Download Report

Gruppförsändelse (samhällsinformation)
till samtliga postavlämningsställen
SÅ BLEV NYA TORGET
SID 3
BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE · NR 1 · MARS 2015
Ungdomsrådet
som inspirerar och informerar
VILLAKAMPANJ. Borlänge Energi planerar att erbjuda
cirka 1 500 villor anslutning till stadsnätet i år. SID 6
SID 12
ENERGISPARTIPS. Fares informerar Tunabyggens
hyresgäster hur de kan spara energi. SID 11
GIVEWATTS sprider ljus i form av solcellslampor till
behövande. SID 17
Sista sidan – Information från Samhällsbyggnadssektorn
En GRÖN VÄGG uppe i luften
3
Notiser4
”ELLEN” är redo om strömmen går
4
Ny vindkraftspark in på Borlänges elnät
5
Stort intresse för STADSNÄT6
Borlänge VÅRSTÄDAR8
Blåljusdagarna10
Fares ger smarta energispartips
11
Inspirerande TEKNIKMÄSSA12
Många vinster med samordnad varudistribution
13
Nya riktlinjer för JAKT på kommunens mark
14
Kommunbygderådet ska utveckla landsbygden
15
OBJUDNA GÄSTER? 15
Bilens tvättvatten – barnens badvatten
16
LAMPOR som gör skillnad
17
Nytt fjärravläsningssystem för fjärrvärme- och vattenmätare
17
Räddningstjänsten Dala-Mitt
18
Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge
Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som
bor i kommunen tips och nyttig information.
Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot
dem på 0243-730 60 eller kundcenter@borlange-energi.se
Scanna QR-koden och
läs Bo i Borlänge i din
smartphone
Borlängekrysset19
Ettkrysstvå19
Information från Stadsbyggnadssektorn
20
Frågor &
s
Information om dricksvattnet i Borlänge
Analysresultat v 50/2014–v 12/2015
Alla analyser enligt kontrollprogrammet har tagits. Av dessa rapporterades sex
stycken som ”Tjänlig med anmärkning” varav fem stycken p g a en förhöjd halt
av actinomyceter och en p g a förhöjd halt av mikroorganismer. Anmärkning
p g a actinomyceter är ur hälsosynpunkt helt ofarlig (actinomyceter förekommer
i allt grundvatten och kan i stora koncentrationer medföra lukt på vattnet).
Orsaken till att den då och då ger upphov till anmärkningar är oftast dålig
omsättning.
var
Vanliga frågor till
Borlänge Energis Kundcenter
Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till
Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge.
Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta
på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på
www.borlange-energi.se
Nedan ser du exempel på några vanliga frågor som Kundcenter brukar få.
Uteblir tidningen
De som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda får den. Har
tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på
kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception.
Bo i Borlänge · Nr 1 · 2015 · Årgång 24
Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge
Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60
Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90
Text RR Reklambyrå och Lennart Hill
Foto RR Reklambyrå och Henrik Hansson
Tryck MittMedia Print, mars 2015
2 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
BILDÄCK
Tar ni emot gamla bildäck på Fågelmyra?
Svar Fågelmyra tar emot däck med eller utan fälg. Max åtta däck för privatpersoner.
VATTENMÄTAREN
Varför snurrar vattenmätaren trots att ingen tappning sker?
Svar Det läcker någonstans i fastigheten! Kontrollera kranar, toaletter och
säkerhetsventiler.
EN GRÖ N VÄG G UPPE I LUFT EN
En ny damm och flera nya bänkar
är några av nyheterna på nyrenoverade Jussi Björlings torg. Gerhard
Henrikson på Borlänge Energi ser
fram emot våren då de sammanlänkade träden kommer att forma en
3
grön vägg.
– Jag tror att det kommer att bli
1
riktigt effektfullt.
2
På torget är all utrustning ny och de mest iögonfallande
nyheterna är den runda dammen, samt de höga sammanlänkade träden som omger torget. Statyn över Jussi
Björling finns kvar men har fått flytta på sig en meter för
att ge mer plats åt den nya dammen.
Gerhard förklarar att dammen inte är en fontändamm
utan en så kallad ”over flow” damm med belysning, där
vatten kommer att flöda över kanterna.
Dammen bryter in över den korsande Målaregatan för
att markera lite extra att detta område är till för gående och
att bilister måste ta det lugnt.
Vid den nya dammen finns en stor, svängd bänk och
längre in mot fasaderna finns fler nya bänkar.
– Det finns många fler sittmöjligheter nu och vi tror
att det kommer att bidra till att göra torget populärt, säger
Gerhard.
3
Nya Jussi Björlings torg
Det har varit tufft för
alla inblandade men vi
har försökt att minimera
störningarna.
1
Beläggning av granithällar och mörk betongmarksten längs Borganäsvägen och på Jussi
Björlings torg
2
Ny damm omgiven av stor bänk
3
Smala klippta lindar och under dessa klippta
häckar. Blomsterskålar på pelare och svarta
soffor längs häckarna.
”En grön vägg uppe i luften”
Bakom bänkarna, mot fasaderna, är flera träd planterade.
Att plantera träd i den storleken är ovanligt. Grenarna
är sammanflätade och när de blir gröna kommer de att
skapa en grön vägg som inramar torget.
NY MARKBELÄGGNING
Ombyggnaden av Jussi Björlings torg hänger ihop med
storsatsningen på centrum där ombyggnaden av Sveatorget och Borganäsvägen ingår. Arbetet med Sveatorget
är avslutat och resultatet är ett torg som nu är bättre anpassat för uteserveringar. Borganäsvägen mellan Sveatorget
och Jussi Björlings torg, samt Jussi Björlings torg har fått
ny beläggning.
– Marken var knölig och ojämn här förut men nu har
vi grävt ur och isolerat. Den nya markbeläggningen består av granithällar och mörk betongmarksten.
HAR FÖRSÖKT ATT MINIMERA STÖRNINGAR
Arbetet har inte varit lätt. En renovering av denna storlek
mitt i centrum skapar mycket stök och bök med stora
maskiner, buller och damm. Framkomligheten har varit
begränsad under perioder.
– Det har varit tufft för alla inblandade men vi har försökt att minimera störningarna, förklarar Gerhard. Inte
minst genom att dela upp arbetet i etapper.
Arbetet med resterande del av Borganäsvägen, det vill
säga sträckan mellan Jussi Björlings torg och Stationsgatan, får vänta till nästa år. Istället kommer Sveagatan få
nya ytskikt och utrustning under 2015. Det nya utseendet på Sveatorget, Borganäsvägen och Jussi Björlings torg
är skapat av arkitekten Ulf Nordfjäll i samarbete med
Borlänge Energis landskapsarkitekter Katarina Nilsson
och Sofia Stenberg.
Gerhard Henrikson tror att den gröna väggen uppe i luften kommer att bli effektfull.
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 3
NOT I S E R
Utbyggt avlopp ska
skydda vattnet
För att reducera risken för föroreningar av vattentäkten i Lennheden är det nödvändigt att
ansluta de närliggande avloppen till det kommunala avloppsnätet.
Vattentäkten i Lennheden är en av Sveriges största.
I dess närhet finns fler än 200 enskilda avlopp som
negativt kan påverka täkten. Kommunen ska därför
bygga ut avloppsnätet i Lennheden, Duvnäs, Koppslagårdarna, Gagnbro och Solbacka och ansluta de enskilda avloppen.
– För Borlängeborna är det viktigt att känna sig trygga med att vattnet i ledningarna är rent och fritt från
föroreningar, säger Beate Löfvenberg, planarkitekt på
plan- och markkontoret och ansvarig för att utarbeta
ett förslag till utbyggnaden av det kommunala avloppsnätet.
Berörda är fastigheter med vattentoaletter och/eller
bad-, disk- och tvättavlopp. Fastigheter med enklare lösningar, till exempel mulltoa, berörs inte. I dessa fall tillämpas vattenskyddsföreskrifter med förbud mot att avfall från exempelvis mulltoa omhändertas på fastigheten.
(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
)
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!( !(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
(!
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
Andreas Gustafsson, Borlänge Energi, framför det nyinköpta reservelkraftverket ”Ellen” som ersätter
pensionerade ”Märta”.
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(!
(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
!(
Utbyggnaden är uppdelad i två etapper.
På kartan visas etapp 1 som gäller området med
100 dygns uppehållstid (uppehållstid = det tar
100 dygn för en förorening att nå vattentäkten).
Etappen ska vara klar senast 2017.
!(
!(
!(
Badelundaåsen
Det är Badelundaåsen som förser vattentäkterna
i Tjärna och Lennheden med vatten. Åsen sträcker sig
genom hela Borlänge kommun och fortsätter norrut mot
Siljan och söderut mot Västerås. Omkring 85 000 hushåll
i Borlänge kommun och Falu tätort ska försörjas med
dricksvatten från vattentäkterna i Lennheden och Tjärna.
Länets grundvattenförekomster delas in i två klasser där
uttagskapacitet och vattenkvalitet avgör klassplaceringen.
Badelundaåsen ingår i klass 1 vilket innebär att den
rankas som en regionalt värdefull vattenresurs.
Sextio bostäder
planeras i Gylle
Boro Väst 4 AB köpte i slutet av förra året före
detta Hemköpstomten i Gylle och vill nu bygga
sextio bostäder på den.
För snart fem år sedan brann gamla Hemköp. Byggnaden inrymde då Charlies Lekland och totalförstördes vid branden.
– Vi har startat planeringen för nya bostäder på
tomten, säger planarkitekt Gabriel Barrioz på planoch markkontoret. Exploatören har ett förslag på ett
60-tal bostäder, som i nuläget ser ut att främst bestå
av bostadsrätter.
I kommunens översiktsplan betonas vikten av att
skapa ett varierat bostadsbestånd.
– I Gylle finns bra förutsättningar att leva upp till
detta. Vi vill se till att boendemiljön blir attraktiv.
4 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
!(
!(
”Ellen” är redo
om strömmen går
Det nya svensktillverkade reservelverket ”Ellen” är en bastant skapelse med kapacitet att försörja
50–70 villor med el om det blir ett
Våra kunder ska inte
behöva vara utan ström
längre än nödvändigt.
strömavbrott.
Tre gamla reservelkraftverk ska fasas ut hos Borlänge
Energi och ersättas av nyinköpet ”Ellen” samt ytterligare en identisk anläggning som kommer att införskaffas inom en nära framtid. Två mindre reservelverk
inköpta under tidigt 2000-tal kommer att finnas kvar.
Reservelverken används under planerade och oplanerade avbrott i elnätet.
– Störningar är dock lyckligtvis ovanliga och den största användningen av reservelverken har vi under planerade avbrott då vi reparerar och förnyar elnätet, förklarar
Reservelverket ”Ellen”
Spänning
Effekt på generatorn
Ljudnivå
Vikt
Motor
Bränsleförbrukning 230/400 V
550 kVA (leverar då 792 A)
63 dB
8500 kg
16,4 liters Scania-diesel
med 8 cylindrar
121 liter/timme (100 % last)
underhållsansvarig Andreas Gustafsson. Det är något som
sker i det dolda utan att våra kunder märker det.
STÄNDIG BEREDSKAP
Trots ständigt underhåll och förnyelse av elnätet kan det
ändå uppkomma strömavbrott. Ett träd kan falla på en
ledning eller en transformator kan gå sönder. Borlänge
Energi Elnät har beredskap 24 timmar om dygnet, året
runt. När någon störning sker börjar genast arbetet med
att hitta orsaken, informera kunder och att så snabbt som
möjligt åtgärda det uppkomna felet. Hur detta sker bedöms från fall till fall. Om störningen är allvarlig kan ett
reservelkraftverk köras ut till de drabbade kunderna på
en gång.
LÅG LJUDNIVÅ
– Med de nya reservelverken får vi moderna och effektiva
tillskott till maskinparken som används i vår verksamhet
och beredskap. Våra kunder ska inte behöva vara utan
ström längre än nödvändigt. Tanken rymmer en kubik
diesel och även om vi sällan kör på max så finns potentialen att gå för fullt under en hel natt. En annan fördel är
den låga ljudnivån som gör att vi kan ställa den mitt i ett
bostadsområde utan att någon blir störd.
NY VINDKRAFT SPAR K IN PÅ BO R LÄNGES ELNÄT
Anslutningen av den nya vindkraftparken på Orrberget kommer att ske genom en tre mil lång ledning som Borlänge Energi bygger. (Bilden är ett montage)
Ny vindkraftspark in
på Borlänges elnät
Anslutningen av vindkraftsparken
på Orrberget blir ett av de större
projekten för Borlänge Energi Elnät
under senare år.
Den planerade vindkraftsparken på Orrberget ligger på
gränsen mellan Borlänge kommun och Ludvika kommun, cirka fem km väst om Tuna Hästberg. I september
förra året fick företaget OX2, som står bakom projektet,
tillstånd av Länsstyrelsen att utföra etableringen. Redan
2009 fick Borlänge Energi Elnät frågan om intresse fanns
att ansluta anläggningen till elnätet. En stor utmaning
som kräver mycket arbete och förberedelser.
– Det är inte bara att koppla på tio vindkraftverk på
elnätet, förklarar elnätschef Peter Johansson. Vi har gjort
många analyser både ur teknisk och ekonomisk synvinkel för att klarlägga alla förutsättningar för att kunna ansluta vindkraftsparken.
UTBYGGNAD AV ELNÄTET
För att kunna ansluta vindkraftparken krävs en utbyggnad av det befintliga elnätet. En ny 36 kV ledning kommer att byggas från Orrberget till Södra Backa där det
ansluts till en befintlig transformatorstation – en sträcka
på cirka tre mil. Borlänge Energi Elnät kommer att projektera, anlägga och äga elnätet.
– Det här blir ett av de större projekten som Borlänge
Energi Elnät har åtagit sig de senaste åren. För närvarande arbetar Borlänge Energi Elnät med de tillstånd som
krävs för att bygga kraftledningen. Vi utreder flera alternativa stråk och de som blir berörda av kraftledningen
kommer att få information om hur de påverkas. Samtliga
berörda kommer att få möjlighet att lämna synpunkter.
På vår hemsida kommer ni kunna hitta mer information
om projektet.
Bygget av vindkraftanläggningen och utbyggnaden av
elnätet planeras att starta 2016. Byggtiden uppskattas till
cirka två år. Totalt kommer vindkraftsparken att kunna
leverera 75 GWh på ett år. Det kan ställas i jämförelse
med Borlänges totala energiförbrukning som på ett år
är ca 450 GWh. Produktionen från vindkraftparken är
jämnt fördelad över årets månader.
– Våra anslutna mikroproducenter som via solceller
gör viktiga bidrag genom att deras elöverskott skickas
ut på elnätet, den största vinningen gör de dock själva
genom att sänka sitt eget elbehov tack vare sin egen elproduktion. Deras leveranser ut på elnätet är självklart
mycket mindre jämfört med Orrberget, de ligger i intervallet 100–1 000 kWh per år och kund men många
bäckar små…
Totalt kommer vindkraftsparken att kunna leverera
75 GWh/år. Borlänges
totala energiförbrukning
är ca 450 GWh/år.
ÄVEN MIKROPRODUCENTER VIKTIGA
Det är viktigt för kraftsystemet med lokal och förnyelsebar elproduktion och då är en vindkraftanläggning som
levererar 75 GWh per år är ett stort tillskott till Borlängeregionen, men Peter lyfter även gärna fram de många
mikroproducenter som på senare tid anslutit sig till elnätet.
Anläggningens förväntade
produktionen under ett år
kWh
10 000 000
8 000 000
6 000 000
4 000 000
2 000 000
0
Jan
Feb
Mar
Apr
Maj
Jun
Jul
Aug
Sep
Okt
Nov
Dec
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 5
STOR T I N TRE S S E F ÖR S TA D S NÄT
Villaägare från Jakobsgårdarna, Paradiset och
Övre Tjärna var på plats när Jan-Erik och Jon
informerade om Borlänge Stadsnät.
Mobilt bredband och ADSL
har inte en chans att hänga
med i utvecklingen.
Stort intresse för
Stadsnät
Många tog chansen att få veta
mer om Borlänge Stadsnät när det
arrangerades informationsmöte i
Teknikdalen. Att intresset är stort
bland Borlängeborna råder det
ingen tvekan om.
– Det installeras fiber i staden
så det bara sprutar om det, konstaterar Jan-Erik Lindroth och Jon
Pallin från Borlänge Energi. Det är
ketchupeffekten som har startat.
6 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
De uppkopplade tjänsterna blir allt mer bandbreddskrävande. Vi använder Spotify och ser på film och TV-serier
genom streamingtjänster på nätet. Vi är uppkopplade till
max! Något som knappas lär avta, utan i stället antagligen öka i takt med att nya tjänster blir tillgängliga.
– Det sker en väldig utveckling idag och det är TV och
molntjänster som kommer att behöva bandbredd, säger
Jon. I USA står olika play-tjänster som Netflix, HBO för
nästan 70 procent av internettrafiken. Mobilt bredband och
ADSL har inte en chans att hänga med i utvecklingen. En
fiberuppkoppling har däremot ingen begränsning. Genom
fiberuppkopplingen kan familjen surfa, mejla, prata i telefon och titta på TV samtidigt.
MINST 50 PROCENT
Frågorna haglade över Jan-Erik och Jon under mötet.
Många ville veta mer om avgifterna, installationen och hur
det går till när entreprenörna gräver ner kabeln i marken.
Andra frågor handlade om varför Borlänge Stadsnät inte
börjar bygga ut stadsnätet direkt i villaområdena.
– Det är en konkurrensutsatt marknad och det måste
vara ekonomiskt gynnsamt att starta satsningen i ett område, förklarar Jan-Erik. Därför har vi bestämt att minst
50 procent av de boende i området måste skriva på av-
talet innan vi kör igång. Vi har affärsmässiga krav, men
däremot inga höga avkastningskrav så vinsten satsar vi
på ny utbyggnad. Skillnaden från förr är att vi nu bygger
för alla i ett område. Om du inte ansluter dig på en gång
finns alltid chansen att göra det i efterhand eftersom allt
är förberett till samtliga fastigheter.
HÖJER VÄRDET PÅ VILLAN
Kostnaden för anslutningen är 14 500 kronor. Som kund
bestämmer du själv om du vill betala allt på en gång eller
om du vill betala en avgift på 395 kr i månaden under
fem år. I detta ingår anslutning till stadsnätet med grävning till tomtgräns.
Stadsnätet är ett öppet nät där tjänsteleverantörerna
konkurrerar på lika villkor. Som kund väljer du fritt
bland en mängd olika leverantörer av internet, telefoni,
TV och larm. Allt från en enda kabel. För ett bra pris blir
bostaden redo för framtidens alla kommunikationsmöjligheter och samtidigt gör du en investering som höjer
värdet på villan.
INTRESSET STÖRRE ÄN NÅGONSIN
År 2001 anslöts de första villorna i Borlänge (på Hagalund) till Borlänge Stadsnät. Sedan kom större utbyggna-
STO R T I NT R ESSE FÖ R STAD SNÄT
”Fiber till Paradiset” heter den Facebookgrupp som Hans Jones, Ann-Cathrine Lindell och Magnus
Höglund har initierat.
– Nu måste vi få 50 procent! säger Magnus.
Läs mer om Borlänge Stadsnät och följ
utbyggnaden i ditt område på:
www.borlangestadsnat.se
Edin Coco skrev på kontraktet direkt efter mötet.
– Jag har väntat länge på det här.
der igång 2005-2006 i villaområdena Åselby, Hytting och
Mjälga. Idag är cirka 2 500 villor anslutna och intresset är
större än någonsin.
– Förra året byggde vi ut fibernätet till cirka 1 000 villor.
Av dessa har än så länge cirka 700 anslutit sig. Nu satsar vi
15 miljoner på Villa 2015 då vi planerar att erbjuda cirka
1 500 villor anslutning. Nu har den stora massan vaknat
till och insett att det här är framtiden.
Detta kräver tjänsterna
Spotify
Netflix
SVTplay
Viaplay
Skype
röstsamtal
Skype
videosamtal
Lägsta
Mellan
Hög
HD
43 MB
300 MB
158 MB
72 MB
700 MB
291 MB
144 MB
1 GB
718 MB
1,4 GB
2,8 GB
1,2 GB
30 MB
180 MB
Dataförbrukning för en timmes aktivitet med olika
tjänster och streamingkvalitet.
Lars Bornström och Heléne Ecström var också snabba med att skriva på avtalet.
– Det känns självklart att nappa på det här erbjudandet.
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 7
BLÅ L JU S DAG A R B Y G G E R B ROAR
Redo för Blåljusdagarna är (från vänster): Björn Holmberg, Jocke Löwin, Mattias Andersson, Samir Siraj, Tommy Hvenström och Lisa Gustafsson.
Blåljusdagar bygger broar
Under Blåljusdagarna är bland andra polisen, ambulansen och
räddningstjänsten ute i skolor och i Tunabyggens bostadsområden.
– De här dagarna är viktiga, säger Mattias Andersson, Tunabyggen.
De går ut på att riva fördomar och bygga broar med Borlängeborna.
Den 18-21 maj är det dags igen för Blåljusdagarna.
Tidigare år har evenemanget varit väldigt populära, inte
minst bland barn i skolor och bostadsområden.
– Syftet är att vi ska visa oss i områdena och upplysa
barn, undgomar och vuxna om vad som är vår uppgift –
att hjälpa, säger Lisa Gustafsson, polis. Vi försöker nå ut
till alla med information om vårt arbete, men ofta är det
genom barnen som vi når de vuxna.
– Det finns många fördomar, säger Samir från Exit,
som är en del av socialtjänstens ungdomsöppenvård. Vi
försöker skapa ett förtroende så att du ska kunna känna
att du kan kontakta oss om du behöver hjälp.
– Vi vill att alla ska få chansen att ställa frågor till oss,
säger Tommy Hvenström, Tunabyggen. Även de som inte
brukar höras mest i klassen.
Frågor kan till exempel handla om varför även polisen
kommer vid en brand.
– Vi förklarar vilka roller vi alla har när något händer,
säger Lisa.
– Om larmet går får det max dröja 90 sekunder innan
vi åker, förklarar Björn Holmberg från räddningstjänsten.
Det tycker barnen är fascinerande och vi brukar fråga
dem om de skulle kunna vara redo efter 90 sekunder när
väckarklockan ringer på morgonen.
VAD GÖR DU OM DET BÖRJAR BRINNA?
Blåljusdagarna handlar också om att sprida konkret
information. Vad du ska göra om du utsätts för ett brott
eller om det börjar brinna? Vem tar emot samtalet när
du ringer 112?
– Vi förklarar också att det är viktigt att hålla sig undan
och lämna plats om vi är på väg in med stora tunga fordon
i ett bostadsområde, säger ambulansman Jocke Löwin.
Inför besöken på skolorna förbereder sig klasserna väl
och alla elever har färdigskrivna frågor som ställs till de
olika representanterna.
AVDRAMATISERA UNIFORMEN
– När vi kommer ut till skolorna så är vi med barnen
under dagen, säger Jocke. Vi kan vara med och hoppa
hopprep på rasten och vi sitter tillsammans med dem
på lunchrasten. Det är när vi möts på det sättet som de
brukar förstå att vi är till för att hjälpa till och att vi alla
behöver samverka.
– Det handlar om att avdramatisera uniformen men
samtidigt försöka förklara varför det är så viktigt att vi
har den, inflikar Lisa.
8 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
Blåljusdagarna
Under Blåljusdagarna är personal från räddningstjänsten, ambulans, polis, Borlänge kommun,
Gemensamma krafter, Landstinget Dalarna, Tjärnkraft
och Tunabyggen ute på Tunabyggens största bostadsområden. Medverkar gör också personal från skolor
och Vårdcentralen. Även skolor besöks under dagarna.
Årets Blåljusdagar kommer att hållas 18–21 maj.
Blåljusdagarna startade 2010 och har sedan dess varit ett
årligt återkommande evenemang.
– Det här är ett långsiktigt arbete och vi på Tunabyggen är
otroligt tacksamma mot våra vänner från räddningstjänst,
ambulans, polis med mera som varje år är med och ställer
upp, säger Mattias. När det är samma personer som är
ute och visar upp sig bygger vi också upp ovärderliga
personliga relationer med människor vi möter i skolor
och i bostadsområden.
FARES G ER SMAR TA ENER GI SPAR T IPS
En droppande kran kan
fylla ett helt badkar på
en vecka!
Fares
energispartips
som spar
pengar & miljö
BADRUM/TVÄTT
• Duscha hellre än att bada i badkar.
Stäng av duschen när du tvålar in dig.
• En sänkning av duschtiden från tio till fem minuter
halverar energi- och vattenförbrukningen
• Laga eller byt omedelbart droppande kranar och
rinnande toaletter
• Låt inte vattnet rinna medan du borstar tänderna
– och spara ett badkar vatten i veckan
• Tvätta fulla tvättmaskiner och använd lägsta
lämpliga temperatur
• Hängtorka tvätten i största utsträckning istället för
att torktumla
• Använd alltid sparprogrammet vid tvättning
Energirådgivare Fares Mustafa (t v) informerar Salam om hur han kan spara energi i lägenheten.
Fares ger smarta
energispartips
I Tunabyggens reception i Tjärna
centrum är kundbesöken många
och Fares Mustafa har fullt upp
med att informera alla om vad man
kan göra för att spara energi.
– Många har en hög
energiförbrukning och är inte
medvetna om att det finns pengar
att spara.
Fares är energirådgivare på Borlänge kommun och är i
skrivande stund ute på besök i Tunabyggens receptioner
i Tjärna centrum, Jakobsgårdarna och Bullermyren.
– Vi testar nu med ett antal besök i Tunabyggens
receptioner och kanske kan det fortsätta med besök
någorlunda regelbundet framöver.
GOTT OM MATERIAL
– Jag börjar prata med folk som är här i andra ärenden
och informerar dem om vad man kan göra för att få ner
energiförbrukningen i lägenheten. Som hyresgäst är det
genom minskad vatten- och elförbrukning som man gör
de största besparingarna. Jag tipsar till exempel om att
skaffa snålspolande duschmunstycken och LED-lampor
men också om dagliga enkla åtgärder som i längden
sparar mycket energi.
Det finns gott om material om detta på Tunabyggens
receptioner, fortsätter Fares och visar upp bladet med
energispartips som finns tillgängligt på sju olika språk
– svenska, engelska, somaliska, syd- och nordkurdiska,
persiska och arabiska.
FELANMÄLNINGAR VIKTIGA
Salam är på besök för att göra en felanmälan gällande en
droppande kran och en rinnande toalett.
– Det är viktigt att göra felanmälan, säger Fares. Att
direkt anmäla fel hänger ihop med det allmänna tänket
på att dagligen spara in på resurserna. Det behövs för
att vi ska nå målen för minskad energiförbrukning. En
droppande kran kan fylla ett helt badkar på en vecka!
FEM MINUTER RÄCKER!
Duschklockan är perfekt för barn
som brukar duscha för länge. Det
är roligare att sätta igång klockan
än att höra föräldrarnas tjat.
KÖK
• Kylskåpet ska hålla temperaturen +5oC och frysen
-18oC
• Frosta av kyl och frys minst en gång om året
• Städa och dammsug regelbundet baksidan av kyl
och frys
• Tina fryst mat i kylen i stället för i varmvatten
eller i mikrovågsugn
• Låt varm mat svalna till rumstemperatur innan du
ställer in den i kyl och frys
• Använd aldrig kastruller som är mindre än
spisplattan och använd alltid lock
• Vatten värmer du energisnålast i vattenkokare eller
mikrovågsugn
• Använd ugnen till bakning i samband med
matlagningen
• Stäng av ugnen om den står tom i mer än
30 minuter
• Skölj disken i diskbalja eller diskho med propp
• Diska bara fulla diskmaskiner. Använd en lägre
disktemperatur, det räcker ofta för ett lika bra
resultat.
VARDAGSRUM/SOVRUM
• Byt till lågenergilampor eller LED-lampor och släck
dem när du lämnar rummet. Dyrare i inköp med
det tjänar du in på minskad energiförbrukning!
• Vädra effektivt med snabbt tvärdrag en kortare tid
• Använd timer till växtbelysning, akvarier och
övrigt som inte behöver vara på dygnet runt
• Håll inomhustemperaturen 20oC, gärna lägre i
sovrum. Reser du bort räcker 15oC.
• Samla alla elektriska kontakter i en grendosa
med strömbrytare, så slipper standby-funktionen
stjäla el.
• Ta ur batterladdare och transformatorer ur
eluttaget när de inte används
• Byt till uppladdningsbara batterier i barnens leksaker
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 9
BO R L Ä N G E VÅRS TÄDA R
När snön smälter och solen börjar värma kommer vinterns allt skräp fram
under snön. Cirka 500 kubikmeter skräp plockas upp varje år i Borlänge.
Detta är egentligen ett ganska onödigt arbete om alla tog reda på sitt eget
skräp och slängde det i närmaste papperskorg.
Allt skräp som slängs på Borlänges gator, torg och i
parker försvinner inte av sig självt. Det varken blåser bort
eller löses upp av regnet. Det måste plockas upp och det
kostar pengar. Det handlar om tonvis med skräp.
– Det vanligaste skräpet är tobaksrelaterat: fimpar,
cellofanpapper och cigarettpaket, förklarar Helena
Ohlsson, parkdriftschef. Förutom att det ser illa ut
så är det också riktigt farligt, för både barn, djur och
hela det ekologiska systemet. En bärbar askkopp borde
vara lika viktig som en tändare för de som röker. Det
finns faktiskt även kombinerade tändare och portabla
askkoppar. Kanske ett presenttips till dina rökande
vänner?
Ett annat vanligt skräp som syns allt oftare är takeaway
kaffemuggar och läskmuggar med plastlock och sugrör.
De finns överallt efter våra vägar.
PARKERINGAR ANVÄNDS SOM SOPTUNNA
Daglig
städning
i
centrumområdet
med
papperskorgstömning sker året runt. Parker och
lekplatser städas en gång per vecka vanligtvis. I Borlänge
finns ca 350 papperskorgar och 275 hundlatriner.
– Det tråkigaste skräpet att plocka är alla
parkeringsbiljetter som slängs ut genom rutan när den
använts färdigt. Pappret löses upp och det är jättesvårt att
få upp. När det torkar limmas det fast i asfalten och det
måste sedan borstas bort. Töm gärna bilen på skräp men
i närmaste papperskorg. Våra parkeringar används ofta
som soptunnor trots att det sitter papperskorgar även
här.
MYCKET PENGAR ATT SPARA
Över 4 miljoner kronor kostar skräpplockning, tömning
av papperskorgar, klottersanering och daglig sopning i
Borlänge centrum. En stor del av dessa kostnader avser
åtgärder som egentligen inte skulle behöva utföras.
– Vill du spara pengar så släng skräpet i närmaste
papperskorg eller stoppa det i fickan tills du kommer till
en papperskorg nästa gång. Då har du bidragit med att
göra Borlänge lite vackrare och trevligare.
När vi frågar Borlängeborna vad som är viktigt att
satsa på i Borlänge när det gäller Stadsmiljön kommer
alltid skräpet på första till tredje plats. Vi ska inte bli
duktigare på att plocka skräp utan Borlängeborna ska bli
bättre på att sköta sig. Då kunde vi använda pengarna till
något mycket viktigare än skräpet.
Visste du att:
• Det finns cirka 350 papperskorgar
och 275 hundlatriner i Borlänge.
• Varje år samlas det in nästan 500 kubikmeter
skräp i Borlänge centrum
• Nedskräpningen kostar cirka 400 miljoner
i Sverige per år
• Undersökningar visar att män skräpar ner
mer än kvinnor
Fler städprojekt
SANDUPPTAGNINGEN
Påbörjas i centrum före 15 april om vädret
tillåter. Annars startar sandupptagningen det
datumet. Som vädret ser ut i år kan Borlänge
Energi antagligen börja tidigare. 16 april startar
maskinsopningen i centrum.
FÖRENINGAR VÅRSTÄDAR
Vårstädning efter gång- cykelvägar sker en gång
under perioden 13 april–15 maj. Skräpplockningen
utförs manuellt av föreningar/idrottsföreningar
i Borlänge.
Vi ska inte bli duktigare på att plocka
skräp utan Borlängeborna ska bli
bättre på att sköta sig.
Borlänge vårs
Varje vår utlyser Håll Sverige Rent
nationella Skräpplockardagar för
alla som som vill visa att det inte
är okej att skräpa ned.
I Borlänge erbjuds dagis, förskolor och skolor att delta
i Skräpplockardagarna då barnen får lära sig om miljön
och om återvinning och samtidigt göra en insats genom
att plocka skräp som slarviga vuxna har slängt.
– Förra året hade vi rekordmånga deltagare, säger
Lena Folkerud på Borlänge Energi. Runt 2 000 barn
plockade skräp i Borlänge, flest i hela länet. Vi hoppas att
många tar chansen att anmäla sig även i år.
Fimpa inte i naturen! Cigarettfiltret är gjort av en sorts plast, cellulosaacetat, som samlar upp farliga
ämnen i röken som till exempel kadmium. Totalt slängs nästan en miljard fimpar i Sverige varje år.
Naturen får agera askkopp för flera hundra tusen ton med fimpar. Att fimparna bryts ner snabbt är helt
fel, det kan ta många år.
10 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
UPPRÖRDA ÖVER FIMPAR
För barnen i Borlänge är det en naturlig och självklar sak
att man inte ska skräpa ner. Ser man på skräpet som de
hittar så kommer nog det mesta från vuxna som inte alls
är lika kloka och rädda om miljön som barnen.
– Barnen är jätteduktiga, säger Lena. De vet vad vi
vuxna gör för fel och brukar bli riktigt upprörda när de
ser alla giftiga fimpar som ligger ute i naturen.
Anmälan sker på www.hsr.se senast 5 april. Efter
cirka en vecka får klassen skräppåsar och tatueringar och
deltar också automatiskt i en utlottning med fina priser.
Skräpplockadagarna pågår till den 12 maj då Borlänge
Energi kommer och hämtar det insamlade skräpet.
BO R LÄNG E VÅR STÄDAR
Det är återigen dags för vår succé-turné med miljö
och avfall i fokus. Fågelmyra on Tour kommer snart
till en plats nära dig.
Vi tar emot i stort sett allt – brännbart, elektronik, deponi med mera
men blir extra glada om du kommer hit med sådant som är riktigt
farligt för naturen. Har du däremot ris och trädgårdsavfall eller eternit/
asbest ber vi dig åka direkt till Fågelmyra.
”Ta till Vara” finns på plats och tar emot saker som går att återanvända.
Vi tar även emot kläder, skor och textilier.
Ny turné för Fågelmyra
Nu är det dags för vårrensning och en ny turné för
Fågelmyra återvinningscentral. Passa på att städa
garaget när Fågelmyra kommer hem till dig, men
tänk efter innan du slänger bort saker. Går det att
städar
TURNÉSTOPP 2015 (klipp ut och spara)
V 13 & 33
Måndag
Folkets Park parkeringen
Tisdag
Skräddarbacken Allbröd
Onsdag
Kvarnsveden parkeringen nedanför Forum
Torsdag
Trollebo bensinstationen
15-19
15-19
15-19
15-19
återanvända?
Nu drar Fågelmyras mobila återvinningscentral ut på turné igen. Magnus Fridolfsson,
Borlänge Energi, hoppas att Borlängeborna även denna gång ska passa på att göra sig
av med skräp och lära sig mer om källsortering.
– Många vårrensar och på detta sätt erbjuder vi en extra service och ett alternativ
till att åka till Fågelmyra. Vi når också många av de som av olika anledningar har
svårt att själva ta sig till avfallsanläggningen. Miljövinsterna är så klart också ett
stort plus eftersom det minskar transporterna. Framförallt hoppas vi att folk passar
på att göra sig av med farligt avfall. Om man är osäker på hur man källsorterar något
så är det bara att ta med det och fråga någon av de specialister som finns på plats.
Självklart finns ”Ta till Vara” på plats för att ta emot saker som går att återanvända,
även kläder, skor och textilier.
ÄVEN TRASIGA KLÄDER TAS EMOT
På senare tid har möjligheterna att ta vara på kläder och textilier förbättrats. Under
december förra året placerade Myrorna ut ett 20-tal nya klädinsamlingsbehållare i
bostadsområden i Falun och Borlänge. Metoderna för att samla in och återanvända
textilier har också generellt förbättrats. Myrorna och Ta Till Vara tar numera även
emot trasiga kläder.
– Kläderna och textilierna ska fortfarande vara rena och torra när man lämnar in
dem, men det gör inget om de är trasiga, säger Magnus. Det kan vara en sömn som
är sprucken i tröjan eller det kan finnas ett hål i handduken. Trasiga textilier kan till
exempel bli smörjtrasor till industrin, eller så tas textilfibrerna om hand och används
i tillverkningen av nya kläder.
TÄNK EFTER INNAN DU SLÄNGER
Bo Wallström, Borlänge Energi, påpekar vikten av att försöka ge produkter längre
livstid. För att minska avfallsmängden måste vi alla tänka till innan vi slänger.
– Vi har till exempel flera skomakare här i staden som kan laga skor, trasiga
dragkedjor med mera, säger Bo. Varför slänga bort en sak för att den är trasig? Kan
den komma till användning för någon annan? Tänk på det när du vårstädar garaget!
V 14 & 34
Måndag
Tisdag
Onsdag
Romme Travbana 15-19
Hushagen parkeringen
15-19
Torsång idrottsplatsen
15-19
V 15 & 35
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Lördag
Söndag
Nygårdsdalen Skvalet
15-19
Gylle ishallen15-19
Repbäcken gamla stationen
15-19
Idkerberget10-14
Tuna Hästberg 10-14
V 16 & 36
Måndag
Tisdag
Onsdag
Torsdag
Tunet15-19
Norr Amsberg15-19
Mjälga badmintonhallen
15-19
Romme Alpin 15-19
V 17 & 37
Måndag
Tisdag
Onsdag
Tallmon15-19
Gimsbärke församlingshem
15-19
Lindan bygdegården
15-19
Kom ihåg att trädgårdsavfall och eternit/asbest
lämnas på Fågelmyra ÅVC.
www.borlange-energi.se
Vi gör nytta i din värld och din vardag
Vi ägs av borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt.
Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall,
gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet, stor hänsyn
till miljön och bra service till så låga priser som möjligt är vårt mål.
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 11
INSP I R E R A N D E T E K N I K M Ä S S A
Inspirerande
teknikmässa
Teknikmässan
Teknikmässan sker i vägledningssyfte för att
öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar hos unga. Eleverna får möta
olika yrkeskategorier inom teknikområdet och
lyssna på representanter från företag som
berättar om sitt yrke, sin studieväg och om
företaget de jobbar på.
På Teknikmässan får ungdomar lära
sig om tekniska yrken och varför
ingenjörsyrket är ett bra val inför
framtiden. Den 17-18 mars hölls
årets mässa och Borlänge Energi
var självklart på plats.
– Det är viktigt att tidigt skapa relationer med ungdomar som i framtiden kan tänka sig att jobba hos
oss, säger Ronny Arnberg, Borlänge
Energi.
Teknikmässan arrangeras på Galaxen i Borlänge varje
vår och riktar sig till elever i årskurs 8 i Borlänge och
Falun, samt elever i årskurs 3 på de teknik- och naturvetenskapliga programmen i Dalarna. När Bo i Borlänge är
på besök är lokalerna fulla av åttaklassare som får lära sig
om tekniska yrken.
Eleverna deltar i två föreläsningar där någon från ett
företag berättar om sitt yrke, sin studieväg och om företaget de arbetar på. På Galaxen besöker eleverna en utställning där olika teknikföretag finns på plats och presenterar företaget samt olika yrkesgrupper.
VIKTIGT MED FÖREBILDER
I en av lokalerna berättar Boniface Obodeti och Dursuma
Okanovic om sina jobb på Borlänge Energi. Boniface har
en Masters i Energiteknik från Högskolan Dalarna och
jobbar nu som miljöingenjör på Fågelmyra avfallsanläggning. Under föreläsningen berättar han om arbetet och
om Borlänge Energis miljösatsningar.
– Det här är ett väldigt spännande yrke som jag verkligen kan rekommendera, säger Boniface.
– Vet ni vad ni vill bli? frågar Dursama Okanovic som
själv jobbar på kraftvärmeverket i Bäckelund efter att ha
utbildat sig till drifttekniker på högskolan i Örebro.
Erika Zakrisson, Framtidsmuseet, som är projektledare för Teknikmässan är väldigt nöjd med gensvaret
från företag och ungdomar.
– För ungdomar är det viktigt att träffa förebilder. Företagen som är med här har också insett hur bra det är att
hjälpas åt och att rekryteringen är en viktig gemensam
framtidsfråga. Eleverna får lättare att välja inriktning när
de faktiskt vet vad ingenjörsyrket innebär.
KAN INSPIRERA UNGA
Förutom Boniface och Dursuma är Borlänge Energis
ungdomsråd på plats på Teknikmässan och har en monter i utställningen.
– Vi kör en tävling via instagram där uppmanar deltagare att ta en bild på sig själva och berätta vad de tror
framtidens energi är, säger Artina Rianberg som är en av
medlemmarna i ungdomsrådet. Svaren vi har fått in är
allt från kärlek till solenergi.
12 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
Boniface Obodeti och Dursuma Okanovic berättade om sina jobb på Borlänge Energi.
För ungdomar är
det viktigt att träffa
förebilder.
Borlänge Energis ungdomsråd startade år 2000 och har
som syfte att marknadsföra Borlänge Energi mot ungdomar i Borlänge.
– De kan inspirera unga på ett sätt som vi vuxna har
svårt att göra, säger Ronny Arnberg. Det är viktigt att förmedla att Borlänge Energi är en spännande arbetsplats
och att företaget har en viktig position i samhället. De inspirerar även oss som jobbar på Borlänge Energi och håller oss uppdaterade angående vad ”som gäller” för unga
idag. Ungdomsrådet gör ett fantastiskt jobb!
Några av medlemmarna i Borlänge Energis
ungdomsråd. Från vänster: Daniel Persson, Josef
Leppänen, Anton Astré och Artina Rianberg.
MÅNGA VINS TE R ME D SAMO R D NAD VAR UD I ST R IBUT IO N
Borlänge var först ut
i Sverige med fristående
upphandlingar för transporter av livsmedel till
kommunens enheter.
Idag är den så kallade
”Borlängemodellen” en
förebild för andra
kommuner.
Många vinster med
samordnad varudistribution
Utsläpp från transporter är ett av våra största globala miljöproblem. Våra bilar blir renare och renare, men det räcker inte. Vi måste minska antalet transporter och ställa mer
medvetna miljökrav på gods- och persontransporterna.
För 16 år sedan tog Borlänge kommun ett nytt grepp
när det gäller transporterna av livsmedel till skolor, förskolor, äldreboenden och andra kommunala enheter.
Tidigare levererade leverantörerna själva sina varor till
varje enhet. En skola kunde till exempel få nio leveranser
i veckan. Ett system som både alstrade en mängd onödiga
utsläpp och dessutom skapade en osäker trafiksituation för
både barn och vuxna. I den nya modellen skiljde man på
transporterna och livsmedlen i upphandlingen.
klassade fordon och att däcken på fordonen är fria från
skadliga ämnen.
EN LEVERANS PER VECKA
Ulf Liljegren jobbar som logistiker och utvecklare av
Borlängemodellen:
– Idag får varje enhet i genomsnitt en leverans per
vecka. Leverantörerna kör sina varor till en gemensam
distributionscentral varifrån de transporteras vidare
med en och samma distributör. Tidpunkten för leveransen är också satt till tider då det inte är så mycket folk
i rörelse vid destinationen. I upphandlingen ställs bland
annat krav på användning av förnyelsebar bränsle, miljö-
MÖJLIGHETER FÖR SMÅ LEVERANTÖRER
En annan vinst med systemet är att det ger de lokala
leverantörerna en möjlighet att leverera utan att behöva
transportera sina varor till ett stort antal leveransadresser. Istället för 340 adresser finns nu bara en. Små enheter
var tidigare bundna att köpa en viss mängd av en vara,
men nu kan även mindre mängder beställas och blir därmed mer kundanpassat.
– Systemet ökar konkurrensen vilket också innebär
bättre priser och en ökad service men framförallt bidrar
Nu är vi första
kommunen i Sverige
som ställer krav på
visad social hänsyn i en
transportupphandling.
vi till en utveckling av näringslivet genom en förändrad
affärsmodell och får kortare transportsträckor, säger Ulf.
SOCIALA KRAV I UPPHANDLINGEN
Nytt för i år är att kommunen även ställer krav på leverantören att visa social hänsyn.
– Att ställa sociala krav i kommunala upphandlingar är
ovanligt, men det finns förebilder, bland annat Göteborg
och Örebro. I Örebro genomfördes projektet Mitt gröna
kvarter i Vivalla. Där har sociala krav ställts i upphandlingen av ombyggnationen genom att de företag som fick
anbuden skulle anställa ett visst antal människor som stod
långt ifrån arbetsmarknaden.
Vår målsättning i Borlänge är densamma – att skapa
ett mervärde i upphandlingen som kan öppna upp för
praktikplatser eller nystartjobb som i slutändan skall leda
till ett arbete. Åtgärder av det här slaget skapar ringar
på vattnet som kanske inspirerar andra kommuner att
fortsätta i samma spår, precis som vi blev inspirerade av
Örebro och Göteborgs arbete.
Nu är vi första kommunen i Sverige som ställer krav
på visad social hänsyn i en transportupphandling.
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 13
NYA R I KTL I NJ E R F ÖR JA K T PÅ KOMMU NE NS MARK
Kommunfullmäktige i Borlänge har fastställt nya riktlinjer för att upplåta jakträtt på kommunens mark. Bland annat
fastslås att jägaren ska vara fast bosatt
i Borlänge kommun för att få jaga på
kommunens mark.
Nya riktlinjer för jakt
på kommunens mark
Sedan centerpartiet väckt frågan med en motion uppdrogs åt plan- och markkontoret förra året att skapa en
tydligare rutin för upplåtelse av jakträtt.
Sören Hellberg, centerpartiets gruppledare och en av
motionärerna, svarar på frågorna om de nya riktlinjerna.
På vilka punkter skiljer sig de nya riktlinjerna från de
gamla?
– Nytt är att tilldelningen av jakträtter inte sker av godtycke utan att ingen får mer än en kommunjakträtt. Det
innebär att fler jakträtter blir tillgängliga för nya jägare
genom en tidsbegränsning till fem år. Priset blir också
marknadsanpassat.
De nya riktlinjerna slår fast att jakträtt endast upplåts
åt permanent boende i kommunen samt att kostnaden
för upplåtelsen ska vara i nivå med ett marknadsmässigt
värde.
Vilka skillnader kommer jägarna att upptäcka?
– Jag hänvisar till mitt tidigare svar men kan tillägga att
det också blir ett ansvar att skola in nya jägare i laget då
man kan tappa ”gamla” medlemmar som inte får behålla
kommunarrendet mer än fem år om dessa medlemmar
inte lyckas arrendera jaktmark av privata markägare.
14 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
Det innebär att fler jakträtter blir tillgängliga för
nya jägare genom en tidsbegränsning till fem år.
Hur många jakträtter kan kommunen dela ut?
– Svårt att precisera då olika föreningar och jaktklubbar
har skilda krav på hur många hektar en jägare ska äga för
att få bli medlem. Oftast är kravet 30–40 hektar.
Blir det förbättringar eller försämringar för jägare
utan egen mark?
– Förbättringar genom att fler jakträtter blir tillgängliga
vilket ger nya jägare en chans att komma in, men också
en försämring genom att man måste skaffa privat arrende
efter fem år om man vill fortsätta med jakten, avslutar
Sören Hellberg.
Detta innebär de
nya riktlinjerna
För att få en ny jakträtt på kommunens mark
krävs att den sökande är permanent boende
i kommunen. Avtalstiden är fem år.
Den som i dag har en jakträtt på kommunens mark, men inte bor i kommunen, erbjuds
jakträtt ett år till, detta för att ges tid att söka
annan jaktmark.
Taxan för upplåtelse av jakträtt grundas på
den totala jaktarealen på respektive område.
Det innebär att det blir billigare att jaga på ett
litet jaktområde än på ett stort.
I dagsläget finns 65 sökande till jakträtt på kommunens mark. Redan jaktåret
2015/2016 kommer jakträtter att tilldelas ett
antal sökande.
KOMMU NB Y GDE RÅDET SKA UT V ECKLA LAND SBYGD EN
Kommunbygderådet ska
utveckla landsbygden
Ett viktigt verktyg för landsbygdsutveckling. Kommunbygderådet
knyter samman de olika kommundelarna på landsbygden och skapar
ett gemensamt forum för information och diskussion.
Rådet ska fungera som en länk mellan landsbygdens invånare, bystuge- och hembygdsföreningar samt politiker
och tjänstemän inom kommunen.
– Genom rådet ökar förutsättningarna för samarbete
liksom möjligheterna att dra nytta av varandras erfarenheter och att ta till vara goda idéer. Kommunbygderådet
ska skapa goda förutsättningar för människor som vill
bo och verka i våra byar, konstaterar näringslivutvecklare Helen Ryberg Berntsson på Borlänge kommun och
tillägger att kommunen har ett ansvar att ta frågeställningarna på allvar.
VIKTIGT ATT BYARNA REPRESENTERAS I RÅDET
– Vår uppgift som är kommunens representanter är att
snabbt diskutera frågorna i vår organisation och att sedan lika snabbt återkoppla till kommunbygderådet.
Hon framhåller också vikten av att byarna representeras i rådet.
– Detta är det forum vi har för att jobba med landsbygdsutveckling.
Katarina Jernberg, är sedan 15 år tillbaka med i styrelsen i programrådet för Lindans bystugeförening. De
senast åren har hon dessutom haft funktionen som sammankallande. Men inte bara det.
– Jag sitter i styrelsen för Dalarnas bygdegårdsdistrikt
som kontaktperson för Borlänges bygdegårdsföreningar.
Hur ser du på uppdraget i kommunbygderådet?
– Dalarnas Bygdegårdsdistrikt har gett mig uppdraget att
ordna träffar för bygdegårdsföreningarna. Det fungerar
Katarina Jernberg, är sedan 15 år tillbaka med i styrelsen i programrådet för Lindans bystugeförening.
väldigt olika i olika kommuner, men i Borlänge kommun
finns ett kommunbygderåd som fungerar och därför deltar jag ibland i möten som kontaktperson för Dalarnas
bygdegårdsdistrikt.
På senaste träffen hade Katarina engagerat en person
från bygdegårdsdistriktet som informerade om försäkringar och vattenfelsbrytare.
– Jag passade också på att informera mötesdeltagarna att
jag utsetts till kontaktperson för bygdegårdarna i Borlänge.
Viktigaste uppgiften, anser hon, är regelbundna träffar
för informationsutbyte mellan representanter för bygdegårdarna och ansvariga politiker.
Objudna gäster?
Det blir allt vanligare med vägglöss och kackerlackor i lägenheter. En av
orsakerna tros vara att vi reser utomlands allt mer och får med oss ohyran
hem i bagaget.
Antalet saneringar av ohyra har ökat kraftigt de senaste
åren. Trenden ser likadan ut i resten av Sverige. Anledningarna till att vägglöss blir allt mer vanligt tros vara
att vi reser mer, men också att vi köper mer begagnade
möbler på loppis. Ofta tar det ett tag att upptäcka att man
drabbats av de otäcka krypen eftersom de gömmer sig
väldigt väl. Kliande bett och små blodfläckar på lakanen
är tidiga tecken på att något inte står rätt till.
LÄMNA INGET ÄTBART FRAMME
I flerfamiljshus sprider sig kackerlackor lätt från lägenhet till lägenhet genom ventilation, avloppsrör och elled-
ningar. Kackerlackor skyr människor och man behöver
inte vara rädd för att bli biten. Däremot ska man vara noga
med att inte lämna något ätbart framme och hålla rent.
HAR INGET MED DÅLIG HYGIEN ATT GÖRA
Tyvärr är det många som väntar för länge med att be om
hjälp när de har ohyra i hemmet. Fenomenet är skambelagt. Men ohyran har ingenting med dålig hygien att göra.
Om du har problem med skadedjur ska du i första hand
kontakta din hyresvärd. Du kan också kontakta Miljökontoret om du behöver råd och hjälp.
Vänta inte för länge!
Om du har fått ohyra i lägenheten är det viktigt
att agera snabbt för att ohyran inte ska sprida
sig. Kontakta i första hand din hyresvärd.
Du kan också kontakta Miljökontoret om du
behöver råd och hjälp. Tel 0243-740 00
Mer information om ohyra:
www.nomor.se, www.anticimex.se
Källor: www.folkhalsomyndigheten.se, hemhyra.se
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 15
BILE N S TVÄT T VAT T E N – B A RN E NS B ADVATTE N
Biltvättstips!
GÖR-DET SJÄLV-HALL BÄST
Bästa stället för biltvätt är i en gör-det-själv-hall
eller i en automatisk biltvätt där avloppet kopplats
till en reningsanläggning.
FÖR-AVFETTA INTE
För-avfetta inte utanför tvätthallen utan välj vid
behov ett program med avfettning. Reningsanläggningen till tvätthallen är anpassad för vissa tvättkemikalier och reningen kan störas om du använder egna produkter. Slammet som uppkommer
i kommunens reningsverk används vid tillverkning av jordprodukter och återförs på det sättet
till kretsloppet. Därför är det alltid viktigt att inte
förorena avloppsvattnet i onödan.
Tänk också på att bilen som regel bara behöver
avfettas under vinterhalvåret. Dessutom bör avfettningsmedel bara användas för att få bort svårbortagen smuts som exempelvis asfaltfläckar.
KÖP MILJÖVÄNLIGA PRODUKTER
När du köper bilvårdsprodukter sök efter sådana
som är märkta med Svanen eller Bra Miljöval.
Aktuella listor på miljöanpassade bilvårdsprodukter
finns på www.snf.se under Kemikaliesvepet.
Bra miljöval: www.snf.se
Svanenmärkta produkter: www.svanen.nu
LÄMNA FARLIGT AVFALL PÅ FÅGELMYRA
Lämna miljöfarligt avfall som exempelvis oljor och
avfettningsmedel på Fågelmyra återvinningscentral
eller hos Dala Specialavfall (DAKA) på Södra Backa
industriområde.
Bilens tvättvatten
– barnens badvatten
Tvättar du bilen hemma? På gatan eller garageuppfarten? Har du tänkt på
att vattnet kanske rinner helt orenat till våra sjöar och vattendrag,
STORA
BILTVÄTTARHELGEN
25-26 APRIL
kanske där våra barn badar?
Om du tvättar bilen hemma på gatan rinner vattnet utan
rening rakt ut i våra sjöar där vi badar och fiskar. Vattnet
är fullt av kemikalier som är farliga både för oss människor
och för miljön. Cirka två av tre tvättar sker på gatan vilket
innebär betydande mängder svårnedbrytbara ämnen till
våra sjöar och vattendrag. Åk istället till en automatisk
biltvätt eller gör det själv-hall för att tvätta din bil, där
finns det reningsanläggningar för avloppsvatten.
Vad innehåller tvättvattnet?
Tvättvattnet från bilen innehåller både föroreningar som
tvättas bort från bilen och kemikalier från det bilvårdsmedel som använts. Vattnet innehåller bland annat kadmium, zink, krom, nickel, bly, koppar, tensider, olja och
bränslerester.
Är det förbjudet att tvätta bilen på gatan?
Enligt miljöbalken är utsläpp av avloppsvatten en miljöfarlig verksamhet. När du tvättar bilen med vatten och
rengöringsmedel blir slutresultatet ett avloppsvatten och
då gäller detta:
”Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om
han på något sätt så att olägenhet för människors hälsa
eller miljön inte uppkommer.”
Att tvätta bilen på gatan är inte heller tillåtet enligt bestämmelserna för användande av kommunens allmänna
vatten- och avloppsanläggning.
Stora Biltvättarhelgen i Borlänge 25–26 april
Läs Det
merärpålätt
www.borlange-energi.se
att tvätta bilen rätt
En blytung anledning till att tvätta bilen på macken är att biltvätt hemma förgiftar sjö och hav. När
du spolar av bilen rinner miljöfarliga tungmetaller ner i dagvattenbrunnar och vidare till närmaste
vattendrag, sjö eller hav – utan att passera ett reningsverk. Läs mer på mittvatten.se
16 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
LAMPO R SO M GÖ R SKILLNAD
Lampor som gör skillnad
Att ha tillgång till el är något vi
alla tar för givet. För 1,3 miljarder
människor runt om i världen är det
inte så. För dem är en öppen eld
eller en fotogenlampa den enda
energikällan. Skolläxor blir en utmaning, och utan utbildning är det
svårt att förverkliga sina drömmar.
Var fjärde människa på jorden saknar idag tillgång till
elektricitet. De allra flesta av dessa är ungdomar eller
barn i Afrika eller Asien. Avsaknaden av el är inget de
valt. De barn som har möjlighet att gå i skolan får i de
flesta fall studera i skenet av en fotogenlampa. Ofta är
fotogenet för dyrt för hushållet och istället blir ljuskällan
det ljus man kan få från den öppna elden. Ibland blir det
ingen läxläsning alls.
SOLCELLSLAMPOR
I välgörenhetsorganisationen GIVEWATTS arbetar man
för att ändra på denna situation. Organisationens vision
är att alla människor, oavsett var de bor, ska ha tillgång
till ren och hållbar energi. De har valt att inte jobba med
komplicerad utrustning utan istället satsa på en enkel lösning i form av solcellslampor som når ut direkt till dem
som behöver det mest. 500 SEK finansierar distributionen
av en lampa till något av GIVEWATTS skolprojekt.
Borlänge Energi har valt att bidra med tio lampor.
– För dessa barn kan tillgången till en sådan lampa
göra stor skillnad, säger Christer Hjort, Borlänge Energi.
Den bidrar till fler studietimmar i ordentligt läsljus och
skaderisken på lungor och ögon minskar i och med att
fotogen ersätts med solel. Dessutom finns USB-uttag på
lamporna som gör det möjligt att ladda mobiltelefonen.
Hushållen sparar pengar genom minskad fotogenkonsumtion och utgifter för mobilladdning.
En lampa från GIVEWATTS kan göra stora skillnad för de behövande. (Foto: GIVEWATTS)
De barn och ungdomar som GIVEWATTS möter har
drömmar och mål. Behovet av utbildade personer som
till exempel läkare i dessa områden är stort, men det är
nästintill omöjligt att bli läkare om du inte har möjlighet
att göra läxor. När hindren för att studera är stora är det
ytterst få som tar sig vidare till någon form av högre utbildning. Mängder av unga människors potential i den här
regionen förblir outnyttjad samtidigt som andra delar av
världen utvecklas vidare i snabb takt.
– Vi på Borlänge Energi tycker det känns självklart
att stödja detta projekt och vi vill uppmana andra företag
att också skänka till GIVEWATTS, säger Christer Hjort.
Bidra till en ljusare
framtid du med!
1.3 miljarder människor är en överväldigande
siffra. Vi kan kanske inte kan nå alla. Men vi
vet att tillsammans kan vi bidra till en ljusare
framtid för väldigt många redan idag.
Läs mer på www.givewatts.org
GIVEWATTS har 90-konto.
Mer om 90-konto: www.insamlingskontroll.se
Nytt fjärravläsningssystem för
fjärrvärme- och vattenmätare
Snart har Borlänge Energi ett komplett och toppmodernt fjärravläsningssystem för fjärrvärme- och vattenmätare. Mätarbyten är klara och nu återstår att bygga ett eget radionätverk.
Borlänge Energis mätarbyten i tätorten för fjärrvärme
och vatten blev klart vid årsskiftet.
– I den delen av projektet har vi utfört sambyten för
fjärrvärme och vatten i villor berättar Olov Sandberg,
projektledare. Mätarbyten har även utförts i villor med
bara vattenmätare samt hos vissa fastighetsägare och
företag.
Det som återstår nu är att färdigställa en egen infrastruktur i form av ett radionätverk. Radionätverket i Borlänge tätort består av elva stycken antennplatser, bland
annat Bäckelund, Hagbackens panncentral samt Romme
och Forssa Klack vattentorn. Det finns även två mindre
radionätverk i Torsång och Ornäs som redan är i drift.
– Ramverket för radionätverket i tätorten är stora mottagarantenner som lyssnar av mätarnas svaga radiosignaler, förklarar Olov.
BATTERIDRIVNA FÖRSTÄRKARE
För att säkerställa en stabil radiotäckning består radionätverket även av batteridrivna förstärkare som kommer
att monteras i kommunens lyktstolpar. Dessa enheter
repeterar radiosignalerna med ett steg mellan mätare
och antenn. I dagsläget fjärravläses knappt 14 000 fjärrvärme- och vattenmätare i tätorten med bil och handterminal men även av de sex antennplatser som hittills
installerats i projektet.
Olov Sandberg inspekterar mottagarantenner på
vattentornet i Romme.
Förutom de ovan nämnda antennplatserna finns mottagarantenner installerade, vid Domnarsvallen och ett
hyreshus vid Kvarnforsplan uppe i Kvarnsveden. Installation av resterande antennplatser och montage av förstärkare väntar under våren och sommaren. Förhoppningen
är att radionätverket är helt klart senast hösten 2015.
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 17
R Ä DDN I N G S T JÄ N S T E N DA L A MITT
Onödigt att elda
gräs, ris och grenar
– Det finns egentligen ingen anledning att elda gräs. Det
blir grönt ändå. Oftast gör man det enbart av gammal
hävd. Det är inte värt det. Vi har varit på flera bränder
där man desperat har försökt rädda byggnader med
trädgårdsslang efter att man tappat kontrollen på gräseldningen.
Snön smälter, fåglarna kvittrar
och solen börjar värma lite.
Våren är här och med den gräsbränderna – de oönskade men
säkra vårtecknen för räddningstjänsten.
BÄTTRE ATT ÅKA TILL FÅGELMYRA
Ofta är det även onödigt att elda ris och grenar – elden
måste bevakas tills den är helt släckt. På den tiden hinner man köra till återvinningscentralen i Fågelmyra och
lämna avfallet. Då blir det dessutom fjärrvärme av det.
Fint och torrt väder betyder också att brandrisken i
skog och mark ökar. Ta alltid reda på hur stor brandrisken
är där du bor, särskilt om du tänkt att elda på Valborg.
Tänk på att det är personen som tänder som är ansvarig om elden skulle sprida sig till exempelvis en byggnad.
Oavsett om det är eldningsförbud eller inte.
OM DU ABSOLUT MÅSTE ELDA, TÄNK PÅ DETTA:
Brandman Björn Holmberg tycker att folk tar onödiga risker alldeles för ofta.
– De flesta gräsbränder är lätta för oss att släcka,
men de senaste åren har vi märkt att flera gräsbränder spridit sig till byggnader. Ofta sker det i
samband med att man eldar fjolårsgräs eller ris och
tappar kontrollen över elden. Det har till och med
förekommit dödsfall i samband med sådan eldning.
•Elda mot vinden
•Elda inte ensam – var flera
•Ta reda på vilken brandriskprognos som gäller
•Ha ordentligt med vatten tillgängligt
•Elda inte efter mörkrets inbrott
Läs mer på:
www.dinsakerhet.se/brand/Eldning/Elda-i-gras
Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se
Vi ägs av Borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt.
Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall,
gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet och bra
service till så låga priser som möjligt är vårt mål.
18 • BO I BORLÄNGE • NR 1 • 2015
Brandman Björn Holmberg tycker att folk tar
onödiga risker alldeles för ofta.
Har du tänkt att fyra av fyrverkerier på Valborg?
Fyrverkerier är vackra och festliga men firandet kan
vara farligt. När du använder fyrverkerier ska du
vara minst 18 år gammal, nykter och följa bruksanvisningen. På dinsakerhet.se kan du läsa tio råd för
ett säkrare fyrverkeri.
www.dinsakerhet.se/Farliga-amnen/Fyrverkerier
TÄV LA O CH V INN
Borlängekrysset
Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlängekrysset”.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 30 april 2015.
ÄDELSTEN
RR
REKLAMBYRÅ MED FÄRG-
FYND
REDO FÖR
STRÖMAVBROTT
DEN TOLFTE
JUNIOR
AFFIRMERANDE ORD
HAR RITAT
JUSSIS
TORG
FYRKANT
GÖR VATTEN
VID 100 °C
SPEL
MEDVETSLÖSHET
FÖRETAGSFORM
EGYPTISK
SOLGUD
ÄR OCH VAR ÄR SAMHÄLTHE BEATLES LET BEROENDE AV
GRUNDEN
HÖGST I
CHICAGO
KRAFTIGT
TILL VISSA
FALL
DIETER
RÄTTSENLIG
TV-KANAL I
USA
HÄR BYGGS
VINDKRAFT
SÄLJER
LÄKEMEDEL
BEFINNER
SIG
SAM BENGTSSON
100 PÅ EN
HEKTAR
LAT OCH EJ
SKARP
EJ STARK
STOR
KATTDJUR
ÅTERUPPSPELNING
TIDIGARE
SYSTEM
MED BETALD
LEDIGHET
KLIPPVERKTYG
STJÄRNA
I FÖRHÅLLANDE TILL
DJURSORT
BRASILIEN
NÄST STÖRST
I DALARNA
KROPPS- OCH
MASKINDEL
RUNT
KEMISKT
TECKEN
TOPPBETYG
PENNSPETS
LJUST NAMN
TA BORT
RADIUM
JOD
TOLKIENKARAKTÄR
VANLIG PREPOSITION
KÄND
FYLKING
Vinnare av blomstercheck nr 4 december 2014
Vad stod det i
Bo i Borlänge?
BORLÄNGEKRYSSET NR 4 DECEMBER 2014
Ulla Berglund, Duvnäs 109, 781 90 Borlänge
Sölve Hedmark, Råbocksgatan 4, 784 50 Borlänge
G Davidsson, Hagavägen 55, 784 40 Borlänge
Inge Lennartsson, Gamla Tunavägen 61, 784 60 Borlänge
Birgit Eriksson, Stinsens Väg 4A, 784 67 Borlänge
När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling.
Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till:
Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28
Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”.
De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var
sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den
den 30 april 2015.
VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 4 DECEMBER 2014
Hans Granlund, Forssa Gränd 7, 784 44 Borlänge
Sonja Eriksson, Hedgatan 3B, 784 63 Borlänge
Lars Olsson, Wallingatan 13, 784 34 Borlänge
Lars-Åke Matsson, Finnäset 127, 791 92 Falun
Ann Nordkvist, Amsbergsvägen 74, 784 68 Borlänge
1. Hur mycket energi kommer vinkraftsparken på
Orrberget kunna leverera per år?
1) 55 GWh
x) 65 GWh
2) 75 GWh
Rätt lösning Borlängekrysset nr 4 december 2014
· NR 1 · MARS
2015
FOTBOLLSFÖRENING
ÖVERDRIVET
ANSTÄNDIG
ådet
erar och inf
VILLAKAMPAN
J. Borläng
cirka 1 500
villor anslutn e Energi planerar att erbjuda
ing till stadsnä
tet i år. SID
6
Sista sida
SID 12
ENERGISPAR
TIPS. Fares
hyresgäster
informerar
hur de kan
spara energi. Tunabyggens
SID 11
n – Informa
P R
B
R
B O
O R
SKATTGÖMMA HOS
BYGGNADSNÄMNDEN
VANLIG
FÅGEL
ormerar
tion från Sam
GIVEWATTS
sprider ljus
i form av solcells
behövande.
SID 17
lampor
F
B A
BENGT GÖRAN ÅSELL
Ungdomsr
som inspir
PAPPAS BROR
VAR BRAD
PITT I AUG
PRETERITUM
GREVENS
FRU
G
R
E
V
I
N
N
A
PAPPERS- KORTFORM AV CIRKULÄR
SYDAMERIBLAD
RAPPARE
KANK STAD
K P A
M A R
K
R U
E N O
N D A
A E S
R R Y
G S A
L Ö P
K
G B A K A
ANTOINETTE
L E
A L
K
E F
A R
L U
A S
V E
I N
GER OSS
MJÖLKEN
BLIR MAN
DRAR RUNT
LÄTT PÅ
PÅ TOMTEN BÖR MAN VID
LÄNGRE FÖRVINTERN
KYLNING
GIFT KVINNA
A
E
ÄTER MAN
ÄR MÅNGA
TÄVLING LJUDSYSTEM
BLAND ANNAT VERKSAMHEINOM FÖR- FÖR STOR
ROMMEN
TER BEROPUBLIK
ENING
FRÅN
ENDE AV
OBJEKT
SERIEUTVINNET UR
PIONJÄR
NATUREN
TRÄSLAG
SKICKAS VID
LEVERANS
10 HG
KAN MAN
RUNT OVAL
BANA
R K
I E
O N
LYCKLIG
UTAN SLUT
LAGA MED
STYGN
ÄR MANDRILL
EN TYP AV
R
Å
V
A
R
A
S
1000
T
URAN
STÖRRE
ANTAL
TORGET
SID 3
BOENDE OCH
MILJÖ I BORLÄ
NGE
ÄTS MYCKET I
SKÅNE
Å
U
S
E
N
BRÅK
K
ETT
R OM BYGGA
NDE,
HJÄLPSAMT
EFTER BROTT
TV-SERIE
SÅ BLEV NYA
INFORMERA
T V
I
T T
O T
Å N
L E
N D
Y D
G Å
I T
F I
T D
STORM
2013
KOMMUN
MINDRE ÄN
TRE
SKA EJ
SPOLAS NED I
TOAN
HÄR BYGGS
FRAMTIDENS
SKOLA
HÄR TAR VI
VATTNET
YGGEN OCH
BORLÄNGE
G B
GENOMSKINLIG
FÖRE GOS- ÄR PÅ STOCKLING
HOLMSKA
ENERGI, TUNAB
VÄXLING
SÄLJER
HÅLLER HÅRT
LÄKEMEDEL
I BAMSE
SÅLT UT
MJÖLKBLANDAD
DRYCK
BORLÄNGE
KAN HUMÖRET VARA
GÖRS MYCKET
INNAN JUL
K S
ÄR DEN
RÖDA
MJÖLKEN
FÖR, TÄT &
POST
2. Hur många antennplatser finns i
radionätverket i Borlänge
tätort?
1) 7
x) 11
2) 23
STEL
U T F L Y K T
L R E A T L O
L A T T E A P
L E K
T O R S
STOR
Gruppförsändelse
(samhällsinformatio
till samtliga
postavläm
n)
ningsställen
HÖJD
ALBANIEN
RR
REKLAMBYRÅ
ÄR GLOBEN &
TEGERA
T
HELA HAVET
STORMAR
E T T K RY S S T VÅ
DÖMER UT
2. Hur stor del av USA:s
internettrafik står olika
play-tjänster för?
1) 60 %
x) 70 %
2) 80 %
ETT MÅSTE
VID RODD
GUSTAV I
SKA EJ
SLÄNGAS I
NATUREN
BINATION
KORSORDS- BLOTTAD VID
FÅGEL
KROG
KVICKA JÄRNVÄGSVAGNAR
PRIS I ASTRIDS NAMN
X2 BILDAR
SKUMBOLL
RITA BERG ÖKANDE KOM-
HOTAD
FISKART
SPETSIG ERIK
STRANDSJÖ
TJUSIG
ENGELSK
TRÄFF
ÄR BJÖRN
OCH DINGO
PÅ ETT FÅR
UTAN BÖJ KAN FÄSTAS
FÖRTÄRA
ENTUSIASTISK BON
SNÄLLT
SPÖKE
EJ NATTLIGT
NAMN
GÖMDE
SIG ANNE
FRANK I
LUGNANDE
ANLÄGGNING
SKYDDANDE
BALLONG
I
V
till
hällsbyggn
adssektorn
BO I BORLÄNGE • NR 1• 2015 • 19
Information från Samhällsbyggnadssektorn
om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt
Information eller synpunkter
15
Du som önskar information eller har synpunkter är
välkommen att höra av dig till respektive handläggare.
Samhällsbyggnadssektorn finns i Palladium,
Sveatorget, Borlänge.
(CE) (SJ)
(BL) (SN) (GB) (CH)
(DL)
Christina (Chia) Eriksson
Steve Johnson
Beate Löfvenberg
Sofia Nilsson Gabriel Barrioz Caisa Hjorth
David Larsson
741 05
741 85
666 57
740 07
664 31
741 24
741 08
11
9
4
7
16
3
6
8
12
14
13
20
18
10
17
11
19
2
5
ÖVERSIKTSPLANERING
1 Fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort.
Sedan den kommuntäckande översiktsplanen
antagits fortsätter den rullande översiktsplaneringen
genom att en fördjupad översiktsplan för Borlänge
tätort tas fram. I arbetet ingår också att ta fram
aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och
parkering.(BL)
PLANPROGRAM, DETALJPLANERING
2 Lustbergsvägen, gång- och cykelväg m m.
Detaljplan för utökning av tomtmark och förbättrad
sträckning av gång- och cykelväg utmed Lustbergsvägen, samt parkering i kv Tången. Detaljplanen ska
skickas ut för granskning våren 2015. (SN)
3 Islamiskt center. En plats för ett islamiskt center
söder om Stadshuset har redovisats i ett godkänt
planprogram. Samtal förs med Islamiska förbundet
om det fortsatta planarbetet. (SJ)
4 Östra Barkargärdet, bostäder m m. En ny
stadsdel planeras öster om Barkargärdet. En landskapsanalys har tagits fram som underlag för fortsatt
planering. Analysarbete pågår och ett planprogram
påbörjas våren 2015. (BL, GB)
5 Lusberget, arbetsplatsområde och
kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplatsområde och kombiterminal vid Lusberget finns
framtaget. Arbetet med att ta fram detaljplan har
startat. (SJ)
Detaljplaneprocessen
Program
Programsamråd
Programskede
Planförslag
Plansamråd
Samrådsskede
Planförslag
Granskningsskede
6 Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Ett planprogram för tre nya skoltomter har godkänts, och planarbete
för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. (CE, SN)
7 Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet.
Ett planprogram för tre nya skoltomter har godkänts och
planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har påbörjats (GB, SN)
8 Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planförslaget
har varit på samråd. (CE)
9 Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för ett
kommunalt bad har påbörjats. Samråd om planförslaget
under våren 2015. (SN)
10Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder i kv. Åkerskogen och Karestäppan ska ut på nytt samråd. (SN)
11 Mjälga, bostäder. En detaljplan för bostäder på f d
Täppskolans tomt ska antas under våren 2015. (GB)
12 Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbörjats för
bostäder vid Vattenparken. (SJ)
13 Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder på grusparkeringen vid Vasaparken. (SJ)
14 Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete har
påbörjats för bostäder vid Wallintorget. (SJ)
Granskning
Antagande
Laga kraft
Antagandeskede
15 Kvarnsveden, ny väg till övningsområde.
Detaljplan för att möjliggöra en ny väg i Kolargatans
förlängning till räddningstjänstens övningsområde
vid Bysjön. Samråd planeras under våren. (SJ)
16 Domnarvet, bostäder och handel. Ändring av
detaljplan för att möjliggöra bostäder vid sågverksområdet samt handel, kontor och lager vid f d
bensinmack vid Domnarvsrondellen. Samråd
planeras under våren 2015. (GB)
17 Jakobsgårdarna, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder norr om Studievägen. (CE)
18 Centrum, bostäder vid Siljansvägen. Planarbete
har påbörjats för bostäder vid Siljansvägen mitt
emot Korskyrkan och SSAB. Samråd planeras under
våren 2015. (GB)
19 Gylle, bostäder. Planarbete har påbörjats för ca 60
bostäder på f d Hemköps-/Leklandstomten i Gylle.
(GB)
20 Centrum, Maximtorget. Planarbete har påbörjats
för att bl a ge förutsättningar för Sibylla-kioskens
utveckling och för att den befintlig Waldorf-förskolan
kan få permanent bygglov för sin verksamhet. (DL)