
För mer information se beslut Dnr: 234-KB 8-2014
17(19)
2.4.2.
Uppföljning av biblioteksplaner
KB, den regionala biblioteksverksamheten och den kommunala nivån samverkar
kring uppdraget i bibliotekslagens 18:e paragraf att följa upp hur de
biblioteksplaner som antagits av kommuner och landsting har utformats och hur
de används. Beslut finns angående hur KB, den regionala biblioteksverksamheten,
representanter för folkbiblioteken och Kulturrådet avser att organisera sig under
2015 27.
Direktiv, sammansättning, mandatperiod: Direktivet utgår från och har
bibliotekslagen och propositionen som styrande dokument. I bibliotekslagen SFS
2013:801 som trädde i kraft januari 2014 står bland annat följande:
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet
på biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell
överblick över och främja samverkan inom det allmänna
biblioteksväsendet.
• Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna
och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har
utformats och hur de används.
Uppdraget står också i KB:s myndighetsinstruktion:
• KB ska särskilt ansvara för …den uppföljning som myndigheten ska göra
tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna
av hur de biblioteksplaner som kommuner och landsting antar i enlighet
med bibliotekslagen (2013:801) har utformats och hur de används.
Sammansättningen varierar över tid och representanter utses av regionerna/länen
och kommunerna. KB och Kulturrådet har varsin representant i gruppen.
Kvalitetsdialog för även samtal med SKL.
Namn: Kvalitetsdialog
2.4.3.
Omvärldsbevakning, samverkan och utveckling på
nationell nivå
Direktiv: Gruppen har som uppgift att bidra till nationell överblick över
bibliotekssfären genom bred strategisk omvärldsbevakning. Gruppen svarar för att
peka ut och prioritera strategiska utvecklingsområden s.k. nationella
utvecklingslinjer som är hållbara över tid. Dialogen mellan det nationella
samverkans- och utvecklingsrådet och KB:s ledningsgrupp är den bärande
principen i modellen – de pekar gemensamt ut aktuella nationella
utvecklingslinjer och i vilka former utveckling bör genomföras – utredningar,
förstudier, projekt, upphandling, uppdrag etc.
27
Organisering Kvalitetsdialog, Dnr: 161-KB 979-2014
18(19)
Namn: Nationella samverkans- och utvecklingsrådet
Sammansättning: SUHF (4 ledamöter, varav två rektorer), SKL (5 ledamöter
varav 1 handläggare/SKL, 2 folkbibliotek, 1 sjukhusbibliotek, 1 läns/regionbibliotek), Forum för specialbibliotekschefer (1 ledamot), Kulturrådet (1
ledamot), MTM (1 ledamot), utbildnings- och forskningsinstitutioner inom
Biblioteks- och informationsvetenskap (1 ledamot), riksbibliotekarien, KB (2-3
adjungerade ledamöter). Ordföranderollen respektive viceordföranderollen
alterneras mellan representanter från SUHF och SKL. Är ordförande från SKL, är
vice ordförande från SUHF och tvärtom. Ett arbetsutskott bildas, bestående av
ordförande, vice ordförande, sekreterare och två representanter för KB.
3.
Tidplan
Efter att remisstiden har gått ut kommer KB beakta alla svar och sedan
sammanställa ett förslag för beslut. Den nya strukturen beräknas kunna sjösättas
efter sommaren 2015.
•
•
•
•
30 mars – 15 maj förslag på remiss
Fr.o.m. 16 maj – bearbetning utifrån remissvar
Juni – till KB:s ledningsgrupp, riksbibliotekarien beslutar, förfrågan och
tillsättning av grupper
September– KB:s nya samverkansstruktur på plats
Remissvar skickas till kungl.biblioteket@kb.se senast den 15 maj 2015 märkt dnr
6.5-2015-31.
19(19)