Landskap i Bullaren Översiktlig landskapsanalys
www.kulturland.se Landskap i Bullaren Landskap i Bullaren Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums kommuns arbete med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren, Den kommer under 2015 att kompletteras med en fördjupning av området kring Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande områden efter samrådet. Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv. Landskapet i Bullaren är indelad i två delar. Den första delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande begreppet landskap. Samt relaterar detta till den i Sverige nyligen införda landskapskonventionen. Översiktlig landskapsanalys Landskap Landskapet är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer . Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson Kulturlandskapet rapporter 2014:8 Landskap i Bullaren Översiktlig landskapsanalys Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson Administrativa uppgifter Beställare: Tanums kommun, Maria Helje Projektnummer: 1425-3 Projektansvarig: Stig Swedberg Övrig personal: Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson För personalens meriter hänvisas till Kulturlandskapets hemsida. Arkiv: Kulturlandskapet Landskapet i Bullaren Översiktlig landskapsanalys Kulturlandskapet rapporter 2014:8 © Kulturlandskapet 2014 Författare: Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild framsida: Gårdsbebyggelse vid Fressland. Gården är placerad på höjdryggen ovanför Bullaresjön. Gravarna i närområdet visar på en fast bosättning från järnåldern i området. Bild baksida: Bybebyggelse väster om Backa. Under det senaste århundradet har flera gårdar utvecklats till byar i detta område. De har ett läge som gör att kommunikationer och infrastruktur är lätt åtkomliga. Samtidigt är det möjligtatt ägna sig åt bad bad, fiske och andra naturrelaterade aktiviteter i närområdet väster om byarna. Allt finns inom gång- och cykelavstånd. En bebyggelsetradition att bygga vidare på. Orienteringskarta: Framställd av Kulturlandskapet med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Kulturlandskapet. Redigering och layout: Ingemar Bengtsson Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund Sökord: Landskap, Bohuslän, Bullaren Kulturlandskapet Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.kulturland.se kontakt@kulturland.se Innehåll Förord ______________________________________________________________________________5 Del 1. Landskap ______________________________________________________________________9 Inledning ___________________________________________________________________________10 Definition av ett landskap_____________________________________________________________11 Landskapsbegreppet i Landskapskonventionen __________________________________________12 Del 2. Landskapsanalys _______________________________________________________________15 Inledning ___________________________________________________________________________16 Syfte och avgränsning ________________________________________________________________16 Bakgrund ___________________________________________________________________________18 Metodbeskrivning ___________________________________________________________________18 Landskapet _________________________________________________________________________19 Karaktärsdrag _____________________________________________________________________19 Kulturlandskapet ___________________________________________________________________23 Människors brukande _______________________________________________________________27 Landskapskaraktär __________________________________________________________________30 Tolkning__________________________________________________________________________32 Sammanfattning __________________________________________________________________33 Källor ______________________________________________________________________________35 Bilagor _____________________________________________________________________________39 Analyskartor Förord 1 Landskap 2 Landskapsanalys Källor Bilagor Förord Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums kommuns arbete med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren. Den kommer under 2015 att kompletteras med en fördjupning av området kring Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande områden efter samrådet. Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv. Landskapsanalysen bör läsas parallellt med bebyggelsestrukturanalysen för att få en tydligare bild, av främst 1900-talets demografiska processer. Landskapsanalysen är indelad i två delar. Den första delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande begreppet landskap, samt relaterar detta till den i Sverige nyligen införda Landskapskonventionen. Landskapskonventionen fokuserar på allas rätt till landskapet och ifrågasätter expertrollen. Vi instämmer i den kritiken och försöker tydliggöra på vilka sätt som denna rapport kan kompletteras med allmänhetens synpunkter. Analysens andra del innehåller en beskrivning av de metoder och avgränsningar som ligger till grund för rapporten, därefter följer själva analysen av landskapet och de processer som skapat det. För att kunna beskriva dagens processer och brukarmönster i landskapet är det viktigt att denna rapport i samrådsskedet eller som en del av steg 2 kompletteras med synpunkter från allmänheten. Stig Swedberg Kulturlandskapet 7 Förord 1 Landskap 2 Landskapsanalys Källor Bilagor Del 1 Landskap Inledning År 2011 ratificerade Sverige den Europeiska Landskapskonventionen, vilken togs fram under 90-talet av Europarådet och blev färdigställd år 20001. Sammanfattningsvis har de stater som undertecknat konventionen bundit sig att erkänna landskapet som en kulturbärare och kulturskapare på många olika skalnivåer. Landskapet är en viktig bas för människans välmående, men är också en arena för sociala, ekonomiska och kulturella handlingar. Landskapskonventionen betonar också vikten av att se landskapet som identitietsskapare, där medlemsländer skall arbeta för att inkludera och tillgodose allmänhetens intressen i landskapsplaneringen. Förutom detta är en del av Landskapskonventionens mål att utveckla en helhetssyn på landskapet, där tvärvetenskap och interdisciplinärt samarbete spelar en mycket viktig roll.2 I Sverige ratificerades Landskapskonventionen utan större förhinder, då Riksantikvarieämbetet ansåg att grundförutsättningarna redan var goda. En rad förslag lades dock fram från ämbetets sida för att konventionens målsättning skulle få effekt, där exempelvis landskapets roll i regional och lokal tillväxt samt allmänhetens delaktighet betonades. Vikten av tvärvetenskapliga projekt och kunskapsuppbyggande lyftes fram.3 En visuell landskapsförståelse utesluter ofta den subjektiva erfarenheten av att leva i det. Fysisk planering baseras ofta på ett utifrånperspektiv som kan medföra att en lokalbefolkning påtvingas främmande värden.4 En plats betydelse behöver inte definieras av dess storslagenhet. Det som får människor att tycka om och vilja vistas på en plats kan ofta vara kopplat till små vardagliga detaljer.5 Relph menar att landskapet är något en lever i. Distinktionen människa/natur är ointressant, eftersom människan är en del av landskapet. Därav följer att det inte går att skildra landskapet opartiskt. Ingen metod är oberoende av kontext, landskapsarkitekters och geografers tolkning av landskapet måste problematiseras.6 1 Europarådet 2000 2 Ibid. 3 Riksantikvarieämbetet 2008 4 Se exempelvis, Bourassa 1991, Lindholm & Odenbring Widmark 2010, Stenseke 2011, Mels och Mels 2014 5 Relph 1967 6 Relph 1981 10 Definition av ett landskap På grund av landskapets kulturskapande och identitetsbärande roll är det ett rum vars karaktär skiftar beroende på vilket perspektiv som appliceras. Landskap har på detta vis blivit identifierat som ett begrepp med både kulturell och ideologisk innebörd, vilket är högst subjektivt till sin natur. Definitionen av landskap är därmed något som har blivit starkt debatterat inom landskapsintresserad forskning. Landskapskonventionen definierar begreppet som ”ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer.”7 Diskussionerna och appliceringen av begreppet landskap varierar dock något beroende på var i Europa man befinner sig. Inom brittisk landskapshistoria har länge landskapet först och främst setts som ett perspektiv, eller ett perceptionellt fenomen.8 Diskussioner på senare tid har inneburit att landskapet får en mening framförallt genom mänskliga sinnen, att det därför är en social konstruktion9 och bör analyseras som sådan. Människan blir därmed en observatör i landskapet. Inom den nordisk/germanska skolan lägger man istället vikt vid att förstå landskapet inifrån och alltså se landskapet som en arena för mänskligt liv. 10 Detta blir inte minst tydligt inom den ”integrerade” landskapsskolan inom svensk geografi, som främst utvecklades av Ulf Sporrong.11 Inom denna skola ses landskapet som ett samband mellan natur och kultur, på ett vis som påminner om Landskapskonventionens definition av begreppet. Även den brittiska skolan rymmer delar av Landskapskonventionens målsättning, framförallt genom att lägga en tonvikt på människans uppfattning av landskapsrummet. Därför bör egentligen dessa synsätt samverka som en teoretiskfilosofisk utgångspunkt för appliceringen av Landskapskonventionen. Genom att ta hänsyn till landskapets alla delar och värden – både fysiska och mentala – kan en mer heltäckande förståelse för platsens karaktär formas. I detta är det viktigt att analysera hur landskapets karaktär har formats genom tiderna för att bilda den kontext som kan upplevas idag. Detta görs genom att analysera platsens historiska dimensioner, och gemensamt för både de brittiska och de skandinaviska landskapsskolorna är en tendens att jämföra landskapet med skriven text. Enligt denna jämförelse är dagens landskap ett resultat av olika tiders inskriptioner, där varje period kan ses som ett blad i landskapets bok.12 Inom integrerad landskapsanalys ses naturlandskapet ofta som en grundförutsättning för mänsklig bosättning, vilket sedan har förändrats genom olika perioder av markanvändning.13 Det finns dock en risk att naturen på detta vis ses som en passiv aktör, som endast påverkar kulturella mönster i den mänskliga bosättningens ursprungsfaser. Dagens landskap är inte resultatet av en linjär process. Naturen bör istället ses som ständigt aktiv i skapandet av mänskliga samhällen, där kulturella och naturliga förändringar ofta samverkar och påverkar varandra. I en skrift är det sällan som sista sidan förändrar vad som händer i inledningstexten. Landskapets relationer är inte 7 Europarådet 2000 8 Widgren 2004, Johnson 2007 9 Greider m.fl 1994 10Widgren 2004, 459 11 Se exempelvis Sporrong m.fl 1995 12 Johnson 2007, 52 ff. 13 Se exempelvis Skånes 2008, 161 ff. 11 lika tydligt definierade och interaktionen i landskapsrummet har ofta en mycket komplex karaktär. Därmed är det än mer viktigt att landskapet ges ett helhetsperspektiv, särskilt inom ramen för Landskapskonventionen. Den danske forskaren Kenneth Olwig har studerat begreppet landskap. Landskap är ett koncept som utvecklas under medeltiden. Landskapet är i första hand ett samhälle där människor organiserat sig runt sedvänjor, moral och slutligen en lag; därav de nordeuropeiska landskapslagarna vilka hade sin grund i en muntlig tradition. Det främsta uttrycket för landskapet var dess församling, i vissa delar av norden kallat ting, och i andra hand det område människorna verkade inom. Landskapet var platsbundet förankrat i dess sedvänjor men föränderligt av de människor som verkade i det.14 Denna dubbla mening, att landskapet uttrycker ett fysiskt område såväl som ett juridiskt, poängteras också av flera andra forskare.15 Vi kan för en framtida förvaltning av landskapet lära oss mycket från bruket av allmänningar. Deras, idag symboliska, värde har en stor betydelse som en fysisk sammanfattning av ett samhälles delade värderingar och demokratisyn.16 Allmänningar, eller andra platser av gemensamt kommunalt intresse, är inte platser delade i harmoni. De är istället spelplatser där åsiktsskillnader och kontrasterande traditioner möts för att lösas till allas bästa. Det viktiga i detta spel är att alla tillåts delta. Landskapsbegreppet i Landskapskonventionen Landskapskonventionen framhäver landskapets föränderlighet. Det är genom att erkänna denna diversitet i landskapet som vi kan bevara och förädla landskapet istället för att låta det förfalla. Viktiga grunder för planering av detta är: a) att i lag erkänna landskapet som en väsentlig beståndsdel i människornas omgivningar, ett uttryck för mångfalden i deras gemensamma kultur- och naturarv samt en grund för deras identitet; b)att fastlägga och genomföra en landskapspolitik som tar sikte på skydd, förvaltning och planering av landskap genom att vidta de särskilda åtgärder som anges i artikel 6; c) att införa förfaranden för medverkan från allmänheten, lokala och regionala myndigheter och andra parter med intresse för att utforma och genomföra den landskapspolitik som anges i punkt b ovan; d)att integrera landskap i sin regional- och stadsplaneringspolitik och i sin politik inom kultur, miljö, jordbruk, ekonomi och på det sociala området samt i alla andra politikområden som kan ha direkt eller indirekt inverkan på landskap. En viktig aspekt är att konventionen skyddar alla landskap, inte bara de redan skyddade. De skyddade landskap vi har idag är främst ett resultat av ett politiskt eller akademiskt intresse, inte nödvändigtvis ett folkligt. Genom Landskapskonventionen ställs det krav på att perspektivet måste vara mer omfattande; vilket är människornas landskap, vad innehåller det för värden? 14 Olwig 2002 15 Antrop 2005 och där anförd litteratur 16 Olwig 2003 12 Andra forskare har pekat på de problem, och möjligheter, implementeringen av Landskapskonventionen ger. Det är framförallt hur beslut som berör landskapet skall fattas som behöver ställas i fokus. Hur skall en folklig förankring säkerställas gentemot exploateringsintressen? Hur skall ett landskap utvecklas, skyddas och förvaltas? Och inte minst, vem skall betala för det? Genom att diskutera och finna lösningar på dessa frågor kan vi också återge landskapet en del av dess immateriella värde – ett område konstituerat av lag och definierat av folkliga institutioner.17 Denna rapport gör inte på något sätt anspråk på att lösa den problematik som diskuterats ovan. Vår ambition har dock varit att i största möjliga mån inkorporera Landskapskonventionens begreppsdefinition i landskapsanalysen. I Bullaresjöarnas område spelar sjösystemen en viktig roll i landskapets karaktär, inte bara i nutiden utan även under historiens gång. Genom att analysera människans relation till vattnet och den omkringliggande topografin under en lång period har denna landskapsanalys försökt fånga in de processer som än idag påverkar Bullarebygdens landskap. 17 Jones m fl 2007 13 Förord 1 Landskap 2 Landskapsanalys Källor Bilagor Del 2 Landskapsanalys Inledning Denna landskapsanalys bygger i grunden på den metodik som utvecklats i Storbritannien genom Landscape Character Assessment (LCA) och Historic Landscape Charactarisation (HLC).18 De är båda metoder som tagits fram för att bedöma och värdera landskap. Viktiga beståndsdelar i en analys är: •Dagens landskap som materiell kultur, skapad genom mänsklig handling och uppfattning. •Fokus ligger på historien. Hur kan tidigare landskap, och dess förändring, upplevas i dagens landskap? •Områdesanalys snarare än punkter i landskapet. •Landskapets alla aspekter redovisas oavsett dess allmängiltighet eller unga historia. •Landskapet i sin helhet är människopåverkat, gärdesgårdar är lika betydelsefulla som arkeologiska lämningar, biologisk mångfald är starkt beroende av mänsklig aktivitet. •Landskapet är en idé, karaktäriseringen av landskapet är en tolkning, inte en beskrivning. Landskapet konstrueras i våra hjärnor genom känslor och fysiska objekt. Det har riktats kritik mot att landskapsanalys är för expertorienterad. Dessa analyser har ofta ett uppifrånperspektiv där de värden allmänheten uppfattar inte kommer till uttryck. Efter Landskapskonventionens tillkomst kan inte beslutsunderlag baseras enbart på kvantitativa expertunderlag. Det krävs även kvalitativa, holistiska analyser, ofta baserade på lokala intervjuundersökningar eller en utarbetad medborgardialog. ...i forskarsamhället finns en växande enighet om att ett tillvägagångssätt som bygger på samverkan, är en av de starkaste faktorerna för en lyckad vindkraftsutbyggnad19. En mer utförlig beskrivning av metoderna LCA/HCL kan läsas bland annat i Landskap vindkraft människor.20 I denna bok finns också en mer utförlig diskussion 18Swanwick 2002 och The Countryside Agency m fl 2002. 19 Naturvårdsverket 2012. 20Jonasson och Swedberg 2013 16 Illustration 1. Kartan visar analysområdets lokalisering i Tanums kommun, och illustrerar därmed även rapportens avgränsning. Analysen har främst avgränsats utifrån förfrågningsunderlaget, men ett fåtal ytterligare områden har inkluderats för att inte förringa områdets kontext. 17 om problemen med expertrollen och hur den kan vägas upp genom medverkan från allmänheten, direkt genom intervjuer/enkäter eller genom olika samrådsförfaranden. Ett problem är frågan om ett landskaps läsbarhet. Hur någon läser ett landskap är så ytterligt subjektivt att vi har valt att inte använda detta begrepp. Istället för detta används i denna studien funktion och process. Dessa beskriver hur ett landskap fungerar eller hur det vuxit fram och vilka faktorer som påverkat och fortsatt påverkar det. Syfte och avgränsning Landskapsanalysen har initierats av Tanums kommun genom förfrågningsunderlaget. Syftet är att förse Tanums kommun med ett underlag i arbetet med att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden). Analysen är indelad i två steg. Steg 1 är en översiktlig del som syftar till att identifiera landskapstyper och bebyggelsestrukturer i ett analysområde som omfattar stora delar av Naverstad och Mo socken samt en mindre del av Lur socken, illustration 1. Vidare skall analysen visa på de olika typerna och strukturernas tålighet/känslighet för ny exploatering. Steg två kommer att analysera hela Bullaresjöarna såväl som i samrådsskedet valda speciella utvecklingsområden. Denna analys kommer att bygga på den övergripande landskapsanalysen men fokusera på känslighet/tålighet för exploatering, konsekvensanalys samt rekommendationer. Föreliggande rapport omfattar steg 1, översiktlig landskapsanalys. Bakgrund Landsbygdsutveckling i strandnära lägen innebär att strandskyddsdispens kan lämnas för en åtgärd inom strandskyddsområde, om åtgärden innebär ett långsiktigt bidrag till utvecklingen av landsbygden. Det kan vara åtgärder som ger långsiktigt positiva sysselsättningseffekter eller bidrar till att upprätthålla serviceunderlaget. Kommunen skall i sin översiktsplan peka ut LIS-områden. Som underlag till utpekande av LIS-områden behöver diverse utredningar göras, däribland en översiktlig landskapsanalys. Metodbeskrivning De båda analysmetoderna LCA respektive HLC kompletterar varandra. LCA kan sägas stå för ett naturvetenskapligt perspektiv och HLC för ett mer humanistiskt. Enligt LCA består arbetsgången i en landskapsanalys av sex steg: Avgränsning, arkiv- och kartstudier, fältstudier, klassificering och beskrivning, tolkning samt rekommendationer. I denna analys har följande arbetsmetod använts: 1)Avgränsning. Denna har skett genom förfrågningsunderlaget från beställaren. Efter diskussion med beställaren har några mindre justeringar av områdesgränsen gjorts. Eftersom en landskapsanalys inte bara skall bedöma tidsdjup och värde i det nuvarande landskapet utan också bedöma tålighet av framtida förändringar förs en diskussion om klimatpåverkan och hållbarhet. Landskapskonventionens fokus på att expertrollen måste ifrågasättas och kompletteras innebär att denna studie bör kompletteras med åsikter och insikter från boende såväl som besökare i analysområdet. Detta kan ske genom intervjuundersökning, fältbesök eller konkreta möten. Detta är frå18 geställningar som bör lyftas i samband med samrådsprocessen. En eventuell komplettering kan ske inför eller som en del av steg 2 av analysen. 2)Arkiv- och kartstudier. Dessa utgörs främst av Fornminnesregistret (FMIS), Lantmäteriakter där 1938 års ekonomiska karta samt dagens fastighetskarta utgör viktiga källor till information, uppgifter från Vattenmyndigheten inom vattenanknuten kulturmiljö (VaKul), samt i övrigt anförd litteratur och arkiv. Mot denna bakgrund har ett antal kartor som skildrar skilda historiska skeenden men också olika aspekter på landskapsnyttjande tagits fram. Dessa utgör basen för beskrivningen av kulturlandskapets utveckling till dagens situation. Dessa har sammanfattats till rapporten. Grundkartorna finns med som bilaga 1, i bilagan presenteras också urvalskriterier och karaktäriseringar till respektive karta. 3)Fältstudier. Dessa har utförts inom analysområdet för att bedöma kvalitén i arkiv och kartstudierna. De utgör också en del i förståelsen av hur landskapet fungerar idag, i vardagen. 4)Klassificering och beskrivning. Detta har till stor del redan gjorts i det underlagsmaterial som nämns ovan i punkt 2, och har sammanställts, utvärderats och redovisats till stor del genom kartor. I detta arbete har de principer som rekommenderas vid HLC-analyser använts i de delar det är tillämpligt. Som beskrivits ovan har fokus lagts på funktion och process istället för läsbarhet. 5)Tolkning. 6)Rekommendationer. I steg 1 har inga rekommendationer efterfrågats av beställaren. Detta kommer att ingå i steg 2. Landskapet Analysområdet utgör en stor del av Bullaren. Området karaktäriseras av konstrasten mellan de stora skogbeklädda fjällområdena och den stora sprickdalen med Bullaresjöarna, illustration 2. Påtagligt är de markanta höjdskillnaderna mellan Bullaresjön och de omgivande bergen. Detsamma gäller för flera av sjösystemen, inte minst Bolsjöarna. I östra delen av området utgör Kynne Älv ett betydelsefullt vattendrag. Karaktärsdrag Kulturgeografen Hans Antonson har utfört en regionindelning av Sveriges landskaps karaktärsdrag.21 Som grund till regionindelningen ligger dagens natur- och kulturlandskap, med hänsyn tagen till den historiska utvecklingen. Analysen är storskalig och författaren påpekar att den behöver kompletteras med mer detaljerade analyser i enskilda projekt. Dalbygderna, region 28: Centralbygd, delar av dagens bebyggelselägen etablerades under medeltid. Området består av sprickdalar som löper i dels nord-sydlig riktning, dels nordväst-sydöstlig riktning. Dalarna kantas av berg vilka många gånger kallas för fjäll såsom Kynnefjäll, Kroppefjäll, Vättlefjäll, Alefjäll och Bredfjället. I söder är dalarna sedimentfyllda och i norr utgör de stora sjösystem. Dalarna ligger under högsta kustlinjen och bergkrönen ligger över. Området delas av Göta älvdal. Bergkrönen har ett tunt jordtäcke och är skogbeväxta, mestadels med barrskog, främst gran. Kroppefjäll består till stora 21 Vägverket 2006 19 Illustration 2. Kartan visar dagens landskap inom det aktuella området, och illustrerar de topografiska sambanden mellan olika marktyper och terrängen. Det framkommer tydligt att Bullaresjöarna och till viss del även Bolsjöarna omges av branta sluttningar ner mot sjöstränderna. Även Kynnefjälls urbergsplatå öster om Södra Bullaresjön syns tydligt i kartbilden. Vattendragens dalgångar är starkt markerade, vilket framträder inte minst öster om Bullaresjöarna. 20 delar av kalt berg. Jordbruken har karaktären av småbruk med stor betoning på skogsproduktion. Bebyggelsen ligger dels i dalgångarnas kanter, dels uppe på bergskrönen, en effekt av högsta kustlinjen. Beskrivningen av riksintresseområde för friluftsliv, Bullarelandskapet, vilket omfattar södra och norra Bullaresjöarna samt ett strandområde av varierande storlek, innefattar bland annat: Bullaresjöarna är några av Bohusläns största sjöar och 39 m på det djupaste stället. De uppfyller ca 3 mil av den ca 10 mil långa sprickdal som sträcker sig från Halden vid Idefjorden i norr till Gullmarsfjorden i söder. Bullaredalen ger ett synnerligen mäktigt intryck. Utmed den östra kanten reser sig Kynnefjälls bergsbranter. Särskilt branta är partierna mellan Korpekullen och Ramberg samt mellan Remne och Suttene. Västsidan är flackare men även här stupar berget brant på några ställen. Höjdskillnaden mellan sjöytan och omgivande bergplatåer uppgår till ca 100 m. Norra Bullaresjön är en av de djupare sjöarna i Bohuslän. Det finns också flera vackra jordbruksområden som ofta ligger i anslutning till å- och bäckdalar ner mot sjöarna. Bäckarna har på flera ställen skurit sig djupt ned i de lösa avlagringarna och skapat imponerande ravin- och meanderbildningar. I dalgången finns framträdande minnesmärken från istiden. Ett flertal vattendrag rinner ut i Bullaresjöarna från höjdområdena på båda sidor om dalsänkan. Det mäktigaste är Kynne älv som avvattnar hela Kornsjöområdet på Kynnefjäll. Älven bildar flera forsar och fall, det största vid Sundshult ovan mynningen i Södra Bullaresjön. Bullaresjöarna liksom angränsande åar är fiskrika med bland annat stationär öring. Från havet når havsvandrande lax sjöarna via den norska Enningdalsälven.22 Viktiga särdrag i landskapet som skapat dagens samhälle är sjösystemen, höjdplatåerna med skog och de branta sluttningarna ned som sjöstränderna. Stråken med odlingsbar jord återfinns på båda sidor om södra Bullaresjön. Särskilt karaktärskapande är höjdskillnaderna mellan sjödalarna och de branta bergen. Natur och kultur har skapat tre dominerande landskapstyper som vi valt att kalla äldre jordbrukslandskap, nyodlings- och utmarkslandskap samt skogsbrukslandskapet, illustration 3. Det äldre jordbrukslandskapet domineras av det som än idag är åker och betesmark i anslutning till Bullaresjöarna. Topografiskt kännetecknas det äldre jordbrukslandskapet av en lätt böljande karaktär och avgränsas ofta skarpt mot branterna vid sjöstranden. Markerna domineras av silt men också lerjordar. Det äldre jordbrukslandskapet är än i dag karaktärsskapande i analysområdet. Nyodlings- och utmarkslandskapet domineras idag av skogsmark, med mindre odlings- och betesmark insprängd i dalgångar och längs vattendrag samt i fjällägen. Topografin är här starkt varierande, där branta och uppspruckna partier ingår, men innehåller även mer flack höglandstopografi på fjällhöjderna. Framförallt är det höjderna ovanför sluttningarna ner mot det äldre odlingslandskapet som ingår i denna kategori, men även områden nära Bullaresjöarna där topografin har en utpräglad relief. Landskapet har här en karaktär av agrar kolonisation, vilket innebär att området har utsatts för nyodling på äldre utmarker. Detta har 22Länsstyrelsen 2014 21 Illustration 3. Kartan redovisar den karaktärisering av landskapet som gjorts inom ramen för uppdraget. De markerade områdena baseras på dagens landskapsbild, men tar också hänsyn till de historiska strukturerna inom analysområdet samt de spår dessa har avsatt. Bullaresjöarnas närområde framträder som det primära och äldsta bebyggelselandskapet, medan det mer föränderliga nyodlings- och utmarkslandskapet följer nutida och äldre kommunikativa mönster samt topografiska naturförhållanden. 22 framförallt skett från medeltid och framåt, men kontinuiteten i landskapet har samtidigt varit mer känsligt för natur- och samhällsförändringar. Det är därmed troligt att detta område genomgått ett flertal olika faser av kolonisation och övergivelse under tidernas gång. Detta område är karaktärsskapande i området väster och öster om det äldre jordbrukslandskapet, runt sjöar och vattendrag men också i fjällbygdens kulturlandskap. Skogsbrukslandskapet domineras av skogsmark inom fjällområdet men omfattar även mark igenlagd under de senaste århundradet. Flertalet av analysområdets våtmarker ingår. Topografiskt uppvisar området en stor variation, men innehåller framförallt fjällens flacka terräng, trånga sprickdalar och otillgängliga områden vid sjöstränderna. Stora delar av Kynnefjäll ingår i området. Karaktärslandskapets nutida resursbaserade inriktning är på många vis representativt för denna typ av landskap i regionen. Kulturlandskapet I Sverige finns få om ens några områden som kan kallas för vildmark. Människor har genom sin civilisering av landskapet i mindre eller större grad påverkat samtliga områden. Bullaren utgör inget undantag i detta avseende. Människans kolonisering och påverkan på landskapet har varierat över tid. Vissa områden har dock en lång kontinuitet i mänskligt användande, illustration 4 samt kartbilagan. Fornlämningarna visar att det var landskapet runt vattendragen som först koloniserades. Att vattendragen attraherade människor har flera förklaringar. Vattnet var en kommunikationsled, över vattnet kunde människor färdas stora sträckor relativt snabbt. Än viktigare var kanske att båtar/kanoter kunde transportera stora fångster från fångstplatsen till boplatsen. En annan viktigt faktor för lokaliseringen av en boplats var också tillgången till färskvatten. I Bullaren kan vi se att alla större sjöar har använts av människor under någon del av stenåldern. Störst är koncentrationen av lämningar längs Bullaresjön men såväl Bolsjöarna som Kornsjöarna har flera belägg för mänskliga aktiviteter. Det går även att följa dessa utmed vissa vattendrag, speciellt längs Kynne Älv upp till Flötemarken. Under en stor del av stenåldern levde människor främst som jägare och samlare. De många bo- och fyndplatserna representerar främst detta skede. De utgör förmodligen också mer eller mindre tillfälliga bosättningar, kanske säsongsvis eller bara några dagar ibland. Rimligen har tillgången på fisk såväl som vilt varit god och en större grupp människor har säkert haft Bullaren som sin grupptillhörighet. I slutet av stenåldern börjar dock människor i allt större utsträckning ägna sig åt odling och tamdjursskötsel. Det enda säkra belägget från denna senare period är stenkammargraven vid Påland söder om Sundshult. Här förekommer också gravar i form av stensättningar vilket leder oss över till metalltidens människor. Under det vi kallar metalltid, ungefär 1000-4000 år sedan, har jordbruk dominerat som huvudnäring. I Bullaren är det ändå rimligt att anta att jakt, och i viss mån fiske, varit betydelsefulla näringar. Under denna period sker en förflyttning av bosättningarna. För att kunna bruka marken före plogens tid var det viktigt att finna lättare jordar av sand eller silt. Dessa återfinns vanligen på högre belägna platåer och åsar. Det är framförallt åsryggarna som blir de nya boplatslägena, illustration 4 och 5. Bosättningarna är dock fortsatt relaterade till vatten. Människorna är fortfarande beroende av vattnet för sin överlevnad. Förutom förflytt23 Illustration 4. Kartan visar områden som varit brukade under fyra olika tidsskeden: Stenålder 9000 - 1800 f kr, Metalltid 1800 f kr – 1000 e kr, Medeltid (ortnamnsområde) 1000 – 1500 e kr och 1930-tal. För närmare beskrivning av urvalskriterier för att illustrera respektive tidsskede se beskrivning i bilagor sidan 38 och följande sidor. Bebyggelsen på ömse sidor om Bullaresjön och längs Kynne älv visar tydligt på en lång kontinuitet. Dagens bebyggelse följer i stort denna placering i landskapet. I kartbilden framträder även de områden som troligen aldrig varit mer än tillfälligt bebodda. Denna karta är en sammanslagning av flera olika informationsskikt. Se kartorna på sidorna 40-49 för underlag. 24 ningen från strandkanten till åsarna några hundra meter bort sker det också en ökad kolonisering av området öster om södra Bullaresjön. Däremot verkar området runt de mindre sjösystemen inte ha haft tillräckligt med odlingsbar mark för att dra till sig en varaktig bosättning under denna tid. Det är framförallt genom järnålderns gravar som vi kan följa var människorna bodde. Gravarnas utformning skiftar över tid. De finns i form av rösen och stensättningar men också som högar eller resta stenar. De visar att det förmodligen fanns minst lika många människor öster om Bullaresjön som väster om på denna tid. De koncentrationer av gravar som vi kan se i Bullaren visar på var centralbygderna fanns under denna tid. Den största är vid området runt Östad, med Naverstads kyrka och området öster om sjön vid Tegen och Backen. Men även vid Säm, Fressland och Svennungsröd finns koncentrationer av gravar. Från medeltid och historisk tid har vi främst ortnamn som belägg för hur landskapet nyttjades. Det gäller främst skattlagda gårdar, men även mindre odlingsenheter kan ha haft namn som överlevt in i vår tid. Ett försök att kartera hur den medeltida jordbruksetableringen påverkade landskapet visar att nya områden beboddes. Exempelvis har områden runt Bolsjöarna, Flötemarken och högre belägna områden såväl öster som väster om Bullaresjön brukats någon gång under medeltid/historisk tid. Under denna tid har plogen blivit tillgänglig. Det innebär att såväl tyngre lerjordar som stenigare marker är möjliga att odla. Detta är ett skäl till att nya områden tas i bruk. Under den här perioden kan vi tyvärr inte använda gravar som lokalisering för människornas boställen. Nu har kyrkor anlagts och gravläggningen sker vid dem. Inom området finns Naverstads och Mos kyrkor. Naverstads kyrka ligger dock på ett äldre järnåldersgravfält och kan nog anses ligga på en centralplats i såväl den medeltida som den förhistoriska tiden. Även i dagens perspektiv får den anses ligga centralt. Mos kyrka har inte ett lika tydligt förhistoriskt läge, men så har kyrkan också flyttats under 1600-talet. Kyrkorna är belägna nära sjön vilket nog skall ses som ett erkännande av sjön som kommunikationsled även under sen historisk tid. Ett annat exempel på detta är Olsborg på östra sidan om Bullaresjöarna. Den under 1500-talet anlagda befästningen visar med all önskvärd tydlighet områdets kommunikativa betydelse. Denna generella bebyggelseutveckling konfirmeras av hur det såg ut på 1930-talet. Då har gårdsbebyggelsen samlats runt de odlingsbara markerna. Torpen ligger i utmarkerna men intill mindre odlingsbara lyckor. Under 1940-talet och ett par decennier framåt bryts utvecklingen och avfolkningen av landsbygden tar fart. Detta kan kopplas till jordbrukets minskade omfattning men framförallt dess mekanisering som kräver mindre personal. Utvecklingen är inte unik för Bullaren. Den kan illustreras på länsnivå för Göteborgs och Bohuslän23. Från 1930 fram till 1960-talet minskade andelen åkermark med 20 000 hektar. Under samma period minskade också betes- och slåtterängarna med 10 000 hektar. För några olika djurslag är statistiken lika belysande. Kor minskade i antal från knappt 60 000 till knappt 30 000, en halvering alltså. I sammanhanget kan nämnas att det fanns drygt 10 000 kor i länet 2007. Även avseende höns sker en liknande kraftig minskning från drygt 400 000 till drygt 200 000 på 1960-talet. För grisar har minskningen inte varit lika kraftig. En djurras utmärker sig i statistiken: Får har minskat från 15 000 i slutet av 1920-talet till drygt 6 000 1970. Däremot är siffran för 2007 drygt 17 000 djur. Så högt antal har inte funnits i länet sedan de första decennier23Jordbruksverket 2007 25 Illustration 5. Kartan visar hus år 2014 som finns inom bebodd eller obebodd fastighetsgräns, mot bakgrund av landskapskaraktäriseringen. Benämningen bebodd/obebodd baseras på mantalsskrivning, för närmare förklaring se bilaga sid 46. Kartbilden illustrerar hur landskapets historiska strukturer lever kvar än idag, där en stor del av nyodlings- och utmarkslandskapets hus idag består av fritidshus eller ödebebyggelse. Detta är inte först och främst ett modernt fenomen, utan övergivelse och nybyggnation i denna del av landskapet har troligen gått i vågor även i det förflutna. 26 na på 1900-talet. Ett annat djur av intresse är hästen. Den visar på en liknande utveckling. I statistik mellan 1961 och 2004 framgår att hästhållningen under de tio första åren minskade till ungefär en tredjedel och 1971 fanns det drygt 4 000 hästar i norra Götaland. 2004 är antalet uppe i 10 000. Den tydligaste illustrationen av vad detta hade för betydelse för landsbygden är kanske ändå uppgifterna om hur många människor som var sysselsatta inom jordbruket. I början av 1930-talet arbetade nästan 21 000 personer i Göteborgs och Bohus län inom jordbruket. Av dessa var 20 % lejd arbetskraft. Ungefär 40 år senare har antalet sysselsatta halverats till drygt 10 000, men andelen lejd arbetskraft har minskat till 7 %. Även om vi inte har siffrorna för analysområdet kan vi utgå från att utvecklingen i stort varit likartad inom länet. Utvecklingen under 1900-talet visar entydigt att såväl andelen odlad som betad mark minskar. Vad gäller djurhållningen är minskningen ännu mer drastisk. Flertalet djurraser har halverats i antal. Slutligen har mekaniseringen markant minskat behovet av mänsklig arbetskraft inom näringen. Idag kan vi se resultatet av denna utveckling genom att färre människor i analysområdet har en direkt försörjning från jordbruk. Ägandet är också koncentrerat till ett mindre antal människor. En liknande utveckling kan antagligen ses inom skogsbruket men denna har inte påverkat människorna och landskapet på ett lika storskaligt sätt. Utvecklingen innebär att fler människor numera bor i villor eller lägenheter, exempelvis i Backa eller Östadsområdet. En annan aspekt är också att andelen fritidshus hör ökat.24 Detta har skett genom speciella fritidshusområden som exempelvis Arnäs men också genom att äldre torp och gårdar har ärvts eller sålts. Det är framförallt utmarksområdena som tappat boende till förmån för den mer centralt belägna bebyggelsen, illustration 5. Den ändrade boende- och brukarstrukturen påverkar både hur landskapet brukas och upplevs. Andelen jordbrukare minskar och andelen boende i villor respektive fritidshus ökar. Intervjuundersökningar med hur lantbrukare och andra landskapsboende ser och vårdar sitt landskap visar på hur skillnader i boende också skapar skilda attityder till landskapet. I en intervjuundersökning där aspekterna natur, kulturhistoria, livskvalitet och levande landsbygd bedömdes fanns det såväl skillnader som gemensamma nämnare mellan de båda grupperna. Naturmiljön kopplas främst till den inte alltför uppenbart kulturpräglade marken. Denna värderas starkare av gruppen boende. Kulturhistorien däremot skattas högre av gruppen brukare. Livskvalitet och framförallt levande landsbygd är aspekter som båda grupperna skattar högt.25 I en annan studie av vardagslandskapet framgick liknande attitydskillnader beroende på om syftet med att bruka landskapet var kopplat till markägande eller till rekreationell användning av landskapet. Det fanns en tydlig uppdelning om syftet med vistelsen i naturen var av brukarkaraktär, i detta fallet skogsbruk eller av mer rekreationell karaktär. Den senare aktiviteten utgjordes då ofta av jakt, fiske, bär- eller svampplockning. Det viktigaste landskapet för de flesta männsikorna var det nära vardagslandskapet vilket är beläget inom några kilometer från bostaden, här utfördes de flesta aktiviterna.26 Människors brukande Hur landskapet i Bullarebygden används kan endast skisseras i denna analys. En mer djupgående analys vilken kompletteras med enkäter eller intervjuer krävs 24 Jonasson m fl 2014 25 Lindholm & Odenbrink Widmark 2010 26 Jonasson & Swedberg 2013 27 Illustration 6. Badplatsen vid Östad är ett exempel på några av de relativ få ställen där vatten och land möts på samma nivå. I bakgrunden kan de karaktäristiska höga bergen längs sjön ses. för att få fram ett tydligare resultat. Det analysen kan visa är att det framförallt finns tre typer av boende vilka kan tänkas leda till något olika förhållningssätt till hur landskapet används. I grunden har vi jordbruken vilka drivs som enskilda gårdar/företag där egen eller arrenderad mark brukas för jordbruk såväl som för skogsbruk. Den andra stora kategorin är de friliggande villorna där arbete till stor del är skilt från den egna fastigheten. Fritidsaktiviteterna sker här förmodligen främst utanför den egna fastigheten och är beroende av tillgång på allmän mark eller mark som är tillgänglig genom allemansrätten. Till dessa skall läggas fritidsbebyggelsen, vilken främst utnyttjas av boende utanför området. Även deras aktiviteter sker förmodligen på annans mark. Det finns anledning att misstänka att samtliga tre kategorier av fastigheter bebos av människor som är intresserade av någon eller alla av följande aktiviteter: Jakt, fiske, svamp/bärplockning. De utgör alla aktiviteter som kan utföras på egen mark men nog oftast bedrivs på mark som är tillgänglig genom allemansrätten eller avtal med markägare. Till dessa kan läggas vad som bör benämnas som vardagsaktiviteter27. De utgörs av promenader, hundrastning, ridning, joggning, bad eller kortare utflykter. Denna typ av aktiviteter utförs i nära anslutning till hemmet. God möjlighet att utföra dessa aktiviteter är en viktig del i välbefinnandet. Slutligen finns det anledning att anta att speciellt barnfamiljer är intresserade av närhet till en badplats, på gång- eller cykelavstånd, illustration 6. En aktivitet som normalt inte tas upp inom landskapsbrukande är inköp av livsmedel. Det kan mot bakgrund av beställarens syfte med analysen finnas skäl att även belysa den aspekten. Livsmedel kan ges en ganska vid tolkning men bör 27Jonasson och Swedberg 2013 28 T a be l l 1Ana l y s o mr å de t sk a r a k t ä r L a nds k a ps a s pe k t Be s k r i v ni ng T i ds ho r i s o nt Be t y de l s ef ö r l a nds k a ps k a r a k t ä r e n L a ndf o r me r Omr å de t k a r a k t ä r i s e r a sa vs k o g k l ä ddabe r g s pl a t å e r o c hl å ng s ma l as j ö a r . F o r nt i dnut i d S t o r Ve g e t a t i o n Omr å de t ha r t v ådo mi ne r a ndek a r a k t ä r e r ; ö ppe t o dl i ng s l a nds k a po c hbr uk ni ng s s k o g . F o r nt i dnut i d S t o r Ma r k a nv ä ndni ng S k o g s o c hj o r dbr ukdo mi ne r a r l a nds k a pe t . F o r nt i d–nut i d S t o r Be by g g e l s e Be by g g e l s e nr e pr e s e nt e r a r j o r dbr uk s s a mhä l l e t s F o r nt i d–nut i d e x pa ns i o no c hg r a dv i s aa v v e c k l i ng . Ba c k a / Ös t a ds o mr å de t v i s a r påe nbe g y nna nde t ä t o r t s bi l dni ng . L ö s f y ndo c hg r a v a r v i s a r påbo s ä t t ni ngi o mr å de t f r å n F o r nt i d–nut i d s t e nå l de r . Gr a v a r naä r do c kf r ä ms t a nl a g dapåbr o ns o c hj ä r nå l de r . Dehi s t o r i s k aby / g å r ds t o mt e r nav i s a r g e no ms i t t l ä g ea t t bo s ä t t ni ng e nha r e nk o nt i nui t e t f r a mt i l l v å r ada g a r . F o r nbo r g e nOl s bo r gk a nk ny t a st i l l hi s t o r i s kt i do c hv i s a r påBul l a r e s j ö a r na s k o mmuni k a t i v abe t y de l s e . S t o r L a n d s k a p e t s i n n e h å l l Kul t ur hi s t o r i e n S t o r P r o c e s s e r Na t ur pr o c e s s e r Va t t e nf ö r i ng e ni s j ö s y s t e me n. F o r nt i d–nut i d S t o r Mä ns k l i g a o r nt i d–nut i d Ana l y s o mr å de t k a r a k t ä r i s e r a sa ve nhi s t o r i s kdy na mi k , F dä r e x e mpe l v i sny o dl i ng s o c hut ma r k s o mr å de t ha r ut s a t t sf ö r ny be f o l k ni ngo c ha v be f o l k ni ngä v e ni d e t f ö r f l ut na . De nnapr o c e s sä r t y dl i g t s y nl i gä ni da go c h s t y r sut a vf ö r ä ndr i ng a r i k ul t ur o c hna t ur f ö r hå l l a nde n. De nf r a mt i das a mhä l l s ut v e c k l i ng e nk a nl e dat i l l e n a v f o l k ni nga vs må by a r o c he ns a ml i g g a ndehus / g å r da r t i l l f ö r må nf ö r a g g r e g e r a dbe by g g e l s e . J o r do c h s k o g s br uk e t k a nl e dat i l l be s k o g ni ngo c hö k a ndea nde l pl a nt a g e s k o g . S t o r Ko mmuni k a t i v a Bul l a r e s j ö a r naha r f ö r l o r a t i be t y de l s es o m Hi s t o r i s kt i d– t r a ns po r t me di um. De nnar o l l ha r ö v e r t a g i t sa vv ä g a r na nut i d 1 6 4 , 1 6 5o c h9 6 0. Me de l Rums l i g a S k o g s o mr å de t i ng å r i e t t s a mma nhä ng a ndeo mr å dei F o r nt i dnut i d no r r aBo hus l ä no c hDa l s l a nd. Bul l a r e s j ö a r nai ng å r i e t t s t ö r r es j ö s y s t e ms o ma v v a t t na r Ko r ns j ö a r nane r t i l l I de f j o r de n. Vä g s y s t me n1 6 4 , 1 6 5o c h9 6 0f ö r bi nd e r by g de nme df l e r as t ö r r eo r t e r i no me ns j umi l so mk r e t s . Me de l F unk t i o ne l l a Bo s ä t t ni ngpåå s r y g g a r ha r s i t t ur s pr ungi F o r nt i dnut i d j o r dbr uk s s a mhä l l e t . Bo s ä t t ni ng a r l ä ng sBul l a r e s j ö n o c hs e na r el ä ng sde t s t ö r r ev ä g s y s t e me t be f r ä mj a sa v de nk o mmuni k a t i v aa s pe k t e n. S a mba nde t me l l a nbo s ä t t ni ngo c hj o r dbr ukpå F o r nt i dnut i d å s r y g g a r naha r e nl å ngk o nt i nui t e t o c hf o r t s ä t t e r i da g . S j ö o c hv ä g s y s t e me nsf unk t i o ns o mt r a ns po r t s y s t e m ha r e nä nl ä ng r ek o nt i nui t e t , me nf o r t l e v e r f r ä ms t g e no mv ä g a r na . Me de l Na t ur s k a pa de S a mma nhä ng a ndes j ö s y s t e mi s t a r k t k upe r a dt e r r ä ng . F o r nt i dnut i d S t o r Mä nni s k o s k a pa de Ås r y g g s be by g g e l s e n, me dt i l l hö r a ndej o r dbr uk s ma r k . F o r nt i dnut i d S t o r S a mma n h a n g Hi s t o r i s k a S t o r L a n d mä r k e n 29 Illustration 7. Grimmeland kan sägas vara en typisk åsryggsby där byggnaderna tydligt anlagts på höjderna en bit bort från stranden. Gravarna i närområdet visar på en fast bosättning på platsen sedan början av järnåldern, för mer än 2000 år sedan. innefatta mat och en del grundläggande kringutrustning. För att kunna handla krävs också möjlighet att kunna ta sig till affären. Det innebär att även frågan om transporter bör tas upp. Inom analysområdet finns idag en affär med post och bensinstation vid Östad. Den ligger centralt inom området. Nästan hela undersökningsområdet ligger inom en mil från affären i Östad. På grund av topografin kan det vara svårt att anse att det är cykelavstånd men det är möjligt att med ganska enkla medel ta sig till affären. Huvudsakliga vägstråk inom området är väg 164 och 165. För området öster om Bullaresjön kan även väg 960 räknas som huvudväg. Inom de södra och västliga delarna av området kan det dock vara närmare till affär utanför området, i Tanumshede eller Hällevadsholm. Analysområdet har idag kollektivtrafik inom de centrala delarna av området. Landskapskaraktär Landskapets karaktär i analysområdet kan definieras med begreppen innehåll, processer, sammanhang och landmärken. Dessa är sammanfattade i tabell 1. Utifrån karaktärsbeskrivningen kan också ett antal värden bedömas. De utgörs bland annat av begreppen sammanhang, uttrycksfullhet och identitet. Som alla värdebeskrivningar är de subjektiva och begreppen och dess bedömning diskuteras nedan i detta kapitel och sammanfattas i tabell 2. Det naturgivna innehållet i landskapet utgörs av vattendragen, med Bullaresjön och Kynne älv som de mest framträdande, åsryggarna med den omgivande sedimentära marken och slutligen de flacka bergsplatåerna. Människor har använt och format detta landskap under minst 10 000 år, sedan början av stenåldern. Till en början utnyttjades vattenvägarna av människor för att färdas mellan bosättningar och jakt-/fiskeplatser. Vid övergången mellan stenålder och metalltid, för cirka 4 000 år sedan, börjar landskapet brukas, genom såväl odling som boskapsskötsel. 30 De platser som först används är just åsryggarna, det är här vi hittar de äldsta fynden efter odling men också gravarna från de första bofasta männsikorna. Genom historien friläggs stora delar av landskapet runt åsryggarna och bosättningen på dem genom skogröjning, uppodling och betesdrift. Åsryggarna fortsätter därigenom att vara det för området mest typiska, kulturskapade, elementet i landskapet. Vattenföringen i älvar och sjöar har varit och är en viktig process, för näringar och inte minst kommunikationer. Under det senaste århundradet har den kommunikativa rollen istället övertagits av landsvägen. Inom analysområdet får vägarna 164, 165 och 960 sägas vara av stor betydelse. Det finns även mindre vägar som försörjer ett relativt stort antal hushåll. Av de som anses vara en statlig angelägenhet, det vill säga att Trafikverket ansvarar för skötseln, är de viktigaste 955, 963, 966, 968 och 969. Den huvudsakliga processen som karaktäriserar landskapet är dock jord- och skogsbruk. Även om dess betydelse minskat såväl ekonomiskt som befolkningsmässigt sätter det pågående bruket sin prägel på landskapet. Konkret får dock de bakomliggande processerna med effektivare jord- och skogsbruk samt avfolkningen av landsbygden betydelse för landskapet i framtiden. Några av effekterna kan bli ökad skogsvolym på bekostnad av öppen mark, mindre bland- och fler plantageskogar. Fler människor bor i villor i centrumbygder, det är färre av de gamla gårdarna som har brukningsmark knuten till husen. Andelen fritidshus inom området ökar. Analysområdet ingår i flera sammanhang där basen är det rumsliga. Skogsmarksområdena förbinder området främst med Dalsland, medan kommunikationerna leder till kusten såväl som inlandet. Tydligast av allt är ändå det historiska sambandet. Det gäller framförallt bosättningarna som på ett organiskt sätt har utvecklat sig vid åsryggarna och vattendragen och därmed i sig även innefattar de rumsliga och kommunikativa aspekterna. Detta kan också uttryckas som landmärken och då uttryckas som den kuperade terrängen som omger vattensystemen och hyser åsryggsbebyggelsen och dess jordbruksmark. Värderingen av landskapet har utförts med en femgradig skala. De värden som bedömts som starkast är tidshorisont, sammanhang, kontrast, uttrycksfullhet och iden31 T a be l l 2Ana l y s o mr å de t sv ä r de n Kr i t e r i e r 1 Må ng f a l d 2 3 4 5 Be dö mni ng Omr å de t i nne hå l l e r t r ehuv uds a k l i g ak a r a k t ä r e r : Äl dr e j o r dbr uk s l a nds k a p, ny o dl i ng s o c hut ma r k s l a nds k a ps a mt s k o g s br uk s l a nds k a pe t X T i ds ho r i s o nt X Bo s ä t t ni ngpåå s r y g g a r o c hl ä ng sv a t t e ndr a g e nha r e nl å ngmä ns k l i g hi s t o r i a . S a mma nha ng X S a mma nha ng e t i k ul t ur r umme tme l l a nbe by g g e l s eo c h l a nds k a ps e l e me nt s o må s r y g g a r o c hv a t t e ndr a gä r s t o r t . Äv e n v a t t e ndr a g e ni s i gi ng å r i e t t s t ö r r es a mma nha ng . Ko nt r a s t X Ko nt r a s t e ni l a nds k a pe t ut g ö r sf r ä ms t a vde nna t ur g i v nat o po g r a f i n o c hå s r y g g a r na sby be by g g e l s eme dt i l l hö r a ndeo dl i ng s ma r k . Hä v d X De t o dl a del a nds k a pe t ha r mi ns k a t i o mf å ngj ä mf ö r t me dde t hi s t o r i s k a , me nk a r a k t ä r e nä r o f ö r ä ndr a di s t o r t . Va t t e ns y s t e me nha r ä ndr a t k a r a k t ä r f r å nf i s k eo c ht r a ns po r t t i l l f r i t i ds v e r k s a mhe t o c h t ur i s m. S k o g e nha r ä ndr a t k a r a k t ä r o c hbl i r a l l t me r e ns a r t a dg e no m hy g g e s o c hpl a nt e r i ng s br uk e t . X S pr i c k da l s l a nds k a pe t ä r t y dl i g t o c hs å v ä l o mr å de s s k a pa ndes o m k a r a k t ä r s s k a pa nde . T i l l s a mma nsme då s r y g g s be by g g e l s e nsö ppna o dl i ng s l a nds k a put g ö r dee t t o v a nl i g t t y dl i g t k a r a k t ä r s l a nds k a p. Ut t r y c k s f ul l he t I de nt i t e t X S k o g e no c hv a t t ne t do mi ne r a r . I de nt i t e t e nä r o f t ak nut e nt i l l j o r d/ s k o g s br uk , j a k t o c hf i s k e . titet. Det innebär att dessa aspekter kan ses tydligare inom analysområdet än i ett genomsnittslandskap. Tidshorisonten kan beskrivas som bestående av den faktiska perioden av mänsklig påverkan på landskapet och hur tydligt närvarande den är i dagens landskap. I Bullaren finns dagens bebyggelse på flera platser i närheten av metalltida gravfält. Det gäller främst åsryggsbebyggelsen men i några fall även längs vattendragen. Åsryggsbebyggelsen ligger ofta också inom dagens odlingsmark. Det innebär att flera karaktäriserande landskapsfaktorer bidrar till en tydlig tidshorisont på många platser inom analysområdet. Det leder i sin tur också över i begreppet sammanhang. Flera karaktärsskapande faktorer som fornlämningar, bebyggelse, åsryggar och vattendrag sammanfaller på olika platser i landskapet. Kontrast är ofta något som väcker uppmärksamhet. Det kanske är något som den tillfällige besökaren reagerar på mer än den boende gör. I Bullaren är de vyer som uppstår på åsryggarna över det kringliggande odlingslandkapet det tydligaste och kanske det mest speciella uttrycket för bygden. Detta har sin grund i sprickdalslandskapet som skapat ett topografiskt mycket omväxlande landskap. Detta exponeras särskilt tydligt vid Bullaresjöarna men också genom årsyggsbebyggelsen. Till det skall det historiska djupet i landskapet läggas. Tillsammans skapar dessa faktorer ett mycket uttrycksfullt landskap, oavsett om en vill fokusera på naturen eller det kulturskapade. Slutligen har vi identitet som ett värde. Eftersom denna studie inte innefattat en enkät eller intervjuundersökning blir bedömningen extra subjektiv. Det är dock troligt att identitet i detta område delvis kan innefattas i de värden som ett jord-/skogsbruk står för men också i möjlighteten av naturupplevelser, av jakt, fiske, bär- och svampplockning eller avkoppling genom exempelvis bad och promenader. 32 Tolkning Den tydliga definition som naturen och kulturen givit åt landskapet inom analysområdet Bullaren gör det lätt att skissera en utveckling som bygger vidare på detta. Bebyggelsen är förankrad med rötter i det förhistoriska odlingslandskapet. Den tidiga kommunikationsleden Bullaresjön har ersatts av ett vägsystem som följer odlingslandskapet. Inom detta landskap har bebyggelsen framförallt anlagts på åsryggar men även i övergångszonen mellan odlad mark och utmark/skogsmark. Detta sammantaget har givit ett integrerat samhälle med närhet till såväl arbete, kommunikation som natur- och kulturmarken. Genom att bygga vidare på dessa premisser med samlad bebyggelse som inte i onödan upptar åkermark kan traditionen föras vidare. I en del fall kanske även boende kan kombineras med arbete, på distans eller praktiskt på platsen. Inför framtiden är en viktig fråga hur människors attityder till landskapet påverkas av boendeform och tillgänglighet till landskapet. Tidigare undersökningar visar att skillnader i brukande och i vilka värden som skattas högst skiljer sig åt beroende på boendeform. Att nyttjande och attityder till landskapet är ett konfliktområde är ett känt faktum. Vid planering inför framtiden kan analysen anändas för att identifiera möjliga konfliktområden men också ge en grund för en hållbar utveckling. De tydligaste konflikterna är tillgången till landskapet och vilka boendeformer som kan erbjudas inom analysområdet. Sammanfattning Landskapet karaktäriseras av de naturgivna formerna av ett sprickdalslandskap. Mest utmärkande är den stora sprickan vilken fylls av Bullaresjörna. Dagens landskap är ett i huvudsak kulturpräglat landskap baserat på jord- och skogsbruk. Detta bruk har en lång kontinuitet inom området. Det landskap vi ser idag är förmodligen ett landskap som bär stora gemensamma drag med det landskap människor levde i för 2000 år sedan. Det kan bland annat ses genom den nära kopplingen mellan förhistoriska gravfält och dagens bebyggelse. Tydliga exempel på detta finns vid Naverstads kyrka/Östad, Säm och Tegen. Idag är det främst genom bybebyggelsen på åsryggar omgivna av odlings- och betesmark som detta kulturlandskap manifesterar sig. Inför framtiden kan följande processer vara värda att uppmärksamma: Jordbrukets minskande betydelse, ökande andel av boende utan egen tillgång mark, tillgången på arbete inom analysområdet, tillgången till sjöarna (inte minst Bullaresjöarna), ensidigt utbud av boendeformer. Landskapet och bebyggelsens organiska kraktär är något att bygga vidare på. Den koncentration av bebyggelsen som skett inom de bybildningar och bebyggelsekoncentrationer vi ser idag är i princip hållbara. De hushåller med odlingsmark, samlar resurser inom ett mindre område, minskar behovet av resor och skapar sociala kontaktytor mellan boende. 33 Förord 1 Landskap 2 Landskapsanalys Källor Bilagor Kä l l o r L i t t e r a t u r Ant r o p, Ma r c a nds c a pe so f t hepa s t a r ei mpo r t a nt f o r t hef ut ur e . 2 005 Whyl L a nds c a peUr ba nPl a n7 0: 1 2 , 2 1 3 4 . Bo ur a s s a , S t e phe n 1 9 9 1 T heAe s t e t i co f L a nds c a pe . E ur o pa r å de t 2 000 E ur o pe i s k aL a nds k a ps k o nv e nt i o ne n. F r a nz é n, Br i t t Ma r i e&L i ndbl o m, Kr i s t i name d 2 r a r hi s t o r i s kl a nds k a ps a na l y sö v e r f . d. Gö t e bo r g so c hBo hus 000 Ag bi dr a ga vUddé n, J a n&Ca r l s s o n, He l e ne l ä n. Ri k s a nt i k v a r i e ä mbe t e t . Gr e i de r , T ho ma s . &Ga r k o v i c h, L o r r a i ne 1 9 9 4 L a nds c a pe s : T heS o c i a l Co ns t r uc t i o no f Na t ur ea ndt he E nv i r o nme nt . Rur a l S o c i o l o g y5 9 : 1 , 1 – 2 4 . J o hns o n, Ma t t he w 2 007 I de a so f L a nds c a pe . J o na s s o n, F r e dr i k&S we dbe r g , S t i g a nds k a pv i ndk r a f t mä nni s k o r . L a nds k a ps a na l y sÅr j ä ngNV 2 01 3 L e t a pp2 . Ri oKul t ur k o o pe r a t i v2 01 3 : 4 . J o na s s o n, F r e dr i k ; Wi ng å r d, Ce c i l i a ; J a c o bs s o n, 2 by g g e l s e s t r uk t ur f ö r ä ndr i ngi Bul l a r e n.Kul t ur l a nds k a pe t 01 4 Be Os c a r &S we dbe r g , S t i g 2 01 4 : 9 . J o ne s , Mi c ha e l ; Ho wa r d, Pe t e r ; Ol wi g , Ke nne t h; Pr i mda h, J ø r g e n&S a r l ö vHe r l i n, I ng r i d t i pl ei nt e r f a c e so f t heE ur o pe a nL a nds c a peCo nv e nt i o n. 2 007 Mul No r s kGe o g r a f i s kT i ds s k r i f t 6 1 : 4 , 2 07 – 2 1 6 . J o r dbr uk s v e r k e t 2 007 J o r dbr uk e t i s i f f r o r å r e n1 8 6 6 2 007 . T a be l l bi l a g a . L i ndho l m, Kr i s t i na&Ode nbr i ngWi dma r k , Ma r i e r å nOdl i ng s l a nds k a pt i l l Re k r e a t i o ns l a nds k a p. F ö r s t udi e 2 01 0 f Mo de r naVä s t r aGö t a l a nd. L ä ns s t y r e l s e ni Vä s t r aGö t a l a ndsl ä n å dea vr i k s i nt r e s s ef ö r f r i l uf t s l i vi Vä s t r aGö t a l a ndsl ä n. 2 01 4 Omr Bul l a r e l a nds k a pe t . Me l s , T o m&Me l s , S a nna l t a g a ndel a nds k a ps a na l y sf ö r v i ndk r a f t . Ra ppo r t 6 6 2 5 . 2 01 4 De Na t ur v å r ds v e r k e t . Mül l e r , Di e t e r K. l å r s bo e ndes o mr e s ur sf ö r t i l l v ä x t o c hut v e c k l i ngi No r r a 2 01 0 De Bo hus l ä n–Re s ul t a t a ve ne nk ä t unde r s ö k ni ng . Kul t ur g e o g r a f i s k aI ns t i t ut i o ne n, Ume åUni v e r s i t e t . Na t ur v å r ds v e r k e t 2 01 2 Vi ndk r a f t e nspå v e r k a npåmä nni s k o r si nt r e s s e n. Ol wi g , Ke nne t h a nds c a pe , Na t ur ea ndt heBo dyPo l i t i c : F r o mBr i t a i n' s 2 002 L Re na i s s a nc et oAme r i c a ' sNe wWo r l d. Ol wi g , Ke nne t h 2 003 Co mmo nsa ndL a nds c a pe . Co mmo ns : Ol da ndNe w. I Ca r l s s o n, L&Be r g e r , E . ( r e d. ) . Pr o c e e di ng sF r o maWo r k s ho p a t t heCe nt e r f o r Adv a nc e dS t udy , Os l o1 1 1 3Ma r c h2 003 . T r o ndhe i m, De pa r t me nt o f S o c i o l o g ya ndPo l i t i c a l S c i e nc e , No r we g i a nUni v e r s i t yo f S c i e nc ea ndT e c hno l o g y , 1 5 2 2 . Re l ph, E dwa r d 1 9 7 6 Pl a c ea ndPl a c e l e s s ne s s . Re l ph, E dwa r d t i o na l L a nds c a pea ndHuma ni s t i cGe o g r a phy . 1 9 8 1 Ra Ri k s a nt i k v a r i e ä mbe t e t 2 008 F ö r s l a gt i l l g e no mf ö r a ndea vde ne ur o pe i s k a l a nds k a ps k o nv e nt i o ne ni S v e r i g e . S l ut r e do v i s ni nga v r e g e r i ng s uppdr a g . S k å ne s , He l l e 2 008 T o wa r dsa ni nt e g r a t e de c o l o g i c a l g e o g r a phi c a l l a nds c a pe pe r s pe c t i v e . Ar e v i e wo f pr i nc i pa l c o nc e pt sa ndme t ho ds . No r s kGe o g r a f i s kT i ds s k r i f t 5 1 : 3 , 1 4 5 1 7 1 . S po r r o ng , Ul f &E k s t a m, Ur ba n 1 9 9 5 S v e ns k aL a nds k a p. S t e ns e k e , Ma r i a 2 01 1 Hur f å ng a r ma ne t t me dbo r g a r de l t a g a nde ? Pr o bl e mo c h mö j l i g he t e r . I : L a nds k a ps pe r s pe k t i v–hur g ö r de t s k i l l na d. Kung l i g aS k o g s o c hL a nt br uk s a k a de mi e nsT i ds k r i f t nr 42 01 1 . 36 T heCo unt r y s i deAg e nc y ; S c o t t i s hNa t ur a l 2 002 Unde r s t a ndi ngHi s t o r i cL a nds c a peCha r a c t e r . T o pi cpa pe r 5 . He r i t a g e ; Hi s t o r i cS c o t l a nd&E ng l i s hHe r i t a g e Vä g v e r k e t a nds k a pe t sk a r a k t ä r s dr a g–E nbe s k r i v ni ngf ö r 2 006 L i nf r a s t r uk t ur s e k t o r n. Wi dg r e n, Ma t s 1 9 9 7 By s a mf ä l l i g he t o c ht e g s k i f t ei Bo hus l ä n1 3 001 7 5 0. Wi dg r e n, Ma t s 2 004 Ca nL a nds c a pe sber e a d? I Pa l a ng , H. ; S o o v ä l i , H. ; Ant r o p, M. &S e t t e n, G. ( r e d. ) E ur o pe a nr ur a l l a nds c a pe s : pe r s i s t e nc ea nd c ha ng ei nag l o ba l i s i nge nv i r o nme nt . Di g i t a l ak ä l l o r F MI S F o r ns ö k , ht t p: / / www. f mi s . r a a . s e 37 Förord 1 Landskap 2 Landskapsanalys Källor Bilagor KARTA ÖVER STENÅLDERSLÄMNINGAR Kartan visar stenålderslämningarnas utbredning i analysområdet efter information hämtad ur Fornminnesregistret (FMIS). Kartredovisningen bygger på ett urval som gjorts efter periodstypiska lämningstyper: Stenkammargravar, Boplatser, Fyndsamlingar och Fyndplatser. Boplatser, Fyndsamlingar och Fyndplatser har närmare granskats i Fornminnesregistrets anteckningsdatabas för att säkerställa en stenåldersdatering. Utifrån fornlämningsbilden har sedan en koncentrationskarta framtagits, varefter de huvudsakliga lämningsområdena digitaliserats. Huvudområdet visar således det område som potentiellt har brukats under stenåldern. Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. 40 41 KARTA ÖVER METALLTIDSLÄMNINGAR Kartan visar utbredningen av lämningar från metalltid (Bronålder/Järnålder) i analysområdet efter information hämtad ur Fornminnesregistret (FMIS). Ett urval av tidstypiska lämningar har gjorts i kartredovisningen: Fornborgar, Fyndplatser, Gravar markerade av sten/block, Gravfält, Hällristningar, Högar, Rösen, Stenkretsar och Stensättningar. Fyndplatserna har närmare granskats i Fornminnesregistrets anteckningsdatabas för att säkerställa en datering till brons- eller järnålder. Fornlämningsbilden har sedan använts för att producera en koncentrationskarta och utifrån denna har sedan det huvudsakliga lämningsområdena digitaliserats. Huvudområdet visar därför en potentiell utbredning av verksamheten under den generella Metalltiden. Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. 42 43 KARTA ÖVER MEDELTIDENS BEBYGGELSE Kartan visar bebyggelselägen som troligen existerat under medeltid, framtaget utifrån ortnamnsslutled i Fastighetskartans textskikt. Slutleden har delats in i tre kategorier utifrån äldsta språkliga belägg, där främsta källan har varit diskussionen i Agrarhistorisk landskapsanlys över f.d. Göteborgs och Bohus län1. Med denna kategorisering illustrerar kartan därmed en möjlig bebyggelsehistorisk utveckling. I urvalet har naturnamn som kan härledas till existerande ortnamn strukits ur redovisningen. Naturnamn som saknar motsvarighet i ortnamnen ingår dock fortfarande i kartbilden. Utifrån ortnamnsbilden har sedan en koncentrationskarta framställts, vars digitaliserade avgränsningar visar ett potentiellt utmarksområde runt den medeltida bebyggelsen. Olsborgs, vars position hämtats ur Fornminnesregistret (FMIS), är inkluderad i kartbilden då borglämningens lokalisering på många sätt illustrerar Bullaresjöarnas kommunikativa betydelse under perioden. Som bakgrundskarta har vägar och markytor från Lantmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. 1 Britt-Marie Franzén m.fl 2000, 22 ff. 44 45 KARTA ÖVER 1930-TALETS LANDSKAPSBILD Kartan visar bebyggelsens struktur och odlingslandskapets utbredning år 1938, med Fastighetskartan från 2014 som bakgrundsunderlag. Informationen är digitaliserad utifrån 1938 års Ekonomiska karta över analysområdet. Bebyggelsestrukturen har analyserats utifrån kartbilden och delats in i fem kategorier, vilka definieras nedan: Tätortsliknande: Tätt koncentrerad bebyggelse innehållandes ett flertal fastigheter utan uppenbar agrar funktion, tex endast en mindre tomtgräns runt byggnaden där marken i huvudsak består av trädgård. Det kan tänkas att dessa orter i huvudsak bebos av en befolkning vars huvudsakliga näring inte är jordbruk. By: Minst två hemman under samma bebyggelsenamn och med samverkan i åker2. Herrgård: Ett komplex av ett flertal större byggnader med tillhörande åkermark, samt extensiva och uppenbart arrangerade trädgårdssystem. Ensamgård: En gård med enskilt brukade ägor, utan hemmanssamverkan, och som även kan vara under samma bebyggelsenamn3. Med ensamgård avses i detta fall i huvudsak ensamma huvudgårdar inom en bebyggelsegräns. Torp: En mindre ensamgård med enskilda/avskiljda ägor av begränsad storlek på tidigare utmark, ofta i ett avlägset läge från huvudbebyggelsen. När ett flertal torp uppenbart har bildat en byliknande miljö har endast en punkt satts för den sammanlagda bebyggelsen. Funktions- och industribyggnader har digitaliserats i den mån de varit utmärkta på den ekonomiska kartan från 1938. Byggnadsformerna är tydligt utmärkta efter en symbolik som beskrivs i råmaterialets teckenförklaring, samt även i form av text på själva kartbilden. Odlingsmarkerna har endast digitaliserats i sina generella former där odlad åker, betesmark, gårdstomter och trädgårdar ses som del i ett sammanhängande odlingslandskap. Digitaliseringen har tagit hänsyn till större impediment i odlingsmarken, men däremot inte till inbördes uppdelning mellan olika markslag. Som bakgrundsunderlag har Lantmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. Här har även lagret med 1938 års odlingsmarker gjorts genomskinligt, vilket gör det möjligt att analysera förändringar i landskapet från 1938 till 2014 utifrån kartbilden. 2 Britt-Marie Franzén m.fl 2000, 28 ff. 3 Mats Widgren 1997, 49-51. 46 47 KARTA ÖVER BEBODDA OCH OBEBODDA HUS Kartan visar hus inom bebodda och obebodda fastighetsgränser 2014. Detta innebär att alla hus som faller inom exempelvis en ”bebodd” fastighetsgräns anses som bebodda. Urspungsdatan bygger på mantalsskrivning, vilket i sig innebär att kartbilden innehåller en viss problematik. Det är omöjligt med dagens system att veta huruvida mantalsskrivningen faktiskt reflekterar spridningen av bofasta inom ett område. Ingenting hindrar en person från att bo året runt i en fastighet, även om personen i fråga är mantalsskriven på annan ort. Denna problematik har diskuterats mer utförligt av bland annat Dieter K. Müller.4 Kartbilden bör därav inte tas för given, men ger ändock en god bild över den generella geografiska spridningen av olika boendeformer inom analysområdet. Som bakgrundkarta har Lanmäteriets fastighetskarta från 2014 använts. Referenser Britt-Marie Franzén, Kristina Lindblom med bidrag av Jan Uddén och Helene Carlsson. Agrarhistorisk landskapsanalys över f.d. Göteborgs och Bohus län. Stockholm: Riksantikvarieämbetet, 2000. Dieter K. Müller. Delårsboende som resurs för tillväxt och utveckling i Norra Bohuslän – Resultat av en enkätundersökning. Umeå: Kulturgeografiska Instutitionen, 2010. Mats Widgren. Bysamfällighet och tegskifte i Bohuslän 1300-1750. Uddevalla: Bohusläns Museum, 1997. 4 Dieter K. Müller 2010, 4. 48 49 www.kulturland.se Landskap i Bullaren Landskap i Bullaren Landskapsanalysen för Bullaren utförs som en del i Tanums kommuns arbete med att peka ut LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Analysen skall utföras i två steg. Denna rapport utgör steg 1, en översiktlig landskapsanalys för stora delar av Bullaren, Den kommer under 2015 att kompletteras med en fördjupning av området kring Bullaresjöarna, och eventuellt tillkommande områden efter samrådet. Samtidigt med landskapsanalysen utförs en analys av bebyggelsestrukturförändringen i området längs Bullaresjöarna och Kynneälv. Landskapet i Bullaren är indelad i två delar. Den första delen innehåller en kortfattad definition av vad ett landskap är. Vi för också en diskussion om det vittomfattande begreppet landskap. Samt relaterar detta till den i Sverige nyligen införda landskapskonventionen. Översiktlig landskapsanalys Landskap Landskapet är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer . Stig Swedberg, Oscar Jacobsson, Cecilia Wingård, Fredrik Jonasson Kulturlandskapet rapporter 2014:8
© Copyright 2024