Lustån - Länsstyrelsen i Dalarnas län
Kunskapsunderlag för delområde 51. Luståns avrinningsområde Version 1.1 2 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................................... 4 Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 5 Kulturmiljö................................................................................................................. 6 Sjöar och vattendrag ................................................................................................ 7 Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 7 Miljögifter.......................................................................................................................................... 12 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 12 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 12 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 14 Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 14 Övergödning .................................................................................................................................... 15 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 15 Försurning ........................................................................................................................................ 15 Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 16 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 17 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 17 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 18 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 18 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 19 Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 19 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 19 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 19 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 20 Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 20 Källor till påverkan ......................................................................................................................... 20 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 20 Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 20 Referenser ............................................................................................................... 21 Bilagor ..................................................................................................................... 22 Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 22 Externa bilagor ................................................................................................................................ 23 Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 3 Sammanfattning Luståns avrinningsområde ligger till största delen i Hedemora och Säters kommuner men sträcker sig även in i Norberg och Smedjebacken. Inom området finns det två riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna kulturvärden Områdets historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering som främst har sitt ursprung under medeltiden. Man har även hittat spår som sträcker sig så långt tillbaka som stenåldern. Man har bland annat hittat spår efter stenåldersboplatser, gravar och förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri, kalkugnar, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett flertal dammvallar. I områdets skogar finns lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av de fäbodar och torp som finns i området ligger i anslutning vatten. Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av miljögifter till följd av tidigare verksamheter. Bland annat finns det längs Luståns sträckning ett flertal hyttområden från tidigare gruvverksamheter samt ett antal deponier som kan påverka vattenmiljön negativt. I avrinningsområdets övre del ligger en nedlagd sulfitmassafabrik där man brände svavelkis till pappersmassaproduktionen och även blekte massan med olika klorprocesser. Fibrer och aska släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska spreds i närliggande områden och längs med järnvägen till Vikmanshyttan. I övre delen av avrinningsområdet ligger även ett nedlagt sågverk där man doppade virket i pentaklorfenol. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. 4 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Hovranområdet är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Även inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Håvran pekats ut ur naturvårdssynpunkt. Värdena består bland annat av den översvämnings- och betesberoende strandfloran samt den stora variationen på vattenanknutna miljöer och arter. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 5 Kulturmiljö Områdets kända förhistoria och historia domineras av gruvverksamhet och järnhantering som har sitt ursprung främst under medeltiden. Ännu äldre spår finns i form av bland annat stenåldersboplatser, gravar och förhistorisk järnframställning. Utmed områdets vattendrag finns ett flertal lämningar efter senare tids järnframställning såsom hyttor, bruk och hammare men även träindustri, kalkugnar, sågverk, och kvarnar. I anslutning till dessa verksamheter förekommer det ett flertal dammvallar. I skogarna förekommer lämningar efter gruvhål, fäbodar, kolbottnar, torp, lämningar efter stenbrott, kalkbrott och täktverksamhet. Flera av fäbodarna och torpen, lägenhetsbebyggelser, ligger i anslutning till vatten. Inom området finns det två riksintressen för kulturmiljö som direkt berör vattenanknutna kulturvärden. Ett av dessa, Grådö-Hamrö-Husby1, ligger främst inom angränsande avrinningsområden men upptar en större del av avrinningsområdets östra del. Inom avrinningsområdet innefattas området omkring Lustån, från Botan, nedströms fram till dess utlopp i Dalälven. Utmed Lustån finns flera medeltida hyttbyar som innefattar ett flertal hytt- och hammarområden. Centralt i området ligger riksintresset Norns bruk och vägen Vikmanshyttan-Larsbo 2 (W33). Norns bruk är en industrimiljö med ett välbevarat järnbruk från 1600-talet och förbindelseväg mellan Larsbo och Vikmanshyttan. Vägen har medeltida anor. Flera byggnader i Norns bruk är direkt kopplade till utnyttjande av vattenkraft. Området innefattar även bland annat Norns gamla hytta vid Hult, och intilliggande Lindgruvan. Dessa två områden är även utpekade som särskilt värdefulla områden med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). Fornminnesinventering har skett i området 1989-1992. I Länsstyrelsen Dalarnas Vattenvårdsplan för Dalälvens avrinningsområde nämns att inga vattendrag i området har använts under flottningen. Spår efter flottning finns dock beskriven vid åtminstone en registrerad dammvall (Hedemora 237:13) i Riksantikvarieämbetets register för fornlämningar. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är metallhanteringen. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna i områden där det kan finnas kulturlämningar. http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/83-034.txt http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/83-033.txt 3 http://kulturarvsdata.se/raa/fmi/html/10235502370001 1 2 6 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 51. Luståns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 7 Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se). Ekol ogi s k s ta tus Löp- Vattenförekomster i Luståns nr avrinningsområde 1 Lus tå n (Prä s thyttes jön - Da l ä l ven) SE668083-150845 2 Lus tå n (Bota n - Prä s thyttes jön) SE668141-150458 3 Bota n SE668221-150358 4 Lus tå n (Turboda mmen - Bota n) SE668139-150281 5 Lus tå n (Da mmen - St Sunds jön) SE667780-149853 6 Stora Norn SE667716-149754 7 Krä ftbä cken,Drä ckebä cken nedre SE667924-150726 8 Namnlös upps tröms Prä s thyttes jön SE668013-150551 9 Fi s kbä cks å n SE668106-149207 10 Stora Gl oten SE668287-149193 11 Björkbä cken (Björka n Li l l a Hå n) SE668378-149253 12 Björka n SE668510-149221 13 Drä ckebä cken (övre) SE667737-150703 14 Drä cken SE667685-150675 15 Mel l a n Djuptjä rnen och Drä cken SE667438-150679 16 Mel l a n Grä ns en och Djuptjä rnen SE667489-150508 Ekologisk status MKN Kemi s k s ta tus Kemisk status MKN Mi l jöprobl em F Ö FP M Kommun Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Uppnå r GKSS 2015 ej god X X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora , Smedjeba cken, Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d God GES 2015 God GES 2015 God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Sä ter God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Sä ter Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora Må ttl i g GES 2021 Ej GKSS 2015 kl a s s a d X Hedemora God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Hedemora God GES 2015 Ej GKSS 2015 kl a s s a d Hedemora Hedemora Ej GKSS 2015 kl a s s a d Ej GKSS 2015 kl a s s a d 8 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Sä ter Sä ter Ekologis k s tatus Löp- Vattenförekomster i Luståns nr avrinningsområde 17 Namnlö s (Kläms hyttan - Lus tån) SE667823-151011 Ekologisk status Måttlig MKN GES 2021 Kemis k s tatus Kemisk status MKN Ej GKSS 2015 klas s ad Miljöproblem F Ö FP M X X Kommun Hedemora Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 9 Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Luståns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Luståns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 11 Miljögifter Luståns avrinningsområde påverkas lokalt i stor utsträckning av tidigare verksamheter. Längs med Lustån finns det ett flertal hyttområden från tidigare gruvverksamheter, och ett antal deponier som kan påverka vattenmiljön negativt. Längst upp i avrinningsområdet ligger en nedlagd sulfitmassafabrik och ett nedlagt sågverk med pentaklorfenoldoppning (Sundström 2000, Wetterholm och Binbach 2012). Under tiden sulfitmassafabriken var i bruk brändes svavelkis och pappersmassan klorblektes (Sundström 2000). Fibrer och aska släpptes ut orenat till Lutdammen, och även kisaska spreds i närliggande områden och längs med järnvägen till Vikmanshyttan (Sundström 2000). Tillståndet i miljön Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i ytvatten, däremot har den ansvarige tidigare verksamhetsutövaren genomfört provtagningar i två vattenförekomster, Lutdammen i Lustån (SE668139-150281) och Botan (SE668221-150358) (Bilaga 1). En vattenförekomst uppnår ej god kemisk status, och för två vattenförekomster påverkas den ekologiska statusen negativt på grund av miljögifter (Tabell 1). Lustån (Turbodammen – Botan, SE668139-150281) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status (Tabell 1). Uppmätta sedimenthalter för Pb överstiger gränsvärdet. Sedimenthalter av Cu, dioxiner och dioxinlika PCBer och Hg är förhöjda. Proverna är tagna i Lutdammen, som är en del av denna vattenförekomst. Lutdammen var recipient till Turbo sulfitfabrik, som släppte ut orenat processvatten till Lutdammen mellan slutet av 1880-talet och början av 1960-talet. Processvattnet innehöll bl.a. sulfitlut och klorblekt fibermassa. Mellan 1940 och 1960 muddrade man fibermassor i Lutdammen och deponerade dessa vid dammens ena strand. På denna plats deponerades även annat material (se Källor till påverkan). Klorblekningen har lett till att det finns förhöjda halter dioxiner i sedimenten i Lutdammen, och tungmetallerna i sedimenten beror troligen på urlakning av kisaskan. Dioxinhalterna i Lutdammen kan även härstamma från ett nedlagt sågverk (Turbo sågverk, se källor till påverkan där pentaklorfenoldoppning av virke skedde (Wetterholm och Binbach 2012). Sågverket ligger vid Turbodammen, ett så kallat övrigt vatten (vattnets yta är för liten för att sjön ska kallas för vattenförekomst och statusklassas), uppströms Lutdammen. Botan (SE668221-150358) Det förekommer fiberbankar i sjön Botan (Sundström 2000), och dioxinhalten analyserad i två gäddor 1999 (Grahn 1999) ligger mellan 1/4 och 2/5 av gränsvärdet (Naturvårdsverket 2008). Detta innebär att det finns en risk för att god ekologisk och kemisk status ej uppnås. Källor till påverkan Förorenade områden Sammanlagt 25 förorenade områden är identifierade inom avrinningsområdet. Av dessa har fyra tilldelats riskklass 2. Så kallade MIFO-objekt med riskklass 2 anges i Tabell 2. 12 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området Risk- Objektnamn Bransch klass 2 Deponi vid Bockberget Industrideponier Föroreningar 2 Mudderdeponi i Turbo Industrideponier 2 Turbo Sulfitfabrik Massa och pappersindustri 2 Turbo sågverk Sågverk med doppning Närmaste vattenförekomst Sankmark och bäck Lutdammen Muddermassor från Lutdammen vid Turbo Muddermassor från Lutdammen vid Turbo Oljor, kisaska, PAH, As, Lustån tungmetaller, PCB, dioxin PCB, oljor, kisaska, Turbodammen tungmetaller, dioxin, pentaklorfenol Turbo Sulfitfabrik Tre fabriker har funnits på platsen. Den första sulfitfabriken stod klar 1889 brann ner 1897. En andra fabrik som byggdes året efter brann även den ned 1904. Den tredje fabriken togs i drift 1905 och var i produktion till fabrikens nedläggning 1970. Svaveldioxid som ingick i processen framställdes genom uppvärmning av svavelkis vilket ledde till bildning av kisaska/kisbränder. Kisaska släpptes ut i Lustån tillsammans med lut, blekningskemikalier och fibrer. Luten innehöll svavel och bidrog till bildning av illaluktande svavelväten. Utsläpp av fibrer kunde leda till minskning av syre i vattnet. Åtgärder såsom luftning och uppförande av rensbar avsättningsbassäng för fibermassorna vidtogs. Lutdammen var fylld med fiberrester och när vattennivån sjönk, på grund av dess eftersatta underhåll, och fibermassorna blottades luktade det illa. 1999 byggdes en ny damm för att minska luktproblemet. Kisaskan användes även som ogräsbekämpningsmedel och den spreds därför längsmed järnvägen mellan Turbo och Vikmanshyttan. Luten användes som dammbindare och spreds efter grusvägarna i området. Dioxiner påträffades i sediment i Lutdammen och i gädda från sjön Botan. Analyser av jordprover från fabriksområdet visar på förhöjda halter av PAH, PCB, bly, kadmium, aromater, alifater, arsenik, koppar, kvicksilver och zink. Dioxiner överskrider riktvärdet för KM (känslig markanvändning) i ett prov. Grundvattenproverna visar förhöjda halter av zink, bly, PAH och dioxiner. Ytterligare provtagningar med ett större antal prover från olika djup har rekommenderats för att få en tydligare bild av föroreningsnivån och dess utbredning (Alexandersson 2012). Turbo sågverk Turbo sågverk ligger i anslutning till Turbo sulfitfabrik i Hedemora kommun. Sågverksdelen var i drift under cirka 50 år fram till 1970 och doppning har skett på området. I den närliggande Turbodammen finns en populär badplats. En förstudie vid sågverket genomfördes 2012. Undersökningen visade förhöjda halter av bly i grundvatten som överstiger tillämpade riktvärden. Föroreningen härrör troligen inte från sågverket utan sannolikt från de tillförda fyllnadsmassorna som innehåller kisaska och som förekommer intill undersökningsområdet. Väldigt höga halter av dioxin har påvisats där spånrester påträffats. Dioxinet som påvisats vid spånupplaget härrör troligen från den tidigare impregneringsverksamheten. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 13 Kompletterande provtagningar och undersökningar bör utföras vid spånupplaget för att avgränsa det område där dioxin förekommer i höga halter ytligt. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna I detta avrinningsområde har länsstyrelsen föreslagit en åtgärd i kategorin efterbehandling för att uppnå miljökvalitetsnormerna i Lustån som inte uppnår god kemisk status. Åtgärden är övergripande och syftar till att reducera det diffusa läckaget av föroreningar som finns i Lutdammen och som sannolikt påverkar Lustån och Botan. Det är framförallt de förorenade områdena kring Turbo som behöver saneras. Ovan nämnda åtgärd bör föregås av åtgärdsutredning för att identifiera de största påverkanskällorna, verifiera och kvantifiera utsläppen. Undersökningar och övriga insatser Verifieringsstudier av sedimenten i Lutdammen (Turbodammen – Botan, SE668139150281) och av sedimenten i Botan (SE668221-150358) samt eventuellt analyser av dioxiner i fisk från båda förekomsterna bör genomföras för att fastställa/verifiera statusen i dessa förekomster. 14 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 15 Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 16 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 4. Dammar inom Luståns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 17 Figur 5. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 18 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 6. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 19 Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Tillståndet i miljön Figur 7. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Luståns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 20 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Referenser Alexandersson M. 2012. Turbo sulfitfabrik – en sammanställning av tidigare genomförda miljötekniska utredningar, LIA Rapport Grahn O. 1999. Analys av dibenzodioxiner och dibezofuraner samt kvicksilver i gädda från sjön Botan nedströms f.d. Turbo sulfitfabrik, Hedemora kommun, MiljöForskarGruppen AB Naturvårdsverket. 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen – Stöd till Vattenmyndigheterna vid statusklassificering och fastställande av MKN. Rapport 5799 Sundström K. 2000. Turbo Sulfitfabrik – Industrihistorisk kartläggning med avseende på förorenad mark, Länsstyrelsen Dalarnas läns Rapport 2000:13 Wetterholm P., Binbach T. 2012. Tofta, Turbo och Husbt – Förstudie av tre träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 21 Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Luståns avrinningsområde för matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Lustån (Turbodammen - Botan) SE668139-150281 Botan SE668221-150358 Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Sediment 1999 Pb Cu, Dioxiner och dioxinlika PCBer och Hg Biota 1999 Dioxiner och dioxinlika PCBer 22 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015 Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 51. Luståns avrinningsområde │ 23 24 │ 51. Luståns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
© Copyright 2024