1. No category

Konserveringsrapporter över
föremål från Alunda, projekt P2176.
Alunda sn, Uppsala
Max Jahrehorn
Rapport februari 2015
K14-74
OXIDER AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning………………………………………………………………………………….
Mål………………………………………………………………………………………
Syfte…………………………………………………………………………………….
Metod……………………………………………………………………………………
Föremålsstatus………………………………………………………………………...
Konservering………………………...…………………………………………………...
Konserveringsrapporter…………………………………………………………………
Omslagsbild: Spiral, f.nr 3 samt 2.
2
2
2
2
2
2
3
Inledning
Materialet kommer från Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala Föremålen består av järn
samt glas.
Sammanlagt består fynden av 9 fyndposter.
Oxider AB har fått uppdraget att utföra konserveringsarbetet. Följande rapport avser arbetets
utförande.
Mål
•
•
•
Dokumentation av de olika föremålen
Konservering av materialet
Dokumentation av uppdraget
Syfte
Det övergripande syftet med konserveringsarbetet är att säkra materialet från fortsatt
nedbrytning. Föroreningar avlägsnas tills nivån för ursprunglig yta nås.
Metod
Varje föremål bedöms individuellt med fokus på läsbarhet och korrosionsgrad. För att
säkerställa informationen innan konservering fotograferas materialet och detaljbilder tas på
speciella eller komplicerade delar. Konserveringsmetoden väljs efter objektens status samt
efter de föroreningar som vidhäftar dess ytor. Metoden skall vara skonsam mot föremålen.
Föremålsstatus
Föroreningarna och korrosionsprodukterna varierar i materialet, allt från tunt sittande jord till
extremt hårda produkter. I många fall är ytorna svåravlästa på grund av krustbildningar.
Konservering
Föroreningar och korrosionsprodukter varierar över föremålens ytor, ibland tunt men även
som tjocka hårda föreningar. I några fall fanns täta, höga krustor. Konserveringsmetoden
valdes efter varje enskilt föremål, efter dess specifika status och nedbrytningsgrad.
Målet med konserveringen var att avlägsna föroreningar på ett sådant sätt att nivån nåddes till
ursprunglig yta om möjligt. Arbetet fram dit var att tillföra så lite kemikalier som möjligt, i
kombination med mekanisk rengöring.
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Spiral
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
2
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
11,28g
Vikt ut:
9,91g
Behandling:
Föremålets ytor är täckta av föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar är relativt jämn.
Spiralen före konservering.
Pilen markera ett bortfall av en mindre krusta.
Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Spiralen efter konservering.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Spiral
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
3
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
19,12g
Vikt ut:
14,54g
Behandling:
Föremålets ytor är helt täckta av kraftiga föroreningar och underliggande nivå med krustbildningar
tycks vara relativt jämn.
Spiralen före konservering.
Spiralen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Spiralen efter konservering, dess avslutande spets ser ut att ha varit inpassad i något
fäste.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Nit, dela av
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
4
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
4,47g
Vikt ut:
3,69g
Behandling:
Niten är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas.
Niten före konservering.
Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Niten efter konservering.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Nyckelax, nyckelhål (låsring).
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
5
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
1,02g
Vikt ut:
0,88g
Behandling:
Detaljen är helt täckt av tjockare föroreningar, endast dess form kan anas.
Föremålet före konservering.
Detaljen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring
så blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
Detaljen efter konservering.
Föremålet påminner starkt om en modern låsring.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Fragment, del av holk?
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
6
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
19,99g
Vikt ut:
17,32g
Behandling:
Detaljen har avbrutna långsidor och är svagt välvd. Föroreningar täcker ytorna och underliggande
struktur indikerar krustbildningar.
Delen före konservering.
Delen bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Delen efter konservering. Pilen
markerar ett område som är lätt välvt
med en svag markerad kant.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Nit med bricka
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
7
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
8,79g
Vikt ut:
6,68g
Behandling:
Niten är helt täckt av föroreningar och endast dess form kan skymtas.
Niten före konservering.
Niten bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
Niten efter konservering.
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Plattare fragment
Material:
Cu-legering/vitmetall?
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
8
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
0,84g
Vikt ut:
0,67g
Behandling:
Detaljen är fragmentarisk och har lätt uppböjda ytterkanter, någon kant är helt invikt. Föremålet är
kraftigt förorenat.
Detaljen före konservering.
Mekanisk rengöring under mikroskop med dentalverktyg och trästicka samt mjuk pensel, för att
avlägsna hårdare föroreningar. För att nå något djupare så rengörs ytorna lätt med EDTA-diNa 1,5-3%
samt följande urlakning i värmt avjoniserat vatten i flera bad. Dehydrering i 95%-ig etanol med
följande kontrollerad torkning. Behandling med BTA 3% i etanol, lufttorkning. Ytorna skyddas med
Inkralack 3% i toluen samt lufttorkas.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Detaljen är mycket ömtålig och spröd. Ett par mindre kolfragment, hårt sittande mot insidans
ytterkant, lämnas. Detta eftersom ett avlägsnande med stor sannolikhet skulle skada föremålet.
Fragmentet bedöms vara i det närmaste helt utkorroderad.
Detaljfotografier på insidans ringar.
Fragmentet efter konservering.
På ett par ställen i ytterkanten finns en mycket tydlig profil samtidigt har insidans botten en mängd
ringar i varandra. Tillsammans med den vita metallen så kan föremålet se om som om den varit
pressad, möjligtvis så är det botten på en tub.
Hanteras varsamt!
2
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Ringspänne med nål
Material:
Järn
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
9
2014-12-04
2015-02-09
Antal:
1
Foto:
Ja
Mått:
Vikt in:
28,02g
Vikt ut:
23,17g
Behandling:
Spännet är kraftigt korroderat med inslag av högre krustbildningar över ytorna. Området mellan ringen
och nålen har tjockare föroreningar.
1
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Ringspännet före konservering.
Spännet bearbetades under mikroskop med skalpell och dentalverktyg. Efter denna grövre rengöring så
blästrades ytorna med aluminiumoxid, där korrosionsprodukter av hårdare och tätare karaktär
avlägsnas. Föremålet urlakades med natriumhydroxid (NaOH) kring en nivå av pH 11, till dess att
kloridhalten är obefintlig i lakvätskan. NaOH avlägsnas ur föremålet genom lakning i ljummet
avjoniserat vatten. Vidare dehydrering med 95%-ig etanol samt torkas.
För att avlägsna och jämna ytorna ytterligare från föroreningar, blästras ytorna återigen, då med
glaspärlor. Dehydrering i etanol samt en kontrollerad torkning. Behandlingen avslutas med att en
ytbehandling läggs i form av Dinitrolpasta som penslas över ytorna, senare appliceras mikrokristallint
vax i pastaform.
2
Konserveringsrapport
MJ
Rapport id: K14-74
Pilen i nedan bild visar ett svagt bandformat mönster, som ringar på nålen. Spännet är mycket kraftigt
korroderad och till stora delar existerar endast dess form av korrosionsprodukter.
Ringspännet efter konservering.
Hanteras varsamt
3
Konserveringsrapport
MJ
Ort/Anläggning:
Kontaktperson:
Rapport id: K14-74
Alunda, projekt P2176. Alunda sn, Uppsala
Helena Hulth
Föremål:
Pärla, tunnformad, gul
Material:
Mått:
Glas
Vikt in:
0,18g
Vikt ut:
0,16g
Fynd nr:
Kons nr:
Datum in:
Datum ut:
12
2014-12-04
2015-02-15
Antal:
1
Foto:
Ja
Behandling:
Pärlan är välbevarad och har tunna föroreningar, dess centrumhål är fyllt.
Pärlan före konservering.
Pärlan rengörs med mjuk pensel under mikroskop, samt placeras i avjoniserat vatten för fortsatt
rengöring samt urlakning. Under arbetet noterades inget avvikande i centrumhålet eller spår efter
glödskal. Dehydrering i steg om 25, 50, 75- och 95%-ig etanol med följande kontrollerad torkning.
Ytskyddas med Paraloid B72 5% i toluen samt lufttorkas.
Pärlan efter konservering.
1
OXIDER AB
Box 980
39129 Kalmar
Telefon: 0722 47 58 58
E-post: max.jahrehorn@oxider.se
Bilaga 7
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1480
Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288
Alunda-Gimo FU.
_________________________________________________________________________________________
Adress:
Kattås
670 20 GLAVA
Telefon:
0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
Bankgiro:
5713-0460
www.vedlab.se
Organisationsnr:
650613-6255
VEDLAB
Vedanatomilabbet
Vedlab rapport 1490
2014-11-21
Vedartsanalyser på material från Uppland, Väg 288 Alunda-Gimo FU.
Uppdragsgivare: Helena Hulth/SAU
Arbetet omfattar 12 kolprov från förundersökningar längs väg 288, sträckan Alunda-Gimo.
Proverna innehåller kol från sju trädslag, al, asp, björk, ek, en, gran och tall. Det finns risk för hög egenålder vid
datering av flera prover. Säkrast datering kommer proverna 4, 13 och 28 att ge.
De tre proven från stolphål innehåller alla kol från björk vilket knappast använts till bärande konstruktioner.
Björkkolet representerar troligtvis någon annan aktivitet i området. Provet från stolphål A 2798 innehåller även
ett fragment kol från tall. Detta kan vara en rest av stolpen men kan också vid datering ge hög egenålder.
Provet från stolphålet A2803 innehåller mycket lite kol men det bör räcka till datering.
Analysresultat
Anl.
ID
Anläggningstyp
Provmängd
Analyserad
mängd
Trädslag
Utplockat
för 14C-dat.
500
2339
2588
2
3
4
Brandgrav
Härd
Ugn
0,3g
0,9g
3,7g
0,1g 1 bit
0,2g 13 bitar
0,4g 7 bitar
Tall 25mg
Ek 29mg
Asp 17mg
2178
6
Brunn
205,7g 16,9g 30 bitar
2590
13
Härd
14,8g
<0,1g 2 bitar
2901
3091
2798
14
15
17
Grav
Grav
Stolphål
0,2g
0,1g
8,0g
0,2g 1 bit
0,1g 1 bit
<0,1g 4 bitar
3437
385
4885
2803
19
25
28
29
Stolphål
Kulturlager
Kokgrop
Stolphål
4,8g
12,5g
51,8g
4,2g
0,4g 6 bitar
0,2g 3 bitar
0,1g 8 bitar
0,1g 1 bit
Tall 1 bit
Ek 13 bitar
Asp 1 bit
Tall 6 bitar
En 4 bitar
Gran 20 bitar
Tall 6 bitar
Asp 1 bit
Tall 1 bit
Tall 1 bit
Tall 1 bit
Björk 3 bitar
Tall 1 bit
Björk 6 bitar
Asp 3 bitar
Al 8 bitar
Björk 1 bit
Erik Danielsson/VEDLAB
Kattås
670 20 GLAVA
Tfn: 0570/420 29
E-post: vedlab@telia.com
www.vedlab.se
En 312mg
Asp 4mg
Tall 73mg
Tall 71mg
Björk 18mg
Tall 3mg
Björk 35mg
Asp 18mg
Al 55mg
Björk <1mg
Övrigt
De här trädslagen förekom i materialet
Art
Al
Gråal
Klibbal
Asp
Björk
Glasbjörk
Vårtbjörk
Max
Växtmiljö
ålder
Alnus sp.
120 år Klibbalen är starkt knuten till
Alnus incana
vattendrag. Gråalen är mer
Alnus
anpassningsbar
glutinosa
Populus
120 år Inte så kräsen vad gäller
tremula
jordmån
Latin
Betula sp.
Betula
pubescens
Betula
pendula
300 år Glasbjörken är knuten till
fuktig mark gärna i närhet till
vattendrag. Vårtbjörken är
anspråkslös och trivs på torr
näringsfattig mark. Båda
arterna är ljuskrävande.
500Växer bäst på lerhaltiga
1000
mulljordar men klarar också
år
mager och stenig mark. Vill ha
ljus, skapar själv en ganska
luftig miljö med rik
undervegetation med tex
hassel.
2000
Anspråkslös, gärna soliga
år
växtplatser
Ek
Quercus
robur
En
Juniperus
communis
Gran
Picea abies
350 år Trivs på näringsrika jordar.
Tål beskuggning bra och
konkurrerar därför lätt ut
andra arter
Tall
Pinus
silvestris
400 år Anspråkslös men trivs på
näringsrika jordar. Den är
dock ljuskrävande och blev
snabbt utkonkurrerad från de
godare jordarna när granen
kom
Egenskaper och användning
Övrigt
Motståndskraftigt mot fukt.
Brinner lugnt och ger mycket
glöd.
Klibbalen kom söderifrån ca
5000 f.Kr. Gråalen vandrar in
norrifrån ett par tusen år senare
Lätt och porös ved. Lätt att
klyva. Tålig mot röta.
Stängselstolpar, båtar takspån
Stark och seg ved. Redskap,
asklut, träkol. Ger mycket glöd.
För lövtäckt och barkbröd.
Hård och motståndskraftig mot
väta. Båtbygge, stängselstolp,
stolpar, plogar, fat.
Energirik ved ger mycket glöd.
Ekollonen har använts som
grisfoder. Trädet har ofta
ansetts som heligt och kopplat
till bla Tor. Man talar ofta om
1000-års ekar men de är sällan
över 500 år.
Glasbjörk bildar även
underarten Fjällbjörk.
Förutom veden har nävern haft
stor betydelse som råmaterial
till slöjd.
Veden seg och motståndskraftig Den aromatiska veden har
mot röta. Stängselstolpar, kärl
använts till rökning av kött och
fisk. Den höga åldern uppnås
bara i undantagsfall.
Lätt och lös men ganska seg
Bark till taktäckning. Granbarr
ved. Ofta rakvuxen. Ganska
till kreatursfoder
motståndskraftig mot röta.
Stolpar golvbrädor störar
lieskaft, korgar
Stark och hållbar.
Underbarken till nödmjöl,
Konstruktionsvirke, stolpar,
årsskott kokades för Cpålar, båtbygge, kärl (ej för
vitaminerna. Även som
mat) takspån, tjärbloss, träkol,
kreatursfoder
tjärbränning
Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar.
Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska
floran. Brepol, Turnhout 1992.
Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2
och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500.
Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3rd edition och
Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade
och färska vedprover.
Bilaga 9
Gotlandsresan 2
757 54 Uppsala
018- 43 20 485
e-mail:
anneli.ekblom@arkeologi.uu.se
Geark
Konsultation inom geo-arkeologi
makrofossil (frö) analys och pollenanalys
GEARK rapporter 2014, 34
MAKROFOSSILANALYS ALUNDA RAÄ 88:1 SAMT UTREDNINGSOBJEKT 40, 45, 47
OCH 48. FÖRUNDERSÖKNING SAU PROJEKT 2176, 2014.
Av Jennie Andersson
På uppdrag av SAU har makrofossilanalys utförts på totalt 13 jordprover från Alunda (Raä 88:1
och utredningsobjekt 40, 45, 47 och 48) Östhammars kommun, Uppsala län där en
förundersökning utfördes av SAU under perioden 2014-10-13- 2014-10-31. Proverna bestod av
fyllning från de brandgravar, härdar, diverse nedgrävningar, en ugn/ässja samt en brunn som
framkom på platsen. Syftet med provtagning och analys var att plocka ut material för 14C analys
och därefter genom det arkeobotaniska materialet svara på frågor om de aktiviteter som gett
upphov till de påträffade anläggningarna och omgivande kontexter. Makrofossilen kan påvisa de
från utredningen funna boplatslämningarnas karaktär. I detta fall har platsen kunnat dateras
genom de 14 C prover som togs vid undersökningstillfället. Träkol har utplockats från vissa av
makrofossilproverna men har ej daterats.
Metodik och preparering
Analysen utfördes av Jennie Andersson (SAU) under handledning av Anneli Ekblom GEARK.
En delmängd (ca 1.8 dl jord) togs ut från varje prov och preparats genom slamning/flotering.
Jordproverna vattenmättades genom att 1 liter vatten tillsattes och provet volymbestämdes i en
graderad bägare innan preparering. Proverna preparerades sedan i en 10 l hink genom en
kombination av slamning och flotation: materialet sätts i rörelse genom att man rör provet
kraftigt med medan varmt vatten tillsätts i en kraftig stråle och sedan hälls av i olika omgångar.
Rörelsen får det organiska, ofta lätta materialet (träkol och fröer) att flyta upp till ytan och detta
material hälls av och fångas upp i ett 0,25 mm finmaskigt såll medan det minerogena och tyngre
materialet (stenar, mineraler och möjliga artefakter) sjunker ned till botten. Processen upprepas
tills inget organiskt material längre är synligt i hinken och vattnet blivit klarare. Proverna
analyserades i 10-40 x förstoring med hjälp av ett stereomikroskop. Bestämning av de funna
fröerna gjordes med hjälp av referenslitteratur såsom Beijerinck (1969), Berggren (1969, 1981)
Jacomet et al. (1989), Anderberg (1994) och nätatlasen/webbplatsen Digital seed atlas of the
netherlands (Cappers et al 2006), Den virtuella floran (Anderberg och Anderberg) med flera.
Okända eller svåra fröer/problematica bestämdes i samråd med Anneli Ekblom.
Analys
Totalt har det plockats ur 130 fröer ur de 13 makrofossilprover som togs på platsen under
förundersökningen. Proverna har tagits både på boplatslägen och i ett av de registrerade gravfält
som finns inom undersökningsområdet/vägområdet). Elva av dessa var förkolnade fröer eller
fragment av sådana. Av dessa kunde åtta st bestämmas till art medan tre st på grund av
fragmenteringsgrad förblir obestämda. Endast två fragment av obestämbara sädeskorn (Cerealea
ind.) påträffades och dessa framkom i härden A4885 (lokaliserad till objekt 40).
Samtliga makrofossilprover innehöll träkol, dock i varierande mängd beroende på vilken
anläggningskategori de tagits ur. I brandgrav A500 som framkom strax norr om högen (A4280)
på gravfält Alunda 88:1var förekomsten av träkol sparsam På andra ytor och i andra
anläggningstyper, t ex i härdarna A2339, A4885 samt i flera olika kulturlager (bl a de i schakt
2023) var förekomsten av träkol däremot riklig.
Ugn och härdar
I A2542 (lokaliserad till objekt 45) som tolkats vara en ugn har en hög eldverkan bränt marken i
en rödbrun nyans och här var förekomsten av träkol och botaniskt makrofossilt material sparsam
då detta förmodligen förbränts helt. Endast två förkolnade fröer framkom. Av dessa kunde den
ena identifieras som en måra (Galium spp) medan den andra, vars fragmenteringsgrad var hög,
förblir oidentifierad. I de två proverna påträffades istället rikligt med fragment av sintrad och
bränd lera samt förkolnat amorft organiskt material (jurpa). Totalt framkom även 63 recenta fröer
fördelat på 58 fröer av svinmållatyp (Chenopodium album typ), en eventuell ramsväxt obestämd (cf
Polygonatum spp), en obestämd klöver (ev. Trifolium striatum- strimklöver) samt ett obestämt frö.
Även i flera av de påträffade härdarna kan eldverkan varit kraftig vilket eventuellt kan förklara de
få fynden av förkolnat botaniskt material. I härden A2339 framkom förutom rikligt med träkol,
två fragment av obränt ben samt sex recenta fröer av svinmålla, hönsarv (Cerastium caespitosum),
klöver (Trifolium spp- obestämd) samt ett recent oidentifierat frö vilket dock liknar en tågväxt
(Juncus spp). I kokgropen A4885 framkom som nämnts ovan rikligt med träkol samt de enda två
sädeskornen från de undersökta och provtagna kontexterna på platsen. Förutom dessa fynd så
framkom här även en mindre mängd mycket fragmenterade obrända ben och tre förkolnade fröer
vilka artbestämts till jordrök (Fumaria officinalis), måra obestämd (Galium spp) och två starrväxter
obestämda (Carex spp). De recenta fröerna bestod av tre mållor, en fingerört obestämd (Potentilla
ind.), två st klöver obestämda (möjligen Trifolium repens alt. T. fragiferum (Vitklöver och
Smultronklöver) samt ett frö från vårtbjörk.
Brunn och kulturlager
På objekt 45 framkom en tydlig mörkfärgning som tolkas som en brya eller brunn (A2178). Ur
denna togs tre makrofossilprover från olika nivåer och totalt påträffades 11 stycken recenta och
obrända fröer. I denna kontext har samtliga fröer tolkats vara förhistoriska då anläggningen som
alltså tolkats vara en brunn tillsammans med de fuktiga markförhållandena som råder än idag bör
ha bevarat makrofossilt material. I proverna påträffades även fragment av obränt trä vilket styrker
denna tolkning. Detta utesluter dock inte att även moderna fröer kan förekomma i anläggningen.
Dessa obrända "färska" fröer samt en mindre mängd obränt trä och obränt ben (fiskben)
förekom främst i provet PM2606 och artbestämdes till: tre st jordrök, två st plister obestämd
(Lamium indeterminable), en st ranunkel (Ranunculus ind. ev. cf. Ranunculus scleratusTiggarranunkel), en st kransblommig växt obestämd (Lamiaceae ind. ev. Salvia alt. Thymys sppSalvia/Timjan) en st vårtbjörk (Betula pendula). Vidare var PM2607 helt tomt medan det i PM2608
framkom två eventuella ramsväxter obestämd (Polygonatum ind.).
Trots goda bevaringsförhållanden påträffades relativt få fröer i denna anläggning vilket kan ha
flera orsaker. De två nästan tomma proverna tyder på att brunnen kan ha haft en kort
brukningsperiod och efter detta torkat ut varför material inte bevarats. Provet PM2606 skulle då
kunna motsvara den huvudsakliga brukningsfasen (normalt det nedersta lagret/bottenlagret) och
de två övriga homogena proverna/lagren kan representera uttorkningsfaser (Ranheden 2007:
112f). Jordrök, ranunkel och de kransblommiga växter som påträffas här trivs på öppen
ruderatmark- fält eller trädgård, gärna näringsrik, gödslad och något fuktig sand- eller lermark
(Mossberg 1992: 133, 149, 380, 387, 390). Ramsväxter trivs ofta i torrbackar eller berghällar vilket
då delvis stämmer in på denna lokal. Vårtbjörken trivs lite överallt - från torrbackar, hagar och
ängar till skogar och myrar. (Mossberg 1992: 525, 58). Då björkfröerna sprids lätt med vinden
kan vi dock inte vara säkra på att björken vuxit i brunnens direkta omgivning.
Bristen på botaniskt material kan även ha med brunnens funktion, konstruktion eller placering på
boplatsen att göra. Kanske har den varit ett avsides liggande vattenhål för boskap att dricka ur
snarare än en brunn för vattenupptag till hushållet (Hellquist 2007: 140). Den kan ha varit täckt
av ett brunnslock som skyddat den från nedsmutsning ovanifrån. Träkolet, de obrända benen och
träresterna kan tolkas vara avfall eller del av igenfyllnadslager men då dessa fynd framkom i en
relativt liten mängd är det troligt att de hamnat i brunnen oavsiktligt. Brunnar och vattenhål som
ligger nära bostadshus eller andra byggnader har en ofta en funktionell koppling (ofta
arkeologiskt svårtolkad) till dessa och de präglas ofta av de aktiviteter som äger rum runt
omkring, både medvetna och omedvetna handlingar såsom avfallsdeponering/sekundär
användning eller igenfyllnad, som medför material av olika slag: födorester, delar av odlingsväxter
samt annat hushållsavfall, hantverksavfall och fröer från den direkt omgivande växtligheten
(Hellquist 2007: 149f; Ranheden 2005: 113). Brunnar som legat i ett extensivt utnyttjat område
tenderar ofta att innehålla en högre andel växter som indikerar bete- och ängsmark medan
brunnar som legat nära boningshus och annan bebyggelse ofta innehåller en högre andel
odlingsväxter och ogräs (Eriksson 1995: 52f).
Träresterna kan givetvis även vara del av en inre brunnskonstruktion eller brunnslock, men
mängden trä är för liten för att kunna bekräfta en sådan tolkning. Dock kan brunnens
konstruktion och dokumentationen angående lager, utseende med mera vara till hjälp för
tolkningen av detta objekt, då avsaknaden av de typiska växter och dess fröer (sumpfräne,
natingar, starr, vass, tågväxter m.fl) man ofta hittar i och runt omkring brunnar och stående
vatten inte ger några ledtrådar kring funktion eller datering (Hellquist 2007: 131, 151). De få
påträffade fröerna påvisar att marken förmodligen varit frisk till fuktig och näringsrik kulturmark
eller betesmark med eventuell närhet till mindre träddungar. De påträffade kulturlagren som var
lokaliserade till olika undersökningsytor kan indikera hushållsaktiviteter och att bostadshus kan ha
legat nära under någon tidsperiod. Innehållet i dessa prover var träkol, obränt ben samt totalt 30
st recenta fröer av daggkåpa obestämd (Alchemilla ind.), svimålla typ, penningört (Thlaspi arvense),
klöver obestämd, ramsväxter obestämd, rosväxter obestämd (Rosaceae ind.), vårtbjörk samt ett
obestämt frö.
Diskussion
I flera av anläggningarna påträffades både förhistoriska och recenta fröer som stämmer väl
överens med det samtida markutnyttjandet på platsen. På objekt 48 är marken idag brukad leråker
medan den på objekt 40 och 45 till stor del är hag- och betesmark präglad av uppstickande
berg/hällpartier.. Här återfinns recenta fröer av arter som klöver, hönsarv och mållor vilka ofta
påträffas just i näringsrika miljöer såsom skräp-/ruderat, kulturmark och betesmark. Flera av dem
trivs i frisk till fuktig mark och flera av de undersökta ytorna på båda sidor om väg 288 var också
mycket fuktiga vid undersökningstillfället, vilket skulle kunna förklara att även ängs- och
våtmarksväxter såsom tåg- och starrväxter (Juncaeae spp och Carex spp) funnits här i modern tid.
Just dessa saknas i det förhistoriska botaniska materialet medan flera av de övriga arterna är
desamma i det förhistoriska såväl som det recenta materialet, trots den stora kronologiska
skillnaden, vilket talar för att platsens ekologi kan ha sett någorlunda likadan ut då som nu. Även
om materialet är sparsamt så visar brunnskontexten på god potential och liknande kontexter, om
de påträffas, bör provtas i en eventuell slutundersökning.
Fynden av förkolnat amorft organiskt material i ugnen A2542 är intressant och en elementanalys
skulle här kunna svara på vad innehållet består av liksom ge en ledtråd till anläggningens funktion
och datering. Ugnen samt den påträffade brunnen och härdarna är intressanta då de bekräftar
förekomsten av en äldre boplats på undersökningsområdet och som enligt undersökningsplanen
nu kan komma att dateras.
Endast en brandgrav/brandlager provtogs för makrofossil vid undersökningstillfället och här
framkom 1 recent frö av obestämd art samt en mindre mängd humusmaterial. I denna anläggning
grävdes en mindre ruta i dess ytterkant, nära en kantkedjeliknande stenkrets. Vilken potential som
finns vad gäller vidare provtagning i denna kontext är svår att uttala sig om på basis av nu
undersökta prover. Endast ett mindre fragment av bränt ben (osteoelogiskt bestämt till människa)
samt en liten kolfläck framkom. Makrofossilprover bör dock tas på gravfältet då de eventuellt kan
belysa gravskick, gravritualer, offergåvor i form av mat samt vilka odlingsväxter som funnits på
platsen under nyttjandetiden.
De övriga totalt 119 fröer som framkom och som nämnts ovan tolkas vara av recent ursprung då
dessa påträffades i andra typer av anläggningar och lager. Platsens potential för vidare
provtagning är överlag god trots ett blandat resultat. Tabeller över påträffade och analyserade
fröer följer nedan (Tabell 1,2,3).
2178 2606 Brunn. Obj 45, OS 2095 PM2606
2178 2607 Brunn. Obj 45, OS 2095
2178 2608 Brunn. Obj 45, OS 2095
1300 ml x
1100 ml xx
110 ml xx
>x
>x
xxx
Ranunculus scleratus (Tiggarranunkel)
Betula pendula (Vårtbjörk)
3 fra g 2
1
1
1
Totalt antal fröer
2
Fröer obestämda
Fröer obestämda cf. Polygonatum ind. (Ramsväxter obestämda)
Lamiaceae ind. (Kransblommiga- obestämd, cf. Salvia spp alt. Thymus spp-Ti
cf. Fumaria officinalis (Jordrök)
Obränt material
Obränt trä
Obränt ben
Bränt ben
Bränd lera
Kol
Volym (ml)
Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område
Kontext
Pm nr
Anläggningsnr
Lamiun ind. (Plister obestämd- Cf. Lamium purpureum alt. Macculatum)
xxx xx
1
9
0
2
Tabell 1. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 45. Mängden träkol och botaniskt
material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxx- rikligt, xxxxxmycket rikligt.
11
Volym
1080 ml
840 ml
900 ml
1060 ml
1400 ml
1140 ml
xxxx
2
xxxx xxxx
x
xx
2
>x
xx
>x
>x
xxxx
>x
xxx
>x
1
2 fr.
1
1 fr.
2
1 fr.
1
2
1
2
44
14
1
1
1
1
2
2
1
1
1
1
Tabell 2. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda objekt 40,45. Mängden träkol, organiskt- och
botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland
precist antal.
Totalt antal fröer
Fröer obestämda cf. Polygonatum spp. (Ramsväxter)
Fröer obestämda
cf. Betula pendula (Vårtbjörk)
Trifolium spp (Klöver obestämd)
Potentilla spp (Fingerört obestämd)
cf. Gentiana spp (Gentiana obestämd)
Chenopodium album typ (Målla obestäm)
Cerastium caespitosum typ (Hönsarv)
Recent obränt material
cf. Fumaria officinalis (Jordrök)
Galium spp (Måra obestämd)
Carex spp (Starr obestämd)
Fröer obestämda
Cerealea ind. (Sädeskorn obestämd)
Förkolnat material
Jurpa el. annat amorft förkolnat material
Obränt ben
Sintrad lera
Eventuella slaggfragment
Kol
Kontext
Pm nr
Anl. beskrivning el. märkning på provpåse/område
Anläggningsnr
2339 2589 Härd
2542 Saknas Ugn
Rödbränt lager
2542 Saknas Ugn
NV kanten
2590 2759 Härd
Ca 0,10-0,12 m
4885 4957 Kokgrop Ca 0,10 m
4885 4958 Kokgrop Ca 0,10 m
6
45
18
2
9
4
84
1
1
1 1 fr.
xxx
x
xx
12
1
1 1
2
9
1
1
Även 1 recent sclerotier (Spor från Rödfiltssvamp)
Totalt antal fröer
Fröer obestämda
Trifolium spp (Klöver obestämd) Cf. Trifolium fragiferum
cf. Betula pendula (Vårtbjörk)
Chenopodium album typ (Målla obestäm)
Fumaria officinalis (Jordrök)
Rosaceae ind. (Rosväxter obestämd)
Thlaspi arvense (Penningört)
Alchemilla spp. (Daggkåpa obestämd)
Recent obränt material
Fröer obestämda
Carex spp (Starr obestämd) Cf. Carex muricata ( Mörk snårstarr)
Förkolnat material
Obränt ben
Volym (ml)
x
xx
xx
x
x
Bränt ben (bestämt till människa)
Anl. Beskrivning el. märkning på provpåse/område
Kol
Kontext
1180 ml
1000ml
1020 ml
1020 ml
1140 ml
Pm nr
Rektangulär stensättning Raä 88.1
Objekt 48
Ruta i kulturlager, Obj. 40, AL 385
Schakt-Övre brun nivå ca 0,30 m
Schakt-Nedre brunsvart lager ca 0,50 m
Anläggningsnr
A500
514 Brandgrav
A3437
Saknas Stolphål
R 4453
4457 Ruta
OS 2023
2659 Kulturlage
OS 2023
2660 Kulturlage
1
4
1 1
16
1 12 1
1 2
Tabell 3. Påträffade fröer ifrån förundersökning i Alunda Raä 88:1, objekt 40,45 och 48. Mängden träkol
och botaniskt material har uppskattats enligt följande: x- mkt sparsamt, xx- sparsamt, xxx- måttligt, xxxxrikligt, xxxxx- mycket rikligt. Där fragmenten av ben gått att plocka ut/är tillräckligt stora anges ibland
precist antal.
Referenser
Anderberg, A. & Anderberg, A.L. Den virtuella floran. Elektronisk publikation. Naturhistoriska
riksmuseet, Stockholm. http://linnaeus.nrm.se/flora. (November 2014).
Anderberg, A-L. 1994. Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbifelliferae. Stockholm.
Naturhistoriska riksmuseet.
Beijerinck, W. 1976. Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam.
Berggren, G. 1969. Atlas of seeds. Part 2.Cyperaceae.Stockholm. Naturvetenskapliga
forskningsrådet.
Berggren, G. 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Stockholm. Naturvetenskapliga
forskningsrådet.
35
Cappers, R.T.J. Bekker, R.M. Jans J.E.A. 2006. Digital Seed Atlas of the Netherlands. Groningen
Archaeological Studies 4 2006, Barkhuis Publishing, Eelde, The Netherlands. www.seedatlas.nl.
(November 2014).
Eriksson, T. 1995. Gårds- och utmarksbrunnar på Håbolandet. I: Ullén, I., Ranheden,
H.,Eriksson,T. och Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet.
Arkeologiska skrifter 12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar,
UV. Stockholm: 39-56.
Hellqvist, M. 2007. ’Brunnen på bosättningen – gårdens och omlandets miljö tolkat utifrån insekt
analys’. I: Land och Samhälle i förändring. Uppländska bygder i ett långtidsperspektiv. HjärtnerHoldar, E., Ranheden, H., Seiler, A. (reds) Arkeologiska E4 Uppland Studier,Vol. 4.
Riksantikvarieämbetet RAÄ UV Mitt. Uppsala: 129-155.
Jacomet, S, C. Brombacher und M. Dick 1989. Archäbotanic am Zürichzee- Ackerbau,
Sammelwirtschaft und Umwelt von Neolitichen und Bronze zeitlichen Seefersiedlungen im Raum
Zürich. Züricher Denkmalpflege, Monografien 7. Zürich. Orell Füssli.
Mossberg, B., Stenberg, L. och Ericsson, S. 1992. Den Nordiska floran. Wahlström & Widstrand.
Stockholm.
Onsten-Molander, A. (red). 2008. Skälby. Bilden av byn växer fram. Fortsatta undersökningar av
boplatslämningar från äldre järnåldern. RAÄ 865:2, 951:1 & 1020:1, Västerås 2:42, 2:50, Västerås
(f d Lundby sn), Västerås kommun, Västmanland. SAU Rapport 14. Uppsala.
Ranheden, H. 1995. Bronsåldersbrunnen i Apalle. I: Ullén, I., Ranheden, H., Eriksson,T. och
Engelmark, R. (reds). Om brunnar- Diskussion om brunnar på Håbolandet. Arkeologiska skrifter
12. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV. Stockholm: 29-38.
På uppdrag av SAU
-----------------------------------------Geark/Anneli Ekblom
Uppsala den 1 december 2014