Landskap i Bullaren Översiktlig landskapsanalys

www.kulturland.se
Landskap i Bullaren
Landskap i Bullaren
Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums
kommuns arbete med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras
i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren, Den kommer under
2015 att kompletteras med en fördjupning av området kring
Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande områden efter
samrådet.
Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv.
Landskapet i Bullaren är indelad i två delar. Den första
delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande
begreppet landskap. Samt relaterar detta till den i Sverige
nyligen införda landskapskonventionen.
Översiktlig landskapsanalys
Landskap Landskapet är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och
samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer .
Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson
Kulturlandskapet rapporter 2014:8
Landskap i Bullaren
Översiktlig landskapsanalys
Stig Swedberg, Oscar Jacobsson,
Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson
Administrativa uppgifter
Beställare: Tanums kommun, Maria Helje
Projektnummer: 1425-3
Projektansvarig: Stig Swedberg
Övrig personal: Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson
För personalens meriter hänvisas till Kulturlandskapets hemsida.
Arkiv: Kulturlandskapet
Landskapet i Bullaren
Översiktlig landskapsanalys
Kulturlandskapet rapporter 2014:8
© Kulturlandskapet 2014
Författare: Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson
Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen.
Omslagsbild framsida: Gårdsbebyggelse vid Fressland. Gården är placerad på höjdryggen ovanför
Bullaresjön. Gravarna i närområdet visar på en fast bosättning från järnåldern i området.
Bild baksida: Bybebyggelse väster om Backa. Under det senaste århundradet har flera gårdar
utvecklats till byar i detta område. De har ett läge som gör att kommunikationer och infrastruktur
är lätt åtkomliga. Samtidigt är det möjligtatt ägna sig åt bad bad, fiske och andra naturrelaterade
aktiviteter i närområdet väster om byarna. Allt finns inom gång- och cykelavstånd. En
bebyggelsetradition att bygga vidare på.
Orienteringskarta: Framställd av Kulturlandskapet med data från Map Maker, FMIS samt
Länsstyrelsen i Västra Götaland.
Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren.
Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Kulturlandskapet.
Redigering och layout: Ingemar Bengtsson
Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund
Sökord: Landskap, Bohuslän, Bullaren
Kulturlandskapet
Ekelidsvägen 5
457 40 FJÄLLBACKA
www.kulturland.se
kontakt@kulturland.se
Innehåll
Förord ______________________________________________________________________________5
Del 1. Landskap ______________________________________________________________________9
Inledning ___________________________________________________________________________10
Definition av ett landskap_____________________________________________________________11
Landskapsbegreppet i Landskapskonventionen __________________________________________12
Del 2. Landskapsanalys _______________________________________________________________15
Inledning ___________________________________________________________________________16
Syfte och avgränsning ________________________________________________________________16
Bakgrund ___________________________________________________________________________18
Metodbeskrivning ___________________________________________________________________18
Landskapet _________________________________________________________________________19
Karaktärsdrag _____________________________________________________________________19
Kulturlandskapet ___________________________________________________________________23
Människors brukande _______________________________________________________________27
Landskapskaraktär __________________________________________________________________30
Tolkning__________________________________________________________________________32
Sammanfattning __________________________________________________________________33
Källor ______________________________________________________________________________35
Bilagor _____________________________________________________________________________39
Analyskartor
Förord
1
Landskap
2
Landskapsanalys
Källor
Bilagor
Förord
Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums kommuns arbete
med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren. Den kommer under 2015 att kompletteras med
en fördjupning av området kring Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande
områden efter samrådet.
Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv. Landskapsanalysen bör
läsas parallellt med bebyggelsestrukturanalysen för att få en tydligare bild, av
främst 1900-talets demografiska processer.
Landskapsanalysen är indelad i två delar. Den första delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande begreppet landskap, samt relaterar detta till den i Sverige nyligen införda
Landskapskonventionen. Landskapskonventionen fokuserar på allas rätt till landskapet och ifrågasätter expertrollen. Vi instämmer i den kritiken och försöker
tydliggöra på vilka sätt som denna rapport kan kompletteras med allmänhetens
synpunkter. Analysens andra del innehåller en beskrivning av de metoder och avgränsningar som ligger till grund för rapporten, därefter följer själva analysen av
landskapet och de processer som skapat det. För att kunna beskriva dagens processer och brukarmönster i landskapet är det viktigt att denna rapport i samrådsskedet eller som en del av steg 2 kompletteras med synpunkter från allmänheten.
Stig Swedberg
Kulturlandskapet
7
Förord
1
Landskap
2
Landskapsanalys
Källor
Bilagor
Del 1
Landskap
Inledning
År 2011 ratificerade Sverige den Europeiska Landskapskonventionen, vilken togs
fram under 90-talet av Europarådet och blev färdigställd år 20001. Sammanfattningsvis har de stater som undertecknat konventionen bundit sig att erkänna
landskapet som en kulturbärare och kulturskapare på många olika skalnivåer.
Landskapet är en viktig bas för människans välmående, men är också en arena för
sociala, ekonomiska och kulturella handlingar. Landskapskonventionen betonar
också vikten av att se landskapet som identitietsskapare, där medlemsländer skall
arbeta för att inkludera och tillgodose allmänhetens intressen i landskapsplaneringen. Förutom detta är en del av Landskapskonventionens mål att utveckla en
helhetssyn på landskapet, där tvärvetenskap och interdisciplinärt samarbete spelar en mycket viktig roll.2
I Sverige ratificerades Landskapskonventionen utan större förhinder, då Riksantikvarieämbetet ansåg att grundförutsättningarna redan var goda. En rad förslag lades dock fram från ämbetets sida för att konventionens målsättning skulle
få effekt, där exempelvis landskapets roll i regional och lokal tillväxt samt allmänhetens delaktighet betonades. Vikten av tvärvetenskapliga projekt och kunskapsuppbyggande lyftes fram.3
En visuell landskapsförståelse utesluter ofta den subjektiva erfarenheten av att
leva i det. Fysisk planering baseras ofta på ett utifrånperspektiv som kan medföra
att en lokalbefolkning påtvingas främmande värden.4 En plats betydelse behöver
inte definieras av dess storslagenhet. Det som får människor att tycka om och vilja
vistas på en plats kan ofta vara kopplat till små vardagliga detaljer.5 Relph menar
att landskapet är något en lever i. Distinktionen människa/natur är ointressant,
eftersom människan är en del av landskapet. Därav följer att det inte går att skildra landskapet opartiskt. Ingen metod är oberoende av kontext, landskapsarkitekters och geografers tolkning av landskapet måste problematiseras.6
1 Europarådet 2000
2 Ibid.
3 Riksantikvarieämbetet 2008
4 Se exempelvis, Bourassa 1991, Lindholm & Odenbring Widmark 2010, Stenseke 2011, Mels och
Mels 2014
5 Relph 1967
6 Relph 1981
10
Definition av ett landskap
På grund av landskapets kulturskapande och identitetsbärande roll är det ett rum
vars karaktär skiftar beroende på vilket perspektiv som appliceras. Landskap har
på detta vis blivit identifierat som ett begrepp med både kulturell och ideologisk
innebörd, vilket är högst subjektivt till sin natur. Definitionen av landskap är därmed något som har blivit starkt debatterat inom landskapsintresserad forskning.
Landskapskonventionen definierar begreppet som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan
naturliga och/eller mänskliga faktorer.”7
Diskussionerna och appliceringen av begreppet landskap varierar dock något
beroende på var i Europa man befinner sig. Inom brittisk landskapshistoria har
länge landskapet först och främst setts som ett perspektiv, eller ett perceptionellt
fenomen.8 Diskussioner på senare tid har inneburit att landskapet får en mening
framförallt genom mänskliga sinnen, att det därför är en social konstruktion9
och bör analyseras som sådan. Människan blir därmed en observatör i landskapet.
Inom den nordisk/germanska skolan lägger man istället vikt vid att förstå landskapet inifrån och alltså se landskapet som en arena för mänskligt liv. 10 Detta blir
inte minst tydligt inom den ”integrerade” landskapsskolan inom svensk geografi,
som främst utvecklades av Ulf Sporrong.11 Inom denna skola ses landskapet som
ett samband mellan natur och kultur, på ett vis som påminner om Landskapskonventionens definition av begreppet.
Även den brittiska skolan rymmer delar av Landskapskonventionens målsättning, framförallt genom att lägga en tonvikt på människans uppfattning av landskapsrummet. Därför bör egentligen dessa synsätt samverka som en teoretiskfilosofisk utgångspunkt för appliceringen av Landskapskonventionen. Genom att
ta hänsyn till landskapets alla delar och värden – både fysiska och mentala – kan en
mer heltäckande förståelse för platsens karaktär formas. I detta är det viktigt att
analysera hur landskapets karaktär har formats genom tiderna för att bilda den
kontext som kan upplevas idag.
Detta görs genom att analysera platsens historiska dimensioner, och gemensamt för både de brittiska och de skandinaviska landskapsskolorna är en tendens
att jämföra landskapet med skriven text. Enligt denna jämförelse är dagens landskap ett resultat av olika tiders inskriptioner, där varje period kan ses som ett blad
i landskapets bok.12 Inom integrerad landskapsanalys ses naturlandskapet ofta
som en grundförutsättning för mänsklig bosättning, vilket sedan har förändrats
genom olika perioder av markanvändning.13
Det finns dock en risk att naturen på detta vis ses som en passiv aktör, som endast påverkar kulturella mönster i den mänskliga bosättningens ursprungsfaser.
Dagens landskap är inte resultatet av en linjär process. Naturen bör istället ses som
ständigt aktiv i skapandet av mänskliga samhällen, där kulturella och naturliga förändringar ofta samverkar och påverkar varandra. I en skrift är det sällan som sista
sidan förändrar vad som händer i inledningstexten. Landskapets relationer är inte
7 Europarådet 2000
8 Widgren 2004, Johnson 2007
9 Greider m.fl 1994
10Widgren 2004, 459
11 Se exempelvis Sporrong m.fl 1995
12 Johnson 2007, 52 ff.
13 Se exempelvis Skånes 2008, 161 ff.
11
lika tydligt definierade och interaktionen i landskapsrummet har ofta en mycket
komplex karaktär. Därmed är det än mer viktigt att landskapet ges ett helhetsperspektiv, särskilt inom ramen för Landskapskonventionen.
Den danske forskaren Kenneth Olwig har studerat begreppet landskap. Landskap är ett koncept som utvecklas under medeltiden. Landskapet är i första
hand ett samhälle där människor organiserat sig runt sedvänjor, moral och slutligen en lag; därav de nordeuropeiska landskapslagarna vilka hade sin grund i
en muntlig tradition. Det främsta uttrycket för landskapet var dess församling,
i vissa delar av norden kallat ting, och i andra hand det område människorna
verkade inom. Landskapet var platsbundet förankrat i dess sedvänjor men föränderligt av de människor som verkade i det.14 Denna dubbla mening, att landskapet uttrycker ett fysiskt område såväl som ett juridiskt, poängteras också av
flera andra forskare.15
Vi kan för en framtida förvaltning av landskapet lära oss mycket från bruket av
allmänningar. Deras, idag symboliska, värde har en stor betydelse som en fysisk
sammanfattning av ett samhälles delade värderingar och demokratisyn.16 Allmänningar, eller andra platser av gemensamt kommunalt intresse, är inte platser delade i harmoni. De är istället spelplatser där åsiktsskillnader och kontrasterande
traditioner möts för att lösas till allas bästa. Det viktiga i detta spel är att alla tillåts
delta.
Landskapsbegreppet i Landskapskonventionen
Landskapskonventionen framhäver landskapets föränderlighet. Det är genom att
erkänna denna diversitet i landskapet som vi kan bevara och förädla landskapet
istället för att låta det förfalla. Viktiga grunder för planering av detta är:
a) att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas
omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kultur- och
naturarv samt en grund för deras identitet;
b)att fastlägga och genomföra en landskapspolitik som tar sikte på skydd,
förvaltning och planering av landskap genom att vidta de särskilda åtgärder som anges i artikel 6;
c) att införa förfaranden för medverkan från allmänheten, lokala och regionala myndigheter och andra parter med intresse för att utforma och genomföra den landskapspolitik som anges i punkt b ovan;
d)att integrera landskap i sin regional- och stadsplaneringspolitik och i sin
politik inom kultur, miljö, jordbruk, ekonomi och på det sociala området
samt i alla andra politikområden som kan ha direkt eller indirekt inverkan
på landskap.
En viktig aspekt är att konventionen skyddar alla landskap, inte bara de redan
skyddade. De skyddade landskap vi har idag är främst ett resultat av ett politiskt
eller akademiskt intresse, inte nödvändigtvis ett folkligt. Genom Landskapskonventionen ställs det krav på att perspektivet måste vara mer omfattande; vilket är
människornas landskap, vad innehåller det för värden?
14 Olwig 2002
15 Antrop 2005 och där anförd litteratur
16 Olwig 2003
12
Andra forskare har pekat på de problem, och möjligheter, implementeringen av
Landskapskonventionen ger. Det är framförallt hur beslut som berör landskapet
skall fattas som behöver ställas i fokus. Hur skall en folklig förankring säkerställas
gentemot exploateringsintressen? Hur skall ett landskap utvecklas, skyddas och
förvaltas? Och inte minst, vem skall betala för det? Genom att diskutera och finna
lösningar på dessa frågor kan vi också återge landskapet en del av dess immateriella värde – ett område konstituerat av lag och definierat av folkliga institutioner.17
Denna rapport gör inte på något sätt anspråk på att lösa den problematik som
diskuterats ovan. Vår ambition har dock varit att i största möjliga mån inkorporera Landskapskonventionens begreppsdefinition i landskapsanalysen. I Bullaresjöarnas område spelar sjösystemen en viktig roll i landskapets karaktär, inte
bara i nutiden utan även under historiens gång. Genom att analysera människans
relation till vattnet och den omkringliggande topografin under en lång period har
denna landskapsanalys försökt fånga in de processer som än idag påverkar Bullarebygdens landskap.
17 Jones m fl 2007
13
Förord
1
Landskap
2
Landskapsanalys
Källor
Bilagor
Del 2
Landskapsanalys
Inledning
Denna landskapsanalys bygger i grunden på den metodik som utvecklats i Storbritannien genom Landscape Character Assessment (LCA) och Historic Landscape Charactarisation (HLC).18 De är båda metoder som tagits fram för att bedöma
och värdera landskap. Viktiga beståndsdelar i en analys är:
•Dagens landskap som materiell kultur, skapad genom mänsklig handling
och uppfattning.
•Fokus ligger på historien. Hur kan tidigare landskap, och dess förändring,
upplevas i dagens landskap?
•Områdesanalys snarare än punkter i landskapet.
•Landskapets alla aspekter redovisas oavsett dess allmängiltighet eller unga
historia.
•Landskapet i sin helhet är människopåverkat, gärdesgårdar är lika betydelsefulla som arkeologiska lämningar, biologisk mångfald är starkt beroende
av mänsklig aktivitet.
•Landskapet är en idé, karaktäriseringen av landskapet är en tolkning, inte en
beskrivning. Landskapet konstrueras i våra hjärnor genom känslor och fysiska objekt.
Det har riktats kritik mot att landskapsanalys är för expertorienterad. Dessa analyser har ofta ett uppifrånperspektiv där de värden allmänheten uppfattar inte
kommer till uttryck. Efter Landskapskonventionens tillkomst kan inte beslutsunderlag baseras enbart på kvantitativa expertunderlag. Det krävs även kvalitativa,
holistiska analyser, ofta baserade på lokala intervjuundersökningar eller en utarbetad medborgardialog.
...i forskarsamhället finns en växande enighet om att ett tillvägagångssätt som bygger
på samverkan, är en av de starkaste faktorerna för en lyckad vindkraftsutbyggnad19.
En mer utförlig beskrivning av metoderna LCA/HCL kan läsas bland annat i Landskap vindkraft människor.20 I denna bok finns också en mer utförlig diskussion
18Swanwick 2002 och The Countryside Agency m fl 2002.
19 Naturvårdsverket 2012.
20Jonasson och Swedberg 2013
16
Illustration 1. Kartan visar analysområdets lokalisering i Tanums kommun, och illustrerar därmed även rapportens avgränsning. Analysen har främst avgränsats utifrån förfrågningsunderlaget, men ett fåtal ytterligare områden har inkluderats för att inte förringa områdets kontext.
17
om problemen med expertrollen och hur den kan vägas upp genom medverkan
från allmänheten, direkt genom intervjuer/enkäter eller genom olika samrådsförfaranden. Ett problem är frågan om ett landskaps läsbarhet. Hur någon läser ett
landskap är så ytterligt subjektivt att vi har valt att inte använda detta begrepp.
Istället för detta används i denna studien funktion och process. Dessa beskriver
hur ett landskap fungerar eller hur det vuxit fram och vilka faktorer som påverkat
och fortsatt påverkar det.
Syfte och avgränsning
Landskapsanalysen har initierats av Tanums kommun genom förfrågningsunderlaget. Syftet är att förse Tanums kommun med ett underlag i arbetet med att peka
ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). Analysen är indelad i två steg. Steg 1 är en översiktlig del som syftar till att identifiera
landskapstyper och bebyggelsestrukturer i ett analysområde som omfattar stora
delar av Naverstad och Mo socken samt en mindre del av Lur socken, illustration 1.
Vidare skall analysen visa på de olika typerna och strukturernas tålighet/känslighet för ny exploatering.
Steg två kommer att analysera hela Bullaresjöarna såväl som i samrådsskedet
valda speciella utvecklingsområden. Denna analys kommer att bygga på den övergripande landskapsanalysen men fokusera på känslighet/tålighet för exploatering, konsekvensanalys samt rekommendationer.
Föreliggande rapport omfattar steg 1, översiktlig landskapsanalys.
Bakgrund
Landsbygdsutveckling i strandnära lägen innebär att strandskyddsdispens kan
lämnas för en åtgärd inom strandskyddsområde, om åtgärden innebär ett långsiktigt bidrag till utvecklingen av landsbygden. Det kan vara åtgärder som ger
långsiktigt positiva sysselsättningseffekter eller bidrar till att upprätthålla serviceunderlaget. Kommunen skall i sin översiktsplan peka ut LIS-områden. Som
underlag till utpekande av LIS-områden behöver diverse utredningar göras, däribland en översiktlig landskapsanalys.
Metodbeskrivning
De båda analysmetoderna LCA respektive HLC kompletterar varandra. LCA kan
sägas stå för ett naturvetenskapligt perspektiv och HLC för ett mer humanistiskt.
Enligt LCA består arbetsgången i en landskapsanalys av sex steg: Avgränsning,
arkiv- och kartstudier, fältstudier, klassificering och beskrivning, tolkning samt
rekommendationer. I denna analys har följande arbetsmetod använts:
1)Avgränsning. Denna har skett genom förfrågningsunderlaget från beställaren. Efter diskussion med beställaren har några mindre justeringar av områdesgränsen gjorts. Eftersom en landskapsanalys inte bara skall bedöma
tidsdjup och värde i det nuvarande landskapet utan också bedöma tålighet
av framtida förändringar förs en diskussion om klimatpåverkan och hållbarhet. Landskapskonventionens fokus på att expertrollen måste ifrågasättas och kompletteras innebär att denna studie bör kompletteras med åsikter
och insikter från boende såväl som besökare i analysområdet. Detta kan ske
genom intervjuundersökning, fältbesök eller konkreta möten. Detta är frå18
geställningar som bör lyftas i samband med samrådsprocessen. En eventuell komplettering kan ske inför eller som en del av steg 2 av analysen.
2)Arkiv- och kartstudier. Dessa utgörs främst av Fornminnesregistret
(FMIS), Lantmäteriakter där 1938 års ekonomiska karta samt dagens fastighetskarta utgör viktiga källor till information, uppgifter från Vattenmyndigheten inom vattenanknuten kulturmiljö (VaKul), samt i övrigt anförd
litteratur och arkiv. Mot denna bakgrund har ett antal kartor som skildrar
skilda historiska skeenden men också olika aspekter på landskapsnyttjande tagits fram. Dessa utgör basen för beskrivningen av kulturlandskapets
utveckling till dagens situation. Dessa har sammanfattats till rapporten.
Grundkartorna finns med som bilaga 1, i bilagan presenteras också urvalskriterier och karaktäriseringar till respektive karta.
3)Fältstudier. Dessa har utförts inom analysområdet för att bedöma kvalitén
i arkiv och kartstudierna. De utgör också en del i förståelsen av hur landskapet fungerar idag, i vardagen.
4)Klassificering och beskrivning. Detta har till stor del redan gjorts i det
underlagsmaterial som nämns ovan i punkt 2, och har sammanställts, utvärderats och redovisats till stor del genom kartor. I detta arbete har de
principer som rekommenderas vid HLC-analyser använts i de delar det är
tillämpligt. Som beskrivits ovan har fokus lagts på funktion och process
istället för läsbarhet.
5)Tolkning.
6)Rekommendationer. I steg 1 har inga rekommendationer efterfrågats av
beställaren. Detta kommer att ingå i steg 2.
Landskapet
Analysområdet utgör en stor del av Bullaren. Området karaktäriseras av konstrasten mellan de stora skogbeklädda fjällområdena och den stora sprickdalen med
Bullaresjöarna, illustration 2. Påtagligt är de markanta höjdskillnaderna mellan
Bullaresjön och de omgivande bergen. Detsamma gäller för flera av sjösystemen,
inte minst Bolsjöarna. I östra delen av området utgör Kynne Älv ett betydelsefullt
vattendrag.
Karaktärsdrag
Kulturgeografen Hans Antonson har utfört en regionindelning av Sveriges landskaps karaktärsdrag.21 Som grund till regionindelningen ligger dagens natur- och
kulturlandskap, med hänsyn tagen till den historiska utvecklingen. Analysen är
storskalig och författaren påpekar att den behöver kompletteras med mer detaljerade analyser i enskilda projekt. Dalbygderna, region 28:
Centralbygd, delar av dagens bebyggelselägen etablerades under medeltid. Området
består av sprickdalar som löper i dels nord-sydlig riktning, dels nordväst-sydöstlig
riktning. Dalarna kantas av berg vilka många gånger kallas för fjäll såsom Kynnefjäll, Kroppefjäll, Vättlefjäll, Alefjäll och Bredfjället. I söder är dalarna sedimentfyllda
och i norr utgör de stora sjösystem. Dalarna ligger under högsta kustlinjen och bergkrönen ligger över. Området delas av Göta älvdal. Bergkrönen har ett tunt jordtäcke
och är skogbeväxta, mestadels med barrskog, främst gran. Kroppefjäll består till stora
21 Vägverket 2006
19
Illustration 2. Kartan visar dagens landskap inom det aktuella området, och illustrerar de topografiska sambanden mellan olika marktyper och terrängen. Det framkommer tydligt att Bullaresjöarna och till viss del
även Bolsjöarna omges av branta sluttningar ner mot sjöstränderna. Även Kynnefjälls urbergsplatå öster om
Södra Bullaresjön syns tydligt i kartbilden. Vattendragens dalgångar är starkt markerade, vilket framträder
inte minst öster om Bullaresjöarna.
20
delar av kalt berg. Jordbruken har karaktären av småbruk med stor betoning på skogsproduktion. Bebyggelsen ligger dels i dalgångarnas kanter, dels uppe på bergskrönen,
en effekt av högsta kustlinjen.
Beskrivningen av riksintresseområde för friluftsliv, Bullarelandskapet, vilket omfattar södra och norra Bullaresjöarna samt ett strandområde av varierande storlek, innefattar bland annat:
Bullaresjöarna är några av Bohusläns största sjöar och 39 m på det djupaste stället.
De uppfyller ca 3 mil av den ca 10 mil långa sprickdal som sträcker sig från Halden vid
Idefjorden i norr till Gullmarsfjorden i söder. Bullaredalen ger ett synnerligen mäktigt
intryck. Utmed den östra kanten reser sig Kynnefjälls bergsbranter. Särskilt branta är
partierna mellan Korpekullen och Ramberg samt mellan Remne och Suttene. Västsidan är flackare men även här stupar berget brant på några ställen. Höjdskillnaden
mellan sjöytan och omgivande bergplatåer uppgår till ca 100 m. Norra Bullaresjön är
en av de djupare sjöarna i Bohuslän. Det finns också flera vackra jordbruksområden
som ofta ligger i anslutning till å- och bäckdalar ner mot sjöarna. Bäckarna har på
flera ställen skurit sig djupt ned i de lösa avlagringarna och skapat imponerande ravin- och meanderbildningar.
I dalgången finns framträdande minnesmärken från istiden.
Ett flertal vattendrag rinner ut i Bullaresjöarna från höjdområdena på båda sidor
om dalsänkan. Det mäktigaste är Kynne älv som avvattnar hela Kornsjöområdet på
Kynnefjäll. Älven bildar flera forsar och fall, det största vid Sundshult ovan mynningen i Södra Bullaresjön. Bullaresjöarna liksom angränsande åar är fiskrika med bland
annat stationär öring. Från havet når havsvandrande lax sjöarna via den norska Enningdalsälven.22
Viktiga särdrag i landskapet som skapat dagens samhälle är sjösystemen, höjdplatåerna med skog och de branta sluttningarna ned som sjöstränderna. Stråken
med odlingsbar jord återfinns på båda sidor om södra Bullaresjön. Särskilt karaktärskapande är höjdskillnaderna mellan sjödalarna och de branta bergen. Natur
och kultur har skapat tre dominerande landskapstyper som vi valt att kalla äldre
jordbrukslandskap, nyodlings- och utmarkslandskap samt skogsbrukslandskapet, illustration 3.
Det äldre jordbrukslandskapet domineras av det som än idag är åker och betesmark i anslutning till Bullaresjöarna. Topografiskt kännetecknas det äldre jordbrukslandskapet av en lätt böljande karaktär och avgränsas ofta skarpt mot branterna vid sjöstranden. Markerna domineras av silt men också lerjordar. Det äldre
jordbrukslandskapet är än i dag karaktärsskapande i analysområdet.
Nyodlings- och utmarkslandskapet domineras idag av skogsmark, med mindre odlings- och betesmark insprängd i dalgångar och längs vattendrag samt i
fjällägen. Topografin är här starkt varierande, där branta och uppspruckna partier
ingår, men innehåller även mer flack höglandstopografi på fjällhöjderna. Framförallt är det höjderna ovanför sluttningarna ner mot det äldre odlingslandskapet
som ingår i denna kategori, men även områden nära Bullaresjöarna där topografin har en utpräglad relief. Landskapet har här en karaktär av agrar kolonisation,
vilket innebär att området har utsatts för nyodling på äldre utmarker. Detta har
22Länsstyrelsen 2014
21
Illustration 3. Kartan redovisar den karaktärisering av landskapet som gjorts inom ramen för uppdraget. De
markerade områdena baseras på dagens landskapsbild, men tar också hänsyn till de historiska strukturerna
inom analysområdet samt de spår dessa har avsatt. Bullaresjöarnas närområde framträder som det primära
och äldsta bebyggelselandskapet, medan det mer föränderliga nyodlings- och utmarkslandskapet följer nutida
och äldre kommunikativa mönster samt topografiska naturförhållanden.
22
framförallt skett från medeltid och framåt, men kontinuiteten i landskapet har
samtidigt varit mer känsligt för natur- och samhällsförändringar. Det är därmed
troligt att detta område genomgått ett flertal olika faser av kolonisation och övergivelse under tidernas gång. Detta område är karaktärsskapande i området väster
och öster om det äldre jordbrukslandskapet, runt sjöar och vattendrag men också
i fjällbygdens kulturlandskap.
Skogsbrukslandskapet domineras av skogsmark inom fjällområdet men omfattar även mark igenlagd under de senaste århundradet. Flertalet av analysområdets
våtmarker ingår. Topografiskt uppvisar området en stor variation, men innehåller
framförallt fjällens flacka terräng, trånga sprickdalar och otillgängliga områden
vid sjöstränderna. Stora delar av Kynnefjäll ingår i området. Karaktärslandskapets nutida resursbaserade inriktning är på många vis representativt för denna
typ av landskap i regionen.
Kulturlandskapet
I Sverige finns få om ens några områden som kan kallas för vildmark. Människor har genom sin civilisering av landskapet i mindre eller större grad påverkat
samtliga områden. Bullaren utgör inget undantag i detta avseende. Människans
kolonisering och påverkan på landskapet har varierat över tid. Vissa områden har
dock en lång kontinuitet i mänskligt användande, illustration 4 samt kartbilagan.
Fornlämningarna visar att det var landskapet runt vattendragen som först koloniserades. Att vattendragen attraherade människor har flera förklaringar. Vattnet
var en kommunikationsled, över vattnet kunde människor färdas stora sträckor
relativt snabbt. Än viktigare var kanske att båtar/kanoter kunde transportera stora fångster från fångstplatsen till boplatsen. En annan viktigt faktor för lokaliseringen av en boplats var också tillgången till färskvatten.
I Bullaren kan vi se att alla större sjöar har använts av människor under någon
del av stenåldern. Störst är koncentrationen av lämningar längs Bullaresjön men
såväl Bolsjöarna som Kornsjöarna har flera belägg för mänskliga aktiviteter. Det
går även att följa dessa utmed vissa vattendrag, speciellt längs Kynne Älv upp till
Flötemarken.
Under en stor del av stenåldern levde människor främst som jägare och samlare. De många bo- och fyndplatserna representerar främst detta skede. De utgör
förmodligen också mer eller mindre tillfälliga bosättningar, kanske säsongsvis eller bara några dagar ibland. Rimligen har tillgången på fisk såväl som vilt varit god
och en större grupp människor har säkert haft Bullaren som sin grupptillhörighet.
I slutet av stenåldern börjar dock människor i allt större utsträckning ägna sig åt
odling och tamdjursskötsel. Det enda säkra belägget från denna senare period är
stenkammargraven vid Påland söder om Sundshult. Här förekommer också gravar i form av stensättningar vilket leder oss över till metalltidens människor.
Under det vi kallar metalltid, ungefär 1000-4000 år sedan, har jordbruk dominerat som huvudnäring. I Bullaren är det ändå rimligt att anta att jakt, och i viss
mån fiske, varit betydelsefulla näringar. Under denna period sker en förflyttning
av bosättningarna. För att kunna bruka marken före plogens tid var det viktigt att
finna lättare jordar av sand eller silt. Dessa återfinns vanligen på högre belägna
platåer och åsar. Det är framförallt åsryggarna som blir de nya boplatslägena,
illustration 4 och 5. Bosättningarna är dock fortsatt relaterade till vatten. Människorna är fortfarande beroende av vattnet för sin överlevnad. Förutom förflytt23
Illustration 4. Kartan visar områden som varit brukade under fyra olika tidsskeden: Stenålder 9000 - 1800 f kr,
Metalltid 1800 f kr – 1000 e kr, Medeltid (ortnamnsområde) 1000 – 1500 e kr och 1930-tal. För närmare beskrivning av urvalskriterier för att illustrera respektive tidsskede se beskrivning i bilagor sidan 38 och följande sidor.
Bebyggelsen på ömse sidor om Bullaresjön och längs Kynne älv visar tydligt på en lång kontinuitet. Dagens
bebyggelse följer i stort denna placering i landskapet. I kartbilden framträder även de områden som troligen
aldrig varit mer än tillfälligt bebodda. Denna karta är en sammanslagning av flera olika informationsskikt. Se
kartorna på sidorna 40-49 för underlag.
24
ningen från strandkanten till åsarna några hundra meter bort sker det också en
ökad kolonisering av området öster om södra Bullaresjön. Däremot verkar området runt de mindre sjösystemen inte ha haft tillräckligt med odlingsbar mark för
att dra till sig en varaktig bosättning under denna tid. Det är framförallt genom
järnålderns gravar som vi kan följa var människorna bodde. Gravarnas utformning skiftar över tid. De finns i form av rösen och stensättningar men också som
högar eller resta stenar. De visar att det förmodligen fanns minst lika många människor öster om Bullaresjön som väster om på denna tid. De koncentrationer av
gravar som vi kan se i Bullaren visar på var centralbygderna fanns under denna
tid. Den största är vid området runt Östad, med Naverstads kyrka och området
öster om sjön vid Tegen och Backen. Men även vid Säm, Fressland och Svennungsröd finns koncentrationer av gravar.
Från medeltid och historisk tid har vi främst ortnamn som belägg för hur landskapet nyttjades. Det gäller främst skattlagda gårdar, men även mindre odlingsenheter kan ha haft namn som överlevt in i vår tid. Ett försök att kartera hur den
medeltida jordbruksetableringen påverkade landskapet visar att nya områden
beboddes. Exempelvis har områden runt Bolsjöarna, Flötemarken och högre belägna områden såväl öster som väster om Bullaresjön brukats någon gång under
medeltid/historisk tid. Under denna tid har plogen blivit tillgänglig. Det innebär
att såväl tyngre lerjordar som stenigare marker är möjliga att odla. Detta är ett skäl
till att nya områden tas i bruk. Under den här perioden kan vi tyvärr inte använda
gravar som lokalisering för människornas boställen. Nu har kyrkor anlagts och
gravläggningen sker vid dem. Inom området finns Naverstads och Mos kyrkor.
Naverstads kyrka ligger dock på ett äldre järnåldersgravfält och kan nog anses
ligga på en centralplats i såväl den medeltida som den förhistoriska tiden. Även i
dagens perspektiv får den anses ligga centralt. Mos kyrka har inte ett lika tydligt
förhistoriskt läge, men så har kyrkan också flyttats under 1600-talet. Kyrkorna är
belägna nära sjön vilket nog skall ses som ett erkännande av sjön som kommunikationsled även under sen historisk tid. Ett annat exempel på detta är Olsborg på
östra sidan om Bullaresjöarna. Den under 1500-talet anlagda befästningen visar
med all önskvärd tydlighet områdets kommunikativa betydelse.
Denna generella bebyggelseutveckling konfirmeras av hur det såg ut på 1930-talet. Då har gårdsbebyggelsen samlats runt de odlingsbara markerna. Torpen ligger i utmarkerna men intill mindre odlingsbara lyckor. Under 1940-talet och ett
par decennier framåt bryts utvecklingen och avfolkningen av landsbygden tar
fart. Detta kan kopplas till jordbrukets minskade omfattning men framförallt dess
mekanisering som kräver mindre personal. Utvecklingen är inte unik för Bullaren. Den kan illustreras på länsnivå för Göteborgs och Bohuslän23. Från 1930 fram
till 1960-talet minskade andelen åkermark med 20 000 hektar. Under samma period minskade också betes- och slåtterängarna med 10 000 hektar. För några olika
djurslag är statistiken lika belysande. Kor minskade i antal från knappt 60 000
till knappt 30 000, en halvering alltså. I sammanhanget kan nämnas att det fanns
drygt 10 000 kor i länet 2007. Även avseende höns sker en liknande kraftig minskning från drygt 400 000 till drygt 200 000 på 1960-talet. För grisar har minskningen inte varit lika kraftig. En djurras utmärker sig i statistiken: Får har minskat
från 15 000 i slutet av 1920-talet till drygt 6 000 1970. Däremot är siffran för 2007
drygt 17 000 djur. Så högt antal har inte funnits i länet sedan de första decennier23Jordbruksverket 2007
25
Illustration 5. Kartan visar hus år 2014 som finns inom bebodd eller obebodd fastighetsgräns, mot bakgrund av
landskapskaraktäriseringen. Benämningen bebodd/obebodd baseras på mantalsskrivning, för närmare förklaring se bilaga sid 46. Kartbilden illustrerar hur landskapets historiska strukturer lever kvar än idag, där en stor
del av nyodlings- och utmarkslandskapets hus idag består av fritidshus eller ödebebyggelse. Detta är inte först
och främst ett modernt fenomen, utan övergivelse och nybyggnation i denna del av landskapet har troligen gått
i vågor även i det förflutna.
26
na på 1900-talet. Ett annat djur av intresse är hästen. Den visar på en liknande utveckling. I statistik mellan 1961 och 2004 framgår att hästhållningen under de tio
första åren minskade till ungefär en tredjedel och 1971 fanns det drygt 4 000 hästar i norra Götaland. 2004 är antalet uppe i 10 000. Den tydligaste illustrationen
av vad detta hade för betydelse för landsbygden är kanske ändå uppgifterna om
hur många människor som var sysselsatta inom jordbruket. I början av 1930-talet
arbetade nästan 21 000 personer i Göteborgs och Bohus län inom jordbruket. Av
dessa var 20 % lejd arbetskraft. Ungefär 40 år senare har antalet sysselsatta halverats till drygt 10 000, men andelen lejd arbetskraft har minskat till 7 %. Även om vi
inte har siffrorna för analysområdet kan vi utgå från att utvecklingen i stort varit
likartad inom länet. Utvecklingen under 1900-talet visar entydigt att såväl andelen
odlad som betad mark minskar. Vad gäller djurhållningen är minskningen ännu
mer drastisk. Flertalet djurraser har halverats i antal. Slutligen har mekaniseringen markant minskat behovet av mänsklig arbetskraft inom näringen.
Idag kan vi se resultatet av denna utveckling genom att färre människor i analysområdet har en direkt försörjning från jordbruk. Ägandet är också koncentrerat
till ett mindre antal människor. En liknande utveckling kan antagligen ses inom
skogsbruket men denna har inte påverkat människorna och landskapet på ett lika
storskaligt sätt. Utvecklingen innebär att fler människor numera bor i villor eller
lägenheter, exempelvis i Backa eller Östadsområdet. En annan aspekt är också att
andelen fritidshus hör ökat.24 Detta har skett genom speciella fritidshusområden
som exempelvis Arnäs men också genom att äldre torp och gårdar har ärvts eller
sålts. Det är framförallt utmarksområdena som tappat boende till förmån för den
mer centralt belägna bebyggelsen, illustration 5.
Den ändrade boende- och brukarstrukturen påverkar både hur landskapet brukas och upplevs. Andelen jordbrukare minskar och andelen boende i villor respektive fritidshus ökar. Intervjuundersökningar med hur lantbrukare och andra
landskapsboende ser och vårdar sitt landskap visar på hur skillnader i boende
också skapar skilda attityder till landskapet. I en intervjuundersökning där aspekterna natur, kulturhistoria, livskvalitet och levande landsbygd bedömdes fanns det såväl skillnader som gemensamma nämnare mellan de båda grupperna. Naturmiljön kopplas främst till den inte alltför uppenbart kulturpräglade marken. Denna
värderas starkare av gruppen boende. Kulturhistorien däremot skattas högre av
gruppen brukare. Livskvalitet och framförallt levande landsbygd är aspekter som
båda grupperna skattar högt.25 I en annan studie av vardagslandskapet framgick
liknande attitydskillnader beroende på om syftet med att bruka landskapet var
kopplat till markägande eller till rekreationell användning av landskapet. Det
fanns en tydlig uppdelning om syftet med vistelsen i naturen var av brukarkaraktär, i detta fallet skogsbruk eller av mer rekreationell karaktär. Den senare aktiviteten utgjordes då ofta av jakt, fiske, bär- eller svampplockning. Det viktigaste
landskapet för de flesta männsikorna var det nära vardagslandskapet vilket är beläget inom några kilometer från bostaden, här utfördes de flesta aktiviterna.26
Människors brukande
Hur landskapet i Bullarebygden används kan endast skisseras i denna analys. En
mer djupgående analys vilken kompletteras med enkäter eller intervjuer krävs
24 Jonasson m fl 2014
25 Lindholm & Odenbrink Widmark 2010
26 Jonasson & Swedberg 2013
27
Illustration 6. Badplatsen vid Östad är ett exempel på några av de relativ få ställen där vatten och land möts på
samma nivå. I bakgrunden kan de karaktäristiska höga bergen längs sjön ses.
för att få fram ett tydligare resultat. Det analysen kan visa är att det framförallt
finns tre typer av boende vilka kan tänkas leda till något olika förhållningssätt
till hur landskapet används. I grunden har vi jordbruken vilka drivs som enskilda
gårdar/företag där egen eller arrenderad mark brukas för jordbruk såväl som för
skogsbruk. Den andra stora kategorin är de friliggande villorna där arbete till stor
del är skilt från den egna fastigheten. Fritidsaktiviteterna sker här förmodligen
främst utanför den egna fastigheten och är beroende av tillgång på allmän mark
eller mark som är tillgänglig genom allemansrätten. Till dessa skall läggas fritidsbebyggelsen, vilken främst utnyttjas av boende utanför området. Även deras aktiviteter sker förmodligen på annans mark. Det finns anledning att misstänka att
samtliga tre kategorier av fastigheter bebos av människor som är intresserade av
någon eller alla av följande aktiviteter: Jakt, fiske, svamp/bärplockning. De utgör
alla aktiviteter som kan utföras på egen mark men nog oftast bedrivs på mark
som är tillgänglig genom allemansrätten eller avtal med markägare. Till dessa
kan läggas vad som bör benämnas som vardagsaktiviteter27. De utgörs av promenader, hundrastning, ridning, joggning, bad eller kortare utflykter. Denna typ av
aktiviteter utförs i nära anslutning till hemmet. God möjlighet att utföra dessa
aktiviteter är en viktig del i välbefinnandet. Slutligen finns det anledning att anta
att speciellt barnfamiljer är intresserade av närhet till en badplats, på gång- eller
cykelavstånd, illustration 6.
En aktivitet som normalt inte tas upp inom landskapsbrukande är inköp av
livsmedel. Det kan mot bakgrund av beställarens syfte med analysen finnas skäl
att även belysa den aspekten. Livsmedel kan ges en ganska vid tolkning men bör
27Jonasson och Swedberg 2013
28
T
a
be
l
l
1Ana
l
y
s
o
mr
å
de
t
sk
a
r
a
k
t
ä
r
L
a
nds
k
a
ps
a
s
pe
k
t
Be
s
k
r
i
v
ni
ng
T
i
ds
ho
r
i
s
o
nt
Be
t
y
de
l
s
ef
ö
r
l
a
nds
k
a
ps
k
a
r
a
k
t
ä
r
e
n
L
a
ndf
o
r
me
r
Omr
å
de
t
k
a
r
a
k
t
ä
r
i
s
e
r
a
sa
vs
k
o
g
k
l
ä
ddabe
r
g
s
pl
a
t
å
e
r
o
c
hl
å
ng
s
ma
l
as
j
ö
a
r
.
F
o
r
nt
i
dnut
i
d
S
t
o
r
Ve
g
e
t
a
t
i
o
n
Omr
å
de
t
ha
r
t
v
ådo
mi
ne
r
a
ndek
a
r
a
k
t
ä
r
e
r
;
ö
ppe
t
o
dl
i
ng
s
l
a
nds
k
a
po
c
hbr
uk
ni
ng
s
s
k
o
g
.
F
o
r
nt
i
dnut
i
d
S
t
o
r
Ma
r
k
a
nv
ä
ndni
ng
S
k
o
g
s
o
c
hj
o
r
dbr
ukdo
mi
ne
r
a
r
l
a
nds
k
a
pe
t
.
F
o
r
nt
i
d–nut
i
d
S
t
o
r
Be
by
g
g
e
l
s
e
Be
by
g
g
e
l
s
e
nr
e
pr
e
s
e
nt
e
r
a
r
j
o
r
dbr
uk
s
s
a
mhä
l
l
e
t
s
F
o
r
nt
i
d–nut
i
d
e
x
pa
ns
i
o
no
c
hg
r
a
dv
i
s
aa
v
v
e
c
k
l
i
ng
.
Ba
c
k
a
/
Ös
t
a
ds
o
mr
å
de
t
v
i
s
a
r
påe
nbe
g
y
nna
nde
t
ä
t
o
r
t
s
bi
l
dni
ng
.
L
ö
s
f
y
ndo
c
hg
r
a
v
a
r
v
i
s
a
r
påbo
s
ä
t
t
ni
ngi
o
mr
å
de
t
f
r
å
n
F
o
r
nt
i
d–nut
i
d
s
t
e
nå
l
de
r
.
Gr
a
v
a
r
naä
r
do
c
kf
r
ä
ms
t
a
nl
a
g
dapåbr
o
ns
o
c
hj
ä
r
nå
l
de
r
.
Dehi
s
t
o
r
i
s
k
aby
/
g
å
r
ds
t
o
mt
e
r
nav
i
s
a
r
g
e
no
ms
i
t
t
l
ä
g
ea
t
t
bo
s
ä
t
t
ni
ng
e
nha
r
e
nk
o
nt
i
nui
t
e
t
f
r
a
mt
i
l
l
v
å
r
ada
g
a
r
.
F
o
r
nbo
r
g
e
nOl
s
bo
r
gk
a
nk
ny
t
a
st
i
l
l
hi
s
t
o
r
i
s
kt
i
do
c
hv
i
s
a
r
påBul
l
a
r
e
s
j
ö
a
r
na
s
k
o
mmuni
k
a
t
i
v
abe
t
y
de
l
s
e
.
S
t
o
r
L
a
n
d
s
k
a
p
e
t
s
i
n
n
e
h
å
l
l
Kul
t
ur
hi
s
t
o
r
i
e
n
S
t
o
r
P
r
o
c
e
s
s
e
r
Na
t
ur
pr
o
c
e
s
s
e
r
Va
t
t
e
nf
ö
r
i
ng
e
ni
s
j
ö
s
y
s
t
e
me
n.
F
o
r
nt
i
d–nut
i
d
S
t
o
r
Mä
ns
k
l
i
g
a
o
r
nt
i
d–nut
i
d
Ana
l
y
s
o
mr
å
de
t
k
a
r
a
k
t
ä
r
i
s
e
r
a
sa
ve
nhi
s
t
o
r
i
s
kdy
na
mi
k
, F
dä
r
e
x
e
mpe
l
v
i
sny
o
dl
i
ng
s
o
c
hut
ma
r
k
s
o
mr
å
de
t
ha
r
ut
s
a
t
t
sf
ö
r
ny
be
f
o
l
k
ni
ngo
c
ha
v
be
f
o
l
k
ni
ngä
v
e
ni
d
e
t
f
ö
r
f
l
ut
na
.
De
nnapr
o
c
e
s
sä
r
t
y
dl
i
g
t
s
y
nl
i
gä
ni
da
go
c
h
s
t
y
r
sut
a
vf
ö
r
ä
ndr
i
ng
a
r
i
k
ul
t
ur
o
c
hna
t
ur
f
ö
r
hå
l
l
a
nde
n.
De
nf
r
a
mt
i
das
a
mhä
l
l
s
ut
v
e
c
k
l
i
ng
e
nk
a
nl
e
dat
i
l
l
e
n
a
v
f
o
l
k
ni
nga
vs
må
by
a
r
o
c
he
ns
a
ml
i
g
g
a
ndehus
/
g
å
r
da
r
t
i
l
l
f
ö
r
må
nf
ö
r
a
g
g
r
e
g
e
r
a
dbe
by
g
g
e
l
s
e
.
J
o
r
do
c
h
s
k
o
g
s
br
uk
e
t
k
a
nl
e
dat
i
l
l
be
s
k
o
g
ni
ngo
c
hö
k
a
ndea
nde
l
pl
a
nt
a
g
e
s
k
o
g
.
S
t
o
r
Ko
mmuni
k
a
t
i
v
a
Bul
l
a
r
e
s
j
ö
a
r
naha
r
f
ö
r
l
o
r
a
t
i
be
t
y
de
l
s
es
o
m
Hi
s
t
o
r
i
s
kt
i
d–
t
r
a
ns
po
r
t
me
di
um.
De
nnar
o
l
l
ha
r
ö
v
e
r
t
a
g
i
t
sa
vv
ä
g
a
r
na
nut
i
d
1
6
4
,
1
6
5o
c
h9
6
0.
Me
de
l
Rums
l
i
g
a
S
k
o
g
s
o
mr
å
de
t
i
ng
å
r
i
e
t
t
s
a
mma
nhä
ng
a
ndeo
mr
å
dei F
o
r
nt
i
dnut
i
d
no
r
r
aBo
hus
l
ä
no
c
hDa
l
s
l
a
nd.
Bul
l
a
r
e
s
j
ö
a
r
nai
ng
å
r
i
e
t
t
s
t
ö
r
r
es
j
ö
s
y
s
t
e
ms
o
ma
v
v
a
t
t
na
r
Ko
r
ns
j
ö
a
r
nane
r
t
i
l
l
I
de
f
j
o
r
de
n.
Vä
g
s
y
s
t
me
n1
6
4
,
1
6
5o
c
h9
6
0f
ö
r
bi
nd
e
r
by
g
de
nme
df
l
e
r
as
t
ö
r
r
eo
r
t
e
r
i
no
me
ns
j
umi
l
so
mk
r
e
t
s
.
Me
de
l
F
unk
t
i
o
ne
l
l
a
Bo
s
ä
t
t
ni
ngpåå
s
r
y
g
g
a
r
ha
r
s
i
t
t
ur
s
pr
ungi
F
o
r
nt
i
dnut
i
d
j
o
r
dbr
uk
s
s
a
mhä
l
l
e
t
.
Bo
s
ä
t
t
ni
ng
a
r
l
ä
ng
sBul
l
a
r
e
s
j
ö
n
o
c
hs
e
na
r
el
ä
ng
sde
t
s
t
ö
r
r
ev
ä
g
s
y
s
t
e
me
t
be
f
r
ä
mj
a
sa
v
de
nk
o
mmuni
k
a
t
i
v
aa
s
pe
k
t
e
n.
S
a
mba
nde
t
me
l
l
a
nbo
s
ä
t
t
ni
ngo
c
hj
o
r
dbr
ukpå
F
o
r
nt
i
dnut
i
d
å
s
r
y
g
g
a
r
naha
r
e
nl
å
ngk
o
nt
i
nui
t
e
t
o
c
hf
o
r
t
s
ä
t
t
e
r
i
da
g
.
S
j
ö
o
c
hv
ä
g
s
y
s
t
e
me
nsf
unk
t
i
o
ns
o
mt
r
a
ns
po
r
t
s
y
s
t
e
m
ha
r
e
nä
nl
ä
ng
r
ek
o
nt
i
nui
t
e
t
,
me
nf
o
r
t
l
e
v
e
r
f
r
ä
ms
t
g
e
no
mv
ä
g
a
r
na
.
Me
de
l
Na
t
ur
s
k
a
pa
de
S
a
mma
nhä
ng
a
ndes
j
ö
s
y
s
t
e
mi
s
t
a
r
k
t
k
upe
r
a
dt
e
r
r
ä
ng
. F
o
r
nt
i
dnut
i
d
S
t
o
r
Mä
nni
s
k
o
s
k
a
pa
de
Ås
r
y
g
g
s
be
by
g
g
e
l
s
e
n,
me
dt
i
l
l
hö
r
a
ndej
o
r
dbr
uk
s
ma
r
k
. F
o
r
nt
i
dnut
i
d
S
t
o
r
S
a
mma
n
h
a
n
g
Hi
s
t
o
r
i
s
k
a
S
t
o
r
L
a
n
d
mä
r
k
e
n
29
Illustration 7. Grimmeland kan sägas vara en typisk åsryggsby där byggnaderna tydligt anlagts på höjderna
en bit bort från stranden. Gravarna i närområdet visar på en fast bosättning på platsen sedan början av järnåldern, för mer än 2000 år sedan.
innefatta mat och en del grundläggande kringutrustning. För att kunna handla
krävs också möjlighet att kunna ta sig till affären. Det innebär att även frågan om
transporter bör tas upp. Inom analysområdet finns idag en affär med post och
bensinstation vid Östad. Den ligger centralt inom området. Nästan hela undersökningsområdet ligger inom en mil från affären i Östad. På grund av topografin
kan det vara svårt att anse att det är cykelavstånd men det är möjligt att med ganska enkla medel ta sig till affären. Huvudsakliga vägstråk inom området är väg 164
och 165. För området öster om Bullaresjön kan även väg 960 räknas som huvudväg.
Inom de södra och västliga delarna av området kan det dock vara närmare till affär utanför området, i Tanumshede eller Hällevadsholm. Analysområdet har idag
kollektivtrafik inom de centrala delarna av området.
Landskapskaraktär
Landskapets karaktär i analysområdet kan definieras med begreppen innehåll,
processer, sammanhang och landmärken. Dessa är sammanfattade i tabell 1. Utifrån
karaktärsbeskrivningen kan också ett antal värden bedömas. De utgörs bland annat av begreppen sammanhang, uttrycksfullhet och identitet. Som alla värdebeskrivningar är de subjektiva och begreppen och dess bedömning diskuteras nedan
i detta kapitel och sammanfattas i tabell 2.
Det naturgivna innehållet i landskapet utgörs av vattendragen, med Bullaresjön
och Kynne älv som de mest framträdande, åsryggarna med den omgivande sedimentära marken och slutligen de flacka bergsplatåerna. Människor har använt och
format detta landskap under minst 10 000 år, sedan början av stenåldern. Till en
början utnyttjades vattenvägarna av människor för att färdas mellan bosättningar
och jakt-/fiskeplatser. Vid övergången mellan stenålder och metalltid, för cirka 4
000 år sedan, börjar landskapet brukas, genom såväl odling som boskapsskötsel.
30
De platser som först används är just åsryggarna, det är här vi hittar de äldsta fynden efter odling men också gravarna från de första bofasta männsikorna. Genom
historien friläggs stora delar av landskapet runt åsryggarna och bosättningen på
dem genom skogröjning, uppodling och betesdrift. Åsryggarna fortsätter därigenom att vara det för området mest typiska, kulturskapade, elementet i landskapet.
Vattenföringen i älvar och sjöar har varit och är en viktig process, för näringar
och inte minst kommunikationer. Under det senaste århundradet har den kommunikativa rollen istället övertagits av landsvägen. Inom analysområdet får vägarna 164, 165 och 960 sägas vara av stor betydelse. Det finns även mindre vägar
som försörjer ett relativt stort antal hushåll. Av de som anses vara en statlig angelägenhet, det vill säga att Trafikverket ansvarar för skötseln, är de viktigaste 955, 963,
966, 968 och 969. Den huvudsakliga processen som karaktäriserar landskapet är
dock jord- och skogsbruk. Även om dess betydelse minskat såväl ekonomiskt som
befolkningsmässigt sätter det pågående bruket sin prägel på landskapet. Konkret
får dock de bakomliggande processerna med effektivare jord- och skogsbruk samt
avfolkningen av landsbygden betydelse för landskapet i framtiden. Några av effekterna kan bli ökad skogsvolym på bekostnad av öppen mark, mindre bland- och
fler plantageskogar. Fler människor bor i villor i centrumbygder, det är färre av
de gamla gårdarna som har brukningsmark knuten till husen. Andelen fritidshus
inom området ökar.
Analysområdet ingår i flera sammanhang där basen är det rumsliga. Skogsmarksområdena förbinder området främst med Dalsland, medan kommunikationerna leder till kusten såväl som inlandet. Tydligast av allt är ändå det historiska
sambandet. Det gäller framförallt bosättningarna som på ett organiskt sätt har
utvecklat sig vid åsryggarna och vattendragen och därmed i sig även innefattar
de rumsliga och kommunikativa aspekterna. Detta kan också uttryckas som landmärken och då uttryckas som den kuperade terrängen som omger vattensystemen och hyser åsryggsbebyggelsen och dess jordbruksmark.
Värderingen av landskapet har utförts med en femgradig skala. De värden som
bedömts som starkast är tidshorisont, sammanhang, kontrast, uttrycksfullhet och iden31
T
a
be
l
l
2Ana
l
y
s
o
mr
å
de
t
sv
ä
r
de
n
Kr
i
t
e
r
i
e
r
1
Må
ng
f
a
l
d
2
3 4 5 Be
dö
mni
ng
Omr
å
de
t
i
nne
hå
l
l
e
r
t
r
ehuv
uds
a
k
l
i
g
ak
a
r
a
k
t
ä
r
e
r
:
Äl
dr
e
j
o
r
dbr
uk
s
l
a
nds
k
a
p,
ny
o
dl
i
ng
s
o
c
hut
ma
r
k
s
l
a
nds
k
a
ps
a
mt
s
k
o
g
s
br
uk
s
l
a
nds
k
a
pe
t
X
T
i
ds
ho
r
i
s
o
nt
X
Bo
s
ä
t
t
ni
ngpåå
s
r
y
g
g
a
r
o
c
hl
ä
ng
sv
a
t
t
e
ndr
a
g
e
nha
r
e
nl
å
ngmä
ns
k
l
i
g
hi
s
t
o
r
i
a
.
S
a
mma
nha
ng
X
S
a
mma
nha
ng
e
t
i
k
ul
t
ur
r
umme
tme
l
l
a
nbe
by
g
g
e
l
s
eo
c
h
l
a
nds
k
a
ps
e
l
e
me
nt
s
o
må
s
r
y
g
g
a
r
o
c
hv
a
t
t
e
ndr
a
gä
r
s
t
o
r
t
.
Äv
e
n
v
a
t
t
e
ndr
a
g
e
ni
s
i
gi
ng
å
r
i
e
t
t
s
t
ö
r
r
es
a
mma
nha
ng
.
Ko
nt
r
a
s
t
X
Ko
nt
r
a
s
t
e
ni
l
a
nds
k
a
pe
t
ut
g
ö
r
sf
r
ä
ms
t
a
vde
nna
t
ur
g
i
v
nat
o
po
g
r
a
f
i
n
o
c
hå
s
r
y
g
g
a
r
na
sby
be
by
g
g
e
l
s
eme
dt
i
l
l
hö
r
a
ndeo
dl
i
ng
s
ma
r
k
.
Hä
v
d
X
De
t
o
dl
a
del
a
nds
k
a
pe
t
ha
r
mi
ns
k
a
t
i
o
mf
å
ngj
ä
mf
ö
r
t
me
dde
t
hi
s
t
o
r
i
s
k
a
,
me
nk
a
r
a
k
t
ä
r
e
nä
r
o
f
ö
r
ä
ndr
a
di
s
t
o
r
t
.
Va
t
t
e
ns
y
s
t
e
me
nha
r
ä
ndr
a
t
k
a
r
a
k
t
ä
r
f
r
å
nf
i
s
k
eo
c
ht
r
a
ns
po
r
t
t
i
l
l
f
r
i
t
i
ds
v
e
r
k
s
a
mhe
t
o
c
h
t
ur
i
s
m.
S
k
o
g
e
nha
r
ä
ndr
a
t
k
a
r
a
k
t
ä
r
o
c
hbl
i
r
a
l
l
t
me
r
e
ns
a
r
t
a
dg
e
no
m
hy
g
g
e
s
o
c
hpl
a
nt
e
r
i
ng
s
br
uk
e
t
.
X S
pr
i
c
k
da
l
s
l
a
nds
k
a
pe
t
ä
r
t
y
dl
i
g
t
o
c
hs
å
v
ä
l
o
mr
å
de
s
s
k
a
pa
ndes
o
m
k
a
r
a
k
t
ä
r
s
s
k
a
pa
nde
.
T
i
l
l
s
a
mma
nsme
då
s
r
y
g
g
s
be
by
g
g
e
l
s
e
nsö
ppna
o
dl
i
ng
s
l
a
nds
k
a
put
g
ö
r
dee
t
t
o
v
a
nl
i
g
t
t
y
dl
i
g
t
k
a
r
a
k
t
ä
r
s
l
a
nds
k
a
p.
Ut
t
r
y
c
k
s
f
ul
l
he
t
I
de
nt
i
t
e
t
X
S
k
o
g
e
no
c
hv
a
t
t
ne
t
do
mi
ne
r
a
r
.
I
de
nt
i
t
e
t
e
nä
r
o
f
t
ak
nut
e
nt
i
l
l
j
o
r
d/
s
k
o
g
s
br
uk
,
j
a
k
t
o
c
hf
i
s
k
e
.
titet. Det innebär att dessa aspekter kan ses tydligare inom analysområdet än i ett
genomsnittslandskap.
Tidshorisonten kan beskrivas som bestående av den faktiska perioden av mänsklig påverkan på landskapet och hur tydligt närvarande den är i dagens landskap.
I Bullaren finns dagens bebyggelse på flera platser i närheten av metalltida gravfält. Det gäller främst åsryggsbebyggelsen men i några fall även längs vattendragen. Åsryggsbebyggelsen ligger ofta också inom dagens odlingsmark. Det innebär att flera karaktäriserande landskapsfaktorer bidrar till en tydlig tidshorisont
på många platser inom analysområdet. Det leder i sin tur också över i begreppet
sammanhang. Flera karaktärsskapande faktorer som fornlämningar, bebyggelse,
åsryggar och vattendrag sammanfaller på olika platser i landskapet. Kontrast är
ofta något som väcker uppmärksamhet. Det kanske är något som den tillfällige
besökaren reagerar på mer än den boende gör. I Bullaren är de vyer som uppstår
på åsryggarna över det kringliggande odlingslandkapet det tydligaste och kanske
det mest speciella uttrycket för bygden. Detta har sin grund i sprickdalslandskapet som skapat ett topografiskt mycket omväxlande landskap. Detta exponeras
särskilt tydligt vid Bullaresjöarna men också genom årsyggsbebyggelsen. Till det
skall det historiska djupet i landskapet läggas. Tillsammans skapar dessa faktorer
ett mycket uttrycksfullt landskap, oavsett om en vill fokusera på naturen eller det
kulturskapade. Slutligen har vi identitet som ett värde. Eftersom denna studie inte
innefattat en enkät eller intervjuundersökning blir bedömningen extra subjektiv.
Det är dock troligt att identitet i detta område delvis kan innefattas i de värden
som ett jord-/skogsbruk står för men också i möjlighteten av naturupplevelser, av
jakt, fiske, bär- och svampplockning eller avkoppling genom exempelvis bad och
promenader.
32
Tolkning
Den tydliga definition som naturen och kulturen givit åt landskapet inom analysområdet Bullaren gör det lätt att skissera en utveckling som bygger vidare på detta.
Bebyggelsen är förankrad med rötter i det förhistoriska odlingslandskapet. Den
tidiga kommunikationsleden Bullaresjön har ersatts av ett vägsystem som följer
odlingslandskapet. Inom detta landskap har bebyggelsen framförallt anlagts på
åsryggar men även i övergångszonen mellan odlad mark och utmark/skogsmark.
Detta sammantaget har givit ett integrerat samhälle med närhet till såväl arbete,
kommunikation som natur- och kulturmarken. Genom att bygga vidare på dessa
premisser med samlad bebyggelse som inte i onödan upptar åkermark kan traditionen föras vidare. I en del fall kanske även boende kan kombineras med arbete,
på distans eller praktiskt på platsen.
Inför framtiden är en viktig fråga hur människors attityder till landskapet påverkas av boendeform och tillgänglighet till landskapet. Tidigare undersökningar
visar att skillnader i brukande och i vilka värden som skattas högst skiljer sig åt beroende på boendeform. Att nyttjande och attityder till landskapet är ett konfliktområde är ett känt faktum. Vid planering inför framtiden kan analysen anändas
för att identifiera möjliga konfliktområden men också ge en grund för en hållbar
utveckling. De tydligaste konflikterna är tillgången till landskapet och vilka boendeformer som kan erbjudas inom analysområdet.
Sammanfattning
Landskapet karaktäriseras av de naturgivna formerna av ett sprickdalslandskap. Mest
utmärkande är den stora sprickan vilken fylls av Bullaresjörna. Dagens landskap är ett i
huvudsak kulturpräglat landskap baserat på jord- och skogsbruk. Detta bruk har en lång
kontinuitet inom området. Det landskap vi ser idag är förmodligen ett landskap som bär
stora gemensamma drag med det landskap människor levde i för 2000 år sedan. Det kan
bland annat ses genom den nära kopplingen mellan förhistoriska gravfält och dagens bebyggelse. Tydliga exempel på detta finns vid Naverstads kyrka/Östad, Säm och Tegen. Idag
är det främst genom bybebyggelsen på åsryggar omgivna av odlings- och betesmark som
detta kulturlandskap manifesterar sig.
Inför framtiden kan följande processer vara värda att uppmärksamma: Jordbrukets
minskande betydelse, ökande andel av boende utan egen tillgång mark, tillgången på arbete
inom analysområdet, tillgången till sjöarna (inte minst Bullaresjöarna), ensidigt utbud av
boendeformer.
Landskapet och bebyggelsens organiska kraktär är något att bygga vidare på. Den koncentration av bebyggelsen som skett inom de bybildningar och bebyggelsekoncentrationer
vi ser idag är i princip hållbara. De hushåller med odlingsmark, samlar resurser inom ett
mindre område, minskar behovet av resor och skapar sociala kontaktytor mellan boende.
33
Förord
1
Landskap
2
Landskapsanalys
Källor
Bilagor
Kä
l
l
o
r
L
i
t
t
e
r
a
t
u
r
Ant
r
o
p,
Ma
r
c
a
nds
c
a
pe
so
f
t
hepa
s
t
a
r
ei
mpo
r
t
a
nt
f
o
r
t
hef
ut
ur
e
.
2
005 Whyl
L
a
nds
c
a
peUr
ba
nPl
a
n7
0:
1
2
,
2
1
3
4
.
Bo
ur
a
s
s
a
,
S
t
e
phe
n
1
9
9
1 T
heAe
s
t
e
t
i
co
f
L
a
nds
c
a
pe
.
E
ur
o
pa
r
å
de
t
2
000 E
ur
o
pe
i
s
k
aL
a
nds
k
a
ps
k
o
nv
e
nt
i
o
ne
n.
F
r
a
nz
é
n,
Br
i
t
t
Ma
r
i
e&L
i
ndbl
o
m,
Kr
i
s
t
i
name
d 2
r
a
r
hi
s
t
o
r
i
s
kl
a
nds
k
a
ps
a
na
l
y
sö
v
e
r
f
.
d.
Gö
t
e
bo
r
g
so
c
hBo
hus
000 Ag
bi
dr
a
ga
vUddé
n,
J
a
n&Ca
r
l
s
s
o
n,
He
l
e
ne
l
ä
n.
Ri
k
s
a
nt
i
k
v
a
r
i
e
ä
mbe
t
e
t
.
Gr
e
i
de
r
,
T
ho
ma
s
.
&Ga
r
k
o
v
i
c
h,
L
o
r
r
a
i
ne
1
9
9
4 L
a
nds
c
a
pe
s
:
T
heS
o
c
i
a
l
Co
ns
t
r
uc
t
i
o
no
f
Na
t
ur
ea
ndt
he
E
nv
i
r
o
nme
nt
.
Rur
a
l
S
o
c
i
o
l
o
g
y5
9
:
1
,
1
–
2
4
.
J
o
hns
o
n,
Ma
t
t
he
w
2
007 I
de
a
so
f
L
a
nds
c
a
pe
.
J
o
na
s
s
o
n,
F
r
e
dr
i
k&S
we
dbe
r
g
,
S
t
i
g
a
nds
k
a
pv
i
ndk
r
a
f
t
mä
nni
s
k
o
r
.
L
a
nds
k
a
ps
a
na
l
y
sÅr
j
ä
ngNV
2
01
3 L
e
t
a
pp2
.
Ri
oKul
t
ur
k
o
o
pe
r
a
t
i
v2
01
3
:
4
.
J
o
na
s
s
o
n,
F
r
e
dr
i
k
;
Wi
ng
å
r
d,
Ce
c
i
l
i
a
;
J
a
c
o
bs
s
o
n, 2
by
g
g
e
l
s
e
s
t
r
uk
t
ur
f
ö
r
ä
ndr
i
ngi
Bul
l
a
r
e
n.Kul
t
ur
l
a
nds
k
a
pe
t
01
4 Be
Os
c
a
r
&S
we
dbe
r
g
,
S
t
i
g
2
01
4
:
9
.
J
o
ne
s
,
Mi
c
ha
e
l
;
Ho
wa
r
d,
Pe
t
e
r
;
Ol
wi
g
,
Ke
nne
t
h;
Pr
i
mda
h,
J
ø
r
g
e
n&S
a
r
l
ö
vHe
r
l
i
n,
I
ng
r
i
d
t
i
pl
ei
nt
e
r
f
a
c
e
so
f
t
heE
ur
o
pe
a
nL
a
nds
c
a
peCo
nv
e
nt
i
o
n.
2
007 Mul
No
r
s
kGe
o
g
r
a
f
i
s
kT
i
ds
s
k
r
i
f
t
6
1
:
4
,
2
07
–
2
1
6
.
J
o
r
dbr
uk
s
v
e
r
k
e
t
2
007 J
o
r
dbr
uk
e
t
i
s
i
f
f
r
o
r
å
r
e
n1
8
6
6
2
007
.
T
a
be
l
l
bi
l
a
g
a
.
L
i
ndho
l
m,
Kr
i
s
t
i
na&Ode
nbr
i
ngWi
dma
r
k
,
Ma
r
i
e
r
å
nOdl
i
ng
s
l
a
nds
k
a
pt
i
l
l
Re
k
r
e
a
t
i
o
ns
l
a
nds
k
a
p.
F
ö
r
s
t
udi
e
2
01
0 f
Mo
de
r
naVä
s
t
r
aGö
t
a
l
a
nd.
L
ä
ns
s
t
y
r
e
l
s
e
ni
Vä
s
t
r
aGö
t
a
l
a
ndsl
ä
n
å
dea
vr
i
k
s
i
nt
r
e
s
s
ef
ö
r
f
r
i
l
uf
t
s
l
i
vi
Vä
s
t
r
aGö
t
a
l
a
ndsl
ä
n.
2
01
4 Omr
Bul
l
a
r
e
l
a
nds
k
a
pe
t
.
Me
l
s
,
T
o
m&Me
l
s
,
S
a
nna
l
t
a
g
a
ndel
a
nds
k
a
ps
a
na
l
y
sf
ö
r
v
i
ndk
r
a
f
t
.
Ra
ppo
r
t
6
6
2
5
.
2
01
4 De
Na
t
ur
v
å
r
ds
v
e
r
k
e
t
.
Mül
l
e
r
,
Di
e
t
e
r
K.
l
å
r
s
bo
e
ndes
o
mr
e
s
ur
sf
ö
r
t
i
l
l
v
ä
x
t
o
c
hut
v
e
c
k
l
i
ngi
No
r
r
a
2
01
0 De
Bo
hus
l
ä
n–Re
s
ul
t
a
t
a
ve
ne
nk
ä
t
unde
r
s
ö
k
ni
ng
.
Kul
t
ur
g
e
o
g
r
a
f
i
s
k
aI
ns
t
i
t
ut
i
o
ne
n,
Ume
åUni
v
e
r
s
i
t
e
t
.
Na
t
ur
v
å
r
ds
v
e
r
k
e
t
2
01
2 Vi
ndk
r
a
f
t
e
nspå
v
e
r
k
a
npåmä
nni
s
k
o
r
si
nt
r
e
s
s
e
n.
Ol
wi
g
,
Ke
nne
t
h
a
nds
c
a
pe
,
Na
t
ur
ea
ndt
heBo
dyPo
l
i
t
i
c
:
F
r
o
mBr
i
t
a
i
n'
s
2
002 L
Re
na
i
s
s
a
nc
et
oAme
r
i
c
a
'
sNe
wWo
r
l
d.
Ol
wi
g
,
Ke
nne
t
h
2
003 Co
mmo
nsa
ndL
a
nds
c
a
pe
.
Co
mmo
ns
:
Ol
da
ndNe
w.
I
Ca
r
l
s
s
o
n,
L&Be
r
g
e
r
,
E
.
(
r
e
d.
)
.
Pr
o
c
e
e
di
ng
sF
r
o
maWo
r
k
s
ho
p
a
t
t
heCe
nt
e
r
f
o
r
Adv
a
nc
e
dS
t
udy
,
Os
l
o1
1
1
3Ma
r
c
h2
003
.
T
r
o
ndhe
i
m,
De
pa
r
t
me
nt
o
f
S
o
c
i
o
l
o
g
ya
ndPo
l
i
t
i
c
a
l
S
c
i
e
nc
e
,
No
r
we
g
i
a
nUni
v
e
r
s
i
t
yo
f
S
c
i
e
nc
ea
ndT
e
c
hno
l
o
g
y
,
1
5
2
2
.
Re
l
ph,
E
dwa
r
d
1
9
7
6 Pl
a
c
ea
ndPl
a
c
e
l
e
s
s
ne
s
s
.
Re
l
ph,
E
dwa
r
d
t
i
o
na
l
L
a
nds
c
a
pea
ndHuma
ni
s
t
i
cGe
o
g
r
a
phy
.
1
9
8
1 Ra
Ri
k
s
a
nt
i
k
v
a
r
i
e
ä
mbe
t
e
t
2
008 F
ö
r
s
l
a
gt
i
l
l
g
e
no
mf
ö
r
a
ndea
vde
ne
ur
o
pe
i
s
k
a
l
a
nds
k
a
ps
k
o
nv
e
nt
i
o
ne
ni
S
v
e
r
i
g
e
.
S
l
ut
r
e
do
v
i
s
ni
nga
v
r
e
g
e
r
i
ng
s
uppdr
a
g
.
S
k
å
ne
s
,
He
l
l
e
2
008 T
o
wa
r
dsa
ni
nt
e
g
r
a
t
e
de
c
o
l
o
g
i
c
a
l
g
e
o
g
r
a
phi
c
a
l
l
a
nds
c
a
pe
pe
r
s
pe
c
t
i
v
e
.
Ar
e
v
i
e
wo
f
pr
i
nc
i
pa
l
c
o
nc
e
pt
sa
ndme
t
ho
ds
.
No
r
s
kGe
o
g
r
a
f
i
s
kT
i
ds
s
k
r
i
f
t
5
1
:
3
,
1
4
5
1
7
1
.
S
po
r
r
o
ng
,
Ul
f
&E
k
s
t
a
m,
Ur
ba
n
1
9
9
5 S
v
e
ns
k
aL
a
nds
k
a
p.
S
t
e
ns
e
k
e
,
Ma
r
i
a
2
01
1 Hur
f
å
ng
a
r
ma
ne
t
t
me
dbo
r
g
a
r
de
l
t
a
g
a
nde
?
Pr
o
bl
e
mo
c
h
mö
j
l
i
g
he
t
e
r
.
I
:
L
a
nds
k
a
ps
pe
r
s
pe
k
t
i
v–hur
g
ö
r
de
t
s
k
i
l
l
na
d.
Kung
l
i
g
aS
k
o
g
s
o
c
hL
a
nt
br
uk
s
a
k
a
de
mi
e
nsT
i
ds
k
r
i
f
t
nr
42
01
1
.
36
T
heCo
unt
r
y
s
i
deAg
e
nc
y
;
S
c
o
t
t
i
s
hNa
t
ur
a
l
2
002 Unde
r
s
t
a
ndi
ngHi
s
t
o
r
i
cL
a
nds
c
a
peCha
r
a
c
t
e
r
.
T
o
pi
cpa
pe
r
5
.
He
r
i
t
a
g
e
;
Hi
s
t
o
r
i
cS
c
o
t
l
a
nd&E
ng
l
i
s
hHe
r
i
t
a
g
e
Vä
g
v
e
r
k
e
t
a
nds
k
a
pe
t
sk
a
r
a
k
t
ä
r
s
dr
a
g–E
nbe
s
k
r
i
v
ni
ngf
ö
r
2
006 L
i
nf
r
a
s
t
r
uk
t
ur
s
e
k
t
o
r
n.
Wi
dg
r
e
n,
Ma
t
s
1
9
9
7 By
s
a
mf
ä
l
l
i
g
he
t
o
c
ht
e
g
s
k
i
f
t
ei
Bo
hus
l
ä
n1
3
001
7
5
0.
Wi
dg
r
e
n,
Ma
t
s
2
004 Ca
nL
a
nds
c
a
pe
sber
e
a
d?
I
Pa
l
a
ng
,
H.
;
S
o
o
v
ä
l
i
,
H.
;
Ant
r
o
p,
M.
&S
e
t
t
e
n,
G.
(
r
e
d.
)
E
ur
o
pe
a
nr
ur
a
l
l
a
nds
c
a
pe
s
:
pe
r
s
i
s
t
e
nc
ea
nd
c
ha
ng
ei
nag
l
o
ba
l
i
s
i
nge
nv
i
r
o
nme
nt
.
Di
g
i
t
a
l
ak
ä
l
l
o
r
F
MI
S
F
o
r
ns
ö
k
,
ht
t
p:
/
/
www.
f
mi
s
.
r
a
a
.
s
e
37
Förord
1
Landskap
2
Landskapsanalys
Källor
Bilagor
KARTA ÖVER STENÅLDERSLÄMNINGAR
Kartan visar stenålderslämningarnas utbredning i analysområdet efter information
hämtad ur Fornminnesregistret (FMIS). Kartredovisningen bygger på ett urval som
gjorts efter periodstypiska lämningstyper: Stenkammargravar, Boplatser, Fyndsamlingar och Fyndplatser. Boplatser, Fyndsamlingar och Fyndplatser har närmare granskats i
Fornminnesregistrets anteckningsdatabas för att säkerställa en stenåldersdatering.
Utifrån fornlämningsbilden har sedan en koncentrationskarta framtagits, varefter
de huvudsakliga lämningsområdena digitaliserats. Huvudområdet visar således det
område som potentiellt har brukats under stenåldern.
Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från
2014 använts.
40
41
KARTA ÖVER METALLTIDSLÄMNINGAR
Kartan visar utbredningen av lämningar från metalltid (Bronålder/Järnålder) i analysområdet efter information hämtad ur Fornminnesregistret (FMIS). Ett urval av tidstypiska lämningar har gjorts i kartredovisningen: Fornborgar, Fyndplatser, Gravar markerade av sten/block, Gravfält, Hällristningar, Högar, Rösen, Stenkretsar och Stensättningar. Fyndplatserna har närmare granskats i Fornminnesregistrets anteckningsdatabas
för att säkerställa en datering till brons- eller järnålder.
Fornlämningsbilden har sedan använts för att producera en koncentrationskarta och
utifrån denna har sedan det huvudsakliga lämningsområdena digitaliserats. Huvudområdet visar därför en potentiell utbredning av verksamheten under den generella
Metalltiden.
Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från
2014 använts.
42
43
KARTA ÖVER MEDELTIDENS BEBYGGELSE
Kartan visar bebyggelselägen som troligen existerat under medeltid, framtaget utifrån
ortnamnsslutled i Fastighetskartans textskikt. Slutleden har delats in i tre kategorier
utifrån äldsta språkliga belägg, där främsta källan har varit diskussionen i Agrarhistorisk landskapsanlys över f.d. Göteborgs och Bohus län1. Med denna kategorisering illustrerar
kartan därmed en möjlig bebyggelsehistorisk utveckling. I urvalet har naturnamn som
kan härledas till existerande ortnamn strukits ur redovisningen. Naturnamn som saknar motsvarighet i ortnamnen ingår dock fortfarande i kartbilden.
Utifrån ortnamnsbilden har sedan en koncentrationskarta framställts, vars digitaliserade avgränsningar visar ett potentiellt utmarksområde runt den medeltida bebyggelsen.
Olsborgs, vars position hämtats ur Fornminnesregistret (FMIS), är inkluderad i kartbilden då borglämningens lokalisering på många sätt illustrerar Bullaresjöarnas kommunikativa betydelse under perioden.
Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från
2014 använts.
1 Britt-Marie Franzén m.fl 2000, 22 ff.
44
45
KARTA ÖVER 1930-TALETS LANDSKAPSBILD
Kartan visar bebyggelsens struktur och odlingslandskapets utbredning år 1938, med
Fastighetskartan från 2014 som bakgrundsunderlag. Informationen är digitaliserad
utifrån 1938 års Ekonomiska karta över analysområdet.
Bebyggelsestrukturen har analyserats utifrån kartbilden och delats in i fem kategorier,
vilka definieras nedan:
Tätortsliknande: Tätt koncentrerad bebyggelse innehållandes ett flertal fastigheter
utan uppenbar agrar funktion, tex endast en mindre tomtgräns runt byggnaden där
marken i huvudsak består av trädgård. Det kan tänkas att dessa orter i huvudsak bebos
av en befolkning vars huvudsakliga näring inte är jordbruk.
By: Minst två hemman under samma bebyggelsenamn och med samverkan i åker2.
Herrgård: Ett komplex av ett flertal större byggnader med tillhörande åkermark, samt
extensiva och uppenbart arrangerade trädgårdssystem.
Ensamgård: En gård med enskilt brukade ägor, utan hemmanssamverkan, och som
även kan vara under samma bebyggelsenamn3. Med ensamgård avses i detta fall i huvudsak ensamma huvudgårdar inom en bebyggelsegräns.
Torp: En mindre ensamgård med enskilda/avskiljda ägor av begränsad storlek på tidigare utmark, ofta i ett avlägset läge från huvudbebyggelsen. När ett flertal torp uppenbart har bildat en byliknande miljö har endast en punkt satts för den sammanlagda
bebyggelsen.
Funktions- och industribyggnader har digitaliserats i den mån de varit utmärkta på
den ekonomiska kartan från 1938. Byggnadsformerna är tydligt utmärkta efter en symbolik som beskrivs i råmaterialets teckenförklaring, samt även i form av text på själva
kartbilden.
Odlingsmarkerna har endast digitaliserats i sina generella former där odlad åker, betesmark, gårdstomter och trädgårdar ses som del i ett sammanhängande odlingslandskap. Digitaliseringen har tagit hänsyn till större impediment i odlingsmarken, men
däremot inte till inbördes uppdelning mellan olika markslag.
Som bakgrundsunderlag har Lantmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. Här har
även lagret med 1938 års odlingsmarker gjorts genomskinligt, vilket gör det möjligt att
analysera förändringar i landskapet från 1938 till 2014 utifrån kartbilden.
2 Britt-Marie Franzén m.fl 2000, 28 ff.
3 Mats Widgren 1997, 49-51.
46
47
KARTA ÖVER BEBODDA OCH OBEBODDA HUS
Kartan visar hus inom bebodda och obebodda fastighetsgränser 2014. Detta innebär
att alla hus som faller inom exempelvis en ”bebodd” fastighetsgräns anses som bebodda. Urspungsdatan bygger på mantalsskrivning, vilket i sig innebär att kartbilden
innehåller en viss problematik. Det är omöjligt med dagens system att veta huruvida
mantalsskrivningen faktiskt reflekterar spridningen av bofasta inom ett område. Ingenting hindrar en person från att bo året runt i en fastighet, även om personen i fråga är
mantalsskriven på annan ort. Denna problematik har diskuterats mer utförligt av bland
annat Dieter K. Müller.4 Kartbilden bör därav inte tas för given, men ger ändock en god
bild över den generella geografiska spridningen av olika boendeformer inom analysområdet.
Som bakgrundkarta har Lanmäteriets fastighetskarta från 2014 använts.
Referenser
Britt-Marie Franzén, Kristina Lindblom med bidrag av Jan Uddén och Helene Carlsson.
Agrarhistorisk landskapsanalys över f.d. Göteborgs och Bohus län. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2000.
Dieter K. Müller. Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling i Norra Bohuslän –
Resultat av en enkätundersökning. Umeå: Kulturgeografiska Instutitionen, 2010.
Mats Widgren. Bysamfällighet och tegskifte i Bohuslän 1300-1750. Uddevalla: Bohusläns Museum, 1997.
4 Dieter K. Müller 2010, 4.
48
49
www.kulturland.se
Landskap i Bullaren
Landskap i Bullaren
Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums
kommuns arbete med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras
i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren, Den kommer under
2015 att kompletteras med en fördjupning av området kring
Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande områden efter
samrådet.
Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv.
Landskapet i Bullaren är indelad i två delar. Den första
delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande
begreppet landskap. Samt relaterar detta till den i Sverige
nyligen införda landskapskonventionen.
Översiktlig landskapsanalys
Landskap Landskapet är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och
samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer .
Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson
Kulturlandskapet rapporter 2014:8