PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn 2015-03
PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn Revisionsrapport – Patientdelaktighet RS 2015-214 2015-03-03 § 47 Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patienternas delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Revisorernas sammanfattande bedömning är att arbetet i stort är ändamålsenligt. Revisorerna har delat upp bedömningen utifrån tre kontrollområden. För dessa görs följande bedömningar: Har beslutet uppfattats? Fullmäktiges beslut avseende utvecklingsområden för att uppnå delaktiga och nöjda patienter har uppfattats av verksamheterna. Däremot så har inte alla delar av handlingsplanerna implementerats. Innebörden – vad är det som ska uppnås? Det saknas en tydlig definition av begreppet delaktighet. Man har därför gjort egna tolkningar av innebörden som dock i stort överensstämmer med de konkretiserade utvecklingsområdena. Vilka åtgärder vidtas? En rad åtgärder har påbörjats utifrån fullmäktiges intentioner och framtagna handlingsplaner. Regionsstyrelsen BESLUTAR a t t beakta revisionsrapporten i det fortsatta arbetet. Regionstyrelsen tillstyrker Regionfullmäktige BESLUTA a t t lägga revisionsrapporten till handlingarna. Vid protokollet Peder Björn PROTOKOLLSUTDRAG Regionstyrelsen Peder Björn Justerat 2015-03-03 Marie Morell Rätt utdraget intygas /Maud Jonsson/ Margareta Fransson BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 1/3 Dnr: RS 2015-214 Regionstyrelsen Revisionsrapport – Patientdelaktighet Regionens revisorer har genomfört en granskning för att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patienternas delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Revisorernas sammanfattande bedömning är att arbetet i stort är ändamålsenligt. Revisorerna har delat upp bedömningen utifrån tre kontrollområden. För dessa görs följande bedömningar: Har beslutet uppfattats? • Fullmäktiges beslut avseende utvecklingsområden för att uppnå delaktiga och nöjda patienter har uppfattats av verksamheterna. Däremot sa har inte alla delar av handlingsplanerna implementerats. Innebörden – vad är det som ska uppnås? • Det saknas en tydlig definition av begreppet delaktighet. Man har därför gjort egna tolkningar av innebörden som dock i stort överensstämmer med de konkretiserade utvecklingsområdena. Vilka åtgärder vidtas? • En rad åtgärder har påbörjats utifrån fullmäktiges intentioner och framtagna handlingsplaner. Ledningsstabens bedömning Ledningsstaben stödjer revisorernas bedömning. Delaktighet som ett centralt mål har sedan flera år varit en viktig del i dåvarande landstingsdirektörens målbild. Målbilden, som successivt, utvecklats som följd av fullmäktiges strategiska beslut utgör en sammanfattning av regionens (dåvarande landstingets) vision och strategi och har fått stort genomslag i verksamheterna. Det har bedrivits ett visst arbete med att få fram en gemensam bild (definition) på innebörden i patientdelaktighet. Det har bl a skett via olika workshops. Detta arbete är ännu inte avslutat i den meningen att det finns en tydlig och allmänt känd definition. Delaktighet innefattar flera olika delar såsom patientens medverkan i utvecklingsarbete, patientutbildningar, ökade möjligheter för egenansvar för sin vård, möjlighet att ta del av sin journal via nätet, enkelt kunna kommunicera med vården via nätet, boka och avboka tider etc. Samtliga av de aktiviteter som nämns i revisionsrapporten är fortfarande aktuella och under utveckling. Exempel på aktuella aktiviteter är: BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Martin Magnusson 2015-02-16 • • • • • • • 2/3 Dnr: RS 2015-214 Välja i vården. Nya patientlagen ger ökade möjligheter till att fritt välja all form av öppenvård utan geografisk begränsning. Vidare ges ökade möjligheter till en ny oberoende medicinsk bedömning (second opinion). Regionen kommer nu att, i samverkan med övriga regioner/landsting, informera om vad nya patientlagen innebär till alla medborgare. Nytt informationsmaterial tas fram för skriftlig information. Möjlighet till vårdplan. Det pågår fortfarande ett sjukvårdsregionalt arbete med att utveckla användningen av vårdplaner i patientjournalen Cosmic. Detta arbete har gått trögt men har nu förnyad aktualitet då det är prioriterat i utvecklingen av cancersjukvården. Fast vårdkontakt vid behov. En ny regionövergripande riktlinje har helt nyligen publicerats som tydliggör patientens rätt till fast vårdkontakt. Arbetet med denna har krävt förändringar i Cosmic för att på ett standardiserat sätt dokumentera vem som är patientens fasta vårdkontakt eller vårdkontakter. Bra kommunikation med vården. Det finns en stor mängd bilagor till kallelser som skickas till patienterna för olika ändamål. Det har påbörjats en översyn av dessa med syfte att kunna skicka dessa som elektroniska brev vilket bl a kräver att det sker en ökad standardisering och att antalet begränsas. Patienten skall kunna göra ett stort antal tjänster via webben som till exempel, boka, avboka och omboka tid. Regionen har ett pågående projekt med syfte att stödja införandet av webbtidböcker. Projektet har tagit fram en standardiserad process för införande. Allt fler kliniker/vårdcentraler har börjat med webbtidbok men det finns fortfarande många enheter kvar som ännu inte startat. Projektet kommer att avslutas i december 2016 för att övergå till en förvaltningsfas vilken innefattar fortsatt stöd för införande. Läsa min egen journal. Regionen bedriver ett projekt med mål att under hösten 2015 införa journal via nätet. Det sker i enlighet med de nationella riktlinjer som tagits fram nationellt. Patienten skall få en läkemedelsberättelse. Regionen avslutade under 2014 ett omfattande projekt avseende införande av läkemedelsberättelser. Målet är att alla som behöver skall få en skriftlig läkemedelsberättelse vid utskrivning från slutenvården. I konceptet ingår även enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar. Cosmic har anpassats för att göra detta standardiserat och uppföljningsbart. Men oaktat de aktiviteter som genomförts och pågår samt att delaktighet är ett centralt strategiskt mål så behöver regionen fortsätta med att utveckla och pröva nya arbetsmetoder för att patienternas upplevelse av Delaktighet och nöjdhet skall förbättras. Resultaten i de nationella patientenkäterna visar att regionen (dåvarande landstinget) under 2014 låg ungefär som rikssnittet för delaktighet och helhetsintryck av vården för specialiserad öppen- och slutenvård, akutmottagningsverksamhet, sluten psykiatrisk vård men lägre än rikssnittet för öppen psykiatrisk vård och för primärvård. www.pwc.se Revisionsrapport Patientdelaktighet Eva Andlert Lars Högberg Eva Ogensjö Certifierade kommunala revisorer 10 april 2014 Landstinget i Östergötland Patientdelaktighet Innehållsförteckning 1. Sammanfattning ......................................................................... 1 2. Inledning .................................................................................... 2 2.1. Bakgrund ........................................................................................................ 2 2.2. Revisionsfråga ................................................................................................ 2 2.3. Avgränsning och metod .................................................................................. 3 3. Granskningsresultat ................................................................... 4 3.1. Har beslutet uppfattats? ................................................................................. 4 3.2. Innebörden – vad är det som ska uppnås? .................................................... 5 3.3. Vilka åtgärder vidtas? ..................................................................................... 7 PwC 1. Sammanfattning PwC har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av patientendelaktighet. Granskningen har avgränsats till professionen inom sjukhusvården vid fem kliniker. Genomgång har gjorts av relevanta styrdokument och intervjuer har genomförts. Antalet intervjuer har uppgått till 31 stycken vid 22 tillfällen. Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patientens delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Utifrån syftet ska följande revisionsfråga besvaras. Är landstingets arbete med att patienter ska bli mer delaktiga ändamålsenligt? Vi sammanfattande bedömning, utifrån de tre kontrollområdena och det urval – i huvudsak inom den mjuka sektorn - som gjorts i granskningen, är att landstingets arbete med att patienter ska bli mer delaktiga i stort är ändamålsenligt. Beslut har uppfattats, innebörden har tolkats och åtgärder vidtas. Detta låter sig dock inte styras av enbart styrdokument och regelverk utan är i hög grad beroende av de enskilda medarbetarnas medverkan. För underliggande kontrollområden gör vi följande bedömningar: Har beslutet uppfattats? De konkretiserade utvecklingsområdena för att uppnå fullmäktiges beslut om delaktiga och nöjda patienter har förankrats och uppfattats i verksamheterna. Syftet med att implementera den framtagna handlingsplanen i verksamheterna har inte uppnåtts (avsnitt 3.1). Innebörden – vad är det som ska uppnås? Det saknas en tydlig övergripande definition av begreppet delaktighet. Det behöver tolkas och tydliggöras vilken förändring fullmäktige vill uppnå genom utvecklingen av det strategiska målet från ”Nöjda patienter” till ”Delaktiga och nöjda patienter. De intervjuade har gjort egna tolkningar av innebörden som i stort överensstämmer med de konkretiserade utvecklingsområdena – patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet för patienten (avsnitt 3.2). Vilka åtgärder vidtas? Olika åtgärder vidtas på olika nivåer i organisationen som i stort överensstämmer med fullmäktiges intentioner för det strategiska målet ”Delaktiga och nöjda patienter” (avsnitt 3.3). 1 av 10 PwC 2. Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av patientdelaktighet. PwC har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Gunnar Asserhed och Jan Widmark, har följt granskningen. 2.1. Bakgrund Under senare år har frågor om patientens delaktighet och inflytande över sin egen vård fått en mer central roll i den sjukvårdspolitiska debatten. Såväl hälso- och sjukvårdslagen som patientsäkerhetslagen anger de legala förutsättningarna för detta. En statlig utredning, Patientmaktsutredningen, har genomförts och föreslår en ny patientlag som ska främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Socialstyrelsen har tagit fram en handbok, Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig, som vänder sig till vårdgivare och hälso- och sjukvårdspersonal. I Strategisk plan med treårsbudget 2013-2015, under medborgarperspektivet, är ett strategiskt mål Delaktiga och nöjda patienter Landstingets styrdokument uttrycker ambitioner om patientfokuserad vård och ökat patientinflytande. I mars 2013 togs beslut om Handlingsplan för bra kvalitet och patientdelaktighet. Där framgår att delaktighet framför allt skapas i patientens möte med läkare, sjuksköterskor och andra. Förverkligandet av det strategiska målet är i hög grad beroende av enskilda anställdas medverkan. Vidare framgår att det finns pågående och planerade aktiviteter. Syftet med handlingsplanen är att den ska implementeras i verksamheten och utgöra ett instrument/stöd för verksamheternas arbete med delaktighet. Det primära ansvaret för medborgarperspektivet och det strategiska målet kopplat till patientdelaktighet har hälso- och sjukvårdsnämnden. Landstingsstyrelsen har fått i uppdrag att verkställa åtgärder i enlighet med ovan nämnd handlingsplan. Granskningen genomförs i enlighet med revisionsplan för 2013, vilken baseras på genomförd riskbedömning. 2.2. Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma ändamålsenligheten i arbetet med patientens delaktighet utifrån det strategiska målet Delaktiga och nöjda patienter. Utifrån syftet ska följande revisionsfråga besvaras. Är landstingets arbete med att patienter ska bli mer delaktiga ändamålsenligt? 2 av 10 PwC Revisionskriterier: Bedömningen av ändamålsenlighet görs utifrån kriterier som underlättar att ett centralt beslut kommer att verkställas inom en organisation: att beslutet uppfattas att innebörden förstås och värderas som viktig att åtgärder vidtas 2.3. Avgränsning och metod Granskningen har avgränsats till professionen inom sjukhusvården i centrala och östra länsdelarna. Vidare har granskningen avgränsats till följande kliniker: Kvinnoklinikerna i Linköping respektive Norrköping (Barn- och kvinnocentrum) Smärt- och rehabiliteringscentrum (Sinnescentrum) Medicinkliniken i Norrköping (Närsjukvården i östra Östergötland) Psykiatriska kliniken i Norrköping (Närsjukvården i östra Östergötland) Urval av kliniker har skett i samråd men de förtroendevalda revisorer som följer granskningen. Metoden utgörs av: Genomgång av relevanta dokument, främst landstingets styrdokument. Intervjuer har genomförts med läkare, sjuksköterskor/barnmorska/sjukgymnast och representanter för olika chefsnivåer, utvecklingsdirektören samt företrädare för ett urval av patientföreningar. En del intervjuer har genomförts per telefon. Totalt har 31 intervjuer genomförs vid 22 tillfällen. Tre av de berörda verksamhetscheferna har intervjuats per telefon. Två av verksamhetscheferna har vi inte lyckats få kontakt med. Avstämning av rapportutkast har gjorts med berörda samt muntlig avstämning med berörda produktionsenhetschefer och hälso- och sjukvårdsdirektören. Vi har använt en modell (effekthierarkimodell) för utformande av frågeguide till underliggande kontrollområden. Modellen innebär att sändare skickar iväg ett budskap, en styrsignal till mottagare via en kanal/kanaler till mottagare för åtgärdande. 3 av 10 PwC 3. Granskningsresultat 3.1. Har beslutet uppfattats? Landstingsfullmäktiges strategiska mål ”Delaktiga och nöjda patienter”, där begreppet delaktiga tillkom 2012, konkretiseras i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2013 med – patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet för patienten. I nämndens överenskommelser med sjukvårdande produktionsenheter anges som ett generellt uppdrag att ”patientfokuserad vård innebär ett samspel av för patienten flera värdeskapande delar såsom bemötande, delaktighet, information, kontinuitet och samverkan.” .” I nämndens verksamhetsplan 2013 anges ytterligare värdeskapande delar. Med vägledning av styrelsens och nämndernas verksamhetsplaner identifieras viktiga utvecklingsområden i landstingsdirekörens verksamhetsplan. I denna anges att ”det är av central betydelse att varje produktionsenhet värderar och utvecklar vården med fokus på det som patienten bedömer som mest värdeskapande.” Verksamhetsplanen kompletteras med landstingsdirektörens ”Målbild 2015” som, enligt planen, har utformats med utgångspunkt i de övergripande politiska verksamhetsplanerna med inriktning på tillgänglighet, kvalitet och delaktighet. För varje inriktning anges vad som direkt är värdeskapande för patienten. Beträffande delaktighet anges: Välja i vården Ha möjlighet att tillsammans med vården ta fram eller godkänna min vårdplan Ha fast vårdkontakt vid behov Ha kommunikation med vården Kunna göra ett stort antal tjänster via webben som till exempel boka, avboka, och omboka tid Läsa min egen journal Produktionsenheterna har i sin verksamhetsplanering att förhålla sig till landstingsdirektörens verksamhetsplan och överenskommelse om uppdrag med hälsooch sjukvårdsnämnden. Landstingsstyrelsen fastställer landstingsdirektörens verksamhetsplan och de av landstingsdirektören godkända verksamhetsplanerna per produktionsenhet. Utifrån produktionsenhetens verksamhetsplan tar respektive klinik inom produktionsenheten fram en egen verksamhetsplan. Vid genomgång av verksamhetsplanerna 2013 för de produktionsenheter som ingår i granskningen noterar vi att de konkretiserade utvecklingsområdena (framgångsfaktorerna1) i landstingsdirektörens verksamhetsplan- patientfokuserad hälso- och 1 Konkretisering och prioritering av utvecklingsområden för att kunna uppnå respektive strategiskt mål i ett perspektiv (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013) 4 av 10 PwC sjukvård och stor valfrihet för patienten - finns avspeglade i produktionsenheternas verksamhetsplaner. Alla kliniker uttrycker inte ovanstående konkretiserade utvecklingsområdena i sina verksamhetsplaner. Oavsett om begreppen används eller inte i verksamhetsplanerna framkommer av intervjuerna att de konkretiserade utvecklingsområdena patientfokuserad vård och valfrihet för patienten förankrats i verksamheterna. Landstingsfullmäktige gav i början av år 2013 landstingsstyrelsen i uppdrag att verkställa åtgärder i enlighet med presenterad handlingsplan - ”Handlingsplan bra kvalitet och patientdelaktighet” (LiÖ 2012-3414). Syftet med handlingsplanen är att den ska implementeras i verksamheterna och utgöra ett instrument/stöd för verksamheternas arbete med delaktighet. Några av de pågående eller planerade aktiviteterna som tas upp i handlingsplanen sammanfaller med de för patienten värdeskapande grunder som tas upp för delaktighet i ”Målbild 2015”. Av intervjuerna framkommer att det är få som känner till att en handlingsplan tagits fram, dess syfte och innehåll. Däremot är ”Målbild 2015” väl känd i verksamheterna och ett levande dokument som anses ha en stark koppling till patientfokuserad vård. Revisionell bedömning Vi bedömer att de konkretiserade utvecklingsområdena för att uppnå fullmäktiges mål om delaktiga och nöjda patienter har förankrats och uppfattats i verksamheterna. Vår bedömning är att ”Målbild 2015” har förankrats i verksamheterna, medan syftet med att implementera handlingsplanen i verksamheterna inte har uppnåtts. 3.2. Innebörden – vad är det som ska uppnås? Landstinget har under flera år uttryckt en tydlig ambition om att sätta patienten i centrum - vården ska i högre grad vara patientfokuserad. Den enskilda patienten och dess anhörigas förväntningar och upplevelser ska vara en central utgångspunkt för samspelet inom vården. Som tidigare framgått har sedan 2012 patientens delaktighet lyfts fram i landstingsfullmäktiges strategiska mål för nöjda patienter och 2013 uttrycks som ”Delaktiga och nöjda patienter”. De konkretiserade utvecklingsområdena (patientfokuserad hälso- och sjukvård och stor valfrihet för patienten) i hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan har inte ändrats efter att begreppet delaktighet tillkom i det strategiska målet. På landstingsövergripande nivå framkommer att det inte finns någon enhetlig definition av begreppet patientdelaktighet. Delaktighet kan innebära flera olika saker, där det är flera strategier och insatser som ska styra delaktighet. På produktionsenhetsnivå är uppfattningen att syftet med delaktighet är att ytterligare stärka och främja patientens medskapande i vården. Det framkommer att patientens delaktighet berör flera olika insatser och perspektiv i styrdokumenten och även ingår i överenskommelsen om uppdrag med hälso- och sjukvårdsnämnden. 5 av 10 PwC Begreppet delaktighet används också i produktionsenheternas uppföljningsdokument. Av intervjuerna i verksamheterna framkommer att patientdelaktighet anses vara ett begrepp som flera uppfattar som svårtolkat i termer av om och vad som ytterligare ska uppnås. Det har under flera år, och än mer under senare år, varit fokus på att vården ska vara patientfokuserad enligt de intervjuade, varför ”delaktighet” i sig inte medfört några ändringar i vården eller i information till patienten under 2013 jämfört med tidigare år. Oavsett verksamhetsområde uttrycker läkarna en mer samstämmig tolkning av patientdelaktighet med innebörden information och valfrihet. Övriga intervjuade uttrycker lite olika uppfattningar och tolkningar beroende på inom vilken typ av verksamhet de arbetar. Patientens delaktighet vid val av behandlingar beaktas generellt när alternativ samt reella möjligheter till detta finns. Begreppet patientdelaktighet eller delaktighet används inte generellt i verksamheterna. Av de kliniker som ingår i denna granskning är det två kliniker som mer eller mindre använder begreppet delaktighet. De övriga klinikerna använder mer begreppet patientfokus och att det innefattar att patienten ska vara delaktig. Patientens delaktighet anses som en självklarhet i det dagliga arbetet. Innebörden tolkas som att det etableras ett fungerande samspel genom goda möten då patienten kan få information och nödvändig kunskap för att exempelvis få möjlighet att ta ställning till olika behandlingsmetoder. Detta anses som en förutsättning för att vården ska leda till goda behandlingsresultat och vara av god kvalitet. Vidare lyfts vikten av att göra patienten delaktig för att patienten dels ska få rätt förväntningar, dels för att öka patientens grad av nöjdhet. En faktor som anses viktig är att känna av hur pass delaktig patienten vill vara. Behovet av patientens delaktighet, både ur ett verksamhets- och patientperspektiv, skiljer sig mellan olika vårdområden enligt de intervjuade. Inom en del verksamhetsområden uppges att resultat av vården helt bygger på patientens delaktighet, medan det inom andra områden är mer begränsat. Bilden av innebörden av patientdelaktighet kommer delvis från styrning och styrdokument, men med betoning på olika ”startknappar” såsom tillgänglighet, evidensbaserad vård och patientfokuserad vård, öppenhet och under senare år alltmer pålästa patienter som ställer ökade krav på information. På några kliniker uppger de intervjuade att patientens delaktighet diskuteras då detta är en förutsättning för behandlingen. På de andra klinikerna uppges att patientendelaktighet och dess innebörd inte diskuteras speciellt mycket. Några i verksamheterna anser att det idag är en bra nivå på patientens delaktighet, medan andra anser att det finns mer att göra. Patientens delaktighet värderas högt i verksamheterna enligt de intervjuade och anses viktig framför allt för att uppnå bra vårdprocesser och bra behandlingsresultat. Viktiga faktorer i verksamheterna för att öka patientens delaktiget är, enligt de intervjuade, främst ledningens engagemang. Sjuksköterskornas kommunikation med 6 av 10 PwC patienten i samband med telefonrådgivning lyfts också fram som en central faktor liksom professionens bemötande och kulturen inom kliniken. Revisionell bedömning Även om det saknas en tydlig övergripande definition av begreppet delaktighet har de intervjuade gjort sin egen tolkning av innebörden som i stort överensstämmer med de konkretiserade utvecklingsområdena som produktionsenheterna och verksamheterna har att förhålla sig till. Patientens delaktighet värderas högt. Det behöver dock tolkas och tydliggöras vilken förändring fullmäktige vill uppnå genom utvecklingen av det strategiska målet från ”Nöjda patienter” till ”Delaktiga och nöjda patienter”. 3.3. Vilka åtgärder vidtas? Som framgått tidigare är patientfokuserad vård mer ett begrepp som används av de intervjuade än patientdelaktighet. Förbättringsarbete utifrån leankonceptet anses ha en stark koppling till patientens delaktighet. Förbättringsarbete är ett kontinuerligt pågående arbete med idéer till förbättringar som oftast hämtas från medarbetarna. Vid avstämning med berörda produktionsenhetschefer framkommer att verksamheterna kommit olika långt i detta arbete, både inom och mellan produktionsenheterna. En klinik lyfter fram ett gott exempel där mer konkreta åtgärder vidtagits med koppling till patienters och anhörigas delaktighet. Kliniken deltar i ett nationellt projekt med koppling till patientdelaktighet. Den som deltar i projektet har tydlig avsatt tid för arbetet och ansvarar för att förbättringsåtgärder genomförs på kliniken. Erfarenheterna från projektet efterfrågas även av andra kliniker. Vi noterar att klinikens verksamhetsplan (2013) också har en tydlig inriktning mot patienters och anhörigas delaktighet. Även andra kliniker lyfter fram exempel på aktiviteter med koppling till delaktighet. Exempelvis har ett uppskattat öppet hus anordnats för att anhöriga skulle få information och förståelse för patientens vård och behandling. Fler av de intervjuade tar upp att klinikernas hemsidor kan förbättras för att bli mer informativa ur ett patientperspektiv. Telefonrådgivningen har ökat hos flera av klinikerna enligt de intervjuade. Åtgärder har vidtagits för att möta detta genom att mer resurser avsatts och varierande utbildningar har anordnats för rådgivarna. En del efterfrågar mer stöd för kommunikation i det personliga mötet med patienterna. Det framkommer också att det finns hinder för att genomföra önskvärda åtgärder. Hinder som uppges är läkarbrist som medför att patienten inte får träffa samma läkare i önskad utsträckning och även att återbesök får glesas ut. Även mångkultren kan medföra svårigheter att fånga vad patienten verkligen söker för vid telefonkontakt. Organisationen inom slutenvården anses på en del ställen vara så slimmad, vilket tillsammans med pågående projekt som ställer krav på utökad administration upplevs som hinder. 7 av 10 PwC ”Målbild 2015” är väl känd i verksamheterna och har enligt de intervjuade en stark koppling till patientens delaktighet. I nedanstående tabell redovisas våra iakttagelser för åtgärder under inriktningen delaktighet. Målbild 2015 Våra iakttagelser Välja i vården Att patienter vill välja vårdgivare eller sjukhus under vissa förutsättningar är inte speciellt vanligt. Samtidigt framkommer att det kan brista i informationen till patienterna om möjligheten till att väja vårdgivare. Möjligheten för patienten att få en "second opinion" anses inte svår att hantera. Möjlighet till vårdplan Fast vårdkontakt vid behov I såväl de fastställda landstingsövergripande styrdokument som i verksamheterna används olika begrepp; vårdplan eller behandlingsplan. Vad som avses är otydligt i verksamheterna. På landstingsövergripande nivå framkommer att landstinget hittills inte har kommit så långt med detta. Landstingets målsättning att skapa en fast vårdkontakt vid behov är känd i verksamheterna. Vårdkontakten är oftast en sjuksköterska - en kontaktsjuksköterska. Arbetet med att etablera en fast vårdkontakt har kommit olika långt i verksamheterna. Några pekar på att det är en process som det tar tid att skapa rutiner för och att genomföra. Inom en del verksamheter finns sedan tidigare denna typ av resurs. Målsättningen med fast vårdkontakt vid behov följs upp i produktionsenheternas årsredovisning 2013. Några lyfter fram behovet av kontaktpersoner för gruppen multisjuka, men att det saknas idag. Bra kommunikation med vården På landstingsövergripande nivå pågår en mer omfattande översyn av kallelser och skriftlig information till patienterna. Inga större förändringar har gjorts i verksamheterna av information till patienterna. Några verksamheter har dock ändrat sina rutiner genom att den enskilda patienten själv får boka sin tid och/eller skriva egenmiss. Det har inneburit att antalet patientåterbud har minskat, vilket minskat vårdköer och förbättrat produktiviteten enligt de intervjuade. Få av de intervjuade känner till eller tagit del av videofilmen ”Det goda mötet” som finns som ett landstingsövergripande utbildningsmaterial. Patienten ska kunna göra ett stort antal Alla fem klinikerna arbetar med och använder ”Mina vårdtjänster via webben som till exempel, kontakter”. Det pekas samtidigt på att det finns tekniska hinder boka, avboka, och omboka tid som medfört att alla önskvärda tjänster inte gått att genomföra hittills. I stort alla intervjuade anser att de webbtjänster som kan användas idag är viktiga för tillgängligheten och att de fungerar bra. Det finns dock verksamhetsområden där webbtjänsten medfört merarbete då den anses utnyttjas av specifika patientgrupper på ett icke önskvärt sätt. Läsa min egen journal Målsättningen är känd i verksamheterna och föranleder diskussioner hur det ska hanteras innehållsmässigt. Inom kvinnoklinikerna finns områden som idag har rutiner för detta. 8 av 10 PwC I nedanstående tabell redovisas våra iakttagelser för åtgärder som lyfts fram i ”Handlingsplan för kvalitet och delaktighet” under avsnittet ”Förbättrad delaktighet för patienter i Östergötland”. Handlingsplan för bra kvalitet och patientdelaktighet (LiÖ 2012-3414) Våra iakttagelser Innehållet i den skriftliga informationen Den landstingsövergripande översynen av skriftlig information ses nu över av en landstingsövergritill patienten är inte allmänt känd i verksamheterna. pande grupp. De flesta i verksamheterna uppger att skriftlig information till patienter inte har ändrats nämnvärt. Några uppger dock att kallelser och brevsvar samt den skriftliga informationen till patienten vid inläggning har setts över. Detta för att patienten tidigt ska kunna planera behov av fortsatt hjälp vid sin hemkomst. Informationsmaterial och dess utformning diskuteras inte i nämnvärd omfattning. Information till patienter i väntrummet uppges vara mer standardiserad. Videofilmen ”Det goda mötet” som distribueras till alla enheter som stöd i arbetet och mötet med patienter. Få av de intervjuade känner till eller tagit del av videofilmen ”Det goda mötet” som finns som ett landstingsövergripande utbildningsmaterial. Individuella vårdplaner, framtagna i samverkan med patienten, för att öka patientens möjligheter till aktiv delaktighet. Utvecklingsarbetet innefattar även förbättrat stöd i Cosmic. I såväl de fastställda landstingsövergripande styrdokument som i verksamheterna används olika begrepp; vårdplan eller behandlingsplan. Vad som avses är otydligt i verksamheterna. På landstingsövergripande nivå framkommer att landstinget hittills inte har kommit så långt med detta. Utveckla befintliga vårdtjänster, Mina Vårdkontakter (erbjuda fler nättjänster), skapa möjlighet att ta del av delar eller hela sin journal via nätet och successivt utöka antalet enheter som erbjuder webbtidsbokning. Alla fem klinikerna arbetar med och använder ”Mina vårdkontakter”. Det pekas samtidigt på att det finns tekniska hinder som medfört att alla önskvärda tjänster inte gått att genomföra hittills. I stort alla intervjuade anser att de webbtjänster som finns och kan användas är viktiga för tillgängligheten och att de fungerar bra. Det finns dock verksamhetsområden där webbtjänsten medfört merarbete då den anses utnyttjas av specifika patientgrupper på ett icke önskvärt sätt. . Patienter involveras i förbättringsarbeten genom exempelvis att de klagomål och synpunkter som framförs kan medföra ändrade rutiner. I övrigt är det mest vid händelseanalyser som patienterna involveras mer enligt de intervjuade. Patienter ska Involveras i riskanalyser och förbättringsarbete Olika försök har gjorts med fokusgrupper och egna enkäter, som underlag för förbättringsarbeten men uppnår inte önskad effekt då svarsfrekvensen ofta blir låg. Arbete pågår med att hitta andra modeller för att öka svarsfrekvensen. Inom vissa områden finns tillgång till nationella register som uppges vara en bra grund för förbättringsarbeten. Införande av en läkemedelsberättelse som förutom syftet med att säkra läkemedelsinformation mellan olika vårdgivare även utgör en strukturerad information till patienten. Samverkan sker med olika patientföreningar i olika samverkansforum och även på kliniknivå. Det är få av de intervjuade i verksamheterna som känner till införande av läkemedelsberättelse. På landstingsövergripande nivå uppges att uppdraget är att detta ska vara genomfört till årsskiftet 2014/2015. 9 av 10 PwC Den landstingsövergripande uppföljningen av målet delaktiga och nöjda patienter sker i samband med upprättande av årsredovisning. Uppföljningen av nyckelindikatorer2 baseras till stor del på resultat av den nationella patientenkäten. I landstingets årsredovisning har graden av måluppfyllelse varit densamma under flera år. Av landstingets årsredovisning 2013 framgår att det finns utrymme för bättre resultat av patientens delaktighet. Av intervjuerna framkommer att effekter av patientfokuserade förbättringsarbeten och åtgärder är svåra att mäta på kliniknivå. Den nationella patientenkäten ger en låg svarsfrekvens när den bryts ner på kliniknivå. Som framgått tidigare är låg svarsfrekvens är också ett problem när verksamheterna gör egna enkäter, men att det pågår arbete med andra modeller för att bättre fånga patienternas upplevelser av vården. För att stärka patientens inflytande i sin vård har regeringen fattat beslut om en lagrådsremiss som föreslår en ny patientlag som syftar till att stärka och tydliggöra patientens ställning. På produktionsenhetsnivå pågår arbete med att skapa beredskap för hur lagen kan komma att påverka vården exempelvis genom ökad valfrihet för patienten. Lagen är inte känd i verksamheterna, med något undantag. Vid dialog med landstingsstyrelsen framkommer att ställning till behov av åtgärder tas när riksdagens beslut om lagens införande kommer. Revisionell bedömning Enligt vår bedömning vidtas olika åtgärder på olika nivåer i organisationen som i stort överensstämmer med fullmäktiges intentioner för det strategiska målet ”Delaktiga och nöjda patienter”. En del åtgärder är genomförda, andra påbörjade eller pågår ständigt. Åtgärder utifrån ”Målbild 2015” har hittills fått större genomslag än de åtgärder som tas upp i handlingsplanen för kvalitet och delaktighet. Det är positivt att det på produktionsenhetsnivå görs en översyn av hur man inom vården kan komma att påverkas av kommande patientlag. 2 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013). 10 av 10 PwC
© Copyright 2024