1. No category

Lokaleko
Nummer 2 I 2015
Östergötlands
distrikt
Information från Skogsstyrelsen
Ledare. AnnA HAMILTON, DISTRIKTSCHEF
Naturen väcks till liv
Våren står i full blom och
snart är sommaren här
på riktigt. Nu när naturen
väcks till liv vaknar även
skadeinsekterna som kan
gå på stormfällningsvirket
från vintern som gått. Inom
några veckor får vi siffror på
granbarkborreläget i länet.
Hör av dig till oss om du är
intresserad av information
om detta.
P
å Skogsstyrelsen i Östergötland
har vi just avslutat vårt tvååriga
arbetsmarknadsprojekt tillsammans med Arbetsförmedlingen. Projektet har haft goda resultat, mycket tack
vare våra duktiga arbetsledare Therese
och Jörgen. De har tagit väl hand om
projektdeltagarna och instruerat,
stöttat och utbildat dem i olika skogliga
frågor. Vi hoppas på en fortsättning av
satsningen i någon form, diskussioner
pågår med inblandade parter. Läs mer
om detta på sidan 2.
Aktiviteten i skogarna är hög vid
denna tid på året med framför allt
plantering och röjning. Nu är det
också bra förutsättningar för fältplanering av kommande avverkningar och
gallringar. Under barmarksperioden
upptäcker man lättare de fuktiga och
blöta partierna som bör undvikas av de
Vitsippor på Hallstad Ängar i Östergötland.
tunga skogsmaskinerna, och forn- och
kulturlämningar framträder bättre
innan grönskan tar överhand. Ett tips
är att ta hjälp av markfuktighetskartan
över din skogsfastighet som du kan
se om du loggar in på Skogsstyrelsens
e-tjänst Mina sidor. Markfuktighetskartan underlättar en bra planering av
basvägar och körstråk vid till exempel
en avverkning.
På Skogsstyrelsens hemsida finns ett
antal nya välgjorda filmer att titta på
för den som vill lära sig mer om skogliga frågor. De är 3–5 minuter långa och
Foto: Mattias Westerberg
belyser många aktuella ämnen, bland
annat målbilderna för miljöhänsyn.
Enligt rapporten om miljömålen och
hur vi ligger till så finns det skogliga
förbättringsområden. Bland annat lyfts
miljöhänsynen fram som ett exempel
på ett område som blivit bättre, men
som de senaste åren har avstannat. Det
behövs ännu mer dialog mellan oss
skogliga aktörer och bra och lättillgänglig information för att kunna ta ett steg
vidare i utvecklingen.
Trevlig läsning!
Arbetsmarknadsprojektet
SAFT avslutat
Efter två års verksamhet
har Skogsstyrelsens och
Arbetsförmedlingens gemensamma arbetsmarknadsprojekt SAFT avslutats
i Östergötland. Satsningen
har skapat mervärden både
för naturen, allmänheten
och deltagarna.
T
ack vare SAFT har flera mil av
olika vandringsleder inventerats
och snyggats till. Med motoroch röjsågar har landskapet öppnats
upp, ljuset tränger nu ner genom
tidigare täta trädskikt och rishögarna
har blivit många. Vi har svettats ihop,
skrattat tillsammans men framför allt
har vi nog alla vuxit som människor.
Av alla de som varit med i projektet
var det inte många som hade skoglig erfarenhet sedan tidigare. De har istället
sökt sig till projektet för att få jobba
utomhus, kroppsligt och med meningsfulla saker. Med stolthet kan vi säga att
detta gjorde vi väldigt bra!
SAFT
Projektet innebär att Arbetsförmedlingen matchar och
anvisar personer från jobboch utvecklingsgarantin till
Skogsstyrelsen. De får sex
månader sysselsättningsplats
följt av ett års anställning hos
Skogsstyrelsen. Totalt ska
Skogsstyrelsen tillhandahålla
1 500 platser över hela landet,
till vilka Arbetsförmedlingen
anvisar deltagare löpande
under projekttiden. Projektet
sträcker sig fram till och med
april 2015.
Prydliga rishögar utmed Göta Kanal, Ljungsbro.
Foto: Therese Holmberg
Verksamheten drog igång från noll med
dunder och brak. Arbetskläder skulle
köpas in, liksom sågar, släpvagnar och
verktyg. Vi hittade tidigt ett bra samarbete med våra uppdragsgivare som stått
för lokaler och även vissa materiella
kostnader. Allmänheten har fått nytta
och glädje av våra arbetsinsatser och
deltagarna själva berättar att arbetet
och det sociala runt omkring har bidra-
git till att de mår bättre och har fått ett
ökat självförtroende. Det sistnämnda
är kanske det viktigaste i jakten på ett
arbete. Med hopp om framtiden vill
vi därför rikta ett stort tack till alla
inblandade i projektet SAFT, samt
önska våra deltagare ett stort lycka till i
fortsättningen!
Text: Therese Holmberg & Jörgen Hassgård
SAFT för Östergötland i siffror sedan starten 1 maj 2013
Antal deltare totalt
Fördelning man/kvinna
Genomsnittlig ålder
Antal kaffepaket
Antal deltagare per arbetsledare
Antal frihuggna gamla ekar
Antal utsläppta trumgräshoppor på lokaler som vi förberett
76
72/4
48
264
25
136
80
Antal byggda spänger i meter
210
Antal inventerade leder i kilometer
453
Antal röjda leder i kilometer
87
Antal röjd tätortsnära natur i hektar
16
Antal som fått arbete efter SAFT
10
Genom att plantera rätt
trädslag på rätt mark
ökar chansen att den
naturgivna produktionsförmågan utnyttjas bäst.
Att behandla ungskog
med viltrepellenter
har uppvisat goda
resultat för att minska
betesskadorna.
Föryngring för framtiden
Skogsstyrelsens återväxtinventeringar i Götaland visar att andelen planterad tall mer än
halverats på bara några år till förmån för gran. Däremot ökar andelen löv. Inventeringarna
visar också att antalet godkända föryngringar minskar.
N
u är planteringssäsongen i full
gång. De flesta som planterar skänker nog en tanke åt
framtiden och funderar på hur hygget
kommer att se ut när skogen växer upp.
En intressant jämförelse kan vara att se
hur ett hygge ser ut efter fem år jämfört
med vad som planterades.
I genomsnitt har en föryngring i Götaland, enligt Skogsstyrelsens senaste
återväxtinventering, en blandning av
huvudplantor bestående av 13 procent
tall, 60 procent gran och 26 procent
löv (huvudsakligen björk).
Jämfört 8–10 år bakåt så har andelen
tall mer än halverats och andelen löv
mer än fördubblats. Idag planterar vi
cirka 80 procent gran, 17 procent tall
och resten löv i Östergötland. Men
man ska inte glömma att nästan en fjärdedel av hyggena föryngras naturligt,
oftast med fröträd av tall.
Frågan är om det är ”rätt” träd-
slagsfördelning på vad som planteras
i länet? Troligen inte och anledningen är högt betestryck från klövviltet.
Många väljer att plantera gran på mark
som är minst lika lämplig för tall, men
betestrycket avskräcker.
Idag finns viltrepellenter – viltskydd
– som kan användas året om och har
uppvisat goda resultat. Det krävs en
del extra arbete under några år, men
om slutresultatet är rätt trädslag på rätt
mark är det mödan värt. En storskalig
användning av repellenter är dock
ingen långsiktig lösning. Det krävs en
balans mellan viltstammar och fodertillgång. Jag har på sistone pratat med
ett par skogsägare som provat att sätta
varannan tall och gran och enligt deras
utsago fått betydligt mindre betning på
tallplantorna.
Tyvärr har andelen godkända
föryngringar sjunkit i Östergötland de
tre senaste åren, från 95 procent till
82 procent. Orsaken är inte helt lätt
att sätta fingret på. Två av åren har
stora delar av länet haft problem bland
annat med försommartorka, snytbagge
samt att en del aktörer sätter lite färre
plantor per hektar.
Faktum är att viltbetning endast
marginellt sänker andelen godkända
hyggen. Däremot påverkas trädslagsfördelningen kraftigt. I exemplet ovan
skulle den godkända arealen sjunka
från 82 procent till 40 procent om inte
naturligt uppslag av löv skulle räknas
med i inventeringen!
Om man ser framtiden an i ett längre
perspektiv och funderar på hur omvärl-
den ser ut när beståndet är avverkningsmoget, kommer klimatet osökt in
som en osäker faktor. Forskningen är
enig om att det kommer att vara några
grader högre medeltemperatur, tillväxten högre, men alla träslag gynnas inte
av detta.
Ett råd för att klimatanpassa skogsbruket är att inte lägga alla ägg i samma
korg, utan istället satsa på produktion
av flera olika trädslag.
Lycka till med årets planteringar!
Text: Håkan Gustafsson
Foto: Mattias Westerberg
Dagens trädslagsfördelning av
huvudstammar på en föryngring
i Götaland
13 %
26 %
61 %
Tall
Gran
Löv
Foto: Mattias Westerberg
Skogsdag om hyggesfritt skogsbruk
När: 16 juni 2015 mellan kl. 09.00-15.00
Plats: Skullebo skogsvårdsgård, cirka: 3 mil söder om Linköping
Målgrupp: Skogsägare
Under skogsdagen kommer vi att belysa:
•Vad är hyggesfritt skogsbruk?
•Olika metoder
•Hyggesfritt och Skogsvårdslagen
Vi startar dagen med ett kortare teoripass och går sedan ut i fält och tittar på några
demonstrationsytor där olika metoder har tillämpats.
Skogsdagen är kostnadsfri.
Skogsstyrelsen bjuder på förmiddagskaffe och deltagarna tar med egen matsäck för lunch.
Anmälan senast 10 juni
maila Mats Holm, mats.holm@skogsstyrelsen.se eller ring tfn 013-32 97 54
OBS! Begränsat antal platser
Behöver du också röja?
Under våren bedriver Skogsstyrelsen en röjningskampanj. Målsättningen är att skapa aktiviteter i röjningsskogen.
Runt om i landet bedrivs det kurser och anordnas föreläsningar. Skogsstyrelsen analyserar även satellitdata för att
se var ett möjligt röjningsbehov finns. Utifrån denna analys
skickas information om röjning till markägare inom utvalda
kommuner.
På www.skogsstyrelsen.se/roj hittar du mycket matnyttigt
rörande röjning.
I en röjd skog utvecklas stammarna bättre
och medelstammen blir grövre.
Foto: Mattias Westerberg
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/Ostergotland
Redaktör: Mattias Westerberg
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand