1. No category

Kunskapsunderlag för delområde
42. Sundbornsåns avrinningsområde
Version 1.1
2 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning
Sammanfattning ....................................................................................................... 5
Naturvärden och skyddade områden...................................................................... 6
Kulturmiljö................................................................................................................. 7
Vattnets kemiska och ekologiska status ........................................................................................ 8
Miljögifter.......................................................................................................................................... 13
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 13
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 13
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 16
Undersökningar och övriga insatser .............................................................................................. 16
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 16
Övergödning .................................................................................................................................... 18
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 18
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 19
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 19
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 19
Försurning ........................................................................................................................................ 20
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 20
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 20
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 21
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 21
Fysisk påverkan ............................................................................................................................... 22
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering) ............................................................................ 22
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 22
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 23
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 23
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder) .................................................................... 24
Tillståndet i miljön och källor till påverkan ..................................................................................... 24
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 24
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 24
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) .......................................... 25
Tillståndet i miljön .......................................................................................................................... 25
Källor till påverkan ......................................................................................................................... 26
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna ..................................................................... 26
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 3
Genomförda och pågående åtgärder ............................................................................................ 26
Referenser ............................................................................................................... 27
Bilagor ..................................................................................................................... 28
Bilaga 1. Provtagning miljögifter ................................................................................................... 28
Externa bilagor ................................................................................................................................ 29
4 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sammanfattning
Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån pekats ut som
nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av det
förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla.
Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar
som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området
finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag
förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier
såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och
kolningsanläggningar.
Sundbornsåns avrinningsområde är relativt opåverkat av miljöfarliga verksamheter. Det
finns ett fåtal förorenade områden som kan ha lokal påverkan på vattenmiljön. Det kan
även förekomma miljögifter i vattenförekomster som har spridits via diffusa
påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften, eller lokala
utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 5
Naturvärden och skyddade områden
Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna
livsmiljöer eller arter. Inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag har Isalaån
pekats ut som nationellt värdefullt vatten ur naturvårds- och fiskesynpunkt på grund av
det förhållandevis stora beståndet av flodpärlmussla.
Övriga vattenanknutna biologiska värden i området är exempelvis ett mindre bestånd av
flodpärlmussla i Borgärdesströmmen. Både öring och harr förekommer i hela huvudfåran,
från Sundbornsån upp till Hökviksån. Länsstyrelsen har även uppgifter på att det ska
förekomma flodkräfta i Ålhusåns vattensystem.
I större delen av Sundbornsån med närområde finns även starka kulturintressen.
De allmänna vattentäkterna har skydd i form av vattenskyddsområden, Blixbo (1971) och
Svärdsjö (1989).
6 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Kulturmiljö
Landskapet i detta område har brukats kontinuerligt på flera olika sätt genom tiderna.
Äldre tiders historia representeras främst av boplatser, fångstgropar och gravar. Ett stort
antal gårdstomter, främst i jordbrukslandskapet, finns registrerade varav många har belägg
från 1600- och 1700-talskartor.
Gruvor och tillhörande hyttor förekommer frekvent bland de kultur- och fornlämningar
som är registrerade inom området och härstammar i vissa fall från medeltiden. I området
finns flera bruksområden i nära anslutning till vattenmiljöer. I anslutning till vattendrag
förekommer det även lämningar efter kvarnar, smedjor, flottning och småindustrier
såsom sågverk. Inom området finns det också bland annat fäbodar och
kolningsanläggningar. Den fornminnesinventering som skett inom området är begränsad
och skedde 1965 samt 1991-1992.
På kartor från 1600-talet över vattendrag och sjöar i Enviken och Svärdsjö socken finns
flera anläggningar kopplade till flottning, transport, kvarnverksamhet samt fiske (ålkistor)
utmarkerade. På en karta från 1714 finns ett flertal hyttor, kvarnar och dammar angivna
inom området (Riksarkivet).
Det finns fyra riksintresseområden för kulturmiljö Inom Sundbornsåns
avrinningsområde: Malmleden mellan Korså och Åg1, Linghedsströmmen2, Lisstjärns
fäbodar3 samt Sundbornsåns Dalgång4. Av dessa är Linghedsströmmen, Malmleden samt
Sundsbornsåns Dalgång direkt kopplade till vattenanknutna kulturvärden.
Linghedsströmmen består av en tidig industriell miljö som visar nyttjandet av vattenkraft
och Sundsbornsåns dalgång, en bergslagsbygd i Kopparbergslagen. I detta område ligger
även Carl-Larsson-gården. Sundbornsåns dalgång är även del av Världsarvet Falun.
Malmleden består av en transportled som förbinder industrimiljöerna Korså bruk och
Ågs bruk med gruvor vid Vintjärn. Vattenkraft har varit av stor betydelse för alla dessa
miljöer. Dessa tre riksintressen är även utmärkta som särskilt värdefulla områden med
natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för
kultur 2005).
Enligt uppgift från boken Flottningen i Dalälven (Hellstrand 1980, s. 201-202) börjar
flottningen få betydelse på 1700-talet, kanske till och med på 1600-talet inom området.
1721 presenterade Bergsrätten i Falun ett flottningsprojekt i en skrivelse till Bergskollegiet
med följden att de skrev direktiv till landshövdingen och ansåg det angeläget att
flottningsvägar öppnades från Amungen till Sundborn. Enligt författaren ledde detta inte
till flottning i någon större omfattning förrän 140 år senare. Flottningsleden mellan
Amungen och Runn finns redovisad på en karta från 1731. Det som troligen kan ha
påverkat vattenavrinningen främst inom området rörande kultur- och fornlämningar är
flottning, gruvdrift samt bruksindustrierna.
Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag bör göras i samråd med
kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna.
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/80-021.txt
http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/80-024.txt
3 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/80-023.txt
4 http://www.lansstyrelsen.se/Dalarna/RumText/kv_rikst/80-020.txt
1
2
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 7
Sjöar och vattendrag
Vattnets kemiska och ekologiska status
Figur 1. Karta över delavrinningsområde 42. Sundbornsåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan
vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1.
I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen
innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN)
som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i
vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den
ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet.
8 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla
fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus).
Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP:
fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk
eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska
statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas
en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen
(Vatteninformationssystem Sverige – www.viss.lansstyrelsen.se).
Ekol ogi s k s ta tus
Löp- Vattenförekomster i Sundnr bornsåns avrinningsområde
1 Hos jön
SE671900-149562
2 Sundborns å n
SE672383-149802
3 Tofta n
SE672656-149876
4 Mel l a n Gå rdvi ks s jön och
Tofta n
SE673212-149985
5 Gå rdvi ks s jön
SE673200-150008
6 Mel l a n Secka n och
Borä nges s jön
SE673439-150379
7 Borgä rdes s trömmen
SE673552-150591
8 Svä rds jön
SE673627-150636
9 Hökvi ks å n
SE674021-150326
10 Tros tbä cken
SE672179-149896
11 Lå ngä nges bä cken
SE672338-150175
12 Lå ngä nges bä cken
SE672466-150251
13 Ros tbergs bä cken
SE672936-149545
14 Fl ä ddra nbä cken
SE673331-149853
15 Fl ä ddra nbä cken
(Fl ä ddra n Kva rntjä rns bä cken)
SE673339-149751
16 Kva rntjä rns bä cken
SE673444-149786
17 Hi l l ers bodbä cken neds tröms Li l ja n
SE673331-150362
18 Li l ja n
SE673282-150355
19 Hi l l ers bodbä cken upps tröms Li l ja n
SE673256-150698
Ekologisk
status
MKN
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Kommun
X
Fa l un
X
Fa l un
X
Fa l un
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
God
GKSS 2015
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
GKSS 2015
X
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
GKSS 2015
X
Fa l un
X
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 9
Ekol ogi s k s ta tus
Löp- Vattenförekomster i Sundnr bornsåns avrinningsområde
20 Mel l a n Huns en och
Svä rds jön
SE673638-150945
21 Mel l a n Lå ngs ä l na n och
Huns en
SE673626-151104
22 Mel l a n Li l l s ä l na n och
Lå ngs ä l na n
SE673549-151512
23 Vä s jöbä cken
SE673458-151307
24 Mel l a n Svens jön och
Li l l s ä l na n
SE673439-151792
25 Bå ttjä rns bä cken
SE673645-151634
26 Is a l a å n
SE673898-151037
27 Ågs jön
SE674032-151306
28 Hornbobä cken
SE674265-151776
29 Rys s jöå n
SE674540-151538
30 Ål hus å n
SE674224-150455
31 Vi nna rå n mel l a n
Ski fttjä rna rna
SE674367-150670
32 Vi nna rå n
(Pers bä cken - Li l l a
Ski fttjä rn)
SE674410-150908
33 Gä ddtjä rns bä cken
SE674437-150590
34 Ha fs bä cken
(Körbrobä cken - Stora
Ski fttjä rn)
SE674475-150650
35 Ha fs bä cken
(Ha fs en - Körbrobä cken)
SE674752-150592
36 Vi nna rå n
(Vi ntjä rn - Pers bä cken)
SE674505-151126
Ekologisk
status
MKN
Kemi s k s ta tus
Kemisk
status
MKN
Mi l jöprobl em
F
Ö FP M
Kommun
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
Må ttl i g
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
GES 2021
God
GES 2015
God
GES 2015
Må ttl i g
GES 2021
Må ttl i g
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Ej
kl a s s a d
Fa l un
GKSS 2015
Fa l un
GKSS 2015
X
Fa l un
GKSS 2015
X
Fa l un
GKSS 2015
GKSS 2015
Fa l un
X
Fa l un
GKSS 2015
X
Fa l un
GES 2021
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
X
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un
God
GES 2015
Ej
GKSS 2015
kl a s s a d
Fa l un
10 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita partier i kartan
representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning
mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även
kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen
är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för
namnsättning av sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 11
Figur 3 Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Sundbornsåns avrinningsområde.
Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska
statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt
vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag.
12 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter
Sundborns avrinningsområde är förhållandevis opåverkat av miljöfarliga verksamheter.
Det finns dock ett fåtal förorenade områden som kan ha en lokal påverkan av miljögifter i
ytvatten. Dessutom kan det finnas miljögifter i vattenförekomsterna som spridits via
diffusa påverkanskällor, som exempelvis långväga transporter av miljögifter via luften,
eller lokala utsläpp från enskilda avlopp och mindre verksamheter.
Tillståndet i miljön
Inom detta område har länsstyrelsen inte utfört några provtagningar av miljögifter i
ytvatten.
En vattenförekomst, Svärdsjön (SE673627-150636), inom avrinningsområdet har
provtagits för metaller i sediment inom SRK-programmet, men halterna ligger under
gränsvärden (Tabell 1, Bilaga 1).
Toftan (SE672656-149876)
Vid vattenförekomsten ligger dels ett nedlagt sågverk (Toftans sågverk) som kan medföra en risk
att det finns pentaklorfenol och dioxiner i närliggande sediment till sågverket, och dels finns det
tre nedlagda deponier vid vattenförekomsten som kan förorena ytvattnet med branschtypiska
föroreningar.
Källor till påverkan
Pågående miljöfarlig verksamhet
Inom avrinningsområdet finns sex tillståndspliktiga täkter. Dessa förväntas inte bidra
nämnvärt till miljögiftsproblem (Figur 4).
Det finns totalt 36 mindre miljöfarliga verksamheter varav 17 är så kallade Cverksamheter medan resten är U-verksamheter. Två C-verksamheter är
avloppsreningsverk (ARV) och släpper ut renat avloppsvatten till recipient, Linghed ARV
vid Svärdsjön och Svärdsjö/Boda ARV vid Borängesjön. Vissa organiska miljögifter som
till stor del härstammar från olika produkter, såsom alkylfenoler, ftalater, perfluorerade
ämnen, flamskyddsmedel och läkemedel kan nå recipienter via reningsverken.
De flesta C- och U-verksamheterna har inget processvatten som släpps ut till recipient.
Diffusa utsläpp av olika föroreningar kan dock ske från verksamheter såsom skjutfält,
jordbruk, sågverksupplag, metallbearbetning, ytbehandling mm via dagvattenavrinning av
hårdgjorda ytor som riskerar att slutligen nå olika recipienter och bidra till
föroreningsbilden.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 13
Figur 4. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Sundbornsåns avrinningsområde. I kartan
visas de B-verksamheter som finns inom området. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i
statusklassningen.
14 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Förorenade områden
Sammanlagt 120 förorenade områden är identifierade inom delområdet. Av dessa har
totalt 76 områden tilldelats riskklass 3 och 4 och fyra har tilldelats riskklass 2 (Tabell 2).
Klass 3- och 4-områdena är övervägande gamla gruvor av olika slag (järnmalm,
sulfidmalm, rödfyr), men också bland annat sågverk, avfallsdeponier och trätjärafabrik.
Figur 5. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita ytor i
kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 15
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste
vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom
undersökningar i anslutning till området.
Risk- Objektnamn
Bransch
Föroreningar
klass
2 Svedtjärns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Pentaklorfenol,
dioxiner
2 Svärdsjö avfallstipp
Kommunal avfallsdeponi Tungmetaller, fenoler,
olja, aska,
pentaklorfenol,
dioxiner,
lösningsmedel
2 Sundborns avfallstipp Kommunal avfallsdeponi Uppgift saknas i EBHstödet (aska, städbark)
2 Toftans sågverk
Sågverk med doppning
Pentaklorfenol,
dioxiner, zink
Närmaste vattenförekomst
Svedtjärnen
Svärdsjö via bäck
Toftan
Toftan
Förorenade områden i riskklass 2 är tre nedlagda avfallsdeponier (Svedsjärns, Sundborns
och Svärdsjö) samt ett sågverk med doppning (Toftans sågverk). Både Svedtjärns och
Sundborns avfallsdeponier består av hushållsavfall samt industriavfall från Toftans
Sågverk. Från den senare förekommer lakvatten i direktkontakt med våtmark/ytligt
grundvatten vid norra deponikanten med branschtypiska föroreningar som tungmetaller,
lösningsmedel, fenoler, PAH, dioxiner och olja.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Det finns inga förslagna åtgärder eftersom vattenförekomsterna i avrinningsområdet
uppnår god status, alternativt saknar mätningar och därför har statusen Ej klassade.
Undersökningar och övriga insatser
Toftan (SE672656-149876)
Verifieringsstudier av sediment vid Toftans sågverk behövs för att klargöra om det finns
pentaklorfenol eller dioxiner i sedimenten som kan påverka vattenförekomsten negativt.
Genomförda och pågående åtgärder
Svedtjärns avfallstipp
Upplaget Barkdeponin norr om skogsvägen är täckt med bark. Täckt av grus söder om
skogsvägen. Deponin ligger i mycket sank mark, mycket nära ytvatten.
Svärdsjö avfallstipp
Deponin har genomgått uppstädning och täckning av kantzonerna. Yttäckning av
området är bristfällig. Falu kommun har beslutat om MIFO fas 2-studier.
Toftans sågverk
MIFO-inventering utfördes 2001- 2002 av Falu kommun. En undersökning till förstudien
utfördes 2012. Enligt förstudien, som avsåg tre träförädlingsanläggningar (Wetterholm
och Binbach 2012), bedöms hälso- och miljörisk finnas för Toftans sågverk.
16 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Pentaklorfenol i grundvatten samt dioxiner vid doppningen har påvisats i halter över
tillämpade riktvärden. Dessa ämnen förekommer vid två områden. Det ena är området
där doppningen utfördes och det andra är den yta som använts för virkesupplag. I
strandområdet har fyllnadsmassor av spån och barkmaterial påträfats, det är oklart om
detta material är påverkat av föroreningar eller inte. Det är också oklart om sediment i
diket eller utanför diket mynning i sjön är förorenat.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 17
Övergödning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 6. Bedömning av fosforstatus i Sundbornsåns avrinningsområde. I de fall då vattnet anges som ”Ej
klassat” saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av
den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1.
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
18 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Källor till påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 19
Försurning
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Tillståndet i miljön
Figur 7. Sjöars och vattendrags status med avseende på försurning inom Sundbornsåns avrinningsområde. Vita
partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Se Figur 1 för namnsättning av
sjöar och vattendrag.
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
20 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Källor till påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 21
Fysisk påverkan
Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemen inom
avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny
version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se
Fysisk påverkan – Hydrologi (vattenreglering)
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 8. Dammar inom Sundbornsåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta
fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar
saknar tillstånd anges dessa med en cirkel.
22 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 9. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som
ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 23
Fysisk påverkan – Konnektivitet (vandringshinder)
Tillståndet i miljön och källor till påverkan
Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för
sjöar och vattendrag inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte
automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning
av en rad olika parametrar.
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
24 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan – Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)
Tillståndet i miljön
Figur 11. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag
inom Sundbornsåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som
ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar.
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 25
Källor till påverkan
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna
Genomförda och pågående åtgärder
26 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Referenser
Hellstrand, G. 1980. Flottningen i Dalälven: Utveckling, teknik, organisation. Falun
Wetterholm P., Binbach T. 2012. Tofta, Turbo och Husbt – Förstudie av tre
träförädlingsanläggningar i Dalarna, Structor Miljöteknik AB
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 27
Bilagor
Bilaga 1. Provtagning miljögifter
I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Sundbornsåns avrinningsområde för
matriserna vatten, sediment och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under ”Överskridande” är
ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under ”Förhöjda
ämnen” är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra
ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder.
Vattenförekomst
Svärdsjön
SE673627-150636
Matris
Sediment
År
Överskridande ämnen
2006 Inga överskridanden
28 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015
Förhöjda ämnen
Inga förhöjda halter
Externa bilagor
Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift
från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010 - 225 02 91 alt.
andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se
Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten
Länsstyrelsen Dalarna 2015 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ 29
30 │ 42. Sundbornsåns avrinningsområde │ Länsstyrelsen Dalarna 2015