1/5 Utbildningsnämnden Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Utbildningsförvaltningen Handläggare: Integrationsgruppen: Tommy Pettersson, Birgitta Eskilsson, Agneta Eriksson och Ann-Charlotte Mellgren Sernemo Telefon: 0523-61 32 74 E-post: ann-charlotte.mellgrensernemo@lysekil.se Behov av extra medel för att skapa struktur kring nyanlända barn/elever Dnr: UBN 2015-81 Bakgrund I vår förvaltning har vi ca 500 barn och elever med annat modersmål än svenska. De finns i hela vårt skolsystem, från förskola upp till gymnasium och vuxenutbildning. Dessa elever kräver stora insatser på många olika plan och det är viktigt för hela kommunen att vi har en god samordning, arbetar med integration, men främst också erbjuder en god och anpassad studiegång. En lyckad skolgång är en viktig säkerhetsaspekt mot utanförskap och kriminalitet. Förutsättningarna för att möta dessa elever ser olika ut inom olika delar av vårt skolsystem, så det är av största vikt att vi som ett första steg skapar en basnivå och arbetar övergripande. Vi har under de senaste åren haft sjunkande resultat i vår kommun. En av anledningarna är att elever som kommer sent till Sverige har svårigheter att klara betygskraven främst på grund av språksvårigheter. Ju senare en elev startar grundskolan ju större insatser krävs för att ge eleven chans att nå målen för grundskolan. Att stärka det svenska språket är därför av vikt för att öka möjligheter att nå uppställda kunskapskrav. Det tenderar idag också att bli en ökande grupp elever som fastnar i skolsystemet på gymnasie- och vuxennivå då det saknas ett strukturerat arbete att komma ut i studier och arbetsliv. Genomsnittligt meritvärde 2012 2013 2014 Lysekil 216,2 216,5 206,9 Riket 211,4 213,1 211,0 Lysekils kommun, 453 80 Lysekil | Tel: 0523-61 30 00 | Fax: 0523-61 37 12 | registrator@lysekil.se | www.lysekil.se 2/5 Källa: Siris Skolverket Meritvärdet har sjunkit. Högst meritvärde hade vi några år innan 2012 – det låg då på 226. Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till Gy-skola 2012 2013 2014 Lysekil 91,4 87,7 80,3 Riket 87,5 87,6 75,9 Källa: Siris Skolverket Andelen elever som ej var behöriga till gymnasiet under 2014 har ökat med 7,4 procentenheter. Andelen elever med fullständiga betyg i alla ämnen, åk 9 71,5 2012 2013 2014 79,10% 81,50% 71,50% Källa: Siris Skolverket Högst låg värdena när vi hade höga meritvärden. Då var andelen elever med fullständiga betyg över 94 %. Då vi har tagit emot många nyanlända under kort period, utan att få extra budgetmedel har vi också varit tvungna att omfördela i befintlig organisation och budget. Detta får till följd att vi inte kan ge våra andra elever den undervisning och det stöd som de enligt lag har rätt till. Därav sjunker många elevers resultat och vi får fler elever som går ut grundskolan utan fullständiga betyg. IM programmen på gymnasienivå ökar. En stor oro är det utanförskap som kan bli följd av misslyckade studier och bristen på resurser att arbeta med integration. Vi har idag en tilltagande våldssituation och oroligheter kring fritidsgård och öppen idrottsanläggning som gör att våra barn och elever känner otrygghet och där idrottsföreningar och skola ibland har svårt att bedriva idrott. Tankar kring basorganisation Då vi har många barn och elever, i alla olika åldrar och med olika förutsättningar med sig, samt det faktum att regeringen avser att lagstifta om kartläggning, finns ett stort behov av en förvaltningssamordnare, 100 %, för denna grupp, något som inte finns idag. Förvaltningsamordnaren tar emot, ordnar möten med berörda, sammanställer uppgifter av olika slag, synkroniserar insatser, kartlägger färdigheter och kan arbeta med validering av tidigare kunskaper. Vidare samordnas modersmål, studiehandledning etc. innan barnet/eleven placeras på en skolenhet. 3/5 Samordnaren har också ett uppföljningsansvar och ska stötta verksamheten med elevens utveckling i fokus. Som en del i sitt uppdrag samverkar samordnaren med region/länsstyrelse och andra myndigheter, samt bevakar nyheter/möjligheter att söka medel från exempelvis Skolverket. Samordnaren bör, organisatoriskt, vara placerad på förvaltningsnivå och på sikt kanske också ha fördelningsansvar över de resurser som rör dessa elever. På respektive skolenhet ska erbjudas det dessa elever enligt lag har rätt till, d.v.s. förberedelse att delta i svensk skola/undervisning, stöd, t.ex. tekniska hjälpmedel, specialstöd, studiehandledning och svenska som andraspråksundervisning. Dessa resurser kan styras om efter behov/antal. Detta område behöver i dagsläget förstärkas då det inte finns budgeterade medel för detta. Förutom personella förstärkningar finns ett stort behov av ett centralt konto som täcker de tolkkostander som verksamheterna behöver. Sammanfattning av förslaget: Arbetsgrupp och samordnare behöver jobba vidare med hela konceptet kring hur Lysekils kommun ska arbeta med dessa elever, hur vi ska organisera oss, hur vi ska arbeta med integration etc. Därav kommer frågan om medel behöva justeras ytterligare, både mellan enheter men det kan också vara så att vi behöver ytterligare medel på sikt för att hantera denna växande grupp barn/elever. Arbetet med skolpeng kopplat till elev med tilläggbelopp för dessa elever behöver fortlöpa. I första steget behöver vi täcka de kostnader vi har idag. Intäkter 60 % tilldelas Utbildningsförvaltningen av de statliga medel som tillkommer kommunen. Ekonomiavdelningen har svårt att helt beräkna dessa medel men svarar: ”Beloppet som kommer till kassan under 2015 inte att delas ut till fullo under 2015. Belopp som avser 2013 delas ut, halva beloppet 2014 delas ut och resterande kommer att läggas på balansen till nästkommande år. Med ovan som mall och februari som prognosmånad kommer totala beloppet till nämnden att vara 1470 tkr. beloppet som kommer till kassan under 2015 inte att delas ut till fullo under 2015. Belopp som avser 2013 delas ut, halva beloppet 2014 delas ut och resterande kommer att läggas på balansen till nästkommande år. Med ovan som mall och februari som prognosmånad kommer totala beloppet till nämnden att vara 1470 tkr.” 4/5 Dessa medel täcker nästan kostnaderna för: Kostnad Lagkrav 1 tjänst inkl. PO 590 tkr Prop. 2014/15:45 Kartläggning och mottagande av nyanlända Lärare förberedelseklass 1 tjänst inkl. PO 550 tkr Åk 1-6 Prop. 2014/15:45 Kartläggning och mottagande av nyanlända Skollagen 2010:800 Rätt till stöd och särskilt stöd Samordnare förvaltningsnivå Lärare förberedelseklass 1 tjänst inkl. PO 550 tkr åk 7-9 Prop. 2014/15:45 Kartläggning och mottagande av nyanlända Skollagen 2010:800 Rätt till stöd och särskilt stöd Utöver detta har vi lagstyrda kostnader som vi inte kan täcka inom befintlig budget: Prioritering SVA-lärare åk 1-6 1 tjänst inkl. PO Skollag 2010:800 550 tkr Rätt till undervisning i svenska som 1 andraspråk SVA-lärare åk 7-9 1 tjänst inkl. PO Skollag 2010:800 550 tkr Rätt till undervisning i svenska som 1 andraspråk Summa prio 1 1,1 milj. kronor 140 tkr Tolkkostnader 400 tolktillfällen/läsår a’ 350 kr (30 2 min telefontolk). Skollagen 2010:800 Utvecklingssamtal 2 ggr/läsår 5/5 Tolkkostnader 70 tkr Studiehandledning åk F-6 350 tkr Studiehandledning åk 7-9 Språkstödjare förskolan 350 tkr 90 tkr 910 tkr Summa prio 2 Modersmålsunderv 350 tkr isning Summa prio 3 350 tkr Summa totalt: 2 miljoner 360 tkr Skollagen 2010:800 Enstaka tolktillfällen med tolk på plats a’ 700 kr/ 30 min Skolförordningen 2011:185 Kap 5 § 4 2 Skolförordningen 2011:185 Kap 5§4 0,2 tjänst. Tidig insats för att minska risk för framtida behov av stöd, 2 Skolförordningen 2011:185 Kap 5 § 7 3 Förslag till beslut Nämnden beslutar att godkänna redovisat förslag. Integrationsgruppen: Agnetha Eriksson, Tommy Pettersson, Birgitta Eskilsson och Ann-Charlotte Mellgren Sernemo …………………………………………………… Pia Alhäll Förvaltningschef 2 2