Välkommen till PROGRAM Rikskonferens i Teknik 2015 Tekniken i skolan, TiS 2015 – konferensen för förskollärare och lärare i alla skolformer från åk 1 t.o.m. gymnasiet, och för andra med intresse för teknikundervisning. . . . inspireras inför din undervisning i Teknik. . . . diskutera utmaningar och möjligheter i teknikundervisningen. . . . ta del av NT-utvecklarnas arbete i din region. . . . pröva aktuella och nya undervisningsmaterial och idéer i Teknik. Konferensinformation ARRANGÖR FÖRETAGSUTSTÄLLNINGAR ANMÄLAN Centrum för tekniken i skolan (CETIS) vid Linköpings universitet i samverkan med Skolverket och Teknikföretagen. Intresserade företag kan ställa ut sina produkter. Konferensen har blivit en viktig mötesplats för deltagare och företagens representanter. Företagen får en god möjlighet att presentera material och litteratur samt utveckla nya kontakter. Anmälan är bindande. Du anmäler dig på vår hemsida www.cetis.se. Konferensavgiften kommer att faktureras. Ange därför fakturamottagare på webbanmälan. Sista anmälningsdag för den lägre avgiften är 26 september 2015. För organisationer av icke vinstdrivande karaktär, t.ex. föreningar, projekt eller annan verksamhet, reducerar vi priset med 1000 kr/modul. LOGI PLATS Louis De Geer konsert & kongress, Dalsgatan 15, Norrköping. Koordinater: 16º 11’ 5’’ E 58º 35’ 17’’ N MÅLGRUPP Konferensen vänder sig till alla som vill vara med och påverka teknikundervisningen i förskola, grundskola och grundsärskola samt gymnasieskola. OBS! I priset ingår även fika och lunch för en person, men inte deltagande i konferensens olika programpunkter. FÖR IDÉ- & FÖRETAGSUTSTÄLLNINGAR ARBETSFORMER Föreläsningar, seminarier, workshops, idéutställningar av verksamma lärare samt företagsutställningar. Kontakta Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Tel: 011-36 31 09 KONFERENSAVGIFT IDÉUTSTÄLLNINGAR Här får du chansen att på egen hand, eller tillsammans med en kollega, presentera ett teknikprojekt eller tema som ni tycker varit särskilt lyckat. Eller vill du diskutera en konkret undervisningsidé med konferensdeltagarna? Här finns alla möjligheter. Det kan vara i form av en skärmutställning, foton, power point eller på något annat sätt. Utvärderingar från tidigare konferenser visar att idéutställningar är ett uppskattat inslag. Ta chansen att visa vad ni gör på er skola. Samtidigt erhåller ni ett reducerat pris på konferensavgiften (gäller för max 2 personer per idéutställning). Se vidare information under konferensavgift. Pris 1 dag 1 650 kr exkl. moms. 2 dagar 2 650 kr exkl. moms. I konferensavgiften ingår deltagande i de olika programpunkterna samt lunch och kaffe. Resor, logi eller supé ingår ej. För att nedanstående rabatter ska kunna utnyttjas måste gruppanmälan göras för samtliga deltagare. Avgiften ska kunna faktureras till en och samma faktureringsadress. För idéutställare är konferensavgiften 1 450 kr exkl. moms per person och max två personer per utställning. Erbjudande Gå 3 personer så bjuder vi på rektor/ skolledare. OBS! Erbjudandet gäller enbart rektorn och kan ej överlåtas till annan deltagare. Konferenssupé Pris för supé med underhållning är 370 kr exkl. moms. Kvällen kommer att bjuda på underhållning, dans och musik. 2 Bokning av hotell och resor till och från konferensen gör du själv. Vill du ha hjälp med logibokning se vidare i vår webbanmälan. AVBOKNING Anmälan är bindande. Avbokning av deltagande i konferensen skall ske till Meetagain konferens TiS2015@meetagain.se, 08-664 58 00.. Vid avbokning mottagen efter den 6 september 2015 debiteras en avgift på 300 kr i administrativ kostnad. Efter den 27 september 2015 debiteras 50 % av konferensavgiften. Vid utebliven avbokning erläggs 100 % av konferensavgiften. Avbokning måste alltid ske skriftligt! KONTAKT För frågor om Program Kontakta Anette Jangenstedt E-post: anette.jangenstedt@liu.se Tel: 011-36 31 09 Fakturor, anmälningar etc. Kontakta Meetagain konferens E-post: TiS2015@meetagain.se Tel: 08-664 58 00 Vi går mot bättre tider, tro mig, tro mig… Ulf Lundell har rätt – och det gäller också för teknikämnet. Sedan förra rikskonferensen har mycket hänt. En blick i backspegeln säger att det ser bättre ut än tidigare. Det ljusnar vid horisonten! Så driver till exempel Skolverket NT-utvecklarprojektet framåt, svensk teknikdidaktisk forskning står sig stark internationellt, CETIS regionala teknikkonferenser blev en framgång, många organisationer, museer, företag vänder sig mot skolan med aktiviteter och tävlingar som har tydliga teknikinslag. Och nu detta innehållsrika konferensprogram. Här går utvecklingen framåt! På minussidan kan vi möjligen notera Skolinspektionens rapport från 2014. Men slutsatserna från den rapporten verkar ha blivit riktningsangivelser för att utveckla teknikundervisningen i många kommuner. Skolor börjar förstå att de ska skriva ”Teknik” på schemat, att ”Teknik” ska få egna timmar i timplanen m.m. Två stora utmaningar kvarstår dock – lärares möjligheter till kompetensutveckling samt rektorers och skolhuvudmäns förståelse för att det krävs strukturella insatser för att kursplanens löfte till eleverna om god teknikundervisning ska bli verklighet. Men då krävs insikter om vad teknik är och hur det kan gestaltas som skolämne. Därför är du som kommer till denna konferens viktig! Du är en del av dem som kan sprida ljuset. Om fler skolor undervisade 200 timmar i Teknik från åk 1–9 skulle vi bli fler kollegor som engagerade sig för tekniken. Låt denna boll rulla! Rikskonferensen genomförs i samverkan med Skolverket och Teknikföretagen, två viktiga parter i utvecklingen av teknikämnet. För CETIS del är det också skönt att känna det stöd som Linköpings universitet utgör. LiU är ett starkt teknikuniversitet, inte minst på den teknikdidaktiska sidan. Nu startar också LiU, på regeringens uppdrag, ett nationellt centrum (NATDID) med uppgift att med professionens aktörer kommunicera teknikdidaktisk forskning. Välkomna till Norrköping den 12–13 oktober 2015. Passa på att ta del av det senaste, välj bland ett drygt 80-tal olika aktiviteter, besök utställare, träffa kollegor, diskutera! Rikskonferensen är en manifestation för både teknikämnet och oss som är engagerade i arbetet med att utveckla det. Väl mött! Claes Klasander Föreståndare Centrum för tekniken i skolan, CETIS Linköpings universitet 3 Måndag den 12 oktober 2015 08.30 – 09.00 Registrering, kaffe och utställningsbesök 09.00 – 10.30 Rikskonferensen öppnas CETIS hälsar välkommen Claes Klasander, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, Linköpings universitet NATDID Karin Stolpe, föreståndare, NATDID Forskning Jonas Hallström, biträdande professor i teknikens didaktik, forskningsansvarig CETIS Skolverket Anna-Karin Mäntylä, undervisningsråd, Skolverket 4 10.30 – 11.00 Fruktpaus och utställningsbesök 11.00 – 12.15 Mötesplatser i teknik (M1) – Dåtid–Samtid–Framtid Parallella valbara aktiviteter, till exempel visningar på Arbetets museum/Visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum 12.15 – 13.15 Lunch och utställningsbesök 13.15 – 14.30 Mötesplatser i teknik (M2) – Dåtid–Samtid–Framtid Parallella valbara aktiviteter, till exempel visningar på Arbetets museum/Visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum 14.30 – 15.00 Fruktpaus och utställningsbesök 15.00 – 16.00 Inför din teknikundervisning (M3) Parallella valbara aktiviteter 16.00 – 16.15 Paus 16.15 – 17.00 Perspektiv på teknik i och mellan skola och industri Representant från ABB 19.00 – Supé Underhållning och dans Tisdag den 13 oktober 2015 08.30 – 09.00 Registrering, kaffe och utställningsbesök 09.00 – 10.30 Rikskonferensen öppnas CETIS hälsar välkommen Claes Klasander, föreståndare, CETIS Linköpings universitet Helen Dannetun, rektor vid Linköpings universitet ÅF Nyamko Sabuni, VP Sustainability, ÅF 10.30 – 11.00 Fruktpaus och utställningsbesök 11.00 – 12.15 Mötesplatser i teknik (T1) – Dåtid–Samtid–Framtid Parallella valbara aktiviteter, till exempel visningar på Arbetets museum/Visualiseringscenter C, Norrköpings stadsmuseum 12.15 – 13.15 Lunch och utställningsbesök 13.15 – 14.30 Mötesplatser i teknik (T2) – Dåtid–Samtid–Framtid Parallella valbara aktiviteter, till exempel visningar på Arbetets museum/Visualiseringscenter C 14.30 – 15.00 Fruktpaus och utställningsbesök 15.00 – 16.00 Teknikundervisning (T3) – för en hållbar framtid Parallella valbara aktiviteter 16.00 – 16.15 Paus 16.15 – 16.45 Gemensam framåtblick, prisutdelning och avslutning Claes Klasander, föreståndare, CETIS 5 Valbara aktiviteter Måndag M1 kl. 11.00 – 12.15 M:1:5 FÖRELÄSNING MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid – Samtid – Framtid M:1:2 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering – En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6, åk7–9 M:1:3 FÖRELÄSNING NR 31 Textilmaskinvisning Det är rundvisning i vår textilutställning där vi även har en maskinpark. Här får man känna, höra och se maskinerna igång från 1890–1960. Vi kommer prata om hur det var att leva och jobba i textilstaden Norrköping. Sofia Wallin, textiltekniker/pedagog, Norrköpings stadsmuseum Målgrupp: förskola, särskola, fritidshem, åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:1:4 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR33 Behåll tjejers intresse för teknik! Vi berättar om vårt arbete med programmering för åk F–6 och om hur vi arbetar för att få tjejer att bibehålla sitt intresserade för teknik, bl.a. genom Making i skolan. Agneta Hedenström, rektor, Almnässkolan Marie-Helen Menmark, fritidspedagog, Antnässkolan Tomas Sandström, lärare i Ma/NO/Tk 4–6, Antnässkolan Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, Fritidshem NR3 M:1:11 FÖRELÄSNING Teknik, samhällsplanering och arkitektur Kreativ och inspirerande teknikundervisning Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:1:6 SEMINARIUM NR 39 Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern 2014–2015 konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet (https://youtu.be/uhc72DlUqx4) och läs mer (http://oscillator.se/skola). Staffan Melin, lärare i MA/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7–9, gymnasium M:1:9 SEMINARIUM NR 16 3D-skrivare, programmering, digitalt skapande och annan modern teknik i undervisningen 3D-skrivare och annan modern teknik blir allt vanligare som hjälpmedel i olika tekniksammanhang, i såväl undervisning som teknikföretag. Navet har under flera år arbetat med att använda 3D-skrivare i undervisningen i internationella projekt samt på senare tid i en mobil skaparverkstad med målet att visa pedagoger och allmänhet på de lustfyllda möjligheter tekniken kan erbjuda. Den mobila skaparverkstaden har turnerat på biblioteken i Boråsregionen under Navets ledning. Anna Gunnarsson, lärare 7 till 9, utvecklare och pedagog, Navet Fedoua Beckerman, fil dr och pedagog, Navet Joakim Sandström, fil Dr i fysik, Navet Målgrupp: åk 4–6 Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1–3, åk 4–6 M:1:12 FÖRELÄSNING NR 11 Hur jobbar Teknikcentrum med Tema Teknik i barngrupperna 1–5 år? Teknikcentrum/Stensbergs förskola i Kalmar har inriktning Teknik. Förskolan har utformat en ”Naturvetenskaplig trappa” - Vatten, Hjulet/Rörelsen, Luft och Ljuset som barngrupperna 1–5 år, åldersindelat jobbar efter. Under föreläsningen fokuserar vi på HJULET OCH RÖRELSE. Anette Johansson, förskolärare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Sara Kvistenberg, barnskötare, Teknikcentrum/Stensbergs förskola Målgrupp: förskola M:1:13 WORKSHOP NR 13 LittleBits – färgglad elektronik Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9 6 NR 20 M:1:14 WORKSHOP NR 34 Skapa en unik robot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Niclas Ekholm, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6 M:1:16 WORKSHOP NR 49 Teknik, ett bra sätt att väva ihop fritids och skola för yngre barn Ta del av våra tankar och erfarenheter kring olika samarbetsprojekt. Ibland med ett teknikhistoriskt perspektiv där vi väcker intresset och bildar eleverna i teknik. Var med och pröva någon konstruktion som vi använt oss utav. Vi delar med oss av praktiska exempel som du direkt har användning av i ditt arbete. Åsa Öystilä, fritidspedagog, Öhemsskolan Daniel Uvemo, 1–7 lärare, Mariebergsskolan Målgrupp: fritidshem, åk 1–3 M:1:17 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 26 M:1:24 SEMINARIUM Att arbeta språkstärkande via teknikämnet Tekniska system – att göra tekniken som omger oss synlig och begriplig! Språkstärkande ämnesundervisning är alla lärares ansvar. Jag kommer att visa på och berätta om hur vi lärare via teknikämnet kan ge eleven möjligheter att utveckla sitt språk, oavsett grundkunskaper. Ulrika Sultan, adjunkt, Örebro universitet Målgrupp: särskola, åk 1–3, åk 4–6 M:1:23 FÖRELÄSNING NR 78 Aktuell forskning om tekniklärare: Bedömningssynen på tekniska system och attityder till teknikämnet – vad säger lärarna? Vad bedömer lärarna som relevanta kunskaper om tekniska system? Vad påverkar lärarnas attityder till teknikämnet? Välkommen att ta del av aktuell forskning om tekniklärare. Patrick Schooner är doktorand och forskar om lärares bedömningspraxis kring tekniska system och Charlotta Nordlöf är kommunlicentiand och forskar om lärares attityd till sitt ämne. Båda har en bakgrund som legitimerade tekniklärare och är nu verksamma på LiU. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och lärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Patrick Schooner, doktorand och lärare, Linköpings universitet NR 83 Vi är så vana vid att allt fungerar. Elektricitet ur uttaget, vatten ur kranen, mess ur mobilen och bussen som allt som oftast kommer när den ska. Vi presenterar, visar, låter er pröva och delger hur vi på Ebba-skolan arbetar med de ofta dolda med ack så viktiga tekniska systemen som återfinns i vardagen. I dåtid, nutid och framtid. Erika Åberg, lärare i Ma/NO 4–9, Ebba Petterssons Privatskola Stefan From, lärare i Ma/NO 4–9, Ebba Petterssons Privatskola Målgrupp: åk 7–9 M:1:25 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 59 Att lära teknik ute Klassrummet är en arena för lärande, utemiljön är en annan. Hur kan teknikämnet utvecklas på din skola? Här får du idéer och inspiration på teknikaktiviteter på en annan arena än klassrummets – skolgården. Lektionstips som du direkt kan göra med dina elever nästa dag. Allt vi gör kopplas tydligt till Lgr11. Carina Brage, Naturcentrum, leg. grundskollärare i teknik, författare. Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, 4–6, 7–9 Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9 7 Måndag M2 kl. 13.15 – 14.30 M:2:13 WORKSHOP (UTOMHUS) MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid – Samtid – Framtid M:2:5 FÖRELÄSNING NR 3 Teknik, samhällsplanering och arkitektur Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:2:10 SEMINARIUM NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläsning och förevisning om hur teknik, utvecklad för radiostyrda farkoster, kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:2:11 FÖRELÄSNING NR 56 Modern teknik som undervisningsverktyg I föreläsningen fokuseras kunskapskommunikation via internet och film. Dessa områden kompletterar varandra och kan utgöra ett mycket användbart undervisningsverktyg, i dag och i framtiden. Föreläsningen behandlar olika infallsvinklar kring hur vi kan använda internet och egenproducerad film på ett mer frekvent och strukturerat sätt inom teknikundervisningen i åk 4–6 och 7–9. Sverker Aasa, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: förskola, åk 4–6, åk 7–9 8 NR 61 M:2:17 WORKSHOP NR 13 Leka och lära teknik ute LittleBits – färgglad elektronik Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus från boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. I boken finns hänvisningar både till Lgr 11 åk 1–3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus Robert Lättman, naturskolepedagog, Nynäshamns Naturskola Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3 M:2:15 FÖRELÄSNING NR 20 Kreativ och inspirerande teknikundervisning Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1–3, åk 4–6 Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9 M:2:19 WORKSHOP NR 58 Mecka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till – från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om vårt arbete i labbet som syftar till att skapa förståelse för prylars konstruktion, funktion och återvinningsegenskaper genom att plocka isär, bygga om och bygga nytt. Deltagarna får också prova på att bygga en egen högtalare av återvunnet skräp. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet Målgrupp: åk 4–6, 7–9 M:2:20 WORKSHOP NR 34 Skapa en unik robot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Niclas Ekholm, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6 M:2:21 WORKSHOP NR 37 Styra och reglera – programmera en Quirkbot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot kommer du att få testa att styra och reglera ljus och/ eller rörelse. Du får prova på att grafiskt programmera samt får tips på hur du kan använda materialet i din undervisning. Ta med egen surfplatta till workshopen. Mikael Palin, lärare, Tom Tits Experiment AB Ylva Skilberg, lärare, Tom Tits Experiment AB Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:2:23 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 24 Att arbeta med teknikens drivkrafter i skolan Vad är det egentligen som driver på den tekniska utvecklingen, historiskt och idag. Presentation och övningar för att lära sig se kopplingar mellan teknikens utveckling och historiska skeden. Johan Svenningsson, doktorand, teknikens didaktik, Linköpings Universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk7–9 M:2:24 SEMINARIUM NR 83 Tekniska system – att göra tekniken som omger oss synlig och begriplig! Vi är så vana vid att allt fungerar. Elektricitet ur uttaget, vatten ur kranen, mess ur mobilen och bussen som allt som oftast kommer när den ska. Vi presenterar, visar, låter er pröva och delger hur vi på Ebba-skolan arbetar med de ofta dolda med ack så viktiga tekniska systemen som återfinns i vardagen. I dåtid, nutid och framtid. Erika Åberg, lärare i Ma/NO 4–9, Ebba Petterssons Privatskola Stefan From, lärare i Ma/NO 4–9, Ebba Petterssons Privatskola M:2:26 SEMINARIUM NR 84 Teknik 1 – hur jobbar du? Teknik 1 är en omfångsrik kurs, som säkert ser olika ut beroende på vem som undervisar och på vilken skola kursen ges. Hur jobbar du med Teknik 1? Vad tycker du vore intressant och viktigt att lyfta? Vilka möjligheter ser du och vilka problem har du stött på? Det finns mycket att diskutera, fundera och prata kring. På det här seminariet får du möjlighet att träffa andra som också undervisar i Teknik 1. Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och gymnasielärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Målgrupp: gymnasium Målgrupp: åk 7–9 M:2:25 SEM./FÖRELÄSN./WORKSHOP NR 23 Vad då tekniska system? Varför tar inte vattnet slut när alla duschar samtidigt? Varför sviktar inte elen när alla kokar te samma tid varje morgon? Varför behöver vi förklara hur systemen funkar? Kunskap om tekniska system är en makt- och demokratifråga! Teknikämnet behöver attrahera alla: nyfikna, tjejer och nya uppfinnare! Och det måste vara roligt! Också om vikten av faktaboken – insteget till skönlitterärt läsande. Håkan Borgström författare, Capito Målgrupp: åk 4–6 9 Måndag M3 kl. 15.00 – 16.00 M:3:5 WORKSHOP Inspirerande teknikundervisning i låg- och mellanstadiet INFÖR DIN TEKNIKUNDERVISNING Dåtid – Samtid – Framtid M:3:1 FÖRELÄSNING NR 51 Storyfication – utvecklar de entreprenöriella förmågorna med bloggen som verktyg Vi inspirerar med Tekniken i fokus, via Storyfication. Ett konkret exempel på reflekterande arbetssätt, där IKT, ämnesintegrering och kreativiteten flödar samt förmågorna synliggörs. http://www.greenshipofalvik.blogspot.se http://www.houseofalvik.blogspot.se Katarina Eriksson, förstelärare i Ma/NO/ Tk, IKT, Alviksskolan Linda Starenhed, lärare i Sv/SO 1-7, Alviksskolan Målgrupp: åk1–3, åk 4–6, åk 7–9 M:3:2 WORKSHOP 67 Så ska det låta – roliga musikinstrument Vi ska visa ett antal roliga musikinstrument gjorda av återvinnings-, och annat prisvärt material. Deltagarna får med sig instruktioner till dem, samt tillfälle att själva tillverka några av dem. Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare/ lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare Huddinge kommun Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6 M:3:8 SEMINARIUM Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Målgrupp: förskola, åk 1–3, åk 4–6 Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3 M:3:9 SEMINARIUM NR 5 Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1–3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola NR 6 Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun Leena Barros, lärare, Frälsegårdsskolan Taru Weber, lärare, Frälsegårdsskolan M:3:3 SEMINARIUM NR 12 NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläsning och förevisning om hur teknik, utvecklad för radiostyrda farkoster, kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:3:14 FÖRELÄSNING Från fågelskit till Nobelpris Var det kusken i Krümmel eller systematiskt utvecklingsarbete som lade grunden till upptäckten av dynamiten? Från en droppe nitroglycerin på ett städ i St. Petersburg till ett testamente i Paris. Förbered dig inför Nobelveckan med en föreläsning med fokus på teknik och knasigheter (teknisk term). Du får med dig papperskopior av serierutorna och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9, gymnasium M:3:18 WORKSHOP NR 70 Konstruera mera Låt era elever designa, konstruera och skapa med hjälp av enkla material. Mycket av en skolas skräp kan användas i detta syfte. Vi visar på flera praktiska exempel man kan göra på sin skola samt låter er testa några av dem. Förvandla till exempel en gammal yoghurtburk till en klotterrobot. Jonas Boström, pedagog, Universeum Karin Örnborg, pedagog, Universeum Målgrupp: åk1–3, åk 4–6 M:3:19 SEMINARIUM NR 66 Hållbar teknik 1 – 16 år. Växjös Nt-utvecklare visar på progression och hur ni konkret kan väva samman teknik och hållbar utveckling från förskolan till årskurs nio. Heléne Öberg, NT-utvecklare, Växjö Kommun Eva Paulsson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Linda Bäckström, NT-utvecklare, Växjö Kommun Liselotte Johansson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Målgrupp: Förskola, särskola, åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9 M:3:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt – Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson, Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7–9, gymnasium 10 NR 64 M:3:23 SEMINARIUM NR 72 Teknik – skolans roligaste ämne Teknik är kreativt, spännande och helt klart skolans bästa ämne. Carina ger inspiration och idéer till lustfyllda aktiviteter med tydliga kopplingar till läroplanen. Kan teknikämnet utvecklas på din skola genom att ni lämnar klassrummet? Tekniken i fokus på en annan arena än klassrummets. Hållbar Teknik med hållbara lärare. Carina Brage, Naturcentrum/Calluna leg. tekniklärare, författare. Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, 4–6, 7–9 M:3:25 FÖRELÄSNING NR 7 Teknik på prov eller Prov på teknik Hur kan man arbeta med frågekonstruktion och prov i teknik? Föreläsarna knyter samman praktiska exempel med aktuell forskning kring bedömning i teknik. Eva Hartell, fil.dr, lektor, leg lärare, Haninge kommun Per Norström, tekn.dr, leg lärare, adjunkt i teknikdidaktik, KTH Kungliga Tekniska högskolan Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9 M:3:26 SEMINARIUM NR 78 M:3:29 SEMINARIUM NR 82 LYFTIS – lyft teknikämnet i skolan! Teknik och sagor – en del av arbetet i förskolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Hur introduceras teknik i förskolan? Låt dig inspireras av ett projekt som Göteborgs universitet har genomfört där sagan blir en inspiration för teknikarbete och utveckling av tekniska ord och begrepp. Vi delar med oss av våra erfarenheter och konkretiserar med praktiska exempel. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, rektorer M:3:28 WORKSHOP NR 81 Maria Svensson universitetslektor Göteborgs universitet Ann-Marie von Otter universitetsadjunkt Göteborgs universitet Målgrupp: förskola Teknik i klassrummet för skolår 4–6 En workshop där vi tolkar kursplanens text gällande centralt innehåll och konkretiserar med några praktiska övningar. Vi kommer att diskutera utifrån olika arbetssätt och visa hur man som lärare i teknik kan hjälpa elever att utveckla sitt språk. Utgångspunkt tas i kursplanen för skolår 4–6, men eftersom denna workshop till en del även handlar om progression passar den lika bra för pedagoger från alla skolans stadier. Maria Sandström, senior universitetsadjunkt, Malmö högskola Myrtel Johansson, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: Fritidshem, Särskola, Åk 1–3, Åk 4–6, Åk 7–9 11 Tisdag T1 kl. 11.00 – 12.15 MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid – Samtid – Framtid T:1:1 SEMINARIUM Framtidsland – visioner om hållbarhet Utställningen Framtidsland är byggd av 30 ungdomar, 30 forskare och ett stort antal utredare och experter från hela landet under ledning av Arbetets museum. I Framtidsland, som 2015 utnämndes till Årets utställning i Sverige, förmedlar vi vardagliga visioner och målbilder kring ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Med fokus på positiva exempel och lust förmedlar vi hopp till ungdomar om framtidens hållbara samhällen. Ett flertal pedagoger och visare förmedlar utställningen, Arbetets museum Målgrupp: åk 7–9, gymnasiet T:1:2 FÖRELÄSNING/SEMINARIUM NR 25 Visualisering – En ny dimension för tekniken i skolan Visualisering och nya former av datorinteraktion är en viktig del i elevers datoranvändande, men också för deras egna lärprocesser. Detta seminarium bygger på forskning och praktiska erfarenheter från Visualiseringscenters verksamheter. Vi rör oss i ämnesområden så som programmering och simulering, men också kring hållbar stadsutveckling och innovation. Andreas Larsson, pedagog, Visualiseringscenter C Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6, åk7–9 T:1:5 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 61 Leka och lära teknik ute Vi gör praktiska teknikaktiviteter utomhus från boken Leka och lära naturvetenskap och teknik ute. Målgrupp är förskoleklass och upp till årskurs 3. I boken finns hänvisningar både till Lgr 11 åk 1–3 och till Lpfö 98. Innehållet i denna workshop kommer delvis att anpassas efter platsen och de förutsättningar som finns där. Aktiviteterna kommer att vara användbara på skolgården och i närmiljön. Ledord är; upplevelse, utmaning, problemlösning, lek och konstruktion. De enkla maskinerna kommer på ett lustfyllt sätt att vara användbara i denna workshop. Mats Wejdmark, naturskolechef, Nynäshamns Naturskola Robert Lättman, naturskolepedagog, Nynäshamns Naturskola Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3 T:1:6 WORKSHOP NR 46 Teknik och genus i bilderböcker / barnböcker En presentation av resultatet av en studie om teknik och genus i bilderböcker. Detta följs av en workshop där deltagarna själva får identifiera tekniken i ett antal böcker ur ett genusperspektiv. Johan Boström, universitetsadjunkt/ doktorand i teknikens didaktik, Linnéuniversitetet/Linköpings universitet Cecilia Axell, PhD, teknikens didaktik, Linköpings universitet Målgrupp: Förskola, åk 1–3 T:1:7 WORKSHOP NR 38 Arkitekturgymnastik – Kenchiku Taiso En japansk metod att lära sig se arkitektur och konstruktioner. Att uppleva byggnadsverkets uppbyggnad med kroppen. En stimlerande workshop som gör att man börjar se sin omgivning med nya ögon, gammal som ung. Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium T:1:8 SEMINARIUM Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern 2014–2015 konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet (https://youtu.be/uhc72DlUqx4) och läs mer (http://oscillator.se/skola). Staffan Melin, lärare i Ma/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7–9, gymnasium T:1:18 SEMINARIUM NR 28 Tänk teknik tidigt – då går också resten smidigt! Låt barnen undersöka, skapa och klura med Snilleblixtarna. Vi berättar gärna hur det går till. Våra utvärderingar visar att Snilleblixtkonceptet är ett stöd för pedagoger, att barnen blir entusiastiska och mer intresserade av teknik, samtidigt som deras intresse för andra ämnen ökar. Fler barn blir sedda och samarbetar bättre. Konceptet vänder sig till pedagoger från Förskoleklass till åk 5. Eva-Britt Petersson, utbildare, Snilleblixtarna i Sverige Renée Berglund, verksamhetschef, Snilleblixtarna i Sverige Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6 T:1:20 WORKSHOP NR 58 Mecka med Tekniska Museet Vårt nya Science Center handlar om hur en bra idé blir till – från sinnesintryck till innovativt avtryck. Vi berättar om vårt arbete i labbet som syftar till att skapa förståelse för prylars konstruktion, funktion och återvinningsegenskaper genom att plocka isär, bygga om och bygga nytt. Deltagarna får också prova på att bygga en egen högtalare av återvunnet skräp. Alfred Grimlund, pedagog, Tekniska Museet Britta Isaksson-Bergholm, pedagog, Tekniska museet Mariana Back, pedagog, Tekniska museet Tomas Ribba, pedagog, Tekniska museet Eva Gustavsson, chef för pedagogiska verksamheten, Tekniska museet Målgrupp: åk 4–6, 7–9 12 NR 39 T:1:21 FÖRELÄSNING NR 32 Tekniken i arkitekturen Arkitektur är något som vi har runt oss hela tiden och den blir därför en utmärkt utgångspunkt för att diskutera och utforska tekniken. I föreläsningen belyses sambanden mellan material, teknik och arkitektur. Det ges också konkreta exempel på hur man inom skolan kan arbeta med arkitektur och koppla ihop historien med nutid. Med detta som bas kan vi fundera på framtidens möjligheter. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium T:1:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt – Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7–9, gymnasium T:1:23 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 59 Att lära teknik ute Klassrummet är en arena för lärande, utemiljön är en annan. Hur kan teknikämnet utvecklas på din skola? Här får du idéer och inspiration på teknikaktiviteter på en annan arena än klassrummets – skolgården. Lektionstips som du direkt kan göra med dina elever nästa dag. Allt vi gör kopplas tydligt till Lgr11. Carina Brage, Naturcentrum, leg. grundskollärare i teknik, författare. Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, 4–6, 7–9 T:1:25 SEMINARIUM NR 77 T:1:27 SEMINARIUM NR 78 Papper- ett innehållsrikt teknikområde LYFTIS – lyft teknikämnet i skolan! Under seminariet kommer vi att presentera och diskutera hur vi arbetat för att utveckla teknikområdet Papper. Det är ett tekniktema där eleverna får följa pappersfiberns livscykel från träd till papper genom pappersåtervinning till nytt papper och slutliga till en egen förpackningskonstruktion. Här får eleverna möjligheter att diskutera hur olika tekniska system är uppbyggda, hur de fungerar och hur de samspelar med människor och samhälle. De får även diskutera vilka konsekvenser framställning och användning av papper kan få för en hållbar utveckling. Vi vill belysa möjligheterna att utveckla teknikämnets fem förmågor genom att arbeta med papper. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Jan Schoultz, professor, NTA Skolutveckling ek. förening Annika Hedeberg, lärare åk 3–9, Frykenskolan Torsby Målgrupp: åk 4–6 T:1:26 FÖRELÄSNING NR 78 Aktuell forskning om tekniklärare: Bedömningssynen på tekniska system och attityder till teknikämnet – vad säger lärarna? Vad bedömer lärarna som relevanta kunskaper om tekniska system? Vad påverkar lärarnas attityder till teknikämnet? Välkommen att ta del av aktuell forskning om tekniklärare. Patrick Schooner är doktorand och forskar om lärares bedömningspraxis kring tekniska system och Charlotta Nordlöf är kommunlicentiand och forskar om lärares attityd till sitt ämne. Båda har en bakgrund som legitimerade tekniklärare och är nu verksamma på LiU. Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, rektorer T:1:29 WORKSHOP NR 81 Teknik i klassrummet för skolår 4–6 En workshop där vi tolkar kursplanens text gällande centralt innehåll och konkretiserar med några praktiska övningar. Vi kommer att diskutera utifrån olika arbetssätt och visa hur man som lärare i teknik kan hjälpa elever att utveckla sitt språk. Utgångspunkt tas i kursplanen för skolår 4–6, men eftersom denna workshop till en del även handlar om progression passar den lika bra för pedagoger från alla skolans stadier. Maria Sandström, senior universitetsadjunkt, Malmö högskola Myrtel Johansson, universitetsadjunkt, Malmö högskola Målgrupp: Fritidshem, Särskola, Åk 1–3, Åk 4–6, Åk 7–9 Charlotta Nordlöf, kommunlicentiand och lärare, Linköpings universitet, Norrköpings kommun Patrick Schooner, doktorand och lärare, Linköpings universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9 13 Tisdag T2 kl. 13.15 – 14.30 T:2:11 SEMINARIUM Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun MÖTESPLATSER I TEKNIK Dåtid – Samtid – Framtid T:2:5 SEMINARIUM NR 39 Att bygga och programmera en robot Hösten och vintern 2014–2015 konstruerade Bild & form-skolan i Göteborg en robot i årskurs 9. Målet var att eleverna skulle lära sig bygga med digital elektronik samt grundläggande programmering. Detta genomförde vi med Arduino, en så kallad microcontroller (enkel dator) som är billig och duktig på att prata och läsa av omvärlden. Det hela tog formen av ett teknikutvecklingsprojekt där komplexiteten gradvis ökades. Se film om projektet (https://youtu.be/uhc72DlUqx4) och läs mer (http://oscillator.se/skola). Staffan Melin, lärare i Ma/Tk, Freinetskolan Bild & form Martin Blom, lärare i NO, Nya Påvelund Målgrupp: åk 7–9, gymnasium T:2:8 SEMINARIUM NR 5 Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1–3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola T:2:9 WORKSHOP NR 12 Inspirerande teknikundervisning i låg och mellanstadiet Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare / lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare Huddinge kommun Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6 14 NR 6 Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Målgrupp: förskola, åk 1–3, åk 4–6 Från idé till förverkligad idé genom Nobelpriset. Hur förverkligade Alfred Nobel och Gustaf Dalén sina idéer och hur påverkade deras innovationer samhället. Testa övningar med fokus på att ta ställning, argumentera och samarbetet. I samband med fortbildningen får du med dig en klassuppsättning och tillgång till mer material. Johanna Junback, 1:e intendent, Nobelmuseet Paulina Wittung Åman, museilektor, Nobelmuseet Målgrupp: åk 7–9 T:2:16 SEMINARIUM NR 2 Radiostyrd teknik i undervisningen Föreläser och förevisar om hur teknik utvecklad för radiostyrda farkoster kan användas i teknikundervisningen. Tekniken har blivit billig, pålitlig och enkel att använda. Genom att bygga t.ex. enkla farkoster med eleverna kommer man att beröra mycket av det centrala innehållet i Lgr11. Joakim Svärdh, fil lic. i teknikdidaktik, teknik- och slöjdlärare, KTH / Vällingbyskolan Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9, gymnasium T:2:14 WORKSHOP (UTOMHUS) NR 40 Teknik och entreprenörskap genom Alfred Nobel och Gustaf Dalén Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. T:2:12 SEMINARIUM T:2:15 WORKSHOP NR 4 Teknik ute Våga ta ut tekniken! Få inspiration att använda förskolans/ skolans utemiljö för att arbeta med teknik. Utmana barnen/ eleverna till att lösa tekniska problem kopplat till deras verklighet och fantasi. Workshopen utgår från läroplanerna och belyser frågor kring hållbar utveckling. Anna Ekblad, naturskolepedagog, NTutvecklare, Naturskolan i Lund Lina Hällström, naturskolepedagog, Naturskolan i Lund Målgrupp: förskola, fritidshem, åk 1–3 åk 4–6 NR 28 Tänk TEKNIK tidigt – då går också resten smidigt! Låt barnen undersöka, skapa och klura med Snilleblixtarna. Vi berättar gärna hur det går till. Våra utvärderingar visar att Snilleblixtkonceptet är ett stöd för pedagoger, att barnen blir entusiastiska och mer intresserade av teknik, samtidigt som deras intresse för andra ämnen ökar. Fler barn blir sedda och samarbetar bättre. Konceptet vänder sig till pedagoger från Förskoleklass till åk 5. Eva-Britt Petersson, utbildare, Snilleblixtarna i Sverige Renée Berglund, verksamhetschef, Snilleblixtarna i Sverige Målgrupp: förskola, fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6 T:2:17 WORKSHOP NR 8 Programmera med barn – Scratchjr workshop Att programmera med barn behöver inte vara svårt. I programmet Scratchjr får man på ett kreativt sätt lösa problem, lära sig programmera i block och presentera sina läsningar i en visuell programmeringsmiljö på I-pads. Scratchjr är en möjlighet att ’’leka’’ sig till programmering och alltså en bra introduktion till att utveckla nyfikenhet, intresse och kunskap om programmering. Alla kan inte bli programmerare men alla kan få förståelse för programmering och vilken roll det spelar i vår vardag. Aktivitetens koppling till Lgr11 presenteras. Linda Ökvist Johansson, pedagog, Teknikens hus David Broström, chef för skola och utbildning, Teknikens Hus Målgrupp: fritidshem, åk 1–3 T:2:18 WORKSHOP NR 13 T:2:20 WORKSHOP NR 34 LittleBits – färgglad elektronik Skapa en unik robot Kanske en bil som kommer då du ropar på den? Eller ett larm som tjuter då lillebrorsan öppnar din hemliga låda? Med LittleBits kan du bygga allt detta och mycket mer, bara fantasin sätter gränser. LittleBits är en samling elektroniska moduler som enkelt och riskfritt kopplas samman med hjälp av magneter. Materialet ger möjlighet att på ett enkelt sätt lära sig hur de vanligast förekommande elektronikkomponenterna fungerar och hur de kan byggas samman till ett tekniskt system. Inga särskilda förkunskaper inom elektronik krävs. Workshopen kopplar till Lgr11. Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot och konstruktionsmaterialet Strawbees kommer du att få testa att bygga en unik robot av sugrör som ska röra sig över golvet. Workshopen avslutas med ett robotparty. Marianne Nilsson, utbildare, Teknikens hus Tomas Jonsson, utbildare, Teknikens hus Målgrupp: åk 4–6, åk 7–9 Niclas Ekholm, förskollärare, Tom Tits Experiment Cecilia Ekstrand, utbildningschef, Tom Tits Experiment Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 1–3, åk 4–6 T:2:25 SEMINARIUM NR 78 LYFTIS – lyft teknikämnet i skolan! Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning. Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument. Kännetecknas av framåtblick Susanne Engström, lektor i teknikdidaktik, KTH/ECE och CETIS Claes Klasander, föreståndare CETIS, CETIS Linköpings universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, rektorer T:2:22 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 30 Teknik på riktigt – Även i grundskolan Hur får jag tekniken i skolan att motsvara den teknik som finns i en modern industriproduktion? Vi visar vad en modern produktion är... Exempel och idéer visas på egna konstruktioner med tillämpning för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. Avslutande diskussion om hur teknik på riktigt är så viktigt inför elevens framtida studieval. Stefan Johansson Training and Consulting, Festo AB Målgrupp: åk 7–9, gymnasium 15 Tisdag T3 kl. 15.00 – 16.00 TEKNIKUNDERVISNING – FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID Dåtid – Samtid – Framtid T:3:1 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 33 Behåll tjejers intresse för teknik! Vi berättar om vårt arbete med programmering för åk F–6 och om hur vi arbetar för att få tjejer att bibehålla sitt intresserade för teknik, bl.a. genom Making i skolan. Agneta Hedenström, rektor, Almnässkolan Marie-Helen Menmark, fritidspedagog, Antnässkolan Tomas Sandström, lärare i Ma/NO/Tk 4–6, Antnässkolan Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, fritidshem T:3:4 WORKSHOP NR 12 Svansjön – spelet om de tekniska systemen Hur skapar man en lärorik och lustfylld teknikundervisning med en progression som både utvecklar förmågorna och bibehåller elevernas intresse för ämnena? Med utgångspunkt i styrdokumenten behandlas både ämnesdidaktiska tankar, konkreta tips och praktiska övningar som enkelt går att omsätta i den egna undervisningen redan nästa dag. En markägare vill sälja sommarstugetomter runt den populära sjön Svansjön. Det visar sig vara problematiskt då det finns många olika intressen runt sjön. I spelet lär man sig mer om de tekniska systemen och får sätta sig in i olika människors särintressen och argumentation för dessa. Ett ämnesövergripande tema om hur vi skapar hållbara lösningar. För åk 7 till 9 samt gymnasiet Mariann Kuusivuori, NT-utvecklare / lärare i NO/Tk, Huddinge kommun Linda Sjöblom, NT-utvecklare, Huddinge kommun Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6 T:3:8 SEMINARIUM NR 6 Hur jag som NT-utvecklare har lagt upp programmering för förskola till åk 6 i Klippans kommun Suzanne De Laval, tekn dr. arkitekt SAR/ MSA, Arkitekturanalys Karin Nyberg, NT-utvecklare, Klippans kommun Teknik, samhällsplanering och arkitektur Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium T:3:3 SEMINARIUM Hur man kan arbeta med Teknikutvecklingsprocessen i förskolan Vi kommer att berätta hur vi konkret har arbetat med Teknikutvecklingsprocessen med våra 1–3-åringar på förskolan Linnea i Klippans kommun. Ett spännande arbete som utvecklar både oss pedagoger och våra barn. Malin Windahl, förskollärare, Förskolan Linnea Lena Folkesson, barnskötare, Förskolan Linnéa Målgrupp: förskola Målgrupp: förskola, åk 1–3, åk 4–6 T:3:9 FÖRELÄSNING NR 5 NR 74 Hållbarhet + Entreprenörskap + Teknik = SANT? Vissa uppfattar det som en motsättning att vi i skolan ska arbeta med lärande för hållbar utveckling samtidigt som vi ska främja elevers entreprenörskap. Här lyfts konkreta exempel från teknikundervisning som visar denna motsättnings motsats! Helena Sagar, lektor/fil dr i naturvetenskap med inriktning mot utbildning, Kullaviksskolan Målgrupp: åk 7–9 Erik Vikstrand, högskoleingenjör och pedagog på NAVET Anna Gunnarsson, lärare 7 till 9 och pedagog och utvecklare på NAVET Målgrupp: åk7–9, gymnasium T:3:13 FÖRELÄSNING Hur kan man väcka elevernas intresse för teknikämnet och hur håller man intresset vid liv? Hur kan det se ut i praktiken när teknikundervisningen är elevnära och genomsyras av kreativitet? Hur kan variation av arbetssätt och arbetsformer locka fram de dolda talangerna bland eleverna? Hur kan man hitta en tydlig progression av både centralt innehåll och de fem förmågorna från Lgr 11? Vid denna föreläsning får du konkreta tips i form av väl utprövade och inspirerande exempel på vardagsnära teknikprojekt och uppdrag via filmklipp och drastiska autentiska bilder. Hans Persson, lärare/författare/inspiratör, Science and Music Målgrupp: fritidshem, åk 1–3, åk 4–6 T:3:15 WORKSHOP NR 8 Programmera med barn – Scratchjr workshop Att programmera med barn behöver inte vara svårt. I programmet Scratchjr får man på ett kreativt sätt lösa problem, lära sig programmera i block och presentera sina läsningar i en visuell programmeringsmiljö på I-pads. Scratchjr är en möjlighet att ’’leka’’ sig till programmering och alltså en bra introduktion till att utveckla nyfikenhet, intresse och kunskap om programmering. Alla kan inte bli programmerare men alla kan få förståelse för programmering och vilken roll det spelar i vår vardag. Aktivitetens koppling till Lgr11 presenteras. Linda Ökvist Johansson, pedagog, Teknikens hus David Broström, chef för skola och utbildning, Teknikens Hus Målgrupp: fritidshem, åk 1–3 16 NR 20 Kreativ och inspirerande teknikundervisning Teknikämnet ger möjlighet att utforska samhällsplaneringen, infrastrukturen, och hur vårt samhälle hänger ihop tekniskt. Den byggda urbana miljön är ett outtömligt läromedel. Bebyggelsens och stadslandskapets arkitektur kan inspirera till många lektioner. NR 3 NR 17 Inspirerande teknikundervisning i låg- och mellanstadiet Programmering ligger i tiden och det gäller att våra barn och elever får träna sig på detta för att klara av framtidens behov. Jag kommer att visa Bee-Bot och Constructa-Bot som förskolan arbetar med, samt RoboKids och RoboKit som grundskolan använder. Ni kommer även få ta del av mitt upplägg och planering i grundskolan, som inte kräver inköp till alla skolor. Förhoppningsvis blir det tid över att få prova på materialet. T:3:2 FÖRELÄSNING T:3:12 WORKSHOP T:3:17 WORKSHOP NR 37 Styra och reglera – programmera en Quirkbot Med hjälp av det programmerbara undervisningsmaterialet Quirkbot kommer du att få testa att styra och reglera ljus och/ eller rörelse. Du får prova på att grafiskt programmera samt får tips på hur du kan använda materialet i din undervisning. Ta med egen surfplatta till workshopen. Mikael Palin, lärare, Tom Tits Experiment AB Ylva Skilberg, lärare Tom Tits Experiment AB Målgrupp: fritidshem, särskola, åk 4–6, åk 7–9, gymnasium T:3:18 SEMINARIUM NR 66 Hållbar teknik 1 – 16 år Växjös NT-utvecklare visar på progression och hur ni konkret kan väva samman teknik och hållbar utveckling från förskolan till årskurs nio. Heléne Öberg, NT-utvecklare, Växjö Kommun Eva Paulsson, NT-utvecklare, Växjö Kommun Linda Bäckström, NT-utvecklare, Växjö Kommun Liselotte Johansson, NT-utvecklare, Växjö Kommun T:3:24 FÖRELÄSNING/WORKSHOP NR 24 Att arbeta med teknikens drivkrafter i skolan Vad är det egentligen som driver på den tekniska utvecklingen, historiskt och idag. Presentation och övningar för att lära sig se kopplingar mellan teknikens utveckling och historiska skeden. Johan Svenningsson, doktorand, teknikens didaktik, Linköpings Universitet Målgrupp: åk 1–3, åk 4–6, åk7–9 Målgrupp: Förskola, särskola, åk 1–3, åk 4–6, åk 7–9 T:3:21 WORKSHOP NR 75 Hållbar samhällsutveckling Vad innebär hållbar samhällsutveckling? En genomgång av stadens utveckling genom historien med fokus på de tekniska systemen ligger sedan till grund för en praktisk workshop där framtidens hållbara städer byggs med hjälp av enkla material. Madeléne Beckman, museipedagog, Statens centrum för arkitektur och design Målgrupp: åk 7–9, gymnasium 17 Linköping Porto betalt www.cetis.se
© Copyright 2024