Accounting update Juni 2015
Accounting Update #38 Juni 2015 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja Kära läsare! Innehållsförteckning Det är i skrivande stund endast ett par dagar kvar till midsommar! Innan vi slår ihop böckerna inför sommar och semester vill vi uppdatera er på vad som händer inom redovisning och finansiell rapportering. IASB föreslår en senareläggning av IFRS 15 till 2018! 2 Ny leasingstandard snart klar! 2 Negativa räntor i Sverige – innebörd och effekter på redovisningen 3 Säkringsredovisning i K2-Årsredovisning i mindre aktiebolag 4 Ny lagrådsremiss 5 Få har förhoppningsvis missat att ikraftträdandet av den nya standarden för intäktsredovisning, IFRS 15, sannolikt kommer att senareläggas med ett år. I vår artikel beskriver vi varför vi befinner oss i denna situation. Det projekt som har pågått jämsides med IFRS 15, arbetet med en ny leasingstandard, börjar lida mot sitt slut. Under hösten förväntas en slutlig standard publiceras. Frågan är dock från och med när den ska börja tillämpas?! Läs mer i vår uppdatering om leasingprojektet. Sverige har i dagsläget en relativt unik situation vad gäller ränteläget. Vi har för första gången en styrränta under noll d.v.s. en negativ ränta! Hur redovisar man en sådan? I vår artikel diskuterar vi de redovisningsmässiga konsekvenserna av negativ ränta. De företag som har börjat tillämpa BFNs nya regelverk K2 har under en period debatterat huruvida det är möjligt att säkringsredovisa enligt detta regelverk eller inte. Läs mer om detta i vår artikel. Precis innan sommaren publicerades en lagrådsremiss om tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin. Läs mer om vad denna inebär i vår artikel. Sid Kommande seminarier och utbildningar 1-dagskurs K3 - erfarenheter • Malmö 17 september • Stockholm 24 september • Stockholm 22 oktober IFRS Update • Stockholm 17 november För tid, plats och anmälan - se PwCs hemsida (PwC Academy) eller kontakta Maria Olsson maria.e.olsson@se.pwc.com Med tillönskan om en solig och skön sommar! Stockholm den 15 juni 2015 Mikael Scheja Ansvarig utgivare mikael.scheja@se.pwc.com www.pwc.com/se Ulrika Anjou Redaktör ulrika.anjou@se.pwc.com Sid 1 Accounting update Juni 2015 Accounting Update Juni 2015 #38 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja IASB föreslår en senareläggning av IFRS 15 till 2018! Den 28 april beslutade IASB preliminärt att senarelägga införandet av IFRS 15 med ett år, till 2018. Det var en överväldigande majoritet av ledamöterna i IASB som röstade för denna senareläggning. IASB har därför publicerat ett ändringsförslag av IFRS 15 med den föreslagna senareläggningen av ikraftträdandetidpunkten. Remissperioden är relativt kort och avslutas den 3 juli. Härefter fattar IASB slutligt beslut i frågan. Det finns i dagsläget ingen anledning att förvänta sig annat än att den föreslagna tidpunkten kommer att antas. Ett beslut om ny ikraftträdandetidpunkt hindrar dock inte företag från att frivilligt tillämpa standarden tidigare. Anledningarna till att IFRS 15 revideras och ikraftträdandet senareläggs IASBs preliminära beslut ska ses i ljuset av att FASB i april fattade ett preliminärt beslut att senarelägga den amerikanska motsvarigheten till IFRS 15 med ett år, till 2018. Det är vidare så att IASBs och FASBs tillsatta implementeringsgrupp för IFRS 15, ”The Transition Resource Group” (TRG), har behandlat ett fyrtiotal implementeringsfrågor under året av vilka ett mindre antal har föranlett de bägge styrelserna att föreslå mindre ändringar och förtydliganden av standarden. IASB kommer således att ge ut ett ändringsförslag av IFRS 15, med förtydliganden av vissa principer samt fler illustrativa exempel. Skjut inte upp implementeringsarbetet! Senareläggningen av ikraftträdandet bör inte föranleda att något företag skjuter på sitt arbete med implementering av standarden, snarare tvärtom. Att FASB beslutat om en förskjutning av ikraftträdandetidpunkten och att IASB gör detsamma, ska nog bara tolkas som att erfarenheten hos de amerikanska företag som varit tidigt ute med analys och implementering av standarden, visat på att mer tid behövs för att hinna i mål med arbetet. Då har ändå de amerikanska företagen inlett sitt arbete under hösten 2014. Ulrika Anjou 010-213 36 21 ulrika.anjou@se.pwc.com Ny leasingstandard snart klar! Processen med att färdigställa den leasingstandarden börjar lida mot sitt slut. IASB FASB har nu så gott som finaliserat standarden samtliga utestående frågeställningar av vikt hanterade. Den slutliga standarden förväntas publicerad under sista kvartalet 2015. nya och och är bli Ikraftträdandetidpunkt är ännu inte kommunicerad, men vi förväntar oss att de nya leasingreglerna i tidigaste fall ska börja tillämpas under 2018. Mer sannolikt är dock att 2019 blir året då standarden träder ikraft. Mycket översiktligt kan sägas att den nya standarden innebär att operationella leasingavtal ska redovisas i balansräkningen på i stort sätt samma vis som finansiella leasingavtal redovisas idag. Tanken bakom detta ställningstagande är att även operationella leasingavtal innebär ett betalningsåtagande (det vill säga en skuld), samt att en tillgång finns i verksamheten. Vissa undantag ges för redovisning hos leasetagaren av leasingavtal som understiger 12 månader och tillgångar till mindre belopp (t.ex. datorer och kontorsmöbler). Den nya leasingstandarden aktualiserar även en distinktion mellan leasing- och serviceavtal, detta eftersom redovisningen i framtiden blir olika beroende på om ett avtal klassificeras som köp av tjänster eller hyra av en tillgång (vilket inte är fallet idag för operationell leasing- och tjänsteavtal). Peter Almgren 010-212 53 53 peter.almgren@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid 2 Accounting update Juni 2015 Accounting Update Juni 2015 #38 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja Redovisningsfrågor som aktualiseras Negativa räntor i Sverige – innebörd och effekter på redovisningen Vi befinner oss i en unik situation i Sverige. I februari i år, 2015, sänkte Riksbanken reporäntan1 till -0,1% och det är första gången i Sveriges historia som vi har en negativ ränta. Denna sänkning av räntan ledde i sin tur till att de svenska bankernas korta ränta, stibor 3 mån, blev negativ i februari 2015 (se tabell 1 nedan för ränteutvecklingen av stibor 3 mån hittills under 2015). Det är inte bara Sverige som har negativ ränta utan även länder som Danmark och Schweiz har liknande situation. Vi ser även att Euribor-räntan är på väg att bli negativ. I denna artikel beskriver vi innebörden av negativ ränta ur ett redovisningsmässigt perspektiv samt lyfter några frågeställningar som aktualiseras i och med detta. Frågeställningarna som uppkommer är lika aktuella för såväl företag som tillämpar K3 som de som tillämpar IFRS. Tabell 1; Stibor 3 mån under 2015 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% 2014-12-30 -0,1% 2015-02-13 2015-03-27 2015-05-13 -0,2% -0,3% Innebörd av negativ ränta I teorin innebär en negativ ränta att man erhåller ränta i stället för att betala ränta när man lånar pengar. I de flesta traditionella låneavtal finns dock någon form av räntegolv som innebär att trots att räntan går under noll, dvs. är negativ, så erhåller låntagaren ingen ränta utan räntan kan i praktiken endast gå ner till noll. Det kan dock finnas situationer när ett sådant räntegolv inte finns, t.ex. i vissa placeringar. För den som placerat pengar kan detta innebära att man får betala en ränta i stället för att erhålla en ränta. 1 Reporänta är den ränta som banker kan låna eller placera till i Riksbanken, mot säkerhet i form av värdepapper. Förändringar i reporäntan får direkt effekt på marknadsräntorna och därför kallas den ofta styrränta. I Sverige är också Riksbankens inlåningsränta och utlåningsränta knutna till reporäntan. www.pwc.com/se Sid 3 Klassificering i resultaträkningen En redovisningsfråga som uppkommer i och med förekomsten av negativ ränta är hur redovisaren hanterar den räntekostnad som uppkommer på en placering där avkastningen är negativ, dvs. i stället för att erhålla en räntebetalning så får man betala. Frågan avser var i resultaträkningen denna kostnad ska redovisas. Detta var en fråga som ställdes till IFRIC (IFRS Interpretation Committee) men som den valde att inte ta upp för diskussion. Däremot hänvisade IFRIC till IAS 18, som behandlar redovisning av intäkter, och konstaterade att en negativ ränta innebär ett utflöde av ekonomiska fördelar och därför inte möter definitionen på en intäkt. En sådan utgift bör istället för att redovisas som negativ intäkt därför redovisas på lämplig kostnadsrad i resultaträkningen. Samma tolkning borde vara rimlig enligt K3, då intäktsredovisningen bygger på samma grunder som IAS 18. Säkringsredovisning – Om ett lån med rörlig ränta innehåller ett räntegolv, som beskrivs ovan, så att räntan på lånet i praktiken inte kan gå under noll så kommer ett bolag inte behöva betala någon ränta för att låna pengar men de kommer inte heller erhålla några pengar. Om man bara har lånet så skapar detta inga problem. Däremot är situationen annorlunda om bolaget har en ränteswap kopplat till detta lån och tillämpar reglerna för säkringsredovisning. Detta kan illustreras med ett exempel; Bolag A har ett lån med rörlig ränta, Stibor 3 mån (vi bortser från kreditmarginal i exemplet). I låneavtalet finns ett villkor inskrivet som innebär att den rörliga räntan aldrig kan gå under noll. Bolaget har också en ränteswap som byter den rörliga räntan till en fast ränta. Denna swap tecknades för att ta bort osäkerheten i räntebetalningarna kopplade till lånet. Om man ser på lån och swap tillsammans så har Bolag A i praktiken omvandlat sitt lån med rörlig ränta till ett lån med fast ränta, åtminstone så länge den rörliga räntan är positiv. Vad händer då om den rörliga räntan blir negativ och motsvarande villkor att den rörliga räntan inte kan gå under noll saknas i ränteswapen? Om Bolag A tillämpar de grundläggande redovisningsreglerna så uppstår inget problem för då redovisas lån och swap som två separata avtal. Om Bolag A däremot valt att tillämpa säkringsredovisning så uppstår ett problem med effektiviteten, detta oavsett om det valt att tillämpa K3 eller IFRS. För att förklara problemet kan man utgå från kassaflödena på lånet och Accounting update Juni 2015 Accounting Update #38 Juni 2015 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja swapet. Om villkoren för den rörliga räntan i lånet exakt matchar villkoren för den rörliga räntan i swapen så kommer den fasta ränta som betalas i swapen att bli bolagets kassaflöde och räntekostnad i resultaträkningen i varje period. Om lånet däremot innehåller ett golv som gör att räntan aldrig i praktiken kan bli negativ (dvs. Bolag A erhåller inte ränta för att låna pengar), men motsvarande räntegolv saknas i swapen så kommer swapen att ha två ”ben” som innebär betalning. Med detta menas att i stället för att erhålla rörlig ränta och betala fast ränta i swapen så kommer Bolag A betala såväl rörlig ränta (pga. negativ ränta) som fast ränta. Bolag A uppnår således inte en fast ränta i vare sig utbetalning eller i räntekostnad. Hur detta ska hanteras diskuteras för närvarande runt om i världen. Eftersom negativ ränta är en helt ny förutsättning finns det inga tidigare tolkningar att luta sig mot. Vi vill dock med denna artikel lyfta frågeställningen och skapa en medvetenhet om att bolag som, enligt IFRS eller K3, tillämpar säkringsredovisning för ränterisk bör analysera vilka villkor man har i låneoch swapavtalen (dvs. finns det räntegolv) och fundera på om villkoren kan få någon effekt på mätning eller bedömning av effektiviteten. Om en säkringsrelation inte bedöms vara effektiv ska nämligen det verkliga värdet av derivatet enligt IFRS redovisas i balansräkningen med värdeförändring i resultaträkningen. Vid en tillämpning av K3 i motsvarande situation ska derivatet redovisas enligt LVP (lägsta värdets princip). Säkringsredovisning i K2Årsredovisning i mindre aktiebolag Det har under en tid debatterats vad som gäller avseende säkringsredovisning i K2 eftersom K2 innehållermycket begränsade regler avseende säkringsredovisning. Den som är insatt i K2 kan dock notera att det finns ett begränsat antal områden i regelverket där säkringsredovisning eller närliggande frågor faktiskt regleras. Nedan återger vi först vilka dessa områden är för att därefter diskutera de frågeställningar som detta ger upphov till. Fordringar och skulder i utländsk valuta/ valutaterminer • Punkterna 11.7, 13.5, 17.8 och 16.5; Om värdet på fordringar eller skulder i utländsk valuta säkras med en valutatermin ska fordran eller skulden inte värderas till balansdagens kurs, enligt huvudregel i K2, utan värderingen ska ske till terminskursen. Värdeförändringar på terminskontraktet redovisas inte separat. För valutaterminskontrakt som inte säkrar en balanspost ska avsättning ske om kontraktets värde på balansdagen är negativt. Pensionsåtagande • Punkt 16.15; Ett åtagande om pension som uteslutande är beroende av värdet på en av företaget ägd tillgång, ska tas upp till tillgångens redovisade värde även om det verkliga värdet är högre. Värdepappersportfölj • Sofia Sköld 010-213 38 65 sofia.skold@se.pwc.com Punkt 11.2 och 11.5; Flera olika finansiella instrument som ingår i en värdepappersportfölj behöver inte redovisas enligt lägsta värdets princip post-för-post, utan orealiserade vinster och förluster kan kvittas mot varandra genom en kollektiv värdering. Redovisning av en eller flera transaktioner tillsammans • Per-Ove Zetterlund 010-213 32 97 per-ove.zetterlund@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid 4 Ett område som har varit föremål för stor debatt är innebörden av punkt 2.6, d.v.s. avsnittet ”Grundläggande principeren eller flera transaktioner” i K2. Punkt 2.6 lyder: Accounting update Juni 2015 Accounting Update #38 Juni 2015 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja ”Varje transaktion ska normalt redovisas för sig. En transaktion ska redovisas i delar om det är nödvändigt för att rätt återge den ekonomiska innebörden. Flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars.” Vad innebär då ovanstående i exempelvis ett sammanhang där företaget använder sig av ett derivat för att neutralisera en risk som finns i en annan balanspost? Normalt ska alltså varje enskild transaktion redovisas för sig, men punkt 2.6 innebär en öppning för att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars. I säkringsrelationer är det vedertaget att man måste se de olika posterna tillsammans för att den ekonomiska innebörden ska kunna förstås. Innebär detta att man i vårt exempel kvalificerar för att redovisa derivatet och dess underliggande post tillsammans med stöd av punkt 2.6? En part som har debatterat innebörden av punkt 2.6 vad gäller säkringsförhållanden är SRF (Sveriges Redovisningskonsulters Förbund). SRF har tillställt BFN ett brev där denna frågeställning lyfts fram. BFN anger i sitt svar att det i K2 inte är tillåtet med säkringsredovisning för säkringsförhållanden utöver det som anges i p. 11.7, 13.5 och 17.8, dvs. valuta på befintliga fordringar och skulder. BFN poängterar i sitt svar att vid tillämpning av K2 ska beaktas att K2 är ett förenklingsregelverk vilket bl a innebär att det innehåller färre valmöjligheter än exempelvis ett regelverk som K3. BFN lämnade dock inga ytterligare kommentarer kring hur punkten 2.6 ska tolkas i sammanhanget. Sammanfattningsvis kan sägas att innebörden och tillämpningen av punkt 2.6 i samband med vissa säkringstransaktioner inte är glasklar. Vi kan därför förvänta oss en fortsatt debatt i frågan allteftersom tillämpningen av det nya K2-regelverket fortgår. Anna Lööw 010-213 38 82 anna.loow@se.pwc.com Ny lagrådsremiss Den 21 maj överlämnade regeringen lagrådsremissen avseende ”Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin” till Lagrådet. PwC har skrivit om den utredningen i ett tidigare nummer av Accounting Update (se Accounting Update #34 från juni 2014). Jämfört med utredningen, innebär lagrådsremissen främst förändring med avseende på att nuvarande ordning med större och mindre företag föreslås kvarstå. Det innebär att utredningens förslag på 4 kategorier av företag inte längre föreslås. Gränsvärdena för vad som är ett större företag föreslås vara kvar på den nivå som finns i gällande Årsredovisningslag, d v s mer än 50 i medelantal anställda, mer än MSEK 40 i balansomslutning samt mer än MSEK 80 i nettoomsättning. Liksom i den ursprungliga utredningen föreslås i lagrådsremissen införandet av en utvecklingsfond. Utvecklingsfonden innebär att för företag som aktiverar utvecklingskostnader, ska även motsvarande belopp föras till en fond i bundet eget kapital. Härigenom begränsar lagstiftaren företagens möjligheter att dela ut medel som uppkommit genom aktivering av egenutvecklade tillgångar. För mindre företag innebär lagrådsremissen även att ett flertal upplysningar inte längre behöver lämnas. Exempel på sådana upplysningar är: Johan Månsson 010-213 30 44 johan.maanson@se.pwc.com • • • • www.pwc.com/se Sid 5 Medelantalet anställda Uppgift om fördelning kvinnor/män Uppgift om fördelning kvinnor/män bland styrelse, VD och företagets ledning Löner och andra ersättningar Accounting update Juni 2015 Accounting Update Juni 2015 • #38 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja Sociala kostnader, med särskild uppgift om pensionskostnader I lagrådsremissen lämnas även förslag till en ny lag om rapportering av betalningar till myndigheter från större företag verksamma i utvinningsindustrin eller inom avverkning av naturskog. Den ökade öppenheten kring betalningarna ska bl.a. bidra till att motverka korruption. Företagen ska årligen rapportera betalningar som överstiger 860 000 kronor. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. Christian Stralström 010-213 38 54 christian.stralstroem@se.pwc.com www.pwc.com/se Sid 6 Accounting update Juni 2015 Accounting Update Juni 2015 #38 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja Ett urval av PricewaterhouseCoopers publikationer K3 i praktiken - andra upplagan Boken ger kompletterande vägledning i den praktiska tolkningen och tillämpningen av K3s regler och principer. Detta sker bl a med ett stort antal praktiska exempel. Strukturen i boken följer helt K3, vilket innebär att den är indelad i kapitel, rubriker och punkter som överensstämmer med K3. För att läsaren ska få en komplett bild av redovisning enligt K3 bör boken läsas tillsammans med det allmänna rådet. Boken riktar sig till alla som upprättar årsredovisning enligt K3 och alla som ska tolka och bedöma sådana redovisningar. Boken beställs från Studentlitteratur www.pwc.com/se Koncernredovisning 2014 - Exempel enligt IFRS Detta exempel är en svensk översättning och anpassning av det internationella exemplet Illustrative IFRS consolidated financial statements. Exemplet innehåller en koncernredovisning enligt IFRS m a p utformning och upplysningar. I exemplet har också beaktats sådana krav enligt svensk lag, god redovisningssed och börskrav som ställs på koncern-redovisningar som svenska företag upprättar enligt IFRS Publikationen kan laddas ner från vår hemsida Skriften behandlar inte upplysningskraven i detalj, dessa återfinns i IFRS disclosure checklist vilken har uppdaterats för att återspegla samtliga upplysningskrav i standarder och tolkningar per 31 december 2014. Manual of accounting – IFRS 2015 Kvalitet i delårsrapportering Guide till IFRS med omfattande praktiska instruktioner om hur finansiell information enligt IFRS ska upprättas. Inkluderar ett hundratal praktiska exempel och utdrag från bolagsrapporter samt ett exempel på koncernredovisning. Årets utgåva består av tre delar: • Manual of accounting – IFRS 2015 – volume 1 • Manual of accounting – IFRS 2015 . volume 2 • Illustrative IFRS consolidated financial statements for 2014 year end För mer information och beställning se vår hemsida Denna skrift har tagits fram för att diskutera frågeställningar om kvalitén i utformningen av en delårsrapport. En genomläsning av aktuella delårsrapporter visar att det finns några områden där relativt många bolag brister i informationsgivningen. Vi redogör för dess områden, samt exemplifierar kvalitetsfrågorna och tar även upp vad undersökningar säger om användares önskemål om innehållet i en delårsrapport. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Segmentrapportering enligt IFRS 8 IFRS 3 (Reviderad) Påverkan på resultat IFRS 8 Rörelsesegment anpassar identifiering och redovisning av rörelsesegment till den rapportering som ledningen använder internt för uppföljning av verksamheten. Denna broschyr förklarar de viktigaste kraven i standarden och tar upp vissa praktiska frågor som företag måste ta ställning till när standarden tillämpas för första gången. Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Beskriver nyheterna i IFRS 3 (Reviderad) Rörelseförvärv utifrån perspektivet "Viktiga frågor och svar för beslutsfattare". Beställs kostnadsfritt från Redovisningsspecialisterna Personalen i årsredovisningen Årsredovisningslagen Årsredovisningen brukar kallas företagets visitkort och är utan tvekan en av de viktigaste kommunikationsprodukterna. Hur de anställda beskrivs får därför betydelse för hur företaget uppfattas och bedöms. En av huvudpoängerna i denna skrift är att en hög grad av öppenhet gynnar företaget på lång sikt. Öppenhet kan exempelvis minska osäkerheten om företagets situation, vilket kapitalmarknad och andra intressenter brukar uppskatta. Skriften beställs från Studentlitteratur. En beskrivning av lagens bestämmelser och så som de tillämpas från och med 2012. Årsredovisningslagen har under de senaste åren varit föremål för ett antal större och mindre ändringar av olika karaktär. Flertalet ändringar har utgjorts av anpassningar till EU-rätten och av sådana ändringar som är avsedda att medföra förenklingar för företagen. Den ändring som sannolikt får störst genomslag är att gränsen mellan större och mindre företag har ändrats så att betydligt fler företag klassas som mindre. Därigenom kan fler företag tillämpa de lättnadsregler för mindre företag som lagen innehåller. Skriften beställs från Studentlitteratur. Sid 7 Accounting update Juni 2015 Accounting Update #38 Juni 2015 PwC 113 97 Stockholm Telefon 010-212 40 00 www.pwc.com/se Ansvarig utgivare: Mikael Scheja K2 – Årsredovisning i mindre företag – exemplet K2-Kemisten AB med vägledning och kommentarer (andra upplagan) Skriften innehåller ett exempel på hur årsredovisningen kan se ut för ett fiktivt aktiebolag som tillämpar K2reglerna. Den ger också en utförlig beskrivning av K2reglerna för aktiebolag och en redogörelse för skillnaderna mellan K2-reglerna för aktiebolag respektive ekonomiska föreningar. Skriften ger vägledning till den som ska upprätta en årsredovisning eller bedöma en årsredovisning som upprättas enligt K2-reglerna. Skriften beställs från Studentlitteratur. K3 för ideella föreningar, registrerade trossamfund och stiftelser Skriften innehåller PwCs tolkningar av K3:s regelverk baserat på våra omfattande erfarenheter och kunskaper om hur ideella organisationer fungerar i praktiken. Regelverket K3 är i första hand skrivet för aktiebolag men har ett tilläggskapitel för stiftelser och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund. Samtidigt gäller tillämpliga delar av det generella regelverket även för de ideella organisationerna. Hur dessa delar ska tolkas i praktiken är inte självklart och i skriften hjälper vi till med vägledning. Skriften laddas ner från PwCs hemsida. Accounting Consulting Services, ACS, är en grupp redovisningsspecialister inom PwC, specialiserade på finansiell rapportering. Vi hjälper alla företag med att förstå alla aspekter av redovisningsregelverken. Vi bevakar utvecklingen löpande, tar fram goda exempel och ger praktisk vägledning Kontaktinformation: Ansvarig för Accounting Consulting Services Tel. 010-213 30 38 mikael.scheja@se.pwc.com Tel. 010-213 30 44 Technical Directors Technical Partners Tel. 010-213 30 22 Tel. 010-213 30 42 christian.stralstroem@se.pwc.com olle.g.nilsson@se.pwc.com Tel. 010-213 38 54 Tel. 010-212 70 75 IFRS/Svensk redovisning Technical Directors per-ove.zetterlund@se.pwc.com katarina.lindgren@se.pwc.com ulrika.anjou@se.pwc.com sofia.skold@se.pwc.com Technical Partner johan.maansson@se.pwc.com IFRS: dennis.svensson@se.pwc.com claes.janzon@se.pwc.com Svensk redovisning: Tel. 010-213 32 97 Tel. 010-213 32 38 Tel. 010-213 36 21 Tel. 010-213 38 65 Konverteringar och implementeringar: lars-erik.persson@se.pwc.com Tel. 010-212 95 82 Marknadsnoteringar och prospektfrågor: johan.m.ericsson@se.pwc.com Tel. 010-213 30 37 För att prenumerera/avbeställa, sänd ett mejl till Maria Olsson. www.pwc.com/se Sid 8 Accounting update Juni 2015
© Copyright 2024