trygga och säkra korsningspunkter mellan fotgängare och cyklister

TRYGGA OCH SÄKRA
KORSNINGSPUNKTER MELLAN
FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER
© Trivector
Annika Nilsson,
Trivector Traffic AB
DEFINITION AV KORSNINGSPUNKT
Platser där fotgängare och cyklister korsar
varandras vägar på gc-ytor, t ex vid gc-tunnlar, vid
hållplatser, vid väntutrymmen vid gc-passager,
trafiksignaler etc
© Trivector

2
BAKGRUND
Konflikter mellan fotgängare och cyklister
‒ Säkerhet
‒ Trygghet
‒ Framkomlighet
Resor till/från/inom Stockholm
29%
0%
20%
Till fots
Källa: Stockholm stad (2012). Cykelplan
5%
34%
40%
Cykel
31%
60%
Kollektivtrafik
80%
Bil/Mc/moped
1%
100%
Annat
Källa: RVU Sverige 2011/2012
3
© Trivector

PROJEKTUPPLÄGG

Etapp 1: Förstudie och omvärldsanalys
‒ Litteraturgenomgång
‒ STRADA-analys
‒ Analys av utformningsprinciper
Etapp 2: Fördjupad studie av Stockholm
‒
‒
‒
‒

Analys av allmänhetens och intresseföreningars synpunkter
Observationer på problemplatser
Fältstudier på demonstrationsplatser
Slutsatser om lämpliga utformningsprinciper och åtgärder
Etapp 3: Förankring i ett nationellt perspektiv
‒ Inklusive referensgrupp
© Trivector

4
RESULTAT STRADA-ANALYS


Cyklist
35%
Olyckor mellan fotgängare och cyklister står för 1%
av de skadade fotgängarna respektive cyklisterna
Ca hälften av olyckorna sker på gång- och
cykelbana/väg, oklar andel pga korsningspunkter
Flest fotgängare skadas, men (fler) cyklister
drabbas av allvarligare skador
Fotgängare
65%
Invalidrisk 1%
Invalidrisk 5%
Invalidrisk 10%
Fotgängare
64 (12 %)
24 (4 %)
8 (1 %)
70 (21 %)
29 (9 %)
12 (4 %)
(547 skadade)
Cyklister
(328 skadade)
© Trivector

Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013
5
DE SKADADES ÅLDER OCH KÖN
62 % av de
skadade
cyklisterna är
män
Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013
6
© Trivector
67 % av de
skadade
fotgängarna
är kvinnor
FÖRDELNING ÖVER ÅRET
© Trivector
Störst problem under maj-september, men ett
ökande problem även under början av vintern
Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013
7

Främst längs
huvudgator

Koncentrationer vid
bl a Slussen och
Gamla stan

Platserna stämmer
väl överens med
platser med många
inkomna synpunkter
© Trivector
RESULTAT STRADA-ANALYS STOCKHOLM
Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013
8
10 OBSERVERADE PROBLEMPLATSER
Tegelbacken
Strömbron/
Strömgatan
Norr Mälarstrand
Hantverkargatan
vid Stadshuset
Solna C
Munkbroleden vid
T-Gamla stan
Munkbroleden vid
Kornhamnstorg
Södertäljevägen
vid Marievik
Ringvägen
vid Skanstull
Egenskaper:
• Höga gc-flöden (60-1700/timme)
• Variation avseende lutning, utformning,
reglering, korsningstyp, cykelbanetyp mm
© Trivector
Mikrofonvägen
vid tpl Västberga
SLUTSATSER FRÅN OBSERVATIONSSTUDIER
VID PROBLEMPLATSER
Oftast en grupp som dominerar platsen och samspelar i
mindre utsträckning, flöde tycks ha avgörande betydelse
‒
‒
Vid stora flöden av cyklister och fotgängare uppstår klungor med
negativ inverkan på uppmärksamhet och samspel, de som är längre
bak i klungan är mindre uppmärksamma och följer efter dem i täten
Under rusningstrafik kan fotgängare få problem med framkomlighet

Backar och dålig sikt försämrar cyklisters uppmärksamhet,
medan busshållplatser och dubbelriktade cykelbanor försämrar
fotgängares uppmärksamhet

Utformningen bör uppmärksamma och skapa förståelse för
korsningspunkten (sikt, belysning, markering, skyltning)
‒
Och möjliggöra önskvärt beteende (utrymme)
© Trivector

10
DEMONSTRATIONSPLATSER FÖR FÖREEFTERSTUDIER
Tegelbacken
Skeppsbron
Hantverkargatan
vid Stadshuset
Metod för fältstudie:
- Flödesräkning
- Beteendestudier
- Intervju-/enkätstudie
Munkbroleden vid
Kornhamnstorg
Ringvägen
vid Skanstull
© Trivector
Munkbroleden vid
T-Gamla stan
RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER
FÖRE ÅTGÄRD ̶ UPPMÄRKSAMHET
Andel ouppmärksamma (oavsett interaktion)
cyklister
fotgängare
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Plats
Munkbroleden
Typ
Korsning
Flöde/h
Andel cyklister
1728
56%
Stadshuset
Skeppsbron
Skanstull
Gamla stan Tegelbacken Stadshuset
Skeppsbron
Skanstull
Korsning
Hållplats
Hållplats
Korsning
1376
1232
79%
72%
Dubbelriktad cykelbana
Hållplats
852
76%
MEDEL
1140
952
93%
18%
Enkelriktad cykelbana
© Trivector
Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken
12
RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER
FÖRE ÅTGÄRD ̶ SAMSPEL
Andel som samspelar av dem i interaktion
cyklister
fotgängare
100%
80%
60%
40%
20%
0%
Plats
Gamla stan
Munkbroleden Gamla stan
Tegelbacken
Stadshuset
Skeppsbron
Skanstull
Tegelbacken
Stadshuset
Skeppsbron
Skanstull
Typ
Korsning
Hållplats
Korsning
Hållplats
Korsning
Hållplats
Flöde/h
1728
1376
1232
852
1140
952
Andel cyklister
56%
79%
72%
Dubbelriktad cykelbana
76%
MEDEL
93%
18%
Enkelriktad cykelbana
© Trivector
Munkbroleden
13
RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD

Majoriteten tycker det är otydligt vad som gäller
UPPFATTAR DU DET SOM TYDLIGT VEM
SOM SKA SLÄPPA FÖRBI VEM?
Mycket tydligt
CYK L I S T
FO T G Ä NG A RE
9%
26%
Mindre tydligt
43%
Inte alls tydligt
40%
32%
38%
Knappt hälften uppger att den andra gruppen ska
lämna företräde, ca 15 % anger att de ska samspela
© Trivector

9%
Tydligt
14
RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD

Fotgängare känner sig mera otrygga än cyklister
KÄNNER DU DIG OTRYGG/OSÄKER VID
KORSNINGEN?
nej
CYKLI S T
FO TG ÄNG ARE
mycket
66%
44%
29%
44%
6%
12%
Fotgängare upplever i mindre grad att cyklister visar
dem hänsyn än vice versa
© Trivector

delvis
15
ÅTGÄRDER I DEMONSTRATIONSLATSER

Generella åtgärder
‒ Övergångställe, korrekt skyltat
‒ Vita kupolplattor på ömse sidor om övergångsstället
‒ Cykelsymboler med riktningspilar
Åtgärder på vissa platser
‒ Vit heldragen linje mellan gång- och cykelyta
‒ Röd asfalt
‒ Bullerräfflor
© Trivector

16
© Trivector
EXEMPEL: SKANSTULL
Vid busshållplatsen: Vita
plattor på ömse sidor
cykelbanan. Ingen markering
för övergångsställe.
Vit linje mellan
cykelbana och yta för
fotgängare
Markering för
övergångställe
Röd asfalt på sträcka,
start cirka 3m innan
övergångsstället, avslut
ca 3 m efter
busshållplats
Nymålade cykelsymboler på båda
sidor om övergångsstället
Skylt B3, tillfällig
anordning om
permanent ej möjlig
© Trivector
Vita kupolplattor på ömse
sidor om övergångsstället
EXEMPEL PÅ FRÅGOR ATT STUDERA
Om man jämför platsen före och efter åtgärd:
 Samlas fotgängare till huvudsaklig korsningspunkt i
högre grad?
 Är fotgängare och cyklister mer uppmärksamma på
korsningspunkten?
 Samspelar fotgängare och cyklister i högre grad?
 Känner sig fotgängare tryggare?
Efterstudier pågår, resultat klara efter sommaren!
© Trivector

19
TACK!
© Trivector
Annika Nilsson
annika.nilsson@trivector.se
20