Stadsdelsnämnden Väster kallas till information onsdagen den 28

Stadsdelsnämnden Väster kallas till information onsdagen
den 28 oktober kl. 15:30 – 17:30 i Sessionssalen, Ramnåsgatan 1
Information om:
 Genomgång av delar av förfrågningsunderlag gällande entreprenaden av Byttorpsklint
Med hänvisning till rådande sekretess deltar enbart följande tjänstepersoner från förvaltningen:
Sara Esbjörnson, projektledare, Monica Svensson, stadsdelschef, Björn Linder, chef HR-funktionen,
Magnus af Klint, chef ekonomifunktionen, och Ritva Lidskog, administrativ chef.
Från Upphandlingsenheten medverkar Carl Andersson, upphandlare.
Förhinder anmäls till Kristina Janze, kristina.janze@boras.se, 033-35 36 66
Välkomna!
Monica Svensson
Stadsdelschef
Stadsdelsnämnden Väster kallas till sammanträde
onsdagen den 28 oktober 2015
Tid:
18.00
Plats:
Sessionssalen/Cafeterian
Ramnåsgatan 1
Ledamöter:
Per Carlsson (S), Kerstin Hermansson (C), Lennart Andreasson (V),
Ninni Dyberg (S), Leif Johansson (S), Marie Sandberg (S), Anna-Karin
Gunnarsson (MP), Bill Bakkemose (M), Mattias Karlsson (M), Åke
Ekvad (KD), Andreas Bäckman (SD)
Ersättare:
Mikael Karlsson (S), Marianne Hermansson (S), Martin Valtersson (S),
Linda Ikatti (S), Anna Hedlund (V), Hanna Bernholdsson (MP),
Anna-Clara Stenström (M), Gunvie Peeker (M), Solveig Landegren (C),
Karolina Carlsson (SD)
Per Carlsson
Ordförande
Stadsdelsnämnden Väster
Förhinder att närvara anmäls till: Kristina Janze, kristina.janze@boras.se, 033-35 36 66
1
FÖREDRAGNINGSLISTA
Sammanträdesdatum
ÄRENDEN
1
Allmänhetens frågestund
2
Upprop och val av justerande person och dennes ersättare
Förslag till justerande person: Mattias Karlsson (M) med Ninni Dyberg (S)
som ersättare
3
Stadsdelschefen informerar
Föredragande: Monica Svensson, stadsdelschef
4
Fastställande av föredragningslista
5
Månadsrapport för september 2015
Föredragande: Magnus af Klint, chef ekonomifunktionen
Bifogad
2015/SDNV0055
6
Lokalisering av förskola på Byttorp
Bifogad
2015/SDNV0150
7
Revidering av Delegationsförteckning: Delegationer till
stadsdelschef att delegera
Bifogad
8
Svar på remissen - Parkeringsnorm Borås Stad
Bifogad
9
Remiss-Kostpolicy för Borås Stad
Bifogad
10
Samråd för tillägg till detaljplan för Sandhults-Rydet 1:22 m.fl.,
Strandvägen
Bifogad
Yttrande över motionen "Entreprenörskap i för- och grundskolan!”
Bifogad
2015/SDNV0178
2015/SDNV0162
2015/SDNV0175
2015/SDNV0152
11
2015/SDNV0119
2
12
Yttrande över motionen "Inför Socialtjänsten online”
Bifogad
2015/SDNV0147
13
Yttrande över samråd för detaljplan för del av Viared,
Viared 8:110 m.fl. Prognosgatan, Borås Stad.
Bifogad
14
Arvode för deltagande på konferensen Integrationsdagen
Bifogad
15
Anmälningsärenden
I pärmen
16
Delegationsärenden
I pärmen
2015/SDNV0161
2015/SDNV0176
3
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-29
1 (2)
2015/SDNV0055
Magnus af Klint
Chef ekonomifunktionen
0768-88 37 05
Månadsrapport september 2015
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Att godkänna rapporten
Yttrandet i sin helhet
Föreliggande rapport avser perioden januari – september och helårsprognos
2015.
Stadsdelsegen verksamhet:
Periodens ekonomiska utfall är ett underskott om 14,8 mkr. Utfallet vid
samma tidpunkt föregående år var -2,8 mkr. Den samlade helårsprognosen
är ett underskott om 11,7 mkr.
Underskottet härrör från IFO barn och familj och äldreomsorgen, övriga
verksamheter redovisar överskott eller balanserade resultat.
En tillfällig hög volym under första halvåret inom IFO barn och familj ger
en helårsprognos på – 4 mkr. Denna har ingen inverkan på förslag till
budget 2016.
Äldreomsorgen redovisar ett underskott för perioden om 15,7 mkr utöver
de 6,0 mkr som tillfördes verksamheten i T1/2015. Helårsprognosen är 18,6 mkr. Åtgärdsplanen från T1/2015 följdes upp i T2/2015 där vissa
förbättringar av främst produktivitetskaraktär redovisades. Dock har de
åtgärder som syftade till att minska volymerna endast haft begränsad effekt.
Behov av en ny handlingsplan finns och utarbetas som ett separat ärende till
nämnden och kommer därefter beaktas i prognosen i kommande
månadsraport efter oktober.
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-29
2 (2)
2015/SDNV0055
Magnus af Klint
Chef ekonomifunktionen
0768-88 37 05
Utökade statsbidrag till äldreomsorg, förskola och skola bereds för
närvarande av SDF Öster och Norr. Bidragen avser i huvudsak finansiering
till personalförstärkning men täcker inte direkt ev befintliga underskott.
Statsbidraget inom äldreomsorg kommer 2015 redovisas kommuncentralt
och ej per stadsdel. För skolans del är bidragen fördelade mellan stadsdelarna och förskolan har sökt bidrag per stadsdel.
Kommungemensam verksamhet
Kommunövergripande verksamhet dvs verksamhet som finansieras av
anslag följer budget.
Kommungemensam produktion har efter perioden ett underskott om 3,4
mkr. Prognosen är att IFO ban och familj reglerar utfallet mot köpande
nämnder. Äldreomsorgen prognostiserar ett underskott om 950 tkr varav
600 tkr härrör från övertagandet av driften av Byttorpsklint. Nämnden har
begärt kompensation för denna merkostnad vilket planeras tas upp i
kommande bokslut.
Samverkan
Samverkan i FSG skedde tisdag den 20 oktober.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
Bilaga: Månadsrapport september 2015
Månadsrapport september 2015
Stadsdelsnämnden Väster
1 Uppföljning av nämndens uppdrag slutsatser och särskilt viktiga punkter
Denna rapport avser utfallet för perioden januari - september och en prognos för helårsutfall. En
översiktlig utvecklingsbeskrivning med blick både framåt och bakåt redovisas per verksamhet.
Ingen särskild redovisning av nämndens uppdrag redovisas i denna rapport.
Stadsdelsverksamhet
Ekonomin visar på ett underskott mot budget för perioden på närmare 15 mkr varav ca 16 mkr avser
äldreomsorgen. Det utökade kommunbidraget ur nämndens buffert till äldreomsorgen enligt T1/2015
om 6,0 mkr är tillfört perioden.
Redovisad prognos är ett underskott om närmare 12 mkr. Det är något bättre än vad som angavs i
tertialrapport 2 efter augusti som prognostiserade ett underskott om 14 mkr.
Äldreomsorgen anger ett befarat underskott om ca 19 mkr och IFO ett underskott om 4 mkr.
Merparten av underskotten är relaterade till volymproblematiken och köpta platser. Övriga
verksamheter redovisar enligt budget eller bättre.
Det stora befarade underskottet gör att en särskild handlingsplan som ett särskilt ärende utarbetas och
föreläggs nämnden.
Nettokostnadsökningen mot samma period föregående år är 5,3 % medan och 4,8 % för helåret enligt
prognosen. Lönekostnaderna har ökat med 5,2 % men rensat från löneökningar dvs volymförändring är
en ökning med 2,6 % där äldreomsorgen bör observeras särskilt utifrån bl a heltidsreformen.
Kommungemensam verksamhet
Kommunövergripande verksamheter:
Periodresultatet är ett överskott om 1,4 mkr dvs ungefär som samma period föregående år. Prognosen
är i enlighet med budget. Verksamheten fortlöper som planerat.
Den nya Barnahusverksamheten har startat upp i oktober. Nämnden begärde kompensation med
300 tkr för verksamhet under 2015 och 550 tkr för 2016 i tertialrapport 2/2015.
Kommungemensam produktion:
IFO redovisar ett underskott för perioden som avses regleras mellan beställarna som tidigare års
överskott.
Äldreomsorgen redovisar ett underskott för perioden med drygt 2 mkr och en prognos på knappt 1 mkr varav extra kostnader för drift av Byttropsklint svarar för 600 tkr.
Den framställan om extra kommunbidrag för utbildning av personalen vid Vardaga AB som för
närvarande driver Byttorpsklint, utökning med 0,5 enhetschef samt utökning av nattbemanningen
under den tid verksamheten drivs av kommunen har inte tillstyrkts av KS. Förvaltningen uppfattar att
stadsdelsnämnden genom sin framställan till KS tillstyrkt att dessa åtgärder vidtas och att frågan lyfts till
kommunfullmäktige i kommande årsrapport.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
2(50)
2 Stadsdelsverksamhet
2.1 Förvaltningsövergripande
2.1.1 Utfall och prognos
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Nettokostnad
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfallbudget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget helår
Bokslut
föregående
år
-871 769
-857 015
-14 754
-827 544
-1 165 900
-1 154 187
-1 112 271
Kommunbidrag
857 015
857 015
0
824 704
1 154 187
1 154 187
1 107 558
Resultat
-14 754
0
-14 754
-2 840
-11 713
0
-4 713
562
562
676 992
636 059
Ack resultat
Lönekostnad
501 962
509 381
7 419
477 288
678 484
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Internt sålda platser
26 372
25 010
33 277
34 077
Externt sålda platser
1 389
1 502
2 171
2 671
Statsbidrag
18 912
15 329
20 532
21 813
Avgifter o övr int
135 825
135 383
180 851
182 394
Summa intäkter
182 499
177 225
236 831
240 955
-527 685
-529 427
-705 307
-699 902
-81 615
-81 850
-109 064
-109 454
Internt köpta platser
-182 915
-175 003
-234 486
-245 576
Externt löpta platser
-109 813
-102 415
-138 039
-147 166
Material o övr tjänster
-148 217
-144 095
-202 190
-202 716
-4 023
-1 449
-1 931
-2 041
-1 054 268
-1 034 240
-1 391 017
-1 406 855
Nettokostnad
-871 769
-857 015
-1 154 187
-1 165 900
Kommunbidrag
857 015
857 015
1 154 187
1 154 187
Resultat efter
kommunbidrag
-14 754
0
0
-11 713
Kostnader
Personal
Lokaler
Bidrag
Summa kostnader
2.1.1.1 Utfall till och med perioden
Det ekonomiska utfallet är 14,8 mkr sämre än periodens budget. Intäkterna är ca 5 mkr högre och
kostnaderna ca 20 mkr över budgetnivån. På kostnadssidan är de främst köpt verksamhet drygt 15 mkr
som avviker. Avvikelsen är mer på kostnadssidan än i föregående rapport, dvs ett ökat
kostnads/volymproblem.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
3(50)
Budgetavvikelsen är, bortsett från mer normala fluktuationer, koncentrerad till äldreomsorgen 15,7 mkr
och IFO - 4,1 mkr. Äldreomsorgen ha tidigare kompenserats med 6 mkr och arbetar med sin
anpassning både avseende volymer och genomförande.
IFO har haft en period med hög volym som inte kan kompenseras under året.
2.1.1.2 Prognos
Prognosen för helåret är ett underskott om 11,7 mkr. Främst är det volymproblematiken inom
äldreomsorgen som prognostiserar ett underskott om 18,6 mkr. Denna risk har rapporterats under hela
året och i T1/:an togs en handlingsplan som följdes upp i T2:an. Här visade det sig att denna
åtgärdsplan inte räckt till och delvis inte fått önskad effekt. IFO:s höga volymer under våren kommer
inte att kunna hanteras under budgetåret utan ett underskot om 4 mkr förväntas. Övriga verksamheter
redovisar balans eller överskott som i viss mån begränsar underskottet.
2.1.2 Nettokostnads-, lönekostnads- och
personalvolymsutveckling
%-utveckling
Utfall perioden jämfört med samma period
föregående år
Prognos helår jämfört med helår
föregående år
Nettokostnadsutveckling
5,3 %
4,8 %
Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden)
5,2 %
6,7 %
Personalvolymsutveckling
2,6 %
Lönekostnadsutveckling
tkr
2015
2014
Förändring
jan-sep
jan-sep
tkr
%
Förskola
120 821
115 880
4 941
+4,3
Grundskola inkl
fritidshem
175 717
173 419
2 298
+1,3
Äldreomsorg
179 187
171 565
7 622
+4,4
41 446
40 165
1 281
+3,2
Kultur
5 828
5 833
-5
-0,1
Fritid
6 685
6 483
202
+3,1
Förebyggande
2 937
3 003
-66
-2,2
Administration
10 825
10 475
350
+3,3
Särskilda
servicefunktioner
51 465
52 987
-1 521
-2,9
Totalt stadsdelen
594 912
579 810
15 102
+2,6
IFO
Lönekostnadsutveckling i fasta priser, dvs rensat för löneökningar. Innefattar både stadsdelsegen- och kommungemensam
verksamhet.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
4(50)
2.1.3 Kommunbidrag
Beslut
Kommunbidrag i tkr
KF Årsbudget
1 147 450
KF beslut 28 maj
4 687
varav: skolskjuts 900 tkr
läromedel 1 534 tkr
IKT grundskolan 1 022 tkr
fritid 1 141 tkr
Kompensation särskild lönesatsning
1 650
Justering i KS beslut om nämndbudget
400
TOTALT
1 154 187
2.2 Resultat per verksamhet
Ekonomiskt utfall och prognos
Nettokostnad per
område, tkr
Utfall
perioden
Administration
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
budget - utfall
Prognos
helår
Förväntad
avvikelse mot
budget
Bokslut
föregående år
14 479
14 475
-4
19 340
0
19 030
Förskola
167 631
169 966
2 336
228 280
1 400
211 396
Skola inkl fritidshem
340 846
342 220
1 373
458 500
1 000
440 093
Kultur
7 017
7 175
157
9 630
0
9 319
Fritid
10 535
10 924
389
14 200
900
13 611
IFO barn och familj
47 676
43 520
-4 155
62 000
-4 000
53 333
281 870
266 158
-15 713
368 800
-18 600
359 510
Äldreomsorg
Förebyggande
3 510
3 991
481
5 150
150
5 179
-1 794
-1 413
382
0
0
800
0
0
0
0
7 437
0
871 769
857 015
-14 754
1 165 900
-11 713
1 112 271
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Kost, lokalv o vaktm
Buffert
Totalt
2.2.1 Administration
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Aktuell
budget
perioden
Utfall
perioden
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-14 479
-14 475
-4
-14 471
-19 340
-19 340
-19 030
Nämndbidrag
14 475
14 475
0
14 387
19 340
19 340
19 150
-4
0
-4
-84
0
0
120
11 035
11 285
250
10 367
14 788
15 087
13 902
Resultat
Lönekostnad
Utfall
Brukarperspektivet
Verksamheten har genomförts enl plan.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
5(50)
Medarbetarperspektivet
Minskade real resurs kräver omfördelning av arbetsuppgifter.
Verksamhetsperspektivet
Förslag till effektiviseringar har utarbetats och bereds av olika instanser både lokalt och centralt.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: -4 tkr
Delar av personalen har nedsatt arbetstid och ej fullt ut ersatt sjukskrivning har under perioden
genererat ett överskott på personalkostnader jämfört med budget. Administrationen har haft högre
kostnader för tjänster än budgeterat. Bland annat har kostnaden för förvaltningens Stratsys-licenser ,
ca 120 tkr för perioden, betalats av administrationen.
Prognos
Brukarperspektivet
Uppgifter löses enl plan. Under året kommer bl a upphandling av entreprenaden vid Byttorpsklint att
engagera personalresurser.
Medarbetarperspektivet
Inget särskilt att notera.
Verksamhetsperspektivet
Ständigt utvecklingsarbete av basrutiner där ett antal förslag bereds. Medverkan i upphandling av
entreprenad är även ett kompetensutvecklingsarbete.
Ekonomiperspektivet
Enligt budget
Utveckling
Brukarperspektivet
Fokus är på stöd till enhets- och områdeschefer.
Medarbetarperspektivet
Personalomsättningen har varit relativt hög under de senaste åren beroende på både pensioneringar och
att medarbetare valt att söka nya arbeten. Arbetslagen har utvecklats och samverkan inom och mellan
enheterna effektiviserar processerna. Det ger även stimulerande utmaningar.
Arbetets karaktär innebär att sjukfrånvaro inte ersätts och anslagsbegränsningarna gör varje
medarbetares närvaro och prestation mer kritisk.
Verksamhetsperspektivet
Arbete med processutveckling, rutineffektiviseringar och ökat fokus på stöd till enhets- och
områdeschefer i förhållande till rena administrativa utföraruppgifter pågår och behöver utvecklas även i
samverkan med andra förvaltningar.
Ekonomiperspektivet
Administrationen har under åren fått bära ökade kostnader för bl a IT-system som införts såsom t ex
Stratsys. Vakanser i olika former har kunnat balansera övrig kostnadsutveckling. Den reala
anslagsminskningen behöver omsättas i uppdragen inför 2016.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
6(50)
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Övr avgifter o ersättn
1 925
1 864
2 485
2 605
Summa intäkter
1 925
1 864
2 485
2 605
-12 296
-12 626
-16 875
-16 576
Lokal- och markhyror
-503
-501
-668
-669
Material
-128
-99
-131
-168
-3 478
-3 112
-4 150
-4 532
Summa kostnader
-16 404
-16 338
-21 825
-21 945
Nettokostnad
-14 479
-14 475
-19 340
-19 340
Nämndbidrag
14 475
14 475
19 340
19 340
-4
0
0
0
Intäkter
Kostnader
Personalkostnader
Övr tjänster
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.2 Förskola
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-167 631
-169 966
2 336
-160 233
-228 280
-229 680
-211 396
Nämndbidrag
169 966
169 966
0
161 817
229 680
229 680
217 312
2 336
0
2 336
1 583
1 400
0
5 916
123 371
127 304
3 933
114 980
170 230
171 530
153 229
2 287
2 280
+7
2 130
2 301
2 294
2 256
272
280
-8
248
282
290
279
Resultat
Lönekostnad
Västerbarn i
förskola
Köpta platser
Utfall
Brukarperspektivet
Verksamheten följer det som angavs i budgeten, men arbetsbelastningen bedöms fortfarande som
mycket hög och en fortsatt hög sjukfrånvaro orsakar otrygghet bland barn och missnöje bland
föräldrar. Likvärdigheten i staden har vid upprepade tillfällen ifrågasatts av såväl föräldrar, medarbetare
som Skolinspektionen.
Medarbetarperspektivet
Läget bland förskolans medarbetare är mycket ansträngt, framförallt på grund av den låga bemanningen
men även på grund av de krav på verksamheten som läroplanen ställer i kombination med en låg andel
förskollärare. Sjukfrånvaron under månaden (augusti) är att betrakta som mycket hög, 9,2 %.
Verksamhetsperspektivet
Utbildning inom förskolan genomförs som planerat i budget. Insatserna förväntas öka kvaliteten i
verksamheten och ihop med förskolechefernas pedagogiska ledarskap bidra till att förbättra
betygsnivåerna i grundskolan.
Ekonomiperspektivet
Den sammanlagda budgetavvikelsen för perioden januari till september uppgår till 2 336 tkr. Nedan
analyseras orsakerna till avvikelsen mot budget.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
7(50)
Volymavvikelse
Verksamheten förskola har i genomsnitt tagit emot 7 barn fler än vad som är budgeterat för perioden.
Ekonomiskt sett innebär denna avvikelse - 488 tkr, det vill säga förskolan har i sin budgetram inte blivit
kompenserad för den nuvarande utökade volymen.
Prisavvikelse
Under perioden finns inte någon prisavvikelse att rapportera.
Effektivitetsavvikelse
Det finns en positiv effektivitetsavvikelse på 2 824 tkr. Denna har ett samband med att antalet köpta
platser, framför allt i annan stadsdel, fortsätter att minska i förhållande till budget samtidigt som de
sålda ökar genom i huvudsak öppnandet av Dygnet runt-förskola.
Antalet inskrivna barn per heltid pedagogisk personal är 6,6 barn. Även om personaltätheten är bättre
än det budgeterade värdet på 6,8 barn är det fler obehöriga förskollärare i verksamheten, vilket är en
konsekvens av den ökade sjukfrånvaron. Effekten av en förbättrad personaltäthet sammanvägning med
fler obehöriga förskollärare ses ändock som en kvalitetsförbättring motsvarande 1 900 tkr.
Ytterligare en aspekt på barn per heltid pedagogisk personal är förskollärares schemalagda planerade
utvecklingstid. När den borträknas blir det indirekt färre pedagoger i verksamheten motsvarande 20
årsarbetare och ger teoretiskt upphov till att personaltätheten i barngrupp blir försämrad. Då blir istället
personaltätheten 7,0 barn. Eftersom varje förskolechef strävar efter att förlägga planeringstiden när
barnantalet är lägre bedöms produktivitetsförbättringen inte fullt ut motsvara en personaltäthet på 7,0
barn per heltid pedagogisk personal. Den ekonomiska effekten bedöms till 924 tkr.
Den totala effektivitetsavvikelsen hänförs till färre köpta platser respektive fler sålda som ger en
kvalitetsförbättring på (2 824 tkr) i våra egna förskolor när medel istället satsas där. En förbättrad
personaltäthet är en direkt konsekvens och uppgår till en kvalitetsförbättring på 1 900 tkr. Sedan finns
en produktivitetsförbättring på 924 tkr till följd av det arbetssätt som förskolechefer schemalägger varje
förskollärares schemalagda planerade utvecklingstid.
Sammanfattningsvis
Budgetavvikelse:
Volymavvikelse:
Prisavvikelse:
Effektivitetsavvikelse:
2 336 tkr varav:
- 488 tkr
0 tkr
2 824 tkr
Prognos
Brukarperspektivet
Arbete kring områdets prioriterade mål kring ökad professionalism kommer att förbättra kvaliteten i
verksamheten och öka andelen nöjda föräldrar.
Medarbetarperspektivet
En riskfaktor inom medarbetarperspektivet är att andelen kort- och långtidssjukskrivningar kan komma
att öka till följd av det ansträngda läget de senaste åren samt att det kan komma att bli en ökad
personalomsättning med svårigheter att rekrytera kompetent personal.
Verksamhetsperspektivet
Skollagens krav och läroplanens verksamhetsmål innebär fortsatta utmaningar då antalet barn per
årsarbetare ligger mycket högt inom stadsdelen. Läroplanens kvalitetskrav samt förtydligande om
förskollärares ansvar blir i kombination med kommunfullmäktiges mål om 70% förskollärare och 30%
barnskötare svårare att uppfylla. Ansvaret för undervisningen får inte vila på annan personal. Skolverket
har 2013 givit ut allmänna råd för förskolan för att förtydliga det nya uppdraget och i råden framgår
tydligt att "störst betydelse för kvaliteten i förskolan har personalens utbildning och kompetens". "I
förskolan bildar omsorg, utveckling och lärande en helhet i undervisningen. Enligt skollagen ska
huvudmannen för undervisningen använda förskollärare och sträva efter att för undervisningen anställa
förskollärare som har forskarutbildning. Det är huvudmannens ansvar att se till att det finns
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
8(50)
förskollärare i sådan omfattning att de nationella målen kan uppfyllas."
Verksamheten ser ett stort behov av en prövning hur dessa målsättningar och förutsättningar skall
kunna omsättas i vardagsarbetet i våra förskolor.
Ekonomiperspektivet
Den sammanlagda prognosen för helåret är ett överskott om 1 400 tkr.
Volymavvikelse
Sett till helår beräknas antalet barn i förskola överstiga det budgeterade antalet med 7 barn. Detta
innebär att prognosen på volymavvikelsen blir - 700 tkr.
Prisavvikelse
Under året förväntas inte någon prisavvikelse.
Effektivitetsavvikelse
Område förskola redovisar en positiv effektivitetsavvikelse på 2 100 tkr, vilken är en effekt av att
verksamheten arbetar aktivt för att minska antalet köpta platser genom att i möjligaste mån producera
och omfördela förskoleplatser där efterfrågan finns. Den effektivisering som genomförs på köpta
platser och även sålda platser gör att medel samtidigt omfördelas för att leverera en bättre
personalbemanning än det budgeterade 6,8 barn per heltid pedagogisk personal.
Sammanfattningsvis
Budgetavvikelse:
1 400 tkr varav:
Volymavvikelse:
- 700 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse: 2 100 tkr
Utveckling
Brukarperspektivet
Antalet barn i förskoleålder har ökat successivt i stadsdelen, vilket också avspeglat sig i en ökad efterfrågan på förskoleplatser. Bedömningen är att antalet barn även fortsatt kommer att öka. Ett
omfattande och kontinuerligt arbete pågår för att möta behovet och producera platser där de bäst
behövs. Den förväntade volymutvecklingen kräver dock nybyggnation av förskolor. Mest akut är läget
på Norrbyområdet och förvaltningen ser ett stort behov av snabb byggnation av förskolor i anslutning
till Norrbyskolan samt i Kronängsparken. Ett alternativt förslag till någon av dessa skulle vara på
tomten jämte Almåsgrillen.
Medarbetarperspektivet
Beroende på låg bemanning, hög sjukfrånvaro och höga lagkrav är det generellt en ansträngd situation
inom förskolan i stadsdelen och bedömningen är att utmaningarna kommer att kvarstå framåt i tid om
inte en förändring av resursfördelningen till nämnden kommer att genomföras. För att minska sjukfrånvaron genomförs och kommer det att genomföras ett antal åtgärder, som ex att organisera om,
nyttja en viss mått av överanställning, ta fram och arbeta enligt en hälsoplan samt utse och utbilda
hälsoinspiratörer på varje arbetsplats.
Verksamhetsperspektivet
En av förskolans största utmaningar idag är att brukarna ska känna en trygghet i och ett förtroende för
vår verksamhet. Trots försämrade förutsättningar visar kvalitetsrapporter att verksamheterna de senaste
åren har utvecklats i positiv riktning. För att ytterligare förbättra kvalitén i verksamheten inom läroplanens områden planeras utvecklingsarbete kring ökad professionalism.
Verksamhetens ekonomi
Senaste årens arbete har till stor del bestått av organisations- och processförändringar för att
verksamheten inom ekonomisk ram ska ha fått bättre förutsättningar att leva upp till gällande lagkrav.
Strategin har gått ut på att effektivisera för att kunna omfördela ekonomiska resurser inom
verksamheten för att kunna öka bemanningen i verksamheten. Under kommande år finns ett stort
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
9(50)
behov att ytterligare effektivisera för att kunna öka bemanningen inom befintlig ekonomisk ram.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
6 600
5 790
7 650
7 950
295
249
500
700
Statsbidrag
10 163
10 129
13 598
13 798
Övr avgifter o ersättn
15 284
14 179
19 394
21 319
Summa intäkter
32 342
30 347
41 142
43 767
-125 615
-129 047
-173 802
-171 102
Lokal- och markhyror
-22 348
-22 622
-30 094
-30 094
Internt köpta platser
-6 567
-5 347
-7 310
-7 810
Externt köpta platser
-15 808
-16 219
-22 050
-22 075
-3 725
-2 313
-4 220
-6 620
-25 908
-24 765
-33 346
-34 346
Summa kostnader
-199 972
-200 313
-270 822
-272 047
Nettokostnad
-167 631
-169 966
-229 680
-228 280
Nämndbidrag
169 966
169 966
229 680
229 680
2 336
0
0
1 400
Intäkter
Internt sålda platser
Externt sålda platser
Kostnader
Personalkostnader
Material
Övr tjänster
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.3 Grundskola inkl fritidshem
Resultatöversikt grundskola och fritidshem
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-340 846
-342 220
1 373
-329 899
-458 500
-459 500
-440 093
Nämndbidrag
342 220
342 220
0
329 847
459 500
459 500
442 826
1 373
0
1 373
-52
1 000
0
2 733
179 257
179 838
581
171 769
239 563
240 563
228 705
4 266
4 233
33
4 132
4 293
4 213
4 151
Köpta platser
903
911
-8
844
912
911
877
Västerbarn i
förskoleklass
493
503
-10
509
499
503
496
1 677
1 710
-33
1 680
1 703
1 710
1 686
Resultat
Lönekostnad
Västerbarn i
grundskola
Västerbarn i
fritidshem
Utfall
Brukarperspektivet
Prognoser för elevers måluppfyllelse efter september:
- åk 3 (sv, ma) - 86,3 %
- åk 6 (sv, ma, en) - 80,6 %
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
10(50)
- åk 9 (gymnasiebehörighet) - 83,5 %
Prognoser för elevers måluppfyllelse då nyanlända (inom 4 år) elever är borträknade:
- åk 3 (sv, ma) - 88,8 %
- åk 6 (sv, ma, en) - 84,5 %
- åk 9 (sv, ma, en) - 90,3 %
Starten av läsåret har i stort gått enligt plan och arbetet för att förbättra elevernas måluppfyllelse
fortsätter. Insatser som genomförs är bland annat anpassningar i undervisningen, extra lärarbemanning
för grupper av elever, intensivstöd, och enskilt vuxenstöd till vissa elever. Elever i behov av särskilt stöd
har åtgärdsprogram med särskilda insatser och uppföljning planerad. Prognoserna pekar på att det är
relativt många elever som riskerar att inte nå mål. Orsaker till brister i elevernas resultat är
begränsningar i ekonomiska resurser och brister i kompetens i relation till behov och mål. På en av
skolorna är det en orolig situation kring en grupp elever. Olika åtgärder är insatta bland annat genom
socialtjänsten.
Under perioden januari-september har det kommit 105 nyanlända elever till stadsdel Väster. Antalet har
ökat markant under sommaren jämfört med tidigare under året.
Medarbetarperspektivet
Sjukfrånvaron har i snitt varit 7,44 % under perioden september 2014-augusti 2015, vilket är på samma
nivå som förra månaden och något lägre än utfallet i juni. Läget bland medarbetarna är ansträngt i
relation till uppdrag, att kunna tillgodose elevers stödbehov och för att förbättra elevernas måluppfyllelse, dock så finns det en variation såväl mellan skolor som inom skolor i arbetsbelastningen.
Verksamhetsperspektivet
Under perioden har verksamheten bedrivits enligt plan utan betydande avvikelser. De planerade
utvecklingsprocesserna har genomförts enligt plan och de har utgjorts av bedömning för lärande (BFL),
läsutveckling, matematikutveckling och att utveckla undervisningen med modern informations- och
kommunikationsteknik.
Utvecklingssamtal med uppdragsdialog är genomförda med alla pedagoger.
Efter sommaren har tre nya rektorer börjat på Byttorpskolan, Hestra Midgårdskolan och Särlaskolan.
Nulägesanalys och verksamhetsplan inför 2016 är färdigställd och godkänd av stadsdelschefen.
Ekonomiperspektivet
Område skola uppvisar för perioden januari till september en budgetavvikelse på 1 373 tkr. Nedan
följer en genomgång om vad denna avvikelse består av.
Volymavvikelse
Verksamheten grundskola har tagit emot 33 elever fler än periodens budget. I förskoleklass finns 10
elever färre och i fritidshemmen noteras 33 färre barn än periodbudgeten. Totalt sett uppgår den
ekonomiska volymavvikelsen till - 227 tkr, det vill säga för närvarande är område skolas budgetram
227 tkr för låg.
Prisavvikelse
Det finns inte någon prisavvikelse att rapportera.
Effektivitetsavvikelse
En positiv effektivitetsavvikelse på 1 600 tkr redovisas. Denna hänförs till 9 färre köpta och 24 fler
sålda platser än budgeterat. Ekonomiskt innebär avvikelsen på färre köpta och fler sålda platser
2 000 tkr. Antalet heltidslärare per 100 elever är 8,1, vilket är bättre än det budgeterade värdet på 8,0
heltidslärare per 100 elever. Det bör tilläggas att den förbättrade lärartätheten utöver budget kommer
att finansieras av de riktade statsbidrag som går till förskoleklass och årskurs 1-3. Den förbättrade
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
11(50)
lärartätheten i form av den så kallade lågstadiesatsningen utgör 400 tkr. I och med att vi ännu inte har
erhållit statsbidrag inom ramen för lågstadiesatsningen minskar effektivitetsavvikelsen från de 2 000 tkr
som är en effekt av färre köpta och fler sålda platser till 1 600 tkr.
Sammanfattningsvis
Budgetavvikelse:
1 373 tkr varav:
Volymavvikelse:
- 227 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse: 1 600 tkr
Prognos
Brukarperspektivet
Elevantalet i grundskola och förskoleklass ökar och bedömningen är att ökningen kommer att fortsätta.
Detta beror främst på de nyanlända eleverna som kommer till stadsdelen. Bedömningen är att elevantalet i fritidshem kommer att ligga på samma nivå nu under hösten.
Medarbetarperspektivet
Prognosen är att det fortsatt kommer att vara ett ansträngt läge för många av medarbetarna under året.
Sjukfrånvaron bedöms ligga kvar på nuvarande nivåer en tid. På sikt förväntas sjukfrånvaron att kunna
minska med anledning av de åtgärder som sätts in, ett förstärkt hälsofrämjande arbete med hälsoinspiratörer, uppdragsdialogen och förbättrat klimat och samarbete.
Åtgärder inom ram för Borås Stads handlingsplan "Lust att lära" bedöms kunna ge positiva effekter för
rektorernas och medarbetarnas arbetssituation. Förstärkningar inom ledning/administration kommer
att medföra förbättringar.
Verksamhetsperspektivet
Undervisningen och utvecklingen av verksamheten bedöms kunna genomföras enligt plan under året.
De prioriterade utvecklingsområdena inom område skola för att förbättra elevernas måluppfyllelse
kommer att vara att ytterligare utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, förbättra undervisningen med
hjälp av IKT, förbättra hälsan och att öka de egna skolornas attraktivitet. Dessa utvecklingssatsningar är
förutom Borås Stads övergripande satsningar och de lokala utvecklingsinsatser som planeras på
respektive skola.
Kompetensutveckling i bland annat bedömning för lärande, språkutveckling, matematik och IKT
fortsätter under hösten.
Ekonomiperspektivet
Område skola prognostiserar på helår 1 000 tkr i budgetavvikelse. En riskfaktor är den fortsatta
hyreskostnaden på Svedjeskolan som är ofinansierad. Verksamhetens merkostnad för höstterminen
2015 bedöms till 900 tkr. Detta gäller i än högre grad 2016 då hyresökningen på 5 900 tkr för
Kristinebergskolan får genomslag samtidigt som Svedjeskolans lokalhyra på 2 000 tkr återstår. Detta
kommer att kräva en lägre personalbemanning i stadsdelens skolor motsvarande 16 årsarbetare.
Volymavvikelse
Sett till helår kommer antalet elever i grundskola att överstiga budget med 60 elever och elevantalet i
förskoleklass kommer att understiga det budgeterade med 24 elever. Antalet barn i fritidshem kommer
att vara 43 färre. Prognosen på volymavvikelsen blir - 800 tkr.
Prisavvikelse
Det finns inte någon prisavvikelse att rapportera.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
12(50)
Effektivitetsavvikelse
Område skola redovisar 1 800 tkr i positiv effektivitetsavvikelse, vilken har samband med att antalet
sålda platser ökar samtidigt som de köpta minskar. Den förbättrade lärartätheten på 8,1 heltidslärare på
100 elever kommer att finansieras av riktade statsbidrag inom ramen för den så kallade
lågstadiesatsningen.
Sammanfattningsvis
Budgetavvikelse:
1 000 tkr varav:
Volymavvikelse:
- 800 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse: 1 800 tkr
Utveckling
Brukarperspektivet
Sedan 2011 ligger elevernas måluppfyllelse på ungefär samma nivå, men resultaten 2013 försämrades
jämfört med 2012, för att sedan förbättras något 2014. Däremot försämrades betygsresultaten 2015 i
årskurs 9 på ett betydande sätt. Den främsta orsaken till det är att resultaten på en skola försämrades
mycket beroende på stora behov i elevgruppen med bland annat många nyanlända. Klyftorna mellan
eleverna och skolorna ökar, det är fler elever som når bättre resultat och fler som inte når gymnasiebehörighet. Ekonomiska anpassningar och minskad bemanning har påverkat elevernas förutsättningar
att nå mål på ett negativt sätt.
Antalet elever i Väster har ökat och den trenden ser ut att fortsätta. Antalet elever i fristående skolor
har ökat de senaste åren, vilket beror på Kunskapsskolans och Engelska skolans etableringar och
expansion. Fortsatta eventuella nya etableringar av fristående skolor måste noggrant bevakas.
Medarbetarperspektivet
Sedan 2011 har det varit en turbulent situation inom område skola beroende på anpassningar och
minskning av bemanningen. Inom området finns det en stor variation i detta avseende mellan olika
skolor. Många av skolorna har idag en relativt stabil situation, men det finns även oro på en del skolor.
Beroende på minskad bemanning och ökade krav så råder det en ansträngd situation generellt inom
område skola för att öka elevernas måluppfyllelse och bedömningen är att det kommer det att vara även
framåt i tid. Sjukskrivningarna har successivt ökat under de senaste åren men bör på sikt kunna minska
genom att frågan är särskilt prioriterad i verksamhetsplanen. Åtgärder för att minska sjukfrånvaron och
öka hälsan är att skapa en rimlig arbetsbelastning genom planering, organisering av arbetet och
fördelning av befintliga resurser. Rektorerna genomför utvecklingssamtal med uppdragsdialog med
medarbetarna under våren. Där ingår att prata om uppdrag, mål och förväntningar, men också resurser
och arbetsbelastning i relation till uppdrag. Andra viktiga delar är att förbättra klimatet och samarbetet
på arbetsplatserna, samt jobba med hälsofrämjande aktiviteter. Där ska skolan under året tillsätta
hälsoinspiratörer som särskilt ska bidra till det hälsofrämjande arbetet.
Verksamhetsperspektivet
Förändringen i samband med stadsdelsorganiserandet har präglat situationen de senaste åren. Stor kraft
har lagts på att bilda ny organisation och nya strukturer, främst inom den egna stadsdelen, men även
tillsammans med de andra stadsdelarna bland annat för att skapa likvärdighet.
Den andra stora delen som påverkat verksamheten på ett omfattande sätt är förutsättningarna i relation
till utgångsläget i januari 2011. Detta har bland annat inneburit förändringar i skolstrukturen för att
skapa effektivare skolor, men även för att främja integration. Norrbyskolan används från och med 2011
till andra ändamål. Eleverna fick istället gå till Hestra Midgårdskolan, Byttorpskolan och Särlaskolan.
Under 2012 avvecklades Göta-skolan och eleverna går nu på Daltorpskolan. Även lokaler som inrymt
fritidshem i Rydboholm och vid Svedjeskolan har avvecklats.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
13(50)
Sedan sommaren 2015 är den nya Kristinebergskolan klar för nyttjande. Detta har inneburit förbättrade
förutsättningar för elevernas lärande och för att skapa effektiva organisatoriska lösningar. Men det
kommer även att innebära ökade lokalkostnader som måste hanteras.
Skolan har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att förbättra personalens kompetens i
relation till uppdraget. Satsningarna har handlat om bedömning för lärande, läsutveckling, matematikutveckling och inom området informations- och kommunikationsteknik.
Ekonomiperspektivet
Arbetet inom ram för ekonomi har de senaste åren präglats av två huvudsaker, anpassningar för att
komma ner till tilldelad ekonomisk nivå samt skapandet och införandet av ett nytt ekonomisk
fördelningssystem inom skolan. Under kommande år är bedömningen att arbetet med anpassningar av
den egna skolverksamheten kommer att fortsätta främst med anledning av att fler elever bedöms gå till
fristående skolor, ökande kostnader för IT och att lokalkostnaderna kommer att öka.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Internt sålda platser
19 772
19 220
25 627
26 127
Externt sålda platser
1 095
1 253
1 671
1 971
Statsbidrag
7 090
4 860
6 480
7 426
Övr avgifter o ersättn
11 640
13 167
17 556
17 156
Summa intäkter
39 596
38 500
51 334
52 680
-180 966
-182 012
-243 518
-241 834
Lokal- och markhyror
-49 682
-49 435
-65 914
-66 014
Internt köpta platser
-28 132
-29 154
-39 840
-40 340
Externt köpta platser
-52 251
-52 770
-71 421
-71 123
-6 067
-4 709
-6 278
-7 922
-63 339
-62 639
-83 864
-83 947
Intäkter
Kostnader
Personalkostnader
Material
Övr tjänster
Bidrag
-5
0
0
0
Summa kostnader
-380 442
-380 720
-510 834
-511 180
Nettokostnad
-340 846
-342 220
-459 500
-458 500
Nämndbidrag
342 220
342 220
459 500
459 500
1 373
0
0
1 000
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.4 Kultur
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Aktuell
budget
helår
Prognos
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-7 017
-7 175
157
-6 800
-9 630
-9 630
-9 319
Nämndbidrag
7 175
7 175
0
7 079
9 630
9 630
9 500
157
0
157
279
0
0
181
5 930
5 996
66
5 785
7 958
7 958
7 693
173
173
0
185
172
172
183
Resultat
Lönekostnad
Öppethållande
tim/v
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
14(50)
Utfall
Brukarperspektivet
I enlighet med Borås Stads vision Människor möts i Borås arbetar man på olika sätt med aktiviteter på
folkbiblioteken. Flera aktiviteter, som författarbesök och bokträffar, förekommer i samverkan med
föreningar och studieförbund.
Medarbetarperspektivet
Samtliga medarbetare har fått information om att det finns ett uppdrag om att se över verksamhetens
storlek inför budget 2016.
En personalenkät om upplevelsen av den nya organisationen inom Kultur, Fritid och Förebyggande
utifrån risk och konsekvensbedömning är genomförd och bearbetas på respektive APT.
Sjukfrånvaron har ökat något inom verksamheten. Detta märks tydligast inom skolbiblioteksverksamheten. Det kan vara svårt att ersätta med personal utifrån ett komplext uppdrag då det rör sig
om få timmar på varje enhet och flera nya miljöer.
Verksamhetsperspektivet
I budget 2015 finns ett uppdrag att se över omfattningen inom verksamhetsområdet Kultur. Processer
för att beskriva folkbibliotekens bidrag och roll i olika sammanhang har genomförts och nu pågår
arbete med att planera vart minskade öppettider inför 2016 kan ske.
Flera medarbetare i Väster ingår i olika kommunövergripande grupper för att skapa en likvärdig
folkbiblioteksverksamhet över staden.
Verksamheten befinner sig i ett läge då det är svårt att utföra uppdraget mot skolbiblioteken. Detta
beror på att uppdragen på flera ställen är begränsade i antal timmar, vilket medför svårighet att hinna
med arbetsuppgifter samt flera förflyttningar mellan enheterna under dagen.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse:
+157 tkr
Volymavvikelse: Ingen avvikelse.
Prisavvikelse:
Ingen avvikelse.
Effektivitetsavvikelse: Verksamheten visar en positiv effektivitetsavvikelse med 157 tkr. Till stor del,
ca 100 tkr, beroende på att tillfälliga vakanser till följd av kortsiktig sjukfrånvaro inte fullt ersatts.
Prognos
Brukarperspektivet
Ett av bibliotekens huvudinriktningar är att arbeta enligt Borås Stads vision Vi tar ansvar för barn och
unga. Genom olika aktiviteter, som te.x. pop up-bibliotek i samarbete med föreningslivet utanför
bibliotekets väggar, främjas barn och ungas språk- och personliga utveckling.
Med utgångspunkt från Människor möts i Borås arbetar biblioteken för att utvecklas som mötesplatser.
Här finns ett fortsatt uppdrag att öka samverkan med föreningsliv och studieförbund.
Medarbetarperspektivet
För att underlätta arbetet för enhetschef och skolbibliotekarier samt förebygga ökad ohälsa planeras för
en tjänst där samordningsuppdrag ingår.
Verksamhetsperspektivet
Samverkan med övriga verksamheter är en förutsättning för att klara uppdraget att främja
språkutveckling och nå bredare grupper. För att samverkan ska fungera måste förväntningar och
förutsättningar vara realistiska.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
15(50)
I budget 2015 finns ett uppdrag att se över omfattningen inom verksamhetsområdet Kultur. Under
hösten ska de nya minskade öppettiderna för 2016 presenteras.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: 0 tkr.
Volymavvikelse: Ingen volymavvikelse prognostiseras.
Prisavvikelse: Ingen prisavvikelse prognostiseras.
Effektivitetsavvikelse: Ingen effektivitetsavvikelse prognostiseras.
Utveckling
Brukarperspektivet
I enlighet med Borås Stads vision Människor möts i Borås utgör folkbiblioteken en viktig roll som
mötesplatser. Fortsatt utvecklingsarbete och samverkan med andra verksamheter och civilsamhället är
nödvändigt för att klara uppdraget gentemot invånarna.
Ett av bibliotekens huvudinriktningar är att arbeta enligt Borås Stads vision Vi tar ansvar för barn och
unga. Fortsatta aktiviteter för att främja barn och ungas språk- och personliga utveckling.
Aktiviteter inom Kultur för hälsosamt åldrande förväntas bidra till ett ökat välbefinnande hos deltagarna.
Medarbetarperspektivet
Förändrade förutsättningar och uppdrag inom kulturverksamheten kräver en bredare kompetens hos
medarbetarna. Samarbete, samverkan och möjlighet att få prova på förändrade uppdrag är sätt att stärka
medarbetare i sin roll.
Verksamhetsperspektivet
Beskrivningar av folkbibliotekens bidrag och roll i olika sammanhang tydliggörs. Detta är nödvändigt
för att möta nuvarande uppdrag och det nya uppdrag som finns i budget 2015 om att se över
omfattningen inom verksamhetsområdet Kultur.
Ekonomiperspektivet
Samverkan mellan biblioteken och andra interna och externa verksamheter kommer vara nödvändig för
att lösa nuvarande uppdrag inom ram. Olika tekniska lösningar som utlåningsautomater kan till viss del
öka tillgängligheten för invånarna vid tidpunkter då biblioteken inte är bemannande med ordinarie
personal. Dock är inte servicenivån lika hög vid dessa tidpunkter.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
155
153
204
204
Övr avgifter o ersättn
1 539
1 477
1 969
1 969
Summa intäkter
1 693
1 630
2 173
2 173
Personalkostnader
-5 993
-6 091
-8 085
-8 085
Lokal- och markhyror
-1 082
-1 082
-1 442
-1 442
Material
-761
-769
-1 125
-1 125
Övr tjänster
-849
-863
-1 151
-1 151
-26
0
0
0
Summa kostnader
-8 711
-8 804
-11 803
-11 803
Nettokostnad
-7 017
-7 175
-9 630
-9 630
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Bidrag
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
16(50)
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
7 175
7 175
9 630
9 630
157
0
0
0
Nämndbidrag
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.5 Fritid
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-10 535
-10 924
389
-9 635
-14 200
-15 100
-13 611
Nämndbidrag
10 924
10 924
0
10 503
15 100
15 100
14 500
389
0
389
868
900
0
889
6 805
7 093
288
6 429
9 057
9 375
8 947
154
154
0
135
150
150
146
Resultat
Lönekostnad
Öppethållande
tim/v
Utfall
Brukarperspektivet
Den öppna ungdomsverksamheten i stadsdelen pågår enligt plan. Önskemål har framkommit från
ungdomsgrupper och politiker om fler mötesplatser/aktiviteter på Norrbyområdet och diskussioner
pågår löpande. Ett led i den riktningen är öppnandet av Almåshallen från februari månad i samverkan
med föreningslivet och starten i april av ett projektkontor på Mötesplats Norrby, som utökat till att ha
öppet två kvällar från hösten. Ett samarbete med Norrby IF i deras klubbstuga har också inletts från
hösten.
Medarbetarperspektivet
En personalenkät om upplevelsen av den nya organisationen inom Kultur, Fritid och Förebyggande
utifrån risk och konsekvensbedömning är genomförd och bearbetas på respektive APT.
Verksamhetsperspektivet
Diskussioner pågår om hur en bred, trygg och utvecklande verksamhet säkerställs trots förändrade
ekonomiska ramar.
Som ett led i arbetet med att förankra verksamhetens inriktning utifrån brukarnas önskemål har under
sommaren feriearbetande "Demokratiutvecklare" genomfört en undersökning med inriktning på
Norrbyområdet.
Stadsdelsnämnden har med den extra satsningen på sommarverksamhet möjliggjort en verksamhet som
riktat sig till barn och ungdomar i hela stadsdelen. Verksamheten har varit tillgänglig utan någon extra
kostnad för deltagarna.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: +389 tkr.
Volymavvikelse: Ingen volymavvikelse.
Prisavvikelse:
Ingen prisavvikelse.
Effektivitetsavvikelse: En positiv effektivitetsavvikelse med 389 tkr. Till stor del, ca 340 tkr, beror
avvikelsen på vakanser inom verksamheten och att kortsiktig frånvaro vid sjukdom inte ersatts fullt ut
och i stället hanterats inom befintlig bemanning.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
17(50)
Prognos
Brukarperspektivet
Önskemål har framkommit från ungdomsgrupper om fler mötesplatser/aktiviteter på Norrbyområdet.
Öppnandet av ett projektkontor på Mötesplats Norrby är ett led i detta men motsvarar inte fullt de
önskemål som framkommit. Ett utökat samarbete med Norrby IF ger en extra mötesplats. Som ett
underlag i det fortsatta arbetet kommer resultatet från "Demokratiutvecklarnas" arbete under
sommaren att ingå, där ungdomar från Norrbyområdet varit delaktiga.
Medarbetarperspektivet
Processer inom personalgrupperna pågår för att kunna möta utmaningarna i en modern öppen
ungdomsverksamhet.
Verksamhetsperspektivet
Verksamheten fortsätter att ha fokus på våra utvecklingsområden, dvs hållbarhet, delaktighet och
jämställdhet. Parallellt med detta ser vi över hur vi använder personal och resurser för att trygga
uppdraget inom stadsdelen.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: Överskott 900 tkr.
Mot årsbudget enligt plan men 1 100 tkr tillfördes som skulle möjliggöra extra satsningar på
sommarverksamheter för ungdomar. Av dessa har 400 tkr förbrukas. Resterande 700 tkr innefattas i det
totala prognostiserade överskottet på 900 tkr.
Volymavvikelse: Ingen volymavvikelse prognostiseras.
Prisavvikelse: Ingen prisavvikelse prognostiseras.
Effektivitetsavvikelse: 200 tkr i form av högre produktivitet.
Utveckling
Brukarperspektivet
De öppna ungdomsverksamheterna ska ge ungdomar tillgång till utvecklande fritidsaktiviteter.
Verksamheterna förväntas genomsyras av jämställdhet och en hög andel producerande ungdomar.
Enligt uppdrag om ökad tillgänglighet på Norrbyområdet kan påverka hur utbudet av öppen
ungdomsverksamhet fördelas över stadsdelen.
Medarbetarperspektivet
Flexibilitet och kreativitet bland medarbetarna krävs för att möta de förändringar som sker i uppdraget.
Verksamhetsperspektivet
För fortsatt utveckling av öppen ungdomsverksamhet krävs ökad samverkan med såväl andra
verksamheter som civilsamhället.
Förändrade syn på i vilken form öppen ungdomsverksamhet ska bedrivas kräver nya lösningar och
ökad samverkan.
Ekonomiperspektivet
Ökad samverkan med övriga verksamheter, andra förvaltningar och externa aktörer är nödvändigt för
en helhetssyn på goda och trygga uppväxtvillkor för ungdomar.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
18(50)
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
71
0
0
75
Övr avgifter o ersättn
185
167
223
240
Summa intäkter
257
167
223
315
Personalkostnader
-7 007
-7 344
-9 698
-9 380
Lokal- och markhyror
-2 429
-2 183
-2 910
-3 160
-323
-628
-830
-645
-1 032
-937
-1 885
-1 330
Summa kostnader
-10 791
-11 091
-15 323
-14 515
Nettokostnad
-10 535
-10 924
-15 100
-14 200
Nämndbidrag
10 924
10 924
15 100
15 100
389
0
0
900
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Material
Övr tjänster
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.6 Förebyggande
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-3 510
-3 991
481
-3 517
-5 150
-5 300
-5 179
Nämndbidrag
3 991
3 991
0
3 988
5 300
5 300
5 700
481
0
481
472
150
0
521
2 997
3 324
327
2 985
4 360
4 411
4 097
Resultat
Lönekostnad
Utfall
Brukarperspektivet
Efter förändringar gällande BVC-utförare inom familjecentralen på Norrby är verksamheten åter igång,
om än i något minskad omfattning än tidigare.
Tre av stadens Unga kommunutvecklarna fokuserade sitt arbete på Stadsdel Väster. De gjorde
trygghetsvandringar runt samtliga fritidsgårdar inom stadsdelen. Resultaten är skickade till
Lokalförsörjningskontoret och Tekniska förvaltningen samt kommer bearbetas i vår egen organisation.
Höstens COPE-kurser har kommit igång med en extra kurs inriktad mot barn.
Medarbetarperspektivet
Kombinationen av olika uppdrag och aktiviteter inom verksamheten förebyggande upplevs
stimulerande och utvecklande av berörd personal. Arbetet har pågått med att förtydliga verksamhetsutvecklarnas roll och uppdrag.
En personalenkät om upplevelsen av den nya organisationen inom Kultur, Fritid och Förebyggande
utifrån risk och konsekvensbedömning är genomförd och bearbetas på respektive APT.
Verksamhetsperspektivet
Tillsammans med IFO och grundskolan är KFF (kultur, fritid och förebyggande) en del av det stora
våldspreventiva arbete där Borås Stad samverkar med bland annat MUCF (Myndigheten för ungdomsStadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
19(50)
och civilsamhällsfrågor) och Män för jämställdhet för att bli en stad utan våld. Vissa delar av projektet
är igång och projektledare har rekryterats. Arbetet fortsätter utvecklas under hösten.
Två nya volontärer, från Tyskland och Italien, har ersatt de tidigare två som funnits i verksamheten.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: 481 tkr
Volymavvikelse: Ingen volymavvikelse.
Prisavvikelse: Ingen prisavvikelse.
Effektivitetsavvikelse: Positiv effektivitetsavvikelse med 150 tkr, i form av högre produktivitet då
aktiviteter och uppdrag utförts trots vakanser i form av framförallt föräldraledigheter. Resterande del av
budgetavvikelsen, 331 tkr, har sin orsak i att aktiviteter varierar utifrån olika faktiska uppdrag som pågår
i stadsdelen och inom staden och därför kan kostnadsnivån variera mellan olika perioder.
Prognos
Brukarperspektivet
Avtalet avseende Familjecentralen på Norrby är under omförhandling, samtal pågår med Västra
Götalandsregionen.
Medarbetarperspektivet
Verksamhetsutvecklarna, som fått sin bas inom verksamheten, förväntas under året vara ett stöd inom
metod- och processutveckling inom hela KFF, för att hitta nya arbetssätt och metoder för utförande.
Verksamhetsperspektivet
I det stora våldspreventiva arbetet som KFF, skola och IFO ska arbeta med blir KFF:s huvuduppdrag
att samverka med civilsamhället.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelse: 150 tkr
Volymavvikelse: Ingen volymavvikelse.
Prisavvikelse: Ingen prisavvikelse.
Effektivitetsavvikelse: Positiv effektivitetsavvikelse med 150 tkr prognostiseras i form av högre
produktivitet.
Utveckling
Brukarperspektivet
Stadsdelsförvaltningen Väster ser stora möjligheter i att Borås Stad behåller verksamheterna "Mentor
Sverige" och föräldrastöd via COPE-kurser. Enligt Borås Stads vision Vi tar gemensamt ansvar för
barn och unga innebär "Mentor Sverige" att fler vuxna finns tillgängliga för våra barn och unga.
Genom att ta emot volontärer från andra länder får i första hand ungdomar möjlighet att komma i
kontakt med andra kulturer och språk på nära håll. Volontärerna kan även inspirera till att våra
ungdomar vill åka på volontärsuppdrag.
Familjecentraler är ett bra sätt att samverka myndigheter emellan. Brukarna ges en samlad service, i
form av BVC, MVC, öppen förskola, biblioteksverksamhet och socialrådgivning.
Medarbetarperspektivet
Genom att arbeta med olika uppdrag får personalen möjlighet bredda sitt kompetensområde. Dessa
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
20(50)
erfarenheter skulle kunna överföras även på andra samverkansuppdrag.
Verksamhetsperspektivet
Det våldspreventivt arbetet kommer att genomsyra stora delar av verksamhetens uppdrag. Om det
våldspreventiva arbetet får avsedd effekt, det vill säga att minska våldet i samhället, ger det
förutsättningar för en positiv samhällsutveckling.
Ekonomiperspektivet
Genom ökad samverkan både inom stadsdelens verksamheter, andra förvaltningar och externa aktörer,
används resurser på ett effektivt sätt.
Arbetet inom förebyggandeenheten, med utgångspunkt från social hållbarhet, förväntas ge positiva
ekonomiska effekter på lång sikt.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
45
0
0
60
Övr avgifter o ersättn
1 300
854
1 138
1 535
Summa intäkter
1 345
854
1 138
1 595
-3 250
-3 428
-4 549
-4 398
Lokal- och markhyror
-541
-502
-670
-710
Material
-339
-498
-664
-615
Övr tjänster
-649
-417
-555
-912
-75
0
0
-110
Summa kostnader
-4 855
-4 845
-6 438
-6 745
Nettokostnad
-3 510
-3 991
-5 300
-5 150
Nämndbidrag
3 991
3 991
5 300
5 300
481
0
0
150
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Personalkostnader
Bidrag
Resultat efter
nämndbidrag
2.2.7 IFO barn och familj
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden
fg år
Prognos
helår
Aktuell
budget helår
Bokslut
föregående år
Nettokostnad
-47 676
-43 520
-4 155
-39 193
-62 000
-58 000
-53 333
Nämndbidrag
43 520
43 520
0
40 575
58 000
58 000
54 100
Resultat
-4 155
0
-4 155
1 382
-4 000
0
767
8 431
9 410
979
8 668
10 979
12 519
11 555
Antal vid institution
10
28
18
10
18
28
28
Antal på familjehem
52
67
15
54
67
67
67
Lönekostnad
Utfall
Brukarperspektivet
Antalet pågående insatser fortsätter sjunka. I september pågår totalt 241 insatser att jämföra med 253 i
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
21(50)
augusti och 262 i juli. Antalet inkomna anmälningar har till och med september månad ökat med drygt
13 % från föregående år. Inom ramen för närvårdssamverkan och i samband med revideringen av
psykiatriöverenskommelsen har förvaltningschef för sociala omsorgsförvaltningen i uppdrag att lyfta de
två avsevärt mer vårdkrävande placeringar som nämnden har för dialog om ansvars- och
kostnadsfördelning.
Medarbetarperspektivet
Arbetsbelastningen har ökat som en följd av ökat antal inkomna anmälningar. Verksamheten nyttjar
idag cirka 15 av 18 tjänstgöringsfaktorer på grund av sjukskrivningar och vakanser då det är svårigheter
att rekrytera socionomer till socialsekreterartjänster. Utökningen av en arbetsledande tjänst har varit
gynnsam och bidrar till bättre stöd och handledning för socialsekreterarna.
Verksamhetsperspektivet
I samband med framtagandet av en systertematisk kompetensplanering inom Barn och Familj i Borås
Stad ska arbetsuppgifter och roller klargöras inom verksamheten för ökat fokus på brukaren och att
insatser ges efter behov. Implementeringen av arbetsmodellen "En väg in" fortgår men i ett något
långsammare tempo än beräknat.
Ekonomiperspektivet
Verksamhetens budgetavvikelse är efter perioden - 4 155 tkr.
Volymavvikelse
Öppenvården har fortsatt haft höga kostnader men antalet placeringarna sjunker, i snitt 48 placerade
per månad jämfört med ca 20 stycken samma period föregående år, vilket under perioden ger en volymavvikelse om - 2 800 tkr. Institutionsplaceringarna fortsätter att sjunka och har efter september månad
en volymavvikelse om - 1 300 tkr. Ungdomsboendet har under perioden haft i snitt 3 placeringar
jämfört med budgeterade 1-2 stycken, men nu finns endast 1 placering kvar, motsvarande - 650 tkr.
Prisavvikelse
Det finns ingen prisavvikelse att rapportera.
Effektivitetsavvikelse
En omföring av en del av kostnaden för områdeschef till kommungemensam har gjorts för att på ett
bättre sätt spegla den faktiska arbetsbelastningen, motsvarande 595 tkr.
Volymavvikelse:
-4 750 tkr
Prisavvikelse:
Effektivitetsavvikelse:
0 tkr
595 tkr
Sammanfattningsvis: -4 155 tkr
Prognos
Brukarperspektivet
Antalet anmälningar har ökat med drygt 13 % från föregående år. Den förstärkning av arbetsledare
som gjorts medför att det sker en bättre och tätare uppföljning av beslutade insatser och antalet
pågående insatser fortsätter minska.
De avsevärt mer vårdkrävande placeringar som Stadsdel Väster har kommer sannolikt under flera år ha
ett omfattande vårdbehov och diskussioner kring ansvars- och kostnadsfördelning förs nu inom ramen
för närvårdssamverkan.
Medarbetarperspektivet
Förstärkningen och översynen av metodhandledarnas arbetsuppgifter ska bidra till att insatser inte
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
22(50)
pågår längre än nödvändigt. Utökningen av socialsekreterare förväntas leda till en minskad arbetsbelastning och öka förutsättningarna att finna annat stöd som finns i samhället som ett alternativ till
socialtjänstinsatser till den enskilde när det kan anses lämpligt. Det är dock stora svårigheter att
rekrytera socionomer till myndighetsutövningen inom Barn och Familj. Diskussioner med personaloch förhandlingsavdelningen pågår för att försöka förbättra löneläget för socialsekreterare inom
myndighetsutövning.
Verksamhetsperspektivet
Implementeringen av arbetsmodellen "En väg in" fortgår och nya piloter utbildas. Modellen kommer
inte kunna vara i full drift till januari 2016 som planerat då utvecklingsenheten som är processägare har
en vakant tjänst.
Ekonomiperspektivet
Verksamhetens prognos är efter perioden - 4 000 tkr.
Volymavvikelse
Trots att verksamheten nyrekryterar socialsekreterare för att minska belastningen kommer man inte ha
möjlighet att fullt ut hantera de ökade volymerna av öppenvård som beräknas ha en negativ
budgetavvikelse om - 3 300 tkr vid årets slut. Köp av Dialogcentrums verksamhet kommer att ha en
negativ budgetavvikelse om - 300 tkr. Ungdomsboendet har sjunkit i placeringar men beräknas vid årets
slut ha en avvikelse om - 600 tkr. Familjehemsvolymerna har minskat under början av året och väntas
minska ytterligare vilket ger en positiv volymavvikelse om 200 tkr. Institiutionsplaceringarna kommer
vid årets slut ha en negativ budgetavvikelse om - 1 700 tkr.
Prisavvikelse
Det finns ingen prisavvikelse att rapportera
Effektivitetsavvikelse
En mer korrekt fördelning av områdeschef och områdessamordnare mellan stadsdelsegen och
kommungemensam verksamhet ger en positiv avvikelse om 1 700 tkr.
Volymavvikelse:
- 5 700 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse: 1 700 tkr
Sammanfattningsvis: - 4 000 tkr.
Utveckling
Brukarperspektivet
Ett fortsatt strategiskt utvecklingsområde är arbetet med "En väg in". Brukarnas delaktighet i kontakten
med socialtjänsten behöver förbättras och former för deras medverkan i "En väg in" ska arbetas fram.
Verksamheterna inom de kommungemensamma insatserna för Barn och Familj arbetar för en ökad
flexibilitet inom och över enhetsgränserna för bättre matchat stöd till brukaren.
Inrättandet av barnahus kommer medföra en förbättring i handläggningen och stödet till barn som
misstänks vara utsatta för övergrepp då insatserna samordnas.
Medarbetarperspektivet
Socialsekreterare utbildas fortlöpande i modellen "En väg in" och metodhandledarna ska påbörja en
gemensam dialog för att hitta fokus på sitt uppdrag och handleda utifrån behov och inte mot en
specifik insats.
Arbetsbelastningen förväntas minska för socialsekreterarna om "En väg in" också på sikt får uppdrag
att ta fram förslag på insatser som inte kan verkställas inom ramen för de kommungemensamma
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
23(50)
verksamheterna. Arbetet med personal- och förhandling fortgår för att hitta medel för att öka
attraktionskraften inom myndighetsutövning Barn och Familj. Arbetsvillkor, löneläge och
kompetensutveckling är viktiga komponenter i detta arbete. Det är stora svårigheter att rekrytera
socionomer till myndighetsutövningen inom Barn och Familj och en ökning av vakanser befaras.
Barnahus medför en bättre samverkan och samordning mellan aktörer som berörs när ett barn
misstänks vara utsatt för brott. Verksamheten kommer också fungera som ett kompetenscentrum inom
området.
Verksamhetsperspektivet
En systematisk kompetensplanering ska tas fram gemensamt för Barn och familj i Borås Stad och detta
ska bidra till tydlighet vad gäller kompetensutveckling och leda till ett bättre matchat stöd för brukaren.
Det krävs ett fortsatt stort arbete för införandet av arbetsmodellen "En väg in" då motivation och
entusiasm skiljer sig åt mellan beställare och utförare men även inom respektive grupper. Arbetssättet
kommer följas upp genom brukarenkäter för att mäta nöjdheten. En plan för utvärdering ska tas fram.
Som en följd av arbetet med "En väg in" kan organisationen för de kommungemensamma
verksamheterna behöva ses över då målet är en mer sammanhållen och flexibel insatssida för bättre
matchat stöd till brukarna.
Inrättandet av barnahus är positivt och kommer genom förbättrad samverkan och samordning leda till
ett bättre omhändertagande för de barn som misstänks vara utsatta för brott.
Ekonomiperspektivet
Införandet av "En väg in ska ge en effektivare vård i form av bättre matchade insatser vilket i sin tur
ska ge ett bättre resultat, en kortare vårdtid och därmed lägre kostnader. Arbetsmodellen förväntas leda
till en minskning av beviljade socialtjänstinsatser vilket är positivt för den enskilde och på det
ekonomiska resultatet.
I dialog i närvårdssamverkan och i samband med revideringen av psykiatriöverenskommelsen
diskuteras komplexa och vårdkrävande ärenden där huvudmännen inte är överens om ansvars-och
kostnadsfördelning. Förhoppningsvis tas nya och tydligare riktlinjer fram som leder till ett bättre
omhändertagande för denna målgrupp.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
897
0
0
0
Övr avgifter o ersättn
1 308
919
1 226
1 226
Summa intäkter
2 205
919
1 226
1 226
-18 656
-19 419
-25 864
-24 324
-453
-459
-612
-612
Internt köpta platser
-4 360
-3 450
-4 600
-5 440
Externt köpta platser
-24 110
-19 510
-26 014
-30 714
-74
-76
-101
-101
-2 229
-1 526
-2 035
-2 035
Summa kostnader
-49 881
-44 440
-59 226
-63 226
Nettokostnad
-47 676
-43 520
-58 000
-62 000
Nämndbidrag
43 520
43 520
58 000
58 000
Resultat efter nämndbidrag
-4 155
0
0
-4 000
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Personalkostnader
Lokal- och markhyror
Material
Övr tjänster
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
24(50)
2.2.8 Äldreomsorg
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Prognos
helår
Aktuell
budget
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
-281 870
-266 158
-15 713
-263 209
-368 800
-350 200
-359 510
Nämndbidrag
266 158
266 158
0
256 228
350 200
350 200
345 670
Resultat
-15 713
0
-15 713
-6 981
-18 600
0
-13 840
Lönekostnad
113 769
115 323
1 554
106 011
154 186
149 086
141 320
Antal hemtj tim
159 513
134 955
24 558
143 510
220 000
179 940
193 356
275
266
9
287
275
266
283
Antal köpta SÄBO
platser
Utfall
Brukarperspektivet
Insatser avseende korttid och hemtjänst har minskat och Vobo-besluten har ökat den senaste månaden.
De som kommit till VoBo de tre senaste månaderna - 34 personer - kommer alla med undantag av 1 just från korttid och hemtjänst. Dvs en förskjutning av insatser. Antalet personer på vobo är 285 i
september månad. Budget utgår från 266. Korttidsdygnen är 508 vilket är färre än budgeterat. Antal
hemtjänsttagare har minskat från juni och antal utförda hemtjänsttimmar har minskat från augusti men
är något fler än budgeterat.
Medarbetarperspektivet
Sjukfrånvaron för omvårdnadspersonalen i hemtjänsten har varit hög under första delen av året vilket
har inneburit högt uttag av vikarietimmar och bristande personalkontinuitet. Från januari till september
har antal vikarietimmar i stort sett halverats. Införande av nytt insats- och planeringssystem har under
januari-februari medfört ett högre uttag av personalresurser. Optimerad bemanning infördes under
mars i syfte att planera bemanningen utifrån brukarnas behov, skapa jämnare arbetsbelastning för
personalen och för att kunna använda resurser optimalt.
5 biståndshandläggare har avslutat/ jobbar under sin uppsägningstid. "Vanlig" annonsering har inte gett
något resultat och därför ersätts de till viss del med två inköpta konsulter. Gemensamt arbete med
rekrytering pågår då situationen är likartad över staden.
Verksamhetsperspektivet
Den interna hemtjänsten har budgetavvikelser som främst beror på ökade volymer, ökad sjukfrånvaro
och införande av nytt verksamhetssystem under första delen av året. Volymökningen har även skett
under samma tid hos externa utförare.
Brukarna hos externa utförare har en oväntad kostnadsutveckling motsvarande 1000 kr/mån och
brukare. Ett konstaterade från den funktionen som håller ihop samverkan med externa utförare, och
som inte har hunnits analyseras.
Planeringssystemet TES och modell för optimerad bemanning har införts i hemtjänsten. Resultatet
visar att insats- och personalplaneringen har förbättrats. I maj infördes en ny brukartidsmall och ny
mätteknik för Borås stad. I den nya mätningen ingår inte s.k. bom- eller tomtid i brukartiden vilket kan
innebära att siffrorna försämras i förhållande till de första fyra månaderna. Siffrorna är i nuläget inte
säkerställda i staden.
Nattorganisationen hade stor volym av nattbesök under första delen av året vilket medförde att tidigare
planerade neddragningar av bemanning inte kunde genomföras. Anpassning av bemanning i nattorganisationen och förändring av arbetssätt genomfördes i början av juni vilket har gett avsedd effekt.
Det förekommer en del avvikelser som är under fortsatt uppföljning.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
25(50)
Bostadsanpassning har ett negativt resultat på ca 1 miljon kronor. Poolen har en minuskostnad på
samma nivå dvs drygt en miljon kr pga minskat vikarieintag. Matdistributionen har ett minusresultat på
nästan en miljon kr.
Ekonomiperspektivet
Verksamhetens budgetavvikelse uppgår efter september månad till -15 713 tkr. Äldreomsorgen har
dessutom under maj månad erhållit 6 000 tkr ur nämndens buffert, verklig budgetavvikelse blir då
-21 713 tkr.
Volymavvikelse
Voboplatser ligger i snitt under perioden på 275 st jämfört med budgeterade 266 st. Detta ger en
volymavvikelse om -3 500 tkr. Korttidsplatserna har en budgetavvikelse om 1 100 dygn för perioden,
detta ger en volymavvikelse om ca - 3 000 tkr. Volymerna för extern hemtjänst har en negativ budgetavvikelse om ca 6 900 timmar vilket motsvarar - 3 100 tkr. Volymerna för den interna hemtjänsten
ligger över budgeterade nivåer och har en budgetavvikelse om ca 18 000 timmar motsvarande
-6 900 tkr. Biståndsbedömd dagverksamhet har ökat i volymer och har en volymavvikelse om - 700 tkr.
Fler bostadsanpassningar än beräknat ger en volymavvikelse om - 800 tkr.
Den sammantagna volymavvikelsen är - 18 000 tkr.
Prisavvikelse
Det finns ingen prisavvikelse att rapportera.
Effektivitetsavvikelse
Hemtjänsten har under januari och februari utöver sitt ordinarie uppdrag också arbetat med att införa
arbetssättet TES. Till detta har det krävts 2 heltider per enhet motsvarande ca - 1 100 tkr. I övrigt har
hemtjänstenheterna haft problem att uppnå förväntad effektivitet under första halvåret. Ett sätt att
mäta effektiviteten, brukartid, visar att målet på 60 % ej är uppnått, vilket ger en beräknad effektivitetsavvikelse om - 1 100 tkr. På grund av stor osäkerhet i ny mätteknik och ny brukartidsmall är dessa
siffror inte säkerställda i staden. Dock kommer den interna hemtjänsten att ha ett bättre resultat och
högre effektivitet årets andra halva jämfört med den första. Den höga sjukfrånvaron för den stadsdelsegna äldreomsorgen ger en effektivitetsavvikelse om ca - 1 513 tkr då det krävs dubbla löner för både
ordinarie personal samt vikarier.
Den sammantagna effektivitetsavvikelsen är - 3 713 tkr.
Sammanfattning:
Volymavvikelse
Prisavvikelse:
: - 18 000 tkr
0 tkr
Effektivitetsavvikelse : - 3 713 tkr
Buffert:
6 000 tkr
Sammanfattningsvis: - 15 713 tkr
Prognos
Brukarperspektivet
Minskning av beviljade insatser avseende korttid och hemtjänst har börjat ge viss effekt men i
långsammare takt än förväntat.
Minskningen av nattbemanning kan komma att innebära risk för att brukaren inte får sina behov
tillgodosedda ex. uteblivna besök eller lång väntan på besök. Uppföljning av konsekvenser pga
anpassning med minskad nattbemanning pågår.
En åtgärd för att minska budgetunderskottet är att aktivt arbeta med att avvakta med våbo-beslut.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
26(50)
I nya ärenden där behoven bedöms vara små, dvs liten tidsåtgång, kommer en mer strikt hantering
tillämpas.
Medarbetarperspektivet
Det finns farhågor kring flera personalgrupper bla. brist på biståndshandläggare och legitimerad
personal i hemsjukvården. Gemensam rekryteringsarbete har startats upp i staden gällande
biståndshandläggare. Enhetschefer i hemsjukvården har fått ett uppdrag att se över rekryteringen av
legitimerad personal i staden.
En arbetsgrupp med syfte att ta fram strategier för att möta den ökade sjukfrånvaron är uppstartad i
samverkan. Två hemtjänstgrupper med hög sjukfrånvaro kommer att genomgå en psykosocial
arbetsmiljöscreening. Friskfaktorsinventering har påbörjats i hemtjänsten.
Verksamhetsperspektivet
Genom att flera av de personer som funnits i hemtjänst och korttid har beviljats Vobo-plats och
effekten är minskad efterfrågan/behov/beslut av hemtjänst och korttid kommer antalet vobo-beslut
successivt minska. En stadenövergripande process är uppstartad för att likställa biståndsbedömningen
vilken kommer att ge svar om det finns stora olikheter och reglera dessa.
Övriga biståndsbeslut behandlas restriktivt eller genom att hänvisa till alternativa lösningar. Åtgärderna
är i linje med fastställd strategi enligt de senaste årsbudgetarna.
I november kommer beviljade insatser utifrån SoL och HSV och planerade i TES att likställas och
samordnas, för både externa och interna utförare. Det innebär i sej en likställighet och mindre behov
att följa varje ärende i utfall.
Planeringssystemet TES och modell för optimerad bemanning har införts i syfte att planera
bemanningen utifrån brukarnas behov, skapa jämnare arbetsbelastning för personalen och för att
använda resurser optimalt. Dessa två system förväntas vara till stöd för att ge en mer effektiv
verksamhet gällande planering av insatser och personalbemanning samt ökad brukartid.
Budgetanpassning sker genom att effektivisera drift och planering.
För att komma i budgetnivå för natt- och larmorganisationen har bemanningen minskats till 7 personal
per natt. Det pågår översyn av antal beviljade tillsynsbesök på natten i syfte att minska antal besök per
natt.
Ekonomiperspektivet
Volymavvikelse
Den tidigare anslagskompensationen täcker en utökning av egenproducerade hemtjänsttimmarna med
20 000 motsvarande - 6 000 tkr. Nu ökas bedömningen med ca 10 000 timmar motsvarande - 3 000 tkr
bl a enligt vad som ovan beskrivs under verksamhetsperspektivet. Extern hemtjänst förväntas överstiga
budget med ca 10 000 timmar motsvarande - 3 000 tkr. Beslut om bostadsanpassningar är högre än
normalt och var återhållsamt budgeterat. Ett negativt utfall om ca 1 000 tkr förväntas. Korttidsdygnen
har fortsatt att ligga på en högre nivå än förväntat och vi kommer vid årets slut ha en negativ
volymavvikelse om - 4 000 tkr. Beviljade voboplatser har inte minskat i förväntad takt och kommer vid
årets slut ha en negativ budgetavvikelse om - 5 500 tkr motsvarande 9 platser.
Total volymavvikelse blir då - 22 500 tkr
Prisavvikelse
Ingen prisavvikelse förväntas.
Effektivitetsavvikelse
Den interna hemtjänsten förväntas ha en effektivitetsavvikelse om - 1 100 tkr vid årets slut. Denna
avvikelse är det tapp i effektivitet som hemtjänsten haft under årets sex första månader. TESimplementeringen ger nu effekt och gör att antalet planerare kommer att minskas under hösten.
Effektivitetsavvikelsen avseende sjukfrånvaro beräknas stagnera på grund av ovan nämnda arbete med
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
27(50)
hälsobevarande åtgärder och slutar på en avvikelse om - 1 000 tkr.
Sammanfattning:
Volymavvikelse:
- 22 500 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse:
- 2 100 tkr
Buffert:
Sammanfattningsvis:
6 000 tkr
- 18 600 tkr
Utveckling
Brukarperspektivet
Trots att antalet äldre i stadsdelen är relativt konstant, med en viss förskjutning till de över 90 år, så är
efterfrågan av insatser från hemtjänsten och boenden på en högre nivå än budget. Korta vårdtider och
ökat behov av vård och omsorg hos de mest sjuka äldre bidrar till utvecklingen. Fortsatt prioritering av
insatser och samordning för de äldre med störst omvårdnadsbehov behövs tex genom närvårdssamverkan. Inom överskådlig tid kommer förmodligen en lagändring som innebär att betalningsansvaret för kommunen för s.k. utskrivningsklar patient från sjukhus infaller efter 3 dagar mot idag 5.
Det innebär högre intensitet på vårdplaneringar och hemtagning, årets alla dagar.
Medarbetarperspektivet
En oro finns kring flera personalkategorier, avseende tillgång och kontinuitet. Stadsdelen skulle t ex
behöva rekrytera fler sjuksköterskor för att klara stort omvårdnadsbehov hos brukare i hemmet.
Kontinuitet gällande enhetschefer i hemtjänsten är av vikt för trygghet, styrning och utveckling av
verksamheten.
Om verksamheten inte klarar av att ersätta de biståndshandläggare som slutar kommer en prioriteringsordning användas som bl a innebär minskad uppföljning. Bristen på handläggare är gemensam för
staden och landet och kräver strategier för att möta.
Sjukfrånvaron i hemtjänsten har ökat mellan år 2011 (7,5 %) och år 2014 (11,1 %). En trolig orsak är
förmodligen ett högt tempo i förändringsarbete med små möjligheter till påverkan. En uppstart i äldreomsorgssamverkan är gjord med syfte att utveckla metoder i hälsofrämjande arbete för att minska sjukfrånvaron. En arbetsgrupp med enhetschefer, personalsekreterare och fackliga företrädare har
uppdraget.
Verksamhetsperspektivet
Planeringssystemet TES kommer att införas i Hemsjukvården under hösten. Nytt IT-stöd för samordnad vård- och omsorgsplanering kommer att införas i samverkan med regionen. ITstöd för schemaplanering har upphandlats för Borås stad och kommer att implementeras i äldreomsorgen under 2016.
Verksamhetens ekonomi
De äldre med stora omvårdnadsbehov finns i större omfattning i det egna hemmet. Samverkan internt
och externt är en förutsättning för att kunna klara utförandet av vård och omsorg inom givna
budgetramar. Den produktivitetsförbättring som skett i den interna hemtjänsten under 2015 gör att
budgetförutsättningarna ser betydligt bättre ut för 2016. Det finns dock kritiska frågor i form av
TimeCare-implementering och borttag av delade turer. Avseende 2015 års volymproblematik ser den ut
att till viss del fortsätta in i 2016. Det finns idag ingen kö in till våbo från hemtjänst och korttid, vilket
indikerar högre genomströmning och sänkt inflyttning till våbo. Risken i dagsläget inför 2016 års
budget tydliggör långsiktigheten i en betydligt striktare i biståndsbedömning. Skillnaden mellan 2015 års
utfall och bedömningen av 2016 års budget är att hemtjänst samt larm natt-organisationen lyckats att
effektivisera både utifrån arbetssätt och neddragning av bistånd, samt att verksamheten kommer att gå
in i 2016 med lägre volymer än vid ingången 2015 vilket ger bättre grundförutsättningar.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
28(50)
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
264
0
0
0
Övr avgifter o ersättn
33 285
33 282
44 376
44 376
Summa intäkter
33 549
33 282
44 376
44 376
-122 716
-118 971
-153 951
-159 051
-4 349
-4 871
-6 495
-6 495
Internt köpta platser
-143 856
-137 052
-182 736
-193 236
Externt köpta platser
-17 644
-13 916
-18 554
-21 554
-2 014
-2 238
-2 984
-2 984
-20 922
-20 943
-27 924
-27 925
-3 917
-1 449
-1 931
-1 931
Summa kostnader
-315 420
-299 440
-394 576
-413 176
Nettokostnad
-281 870
-266 158
-350 200
-368 800
Nämndbidrag
266 158
266 158
350 200
350 200
Resultat efter nämndbidrag
-15 713
0
0
-18 600
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Personalkostnader
Lokal- och markhyror
Material
Övr tjänster
Bidrag
2.2.9 Förvaltningsintern service - Kost, lokalvård och
vaktmästeri
Resultatöversikt
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Aktuell
budget
helår
Prognos
helår
Bokslut
föregående
år
Nettokostnad
1 794
1 413
382
-586
0
0
-800
Nämndbidrag
-1 413
-1 413
0
279
0
0
800
382
0
382
-307
0
0
0
50 366
49 808
-558
50 179
67 363
66 463
66 610
Resultat
Lönekostnad
Utfall
Brukarperspektivet.
Verksamheten följer på totalen det som angivits i budget.
Medarbetarperspektivet
Sjukfrånvaron och timanställning är fortsatt hög men har minskat något i september. Antalet
långtidssjukrivna står för den största andelen av sjukfrånvaron och är i de flesta fall inte arbetsrelaterad.
En omfattande investering i städmaskiner under 2014 har förbättrat ergonomin och förväntas sänka
sjukfrånvaron. En förbättrad ledningsorganisation är genomförd vilket också börjar ge en positiv effekt.
Arbetsmiljön är ansträngd i flera av skolmatsalarna på grund av trängsel och hög ljudvolym och särskilt
stökigt är det för tillfället på Särlaskolan. Samverkan med rektorer pågår för att hitta lösningar. Ett samverkansprojekt är påbörjat med praktiska gymnasiet vilket är ett led i framtida personalförsörjning.
Verksamhetsperspektivet
Andelen inköpta ekologiska livsmedel under perioden januari - september uppgår till 32,5% (27,7 %
juni) inom kostverksamheten. Totalt för hela Stadsdelsförvaltningen Väster är utfallet 25% (23,6%.juni).
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
29(50)
Ekonomiperspektivet
Avvikelsen i förhållande till budget för perioden är +382 tkr.
Volymavvikelse
En volymavvikelse på -550 tkr på grund av färre antal elever i skola, förskoleklass och fritidshem på -77
och färre antal barn på förskola på -43.
Prisavvikelse
Den 1:a mars började det nya livsmedelsavtalet att gälla. Detta har inneburit minskade kostnader för
livsmedel under mars och gett en positiv prisavvikelse på 582 tkr.
Effektivitetsavvikelse
Positiv effektivitetsavvikelse med 350 tkr. Kvaliteten har förbättrats i och med det nya livsmedelsavtalet
då det är mer ekologiska matvaror.
Prognos
Brukarperspektivet
En ökning av elevportioner till skolan kopplat till nyanlända barn.
Medarbetarperspektivet
Bedömningen är att sjukfrånvaron kommer att plana ut eller ev. minska under året utifrån åtgärder som
gjorts (städmaskiner, nybyggnation och förbättrad ledningsorganisation).
Verksamhetsperspektivet
Andelen ekologiska inköp kommer att nå eller överstiga målet. Det nya avtalet som gäller från
2015.03.01 har ett stort antal ekologiska produkter med fördelaktiga priser.
Ekonomiska perspektivet
Avvikelsen i förhållande till budget för hela året är 0 tkr. Prognosen sätts till 0 då verksamheten känner
till att höstens avräkning gällande antalet portioner i kärnverksamheterna påverkar negativt samt att
diskbänkar ska bytas på en förskola vilket verksamheten kommer få stå för.
Volymavvikelse
En volymavvikelse med -733 tkr på grund av förändringar av antal barn i skola, förskola, förskoleklass
och fritidshem.
Prisavvikelse
Från 2015.03.01 har det nya livsmedelsavtalet gällt och för året kommer det innebära en positiv prisavvikelse med 780 tkr jämfört med budget.
Effektivitetsavvikelse
Negativ effektivitetsavvikelse med 47 tkr. Ingen förändring på kvaliteten men en negativ produktivitet
då färre portioner har producerats till stadsdelens elever och barn.
Utveckling
Brukarperspektivet
Stor förhoppning att nöjdheten hos gästerna kommer att öka då bemötande och samverkan är
prioriterat inom verksamheten. En ökad effektivitet av verksamheten ska inte försämra kvaliteten för
gäster och brukare utan tvärtom. En planerad förändring inom gymnasieskolans tillagningskök kan
komma att innebära att leveranserna till Almåsskolan upphör (tidigast hösten 2016). Möjlighet att
leverera till annan verksamhet undersöks.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
30(50)
Medarbetarperspektivet
Sjukfrånvaron inkl. långtidssjuka har minskat i yrkeskategorin kockar jämfört med 2013. Bland
måltidsbiträden och lokalvårdare har tyvärr sjukfrånvaron nästan fördubblats och den stora ökningen
ligger i långtidssjukskrivningarna. Orsaken till den ökande långttidsjukfrånvaro är komplex och
enhetscheferna arbetar kontinuerligt med uppföljning, rehabilitering och anpassningar för att mildra
och minska problemen. Det som framkommit hittills är att i de flesta fall är långttidsjukfrånvaron inte
arbetsrelaterad. Verksamheten tar förhållandevis emot ett stort antal personer som av olika anledningar
haft behov av omplacering. Det är tyvärr relativt vanligt med en fortsatt hög sjukfrånvaro bland dessa
medarbetare. De åtgärder verksamheten arbetar med och som kan minska sjukfrånvaron är effektivare
och modernare enheter som är rätt ergonomiskt utformade. Städmaskiner är inköpta under 2014 vilket
på sikt minskar förslitningsskador. Rutiner kring sjukanmälan kan i vissa fall påverka och därför
kommer dessa ses över.
Stor flexibilitet kommer att krävas på medarbetarna då verksamheten kommer att behöva samordna
och utföra fler och/eller andra arbetsuppgifter för att öka nyttjandegraden i köken samt kunna erbjuda
alla heltidstjänster.
Verksamhetsperspektivet
För att hitta sätt att effektivisera verksamheten ytterligare kommer möjligheten att samordna
transporterna inom verksamheten utredas. Stadsdelens arbete med att succesivt växla till större enheten
kommer att möjligöra en större effektivitet för kost, lokalvård och vaktmästeri.
För att öka nyttjandegraden som minskat något i köken samband med införandet av kyld mat behöver
verksamheten se över eventuella fördelar med samordning av beställningar och inköp till små enheter
inom ex. vårdboende och förskola. Möjligheten till att öka andelen ekologiska inköp kommer att
förbättras i samband med nytt livsmedelsavtal som trädde i kraft 2015.03.01.
En förändring där Almåsgymnasiet kommer att tillaga sina elevportioner själva istället för att köpa dem
från Särlaskolan kommer att innebära betydande anpassningar för verksamheten. En möjlighet att
istället leverera till någon annan verksamhet ses över.
Ekonomiska perspektivet
Kraven på ökad effektivitet kommer att fortsätta.
Ekonomin i sammandrag
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
227
188
250
250
Övr avgifter o ersättn
69 359
69 474
92 484
92 567
Summa intäkter
69 586
69 662
92 734
92 817
-51 185
-50 490
-67 316
-68 301
-227
-194
-259
-259
-12 640
-13 751
-20 051
-19 150
-3 739
-3 814
-5 108
-5 108
-67 791
-68 249
-92 734
-92 818
Nettokostnad
1 794
1 413
0
-1
Nämndbidrag
-1 413
-1 413
0
0
382
0
0
-1
Intäkter
Statsbidrag
Kostnader
Personalkostnader
Lokal- och markhyror
Material
Övr tjänster
Summa kostnader
Resultat efter nämndbidrag
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
31(50)
2.2.10 Nämndens buffert
Utfall och prognos
Årets buffert uppgår totalt till 12 mkr. Nämndens beslutade vid behandling av månadsrapport jan-feb
att omfördela 3,0 mkr till IFO barn och familj till de två extra dyra SIS-placeringarna.
När förvaltningen fick uppgift från SDF Öster om att stadsdel västers andel av fortsättningen av
VIVA-projektet 2015 beräknas uppgå till 1,2 mkr beslutade nämnden att överföra beloppet till
äldreomsorgen.
Slutlig avräkning görs i resultatanalysen i kommande bokslut.
Vid behandling av tertialrapport 1/2015 beslutade nämnden att överföra 6 mkr till äldreomsorgen.
Samtidigt reserverades 1,1 mkr för sommaraktiviterer för unga som fritidsverksamheten planerar.
Efter dessa föreslagna disponering återstår 1,8 mkr i nämndens buffert. Här bör beaktas den
riskvarning förvaltningen gör för äldreomsorgen.
KF:s beslut 28 maj om utökat kommunbidrag med 4 687 tkr läggs i nämndens buffert i avvaktan på att
nämnden vid behandling av tertialrapport 2/2015 kommer besluta om hur medlen skall disponeras.
Kommunbidraget har justerats dels vid KS fastställande av nämndbudget, + 400 tkr, dels planerad
kompensation vid genomförande av särskild lönesatsning under året, + 1 650 tkr.
Totalt återstår då 7 437 tkr i nämndens buffert.
Disponering av buffert
Typ av risk i budget
Volymbedömning i
budget
Avsatt i budget
Disponerat
Återstår
Risk antal barn i
förskola
Volym/efterfrågegrd
1 000
1 000 till ÄO
0
Risk stödåtgärder oh
förberedelseklass
Volymavvikelse
2 000
2 000 till ÄO
0
Risk volym/pris IF
Två SIS-placeringar
3 000
3 000 till IFO
0
Risk ÄO
Okänd kostnad VIVA
projektet
2 000
2 000 till ÄO
0
Risk volym ÄO
VÅBO-placeringar
2 000
2 000 till ÄO
0
2 000
200 till ÄO
1 800
1 100 till fritid
- 1 100
6 737 från KS/KF
6 737
Övrig risk
Summa risk
7 437
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
32(50)
3 Kommungemensam verksamhet
3.1 Kommunövergripande verksamhet
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Aktuell
budget
helår
Prognos
helår
Bokslut
föregående
år
-19 025
-20 456
1 431
-16 947
-27 058
-27 058
-23 515
24 056
24 056
0
18 936
27 058
27 058
25 250
1 431
0
1 431
1 989
0
0
1 735
Ack resultat
-1 106
3.1.1 Individ- och familjeomsorg
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
0
0
0
0
335
0
0
0
Avgifter o övr int
3 167
2 781
3 708
3 708
Summa intäkter
3 502
2 781
3 708
3 708
-17 878
-18 166
-24 109
-24 109
-823
-760
-1 013
-1 013
-4
0
0
0
-2 305
-2 343
-3 045
-3 045
Summa kostnader
-21 010
-21 269
-28 166
-28 166
Nettokostnad
-17 508
-18 488
-24 458
-24 458
Kommunbidrag
18 488
18 488
24 458
24 458
980
0
0
0
Statsbidrag
Kostnader
Personal
Lokaler
Köpta platser
Övrigt
Resultat efter
kommunbidrag
Utfall
Brukarperspektivet
Under september månad har inflödet av intresseanmälningar för att bli kontaktperson, kontaktfamilj
och familjehem ökat kraftigt. Förklaringen till detta bedöms bero på det fokus som varit och är på den
ökade tillströmningen av asylsökande och ensamkommande barn.
Stödcentrum för unga har under lång tid haft ett lågt inflöde av ärenden till ungdomstjänst och medling
Medarbetarperspektivet
Arbetsbelastningen är mycket ansträngd inom familjehemsenheten. Rekrytering pågår av ytterligare
tjänster för att klara den ökade efterfrågan. Dessa tjänster ska också bekostas av IFO Asyl.
Inom stödcentrum för unga råder en ojämn arbetsfördelning vilken nu åtgärdas. Samarbetet med
polismyndigheten ses också över och försöker intensifieras för att öka inflödet av ärenden till medling.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
33(50)
Enhetschef inom fält och ungdom är fortsatt sjukskriven 50% och annan enhetschef stärker upp i
verksamheten med 50%.
Verksamhetsperspektivet
Arbetet med införandet av "En väg in" fortgår. Under september månad har ytterligare nio
socialsekreterare börjat arbeta utifrån modellen.
Ekonomiperspektivet
Verksamheten har efter periodens slut en budgetavvikelse om 980 tkr.
Avvikelsen består av lägre personalkostnader än vad som budgeterats på grund av sjukfrånvaro som ej
ersatts.
Prognos
Brukarperspektivet
Efterfrågan på familjehem för ensamkommande barn väntas fortsatt stor.
Ärenden till medling inom stödcentrum för unga väntas öka något när samarbetet med
polismyndigheten stärks.
Barnahus planerar starta verksamheten i början av november.
Medarbetarperspektivet
Familjehemsenheten kommer specialisera sig ytterligare och utser medarbetare som arbetar mer riktat
mot olika uppdrag för ökad effektivisering.
En genomlysning av fältverksamheten pågår och dess uppdrag och inriktning ses över för att se om
resurserna nyttjas på bästa sätt.
Verksamhetsperspektivet
Genomlysningen av fält och ungdom ska syfta till en effektivare verksamhet och tydliggörande av
uppdrag och målgrupp.
Familjehemsenheten arbetar fram en alternativ utredningsmodell som ska användas för effektivisering
vid rekrytering av familjehem för ensamkommande barn.
Ekonomiperspektivet
Prognosen för verksamheten är 0 då den kommungemensamma produktionen Dialogcentrum kommer
att gå med underskott och allt eventuellt överskott i den kommungemensamma verksamheten kommer
att föras hit för att minska de kostnader som måste fördelas ut till köparna.
Utveckling
Brukarperspektivet
Inflödet av intresseanmälningar har kraftigt ökat efter sommaren trots detta bedöms det fortsatt över
tid vara svårt att rekrytera familjehem. Det är angeläget att utöver rekryteringsarbetet fokusera på stödet
till familjehem för att öka förutsättningarna att behålla de befintliga hemmen.
Målgruppen för fältsekreterarna kan komma behöva förändras. Det är angeläget att hitta former för att
nå barn och unga i ett så tidigt skede som möjligt för att öka förutsättningarna att bryta en negativ
utveckling.
Medarbetarperspektivet
Familjehemsenheten hade väntats få en mer hanterbar arbetsbelastning efter utökning av en tjänst som
ska bekostas av IFO Asyl. Detta är dock inte tillräckligt utifrån det kraftigt ökade inflödet och
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
34(50)
ytterligare tjänster behövs för att klara uppdraget.
Fält och ungdom ska fortsatt arbeta för att utveckla samverkan med gymnasieskolan, grundskolan och
fritidsverksamheten. Stödcentrum för unga ska arbeta för ökad samverkan med polismyndigheten.
Verksamhetsperspektivet
Arbetsmodellen "En väg in" medför förändringar för samtliga verksamheter och leder till en större
flexibilitet och ett bättre resursutnyttjande. Organisationen för de interna insatserna kan komma behöva
ses över för att öka förutsättningarna att uppnå förväntade resultat.
Ekonomiperspektivet
Samtliga verksamheter på Ramnåsgatan har utökats med personal och befintliga lokaler räcker inte till.
Under november månad kommer verksamheten få tillgång till åtta ytterligare arbetsplatser. De ökade
hyreskostnaderna ska finnansiseras med ökade intäkter från försäljning av verksamhet till andra
närliggande kommuner.
Budget 2016 för barnahus ska tas fram och tillstyrkas av styrgruppen för barnahus innan beslut i
nämnd.
3.1.2 Stadenövergripande kostverksamhet
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
0
0
0
0
Statsbidrag
0
0
0
0
Avgifter o övr int
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
0
-385
-660
-880
-880
Lokaler
0
-17
-23
-23
Köpta platser
0
0
0
0
Övrigt
-146
-50
-67
-67
Summa kostnader
-531
-728
-970
-970
Nettokostnad
-531
-728
-970
-970
Kommunbidrag
728
728
970
970
Resultat efter
kommunbidrag
197
0
0
0
Kostnader
Personal
Utfall
Brukarperspektivet
Kontinuerlig kvalitetsuppföljning av den kylda maten. Förslag till kostpolicy för Borås Stad är nu färdig
för remissförfarande.
Medarbetarperspektivet
Tjänsten verksamhetsutvecklare vakanshålls pga osäkerhet hur den nya organisationen kommer att bli
(facknämnderna). Extra stöd vad gäller kostdataprogrammet Matilda köps in internt för att inte det
arbetet ska avstanna.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
35(50)
Verksamhetsperspektivet
Uppdrag som pågår inom verksamheten är: Framtagande av styrdokument, utredning av matkort,
prissättningar, livsmedelsupphandling, kvalitetskontroll av kyld mat till äldreomsorgen, projekt
matsvinn, utbildningar för måltidspersonal i kostdataprogram (Matilda) mm.
Ekonomiperspektivet
Verksamheten visar ett positivt resultat på 197 tkr.
Prognos
Ekonomiperspektivet
Verksamheten kommer att följa budget.
Utveckling
Ekonomiperspektivet
Stort fortsatt fokus på att hitta effektivitetsmöjligheter kopplat till bra kvalitet inom kostverksamheten i
staden.
Verksamhetsperspektivet
Arbetet kommer fortsatt inriktas på ökad måluppfyllelse vad gäller området kost inom förskola, skola
och äldreomsorg.
Brukarperspektivet
Verksamhetsutvecklaren kommer vara en viktig del i arbetet för att öka kvaliteten och likvärdigheten
för brukare, barn och elever i Borås stad.
3.1.3 Äldreomsorg - trygghetsplatser Fagerso
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
0
0
0
0
Statsbidrag
0
0
0
0
Avgifter o övr int
0
0
0
0
Summa intäkter
0
0
0
0
Personal
-712
-913
-1 194
-1 194
Lokaler
-230
-249
-332
-332
0
0
0
0
-43
-78
-104
-104
Kostnader
Köpta platser
Övrigt
Summa kostnader
-986
-1 240
-1 630
-1 630
Nettokostnad
-986
-1 240
-1 630
-1 630
Kommunbidrag
1 240
1 240
1 630
1 630
255
0
0
0
Resultat efter
kommunbidrag
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
36(50)
Utfall
Ekonomiperspektivet
Resultatet efter september månad är 255 tkr och verksamheten fortgår enligt plan.
Prognos
Ekonomiperspektivet
Prognosen för verksamheten är 0 då eventuellt överskott kommer att föras mot den
kommungemensamma produktionen.
3.2 Kommungemensam produktion
Belopp i tkr
Utfall
perioden
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat
Aktuell
budget
perioden
Avvikelse
utfall-budget
Utfall
perioden fg
år
Aktuell
budget
helår
Prognos
helår
Bokslut
föregående
år
-5 049
-1 650
-3 399
-7 894
-950
0
-6 781
1 650
1 650
0
7 125
0
0
1 600
-3 399
0
-3 399
-769
-950
0
-5 181
3.2.1 Resultat per verksamhet
3.2.1.1 IFO barn och familj
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
0
0
0
0
Statsbidrag
0
0
0
0
Avgifter o övr int
13 207
15 477
20 636
20 636
Summa intäkter
13 207
15 477
20 636
20 636
-11 978
-12 941
-17 011
-17 011
-1 193
-1 032
-1 376
-1 376
0
0
0
0
-1 309
-1 686
-2 249
-2 249
-14 480
-15 659
-20 636
-20 636
-1 273
-182
0
0
182
182
0
0
-1 090
0
0
0
Kostnader
Personal
Lokaler
Köpta platser
Övrigt
Summa kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat efter
kommunbidrag
Utfall
Brukarperspektivet
Väntetiden för verkställighet av uppdrag till DCIB har under senare delen av våren och sommaren varit
lång men verksamheten har idag arbetat undan kön och har nu utrymme för nya uppdrag.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
37(50)
Ungdomsboendet har tomma platser och erbjudande har gått till IFO Asyl om att nyttja dessa platser
då efterfrågan från Barn och Familj minskat.
Medarbetarperspektivet
Sjukfrånvaron har minskat inom DCIB vilket innebär att produktionen ökat och bidragit till att kötiden
kunnat arbetats bort.
Verksamhetsperspektivet
Arbetet med implementeringen av "En väg in" fortgår. Införandet kommer dock inte kunna ske i
planerad omfattning då utvecklingsenheten som är processägare har en vakant tjänst. Arbetsmodellen
bidrar till en ökad flexibilitet och förbättrad samverkan mellan enheterna.
Ekonomiperspektivet
Budgetavvikelsen för perioden är - 1 090 tkr.
Avvikelsen härrörs från verksamheten Dialogcentrum som inför 2015 sänkte sitt timpris. Detta i
samband med ökade sjukskrivningar har gjort att verksamheten inte klarar av budgeterat resultat.
Prognos
Brukarperspektivet
I och med arbetsmodellen "En väg in" väntas en ökad flexibilitet i utbudet av insatser och att den
enskilde ska få bättre anpassad vård. En verksamhet riktad mot stöd till ungdomar har startats upp för
att möta efterfrågade behov.
Ungdomsboendet kommer erbjuda platser för ensamkommande flyktingbarn i viss utsträckning. Dessa
platser kan förtätas efter ändrat regelverk och man kommer placera två ungdomar i en lägenhet.
Medarbetarperspektivet
Med arbetsmodellen "En väg in" kommer personal att arbeta mer tillsammans över enhetsgränserna för
att nyttja kompetensen på bästa sätt och erbjuda brukaren en bättre anpassad vård.
Nuvarande personalbemanning beräknas klara utökningen av ensamkommande barn inom
ungdomsboendet då de inte bedöms ha samma vårdbehov som övriga ungdomar. Vid behov stärker
man upp med timvikarier.
Verksamhetsperspektivet
När samtliga beställningar går via "En väg in" kommer verksamheten få en bättre kunskap och en
helhetsbild av de behov som efterfrågas och kunna anpassa insatserna bättre efter detta än vad man
tidigare kunnat. Likaså kommer man få en bättre bild av hur de interna insatserna nyttjas och lättare
kunna göra omställningar om så behövs.
Ekonomiperspektivet
Verksamhetens prognos är 0.
Man räknar med att ett överskott om ca 600 tkr från den kommungemensamma verksamheten ska
minimera den negativa budgetavvikelsen som kommer att fördelas ut mellan köparna av
Dialogcentrum. Prognosen för Dialogcentrum är -800 tkr vilket gör att 200 tkr kommer att fördelas ut
vid årets slut.
Utveckling
Brukarperspektivet
Insatserna ska genom arbetet med "En väg in" bättre anpassas efter den enskildes behov. Den enskildes
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
38(50)
delaktighet i utformandet av insats och genomförandeplan ska förbättras.
Medarbetarperspektivet
Arbetsmodellen "En väg in" ska bidra till en mer gemensam syn på uppdraget och att den enskilde ska
erhålla stöd och insatser efter sina behov. Medarbetarna kommer framöver arbeta mer över
enhetsgränser och mer flexibelt för att uppnå målet med bättre matchat stöd till den enskilde.
Verksamhetsperspektivet
När insatssidan får en helhetsbild över de behov av insatser som efterfrågas ska verksamheterna om så
krävs ställa om för att få en verksamhet som är mer anpassad efter brukarnas behov. Flexibilitet och
arbete över enhetsgränser kommer vara en förutsättning för att uppnå förväntade resultat med insatser
anpassade efter den enskildes behov.
Ekonomiperspektivet
Inom DCIB har det varit ett produktionsbortfall till följd av sjukskrivningar och flera nyrekryteringar.
Arbetet med prissättningen för 2016 pågår och man ska eftersträva en mer likartat prissättning för
bättre jämförelse med externa aktörer.
Ungdomsboendets utökade platser i och med uppdrag för IFO Asyl och ensamkommande barn är
gynnsam för det ekonomiska resultatet.
3.2.1.2 Äldreomsorg - SÄBO, korttid och dagverksamhet
Ekonomiskt sammandrag
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
115 289
111 010
148 014
148 014
585
233
311
311
Avgifter o övr int
11 641
9 607
12 809
12 809
Summa intäkter
127 515
120 850
161 133
161 133
-73 366
-66 070
-86 133
-87 083
-6 997
-6 928
-9 238
-9 238
Köpta platser
-30 714
-29 180
-38 907
-38 907
Övrigt
-20 046
-20 141
-26 855
-26 855
-131 122
-122 320
-161 134
-162 083
Nettokostnad
-3 607
-1 470
0
-950
Kommunbidrag
1 470
1 470
0
0
Resultat efter
kommunbidrag
-2 137
0
0
-950
Statsbidrag
Kostnader
Personal
Lokaler
Summa kostnader
Utfall
Brukarperspektivet
Efterfrågan på Vobo-platser innebär de senaste månaderna att i genomsnitt är det ca 80 tomma platser i
Borås Stad, varav en tredjedel (25-30) på Stadsdel Väster.
Korttiden har en varierad efterfrågan.
Dagverksamheten efterfrågas i samma nivå som antalet platser.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
39(50)
Omvårdnadsbehovet är generellt stort hos de som flyttar in. Verksamheterna beskriver att tiden på
boendet för flera personer varit mindre än en månad - och som upplevs som en markant skillnad mot
tidigare.
Utveckling av det personcentrerade förhållningssättet fortsätter.
Medarbetarperspektivet
Sjukskrivningsnivån gick upp något under årets första månader för att därefter minska.
Enhetschefernas arbetssituation är ansträngd. Arbetet med att optimera bemanningen har fortsatt, men
erfarenheten visar nu att den är svårare att hantera på små enheter. Små enheter som kräver en
personalbemanning dygnet runt ger inte mycket utrymme att ha resurspass på andra enheter.
Hemtjänstens dokumentations- och inloggningssystem är inte tillgängligt för personalen på boende i
daglig drift varför det också innebär mindre möjlighet att göra arbetspass där. Den höga vårdtyngden
hos de äldre som flyttar in innebär mer behov av dubbelbemanning.
Ängsjöparken har from juli "egen" enhetschef.
Två enhetschefer har under september tagit över korttiden på Byttorpsklint och satt sej in i
förutsättningarna för boendet Byttorpsklint. Det är två erfarna chefer i Borås Stad (inkl stadsdel Väster)
vilket möjliggör en övergång med mindre riskmoment.
Under våren har flera medarbetare genomgått en handledarutbildning via Almåsskolan vilket ökar
förutsättningarna att ta emot lärlingar och praktikanter framöver.
Verksamhetsperspektivet
Verksamhetssystemet VIVA är implementerat. Planeringen för övertagande av driften av Byttorpsklint
har fungerat, i dialog med Vardaga.
De ekonomiska förutsättningarna för driften av boendena har efter det första halvåret visat sej sämre
än förväntat. Det beror på några oberoende delar; dels fick verksamheten ett tillskott/enhet i början av
året av sk. registerpengar vilket "dolde" faktiskt resultat. Dels har efterfrågan på platser varit oförändrad
låg, vilket inneburit minskade intäkter. Dels har de äldre som flyttat in ett större omvårdnadsbehov
vilket innebär behov av dubbelbemanningar.
Ekonomiperspektivet
UTFALL
Budgetavvikelsen för perioden är -2 137 tkr.
Volymavvikelse
Det finns ingen volymavvikelse att rapportera.
Prisavvikelse
Ökade kostnader för övertagande av Byttorpsklint i form av personalkostnader samt datakostnader om
350 tkr.
Effektivitetsavvikelse
Verksamheten har en negativ effektivitetsavvikelse om -1 787 tkr där man framförallt på en enhet
specifikt ej lyckats anpassa personalstyrka till antal brukare fullt ut då man haft låg beläggning. Även
övriga verksamheter har vissa problem att dimensionera verksamheten utifrån antalet brukare.
Volymavvikelse:
Prisavvikelse:
0 kr
-350 tkr
Effektivitetsavvikelse: -1 787 tkr
Sammanfattningsvis:
-2 137 tkr
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
40(50)
Prognos
Brukarperspektivet
Flera av de äldre som kommit till Vobo sista månaden har varit i livets slutskede. Det innebär behov av
att snabbare möta väl, att ge en kvalificerad och personcentrerad omvårdnad i dialog, och med trygghet.
Behovet av korttid är knutet till dels växelvård och därigenom en form av anhörigstöd, dels när livet har
medfört stora omställningar snabbt och det inte är möjligt att vara i den egna bostaden, dels i palliativa
situationer.
Medarbetarperspektivet
De korta tiderna på Vobo kostar på, att möta de äldre och anhöriga i en svår situation på kort tid, att
göra det personligt och med lyhördhet. Verksamheten gör det med kompetens som också har fått
påfyllnad under våren. Det tar och ska ta utrymme, men givetvis av annat. Behovet av
dubbelbemanningar i tunga vårdsituationer har ökat markant.
Verksamhetsperspektivet
Övergången till kommunal drift i höst för Byttorpsklint ska bli så bra som möjligt. Bra för boende,
anhöriga och personal i första hand. Utifrån kända förutsättningar ser det så ut nu, mycket är
omhändertaget och planerat.
Ekonomiperspektivet
Prognosen för verksamheten är ett underskott om 950 tkr. Här ingår de 600 tkr som är konsekvenser
av det tillfälliga övertagandet av Byttorpsklint.
Volymavvikelse
Alla platser är tillgängliga varför ingen volymavvikelse föreligger.
Prisavvikelse
Ingen prisavvikelse förväntas.
Effektivitetsavvikelse
Det underskott som förväntas bortsett från Byttorpsklint, det vill säga 350 tkr är en
effektivitetsavvikelse som egentligen härrör från två enheter. I det ena fallet handlar det om låg
beläggning och svår planlösning, något som det i dagsläget arbetas med att motverka, i samverkan med
Sandaredsbostäder. På den andra enheten är det en hög vårdtyng som gjort det nödvändigt att bemanna
upp. Denna vårdtynd har minskat och resultatet ser redan bättre ut, dock kommer det bli svårt att ta
igen det underskott som blivit under årets första halva.
Sammanfattningsvis:
Volymavvikelse:
0 tkr
Prisavvikelse:
0 tkr
Effektivitetsavvikelse: -950 tkr (inkl Byttorpsklint)
Prognos:
-950 tkr
Utveckling
Brukarperspektivet
Hur ska de äldre ha sin sista tid? Antingen i hemmet där hemtjänst och hemsjukvård ska kunna göra ett
kvalitativt bra möte, eller på Vobo där ett individuellt bemötande och goda miljöer är av största vikt.
Att verksamheten har kunskap och tid för att göra ett gott möte är av avgörande betydelse för kvalitén.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
41(50)
Medarbetarperspektivet
Chefers möjlighet att vara verksamhetsnära är en förutsättning för utveckling av personcentrerad
omvårdnad. Att tillse att förändringsprocesser som pågår är möjliga att hantera är av vikt.
Möjligheterna att hantera resurspass/optimerad bemanning på små enheter har visat sig svårare än
befarat. Kanske det blir bättre med schemaplaneringssystem som ska införas i början av 2016 enligt
plan.
Förutsättningarna för driften behöver förtydligas, bra kvalitet kräver kompetens, kontinuitet och
möjliga ekonomiska spelregler. När tomtiden ökar minskar intäkterna, samtidigt som vårdtyngden
successivt ökar.
Sjukfrånvarons utveckling är viktig att följa framöver, med ett verksamhetsperspektiv och med ett
kostnadsperspektiv.
Verksamhetsperspektivet
Ett övertagande av Byttorpsklint under en period kräver att många personer; boende, anhöriga och
personal, ska känna sej trygga i hanteringen.
Ekonomiperspektivet
Inför 2016 går den kommungemensamma äldreomsorgen in i ekonomisk balans. Det finns två kritiska
områden inför 2016; borttag av delade turer samt sänkt tomtidsersättning från 75% till 60%. Det finns i
dagsläget planer på hur detta ska hanteras, och bedömningen är att 2016 års resultat kommer att hamna
i budgetnivå.
3.2.1.3 Kyld mat
Tkr
Utfall perioden
Budget perioden
Årsbudget
Prognos
Intäkter
Sålda platser
0
0
0
0
Statsbidrag
0
0
0
0
Avgifter o övr int
4 678
4 880
6 506
6 506
Summa intäkter
4 678
4 880
6 506
6 506
-1 753
-1 588
-2 122
-2 122
-150
-117
-156
-156
0
0
0
0
-2 943
-3 171
-4 228
-4 228
-169
3
0
0
-3
-3
0
0
-172
0
0
0
Kostnader
Personal
Lokaler
Köpta platser
Övrigt
Summa kostnader
Nettokostnad
Kommunbidrag
Resultat efter
kommunbidrag
Utfall
Brukarperspektivet
En del synpunkter/klagomål utifrån individuella behov inkommer via synpunktshanteringen.
Enhetschef tillsammans med leverantören vidtar kontinuerligt de åtgärder som är möjliga för att
tillmötesgå brukarna och klagomålen har minskat betydligt. Brukare, representanter från pensionärsråd
mm har fått medverka vid smaktester som varit ett utvärderingskrier i i den nya upphandlingen för
kylda matportioner.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
42(50)
Medarbetarperspektivet
Justeringar är gjorda för at förbättra arbetsmiljön och sjuktalen ligger på en relativt låg nivå.
Verksamhetsperspektivet
Verksamheten har tagit över och förenklat administrativa processer (sammanställningar,
beställningar)som tidigare utförts av hemtjänstpersonalen. Avtalet med nuvande leverantör är förlängt
till 20151031. Den nya upphandlingen är är inte klar på grund av överklagan från företaget Varsågod.
En samordning av bilarna för att kunna effektivisera mattransporterna inom den stadsdelsegna
verksamheten har påbörjats.
Ekonomiperspektivet
Resultatet är negativt, -172 tkr, efter september månad.
Prognos
Brukarperspektivet
Nöjdare brukare utifrån de uppföljningar och åtgärder som görs. Något minskade volymer i samband
med att andra alternativ till kyld mat utvecklas.
Medarbetarperspektivet
Arbetsmiljön förbättras succesivt när personalen kommit in i rutiner och anpassningar efter nya
arbetssätt och rutiner samt åtgärder av den fysiska miljön.
Ekonomiperspektivet
Prognos till årets slut +-0, det negativa resultatet efter september månad kommer att justeras med en
liten prishöjning de sista månaderna.
Utveckling
Brukarperspektivet
Portionsantalet kommer att minska i takt med att andra alternativ till kyld mat utvecklas.
Verksamhetsperspektivet
I takt med minskade volymer kommer verksamheten att behöva anpassas.
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
43(50)
4 Månadsmått
4.1 Fritidsverksamhet
Verksamhetsmått
Öppethållande
timmar per vecka,
fritidsgård
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
155
130
135
146
146
150
150
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
179
150
185
162
183
172
172
4.2 Kultur
Verksamhetsmått
Öppethållande
timmar per vecka,
folkbibliotek
4.3 Skola
4.3.1 Grundskola
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal egna elever i
fristående skola
738
729
680
689
645
715
714
Antal egna elever i
grundskola
4 370
4 308
4 200
4 205
4 206
4 213
4 284
Antal heltidslärare
per 100 elever
8,1
8,1
8,1
8
8
8
Antal egna elever i
egna skolor
3 432
3 384
3 315
3 315
3 329
3 302
3 365
Antal egna elever i
annan stadsdel
168
162
144
143
154
155
162
Antal egna elever i
fristående i Borås
738
729
680
689
679
715
714
Antal egna elever i
fristående i annan
kommun
1
0
0
0
0
0
0
Antal egna elever i
annan kommun, ej
fristående
20
22
24
24
22
25
23
Egna elever i
specialskola (köp)
11
11
37
34
22
16
21
Summa köpta
skolplatser
938
924
885
877
877
911
919
Antal elever i egna
skolor
3 745
3 714
3 614
3 609
3 641
3 598
3 688
Antal elever från
313
318
282
277
294
286
306
Verksamhetsmått
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
44(50)
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal elever från
annan kommun
17
13
17
17
18
10
17
Summa sålda
skolplatser
330
331
299
294
312
296
323
Verksamhetsmått
andra stadsdelar
Årsarbeten
466,9
Sjukfrånvaro
8,02%
6,15%
6,11%
6,49%
Timavlönade som
årsarbetare
15,69
16,55
16,47
14,87
Hälsa - 1 år utan
sjukfrånvaro,
andel %
33%
37,22%
38,51%
36,91%
4.3.2 Förskoleklass
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal egna elever i
f.klass
515
508
473
476
481
503
500
Antal elever i
f.klass i egna
skolor
480
473
424
421
427
433
452
Antal egna elever i
f.klass i annan
stadsdel
7
8
14
14
15
23
12
Antal egna elever i
f.klass i enskild
regi
34
34
42
43
43
50
41
Antal egna elever i
f.klass i annan
kommun
2
0
0
0
0
4
1
Verksamhetsmått
4.3.3 Fritidshem
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal placerade
barn från egen
stadsdel.
1 786
1 813
1 775
1 777
1 686
1 710
1 715
Antal egna elever
i fritidshem
1 786
1 813
1 775
1 777
1 669
1 710
Antal egna elever i
egna fritidshem
1 520
1 557
1 528
1 536
1 414
1 445
1 463
Antal egna elever i
fritidshem i annan
stadsdel
59
54
54
53
62
75
57
Antal egna elever i
enskilda fritidshem
195
191
187
182
186
180
185
Antal elever i
fritidshem i annan
kommun
12
11
6
6
7
10
10
Antal elever i egna
fritidshem
1 560
1 590
1 559
1 566
1 444
1 474
1 498
Antal elever från
32
33
31
30
28
28
33
Verksamhetsmått
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
45(50)
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
8
0
0
0
2
1
2
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal placerade
barn från egen
stadsdel
2 172
2 096
2 140
2 035
2 256
2 294
2 301
Antal inskrivna
barn i stadsdelen.
1 983
1 916
1 936
1 854
2 034
2 070
2 106
Inskrivna barn per
heltid pedagogisk
personal.
6,6
6,8
6,8
6,7
Antal egna barn i
förskola
2 172
2 097
2 140
2 035
2 256
2 294
2 301
Antal egna barn i
egna förskolor
1 904
1 848
1 886
1 814
1 977
2 004
2 019
Antal egna barn i
annan stadsdel
74
68
64
63
78
75
73
Antal egna barn i
annan kommun
17
15
11
7
11
14
17
Antal egna barn i
friförskola
173
161
172
146
186
195
187
Antal egna barn i
kooperativa
familjenätverk
0
0
0
0
0
0
0
Antal egna barn i
dbv i annan
stadsdel
0
0
0
0
0
0
0
Antal egna barn i
dbv i enskild regi
4
4
7
5
4
6
5
Summa köpta
förskoleplatser
268
248
254
221
279
290
282
Antal barn i egna
förskolor
1 983
1 940
1 854
2 035
2 070
2 106
Antal barn från
annan stadsdel i
egna förskolor
70
59
50
37
54
60
79
Antal barn från
annan kommun i
egna förskolor
9
9
4
3
4
6
8
Summa sålda
förskoleplatser
79
68
54
40
58
66
87
Verksamhetsmått
annan stadsdel i
egna fritidshem
Antal elever från
annan kommun i
egna fritidshem
4.4 Förskola
4.4.1 Förskola
Verksamhetsmått
Årsarbeten
Sjukfrånvaro
391,3
9,12%
8,57%
8,5%
8,82%
9
Antal sjukfall över
60 dgr
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
46(50)
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Timavlönade som
årsarbeten
36,21
35,8
36,11
33,78
35
Hälsa - 1 år utan
sjukskrivning,
andel %
17,41%
22,58%
24,32%
19,62%
17,5%
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Budget 2015
Prognos
helår 2015
4.5 Individ- och familjeomsorg för barn och ungdomar
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Sjukfrånvaro
4,03%
3,81%
3,88%
2,96%
Timavlönade som
årsarbeten
6,26
7,4
7,22
8,29
Hälsa - 1 år utan
sjukskrivning,
andel %
42,71%
44,95%
50%
45,87%
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Årsarbeten
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
123,7
4.5.1 Familjehem
Verksamhetsmått
Antal placerade
barn/ungdomar,
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
52
51
54
55
67
67
67
4.5.2 Institutioner för 0-12-åringar
Verksamhetsmått
Antal placerade
barn/ungdomar
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
0
0
0
1
11
11
11
4.5.3 Institutioner för 13-20-åringar
Verksamhetsmått
Antal placerade
barn/ungdomar.
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
10
11
10
9
17
17
17
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
4.6 Äldreomsorg
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Årsarbeten
500
Sjukfrånvaro
9,58%
8,37%
8,17%
8,94%
Timavlönade som
55,59
58
58,62
60
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
47(50)
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
23,86%
29,01%
29,58%
26,83%
Budget 2015
Prognos
helår 2015
årsarbeten
Hälsa - 1 år utan
sjukskrivning,
andel %
4.6.1 Insatser i ordinärt boende
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal brukare med
hemtjänst, över
och under 65 år
696
694
1 223
1 219
1 019
1 137
1 137
varav brukare över
65 år
650
651
1 170
1 168
946
1 081
1 081
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Totalt utförd
vårdtagartid enl
hemtjänstvalet
15 712
16 115
15 870
15 916
193 564
179 940
220 000
Total utförd tid i
egen regi hos
brukare, timmar
11 016
11 380
11 787
11 823
141 980
129 540
140 000
Tid som utförs av
extern utförare
hos brukare enligt
hemtjänstvalet,
timmar
4 696
4 735
4 083
4 093
51 584
50 400
50 400
50,7
54,9
57,7
56,1
60
58
Verksamhetsmått
4.6.2 Utförd tid
Verksamhetsmått
Brukartid, %
4.6.3 Vård- och omsorgsboende med hemtjänst
Verksamhetsmått
Antal köpta
platser.
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
10
10
14
13
14
11
14
4.6.4 Vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Antal köpta platser
275
271
273
275
269
255
255
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
48(50)
4.6.5 Korttidsvård
Verksamhetsmått
Antal köpta dygn
med korttidsvård,
för egna
stadsdelsinvånare
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
508
715
478
518
8 898
6 840
6 840
4.6.6 Övrigt
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Trygghetstelefoner
1 177
1 183
1 039
1 034
1 019
1 025
1 200
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Budget 2015
Prognos
helår 2015
Budget 2015
Prognos
helår 2015
4.7 Förebyggande
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Årsarbeten
59
Sjukfrånvaro
8,21%
6,77%
6,61%
7,72%
Timavlönade som
årsarbeten
4,21
4,54
4,35
4,44
Hälsa - 1 år utan
sjukfrånvaro,
andel %
30%
31,25%
28%
30,51%
4.8 Kost, lokalvård och vaktmästeri
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Årsarbeten
Utfall 2014
191,6
Sjukfrånvaro
10,42%
7,8%
7,52%
8,03%
Timavlönade som
årsarbeten
12,69
13,03
13,31
10,76
Hälsa - 1 år utan
sjukfrånvaro,
andel %
21,74%
30,39%
39,74%
29,28%
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
4.9 Administration
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Årsarbeten
28,1
Sjukfrånvaro
1,99%
1,15%
1,11%
1,3%
Timanställda som
årsarbeten
0,26
0,15
0,15
0,24
Hälsa - 1 år utan
sjukfrånvaro,
50%
56,52%
58,33%
56,52%
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
49(50)
Verksamhetsmått
Utfall Sep
2015
Utfall Aug
2015
Utfall Sep
2014
Utfall Aug
2014
Utfall 2014
Budget 2015
Prognos
helår 2015
andel %
Stadsdelsnämnden Väster, Månadsrapport
50(50)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-30
1 (2)
2015/SDNV0150
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Lokalisering av förskola på Byttorp
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Begära hos Lokalförsörjningsnämnden att en förstudie genomförs
för att bygga en förskola på Byttorpsskolans gård samt att i studien
även utreda möjligheterna att bygga ut Byttorpsskolan för att kunna
öka kapaciteten
2. Översända upprättad tjänsteskrivelse som Stadsdelsnämnden
Västers begäran till Lokalförsörjningsnämnden.
Sammanfattning
På Byttorpsområdet finns behov att ersätta paviljong Virvelvinden som är
placerad på Byttorpskolans gård och som har ett temporärt bygglov till
2018-12-31.
Stadsdelsförvaltningen föreslår nämnden att lämna positivt besked till en
placering av förskola Byttorp, på Byttorpsskolans skolgård vid paviljongen
Virvelvinden. Förutom att ersätta paviljongen finns det behov av att utöka
antalet platser i området då efterfrågan är stor och då byggnation av nya
bostäder pågår och planeras i närområdet.
I planeringen av skolplatser inom området finns det, mot bakgrund av den
demografiska utvecklingen, anledning att utreda möjligheten att kunna
bygga ut Byttorpsskolan så att den kan ta emot fler elever.
Yttrandet i sin helhet
På Byttorpsområdet finns behov att ersätta paviljong Virvelvinden som är
placerad på Byttorpskolans gård och som har ett temporärt bygglov till
2018-12-31.
Den planerade placeringen av en ny förskola på Byttorpsskolans skolgård
invid nuvarande paviljonger blir utmärkt. Förutom att ersätta paviljongen
2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-30
2015/SDNV0150
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
finns det behov av att utöka antalet platser i området då efterfrågan är stor
och då byggnation av nya bostäder pågår och planeras i närområdet.
Stadsdelsnämnden Väster antog den 23 juni 2015 en lokalplan för 2015. I
lokalplanen 2015 är planeringen att denna förskola behöver ha plats för 120
barn samt att byggnation behöver inledas 2017-2018 för att kunna ha
driftstart 2019.
I Kommunstyrelsens beslut den 16 mars 2015 § 128 står att
”Lokalförsörjningsnämnden får i uppdrag att påbörja förstudie för att
studera möjligheterna att etablera en förskola på Byttorp samt höra berörd
stadsdelsnämnd. Lokalförsörjningsnämnden kan efter positivt besked från
Stadsdelsnämnden tillskriva Samhällsbyggnadsnämnden med begäran om
ändring av detaljplan.”
Stadsdelsförvaltningen föreslår nämnden att lämna positivt besked till en
placering av förskola Byttorp, på Byttorpsskolans skolgård vid paviljongen
Virvelvinden. Det innebär att Lokalförsörjningsnämnden kan skriva fram
ärende till Samhällsbyggnadsnämnden om att påbörja planarbetet.
Av utvecklingen inom demografin framgår att antalet elever kommer att öka
inom Hestra- och Byttorpsområdet. I planeringen av skolplatser inom
området finns det därför anledning att utreda möjligheten att kunna bygga
ut Byttorpsskolan så att den kan ta emot fler elever. Då det nu är aktuellt
med en förstudie avseende förskola på skolgården vore det lämpligt att
samtidigt även utreda den frågan för att effektivisera processen.
Samverkan
Ärendet har inte varit aktuellt för samverkan i LSG eller FSG
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
1 (3)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-15
2015/SDNV0178
Ritva Lidskog
Titel
033-35 3731
Revidering av Delegationsförteckning: Delegationer
till stadsdelschef med rätt att vidaredelegera
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Revidera Delegationsförteckning: Delegationer till stadsdelschef
med rätt att vidaredelegera enligt bifogat förslag:
Ärendet
Delegat på
lägsta nivå
Nuvarande ordalydelse för avsnittet 2.D, pkt. 5
5 Beslut om att frångå
vårdnadshavares
önskemål om
placering vid
skolenhet.
Lagrum
10 kap 30
§ SL
Anvisningar
Områdeschef Överklagas till SÖ
enligt 28 kap 12 § SL
Föreslagen ny ordalydelse för avsnittet 2.D, pkt. 5
5 Beslut om att frångå
vårdnadshavares
önskemål om
placering vid
skolenhet.
10 kap 30
§ SL
Områdeschef Överklagas till SÖ
enligt 28 kap 12 §
SL.
Gäller ej beslut enligt 10
kap 30 § 2 st. 2 pkt.
SL.
Nuvarande ordalydelse för avsnittet 2.E, pkt. 4
4 Beslut om att frångå
vårdnadshavares
önskemål om
placering vid
skolenhet.
11 kap 29
§ SL
Områdeschef Överklagas till SÖ
enligt 28 kap 12 §
SL.
2 (3)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-15
2015/SDNV0178
Ritva Lidskog
Titel
033-35 3731
Föreslagen ny ordalydelse för avsnittet 2.E, pkt. 4
4 Beslut om att frångå
vårdnadshavares
önskemål om
placering vid
skolenhet.
11 kap 29
§ SL
Områdeschef Överklagas till SÖ
enligt 28 kap 12 §
SL.
Gäller ej beslut enligt.
11 kap 29 § 2 st. 2
pkt. SL.
Yttrandet i sin helhet
I Skollagen 10 kap 30 § och 11 kap 29 § står det att en elev ska placeras vid
den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att
eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan
elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts,
ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin
grundskola eller grundsärskola. Kommunen får annars frångå elevens
vårdnadshavares önskemål endast om
1. den önskade placeringen skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen,
eller
2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet
och studiero.
Kommunen får alltså frångå elevens vårdnadshavares önskemål om det är
nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Detta
beslut har delegerats till områdeschef i stadsdelsnämnderna men är i strid
med 6 kap. 34 § 3 pkt. Kommunallagen, där det framgår att ärenden som
rör myndighetsutövning mot enskilda av principiell beskaffenhet eller av
större vikt, inte får delegeras.
Skolinspektionen har kritiserat huvudmannen Borås Stad när det
framkommit att stadsdelsnämnderna genom nuvarande
delegationsförteckning delegerat beslutsrätten till områdeschef.
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-15
3 (3)
2015/SDNV0178
Ritva Lidskog
Titel
033-35 3731
Detta innebär att beslut gällande 10 kap. 30 § 2 st. 2 pkt. Skollagen samt 11
kap. 29 § 2 st. 2 pkt Skollagen ska fattas av Stadsdelsnämnden Väster.
Samverkan
Ärendet har inte varit föremål för samverkan.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
1 (3)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-14
2015/SDNV0162
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Svar på remiss - Parkeringsnorm för Borås Stad
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Godkänna upprättat yttrande som svar på remissen Parkeringsnorm
Borås Stad
2. Upprättat yttrande sänds som Stadsdelsnämnden Västers yttrande
till Samhällsbyggnadsnämnden
Sammanfattning
Stadsdelsnämnden Väster har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till
ny parkeringsnorm för Borås Stad. Ändringen av parkeringsnormen leder
inte till några snabba förändringar utan är en gradvis förändring, då den
endast berör nyexploateringar eller förändringar som kräver bygglov eller en
ny detaljplan.
Det är bra att den nya normen knyts till övergripande målsättningar och
styrdokument för Borås Stad, samt att det nu finns en norm för
cykelparkeringstal. Det vore en fördel om även parkeringsfrågan i stort sågs
över i Borås Stad, för att trygga tillgängligheten till stadskärnan, möta
utvecklingen med förtätning av centrum samt även med hänsyn till
konsekvenserna av den kommande Götalandsbanan.
För både förskola och grundskola innebär det nya förslaget en minskning
med ca 15 % mot gällande parkeringsnorm, utgångspunkten i förslaget är
ändock att det ska vara en god tillgänglighet och möjliggöra god angöring
vid entréerna. Det är viktigt att parkeringsnormen inte innebär svårigheter
att hitta tomter för nya förskolor eller skolor centralt, en sänkt norm kan
därför vara en fördel. Parkeringsnormen anger dessutom inte maxvärden,
utan endast det minsta antalet parkeringsplatser som måste anläggas.
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-14
2 (3)
2015/SDNV0162
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Yttrandet i sin helhet
Stadsdelsnämnden Väster har beretts tillfälle att yttra sig över förslaget till
ny parkeringsnorm för Borås Stad.
I förslaget beskrivs varför parkeringsnormen behöver revideras.
Parkeringsnormen i Borås Stad är från 1998 och det finns behov att anpassa
normen efter utvecklingen i samhället samt till stadens visioner. Parkering är
en viktig del av stadens infrastruktur, tillgänglighet bidrar till stadens
attraktivitet och staden ska planeras för att skapa goda möjligheter att nå ny
bebyggelse med olika transportsätt.
Parkeringsnormen är ett viktigt verktyg för kommunen, och den ska ge
staden goda möjligheter att verka mot miljömål och Borås 2025. Därför är
parkeringstalen i förslaget inriktade mot ökad cykling och förtätning i
centrum samt minskad bilanvändning. Tanken är att parkeringsnormen ska
ses över och ev revideras en gång under varje mandatperiod. Vidare ingår
bland annat i förslaget att byggherrar ska ha möjlighet att anpassa antalet
bilparkeringsplatser efter platsens närhet till kollektivtrafik och efter andra
lösningar som byggherren gör för att främja hållbart resande.
Parkeringsnormen och de parkeringstal som fastställs i förslaget, utgår från
antagna övergripande målsättningar och styrdokument för Borås Stad.
Normen utgår även ifrån de krav som ställs på kommunen i Plan- och
bygglagen.
Det nya förslaget innebär att parkeringstalen för bil är sänkta med ca 1015%, det innehåller cykelparkeringstal samt är mer flexibelt än tidigare
norm. Parkeringsnormen anger inte maxvärden, utan endast det minsta
antalet parkeringsplatser som måste anläggas.
Ändringen av parkeringsnormen leder inte till några snabba förändringar
utan är en gradvis förändring, då den endast berör nyexploateringar eller
förändringar som kräver bygglov eller en ny detaljplan. Parkeringstalen i det
nya förslaget är målstyrda och har stadens visions- och måldokument som
utgångspunkt.
Vidare finns i förslaget parkeringsnorm avseende skola och vård. Där lyfts
behovet av god tillgänglighet till kollektivtrafik och gång- och cykelvägar
3 (3)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-14
2015/SDNV0162
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
upp. Behovet av parkering kan vara mer begränsat men det är viktigt att
möjliggöra för säker angöring i närheten av entréerna. För både förskola
och grundskola blir det en minskning med ca 15 % mot gällande
parkeringsnorm.
Det har under arbetet med att ta fram det nya förslaget till parkeringsnorm,
framförts en oro för att minskat antal parkeringsplatser kan leda till färre
besök och sämre tillgänglighet till stadskärnan. Det har i då inkommit
önskemål om att från kommunens sida ser över parkeringsfrågan i stort,
som tidsbegränsningar, kostnader och ett ev. parkeringsledningssystem i
centrum. De frågorna har inte kunnat behandlas i denna utredning om
parkeringsnormen.
Det är viktigt att parkeringsnormen inte innebär svårigheter att hitta tomter
för nya förskolor eller skolor centralt, en sänkt norm kan därför vara en
fördel. Dessutom anger parkeringsnormen inte maxvärden, utan endast det
minsta antalet parkeringsplatser som måste anläggas.
Förslaget har en genomarbetad beskrivning av bakgrund och motivering till
förändringarna. Det är bra att den nya normen knyts till övergripande
målsättningar och styrdokument för Borås Stad, även bra att det nu finns
cykelparkeringstal.
Det vore en fördel om även parkeringsfrågan i stort sågs över i Borås Stad,
dels för att trygga tillgängligheten till stadskärnan, det är 65 % av
befolkningen som bor i tätorten men det är således 35 % som bor utanför,
dels för att möta utvecklingen med förtätning av centrum samt även med
hänsyn till konsekvenserna av den kommande Götalandsbanan.
Samverkan
Information om ärendet vid FSG den 20 oktober 2015.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
Remiss - Parkeringsnorm för Borås Stad
Samhällsbyggnadsnämnden fick i Borås budget 2015 i uppdrag att utreda frågan om
parkeringsnormen. Parkering är en viktig del av stadens infrastruktur. Tillgänglighet bidrar till
stadens attraktivitet och staden ska planeras för att skapa goda möjligheter att nå ny bebyggelse
med olika transportsätt. Parkeringsnormen ger en bild av omfattningen av parkering som Borås
Stad bedömer är lämplig, vid nybyggnation, ombyggnation samt planering, för att verka mot
stadens miljömål och ”Borås 2025 Vision och strategi”.
Parkeringsnormen från 1998 har visat sig föråldrad och det finns behov av att anpassa normen
efter utvecklingen i samhället samt till stadens visioner. Förslaget till parkeringsnorm har lägre
parkeringstal, innebär möjligheter att reducera parkeringstalen och innehåller även tal för
cykelparkering.
Remisshandlingarna finns tillgängliga på hemsidan: www.boras.se/parkeringsnorm
Inbjudna att lämna synpunkter är kommunala remissinstanser och andra som har ett väsentligt
intresse i frågan.
Representanter för föreningar, bolag, politiska partier etc. ombeds informera övriga i gruppen om
innehållet i detta brev.
Remisstiden pågår den 28 september – den 8 november.
Upplysningar lämnas av planavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen
Anders Johansson, planarkitekt, tfn. 033-358507, e-post anders4.johansson@boras.se
Paulina Bredberg, planarkitekt, tfn. 033-358514, e-post paulina.bredberg@boras.se
Andreas Klingström, planchef, tfn. 033-358572, e-post andreas.klingstrom@boras.se
Synpunkter till
Skicka dina synpunkter/remissvar senast den 8 november via e-post till
detaljplanering@boras.se. Ange ärendets diarienummer 2015/SBF0029. Yttrandet önskas som
pdf eller word-format för att underlätta vår sammanställning av inkomna synpunkter. Det går
även att skicka synpunkter med brev till Borås Stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 501 80 Borås.
Borås den 28 september
Samhällsbyggnadsnämnden
Vänliga hälsningar,
Detaljplaneavdelningen
________________________________________________
Borås Stad - Planavdelningen - Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Kungsgatan 55, Borås
Postadress: Borås Stad, 501 80 Borås
Tfn: 033 - 35 85 00
Twitter: @detaljplanboras
1 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-13
Pernilla Landström
Områdeschef
033-35 8308
2015/SDNV0175
Till:
Arbetslivsnämnden
Sociala omsorgsnämnden
Utbildningsnämnden
Stadsdelsnämnden Norr
Stadsdelsnämnden Öster
Stadsdelsnämnden Väster
Remiss - Kostpolicy inom Borås Stad
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster förslås beslutar att:
1. Godkänna upprättad remiss och översända den till
Stadsdelsnämnden Norr, Stadsdelsnämnden Öster,
Stadsdelsnämnden Väster, Utbildningsnämnden, Sociala
omsorgsnämnden och Arbetslivsnämnden för yttrande.
2. Remissvar skall vara Stadsdelsnämnden Väster tillhanda senast 21
december 2015.
Yttrandet i sin helhet
I Borås Stads budget 2015 har Stadsdelnämnden Väster fått i uppdrag att ta
fram en kostpolicy för Borås Stad. Ett förslag har tagits fram av
kommungemensam kost och framtagandet har skett i samverkan med
styrgrupp och LSG för kommungemensam kost. Till arbetet har även en
arbetsgrupp med fackliga representanter varit kopplad. Avstämning har
gjorts med stadskansliet - avdelningarna information samt kvalitet och
utveckling.
Syftet med kostpolicyn är att tydliggöra stadens intentioner vad gäller
matfrågorna men också att förenkla arbetet vad gäller styrning, ledning och
utveckling inom måltidsområdet.
För att efterhöra berörda nämnders uppfattning om policyn sänds den
härmed ut på remiss. Svaren kommer att sammanställas av
stadsdelsförvaltningen Väster och behandlas av Stadsdelsnämnden Väster
2 (2)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-13
Pernilla Landström
Områdeschef
033-35 8308
2015/SDNV0175
Till:
Arbetslivsnämnden
Sociala omsorgsnämnden
Utbildningsnämnden
Stadsdelsnämnden Norr
Stadsdelsnämnden Öster
Stadsdelsnämnden Väster
under februari 2016 som därefter kommer att föreslå kommunstyrelsen att
fastställa kostpolicyn för Borås Stad.
Förslag till kostpolicy bifogas som bilaga och remissvaret måste vara
Stadsdelsnämnden tillhanda senast 21 december 2015.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
1 (1)
REMISS
2015-10-13
2015/SDNV0175
Pernilla Landström
Områdeschef
033-35 83 08
Remiss- Kostpolicy inom Borås Stad
Remisstid
Svar senast 2015-12-21
Remissinstanser
Stadsdelsnämnden Väster
Stadsdelsnämnden Öster
Stadsdelsnämnden Norr
Sociala omsorgsnämnden
Arbetslivsnämnden
Utbildningsnämnden
I Borås Stads budget 2015 har Stadsdelnämnden Väster fått i uppdrag att ta
fram en kostpolicy för Borås Stad. Ett förslag har tagits fram av
kommungemensam kost och framtagandet har skett i samverkan med
styrgrupp och LSG för kommungemensam kost. Till arbetet har även en
arbetsgrupp med fackliga representanter varit kopplad. Avstämning har
gjorts med stadskansliet - avdelningarna information samt kvalitet och
utveckling.
Syftet med kostpolicyn är att tydliggöra stadens intentioner vad gäller
matfrågorna men också att förenkla arbetet vad gäller styrning, ledning och
utveckling inom måltidsområdet.
För att efterhöra berörda nämnders uppfattning om policyn sänds den
härmed ut på remiss. Svaren kommer att sammanställas av
stadsdelsförvaltningen Väster och behandlas av Stadsdelsnämnden Väster
under februari 2016 som därefter kommer att föreslå kommunstyrelsen att
fastställa kostpolicyn för Borås Stad.
Förslag till kostpolicy bifogas som bilaga och remissvaret måste vara
Stadsdelsnämnden Väster tillhanda senast den 21 december 2015.
Kostpolicy Borås Stad
Inledning
Maten är ett av livets stora glädjeämnen och engagerar alla sinnen. Måltiden som serveras
är god, näringsriktig och säker samt tillagas och distribueras på ett sätt som tar hänsyn till
vår miljö.
Måltidsverksamheten kännetecknas av ett tydligt kvalitets- och servicetänkande där
kommunikation mellan olika personalkategorier och matgäster samt en tydlig
ansvarsfördelning genomsyrar hela arbetet.
Maten och klimatet
”Vi arbetar för en hållbar utveckling där de ekologiska, sociala och ekonomiska
dimensionerna samverkar. Det finns en stor medvetenhet om hur livsmiljön påverkas av våra
val och vi är motiverade att välja det som är bäst för en hållbar utveckling”.
(ur Borås stads vision 2025)
 Genom aktiva klimatsmarta val i hela livsmedelskedjan bidrar Borås Stad till en
hållbar framtid.
 Matval görs med fokus på kvalitet, etik och miljö.
 Andelen ekologiska livsmedelsinköp i Borås Stad ökar succesivt.
 Råvaruvalen är säsongsanpassade.

Matsvinnet minskar.

Möjlighet för närproducenter att leverera livsmedel ska öka.
Matkvalitet

Maten är näringsriktig, god, omväxlande och anpassad efter matgästens behov.

Hel- och halvfabrikat används i så liten utsträckning som möjligt.

Maten tillagas så nära gästen och serveringstillfället som det är möjligt.

All personal tar ansvar för säker hantering av livsmedel.

Matgästen ges möjlighet till delaktighet i måltidsverksamheten.

Personal som arbetar i måltidsverksamheten har hög kompetens och fortbildas
kontinuerligt i frågor om kost, hälsa och hållbar utveckling.
Måltidsmiljö
 All personal har kännedom om grunderna för trevliga måltider samt en god
servicekänsla för att skapa en lugn och trevlig måltidsmiljö.

All personal har den kunskap som krävs för att kunna främja goda matvanor hos sin
målgrupp och därmed bidra till att skapa förutsättningar för en god hälsa.

Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan verksamheterna när det gäller miljön i
matsalen/restaurangen.
Maten och arbetsmiljön
 Restauranger/kök/kaféer/matsalar är rätt dimensionerade och utformade.
 Arbetsmiljön är säker för personalen.
Genomförande
 Borås Stads berörda nämnder ansvarar för att kostpolicyn implementeras inom
respektive verksamhetsområde.

Handlingsplaner för kostpolicy upprättas av kostansvarig för förskola, skola,
äldreomsorg och omsorg.
Fastställd av:
Datum:
För revidering ansvarar: Ansvarig nämnd
För uppföljning ansvarar: Kostansvarig
Dokumentet gäller för: Borås Stad
Dokumentet gäller till:
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-30
1 (2)
2015/SDNV0152
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Samråd avseende tillägg till detaljplan för del av
Sandared, Sandhults-Rydet 1:22 m.fl. Strandvägen
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Godkänna upprättat samrådsyttrande
2. Översända yttrandet som Stadsdelsnämnden Västers yttrande till
Samhällsbyggnadsnämnden.
Sammanfattning
Tillägget till detaljplanen är sänd för samråd till Stadsdelsnämnden Väster.
Syftet med tillägget är att möjliggöra byggnation av en förskola i två
våningar. Det finns behov av en ny förskola i Sandared för 120 barn, dels
för att ersätta paviljong men även för att skapa nya platser. Läget för
placering av förskolan är bra. Det är viktigt att det blir säkra och bra
förutsättningar för den trafik som förskolan kommer att generera.
Yttrandet i sin helhet
Tillägget till detaljplanen är sänd för samråd till Stadsdelsnämnden Väster.
Syftet med tillägget är att möjliggöra byggnation av en förskola i två
våningar. Gällande plan tillåter förskola på platsen men med en maximal
höjd av tre meter.
Det finns behov av en ny förskola i Sandared för 120 barn, dels för att
ersätta paviljong men även för att skapa nya platser. Idag finns inte platser
till de barn som bor i Sandared på förskolorna i området. Den förväntade
befolkningsutvecklingen 2015 till 2019 avseende barn 0-5 år visar en
ökning med 49 barn.
Stadsdelsnämnden Väster antog den 23 juni Lokalplan 2015. I avsnittet om
nybyggnationer finns förskola på Strandvägen med, inriktat på byggnation
2017-2018 och driftstart 2019.
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-30
2 (2)
2015/SDNV0152
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Läget för placering av förskolan är bra. Det är fördel om det kan planeras in
en utbyggd cykelväg till den. Det är även viktigt att det blir säkra och bra
förutsättningar för den trafik som förskolan kommer att generera, bland
annat med tanke på att det är en järnvägsövergång.
Samverkan
Samverkan skedde i FSG tisdagen den 16 juni i ärendet gällande lokalplan
2015.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
Inbjudan till samråd för tillägg till detaljplan för Sandared, Sandhults-Rydet
1:22 m.fl., Strandvägen, Borås Stad
Plantilläggets syfte är att möjliggöra en förskola i två våningar. Gällande plan tillåter förskola på
platsen, men med maximal höjd av 3 meter. Samfälligheten Sandhults-Rydet S:11 gränsar till
planområdet.
En behovsbedömning har gjorts som visar att planen inte medför betydande miljöpåverkan.
Planhandlingarna finns tillgängliga på vår hemsida:
http://www.boras.se/forvaltningar/samhallsbyggnadsforvaltningen/samhallsbyggnadsforvaltningen
/planerochplanprogram/planerochplanprogram/mappforplanerochplanprogram/sandaredsandhults
rydet122mfl.5.751ba27b14ddb155d33a1f4.html
Inbjudna att lämna synpunkter är sakägare, kommunala remissinstanser och andra som har ett
väsentligt intresse i frågan. Den som inte yttrat sig skriftligt senast i granskningsskedet kan förlora
rätten att överklaga.
Samrådstiden pågår den 14 september – den 25 oktober.
Synpunkter till
Skicka dina synpunkter/remissvar senast den 25 oktober via e-post till detaljplanering@boras.se.
Ange planens diarienummer BN2015-479. Yttrandet önskas som digitalt textformat för att underlätta
vår sammanställning av inkomna synpunkter. Det går även att skicka synpunkter med brev till Borås
Stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 501 80 Borås.
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-12
1 (3)
2015/SDNV0119
Marie Gerdin
Områdeschef Förskola
Hayne Hedin,
Områdeschef Skola
Yttrande över motionen ”Entreprenörskap i för- och
grundskolan!”
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Motionen ”Entreprenörskap i för- och grundskolan!” avstyrkes.
2. Upprättat yttrande sänds som Stadsdelsnämnden Västers yttrande
till kommunstyrelsen.
Sammanfattning
I motionen ” Entreprenörskap i för- och grundskolan!” föreslås att Borås
Stad bör ta fram en modell för hur man ska jobba med entreprenörskap i
förskolan och grundskolan i samverkan med näringslivet och starta ett
pilotprojekt på någon skola.
Stadsdelsförvaltningens Västers uppfattning är att det inte finns ett behov
av detta. I Läroplanerna framgår det att förskolan och skolan på olika sätt
ska arbeta för att främja entreprenörskap. Stadsdelsförvaltningen Väster
framhåller värdet av att varje enhet tillsammans med respektive
områdesledning själva planerar arbetssätt och metoder utifrån läroplanerna.
Stadsdelsnämnden Väster föreslås avstyrka motionen.
Yttrandet i sin helhet
I motionen ”Entreprenörskap i för- och grundskolan” framhålls vikten av
att Borås förskolor och skolor arbetar med entreprenörskap och
utforskande arbetssätt i tidigare åldrar. Motionären framhåller betydelsen av
att barn och elever får använda sin kreativitet och att ta eget ansvar. Detta
för att utveckla egenskaper som medför initiativrika personer som vågar
starta och driva företag. Detta framhålls som grundläggande för att vi i
framtiden ska kunna ha en bra välfärd för alla. Utifrån detta föreslås att
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-12
2 (3)
2015/SDNV0119
Marie Gerdin
Områdeschef Förskola
Hayne Hedin,
Områdeschef Skola
Borås Stad bör ta fram en modell för hur man ska jobba med
entreprenörskap i förskolan och grundskolan i samverkan med näringslivet
och att starta ett pilotprojekt på någon skola.
Det är värdefullt att förskolan och skolan arbetar med att utveckla
entreprenörskap i tidiga åldrar. Utifrån läroplanen för förskolan ska
förskolan utveckla barnens kreativitet, vilja och lust att lära samt stärka
deras tillit till den egna förmågan. I läroplanen för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet anges att verksamheterna ska bidra till att
eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Det
framgår också att elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende samt vilja
att pröva nya idéer och lösa problem ska stimuleras. Eleverna ska få
möjlighet att ta initiativ och eget ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta
såväl självständigt som tillsammans med andra. Genom läroplanerna
framgår det att förskolan och skolan har ett uppdrag att skapa en
verksamhet där barnen och eleverna utvecklar förmågor som främjar
entreprenörskap.
I Borås Stad finns idag olika möjligheter till stöd i arbetet med att utveckla
det entreprenöriella lärandet. Ett exempel på detta är den
kompetensutveckling som erbjuds av Navet. Flera förskolor i Väster har
idag pågående projekt i samarbete med dem. Skolorna i Borås Stad har
utifrån handlingsplanen ”Lust att lära” inlett ett samarbete med företag och
företagarföreningar för att skapa samverkan mellan näringsliv och skola.
Stadsdelsförvaltningens Västers uppfattning är att det inte finns ett behov
av att ta fram en särskild modell eller att starta ett pilotprojekt på en skola
för att främja arbetet med entreprenörskap. I Läroplanerna framgår det att
förskolan och skolan på olika sätt ska arbeta för att främja entreprenörskap.
Stadsdelsförvaltningen Väster framhåller värdet av att varje enhet
tillsammans med respektive områdesledning själva planerar arbettsätt och
metoder utifrån läroplanerna.
Stadsdelsnämnden Väster föreslås avstyrka motionen
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-12
Marie Gerdin
Områdeschef Förskola
Hayne Hedin,
Områdeschef Skola
Samverkan
Ärendet har inte varit föremål för samverkan.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
3 (3)
2015/SDNV0119
MOTION
ANNE-MARIE EKSTRÖM
2015-05-27
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Entreprenörskap i för- och grundskolan!
Idag är många gymnasieungdomar engagerade i Ung Företagsamhet. Vi behöver fler personer
som vågar starta och driva företag. Ung Företagsamhet är en bra lärdom där man lär sig hur ett
företag fungerar. Man lär sig ta ansvar, företagandets grunder och får använda sin kreativa
förmåga. Många får upp ögonen för företagande och går vidare och startar egna företag när de
slutat skolan.
Men varför vänta ända till gymnasiet när man kan börja redan i förskolan med entreprenörskap
och utforskande arbetssätt. Det finns flera organisationer som har utarbetat metoder och
inspirationsmaterial för hur man kan arbeta. Framtidsfrön och Snilleblixtarna är två exempel.
Syftet är inte att skapa företagare i förskolan eller skolan utan att tidigt få unga att använda sin
kreativitet och ta ansvar. Jag tror att det vore värdefullt att Borås skolor satsar på att arbeta mer
med entreprenörskap i tidiga åldrar som sedan kanske fortsätter inom Ung företagsamhet.
Sverige behöver fler företag. Det är företagande och att det finns initiativrika personer som vågar
starta och driva företag, som är grunden för att vi ska kunna ha en bra välfärd för alla.
Alla unga som är med i något entreprenörskapsprogram kommer inte att bli företagare men den
erfarenhet av eget ansvar och initiativförmåga som man lär sig är användbar oavsett vad man
kommer att syssla med i framtiden.
Borås Stad bör ta fram en modell för hur man ska jobba med entreprenörskap i förskolan och
grundskolan i samverkan med näringslivet. Förslagsvis ges uppdraget till Utvecklingsenheten i
Stadsdel Norr att ta fram denna modell och starta ett pilotprojekt på någon skola.
Kommunfullmäktige föreslås besluta att
Uppdra åt Stadsdel Norr att ta fram en modell för hur man jobbar med entreprenörskap i förskolan och
grundskolan i samverkan med näringslivet och starta ett pilotprojekt på någon skola.
Anne-Marie Ekström (FP)
1 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-21
2015/SDNV0147
Kåre Öhrstig
Verksamhetsutvecklare
033-35 8260
Yttrande över motion ”Inför socialtjänsten online”
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Tillstyrka motionen och förslå att utredningen genomförs
tillsammans med övriga uppdrag inför ny nämnd och
förvaltningsorganisation 2017
2. Översända upprättat yttrande som Stadsdelsnämnden Väster
yttrande till Kommunstyrelsen
Sammanfattning
Onlinetjänster inom Socialtjänstens verksamhetsfält blir allt vanligare i
landets kommuner. Att få tillgång till kommunala tjänster 24 timmar om
dygnet kommer inom kommunernas samtliga verksamhetsfällt med all
största sannolikhet bli allt vanligare. En kommun som vill bli betraktad som
framsynt och bemötande utvecklar den internetbaserade onlineservicen,
chattar, frågor och svar, blankettservice m.m.
Yttrandet i sin helhet
På flera håll i landet startar socialtjänsten onlinetjänster. Främsta syftet
synes vara att nå nya målgrupper, vägleda de som behöver hjälp och
förebygga psykisk ohälsa i ett tidigt skede.
Malmös rådgivning är den första kommunalt drivna chatten i Sverige och
har därmed blivit förebild för flera andra kommuner. Tidigare har chattstöd
online mest erbjudits av organisationer som till exempel, Tjejzonen, Bris
eller Rädda barnen.
Onlinetjänstens styrka är möjligheten till anonymitet och kanske medverkar
den också till att många överhuvudtaget tar en första kontakt.
Anonymiteten är samtidigt ett etiskt dilemma eftersom Socialtjänsten är en
myndighet och som vissa har anmälningsplikt till. De flesta chattarna/frågor
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-21
2 (5)
2015/SDNV0147
Kåre Öhrstig
Verksamhetsutvecklare
033-35 8260
och svar lär handla om relationsproblem, oro och droger. Onlinetjänsterna
kompletterar kommunernas informativa webbsidor på det sättet att
medborgarna får svar på sin fråga utan att behöva söka bland webbsidornas
ibland omfattande texter.
Projekt och utredningar inom området
2011 beslutar regeringen om projektfinansiering till Surfa Lugnt för att ta
fram en utbildning till landets socialtjänster kring internet som kanal till
unga. I pressmedelandet skriver regeringen att idag utspelar sig ungas vardag
lika mycket på nätet som i den fysiska verkligheten. Det ställer helt nya krav
på samhällets olika institutioner, inte minst på socialtjänsten som ska
uppmärksamma unga som behöver stöd. Bristande kunskaper tillsammans
med osäkerhet som råder kring vad socialtjänsten får och inte får göra på
internet hindrar att nätet fullt ut används som arena för kontakt med unga.
Regeringen beviljade projektfinansiering till Surfa Lugnt för att ta fram
utbildningsförslag till landets socialtjänster kring internet och förstudie i
pilotkommunerna Stockholms Stad och Karlskrona kommun.
2012 presenterar Socialförvaltningen i Stockholm avdelningen för
stadsövergripande sociala frågor en omfattande utredning som
dokumenterades i rapporten ”INTERNET SOM ETT VERKTYG I DET
SOCIALA ARBETET MED KLIENTER I STOCKHOLMS STAD”
Syftet med rapporen var att utreda hur och vilka förutsättningar som finns
för att bedriva ett socialt arbete på internet inom Stockholms stad. Samt att
skapa ett underlag för framtagandet av en handbok. Även kontakter via sms
ingick i rapporten eftersom sms-kommunikation i allt högre utsträckning
görs via internet istället för via telenätet. Samma lagar reglerar i
myndigheters kommunikation via sms som via e-post.
Social resursnämnden i Göteborg beslutade 2008 att låta genomföra en
utredning för att utröna vilka möjligheter socialtjänsten har att nå utsatta
barn och unga på nätet. Idag när allt större del av barn och ungas
kommunikation och samvaro sker via Internet hur ska socialtjänsten
förhålla sig till utsatta barn och unga på Internet, behövs socialtjänsten
online?
3 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-21
2015/SDNV0147
Kåre Öhrstig
Verksamhetsutvecklare
033-35 8260
Exempel från kommuner som finns online
Malmö
”Soctanter på nätet”
Sveriges första socialrådgivning på Internet vägleder dig i dina bekymmer.
På Soctanter på nätet kan du:

ställa anonyma frågor kring missbruk, relationer, mobbning,
hemtjänst och andra sociala frågor

diskutera med andra - skriv en egen kommentar till något som
engagerar dig

titta in och ta del av skrivna inlägg
Din fråga besvaras så snabbt som möjligt av personal inom socialtjänsten.
Vid brådskande fall, kontakta din stadsdel eller Social jour, 040-34 56 78
(efter kontorstid).
Malmö har en ungdomschatt vilken ingår i socialrådgivningen där unga
mellan 12-21 år kan söka stöd online och vara anonyma, även föräldrar kan
chatta med socionomerna som bemannar chatten.
Mörbylånga
Socialtjänsten på nätet är en socialrådgivning som vägleder
dig i dina bekymmer
På Socialtjänsten på nätet kan du:
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-21
4 (5)
2015/SDNV0147
Kåre Öhrstig
Verksamhetsutvecklare
033-35 8260
ställa anonyma frågor kring missbruk, relationer, mobbning,
ekonomi och andra sociala frågor
 diskutera med andra - skriv en egen kommentar till något som
engagerar dig
 titta in och ta del av skrivna inlägg
Din fråga besvaras av socionomer av socialtjänsten under kontorstid inom
en vecka.

Tyresö, Nacka och Värmdö kommun
Välkommen till Fråga soc!
Här kan du ställa frågor och få svar från socialtjänsten i Nacka, Tyresö och
Värmdö, använd formuläret nedan. Skriv inte ditt namn då du ställer din
fråga, hos oss är du anonym. I menyn till vänster hittar du tidigare frågor
och svar inom olika områden.
Kontakta oss när du vill -vi har alltid öppet!
Du kan fråga om allt som rör socialtjänsten, till exempel missbruk, relationer,
barn, ungdomar, försörjningsstöd, föräldrastöd eller något annat du undrar
över. Du kan också läsa tidigare frågor och svar. Vi som svarar är socionomer
och vi räknar med att publicera ditt svar inom fem arbetsdagar. Under semester
och storhelger kan det dock ta längre tid.
Frågorna bearbetas av oss som arbetar med Fråga soc. Vi publicerar fråga och
svar på webbsidan, och skickar inte vårt svar direkt till dig som frågar. Vill du ha
personlig kontakt, se ”Kontakta oss” i högerspalten. Vi godkänner frågan innan
den publiceras på sidan. Oseriösa eller stötande frågor publiceras inte.
Är frågan redan ställd? Kanske någon redan ställt en fråga om det du undrar
över... kika under menyerna till vänster och se om du hittar "din" fråga!
Frågorna ska inte gå att spåra till dig som enskild person. Därför kan vi vara
Tvungna att ändra vissa uppgifter i frågan. Detta gör vi för att säkerställa
anonymitet och skydda frågeställarens identitet.
Skriv inte ut ditt namn eller andra uppgifter som gör att du kan identifieras.
5 (5)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-21
2015/SDNV0147
Kåre Öhrstig
Verksamhetsutvecklare
033-35 8260
Enligt lagen måste vi i vissa fall göra en anmälan om att någon far illa till
socialtjänsten om vi vet vem det är.
Om du vill göra en anmälan eller har akuta frågor se kontaktuppgifter i
högerspalten.
Tidaholm
När du chattar med oss kan du välja om du vill berätta vem du är eller vara
anonym. Om du inte vill säga vem du är så kan vi ändå svara på dina frågor.
Alla på Socialtjänsten (vi som svarar i chatten) har dock anmälningsskyldighet.
Det betyder att om vi blir väldigt oroliga för någon som är under 18 år så
kommer vi att göra allt vi kan för att kunna hjälpa den personen.
Vill du veta mer om chatten kan du klicka på dokumentet som heter
Frågor och svar, till höger på sidan.
Stockholms stad
Välkommen till Stockholms stads Socialrådgivning på nätet
Här kan du få råd och stöd i socialtjänstfrågor genom att skicka in en fråga
(och få svar inom tre arbetsdagar) via vårt webbformulär eller genom att
chatta med någon av våra rådgivare.
Samverkan
Ärendet har inte varit aktuellt för samverkan i LSG eller FSG.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
Motion till Kommunfullmäktige 2015-05-28
Moderaterna
Inför socialtjänsten online!
För de flesta barn och unga är internet idag en självklarhet. Bland barn mellan 11 och 16 år befinner sig 6 av 10
på internet enligt Svenskarna och internet (2012). Internet är ett kommunikationsforum, ett medel att nå nya
världar och en informationskälla. Internet är en integrerad del av barn och ungas vardag där den virtuella och
den icke-virtuella världen inte alltid har en tydlig skiljelinje sinsemellan. Ny informations- och
kommunikationsteknologi innebär att internet idag även är tillgängligt via de flesta mobiltelefoner. Mer eller
mindre alla sociala företeelser har idag sin motsvarighet på internet. Det gäller allt från nätverkande och
dejtande till shopping och informationssökande men det gäller även negativa sociala företeelser så som till
exempel mobbning, sexuell exploatering och självskadebeteende.
Kränkningar, övergrepp, trakasserier och mobbning rapporteras idag ofta med koppling till internet. Enligt
Datainspektionens rapport ”Ungdomar och integritet” uppger varannan ungdom (14-18 år) att de utsatts för
kränkningar och mobbning på nätet. Barn och unga som befinner sig i utsatta livssituationer löper även på
internet, precis som i den fysiska verkligheten, större risk att råka illa ut. När föräldrastödet brister är det
samhällets skyldighet att gå in med adekvat stöd och hjälp. Socialtjänsten är den myndighet som är ytterst
ansvarig för att barn som behöver skydd och stöd får det.
Flera svenska kommuner har infört socialtjänst online – en ny kontaktyta med socialtjänsten både för befintliga
klienter men också för den som vill ställa frågor om missbruk, våld, försörjningsstöd mm. Erfarenheter från de
kommuner som har etablerade socialtjänstforum på internet är bland annat att de fått en ökad kunskap om
barns och ungas utsatthet på nätet, möjligheter att nå barn och unga som man inte skulle kommit i kontakt
med annars, att anonymiteten gör att ungdomar kan prata om svåra saker lättare, och att man lättare når ut
med information om riskbeteende.
Moderaterna vill att Borås ansluter sig till de kommuner som erbjuder en socialtjänst online. Det finns flera
tänkbara arbetsformer. Nätvandring där socialtjänsten aktivt tar kontakter med ungdomar som bedöms finnas i
någon sorts riskzon och där nätkontakten kan leda till kontakter offline. Chattar som är bemannade av kunnig
personal har med framgång använts av BRIS, Friends och RKUF. Genom socialrådgivande/samhällsvägledande
forum kan socialsekreterare svara på anonyma frågor som kan läsas av alla. En annan tänkbar arbetsform för
socialtjänsten på nätet är informationsinsamlande och kartläggande verksamhet i det förebyggande arbetet.
Med anledning av ovanstående föreslår vi Kommunfullmäktige besluta att:
-
-
Ge Stadsdelsnämnden Väster i samverkan med Sociala omsorgsnämnden i uppdrag att utifrån
socialtjänstlagen utreda socialtjänstens roll på internet avseende möjligheter, begränsningar och
tänkbara arbetsformer.
Ge Stadsdelsnämnden Väster i samverkan med Sociala omsorgsnämnden i uppdrag att efter
genomförd utredning om möjligt införa en socialtjänst online.
Marie Fridén (M)
Vivi Roswall (M)
Annette Carlson (M)
1 (1)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-09-30
2015/SDNV0161
Anita Gyllensten
Utredningssekreterare
033-35 38 54
Yttrande över samråd detaljplan för del av Viared,
Viared 8:110 m.fl.– Prognosgatan
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Godkänna upprättat samrådsyttrande
2. Översända yttrandet som Stadsdelsnämnden Västers yttrande till
Samhällsbyggnadsnämnden
Yttrandet i sin helhet
Detaljplanen är sänd för samråd till Stadsdelsnämnden Väster. Planens syfte
är att ändra markanvändning för delar av en mossmark till industritomter.
Enligt behovsbedömningen avseende betydande miljöpåverkan krävs
kompensationsåtgärder för att minimera påverkan på mossen. I planen har
det införts att åtgärder ska utföras.
Planen väntas tillföra nya arbetstillfällen. Industriområdet har god
tillgänglighet för gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik.
Det finns inte något att erinra mot förslaget till detaljplan.
Samverkan
Ärendet har inte varit aktuellt för samverkan i LSG eller FSG
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef
Inbjudan till samråd för detaljplan för del av Viared, Viared 8:110
m.fl. - Prognosgatan, Borås Stad
Planens syfte är att ändra markanvändningen för delar av en mossmark till industritomter.
Förändringen ger tomter som är bättre lämpade för tänkt exploatering. Planen förändrar
industritomternas avgränsning intill den östra delen av mossen. Samtidigt justeras några
bestämmelser i redan planlagda delar av verksamhetsområdet Viared Västra.
Kompensationsåtgärder kommer att göras för att mossmark tas i anspråk.
En behovsbedömning har gjorts som visar att planen inte medför betydande miljöpåverkan.
Slutsatsen är att miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning, MKB, inte behövs.
Planhandlingarna finns tillgängliga på vår hemsida: www.boras.se/detaljplan. Där finns även
utredningar som utgör underlag för planen.
Inbjudna att lämna synpunkter är sakägare, kommunala remissinstanser och andra som har ett
väsentligt intresse i frågan. Fastighetsägare ombeds informera eventuella hyresgäster om
innehållet i detta brev. Den som inte yttrat sig skriftligt senast granskningsskedet kan förlora
rätten att överklaga.
Samrådstiden pågår den 25 september – den 2 november.
Om inga synpunkter emot detaljplanen inkommer inom samrådstiden, tolkas detta som
remissinstansens/sakägarens godkännande av planförslaget.
Synpunkter till
Skicka dina synpunkter/remissvar senast den 2 november via e-post till
detaljplanering@boras.se. Ange planens diarienummer BN2015-397. Yttrandet önskas som
digitalt textformat för att underlätta vår sammanställning av inkomna synpunkter. Det går även
att skicka synpunkter med brev till Borås Stad, Samhällsbyggnadsnämnden, 501 80 Borås.
Vänliga hälsningar
Birgitta Höök
Detaljplaneavdelningen
----------------------------------------------------------------------------Borås Stad - Planavdelningen - Samhällsbyggnadsförvaltningen
Besöksadress: Stadshuset, Kungsgatan 55
Postadress: 501 80 Borås
Tfn: 033-35 85 11
Webbplats: boras.se/detaljplan
Twitter: @detaljplanboras
1 (1)
TJÄNSTESKRIVELSE
2015-10-13
2015/SDNV0176
Kristina Janze
Nämndsekreterare
033-35 3666
Arvode för deltagande på konferensen
Integrationsdagen
Förslag till beslut
Stadsdelsnämnden Väster föreslås besluta att:
1. Godkänna utbetalning av arvode för deltagande på konferensen
Integrationsdagen den 3 november 2015 i enlighet med gällande
reglemente.
Yttrandet i sin helhet
Den 3 november 2015 arrangerar Borås Stad en konferens kallad
Integrationsdagen på Stadsteatern i Kulturhuset. Konferensen innefattar
förläsningar och debatter gällande integration.
Seminariet är arvodesgrundat enligt § 9 b i ”Bestämmelser om ersättning till
kommunens förtroendevalda 2015-2018”, under förutsättning att
Stadsdelsnämnden Väster fattar beslut om att arvode och förlorad
arbetsinkomst ska utbetalas.
Samverkan
Ärendet har inte varit föremål för samverkan.
STADSDELSFÖRVALTNINGEN VÄSTER
Monica Svensson
Stadsdelschef