1. No category

1(4)
Protokoll från Läkemedelskommittén Hallands möte 150520
Närvarande: ordf. Claes Lagerstedt, Kent Åke Henricson, Kristina Högström, Linda Landelius,
Katarina Möller Fornander, John-Anders Ohlsson, Patrik Olsson (fr.o.m. § 7), Ann-Kristin Ottersgård Brorsson, Eva Otterström, Görel Sundbeck (fr.o.m. § 4), Fredrik Åberg
Adjungerade: Halina Arvidsson, Magnus Bengtsson t.f. sekr., Johan Bergström, Elisabeth Elbel
§ 1. Mötets öppnande och godkännande av dagordning
Ordförande Claes Lagerstedt förklarar mötet öppnat och hälsar alla välkomna. Dagordningen godkänns.
§ 2. Justerare av protokollet till dagens möte
Kristina Högström och Katarina Möller Fornander väljs till justerare.
§ 3. Uppföljning av protokoll
Protokoll från det föregående LkH-mötet 150318 och minnesanteckningar från AU-mötena
150318, 150415 och 150506 är tillgängliga på LkH:s samarbetsplats på intranätet.
LkH har inga kommentarer på dessa.
§ 4. Biosimilarer - förslag till användning i Halland
 Behandling med TNF-α-hämmare.
Claes håller en introduktion gällande biosimilarer (se bilaga 1). Många biosimilarer finns
redan godkända runt världen. TNF-α-hämmarna Humira, Enbrel och Remicade är bland
de dyraste läkemedlen sett till totalkostnad för läkemedelsanvändning i Sverige. Användningen har ökat stadigt sedan introduktionen och ingen mättning syns så här långt.
Till Remicade finns nu två biosimilarer på marknaden, Remsima och Inflectra. Region
Halland har tillsammans med Region Skåne genomfört en upphandling som givit ett relativt lågt pris på biosimilaren Remsima (se bilaga 2). Att förorda nyinsättningar på
Remsima skulle kunna spara pengar till region Halland utan förutsebara risker eller problem. Att genomföra en switch från Remicade till Remisma skulle innebära snabbare och
större kostnadsminskningar. Halland är bundet till Remicade (avtal) tom nov 2015. Men
hur ska vi hantera det därefter? En switch till Remicade skulle eventuellt kunna spara 15
miljoner kronor per år i Halland.
Den av norska staten finansierade studien Norswitch studerar byte från Remicade till
Remsima hos RA-patienter. Studien beräknas vara klar andra halvåret 2016, inkludering
är nästan klar i dagsläget.
I Skåne har man erfarenhet av att switcha biologiska läkemedel genom att patienter fick
göra ett byte från Genotropin till Omnitrope. Detta gjordes i klinik med utökad uppföljning
och ej som en studie. Alla patienter upplystes brevledes, samt via specialistsjuksköterska och ytterligare information vid återbesök. Av 102 patienter bytte 98. Sex patienter
bytte sedermera tillbaka till originalpreparatet.
Region Skåne har nu beslutat göra samma sak för Remicade och gastropatienter. Med
regelbunden uppföljning och registrering i kvalitetsregister samt återkommande koncent-
2(4)
rationsbestämning av läkemedlet – för att kunna utvärdera eventuella skillnader i antikroppsbildning.
Ett dialogmöte har avhållits mellan LkH AU och de verksamheter som idag står för den
huvudsakliga användningen av TNF-α-hämmarna.
LkH diskuterar fördelar, nackdelar och risker med en switch alternativt en långsammare
infasning av Remsima via nyinsättningar. Fredrik utrycker tveksamhet till att vi skulle ha
en generell switch. Han ifrågasätter om det är ett vetenskapligt rättvisande sätt eftersom
vi kräver studier när vi ska byta till något dyrare. Han påtalar dock också att en besparing på 12 miljoner kronor motsvarar ungefärligen 6 vårdplatser under ett år. Ser man det
i det perspektivet är det en större patientrisk att inte ha 6 vårdplatser än att switcha patienter till ett godkänt läkemedel.
LkH ser inga problem med att förorda nyinsättningar på Remsima och beslutar att rekommendera detta.
När det gäller en switch mellan Remicade och Remsima så finns det en stor ekonomisk
fördel för Region Halland att byta. Patientrisken bedöms som liten och man bör förbereda för en switch till vintern då avtalet på Remicade löper ut. Till dess bör mer data finnas på bordet och dessutom erfarenheter från de patienter som blivit nyinsatta på
Remsima. Slutgiltigt beslut om rekommendation om switch tas därför till hösten.
En ytterligare möjlighet som skulle innebära kostnadsbesparingar är att förorda insättningar på Remicade istället för subkutant administrerade TNF-α-hämmare (Humira och
Enbrel). I förlängningen skulle en möjlighet till och med kunna vara att switcha patienter
som redan står på Humira eller Enbrel till infusioner med Remsima. Båda dessa förslag
leder dock till ökade kostnader för behandlande verksamheter som i sådana fall bör ersättas.
LkH diskuterar frågan och generellt tycker man att frågan behöver lyftas med region- och
sjukhusledning för att inhämta deras inställning till att förskjuta kostnader på det sätt som
krävs innan ett rekommendationsbeslut tas. LkH AU gör detta och frågan återkommer
under hösten.
 G-CSF-analoger vid cytostatikabehandling.
Vidare diskuteras situationen i Halland där Neulasta är det filgrastimpreparat som huvudsakligen används vid behov av G-CSF-analog vid cytostatikabehandling. Neulasta är
7000 kronor dyrare för en veckas behandling i jämförelse med det prismässigt mest fördelaktiga preparatet Nivestim. Om man i Halland växlade användningen till Nivestim som
man huvudsakligen gjort i övriga riket skulle det kunna leda till en besparing på ca 5 miljoner kronor per år i Halland. Neulasta ges en gång i veckan av sjukvårdspersonal medan Nivestim tas dagligen av patienten själv. Är fördelen med depotpreparatet så stort
att det motiverar den extra kostnaden?
Efter en kortare diskussion beslutar LkH att man bör förespråka Nivestim i första hand!
§ 5. Rapport från informationsläkarna
Informationsläkarna informerar om vårens besök. Det går bra så här långt men det är
många besök kvar att göra trots att det är ganska sent på terminen. Johan och Elisabeth
upplever det som något av ett problem att så många bokningar hamnar på slutet och upplever att kvaliteten på besöken skulle bli bättre om de var mer jämt utspridda. Bokningssy-
3(4)
stemet skulle behöva ses över. Magnus föreslår att man skulle kunna erbjuda olika vårdcentraler olika bokningsfönster och inte erbjuda alla att välja helt fritt över hela terminen.
Halina, Johan och Elisabeth funderar på en lösning.
Sedan följer diskussioner runt dels behandling av långvarig smärta och dels runt diabetesläkemedel. Smärtbehandling upplevs ofta som problematiskt eftersom alla läkemedel erbjuder olika problem. Eva påpekar att långvarig smärta inte huvudsakligen ska behandlas
med läkemedel och oavsett vilka läkemedel man väljer att använda så är uppföljningen väsentlig. När det gäller diabetes är det främst användningen av SU-preparat som diskuteras.
Görel påpekar att det i dagsläget är svårt att sätta upp striktare riktlinjer än de som nu finns
i terapirekommendationerna. Behandlande läkare måste med hjälp av dessa sedan göra ett
övervägande utifrån patienten.
§ 6. Höstens utbildningar
 Hjärtsjukvård. Hjärtsvikt, instabila plack och ischemier. Claes har tagit kontakt med Johan E, Markus och Bengt och inlett planering.
 Hud och Reumatologi. Tore Särnhult, Heike Petersen och Kerstin Lundh har gett klartecken gällande huddelen som kommer beröra aktiniska keratoser samt några andra diagnoser. Annika Teleman kan föreläsa om reumatologi. Claes stämmer av med föreläsarna efter hand.
 Adolescens (extramöte). Claes tar kontakt med Ted Jacobsson och ser om intresse att
arrangera fortfarande kvarstår.
 Ögon och öron för sjuksköterskor (eftermiddagsföreläsning). Katarina har fått indikationer på att detta är ämnen som det finns ett utbildningsbehov runt. Förslag på innehåll
är medicinsk retina (diabetesförändringar och makuladegeneration), glaukom, katarakt
och det röda ögat. Potentiella föreläsare är Åke Wieslander och Finn Jörgensen. Katarina tar kontakt med dessa och ser om de har möjlighet att bidra.
§ 7. Läkemedelsgenomgångar
En del oklarheter verkar finnas i rutinen för läkemedelsgenomgångar och vad som gäller i
Halland, inte minst runt dokumentation. Linda har en kort genomgång av det nationella regelverket (se bilaga 3) och sedan diskuterar LkH hur arbetet i Halland kan förtydligas.
Fredrik anser att varje gång han signerar i Läkemedelslistan så har han gjort en avstämning
och därför borde det kanske räcka att registrera denna för att ha en markör för när senaste
läkemedelsavstämning har gjorts. Denna åsikt möter en del motstånd och det är tveksamt
om det är en avstämning/enkel läkemedelsgenomgång i ”lagens” mening. Fredrik förespråkar också att Läkemedel/Läkemedelsberättelse blir en tvingande del av epikrisen – på så
sätt skulle man löpande få läkemedelsgenomgångar gjorda och det är klart var dokumentationen har skett.
Linda tar gärna emot åsikter om läkemedelsgenomgångar och arbetsätt från LkH:s ledamöter inför det fortsatta arbetet.
Förslag om registrering i NCS finns. Detta skulle innebära dubbelregistrering. Flera ledamöter vänder sig starkt mot ett sådant förslag. Koppling mellan journal och läkemedelsmodul
krävs för att detta ska bli användbart.
4(4)
LkH beslutar att motsätta sig registrering av läkemedelsgenomgångar i NCS enligt liggande
förslag. Magnus tar med sig frågan till referensgruppen för läkemedel inom vård-IT.
§ 8. LkH:s arbetsformer och framtida organisation
Med en ny läkemedelsorganisation och med tanke på det förändringsarbete som pågår i
Region Halland hålls en kort öppen diskussion runt hur LkH ska organiseras och arbeta i
framtiden. Punkten återkommer under hösten.
§ 9. Övrigt.
Inga övriga frågor föreligger.
§10. Mötets avslutning
Ordförande tackar kommitténs medlemmar för mötet och önskar en trevlig sommar. Mötet
avslutas.
Nästa möte på Laxbutiken i Falkenberg, 2 september 2015, kl. 08.30 – 12.00.
Vid protokollet
Vidi:
Magnus Bengtsson, t.f. sekr.
Claes Lagerstedt, ordf.
Justeras:
Kristina Högström
Katarina Möller Fornander