Våga Visa rapport Trappgränd 2015
Trappgränds Montessoriförskola Danderyds kommun Gunilla Biehl Nacka kommun Kristina Laestander Roos Nacka kommun Vecka 19-20 2015 Innehållsförteckning VÅGA VISA_____________________________________________________________ 3 FAKTADEL _____________________________________________________________ 4 Fakta om enheten ____________________________________________________________________ 4 Statistik ____________________________________________________________________________ 4 Organisation /Ledning_________________________________________________________________ 4 OBSERVATIONENS METOD _____________________________________________ 4 SAMMANFATTNING ____________________________________________________ 5 Sammanfattande slutsats _______________________________________________________________ 5 Starka sidor _________________________________________________________________________ 5 Förbättringsområden _________________________________________________________________ 5 MÅLOMRÅDEN ________________________________________________________ 6 Normer och värden ___________________________________________________________________ 6 Utveckling och lärande ________________________________________________________________ 7 Ansvar och inflytande för barn _________________________________________________________ 11 Förskolechefens ansvar _______________________________________________________________ 13 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION __________________________ 15 REFERENSER _________________________________________________________ 16 2 20150602 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola genom att utvärdera verksamheten på uppdrag av de politiska nämnderna i respektive kommun. Metoderna omfattar idag tre delar: kundenkät, pedagogers självvärdering samt kollegiala observationer, och genomförs i både kommunala och fristående förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. VÅGA VISA: baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas förskolor och skolor sprider goda exempel och bidrar till lärande och utveckling Observationer inom Våga Visa Observationerna genomförs av erfarna pedagoger och skolledare med pedagogisk högskoleutbildning. Observatörerna bildar lag som besöker en förskola i en annan kommun. Observationerna utgår från läroplanerna och gäller följande målområden: Normer och värden Utveckling och lärande Ansvar och inflytande för barn Förskolechefens ansvar Observatörerna skriver en rapport där de beskriver och bedömer förskolans arbete och resultat inom målområden, baserat på Observationer i verksamheten Intervjuer med personal och skolledning samt samtal med barn Förskolans styrdokument Även fördjupade observationer kan genomföras, när kommunen beslutat om det. I fördjupade observationer avser observationen ett par av målområdena och eventuellt särskilda frågeställningar. Mer information finns på VÅGA VISA:s hemsida på www.ekero.se/vagavisa 3 20150602 FAKTADEL Fakta om enheten Förskolan/delenhetens namn: Är verksamheten kommunal eller fristående? (Koncern) Avdelningar Tillagningskök eller catering Har förskolan någon profilering? Typ av demografiskt upptagningsområde Trappgränds montessoriförskola kommunal 3 Tillagningskök Montessoripedagogik Villaområde Statistik Antal barn: Antal pedagogisk personal (heltidstjänster/årsarbetare) Antal barn/årsarbetare Antal personal med förskollärarexamen (åa) Förskolechef (åa) Övrig ledning (åa) 60 11,37 (inkl förstärkningstimmar för BIBS-barn f n 4 st) 5,27 5 + 1 montessorilärare (dessutom en tjänstledig förskollärare som nu ersätts av en barnskötare) Ca 35 % Ingen pedagog med administrativ tid Organisation /Ledning Beskriv hur förskolan är organiserad. Observera att inga namn ska anges. Ledningsgrupp, pedagoggrupp I samverkansgrupp, 1 pedagoggrupp Arbetslag eller liknande kring vilka barngrupper personalen är organiserad. 3 arbetslag 1 med barn 1-3 år, 17 barn 2 med barn 3-5 år, 21 resp 22 barn OBSERVATIONENS METOD Observationen genomförs vecka 19- 20 under 6 dagar; halva tiden i förskolan och resterande tid för rapportskrivande. Inför observationen läser vi förskolans dokument. Vi deltar i förskolans olika aktiviteter inne och ute och samtalar med barn och pedagoger under pågående verksamhet. Intervjuer sker vid olika tillfällen med förskolechefen och med förskolans avdelningsansvariga pedagoger från de tre avdelningarna. Observationen har sin utgångspunkt i de olika målområdena i förskolans läroplan och Våga Visa – metodbok. 4 20150602 SAMMANFATTNING Sammanfattande slutsats Trappgränds Montessoriförskola startade sin verksamhet 1980. Förskolan inryms i en fristående byggnad och såväl lokaler som utelekplats är rymliga och ändamålsenliga. Stocksund är närmaste centrum, skog finns inpå knutarna och ängar inom gångavstånd. Vi möter glada barn, engagerade pedagoger och förskolan präglas av trygghet och arbetsro. Alla bemöter varandra respektfullt och förskolechefen leder verksamheten med ett medvetet och genomtänkt arbetssätt. I förskolan finns struktur och varierade arbetssätt som stöd för barnens lärande. Barnen är i centrum, de blir lyssnade på och ges inflytande för sitt lärande. Bland de förbättringsområden vi identifierar finns utveckling av såväl pedagogisk dokumentation och teknikanvändning för barnen. Vi ser vissa skillnader mellan de äldre barnens avdelningar och de yngres, vilket gör att det behövs en samsyn i förskolans arbetslag om de pedagogiska kvalitétsfrågorna, samt fungerande rutiner för reflektion och utvärdering. Tillgång till kulturella upplevelser för barnen kan utvecklas. Starka sidor Pedagogerna bemöter barnen med respektfullhet och stort engagemang och har barnen i centrum. Normer och värden sid 6 Verksamheten är strukturerad och erbjuder variation i arbetssätt och Montessorimaterialet stöder barnens kreativa lärande. Utveckling och lärande sid 7 Barnen ges i hög grad möjlighet att ta ansvar över miljön och deras tankar tas tillvara i verksamheten på ett föredömligt sätt. Ansvar och inflytande sid 11 Förskolechefen har kunskap om verksamhetens pedagogiska kvalité och arbetar aktivt med det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefens ansvar sid 13 Förbättringsområden Utveckla pedagogisk dokumentation för att synliggöra lärprocesser och för att ge barnen större delaktighet i sitt lärande. Utveckling och lärande sid 7 Utveckla användningen av modern teknik i verksamheten. Utveckling och lärande sid 7 Skapa en samsyn i förskolan kring kulturella inslag och andra upplevelser i när- och fjärrmiljön som främjar lärandet för barn i alla åldrar. Förskolechefens ansvar sid 13 Att hitta fungerande rutiner för pedagogerna att kontinuerligt reflektera, utvärdera och utveckla verksamheten, samt en utveckling av den pedagogiska kvalitén för de yngre barnen. Förskolechefens ansvar sid 13 5 20150602 MÅLOMRÅDEN Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet På förskolan finns en Likabehandlingsplan som förskolechef och pedagoger utarbetat utifrån kommunens mall. Samtliga pedagoger är förtrogna med planen och de säger vid samtal att den är ett levande dokument i verksamheten. På förskolan startar höstterminens arbete med utökat fokus på värdegrundsarbete. Vi ser att det sitter ”Kompishjärtan” på väggen på de äldre barnens avdelningar, där barnen berättar om tillfällen då de är goda kamrater. Det finns också material för pedagogerna som de kan använda i värdegrundsarbetet med barnen. Under vår observation ser vi att pedagogernas arbete med olikheter och allas lika värde direkt kan kopplas till förskolans Likabehandlingsplan. Vi ser under de äldre barnens arbetsstunder att de samarbetar med olika lekmaterial i mindre ålders- och könsblandade smågrupper. Uppdelade lekar i flick- respektive pojkgrupper ser vi företrädesvis utomhus. Materialet och lokalerna är till övervägande del organiserade för att uppmuntra olika slags lekar. En pedagog säger: ”Montessorimaterialet passar alla barn, oavsett kön”. Vi uppfattar att barnen på förskolan behandlas jämlikt och de olika lärmiljöerna är ett stöd i detta. Under vår observation ser vi få tillfällen då barnens normkritiska uppfattning utmanas. Pedagoger säger att de genom åren haft många tillfällen till samtal om normkritiskt beteende, projekt med barnen om olika levnadsvillkor och att FN- dagen uppmärksammas ur ett barnperspektiv varje år. Förhållningssätt mellan barn och personal Under vår observation ser vi flera exempel på pedagogernas respektfulla, engagerade och närvarande förhållningssätt till barnen. Pedagogerna sätter sig ofta i barnens nivå och visar att de är redo att lyssna. Pedagogerna rör sig mellan rummen och är observanta på vad barnen arbetar med. De säger att vi gärna får ta del av barnens pärmar eller lådor bara vi frågar barnen först, vilket visar på respekt för individens rätt att bestämma själv. Ett annat tillfälle som visar på respektfullt förhållningssätt är när en pedagog ska påminna ett barn om att tvätta händerna och böjer sig då ner på barnets nivå och talat till barnet lågmält för att inte kamraterna ska höra. Vi ser dock några situationer där pedagoger samtalar med varandra om ett specifikt problem de upplever i sin barngrupp, utan att tänka på att barnen lyssnar. Pedagogerna pratar med, som vi uppfattar, en lugn och vänlig samtalston med barnen och vi hör få tillsägelser till dem. Barnen har också en trevlig samtalston till varandra. Vi ser få konflikter eller stressade situationer. Vid några tillfällen ser vi pedagoger som markerar mot barn med handen och säger ”stopp”, med bestämd röst. Arbetsklimat för barn 6 20150602 Vi uppfattar att det råder ett påtagligt lugn på förskolans alla avdelningar. Vi ser att pedagogerna målmedvetet och konsekvent delar upp barnen i mindre grupper, vilket bidrar till lugn och ro och ett arbetsklimat som främjar lärandet. När händerna ska tvättas före maten lotsas barnen till olika tvättställ för att undvika trängsel. Barnen fördelar sig mellan olika aktiviteter och pedagogerna är observanta på barnen. En pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de sällan styr vad barnen ska arbeta med. Hon säger “det är bara när det blir väldigt många barn i samma rum, då kan vi försöka styra om aktiviteterna”. Vi ser att barnen är bekanta med lekmaterialet och vet hur de ska använda det. På avdelningarnas olika rum har pedagogerna skapat ”Rum i rummen” med hyllor och materialet sorterat i olika temaområden. Bedömning i text Det bedrivs till stora delar ett systematiskt arbete mot diskriminering och kränkande behandling utifrån Likabehandlingsplanens intentioner. Det finns i hög grad ett respektfullt förhållningssätt mellan alla i förskolan. Pedagogerna behöver dock skapa en gemensam syn på när och hur “Stopp” ska användas, i syfte att öka barnens förståelse för dess betydelse. Förskolan har ett arbetsklimat som gynnar barnens lärande på ett positivt sätt och verksamheten präglas i stor utsträckning av arbetsro. Det finns till stora delar en gemensam och förankrad syn på värdegrunden bland pedagogerna. Det finns ett aktivt arbete i förskolan med att utveckla förståelse för människors lika värde. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x Utveckling och lärande Beskrivning Hur enheten arbetar för att varje barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga utifrån detta målområde i läroplanen Barnen på de olika avdelningarna möts i uteleken och vid dagens början och slut. Vi ser barnen leka tillsammans över avdelningsgränserna i uteleken och inne på respektive avdelning samarbetar de i olika arbetsstunder. Vi frågar pedagogerna om de samarbetar i exempelvis temaarbeten med någon annan avdelning, eller med aktiviteter för de blivande skolbarnen som går på två av avdelningarna. Pedagogerna säger att varje avdelning har sina teman och femårsarbeten, men att de i arbetslaget kan ge och få tips om det behövs. 7 20150602 Montessoripedagogiken är förskolans röda tråd. Samarbete finns, menar de, genom att förskolans femåringar går gemensamt på två konserter på våren och att tvärgruppsarbeten förekommer med ”Natur och teknik – lådan” och olika experiment. Vi ser inte tvärgruppsarbete under våra observationsdagar. På de äldre barnens avdelningar ser vi många exempel på barnens självständiga och utforskande lärande. Vi uppfattar att förskolans material är allsidigt och lättillgängligt utifrån de olika områden som Montessoripedagogiken erbjuder. Vi hör barnen samtala med varandra och att pedagogerna ofta ställer frågor som leder till samtal dem emellan. Barnen väljer själva vad de vill arbeta med och pedagogerna finns som stöd för dem i olika aktiviteter. När barnen tycker att de är färdiga plockar de först tillbaka material de använt till sin plats på hyllan innan de påbörjar något nytt. Vi ser att förskolans äldre barn arbetar med matematiska material på en matta, andra sitter vid ett bord och skriver bokstäver med hjälp av olika ordkort eller färglägger mallar av bokstäver och figurer. Några barn spelar schack och i verkstan målar barn vid stafflier. Flera barn arbetar med olika praktiska material som att hälla vätska mellan olika kärl. Några barn lägger ett pussel som föreställer solsystemet. Pedagogen har en faktabok tillhands där hon läser om de olika planeterna för barnen. Samma förfarande ser vi när några barn vill veta mer om dinosaurier. I ett angränsande rum har en pedagog ”Röris” med barn i mindre grupper. I en samling kommer handdockan ”Argis” på besök och är arg över allt skräp som hon/ han hittat i skogen. Barnen får berätta om vad de vet om olika kretslopp och de vill gå till skogen dagen efter och plocka bort skräpet. I fönstren står gurkplantor och andra växter som barnen varit med att sätta frön till och på en av avdelningarna gör de experiment med frön som förvaras mörkt och ljust för att se skillnaden i hur fröna växer. Barn och personal samtalar tillsammans om vad som behövs för att plantera och vad växter behöver för att kunna växa och leva. Ett barn som nyligen börjat i förskolan frågar om växterna. En pedagog tar sig genast tid att visa och berätta för barnet. Pedagoger på de yngre barnens avdelning är nära barnens lek, de sitter ofta på golvet och pratar med barnen. Vi hör dem fråga barnen om vad de vill göra och om något barn exempelvis vill höra en saga så läser en pedagog för de som vill det. Efter olika lekstunder uppmuntrar pedagogerna barnen att lägga tillbaka olika saker på sin plats och barnen är med och hjälper till. Pedagogerna berättar att de så ofta som möjligt delar barngruppen i smågrupper för att lättare kunna möta barnen där de är. Då ges bland annat tillfälle till arbete med Montessorimaterialet. Vi ser exempel på detta när en pedagog öppnar skåpet där materialet förvaras och tar fram brickor med en praktisk vardagsövning till de två barn som ska delta. Pedagogen visar hur övningen med att ösa makaroner går till och därefter får barnen pröva. När övningen är slutförd ställs brickorna tillbaka i skåpet. Vi ser inte Montessorimaterialet används av de yngre barnen vid något annat tillfälle under våra observationsdagar, inte heller annat pedagogiskt lekmaterial som finns på hyllorna används i någon större utsträckning. Vi är med i småbarnens samlingar som innehåller “Sångpåsar”. Barnen deltar genom att ta upp små plastdjur som passar ihop med olika sånger som några barn är med och sjunger tillsammans med pedagogen. En fast aktivitet varje vecka är “Röris” och utelek förekommer varje dag. Ibland går de äldsta barnen på avdelningen till närmaste lilla skogsområde. 8 20150602 Hur modern teknik integreras i lärandeprocess På avdelningarna finns en I-pad, för barnen att använda och för pedagogernas arbete. Vi ser på avdelningarna för de äldre barnen att de vid ett par tillfällen ser på bilder eller spelar pedagogiska spel i en I-pad. På en vägg finns en dokumentation som visar foton som barnen varit med och tagit. Pedagoger berättar att det är svårigheter att få en lärplatta att räcka till, eftersom både barn och pedagoger vill använda den vid samma tillfälle. Vi ser ingen annan användning av modern teknik i förskolan. Pedagoger säger att de vid flera tillfällen använt projektor för att visa Utbildningsradions program och vid direktsändning av vårens solförmörkelse. Hur verksamheten anpassas till barn i behov av särskilt stöd På förskolan finns flera barn med behov av särskilt stöd. Det finns flera goda exempel på hur pedagogernas förhållningssätt och engagemang gagnar alla barn. Vi ser hur pedagogerna ger särskilt stöd i sociala kontakter mellan barnen. Pedagoger berättar, och vi kan också se, att i vissa situationer medför arbetet med barn i behov av särskilt stöd stress, både på grund av arbetsbelastning och av oro. Pedagoger berättar att de kan få stöd av expertis från kommunen om de känner behov av detta. När förskolan ansöker om tilläggsbelopp är alltid föräldrarna med i ansökningsförfarandet och i utvärdering av åtgärderna. Hur verksamheten anpassas efter barn med annat modersmål På förskolan finns ett fåtal barn med annat modersmål. Vi ser att pedagogerna uppmärksammat olika språk genom att sätta upp vissa ord på olika språk på väggen. Vi hör också att barns hemspråk uppmärksammas bland annat vid en samling. Pedagoger berättar att de ibland kan benämna saker på olika språk till exempel vid matsituationen. Dokumentation av barns lärande På alla avdelningar har barnen egna pärmar där foton, teckningar etc. samlas av barnen i olika aktiviteter från yngre ålder och uppåt. Pedagogerna berättar att “det är barnen som äger sin pärm och bestämmer vad som ska finnas där”. Några barn visar oss sina pärmar och vi ser att innehållet, med foton, teckningar etc. ger en bild av vad barnet gjort i förskolan. På väggarna i de äldre barnens avdelningar finns olika dokumentationer som i huvudsak visar på vad barnen gjort och pedagogernas beskrivningar av arbetssätt för aktiviteterna. Vi ser inte hur barnen stegvis utvecklar lärandeprocesser, allt från egna hypoteser till deras reflektioner över vad och hur de lärt. I enstaka fall finns delar i en lärandeprocess som exempelvis i en teknikmålning där barnen efter målning fått frågan om vad de lärt sig. “Vi lärde oss att man kan måla med sugrör, gul och blå blev grönt, färger flöt ihop”. På en vägg finns en “världskarta” som några barn har gjort tillsammans och beskrivning av vad de gjort och hur. På avdelningen för de yngre barnen ser vi målningar uppsatta på olika väggar, men inte några dokumenterade lärprocesser. Miljön som stöd för lärandet Förskolan har fasta ramar beträffande lokalernas utformning och Montessoripedagogikens förhållningssätt präglar verksamheten. Förskolan finns i ändamålsenliga och rymliga lokaler 9 20150602 med en varierad lekmiljö ute. De äldre barnens avdelningar har, som vi uppfattar, ett rikt utbud av Montessorimaterial och även annat åldersanpassat förskolematerial. Montessorimaterialet spänner över läroplanens ämnesområden som exempelvis matematik, språk, natur och kultur. Här finns också de praktiska vardagsövningarna upplagda på brickor. Innemiljön på alla avdelningarna har låga hyllor med lekmaterial tillgängligt för barnen och som avskärmningar för olika lekområden. Avdelningen för de yngre barnen har pedagogiskt lekmaterial på hyllor placerade i olika temaområden, som exempelvis konstruktion och skapande. Montessorimaterialet är inte tillgängligt för barnen i någon större utsträckning. Pedagoger berättar för oss att det materialet finns i skåp och tas fram när tillfälle ges. Under våra dagar på förskolan ser vi vid ett tillfälle att pedagogen tar fram material till två barn. Förskolechefen säger att Montessorimaterialet i princip inte är anpassat för barn under tre år. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Besök i bibliotek sker regelbundet, oftare för vissa avdelningar än andra. En pedagog på de äldre barnens avdelning berättar att de ofta besöker biblioteket i små grupper för att kunna ägna varje barn uppmärksamhet vid besöket. På biblioteket har barnen stort inflytande över vilka böcker som lånas, säger hon. Teater besöks av de äldre barnen någon gång per termin. De barn som ska börja skolan till hösten har deltagit i två konserter med klassisk musik inne i stan. Barnen på avdelningen för de yngre har inte tagit del av teater i någon form. De besöker inte heller biblioteket regelbundet. Bedömning i text Miljön och verksamheten är strukturerad och har variation i arbetssätt och material. På de äldre barnens avdelningar förekommer i hög grad utforskande och kreativt arbetssätt inom alla läroplanens områden. Vår bedömning är att verksamheten för förskolans yngre barn behöver utvecklas med arbetssätt som i högre grad utmanar barnen till ett mångsidigt och kreativt lärande. Samarbete förekommer i hög grad mellan barnen på varje avdelning, även mellan barnen och pedagogerna och det finns en dialog mellan pedagogerna. Mellan avdelningarnas verksamheter finns samarbete, men vår bedömning är att detta inte förekommer kontinuerligt i någon större utsträckning. Den röda tråden i förskolan är Montessoripedagogiken. Verksamheten anpassas i hög grad för barn i behov av särskilt stöd och det finns metoder för arbetet. Dokumentationer av varierande slag finns, men vi ser inte att barnen får ställa hypoteser och vi noterar att endast ett fåtal dokumentationer visar på att barnen reflekterat över sitt lärande eller över processen. Det finns skillnader i lärandemiljön på de yngre respektive de äldre barnens avdelningar. 10 20150602 Lärandemiljön för de äldre barnen är till stora delar stimulerande och mångsidig. De yngre barnen erbjuds inte utmaningar för sitt lärande i samma utsträckning. Samverkan med samhället beträffande kulturella upplevelser behöver utvecklas ytterligare i förskolan. De yngre barnen har tillgång till utelekplatsen, men upplevelser i närområdet förekommer i liten utsträckning. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 3 3,0 Mycket god kvalitet 4,0 x Ansvar och inflytande för barn Beskrivning Barns ansvar för det egna lärandet Pedagogerna i förskolan är hela tiden närvarande och fokuserade på barnen. Vi ser att de är tillåtande i att låta barnen prova sina förmågor. Vid matsituationen ges de äldre barnen möjlighet att ta ansvar själva, exempelvis genom att skicka maten till sina kamrater och servera dryck ur kannor i mindre storlek. Vi hör att pedagoger uppmuntrar barnen att själva försöka till exempel hälla upp mjölk. När barnet klarar av det berömmer pedagogen barnet med ord som “Se vad du kan”! Barnen dukar av och skrapar sin tallrik efter maten. På avdelningen för de yngre barnen, ser vi vid de olika borden, att pedagogernas syn på vad barnen klarar själva skiljer sig åt i matsituationen. Vi observerar hallsituationer där barnen tar ansvar för påklädning och pedagogerna finns till hands när något barn behöver hjälp. På de äldre barnens avdelningar finns lekmaterialet placerat i barnens höjd och är tydligt märkt med foton och text. Barnen hittar vad de söker och kan lägga tillbaka lekmaterialen på rätt plats efter att de använt dem så länge de önskat. På de yngre barnens avdelning ser vi att mängden lekmaterial på hyllor som barnen själva kan nå är mer begränsat och att tillgängligt Montessorimaterial saknas till stor del. Vi uppfattar att detta begränsar barnens möjlighet till egna val i lärandesituationerna. Hur barn ges inflytande över verksamheten Vi ser att barnen har möjlighet att själva välja aktiviteter under arbetspassen på avdelningarna för de äldre barnen. Pedagoger berättar att barnen ibland kan få välja om de ska vara ute eller inne under en förmiddag. Lekmaterialet är varierat och barnen ges många valmöjligheter. Pedagogerna berättar att de skriver sina Verksamhetsplaner senare under hösten för att månaderna innan kunna observera vilka intressen och behov barnen har. Det pedagogerna observerar i barngruppen tar de hänsyn till i den fotsatta planeringen. Exempel på teman som barnen initierat är Mumindalen och Rymden. 11 20150602 De yngre barnen har inflytande utifrån sin förmåga. Vi hör att pedagogerna ofta frågar barnen vad de vill göra och de är också delaktiga i de val barnen gör. Vi ser exempel på att pedagogerna omgrupperar barnen, då ett barn tydligt visar vilken aktivitet det vill delta i. Demokratiska arbetsformer Något formellt forum för demokrati finns inte i förskolan, men pedagogerna för de äldre barnen berättar att barnen till viss del kan vara med att ta beslut. I vissa frågor kan de ske via omröstningar och i andra genom resonemang tillsammans. En pedagog berättar att de tydligt nämner för barnen att “nu röstar vi”. Hon säger också att de diskuterar i vilka fall majoritetsbeslut ska gälla eller om beslut ska tas på andra sätt. På avdelningen för de yngre barnen menar pedagogerna att det är svårare med demokratiska arbetsformer för de små, men menar de ändå medvetet försöker läsa av vad barnen vill. Vi uppfattar under vår observation att förskolans pedagoger har ett demokratiskt förhållningssätt i sitt pedagogiska arbete. Samverkan med föräldrar Föräldramöte sker på höstterminen och utvecklingssamtal har pedagogerna med föräldrarna en gång per termin. Förskolan anordnar drop-in-fika och traditionellt luciafriande samt vårfest. Förtroenderåd med föräldrarepresentanter hålls minst två gånger per år, då övergripande frågor diskuteras. När barn placeras i förskolan får vårdnadshavaren besked via mail. De får senare ett brev från avdelningen där barnet ska gå. Inskolningen beräknas sedan ta cirka två veckor, något kortare för äldre barn eller barn som tidigare gått på förskola. Förskolan använder sig av Schoolsoft där pedagogerna lägger in information som föräldrarna kontinuerligt kan följa. Pedagogerna på avdelningen för de yngre barnen strävar efter att skriva veckobrev. På de andra avdelningarna skriver pedagogerna istället månadsbrev då de anser att barnen själva kan berätta om verksamheten för föräldrarna. Pedagogerna berättar att de anser sig ha ett gott samarbete med föräldrarna. De säger också att de, i samtal med föräldrarna, är tydliga med vilka aktiviteter som ingår i förskolans uppdrag. Bedömning i text De äldre barnen ges till stora delar möjlighet att ta ansvar för sitt eget lärande och för miljön. Möjligheten till ansvarstagande för de yngre barnen varierar. Pedagogerna tar i stor utsträckning tillvara barnens tankar och åsikter och barnen ges stort inflytande över verksamheten. Formella forum för demokrati finns i liten utsträckning, men vi bedömer att ett demokratiskt arbetssätt genomsyrar verksamheten. Föräldrarna ges i viss mån möjlighet att påverka utvecklingen och innehållet av verksamheten. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet Mindre god kvalitet God kvalitet 12 20150602 Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 x Förskolechefens ansvar Beskrivning Hur förskolechef leder den pedagogiska verksamheten Förskolechefen har ansvar för ytterligare två förskolor, vilket innebär att hon fördelar sin tid och är en till två dagar per vecka i Trappgränds förskola. I förskolan finns en avdelningsansvarig pedagog på varje avdelning. Dessa bildar tillsammans med förskolechefens en ledningsgrupp. När vi frågar pedagogerna i en intervju om förskolans ledarskap säger de att det är lätt att nå förskolechefen på telefon när hon inte är i förskolan och att hon är väl förtrogen med verksamheten. De tycker att hon har förtroende för dem och deras arbete med barnen och att de får arbeta under eget ansvar. Pedagogiska dilemman kan de rådgöra med varandra om i kollegiet och när det rör sig om mer övergripande frågor vänder de sig till förskolechefen. Pedagogerna säger, när vi frågar om vilket samarbete de har i arbetslaget, att de trivs ihop och samarbetar vid behov i vardagslag. De säger att de diskuterat att ha förskolans barn indelade i tvärgrupper i viss verksamhet, men inte funnit det nödvändigt. Vi frågar förskolechefen om förskolans viktigaste mål och hon säger att med läroplanen som grund är Montessoripedagogiken till god hjälp att nå målen. Hon menar att lärandet utgår från varje barns individuella förmåga och kan ses som en trappa som aldrig tar slut. Målet är att tillgodose varje barns behov i lärandet. Det andra målet hon ser som viktigt är allas lika värde och här ser hon också Montessoripedagogikens förtjänst beträffande det likvärdiga förhållningssättet gentemot barnen. Hon ser ett stort värde i pedagogernas positiva bemötande mot barnen. En sak som hon vill se mer av är pedagogernas analyser av de mål och metoder som kan leda till vidareutveckling. Beträffande sitt pedagogiska ledarskap säger förskolechefen att det är viktigt att möta pedagogerna ”där de är”, men att det också är viktigt att vara tydlig i sitt ledarskap som exempelvis i olika värdegrundsfrågor. Vi frågar pedagogerna vilka utvecklingsområden som behövs och de säger att med mindre barngrupper skulle de få mer tid för barnen och mindre stress. De önskar också att analyser och reflektioner kommer mer i centrum och till det önskar de mer tid som är schemalagd utanför barngruppstiden. Pedagogerna berättar att den planeringstid, som idag finns inlagd på dagtid, ibland utgår på grund av sjukdom eller liknande, vilket skapar stress. I avdelningarnas verksamhetsplaner, deras utvärderingar och i de pedagogiska dokumentationerna läser vi i stor skala vad som har gjorts och mindre av analys av utfört arbete och utvecklingsbehov. Förskolechefen deltar i pedagogmöten vid behov och när hon inte är med har de avdelningsansvariga pedagogerna ansvar för olika samlingar. Varje avdelning har en timmes planeringstid per vecka och de avdelningsansvariga och förskollärarna har individuell planeringstid varje vecka. Det är så vi önskar, men det är inte alltid så det blir på grund av att vi behövs i barngruppen, säger pedagogerna. Arbetsplatsträffar för all personal varje månad leds av förskolechefen och på hösten har hon medarbetarsamtal med pedagogerna. Två gånger 13 20150602 per år har förskolans personal studie/ planeringsdagar. Höstens planeringsdag används till att arbeta med avdelningarnas verksamhetsplaner och på våren får arbetslaget fortbildning i någon form. Det systematiska kvalitetsarbetet En Årsplan för 2015 finns, som visar på det pedagogiska och praktiska arbete som ska utföras månadsvis. I Verksamhetsplanerna 2014-15 beskriver pedagogerna mål och metoder för varje avdelnings arbete med barnen. Planen gör varje avdelning under höstens planeringsdag i oktober. Innehållet baseras på de observationer pedagogerna gjort i barngrupperna sedan terminsstarten. I utvärderingar ht-14 beskriver pedagogerna per avdelning i stort vad de gjort under hösten. Utvärderingarna ligger till grund för fortsatt planering, säger förskolechefen. Föräldraenkätens resultat analyseras tillsammans med föräldrarna. Barnen deltar inte i utvärderingar på ett övergripande plan. I Kvalitetsdokumentet 2014-15 beskrivs verksamhetens innehåll och även analys av resultatet. Utvecklingsförslag som beskrivs är: pedagogisk dokumentation, inköp av fler I-pads till avdelningarna, passande fortbildning relaterad till verksamheten och stöd bland annat till barnens tekniska utveckling. Likabehandlingsplanen enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen 2014-15. Planen innehåller bland annat värdegrund, planering av kartläggning och nulägesanalys, viktiga punkter för förskolans förebyggande arbete, åtgärdsplan och dokumentation. Förskolechefen säger att pedagogerna varit delaktiga i planens innehåll och att den revideras varje höst. Pedagogerna säger att planen är ett levande dokument i deras arbete. Våga Visa föräldraenkäten 2015. Vi kan se att förskolan har ett mycket positivt resultat beträffande bland annat trivsel, trygghet och barnens lärande. Förskolechefen säger att resultatet diskuterats med föräldrarna i Förtroenderådet, där föräldrarna förklarat att orsaken till lägre resultat beträffande exempelvis arbetsro och personalen bemöter flickor och pojkar på samma sätt beror på att de inte vet och har svarat så i enkäten. Möjligheter till kompetensutveckling för personal utifrån verksamhetens behov Pedagogerna får fortlöpande fortbildning som är kopplad till verksamheten och att de försöker ge tid att förmedla nya kunskaper vid exempelvis arbetsplatsmöten, berättar förskolechefen. Exempel på fortbildning under läsåret är kommunikation med tecken, barns språkliga utveckling, även musik. Två pedagoger läser för närvarande sju poäng i naturvetenskap/ teknik. Vårens planeringsdag används till fortbildning för hela arbetslaget. Samverkan och övergångar inom verksamheten och mellan skolformer Vid barnens övergång till förskoleklass hälsar deras nya lärare på i förskolan och därefter inbjuds barnen till besök i skolan vid två tillfällen under våren. Övergångar mellan förskolans avdelningar är smidiga eftersom barnen känner varandra genom exempelvis gemensam utelek och ofta finns syskon på den avdelning dit nya barn kommer. Barnen inbjuds att vara med i verksamheten på sin nya avdelning vid några tillfällen under senare delen av våren. Övergångar till förskoleklass och inom förskolan brukar vara smidiga, säger förskolechefen. 14 20150602 Bedömning i text Förskolechefen har god kunskap om verksamheten innehåll och pedagogiska kvalité. Förskolechef och pedagoger tar gemensamt ansvar för utveckling av verksamheten och hon har stor tillit till deras kunskaper. När hon inte finns på plats i förskolan tar pedagogerna ett eget ansvar. Det råder god stämning och respektfullt bemötande mellan vuxna i förskolan. Samarbetsformer mellan avdelningarna förekommer i liten utsträckning. Förskolechefen bedriver ett systematiskt och dokumenterat kvalitetsarbete i förskolan, där pedagogerna på flera plan är delaktiga. På höstens föräldramöte kommuniceras verksamhetsplaneringen med föräldrarna. Barnen deltar inte i det övergripande arbetet, men är i viss mån delaktiga i planering av verksamheten på sina avdelningar. Metoder och tidsutrymme för uppföljning, utvärdering och analys beträffande mål och metoder finns i viss utsträckning och behöver ytterligare utvecklas. Personalen erbjuds till stora delar sådan fortbildning som är kopplad till verksamhetens behov. Det finns väl fungerande arbete med övergångar såväl inom förskolan som till skolan. Bedömning enligt skala Stora brister i kvalitet 1 1,0 Mindre god kvalitet God kvalitet 2,0 Mycket god kvalitet 3 3,0 4,0 x JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION Observationsår: Förbättringsområden 2010 i tidigare rapport: Reellt inflytande för barnen. Samarbetet mellan avdelningarna/ röd tråd. Koppla kompetensutveckling till utvecklingsområden och förbättra återkopplingen. Nuläge: Åtgärdat. Barnen har idag reellt inflytande. Kvarstår delvis. Avdelningarna samarbetar i viss mån bland annat genom gemensamma öppningar/ stängningar och uteleken. Den röda tråden är Montessoripedagogiken. Åtgärdat. 15 20150602 REFERENSER Dokumentationer: Bilder på förskolans avdelningar och barnens portfolio/mapp maj 2015 Hemsida http://www.danderyd.se/Forskolor/Trappgrands-Montessori Inskolningsschema på Skogstrollet Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014), Trappgränds förskola, Danderyds kommun Likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Verksamhetsåret 2014/15. Danderyds kommun, 2014-11-07 Lpfö98/10, Läroplan för förskolan Pilen, Kundundersökning, mars 2015 Utvärderingar från avdelningarna Verksamhetsplaner från alla avdelningar Våga Visa, Bedömningsmatris Förskola 2015-02-25 Våga Visa, metodbok för observationer 2014 Våga Visa, frågebank vid observation på förskola 2014-06-12 Våga Visa, Observationsrapport, Trappgränds förskola , Danderyds kommun, vecka 42 2010 Årsplan, Trappgränd 2014-15 16 20150602
© Copyright 2024