RENGÖRING AV HJÄLPMEDEL - Landstinget i Värmland

1 (27)
Upprättad av:
Reviderad av:
Sårbehandlingsgruppen, LiV-gemensamt råd, Kirurgkliniken, CSK
Sophia Johansson, Annika Carlson, Robert Holik
Upprättad: 2005-03-04
Senast reviderad: 2015-08-04
Praktisk Handbok i sårbehandling
Praktisk Handbok i sårbehandling skapades i Landstinget i Värmlands gemensamma
sårbehandlingsgrupp för att öka kunskap och säkra vårdkvalitet inom området sårbehandling. Vårt mål med detta arbete är att skapa en kunskapsbank i Landstinget i
Värmland inom kompetensområdet sårbehandling där enhetliga riktlinjer utifrån
evidensbaserad kunskap för sårbehandling tillämpas.
LANDSTINGET I VÄRMLAND
2
Senast reviderad 2015-08-04
Innehållsförteckning
Förord......................................................................................................................... 3
Sårbehandling ........................................................................................................... 4
Trycksår ..................................................................................................................... 7
Bilaga 1 - Förbandsrekommendationer ................................................................. 12
Hudtransplantation ................................................................................................. 13
Brännskador ............................................................................................................ 16
Operationssår – akuta sår ...................................................................................... 19
Sekundärläkande sår .............................................................................................. 21
Undertrycksbehandling (VAC) ............................................................................... 22
Specialprodukter ..................................................................................................... 25
Bilaga 2 - Modifierad Nortonskala ......................................................................... 27
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
3
Senast reviderad 2015-08-04
Förord
Sårombuden i LiV är organiserade i lokala nätverk utifrån de tre sjukhusen, Arvika, Karlstad
och Torsby med en sammankallande representant för respektive sjukhus. Det LiVgemensamma rådet består av representanter från olika professioner inom Landstinget i
Värmland. Organisation och arbetssätt i nätverken utgår från de strategiska omvårdnadsgruppernas måldokument, (se intranätets hemsida Livlinan under Verksamheter/Sjukhus
Karlstad, Arvika eller Torsby/Utveckling/Lokala kvalitetsgrupper/Sårbehandling).
Intresset för sår och sårbehandling har ökat markant under senare år och flera sårföreningar
har uppstått i många länder. I Sverige finns Svenskt Sårläkningssällskap (www.sarlakning.se/)
och Sårsjuksköterskor i Sverige – SSiS.
Den praktiska handboken i sårbehandling utgår från sårbehandlingsprinciper som presenteras i
Lokala anvisningar i Handbok för Hälso- och sjukvård www.1177.se/handboken. Gå in under
”Omvårdnad och behandling” och ”Sårbehandling”.
Sökväg till Sårbehandling Praktisk handbok på intranätet Livlinan:
Verksamheter/Sjukhus Karlstad, Arvika eller Torsby/Utveckling/Lokala
kvalitetsgrupper/Sårbehandling: Sårbehandling Praktisk handbok
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
4
Senast reviderad 2015-08-04
Sårbehandling
Målet är att skapa en ”kunskapsbank” i LiV inom kompetensområdet sårbehandling där
enhetliga riktlinjer utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet för sårbehandling tillämpas.
Sårbehandlingsprinciper presenteras i Lokala anvisningar i Handbok för Hälso- och sjukvård:
www.1177.se/handboken. Gå in under ”Innehåll” och ”Sårbehandling”.
Den praktiska handboken för LiV är indelad i fyra kategorier
•
•
•
•
Postoperativa sår
Rena granulerande sår
Torra, fibrinbelagda och nekrotiska sår
Vätskande, illaluktande och infekterade sår
Alla förbandsrekommendationer återfinns i ”Upphandlade sårbehandlingsprodukter och
bindor i LiV”
Vid all behandling av sår måste orsaken till såret vara utredd.
Vid misstanke om klinisk infektion, besvärande lukt eller vid misstanke om växt av MRSA
(Methicillinresistenta staphylococcus aureus) görs en sårodling. Provtagningsanvisningar,
Klinisk Mikrobiologi, CSK. Sök på ”Sårsekret”.
Postoperativa sår
Operationssår är oftast planerade incisioner som görs med skarpa instrument, vilket ger
mindre vävnadsskada. I de flesta fall kan sårkanterna läggas mot varandra, sutureras och såret
läker primärt. Postoperativa förband har till uppgift att skydda såret mot kontamination samt
absorbera vätska/blod och därmed förhindra läckage mot omgivningen.
Förbandsrekommendationer
Postoperativa sår
• Tegaderm Film
• OPSITE Post-Op
• Sorbact kirurgiskt förband
• AQUACEL SURGICAL
• OPSITE Visible
Rena granulerande sår
Granulerande sår består av små kärlknoppar av
nybildade kapillärer som täcker sårets yta (granula
= korn). I denna sårläkningsfas gäller det att skydda
de sköra, nybildade epitelcellerna och att behålla en
balanserad fuktighet i såret.
• Få byten
• Barriär
• Bibehålla fukt
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
5
Senast reviderad 2015-08-04
Förbandsrekommendationer
Rena granulerande sår
• Jelonet
• Mepitel One
• DuoDERM Standard
• Mepilex
• Mepilex Lite
• Mepilex Border
• Mepilex Border Lite
Torra, fibrinbelagda och nekrotiska sår
Torra sår: Vid torra sår hos diabetiker och vid
nedsatt arteriell cirkulation används oftast torrt
förband. Torra svarta nekroser kan behandlas med
Hydrogel eller klippas bort, för detta krävs
läkarordination och säkerställd arteriell cirkulation.
Fibrinbelagda sår: I många sår bildas en gulaktig
”klistrig” fibrinbeläggning. Detta är inte död
vävnad utan en blandning av fibrin, vita
blodkroppar, proteiner och bakterier.
Nekrotiska sår: Nekrosen kan vara svart, hård,
läderartad eller stränglikt seg, gulaktig eller ibland
grönaktig. Nekroser kan finnas i alla typer av sår men är vanligast i bensår, tryckskador, fotsår
hos diabetiker och vid brännskador. Upprensning av denna typ av sår är en förutsättning för
läkning.
Säkerställ arteriell cirkulation
•
•
•
Rensa upp
Kirurgisk revision
Ge fukt
Förbandsrekommendationer
Torra, fibrinbelagda och nekrotiska sår
• IntraSite Gel
• Prontosan Sår Gel
• DuoDERM Standard
• DuoDERM Pasta
Täckförband
• Mepilex
• DuoDERM Standard
• Solvaline N
• Mesorb
• Zetuvit eller likvärdigt högrent absorbtionsförband
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
6
Senast reviderad 2015-08-04
Vätskande, illaluktande och infekterade sår
Vätskande sår kan ha flera orsaker men oftast är det
ett naturligt led i upprensningsfasen och brukar
uppträda en kort tid efter insättande av tättslutande
förband. Ökad sekretion kan också tyda på infektion,
effektiv lindning av ödematösa ben eller dåligt lindade
ben. Kraftig sårsekretion kan utarma kroppens proteinoch elektrolytreserver och skapa praktiska problem med
täta omläggningar, maceration (uppluckring) av
sårkanter och omgivande hud.
Illaluktande sår: Många svårläkta sår luktar illa. Sår
som är koloniserade med pseudomonas aeruginosa har en sötaktig, specifik lukt. Sår som
behandlas med tättslutande förband kan också få en mycket karaktäristisk lukt som delvis förklaras med nedbrytning av protein. Infekterade sår avger oftare än andra sår en obehaglig lukt.
Denna lukt orsakas av en blandning av aeroba och anaeroba, grampositiva och gramnegativa
bakterier. Patienter med illaluktande sår vänjer sig sällan vid lukten utan upplever den som
mycket obehaglig. Luktproblematiken måste avhjälpas så fort den uppstår.
Infekterade sår: Histologiskt kan klinisk infektion definieras som invasion av patogena
mikroorganismer i levande vävnad. En sårinfektion kan signaleras genom de klassiska
tecknen på infektion i omgivande hud; rodnad, svullnad, värmeökning, smärta samt på
symtom som; pus, lukt, ökad serös vätska, fördröjd läkning, dålig färg, skör
granulationsvävnad, fickor och att såret breder ut sig i sidled, blir djupare eller till och med får
sällskap av nytillkommande närbelägna sår.
• Komplettera med odling
• Eventuell antibiotika
• Rensa upp
• Absorption
• Bibehålla fukt
• Ta bort lukt
Förbandsrekommendationer
Vätskande
• AQUACEL
• AQUACEL EXTRA
• Sorbalgon
• Allevyn Plus Cavity
• Mepilex
• Mesorb
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
7
Senast reviderad 2015-08-04
Förbandsrekommendationer
Infekterade
• AQUACEL
• Sorbalgon
• AQUACEL Ag
• Sorbact
• Mepilex Ag
• Sorbact gel
• Prontosan Sår Gel
Läkarordination
Förbandsrekommendationer
Illaluktande
• CarboFlex
Litteraturhänvisning
Christina Lindholm, Sår, Studentlitteratur, 2003
Trycksår
Definition
Ett trycksår är en lokaliserad skada av huden och/eller underliggande vävnad vanligtvis över
benutskott, som ett resultat av tryck eller tryck i kombination med skjuv (1, 2).
Mer om tryckskador finns under www.vardhandboken.se. Gå in under ”Alla ämnen
(A-Ö)” och ”Trycksår”.
Klassifikation av trycksår
Kategori (grad) 1: Rodnad som inte bleknar vid tryck
Intakt hud (hel hud) med rodnad på ett avgränsat område, vanligtvis över benutskott som inte
bleknar vid tryck. Andra tecken som missfärgning av huden, värmeökning, ödem och
förhårdnad av huden kan också indikera tryckskada. Kategori 1 trycksår kan indikera att
personen är i riskzonen för att utveckla djupare trycksår.
Kategori (grad) 2: Delhudsskada
Delhudskada som visar sig som ett ytligt öppet sår med rosaröd sårbädd utan
fibrinbeläggning. Kan också vara intakt eller öppen/sprucken serumfylld eller blodfylld blåsa.
Såret är ytligt och kan ses som en blåsa eller en avskavning av huden.
Kategori (grad) 3: Fullhudsskada
Fullhudskada som även omfattar skada på, eller av underhudvävnad (subkutan) och som kan
nå ner till, men inte genom, underliggande stödjevävnad (fascia). Subkutant fett synligt, men
ben, sena eller muskler syns inte. Djupet på kategori 3 trycksår varierar beroende på antomisk
lokalisation.
Kategori (grad) 4: Djup fullhudsskada
Djup fullhudsskada vävnadsskada som involverar ben, sena eller muskler. Kategori 4 trycksår
kan involvera muskler och stödjevävnad (t ex fascia, sena, ledkapsel) vilket gör det sannolikt
att osteomyelit och osteoit uppstår. Blottade ben och muskler är synliga eller direkt palpabla.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
8
Senast reviderad 2015-08-04
Lokalisation av trycksår
De klassiska trycksårslokalisationerna är:
• Korsben
• Hälarna
• Höftbenskammarna
• Sittbensknölarna
• Fotknölarna
Bild hämtad från www.1177.se/handboken
Vilka ska riskbedömas?
Alla patienter över 65 år som kommer i
kontakt med hälso- och sjukvården.
Särskilt utsatta grupper
• Personer med nedsatt allmäntillstånd, sängliggande, rullstolsburna.
• Personer med otillräckligt näringsintag, inkontinens, nedsatt fysisk
aktivitet eller svår smärta.
• Personer med höftfraktur, spinalskada, stroke.
Riskbedömning trycksår
Steg 1
Riskbedömningen ska göras med ett riskbedömningsinstrument, Modifierad Nortonskala
(NMS) eller motsvarande, i kombination med en klinisk bedömning.
Steg 2
Bedömning av patienters hudkostym, särskilt tryckutsatta områden, ska göras vid ankomst till
sjukhus. Eventuella trycksår graderas enligt trycksårskort (kategori/grad
1-4).
Upprepad bedömning
Upprepad riskbedömning för trycksår och bedömning av patienters hudkostym ska
genomföras vid försämrat hälsotillstånd, efter större kirurgiskt ingrepp samt inför utskrivning.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
9
Senast reviderad 2015-08-04
Vilka omvårdnadsåtgärder rekommenderas?
Hudvård
Använd inte massage som trycksårsprevention.
Lokal massage är kontraindicerad över hudområden med akut inflammation och där man kan
förmoda att kapillärerna i huden skadats eller huden är skör. Lokal massagen kan inte
rekommenderas som en strategi för att förebygga trycksår (4).
Använd mjukgörande medel för att öka fuktigheten och minska risken för hudskada.
Torr hud tycks vara en signifikant och oberoende riskfaktor för att utveckla trycksår
(3, 4).
Skydda huden från att utsättas för alltför mycket fukt med en barriärprodukt - detta
för att minska risken för tryckskada (4).
Vid behov kontakta Uroterapeut.
Näring som trycksårsprevention
Bedöm näringsstatus för alla personer i riskzon för trycksår inom alla vårdformer.
Eftersom undernäring är en reversibel riskfaktor för trycksår så är tidig upptäckt och
behandling av undernäring mycket viktigt. Personer med trycksår eller personer i riskzon för
trycksår kan också ha risk för undernäring och av den anledningen bör också näringsstatus
bedömas för dessa personer. Använd ett accepterat och praktiskt instrument för bedömning av
näringsstatus (3, 4).
Steg 1
Bedömning av patienters näringstillstånd initieras med nedan tre frågor. Bedömningen ska
dokumenteras i journalen i enlighet med avdelningens lokala riktlinjer.
1. Har patienten minskat i vikt senaste tiden?
2. Har patienten någon form av ätsvårigheter? Tugg- eller sväljningssvårigheter, aptitlöshet,
problem i munhåla eller med tandprotes, illamående?
3. Har patienten ett BMI under normalgränsen?
Om patienten har ett lågt BMI så behöver det inte innebära risk för undernäring men
personalen bör ändå vara observanta.
Längd och vikt: ska mätas på samtliga patienter som skrivs in på en vårdavdelning.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
10
Senast reviderad 2015-08-04
Steg 2
Om patienten uppfyller ett eller fler av ovanstående frågor så ska en bedömning av
näringstillstånd utföras med SGA eller MNA, eller motsvarande, inom två dygn efter
ankomst till avdelning.
Specifika rekommendationer:
Erbjud näringstillskott med högt proteininnehåll som tillägg till den vanliga maten till
personer med risk för näringsbrist eller trycksårsrisk som beror på akuta eller kroniska
sjukdomstillstånd, eller efter kirurgi (4).
Vid behov kontakta dietist.
Tryckavlastande underlag
Vilken madrass finns i vårdbädden? I val av lämpligt underlag bör faktorer som patienter
rörelseförmåga i sängen, komfort, hudfuktighet och temperatur, samt andra omständigheter
runt vårdsituationer beaktas.
En högspecificerad skummadrass bör användas framför en standard sjukhusmadrass av skum
för alla personer som bedömts vara i riskzon för att utveckla tryckskada/trycksår. När
högriskpatienter inte kan lägesändras manuellt så behövs aktiva tryckavlastande underlag
eftersom dessa kan ändra de tryckfördelade egenskaperna (4).
Lägesändring för att förebygga trycksår
Lägesändring bör tillämpas för alla personer i riskzonen för att utveckla trycksår.
Lägesändring skall utföras för att minska tryckets varaktighet för att utveckla trycksår och
styrka över utsatta områden på kroppen. Högt tryck över benutskott under kort tid och lågt
tryck över benutskott under lång tid är lika skadligt (3, 4).
Hur ofta ska lägesändring ske? Frekvensen av lägesändringar påverkas av det tryckavlastande
underlag som används (4).
Smärtbedömning och trycksår
Ett enkelt instrument för att skatta smärta och kunna ge en god smärtbehandling är den s.k.
NRS-skalan "Numerisk smärtskala" eller VAS-skalan.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
11
Senast reviderad 2015-08-04
Patientinformation
I dialog med patient och närstående förklaras och diskuteras risker och åtgärder för att för
hindra uppkomst av trycksår (2).
Dokumentera bedömning i vårdplan
Riskbedömningen måste dokumenteras för att säkerställa kommunikationen mellan olika
yrkeskategorier och tillåta informationsutbyte i vårdteamet så att vårdplanering blir adekvat
och ger möjlighet att följa en persons tillstånd över tid. Samtliga patienter som bedömts som
risk för trycksår eller har trycksår ska ha en vårdplan. Alla åtgärder ska dokumenteras
fortlöpande i sårbehandlingsjournalen samt patientjournalen. Resultatet av bedömningen ska
kommuniceras genom hela vårdkedjan.
Referenser
1. Ek, AK., Nordström, G & Lindgren, M. (2009). Kvalitetsindikatorer för patienter med eller med risk
för trycksår. I kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Svensk sjuksköterskeförening. (Ed Idvall, E).
Svensk sjuksköterskeförening. Gothia Förlag Stockholm, s 147-164.
2. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). (2008). Förebygg trycksår i samband med vård.
3. National Pressure Ulcer Advisory Panel and European Pressure Ulcer Advisory Panel. Prevention
and Treatment of pressure ulcers: Clinical guidelines. Washington DC: National Pressure Advisory
Panel; 2009.
4. Tryckårsprevention. Kortversion av riktlinjer. 2009.
www.epuap.org/guidelines/QRG_Prevention_in_Swedish.pdf
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
12
Senast reviderad 2015-08-04
Bilaga 1 - Förbandsrekommendationer
Kategori (grad) 1: Rodnad som inte bleknar vid tryck
Kategori (grad) 2: Delhudsskada
Tegaderm
DuoDERM thin
Tegasorb thin
DuoDERM Signal
Mepilex Border
Kategori (grad) 3: Fullhudsskada
Kombination av förband:
Upprensande
IntraSiteGel
Absorberande
Tegaderm Foam
Adhesive
Aquacel
Tender Wet
Kategori (grad) 4: Djup fullhudsskada
Mepilex Border
Kombination av förband:
Upprensande
IntraSiteGel
Absorberande
Tegaderm Foam
Adhesive
Aquacel
DuoDERM Pasta
Allevyn Plus
Cavity
Tender Wet
Mepilex Border
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
13
Senast reviderad 2015-08-04
Hudtransplantation
Hudtransplantation minskar sårsmärta och påskyndar sårläkningsförlopp, dels genom att såret
till stor del täcks med den ”lånade” huden, dels för att tillväxtfaktorer tillförs såret med den
transplanterade huden. Undantag är cancersår, aktivt inflammerade vaskulitsår och
infekterade sår. Såret bör vara rent och granulerat och utan tecken till infektion. Den enkla
pinch- eller punchgraft-metoden används till de mindre såren, medan meshad delhudstransplantation rekommenderas till stora sår.
Vid ”pinchgraft” skärs den pinchade (nypta) huden av och vid ”punschgraft” tas huden med
rundad biopsikniv och klipps av. Hudöarna placeras med några millimeters mellanrum i såret
och täcks med ett inte vidhäftande förband t.ex. Mepitel eller Mepilex Transfer.
Innerförbandet byts inte de närmaste dagarna, oftast först efter en vecka. Ytterförbandet
inspekteras dagligen och byts efter behov. Patienten bör vila efter transplantationen med benet
i högläge för att undvika ödembildning. Kompressionsbehandling rekommenderas.
Delhudstransplantation gör kirurgen och patienten ligger då inlagd på vårdavdelningen.
Meshad hud tas från låret på patienten och läggs på patientens sår, agraffer eller suturer håller
huden på plats. Patienten har sängläge. Innerförbandet består av Mepitel, fluffiga kompresser,
och som ytterförband Mesorb eller Solvaline. Förbandet sitter i fem dagar och inspekteras
dagligen. Om det uppstår lukt såsom vid en infektion eller patienten får tempstegring tas efter
ordination av läkare förbandet bort tidigare. Efter de fem dagarna har gått visas såret för
ansvarig läkare och beroende på resultat väljs sedan förband. Vanligen rekommenderas
Mepitel, fluffiga kompresser, Solvaline och kompressionslinda.
Undertrycksbehandling ordineras ibland på delhudstransplantat. Då kan patienten vårdas
hemma och komma för kontroll efter fem dagar. Läkarordination.
Olika tekniker vid delhudstransplantation (A, B) ger olika ytliga
sår, storlek på såret hos patienten beror på hur mycket hud som
behövs (C). Såret täcks sedan med AQUACEL (D) och täcks
därefter med Op Site film eller Tegaderm Film.
Meshad delhud på bensår.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
14
Senast reviderad 2015-08-04
Förbandsrekommendationer
Hudtransplantation
 Mepitel One
• Mepilex Transfer
• Mepilex
Tagstället efter delhudstransplantatet
AQUACEL Extra på tagstället efter delhudstransplantat enligt Örebro-modellen,
www.orebroll.se.
Målsättning




Sårvätskan ska bindas till bandaget och ej ”skvalpa” omkring på frisk hud.
Minska infektionsrisken.
Minimera obehag och smärta för patienten.
Förbandsval: AQUACEL Extra och Tegaderm Film.
Förbandet absorberar blod till viss del, ibland
behövs förbandet bytas till ett nytt. När förbandet
är mättat som på bilderna till vänster byter man
enligt Örebromodellen.
På operation





Kontrollera att det rakade fältet är tillräckligt brett, ev. komplettering innan patienten
läggs på operationsbordet.
Lägg tre eller fyra lager AQUACEL Extra direkt på såret.
Täck AQUACEL Extra med Tegaderm. Obs! God marginal, 4-5 cm.
Linda med vanlig elastisk binda eller använd Tubifast-strumpa
Förstärk runt om med osteril Tegaderm (på rulle). Obs! God marginal.
Skydda med en Tubifast-strumpa.
Postoperativt förbandsbyte








Vid behov efter hudtagningen byts AQUACEL Extra + Tegadermförbandet.
Det förekommer att bandage på små tagställen inte behöver bytas.
Var noga med att behandla tagstället sterilt.
Använd sterila handskar och utensilier.
Ta bort Tegaderm-filmen och de lager AQUACEL Extra som är lösa.
Låt det innersta vara kvar om det inte lossnar.
Tvätta runt tagstället med Klorhexidensprit (inte på tagstället).
Täck med ett lager AQUACEL Extra och en ny steril Tegaderm Film.
Förstärk med osteril Tegaderm ram.
Tubifast-strumpa.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
15
Senast reviderad 2015-08-04
Vid tecken på infektion



Ta bort AQUACEL Extra + Tegaderm Film
Tvätta med tvål och vatten
Lägg förband bestående av Jelonet, kompress lätt fuktad med Klorhexidinlösning 0,1
mg/ml, elastisk binda och Tubifast- strumpa.
Efter 12-14 dagar när sårytan är läkt




Ta bort AQUACEL Extra och Tegaderm Film. Ta inte bort eventuella ”trådar” med våld
då detta är cellulosatrådar (polysackarider) som bryts ned och resorberas.
Smörj med mjukgörande, oparfymerad salva.
Lägg på skyddande förband t.ex. Mepitel eller Solvaline.
Informera patienten att inte sola på tagstället närmaste året. Solning av tagstället kan lätt
ge solbränna i området och kosmetiskt störande hyper-pigmentering kan följa i släptåg.
Sammanfattning

AQUACEL Extra och Tegaderm Film är idag en rutinbandagering i de fall då tagstället är
så stort att Tegaderm Film kan fästas med god marginal. Patienten kan erbjudas bästa
möjliga komfort och minsta möjliga smärta.
Efter ca 14 dagar är såret läkt men behöver fortfarande
behandlas med mjukgörande salva i några veckor innan det
kan betraktas som återställt.
Litteraturhänvisning
Christina Lindholm, Sår, Studentlitteratur, 2003
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
16
Senast reviderad 2015-08-04
Brännskador
LiV har ett regionavtal med brännskadeavdelningen vid
Akademiska Sjukhuset i Uppsala när det gäller handhavande av
brännskador, www.akademiska.se/briva
Att tänka på vid brännskada







En brännskada kan initialt vara svårbedömd när utseendet
förändras de första timmarna då blodkärlen först vidgar sig
och sedan drar ihop sig.
En brännskada är nästan alltid en blandning av flera
vävnadsdjup. Är oftast djupast i centrum av skadan.
Ödembildningen är kraftigast under de första två dygnen.
Om brännskadan inte läker inom två veckor bör
specialistläkare konsulteras.
Speciell försiktighet ska iakttas vid skador i ansikte, genitalia,
över leder samt vid cirkulär utbredning. Kontakta alltid
specialistvård.
Smärtbehandling – hänvisas till lokala rekommendationer.
Ökat vätske- och näringsintag.
Behandlingsprinciper







Kyl brännskadan med svalt (ej kallt) vatten 15 min.
Tvätta därefter skadan samt huden runt omkring med NaCl
eller ljummet vatten.
Hel blåsa klipps såvida den inte påverkar ledrörligheten, exempelvis hand.
Skadad blåsa klipps alltid bort.
Smärtlindring genom täckning av skadan, högläge vid extremitet samt analgetika.
Viktigt att brännskadan läks så infektionsfritt som möjligt, då skadan annars förvärras med
risk för ärrbildning.
Minimera bytesfrekvensen för att inte störa läkningsförloppet.
Indelning av brännskador
Brännskadans djup beror i första hand på den totala mängd värme som överförs till huden.
Energimängden är beroende av temperaturen men också av exponeringstiden.
Hudens tjocklek spelar också roll för brännskadans djup, exempelvis har barn och äldre
tunnare hud.
Överhudsskada (1:a graden)
Huden är endast rodnad, ej blåsbildning. Skadan är smärtsam. Skadan läker snabbt, ingen
ärrbildning. Dessa behöver symtomatisk behandling, d v s smärtlindring.
Förbandsrekommendationer
Smörjs dagligen med fet salva ex Alovera-gel, Essexkräm.
Ytlig delhudsskada (2:a graden)
Huden är kraftigt rodnad med blåsor och svullnad, men
har en bra kapillär kärlfyllnad. Såret vätskar rikligt och
är mycket smärtsamt. Skadan förväntas läka inom 14
dagar. Målsättning är att säkra optimal
läkningsbetingelse, dvs. fuktig miljö utan infektion.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
17
Senast reviderad 2015-08-04
Förbandsrekommendationer
Skada med rodnad, enstaka intakta eller rupturerade blåsor.

Mepilex, AQUACEL, Tubifast
Alla blåsor klipps bort förutom blåsor på handflator och fotsulor och vid sårtvätt (Lactacyd
och vatten) avlägsnas lösa hudflagor. Eftersom dessa skador alltid läker om inte infektion
tillstöter bör behandlingen minimera risken för infektion samtidigt som den ger optimal
rörelsefrihet och komfort åt patienten.
Förbandet appliceras med minst 3 cm marginal utanför skadan. Bytesintervall: Ca 2-7 dagar.
Om brännskadan löper risk att bli infekterad, kan AQUACEL Ag användas (läkarordination).


Mepilex, Mepilex Ag och Tubifast
AQUACEL Ag, Solvaline/Absorptionsförband/Tegaderm Film
Djup delhudsskada (3.e graden)
Blåsbildning kan förekomma men oftast är ytan ”avflådd”. Dålig
kärlfyllnad av sårbädden på grund av skadad cirkulation. Såret
vätskar måttligt och är ej vanligtvis speciellt smärtsamt. Kräver
vanligtvis specialistvård.
Förbandsrekommendationer
Skada med tydlig såryta, där blåsor avlägsnats.

AQUACEL Ag, Mepilex Ag, Mepilex
Om AQUACEL Ag används följ denna behandlingsstrategi:
Förbandet appliceras över sårområdet med minst 5 cm marginal utanför skadan. Täck
AQUACEL Ag förbandet med någon form
av non-woven kompress och fixera med linda och/eller Tubifast,
använd inte ocklusiva material.
Dag 1-3
Inspektera ytterförbandet. Vid mättad AQUACEL Ag bör den bytas, såvida inte förbandet har
fäst på sårytan.
Om förbandet sitter på plats – byt då enbart ytterförband.
Dag 4-14
AQUACEL Ag förbandet fäster sig till sårytan och bildar ”skyddande skorpa”.
Inspektera genom att enbart avlägsna ytterförbandet.
Om delar av förbandet inte fastnar på sårytan kan detta indikera en djupare skada eller en
infektion i det aktuella området. Avlägsna den del av AQUACEL Ag förbandet som gelat
eller inte fastnat för att inspektera sårytan. AQUACEL Ag förbandet appliceras därefter på
nytt. Efter hand som läkning (epitalisering) sker släpper AQUACEL Ag förbandet från
sårytan. Dessa delar klipps då bort och den nya huden smörjs med någon fet salva.
Efter 14 dagar ska AQUACEL Ag förbandet avlägsnas genom att blötas. Alternativt
avlägsnas förbandet torrt efter uppmjukning i kanterna med fet salva.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
18
Senast reviderad 2015-08-04
Fullhudsskada
Skadan når ner till fettlagret, har ett utseende av vit-gul-brun
torr yta. Avsaknad av smärta. Brännskadan kräver alltid
specialistvård.


Telefonkontakt.
Uppsala Akademiska sjukhus (enligt behandlingskompendium).
Obs! Konsultera alltid brännskadeavdelningen vid osäkerhet,
eventuellt remittera. www.akademiska.se/briva
• Vid fullhudskada följ de rekommendationer som
specialistklinik gett. Alltid kontakt med sjukgymnast,
arbetsterapeut och kurator efter vård vid specialistklinik.
När brännskadan är läkt



Smörj med en hudvänlig, parfymfri och mjukgörande kräm i minst en
månad.
Var observant på ärrbildning som brukar visa sig först efter 1 månad.
Var försiktig med solning och kyla av det brännskadade området de närmaste två åren.
Litteraturhänvisning



Christina Lindholm, Sår, Studentlitteratur, 2003
Brännskadekompendium, Plastikkirurgiska kliniken Akademiska Sjukhuset i Uppsala,
2011.
Behandling av brännskador (Convatec/Medicinsk granskning av överläkare Ulf
Samuelsson, Drottning Silvias Barn & Ungdomsklinik Göteborg).
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
19
Senast reviderad 2015-08-04
Operationssår – akuta sår





Operationssår läker oftast utan komplikationer.
Sårkanterna hålls samman med suturer, agraffer, limmas eller tejpas.
Sårkanterna limmas fast genom kroppseget fibrin och läker samman med hjälp av
epitelisering.
Inom 48 timmar är såret förseglat och bakterier kan inte längre tränga in i såret.
Såret bör observeras så att komplikationer kan upptäckas så tidigt som möjligt.
Vad bör observeras?






Sårets utseende, färg, lukt eventuell sekretion, palpera runt såret
Smärta
Patientens andning – viktigt med syresättningen
Nutrition
Feber
Mobilisering
Hur ofta skall förbandet bytas



Om förbandet är rent och fint låt det sitta tills att suturerna skall tas bort
Uppmana och informera patienten om att inspektera sitt förband
Om det blir rodnad, sekretion eller feber informera patienten att kontakta
distriktssköterska
Vilket förband ska vi välja?




Tegaderm Film - duschbart
AQUACEL SURGICAL – duschbart
OpSite postop – duschbart
Sorbact kirurgiskt förband – duschbart
Komplikationer
Sårinfektioner



av exogena smittkällor
av bakterier hos patienten själv
uppträder vanligen efter 7-9 dagar
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
20
Senast reviderad 2015-08-04
Symtom





Pus eller exsudat
Sekretion efter suturtagning
Sårglipa
Rodnad i omgivande hud
Ömhet
Åtgärder



Avlägsna suturer, spola rent, sårodling
Fuktighetsbevarande sårläkningsprinciper t.ex. AQUACEL och AQUACEL Extra
Antibiotika
Hematom och serom



Kring varje operationssår uppstår en viss svullnad, rodnad och ibland viss blåfärgning.
Detta försvinner inom några veckor.
Kraftigt hematom fyllt med blodkoagler. Efter några veckor löses blodkoaglerna upp och
seröst, gulfärgat och blodtillblandat äggviterikt exsudat bildas, s.k. serom.
Detta kan läcka ut av sig själv men töms vanligen med hjälp av kanyl/spruta eller drän.
Serom kan bildas även utan hematom, främst vid operation i lymfkörtellika lokalisationer,
t ex ljumskar.
Rupturer
Sårruptur
Hudsuturer är intakta men fasciasuturer har rupturerat.
Symtom: Rikligt med sårvätska läcker från operationssåret
Subkutan ruptur
Suturerna kan sitta kvar tills såret läkt. Rupturen bildar ärrbråck, men i de flesta fall operation
även av subkutan ruptur.
Förbandsrekommendationer



AQUACEL och AQUACEL Extra
Allevyn Plus Cavity
Mesorb
Total ruptur
Operation omedelbart.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
21
Senast reviderad 2015-08-04
Sekundärläkande sår







Sår som ska läka ifrån botten och upp, ofta infekterade sår som inte kan resutureras
Operationssår som börjar vätska rikligt, tecken på sårruptur (följ Albumin/s)
Buksnitt (tarmop)
Pilonidalcystor
Abscesser (mjölkgång, bröstböld)
Bröstoperationer (hematom, serom)
Infektioner
Tvätta rent såret, spola, skölj med NaCl eller tvål och vatten
Förbandsrekommendationer



AQUACEL och AQUACEL Extra
Allevyn Plus Cavity
Mesorb




Fyll sårhålan men packa ej såret för hårt – ”fluffigt”
Tänk på lukt, färg och sekretion
Dokumentera med foto, rita, mät
Kontinuitet viktig
Viktigt med rätt förband, smärtfritt för patienten, så få omläggningar som möjligt, läka ostört i
en fuktig, kroppstempererad miljö = god sårbehandling.
Den kirurgiska tekniken där man eftersträvar att åstadkomma en minimal vävnadsskada är av
stor betydelse för sårläkningen.
Infektionsprofylax, god nutrition, vitaminer och mineraler, god metabol kontroll, adekvat
blodförsörjning och syresättning är andra viktiga faktorer för att främja komplikationsfri
sårläkning.
Sist men inte minst påverkas sårläkningen gynnsamt av god sårvård, där såret får läka i fuktig,
kroppstempererad miljö.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
22
Senast reviderad 2015-08-04
Undertrycksbehandling (VAC)
Undertrycksbehandling erbjuder en aktiv icke-kirurgisk behandling med hjälp av undertryck i
sårhålan. Den reducerar ödem och ökar blodcirkulationen, reducerar mängden patogena
bakterier och ger en skyddad och fuktig läkningsmiljö. Undertrycksterapi ökar också
överlevnaden och främjar inläkningen av transplantat. Sårsekret samlas upp i en engångsbehållare.
Tre system är upphandlade Avance från Mölnlycke, V.A.C. Therapy från KCI Medical AB
och PICO engångssystem från Smith & Nephew.
Undertrycksbehandling är alltid en läkarordination. Utvärderas alltid efter 14 dagar!
Indikationer
Svårläkta sår(t.ex. diabetes eller trycksår)
 Akuta/traumatiska sår
 Subakuta /rupturerade sår
 Brännskador
 Lambåer
 Delhudstransplantation
 Öppen buk
Kontraindikationer




Malignitet i såret
Nekrotisk vävnad med sårskorpa
Obehandlad osteomyelit
Blottade kärl och organ bör specialförband användas.
Var uppmärksammad på:



Strålbehandlade och suturerade kärl
Patienter på antikoagulantia
Tarmfistlar.
Innan start av undertrycksbehandling:




Se till att patienten/sår är lämplig för denna behandling.
Rätt diagnos och bakomliggande orsaker har åtgärdats.
Eventuell revidering.
Välj rätt indikationsspecifika förband.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
23
Senast reviderad 2015-08-04
Planera i god tid:






Finns lämplig pump, förband och canister/behållare.
Väska och pump följs alltid åt.
Kontakta distriktssköterska i kommunen eller på vårdcentral för handhavande och hjälp
med omläggningen. Möjlighet skall ges till undervisning på vårdenheten innan patienten
skrivs ut till hemmet.
Efter 14 dagar bör ställningstagande ske om önskad effekt av behandlingen uppnåtts.
Om så ej är fallet, avslutas behandlingen.
Patientinformation finns på leverantörens hemsida.
Vid problem med pump etc. under tider kontakta journummer: KCI 08-544 996 90,
Smith&Nephew 031-7465800 och Mölnlycke 031-7223000
Omläggningsrutiner se VAC applikationsguide och V.A.C.® Terapi – lathund.
Larm information
Systemets larm kommer att starta vid följande tillfällen:
 Behållaren är full – detta larm kommer att höras om behållaren är full eller om slangen har
trasslat in sig eller blockeras. Byt behållaren om den är full.
 Det finns ett läckage – du kan höra ett visslande ljud som indikerar att luft kommer in i
sårfilmen. Oftast är läckaget runt slangen. Reparera läckaget på sårfilmen genom att
använda en ny del av sårfilmen.
 Batteriet är nästan slut/helt slut – ladda batteriet genom att ansluta batteriet till nätuttaget.
 Terapin är inte aktiverad tryck på terapins på/av knapp. Strömmen är på men inte terapin.
Om följande punkter är kontrollerade och det fortfarande inte fungerar ta bort vacuumförbandet och gör en ny omläggning. Observera att förbandet måste bytas inom två
timmar. Om ingen kan göra vacuumomläggningen gör en traditionell omläggning med
lämpligt förband.
PICO allt i ett engångssystem för sårbehandling för negativt tryck
Pico består av en liten bärbar pump som kan användas upp till sju dagar. Den håller ett tryck
på 80 mm Hg är liten att den kan bäras i fickan. Förbandet ger ett negativt tryck över hela
sårbädden och tar bort sårväskan från såret genom absorption och avdunstning. I varje
förpackning finns två förband, fixeringsremsor, pump och batterier. Förband kan bytas två
gånger på sju dagar om behov finns. Förbandet har ett kontaktlager av silikon som är
skonsamt mot huden.
Indikationer:





Ytliga sår < 1 cm
Akuta
Kroniska
Hudtransplantat
Incisioner
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
24
Senast reviderad 2015-08-04
Omläggningsrutin









Välj det förband som när det appliceras täcker såret och samtidigt håller portanslutningen
borta från såret.
Rengör såret efter de kliniska riktlinjer som finns för sårbehandling
Avlägsna skyddsfilmen och applicera över såret, se till att det inte blir några veck.
Anslut förbandet slang till pumpen och vrid för att låsa kopplingen
Tryck på den orange knappen för att starta behandlingen, den gröna lampan börjar
blinka(systemet fungerar korrekt) det kan ta upp till 30 sekunder att upprätta undertrycket.
När undertryck har upprättas, sätt fast fästremsorna på förbandets fyra sidor.
Byt förbandet vid behov under sju dagars period (pumpens livslängd). Använd det extra
medföljande förbanden i förpackningen.
Förbandet byts när det finns risk för att sårvätskan går över porthålet se bild i bipacksedel.
Pumpen upphör automatsikt att fungera efter sju dagar användning.
Om larm, se bipacksedel.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
25
Senast reviderad 2015-08-04
Specialprodukter
Broschyrer
Mepilex klippguide
Sorbact guide
Prontosan Sårspollösning + Sår Gel, broschyr
No sting skinprep
För att skydda röd, irriterad hud eller i profylaktiskt syfte skydda frisk hud från kroppsvätskor och även förebygga hudstripping eller maceration runt sår, uppnås ett effektivt och
bra behandlingsresultat.
Iodosorb
Till infekterade sår (bl.a. Pseudomonas).
 Apoteksvara.
 Läkarordination.
Kaliumpermanganat
Lösning 300 ml flaska. Finns med styrkor 0,1 % och 3 %.
Uttorkande, antibakteriell, upplevs ofta även lindra klåda.
 Apoteksvara.
 Läkarordination.
Hållbarhet
6 månader.
Vid vätskande eller infekterade hudförändringar (som eksem) på bål, extremiteter, men EJ i
ansiktet.


Kalibad ca 20 minuter - Bereds med 3 % kaliumpermanganatlösning.
Ta 15 ml till 15 l vatten för fotbad, handbad.
Ta 100 ml till 100 l vatten för ett helkroppsbad.
Kalibad görs dagligen 1, 2 eller 3 dagar i rad vid infekterat, ilsket vätskande eksem,
liksom vid infekterade fot- och bensår. Om badet upplevs svida, så halvera mängden
tillsatt kaliumpermanganat.
Ibland behövs kalibad 1-2 gånger i veckan som underhållsbehandling för att motverka
bakterietillväxt och återkommande infektion i bensår.
Ibland brukas av praktiska skäl kaliomslag i stället. Kompresser fuktade med 0,1 %
kaliumpermanganatlösning. Får ligga på drabbad hud i 20 minuter.
Obs! Kaliumpermanganat ger brun missfärgning av hud och naglar. Detta försvinner – nöts
bort – inom några dagar upp till en vecka. Bruna naglar kan undvikas genom att smörja vitt
vaselin som skydd på naglarna eller att använda nagellack. Även vita emalj och porslin
brunfärgas, såsom ett badkar. Kan tvättas rent med Ajax.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
26
Senast reviderad 2015-08-04
Lapispenna eller Dermovatsalva
Till hypergranulerade sår.
 Apoteksvara.
 Läkarordination.
Mepiform
Används för att minska kelloidbildning (kraftig ärrbildning)
 Mepiform eller Mepitac, produktinformation.
Morfingel
Lokalbehandling för smärtsamma sår.
 Apoteksvara.
 Ex Tempore: Morfin 1mg/ml + IntraSite Gel.
 Tubstorlek 24 ml el 48 ml, hållbart i 7 dagar.
 Läkarordination.
 Namn och personnummer på rekvisitionen.
Prontosan

Prontosan Sårspollösning + Sår Gel, broschyr
Ättiksyra 5 mg/ml lösning
Omslag till infekterade sår (när Pseudomonas finns i såret - grön-blå färg).
 Apoteksvara.
 Läkarordination.
 Fukta kompresser eller Allevyn Plus Cavity med ättikssyrelösning.
 Täck med Solvaline eller Mesorb.
Omslag



15 min.
Varje dag eller 2-3 ggr per vecka i tre veckor.
Ny behandling vid tecken på infektion.
Spädning
En (1) del ättiksyra 5 mg/ml och en (1) del kranvatten eller natriumklorid vid icke godkänt
kranvatten (t.ex. egen brunn). Om patienten besväras av svår sveda vid omslaget kan i stället
tas en (1) del ättika och 2-3 delar vatten, för ett svagare omslag.
Hållbarhet
Öppnad flaska hållbar i 7 dagar.
Sårbehandling praktisk handbok.doc
LANDSTINGET I VÄRMLAND
27
Senast reviderad 2015-08-04
Bilaga 2 - Modifierad Nortonskala
Sårbehandling praktisk handbok.doc