hIT är ALLA - Huddinge kommun
#5 Vårt Huddinge T id n i n g e n f ö r o s s i H u dd i n GE r Så möte n r e vi vint i – folder ! en tidning 2015 BYGGANDE Huddinges utveckling FÖRSKOLA Världens bästa jobb hIT är ALLA välkomna konsument låga taxor trots höjningAR INNEHÅLL ledaren Huddinge i flyktingkrisen F lyktingkrisen och dess effekter överskuggar allt i samhällsdebatten denna höst. Bilder på människor som i överfyllda båtar flyr för sina liv varvas med röster från stat och kommuner som vittnar om ett mottagningssystem som håller på att braka samman. Huddinge drar ett tungt lass och tar ett stort ansvar för flyktingmottagandet. Vi tar vår del av ansvaret för ensamkommande såväl som för familjer. Inför innevarande år slöt kommunen ett avtal med Migrationsverket om 41 platser för ensamkommande barn (13–17 år). Inför år 2016 är förslaget 353 platser. Bara i oktober tog Huddinge kommun emot cirka 70 ungdomar och vid årets slut ser antalet ut att överstiga 250 vilket är en tiodubbling bara på några år. Den stora delen av vårt flyktingmottagande är dock flyktingar som har en adress i Huddinge hos någon de känner och får bo hos. Här ansvarar vi indirekt för skolplatser och annan service, men har inte huvudansvar för mottagandet. Det totala mottagandet för året har redan överstigit 1 000 personer. Trots många frivilliga insatser och trots att vi har erfaren, kunnig och engagerad personal som gör ett fantastiskt arbete klarar vi inte mottagandet i nuvarande omfattning. Det saknas tid, resurser och personal för att följa upp alla placerade ungdomar och garantera deras säkerhet. Kommunens har därför gjort en så kallad. Lex Sarah-anmälan. M in förhoppning är att partierna på riksnivå finner vägar för att dämpa trycket på Sverige. Tillfälliga gränskontroller behöver följas av fler åtgärder. I kommunerna handlar det om att, efter bästa förmåga, arbeta för att klara ett värdigt mottagande. Alla tillgängliga resurser sätts nu in för att klara den största migrationsutmaning vår kommun någonsin stått inför. Omfattningen av den integrationsutmaning som följer därefter är svår att överblicka, men vår förmåga att bekämpa utanförskapet kommer att staka ut kursen för framtidens välfärdssamhälle. n Daniel Dronjak Nordqvist (M) Ordförande i kommunstyrelsen daniel.dronjak-nordqvist@huddinge.se Vårt Huddinge 2 4 Mona Aldén och Christina Andersson är förskollärare på Vistabergs förskola. De älskar sitt jobb. av oss: Rostfria Bengtsson 06 En kämpar på. kapacitet med nytt spår 07 Ökad i Flemingsberg. och bostäder viktiga för 08 Infrastruktur Huddinges utveckling. byggs 433 nya hyreslägenheter 10 Här för studenter och forskare. Möt Maria Soxbo – en av 11 Porträttet: initiativtagarna till Vi Gör Vad Vi Kan. har en lång historik av 14 Huddinge flyktingmottagande. Wallenborg lämnar sina 19 Katharina uppdrag och börjar studera. Huddingegymnasier kan råda 20 T4botpåpåtvåingenjörsbristen. i sommarens fototävling fick 24 Vinnarna följa med Richard Vestin ut i naturen. demokratipris och hbtq 26 Mediefokus, – nedslag i årets demokratidagar. händer massor av spännande 30 Det saker i Huddinge. vatten- och avloppstaxor trots 32 Låga höjning. Vårt Huddinge ges ut av: Kommunikationsavdelningen Huddinge kommun, 141 85 Huddinge. Telefon: 08-535 300 00. Ansvarig utgivare: Roger Höglund. Redaktör: Lotta Segelberg, varthuddinge@huddinge.se. Redaktion: Mikael Jeppe, Kristina Eder. Grafisk form & produktion: JFS & Co, Eskilstuna. Omslag: Anjolie Dominic, Jaray Touray och Daniella Rudin välkomnar flyktingbarn till sitt lag, foto: Alice Öberg. Tryck: Ljungbergs Tryckeri. Distribution: Posten. Vid utebliven tidning, ring 08-535 301 95. Vårt Huddinge finns även inläst på Daisy-skiva. Vårt Huddinge är en Svanenmärkt trycksak. Nästa Vårt Huddinge kommer till dig vecka 7 2016. VÅRT HUDDINGE 5 2015 kort och gott FÄRRE OLYCKOR med fler kameror fyra fartkameror har satts upp på den olycksdrabbade Häradsvägen. Huddinge kommuns gatu- och trafikavdelning hoppas att den sänkta hastigheten som kamerorna ger ska minska olyckorna och göra att folk känner sig tryggare kring vägen. På Häradsvägen kör bilar ofta mer än den tillåtna hastigheten på 40 kilometer i timmen och vägen har varit drabbad av olyckor. Häradsvägen har gång- och cykelbanor på båda sidor och drygt 100 bussturer per dygn. Det finns en pendeltågstation och skola intill vägen som slingrar sig genom ett stort villaområde, med hus nära vägen. Varje dag trafikeras vägen av mer än 10 000 fordon och många bilister kör för fort. De senaste fem åren har cirka tio olyckor registrerats per år. Förutom att rädda liv så har kamerorna positiva effekter på exempelvis koldioxidutsläpp, bullernivå och drivmedelsförbrukning. Kamerasatsningen är en del av Trafikverkets pilotprojekt med fartkameror i tätort på kommunala vägar. Hbtq-certifiering firades dahliahemmet på Tallgårdens äldreboende har hbtq-certifierats av RFSL. Detta uppmärksammades 4 december med tal, tårta och underhållning. Certifieringen är ett bevis på att Dahliahemmet arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av de boende utifrån ett hbtq-perspektiv. Fler verksamheter har certifierats – se sidan 28. Landskamp i Björkängshallen fredag 18 december blir det landskamp i Huddinge. Det är Huddingesonen och förbundskaptenen Rikard Grönborg som tar med sig Juniorkronorna ”hem” till Björkängshallen där det blir match mot Danmark. Landskampen är en sista förberedelse innan det bär av till Junior-VM i Finland som startar 26 december. VÅRT HUDDINGE 5 2015 – Det är självklart en stor ära att stå som värd för en landskamp och vi ser fram emot att få välkomna Juniorkronorna, Danmark, funktionärer, publik och media till Björkängshallen, säger Peter Hällsås, klubbchef i Huddinge Hockey till swehockey.se – Vi ser fram emot att en fullsatt Björkängshall ska få se en spännande och bra ishockeymatch och att vi kan skicka iväg Juniorkronorna till JVM med råg i ryggen, säger Peter Hällsås. Han välkomnar särskilt förbundskapten Rikard Grönborg ”hem” till Huddinge, där han en gång inledde sin hockeykarriär. Mer info: huddingehockey.com. Är du redo att ta ett spadtag för ett nytt Huddinge? V i söker nya förskollärare, ingenjörer, socionomer, planarkitekter och många fler som vill vara med och skapa ett ännu bättre Huddinge. Det är inte bara de som bygger hus och planerar trafik som bygger Huddinge utan alla vi som redan arbetar eller bor i Huddinge har en stor inverkan på vilken framtid vi tillsammans skapar. Så om du bor i Huddinge och längtar efter ett roligt utvecklande jobb och vill arbeta på hemmaplan - håll koll på våra lediga jobb på huddinge.se/ledigajobb. I det här numret möter du som alltid några av Huddinges 6 500 ”byggarbetare”: förskollärarna Mona Aldén och Christina Andersson som arbetar i Vistaberg, samhällsplaneraren och miljöstrategen Lena Fyrvald, Carina Envall som är lärare och projektledare för T4 på Östra gymnasiet, naturguiden Richard Vestin, läraren Maria Wiman som är mentor för ett helt gäng rekordunga demokratipristagare, Evy Wallin som arbetar för Vårbys unga och många fler. I förra numret skrev vi om det som är på gång när det gäller fysiskt byggande i Huddinge. Det kommer vi att fortsätta göra i varje nummer eftersom det är så mycket som händer – läs om hur det går i Sverigeförhandlingen, hur vi för dialog med invånare i Flemingsberg och vad som byggs just nu. n Vesna Jovic Kommundirektör vesna.jovic@huddinge.se 3 förskola nn Huddinge kommun behöver rekrytera fler förskollärare de närmaste åren – ett yrke som erbjuder utmaningar, variation och omedelbar återkoppling, inte sällan i form av varma kramar. Vårt Huddinge har träffat förskollärare på Vistabergs förskola för att höra mer om deras vardag. ”Vi har världens b Mona Aldén och Christina Andersson har hittat helt rätt i yrkeslivet. Efter 14 15 år i förskolans värld kan de inte tänka sig att byta till något annat. – Det finns få jobb där man känner sig som en hjälte, där man möts av ett glatt ”hej” och får en bamsekram. Jag har ett väldigt roligt jobb, det är kul att gå hit varje dag, säger Mona Aldén, förskollärare. Hon arbetar på Vistabergs förskola som har 112 barn och 20-talet pedagoger, både förskollärare och barnskötare, fördelade på sex avdelningar. Förskolan jobbar med inspiration från Reggio Emilia-filosofin och har även fokus på matematik. Mona Aldén finns på avdelningen Eken med 18 barn mellan ett och tre år. Som förskollärare har hon det övergripande ansvaret för att det som sker följer läroplanen och vilar på vetenskaplig grund. Mycket av det dagliga arbetet delar man på oavsett yrkestillhörighet. – Vi är fyra pedagoger, ibland tre, men det handlar om att dela upp barnen i mindre grupper – vi jobbar sällan i helgrupp, säger hon och berättar att förskolans pedagoger jobbar som en enhet över avdelningsgränserna. Mona Aldén började inom förskoleverksamheten av en slump. Det är 15 år sedan. Tidigare i år tog hon förskollärarexamen efter fyra års högskolestudier. – Jag halkade in i yrket på ett bananskal efter att ha varit au pair utomlands och blev kvar. Det ångrar jag inte, för ingen dag är den andra lik. Barnen lär sig av mig och jag lär mycket av dem. Jag älskar barnens tankar och spontanitet, säger hon. Kollegan Christina Andersson, även hon förskollärare, jobbar med något äldre barn, fem–sex-åringar, på avdelningen Björken. 4 Hon hade egentligen tänkt att utbilda sig till lärare, men övergav det spåret när hon upptäckte hur kul det var, och fortfarande är, att arbeta i förskolan. – Det händer saker varje dag. Det är kul och spännande att följa barnens utveckling, höra deras funderingar och ”visdomsord”. De säger otroligt kloka saker, man upphör aldrig att förvånas, säger hon och fortsätter: – Vi utgår från det barnen visar intresse för. Varje barns lärande dokumenteras och återkopplas till barnen. Barnen behöver inte kunna läsa och skriva när de lämnar förskolan, viktigare är att de har ett gott självförtroende och är bra kompisar. båda verkar milt uttryckt supernöjda men både förskola och arbetssituation. De säger sig inte uppleva de problem som finns på annat håll: många barn på få pedagoger, mycket administration och sjukskrivningar till följd av utbrändhet. – Så ser det inte ut här. Vi är måna om att ha roligt och att lyfta varandra. Vi hjälper och coachar varandra, vi fikar och skrattar tillsammans, och går på after work. Vi har också en tydlig struktur – alla vet vad som förväntas av dem, högt i tak och ledningen i ryggen, säger Christina Andersson. – När man jobbar med glada människor är det svårt att inte smittas av det glada. Precis som på annat håll får alla som vill börja i Vistabergs förskola inte omedelbart plats. – Många föräldrar vill självklart ha barnen i en förskola nära bostaden, det underlättar den dagliga logistiken samtidigt som det är där barnen har sina kompisar, men tyvärr går det inte att tillgodose detta önskemål alla gånger, säger Mona Aldén. På frågan om det aldrig känns jobbigt, svarar båda: – Det finns naturligtvis jobbiga stunder också i spåren av vinterkräksjuka och annat, men det positiva överväger. t e x t & f oto m i k a el j eppe VÅRT HUDDINGE 5 2015 förskola bästa jobb!” Huddinge växer och det behövs många nya bostäder under kommande år. Var ska alla bo? Vi ställde frågan till fem av kommunens partier som finns representerade i kommunfullmäktige. I förra numret fick de övriga fem partierna besvara samma fråga. Var ska ALLA bo i huddinge christian ottosson (c) christian.ottosson@huddinge.se – Centerpartiet har som enda parti i kommunen och i landstinget drivit frågan om mer tunnelbana till Huddinge. Bra kollektivtrafik gör det attraktivt att bygga fler bostäder. T-bana till Segeltorp och Kungens kurva bedöms ge 9 000 nya bostäder och – i vårt tycke lika viktigt - upp till 15 000 nya arbetsplatser. Det kommunen måste klara av är en fullgod samhällsservice med skolor, cykelvägar och parker. Av miljöskäl bör vi bygga i trä, bygga högt och rena mer dagvatten så att inte gifter släpps ut i våra sjöar. Julius Stenermark och Love Lindqvist sorterar pärlor med Christina Andersson medan Mona Aldén lägger pärlplattor med Vida De Viciola och Oscar Hemb. VÅRT HUDDINGE 5 2015 Centerpartiet centerpartiet.se/huddinge 5 en av oss Rostfria Bengtsson har alltid kämpat för det han vill ha Karlerik Bengtsson är 88 år. Han föddes i Skåne där han gick sju år i folkskola och fick utstå hårda ord från sin lärare för sin ordblindhet. När han ser tillbaka på hur livet blev känns det rätt bra. – Det har varit väldigt givande, jag har alltid kämpat för att få det jag vill ha. Jag har inga ovänner och har gjort rätt för mig hela livet. Redan sista dagen i skolan fick Karlerik sitt första arbete. – När jag cyklade hem mötte jag en gubbe som undrade om jag ville ha anställning som dräng och jag tackade ja. Jag fick mat och husrum men blev inte kvar så länge för det var inte bonde jag ville bli. han sökte sig istället till en smedja och därifrån vidare till en rörfirma. Men snart nog kände Karlerik att han ville vidare och flyttade till Stockholm – Jag gick en prövotid på sex månader på K1, men tackade nej när det var dags för anställning. I det militära får man inte ha egna åsikter och jag har alltid haft åsikter och synpunkter om det mesta. Dessutom ville jag ut och göra samhällsnytta. karlerik läste kvällskurser och hade periodvis två jobb för att få ekonomin att gå ihop. Han gifte sig och fick två fina döttrar. 1963 flyttade familjen till Huddinge där han hittat en lokal som passade företaget han tänkte starta. – Fastigheten var väldigt sliten. Jag minns att yngsta dottern första kvällen frågade när vi skulle åka hem … – Jag köpte huset av en smålänning som inte kostat på något underhåll, han var så snål att han skruvade ur alla glödlampor och tog med sig. Han bor kvar i huset i Huddinge centrum och berättar stolt att han själv gjort det mesta arbetet med att rusta fastigheten. – Folk är så slarviga. Jag tog hjälp av en hantverkare som skulle montera in ett fönster men trots att jag visade hur det skulle vara så blev det fel. Han hade planer på att bygga ut huset och lät en arkitekt ta fram ritningar. – Jag hade hört mig för hos kommunen innan och det skulle inte vara några problem bara jag hade ritningar. Trots att jag gjorde som de sa fick jag inte bygglov, det grämer mig fortfarande och dessutom kostade mig ritningarna 10 000 kronor. Även om han är lite arg på Huddinge kommun så är han glad för alla uppdrag han fått till sin firma genom åren. – Jag har arbetat med rostfria produkter och servat bland annat kommunens kök i skolor och på äldreboenden. Den egna firman och noggranheten gav honom smeknamn som Rostfria Bengtsson och Millimetergubben. karlerik hyr ut rum till studerande och i källaren står maskiner från firman kvar för än har han inte slutat arbeta helt. – Man måste hålla igång. Karlerik kan ibland sakna en livspartner. – Jag har nyligen träffat en dam och jag ska fråga henne om hon vill följa med mig till Skåne. Jag ska bila dit och hälsa på mina syskon och hon har också släkt där så det kanske kan passa. ckså släkt där så det kanske kan passa. t e x t & f oto k r i st i na eder Trappan uppför berget har Karlerik byggt själv. Högst upp ska det bli en liten uteplats. 6 VÅRT HUDDINGE 5 2015 nyheter Var ska ALLA bo i huddinge lars björk man ( hp) lars.bjorkman@huddinge.se Arbetet med ett nytt spår vid Flemingsbergs station fortsätter. Närmast i tur står schaktning, förlängning av Regulatorbron och bygge av ny gångbro. i l lu s t r at ion t om a s öh r l i ng Nytt spår i Flemingsberg ska öka kapaciteten Trafikverket bygger ett nytt spår vid Flemingsbergs station för att kunna ta emot fler tåg och passagerare. Spårbygget hänger ihop med projekt Getingmidjan, det vill säga upprustningen av sträckan mellan Stockholms central och Stockholm Södra. Just nu pågår arbetet med etapp 2. Med start i höst och fram till och med årsskiftet 2016/2017 schaktas mark bort mellan Regulatorvägen och järnvägen där det nya spåret ska förläggas. för att kunna göra det ska Regulator- bron förlängas. Dessutom ska en ny gångbro byggas norr om Regulatorbron och VÅRT HUDDINGE 5 2015 Huddingevägen ska fortsätta att flyttas i sidled söder om Hälsovägen. Så här påverkar byggnationen trafikanter i området: För dig som reser med bil: Trafikverket bygger en temporär förlängning av Regulatorbron mot Huddingevägen. Bron får ett körfält i vardera riktningen och även tung trafik kan köra här. Det går även att gå och cykla på bron. För dig som går eller cyklar: Gångvägen mellan spåren och Huddingevägen stängs av till och med första kvartalet 2016. Se kartan, som visar hur du kan ta dig fram under tiden för avstängningen. För dig som åker tåg: Tågtrafiken påverkas inte i detta skede. I november börjar Trafikverket flytta Huddingevägen och schaktar då i höjd med högskolan. Trafiken på Huddingevägen påverkas inte särskilt mycket. Det finns mer information på huddinge.se. – Närhet till kollektivtrafik är en förutsättning för all ny bebyggelse. På sikt kommer det att minska bilberoendet. Behovet av bostäder är enormt och vi ser positivt på de byggplaner som nu kommit fram och är på gång. Vi vill även att nya planer ska vara centrumnära och att de inte ska inkräkta på våra naturreservat. Nya områden måste utformas med tanke på att ge en stimulerande och trygg miljö med tyngdpunkt på att planera och bygga brottsförebyggande, som öppna parkytor, rätt belysning med mera. Huddingepartiet huddingepartiet.se emil högberg (s) emil.hogberg@huddinge.se – Vi kan bygga bostäder och bättre fungerande samhällen på flera platser i Huddinge – samtidigt som vi skyddar vår natur. I första hand måste det ske nära kollektivtrafik – sådan som finns i dag eller sådan som vi vill få till. Mest nya bostäder kan det bli i Flemingsberg, i centrala Huddinge och i Kungens kurva, men med fler bostäder kan vi utveckla även Segeltorp, Vårby och Skogås. Bostäder av alla sorter behövs för att alla ska ha någonstans att bo och för att vi ska få fart på tillväxt och utveckling. Socialdemokraterna socialdemokraterna.se/huddinge 7 huddinge bygger TIDSPLAN SVERIGEFÖRHANDLINGEN 1 oktober – kommunfullmäktige fattade beslut om att skicka in intresseanmälan, med nyttoanalyser där samhällsnyttan framgår, till Sverigeförhandlingen. 6 november – efter återkoppling på intresseanmälan skickades kompletterande underlag in till Sverigeförhandlingen. November – nyttoanalyserna publicerades på sverigeforhandlingen.se. 2015 31 december – Sverigeförhandlingens delrapport 2: Kommersiella förutsättningar och finansieringsprinciper för nya stambanor inklusive legala förutsättningar för differentierade banavgifter. Huddinge kommun föreslår i en intresseanmälan till Sverigeförhandlingen en kraftig satsning på kollektivtrafik, bland annat Spårväg syd och en utbyggnad av Stockholms tunnelbana till Kungens Kurva via Segeltorp. Blir förslagen verklighet kan 10 000-tals nya bostäder byggas, men det dröjer innan spaden kan sättas i marken. Infrastruktur och bostäder vik Avtal mellan Huddinge kommun och Sverigeförhandlingen ska vara klara 2017 och först då går det att säga vad som blir av och hur stor del av notan som kommunen ska betala. – Det är en lång process, men diskussionen är igång och vi har gjort klart var vi står. Det behövs fler bostäder i storstadsregionerna för att möjliggöra tillväxt. Som det är nu lägger bostadsbristen hinder i vägen för både människor och företag 8 och problemet förvärras i takt med att allt fler flyttar till storstadsregionerna, säger Vesna Jovic, kommundirektör i Huddinge kommun. hon konstaterar att satsningar på infra- struktur är en förutsättning för att många byggprojekt i kommunen ska bli av och för att företag och andra verksamheter ska etablera sig. Huddinge kommun har därför skickat en intresseanmälan till Sverigeförhandlingen som på regeringens uppdrag ska ta fram förslag till nationellt viktiga infrastrukturprojekt som kan ge 100 000 nya bostäder i Sverige fram till 2035. – Sverigeförhandlingens fokus ligger på bostäder, men vårt fokus ligger på både bostäder och arbetsplatser. Spårväg Syd, utbyggd tunnelbana och höghastighetståg gör det enklare för folk att ta sig hit och för oss som bor och arbetar här att VÅRT HUDDINGE 5 2015 huddinge bygger Februari – förhandlingarna inleds. Det planeras två konferenser för kommuner och regioner som ska förhandla. 2016 1 juni – Sverigeförhandlingens delrapport 3: Förslag till åtgärder i storstäderna inklusive finansieringsprinciper för dessa, samt förslag avseende uppdraget rörande järnvägsinfrastruktur i norra Sverige. Hösten – överenskommelser klara. December – Sverigeförhandlingens slutrapport. 2017 2018 Regeringen fattar beslut. Mer info: sverigeforhandlingen.se ktiga för Huddinges utveckling röra oss både inom kommungränsen och till andra kommuner och storstadsregioner, säger Vesna Jovic. – Det här ligger helt i linje med vår egen översiktsplan Vesna Jovic. som visar hur kommunen ska utvecklas fram till 2030. Sverigeförhandlingen ger oss möjlighet att kliva fram och få medfinansiering. Det är svårt för en enskild kommun att VÅRT HUDDINGE 5 2015 på egen hand finansiera stora infrastrukturprojekt, menar hon. det är också svårt att överskåda de kom- munalekonomiska konsekvenserna förrän det finns ett färdigförhandlat avtal. – Oberoende av Sverigeförhandlingen så står vi och övriga kommunsektorn inför ekonomiska utmaningar, men utmaningarna behöver inte bli tuffare för att vi blir fler, det kan bli precis tvärt om. Satsningar på infrastruktur och de bostäder och arbetstillfällen det leder till är normalt sett bra för en kommun, säger Ralph Strandqvist, budgetansvarig i Huddinge kommun. – Däremot är det väldigt viktigt hur väl man lyckas planera och genomföra ett så omfattande projekt på ett effektivt sätt och möta upp med till exempel kommunal service i rätt tid och i rätt omfattning. m i k a el j eppe 9 nyheter huddinge bygger Dialoger ger viktig input när Flemingsberg utvecklas Det byggs på flera platser i Flemingsberg. Bland annat i Flemingsbergsdalen där en ny sporthall, en 8 000 kvadratmeter stor Ica Maxibutik och nära 200 hyresrätter håller på att växa fram. Parallellt med allt som sker pågår dialoger för att fånga upp medborgarnas synpunkter. En oktoberdag fick besökare i Flemingsbergs centrum fästa pluppar vid påståenden som de tycker är viktigast i ett bostadsområde. Nära 300 personer tog chansen att tycka folk var glada att vi var där och att vi ville lyssna på deras åsikter och tankar. medborgardialoger av olika slag ger input till samhällsplanerare, beslutsfattare och byggföretag. De utgör en viktig del av beslutsunderlaget. Just nu pågår Fotnot: samråd kring Spårväg syd och vägEn kortfilm om byggnationer. medborgardialogen Samrådet kring detaljplanen för Dialoger fångar upp vad finns på huddinge. Hälsovägen är avslutat, men mer är invånarna tycker. se/demokrati. att vänta. Detsamma gäller dialoger till. Närhet till kollektivtrakring utvecklingen av Flemingsberg fik och närhet till förskola och i stort. skola fick flest pluppar. – Vad vill vi med Flemingsberg? Hur får – Det var en dialog om dialogen för att vi en sammanhängande stad med allt som ta reda på vad de som bor och arbetar i ska ingå? Det här är exempel på frågor som Flemingsberg vill samtala mer om, säger vi tillsammans ska söka svar på, säger Lena Lena Fyrvald, samhällsplanerare och mil- Fyrvald och tillägger: jöstrateg i Huddinge kommun. – Dialoger är ett sätt. m i k a el j eppe – Vår närvaro mottogs väldigt positivt; Här ska det byggas över 400 nya bostäder Nyligen togs det första spadtaget för ytterligare 433 nya hyreslägenheter för studenter och forskare i Flemingsberg. I och med detta skapas ett av Sveriges största campusområden med plats för upp till 1 000 boende. Projektet på Campus Flemingsberg har blivit möjligt genom samarbete mellan Akademiska Hus, Huddinge kommun, Södertörns Högskola och ByggVesta. Byggnaderna kommer att ägas av det gemensamägda bolaget Grön Bostad. Bostäderna byggs enligt devisen Good Will Housing som är ett initiativ av ByggVesta för att öka fokuset på hållbarhet, trivsel och samverkan med omgivningen. – De flesta studenter vill engagera sig i hållbarhetsfrågor och bidra till en bättre värld. Det vill vi ta vara på 10 Sten Wetterblad, regionschef Akademiska Hus, Daniel Dronjak Nordqvist (M), kommunstyrelsens ordförande, Kerstin Tham, prorektor vid KI, Södertörns högskolas rektor Moira von Wright och Anna Maria Sjölin, ByggVesta, hjälps åt med första spadtaget. i Campus Flemingsberg. Genom att koppla olika samhällsaktörer till studentboendet, kommer vi att göra det möjligt för studenterna att göra gott, både för varandra och samhället, säger Marcus Svensson på ByggVesta. I maj 2017 står de första av de 433 lägenheterna klara längs med Alfred Nobels Allé. Så kallade kompiskontrakt gör att varje lägenhet kan rymma två studenter. – Detta är ett av de mest prioriterade projekten i Huddinge kommun. I dag har vi 17 000 studenter i Flemingsberg som behöver någonstans att bo. Dessa studentbostäder kompletterar den övriga utvecklingen i Flemingsberg och skapar rätt möjligheter att bygga en verklig stad, säger Daniel Dronjak Nordqvist (M), kommunstyrelsens ordförande i Huddinge. Sedan slutet av september har det varit möjligt för studenter och forskare att skriva upp sig på kölista till boendet via ByggVestas hemsida, byggvesta.se. a r n e g jons son VÅRT HUDDINGE 5 2 2015 Maria Gör Vad Hon KAN porträttet Den privata flyktinghjälpen Vi Gör Vad Vi Kan formligen exploderade i sociala medier i början av september. En av de 17 initiativtagarna är Maria Soxbo, journalist, bloggare och författare från Stuvsta i Huddinge. – Vi trodde vi kanske kunde samla ihop en halv miljon kronor – men fick ihop över nio miljoner på drygt två veckor, säger hon och beskriver insamlingsarbetet som ”en del av en medmänsklig folkrörelse. > 2 2015 VÅRT HUDDINGE 5 2015 11 porträttet Efter drygt två veckor hade vi fått ihop över nio miljoner kronor > Maria Soxbo är ursprungligen från Sundsvall, men flyttade som många andra till Stockholm i 20-årsåldern för jobb och möjligheternas skull. Hon är journalist med inriktning på inredning och mode och har jobbat mycket åt bland annat Elle, Sköna Hem och Aftonbladet söndag. Sen drygt åtta år tillbaka driver hon bloggen ”Husligheter”. En bok har det också blivit. Hittills. Dagens Outfit – och andra inlägg i modebloggsdebatten heter den. Sen ungefär 15 år bor Maria i Huddinge kommun. I Stuvsta. – Jag gillar verkligen området. Både nära till stan och nära till naturen. Man kan gå promenader och bada i sjöarna härikring. Mode- och inredningsbloggare och nu engagerad flyktinghjälpaktivist – hur hänger det ihop? – Engagerad har jag varit, men som för många andra har det mest handlat om att vara till exempel Amnestymedlem och månadsgivare till olika välgörenhetsorganisationer. Jag har aldrig engagerat mig aktivt på det här viset förr, säger Maria Soxbo som tillsammans med 16 andra personer utgör kärnan i Vi Gör Vad Vi Kan. – Alltihop började med att en av oss, Paula,var på semester på grekiska ön Lesbos i somras. Men det blev inte mycket till semester. Mängder av människor på flykt kom över vattnet och det fanns ingen som helst beredskap att ta hand om dem. Paula, hennes familj och andra turister avbröt sina semestrar för att i stället göra vad de kunde för flyktingarna. när hon kom hem kände hon att hon ville göra mer och kontaktade vänner och bekanta som i sin tur kontaktade sina vänner för att göra vad de kunde. – Jag kände inte Paula, men via en gemensam vän blev även jag engagerad. Mer om Maria Namn: Maria Soxbo. Bor: I Stuvsta. Familj: Man och två barn, tvillingar på 2,5 år. Yrke: Journalist med inriktning på inredning och mode. Frilansare som skriver böcker, artiklar och bloggar. Aktuell: En av initiativtagarna till Vi Gör Vad Vi Kan – flyktinghjälpen som på bara några veckor dragit in miljoner. Fritid: Umgås med vänner, läser, fotograferar. Målsättningen var från början att samla ihop hjälp för en halv miljon. – Vi hade läst om en grupp i Danmark som samlat in en lastbil med förnödenheter och 400 000 kronor, och bestämde oss för att försöka överträffa dem. Men det sa bara pang! Och blev betydligt mer än så: – Efter drygt två veckor hade vi fått ihop över nio miljoner kronor, det var inte klokt! Detta var samtidigt som den gripande bilden av den drunknade lille kurdiske flyktingpojken Alan spreds över världen. – Men det var en ren tillfällighet. Vi startade vår insamling dagen innan. Själva har vi aldrig visat den bilden, de flesta av oss är själva föräldrar och vi var snabbt ense om att vi inte ville sprida den. Men självklart har den påverkat vår insamling och människors inställning till flyktingkatastrofen. Det är en oerhört stark bild som griper tag i alla. maria soxbo och de andra har lagt ner mycket tid på insamlingen. – De första veckorna var jag igång nästan dygnet runt. Även nu har jag fullt upp med tanke på att jag också har mitt vanliga jobb och min familj att ta hand om. Tar du och de andra ut någon lön nu när det blev så tidskrävande? – Nej, nej, självklart inte. Det här bygger helt på ideellt arbete. Insamlingen har fortsatt att överträffa alla förväntningar. – Vi är fortfarande i chock! Vi har fått ihop omkring 10 000 flyttkartonger med förnödenheter. Det är mer än vad vi någonsin hade kunnat drömma om. En långtradare och ett fraktplan med totalt 9,5 ton förnödenheter har gått iväg till Lesbos och fler är på väg. På ön har Vi Gör Vad Vi Kan också engagerat volontärer samt ett samarbete med den världsomfattande organisationen Läkare i Världen (Médecins du Monde). Hur är läget där nu? – Det är faktiskt värre nu. Förut kom det kanske 1 000 flyktingar per dag, nu har det kommit uppåt 3 000–4 000 per dag. Även om FN evakuerat ön vid ett tillfälle så är situationen svår och mer hjälp behövs. De flesta stora etablerade hjälporganisationerna har heller inte kommit på plats, så flyktingarna är fortfarande beroende av hjälpande turister, volontärer och insamlingar som vår. Insamlingsarbetet är fortfarande helt inriktat på Lesbos. – Ja, tills vidare. Men om situationen ändrar sig och behovet minskar just där får vi naturligtvis se över hur vi kan hjälpa bäst. Vi håller på att bilda en stiftelse för att tydligt formulera Vi Gör Vad Vi Kans mål och mening framöver. Vi Gör Vad Vi Kan jobbar också för att påverka på annat sätt. I en debattartikel argumenterar de för att det ska vara möjligt att söka asyl i EU-länder även på platser utanför EU. a r n e g jons son Andra sätt att hjälpa UNHCR: Om man vill skänka pengar till situationen i Grekland kan man sms:a hav100 eller hav200 till 72980. Radiohjälpens katastrofhjälp till människor på flykt. För att skänka 100 kr kan du ringa 0900-25100, messa FLYKT till 72 999 eller swisha till 9019506, skriv FLYKT som meddelande. Läkare utan gränser: messa LIV till nummer 12 72979 för att skänka 100 kr eller eller LIV 200. Läs mer på lakareutangranser.se. Röda korset: Messa Röda korset 100 eller Röda Korset 175 till nummer 72 900. ActionAid finns bland annat på plats i flyktingläger i Syriens grannländer. Messa ”ActionAid Syrien” till nummer 72970 för att skänka 100 kronor. För större gåvor och mer information se actionaid.se. Svenska kyrkan finns på plats och stöttar flyktingarna i Europa. Messa FLYKTING till 72 905 för att ge 100 kr. Läs också mer på svenskakyrkan.se. SOS Barnbyar jobbar med extrainsatta insatser i krisdrabbade områden. De inriktar sig till stor del på stöd till barn och unga på flykt. För att stödja messa SOS100 eller SOS150 till nummer 72970. VÅRT HUDDINGE 5 2015 porträttet VILL DU BIDRA? SWISHA ett valfritt belopp till 0702-093 303 eller sätt in valfri summa på SEB-konto 5694 05 824 28. Insamlingsansvarig: Ulrika Schreil. Du kan också anmäla dig som volontär. Läs mer på Facebook och vigorvadvikan.com. Journalisten Maria Soxbo driver bloggen ”Husligheter” och är en driven flyktinghjälpaktivist. VÅRT HUDDINGE 5 2015 f o t o h e l é n k a r l s s on 13 nyheter Ansträngt läge för flyktingmottagandet i Huddinge kommun – Det är en ansträngd situation i organisationen och en del verksamheter har det väldigt jobbigt just nu. Vi försöker därför omfördela arbetsuppgifter både inom och mellan enheter. Det säger kommundirektör Vesna Jovic på frågan om hur Huddinge kommun klarar den pågående flyktingströmmen. Huddinge kommun har en lång historik av flyktingmottagande. Så sent som 2009 och 2010 kom årligen cirka 500 flyktingar till kommunen. 2011–2013 var det betydligt färre. Siffran till och med 1 november i år är 765. Sedan tillkommer de ensamkommande flyktingbarnen som uppgick till 169 till och med 10 november, det kan jämföras med 29 för hela 2014. någon avmattning på flyktingström- men är inte i sikte. – Svårast för oss är att hitta hem åt de ensamkommande flyktingbarnen och att hinna följa upp att de kommer till bra ställen. Det finns kommuner som har Lex Sarah-anmält sig själva för att de inte kan leva upp till lagkraven, där befinner vi oss också nu, säger Vesna Jovic. – Vanliga familjer är svåra att få fram i en omfattning som krävs när barnen är så många, så vi tittar också på om vi kan öppna fler dygnet runt-öppna boenden för ensamkommande barn. Huddinge kommun har ett avtal med länsstyrelsen som handlar om att ta emot 118 individer 2015. Det avtalet löper på som vanligt. När det nu även kommer flyktingar som ordnar med eget boende i den omfattning som det är frågan om, ställs den kommunala organisationen på svåra prov. 14 – Vi har som kommun ansvaret för alla barn och unga som kommer hit. Vi ska vid sidan om att de får någonstans att bo också se till att de får plats i förskola och skola. Skolplikten gäller alla barn och unga. Det här är givetvis inte så lätt i en kommun med ung befolkning och som, precis som övriga Stockholm, växer så det knakar rent befolkningsmässigt, säger Vesna Jovic. – Men vi har öppnat upp så att alla skolor tar emot. Trycket är för närvarande hårdast på grund- och gymnasieskolorna. Sedan har vi språkproblematiken – det saknas inte utmaningar. som kommun har Huddinge dock inget ansvar för att vuxna flyktingar som kommer till kommunen får tak över huvudet. Detta oavsett om de har beviljats asyl eller inte. Men de som ordnar eget boende och av någon anledning inte kan bo kvar, behandlas som alla andra bostadslösa familjer eller ensamstående kommunen möter. – Kommuner är skyldiga att planera för att det byggs bostäder. Lagen gör dock ingen skillnad på om de som flyttar in är asylsökande eller kommer från exempelvis Norrbotten, säger Vesna Jovic. – Det byggs väldigt mycket nu, både i Huddinge och övriga Stockholmsområdet, men det hjälper inte just nu. Läget är mycket svårplanerat, menar hon. – Det går inte att säga vart vi är på väg. Trycket kan plötsligt avta, men det vet vi ingenting om i nuläget, säger Vesna Jovic. områden som sjukvård, dagersätt- ning, utbildning och jobb är däremot inte kommunens ansvar. Sjukvård står landstinget för, Migrationsverket betalar ut dagsersättning till flyktingar som väntar på asylbesked och Arbetsförmedlingen ansvarar för etableringsinsatser för dem som har fått uppehållstillstånd. m i k a el j eppe Tamim Arabzada och Morua Zahers trivdes mycket Sommars – Jag hade önskat att sommarskolan fanns när jag kom, då hade jag snabbare kommit in i skolarbetet, säger Tamim Arabzada som arbetade som tolk vid sommarskolan för nyanlända. Tamim Arabzada var 14 år när han kom ensam till Sverige från Afghanistan för snart fyra år sedan. Idag pratar han mycket bra svenska, går på Sågbäcksgymnasiet, bor i egen lägenhet och kombinerar studier med arbete. – Jag tyckte det var roligt att tolka och hjälpa eleverna att lära känna det svenska samhället, säger Tamim. Språkintroduktion är ett gymnasieprogram för elever mellan 16 och 20 år för att VÅRT HUDDINGE 5 2015 nyheter bra med att hjälpa nyanlända elever att komma igång med svenska språket och lära känna det svenska samhället. skolan – lyft för nyanlända lära sig svenska och läsa för en behörighet till gymnasiets nationella program. Tamin talar dari, ett av de officiella språken i Afghanistan, vilket passade bra då många av deltagarna kom från hans hemland. Morua Zahers föräldrar kommer från Marocko och hon hjälpte till som tolk för dem som talade engelska och arabiska. – Det kändes bra att få vara med, det var en chans att hjälpa andra. Jag tror det är viktigt att de som kommer snabbt kommer igång, det är inte bra att vänta och inte göra något. tamin och marou gillar sommarsko- lans upplägg med lektioner på förmiddagen och olika aktiviteter på eftermiddagen. – Det är bra för det är viktigt att kunna svenska men man behöver också veta hur samhället fungerar. VÅRT HUDDINGE 5 2015 Sommarskolan hade plats för 30 elever och hölls under tre veckor i somras i Sågbäcksgymnasiets lokaler. Två lärare i svenska som andra språk höll i lektionerna och aktiviteterna leddes av fyra fritidsledare. Tamim och Marou fanns på plats hela dagarna tillsammans med fyra andra sommarjobbare med olika modersmål. eleverna var jämnåriga med som- marjobbarna och kom från Somalia, Irak, Peru, Syrien, Afghanistan, Eritrea, Makedonien, Marocko och Bulgarien. – För elever som kommer under våren blir det en lång väntan när skolan börjar först i augusti. Det är inte bra för dem att vänta för länge, de behöver rutiner och komma igång med sin utbildning, säger Mona Lifwergren, enhetschef på Resurscentrum för nyanlända i Huddinge kommun. Eleverna som deltagit i sommarskolan kunde snabbare ta till sig undervisningen när de började på språkintroduktion då de fått en viss skolvana. – Flera av eleverna har väldigt kort skolbakgrund. Ytterligare en fördel med sommarskolan är att eleverna har tillgång till sommarjobbarna som faddrar på gymnasieskolorna samt träffat nya kompisar innan de började skolan på riktigt, säger Mona Lifwergren. Sommarskolan finansierades av Samkraft, en samverkan mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, social- och äldreomsorgsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen och polisen. – Vi har ansökt om medel och kommer förmodligen att hålla en sommarskola även nästa sommar, säger Mona Lifwergren. t e x t & f oto k r i st i na eder 15 nyheter Huddinge Barn och unga möts hos KomSamman runt 100 barn och ungdomar deltar varje vecka i någon av KomSammans många aktiviteter som riktar sig särskilt till nyanlända. KomSamman drivs av fritidsgården UngZon, Huddinge IF och Svenska kyrkan i Flemingsberg. – Vår främsta målgrupp är barn i grundskoleålder som vi vill ge möjlighet att träffa nya kompisar och knyta nya kontakter, säger Ewa Melin Larsson, ungdomschef på Ung Zon. – Vi har också verksamheter där deltagarna lär känna Sverige, det svenska samhället och Flemingsberg. KomSammans aktiviteter på onsdagar inleds med mellanmål för de yngre barnen strax efter klockan 15 i Svenska kyrkan i Flemingsberg. De äldre samlas på Ung Zon innan dagens program kickar igång. Parallellt med KomSammans aktiviteter på onsdagar bjuder Café källan in till familjehörna där föräldrar och små barn träffas för lek och fika i Svenska kyrkans lokaler i Flemingsberg. Råd och stöd via Svenska kyrkans diakoni och Stadsmissionen och Språkcafé på biblioteket i Flemingsberg är andra exempel på onsdagsaktiviteter. På onsdagar ordnar också Huddinge IF spontanfotboll för barn och ungdomar i alla åldrar i sporthallen i Flemingsberg. – Vi har plats för fler deltagare och vi ser gärna att föreningar som har verksamhet i kommunen kommer till oss på KomSamman och berättar om sin verksamhet, säger Ewa Melin Larsson. k r i st i na eder 16 Armbanden som tjejerna gör ska säljas och pengarna från försäljningen ska användas till att köpa saker som de ensamkommande flyktingbarnen behöver. VÅRT HUDDINGE 5 2015 nyheter Basket öppnar famnen – De som kommer har varit med om mycket och tänker många jobbiga tankar. När de kommer hit ska de känna sig välkomna och ha roligt, säger Anjolie och fortsätter trä pärlor på armbandet med texten ”Välkommen hit”. Välkommen hit är namnet på projektet för ensamkommande flyktingbarn där Huddinge Basket är engagerat. Föreningen har runt 450 medlemmar, från seniorer till de yngsta på fyra år. – Vi har cirka 80 nationaliteter i föreningen och välkomnar fortlöpande nya medlemmar från olika länder. Vi har också medlemmar med funktionshinder, hos oss är alla välkomna, säger kassören Gina Eleftheriadou. Glädjen var stor när föreningen valdes ut att delta i projektet Välkommen hit men att arbeta med integration är inget nytt för basketklubben. I Huddinge kommun pågår flera projekt för att integrera nyanlända. KomSamman har en rad aktiviteter och Huddinge basket välkomnar ensamkommande barn. f o t o a l ic e öb e rg välkommen hit drivs av Svenska bas- ketbollförbundet med stöd av Svenska postkodstiftelsen och sammanlagt 20 basketföreningar deltar. Tanken med projektet är att föreningarna ska söka upp och bjuda in ensamkommande flyktingbarn till verksamheten. – Vi ska besöka boenden framöver och jag har sagt att det vore bra om de kunde spara skor och kläder som de växt ur så kan vi ta med dem. De nyanlända behöver säkert kläder, säger coachen Chris Dominic. Flickorna som samlats för att göra armband ser fram emot att få fler lagkamrater. – Det ska bli kul att känna nya lagspelare, säger Zeynep och Ebba håller med. tjejerna tränar tre gånger i veckan och i kväll har de kommit en extra gång till Tomtbergahallen i Huddinge för att göra armband. Armbanden ska säljas och för pengarna ska de köpa saker som de ensamkommande barnen behöver. – Det är kreativt och roligt att sitta och VÅRT HUDDINGE 5 2015 Chris Dominic, tränare, och Gina Eleftheriadou, styrelseledamot, är vana vid att arbeta med integration. prata och göra armbanden tillsammans, säger Diana. Att göra armbanden är en form av teambuilding tycker Chris Dominic. – De har gjort över 100 redan och tycker fortfarande det är lika roligt. Det här är ett meningsfullt projekt som inte har varit svårt att sälja in, säger Chris Dominic. Även andra Huddingeföreningar har bjudit in nyanlända ungdomar till aktiviteter. Stuvsta IF har i dagsläget cirka 70 Jaray Touray trär pärlor under stor koncentration ungdomar som anslutit sig till klubben och Frälsningsarmén i Vårby gård har ett fotbollslag. k r i st i na eder 17 nyheter Var ska ALLA bo i huddinge daniel dronjak nordqvist (m) daniel.dronjak-nordqvist@huddinge.se – Huddinge har en stark tillväxt och det är många som vill bo och driva företag här. Det är positivt men ställer krav på oss att klara att bygga ut skolor, förskolor och annan samhällsservice. Bäst möjligheter för nya bostäder finns i Huddinge centrum, Skogås och vid våra övriga pendeltågsstationer samt längs Spårväg syds sträckning – framförallt i Flemingsberg, Glömstadalen, Vårby och Kungens kurva/Segeltorp. Om spårvägen byggs har vi goda möjligeter att bidra med det stora antal bostäder som behövs. Moderaterna moderaterna.net/huddinge britt björnek e ( v ) britt.bjorneke@huddinge.se – Det är stor bostadsbrist i Huddinge. Främst är det ungdomar och familjer, som inte har råd att köpa lägenheter eller villor, som behöver en bostad. Därför ska vi se till att det i första hand byggs hyresrätter i flerbostadshus. Då utnyttjas marken också bättre. Vi bör även satsa på fler kollektivhus med gemensamhetsutrymmen. Bostäderna ska byggas där det finns bra kollektivtrafik så man inte är beroende av bil. Vårby Gård, Flemingsberg och Storängen i centrala Huddinge är lämpliga områden. Vänsterpartiet vansterpartiet.se/huddinge 18 Ljusa gången är nu namnet på de uppsnyggade gångtunnlarna mellan Skogås och Nytorps mosse. Tryggare och snyggare i Ljusa gången Ljusa gången. Det är nu namnet på de uppsnyggade gångtunnlarna mellan Skogås och Nytorps mosse. Ljusa gången. Det blev namnet på de uppsnyggade gångtunnlarna mellan Skogås och Nytorps mosse som återinvigdes på Skogåsdagen i september. Bakom det vinnande namnförslaget finns Metin Gürbüz, elevassistent på Edboskolan, nattvandrare och eldsjäl i Skogås. Vårt Huddinge har tidigare berättat om gångtunnlarna som upplevdes som mörka och otrygga, bland annat i en enkätundersökning om ljusdesign i offentliga miljöer som genomfördes 2013. Inte minst tjejers och kvinnor synpunkter och erfarenheter vägdes in då tunnlarna fick nytt utseende. Ungdomar fick också vara med och säga sitt och på kommunens hemsida kunde man lämna förslag på vad de ska heta. – Vi fick in uppemot ett 30-tal namnförslag och det är vi riktigt nöjda med, berättar Emelie Roupe, landskapsarkitekt på Huddinge kommun. det vinnande förslaget blev alltså Ljusa gången. Metin Gürbüz, som lämnade in förslaget, fick två biobiljetter som tack av kommunen. Ljusdesignat parkstråk Parkstråket genom Rickardsviksparken mellan Skogås pendeltågstation och bostadsområdet i västra Skogås har ljusats upp. Satsningen beror på att Skogås- och Trångsundsbor har pekat ut stråket som otryggt. Vegetation har gallrats ut för att ge bättre överblick och nya belysningsstolpar har placerats ut. Spottar riktas mot träd, stigar och bergspartier för att skapa vackra blickfång och för att ljusa upp området kring gång- och cykelstråket. VÅRT HUDDINGE 5 2015 nyheter 3 saker Katharina Wallenborg är stolt över 1 Jag är stolt över att ha lett ett lokalt parti som från början bemöttes med skepsis från många håll till att bli ett etablerat och respekterat parti. Att ha börjat med att driva en enstaka fråga till att vara inne i en femte mandatperiod, dessutom de flesta åren i ledande ställning, är unikt. De flesta partier försvinner när frågan är utagerad, men vi kämpade vidare. 2 Att de frågor som jag är ansvarig för: demokrati, jämlikhet och folkhälsa, har blivit självklara i allt som kommunen gör. 3 Till sist så är jag stolt över att det mesta som vi har företagit oss har vi också lyckats få igenom. Vi har dessutom verkligen satt östra Huddinge på kartan. Kommunalråd lämnar sina uppdrag och börjar plugga tå! s Låt Drevvikenpartiets gruppledare och kommunalråd Katharina Wallenborg lämnar alla sina uppdrag i Huddinge kommun. – Jag delar inte längre partiets värderingar och sätt att driva politik. Vi har glidit ifrån varandra, därför känner jag att jag inte kan fortsätta, säger hon. Drevvikenpartiets beslut att gå emot koalitionskollegorna i Alliansen och Huddingepartiet genom att säga nej till förslagen till omorganisation av skolorna i Skogås, var det som fick Wallenborg att ta steget att lämna sina uppdrag i partiet. – Jag tyckte att detta var fel, även om jag precis som de andra var väldigt skeptisk till det planerade högstadiet. Men ett problem med förslaget om det hade stoppats hade varit att den växande kön till förskoleklasserna på Edboskolan hade blivit ännu längre än idag. Det hade inneburit att man hade prioriterat närhetsprincipen för tonårseleverna på bekostnad av sexåringarna. Det ville jag heller inte bidra till. – Men jag är själv förälder och förstår precis hur det är; väljer man en skola för sina barn VÅRT HUDDINGE 5 2015 så vill man att de ska gå där. Det var ett svårt beslut att ta. Att hålla ihop inom koalitionen var viktigt för Katharina Wallenborg: – Om samarbetet ska fungera måste vi kunna lita på varandra. Det kräver jag av andra och det måste jag själv kunna leva upp till. Mitt uppdrag är att hålla ihop både partiet och koalitionen och det handlar om att ge och ta för att få igenom sina frågor. Några dagar före nämnden ansåg dock majoriteten av partigruppen att vi skulle säga nej om det inte blev en ny återremiss. Som gruppledare kunde jag inte ställa mig bakom det även om jag hade velat, då det gick emot samarbetsavtalet. Ju mindre man kan lita på varandra, desto sämre är det dessutom för demokratin och det tjänar ingen på. Det har givetvis varit jobbigt att ta det här steget, men vi har diskuterat mitt ställningstagande internt och vi skiljs åt i samförstånd, vilket jag är glad över. katharina wallenborg lämnar alla sina uppdrag från årsskiftet: i fullmäktige, kommunstyrelsen, valberedningen och som ordförande för demokratiberedningen. Hon kommer även att lämna partiet och vice ordförandeskapet i Nationella healthy cities, ett WHOnätverk för folkhälsa som kommunen ingår i. Att enbart avsäga sig de tunga uppdragen var inget alternativ, säger hon: – Nej, nu får andra ta över och driva partiarbetet på det sätt som de önskar. Det känns ärligast så. Att sitta kvar i fullmäktige som politisk vilde är om möjligt än mer främmande för henne. – Jag är emot politiska vildar. Som jag ser det så är platsen partiets. Jag stannar året ut, under tiden har partiet tid att hitta min ersättare. katharina wallenborg engagerade sig i Drevvikenpartiet 1998. Året därpå anställdes hon som politisk sekreterare, 2003 blev hon även oppositionsråd och 2007 blev hon kommunalråd. De flesta åren var hon dessutom partiets ordförande. Hur känns det att sluta så här? Är du bitter? – Nej, sorgligt är mer rätt ord. Arbetet i partiet och politiken har trots allt varit en stor del av mitt liv. Samtidigt är man som förtroendevald hela tiden beredd på att det snabbt kan ta slut. Förutom alla år i politik och förvaltning, vad har du att falla tillbaka på? – Mitt senaste jobb var som sekreterare på Proffice, plus att jag har läst en del fristående kurser på Komvux, folkhögskola och universitet. Så vad ska du göra nu? – Jag har lite olika funderingar. Men i vår ska jag plugga. Sedan får vi se. a r n e g jons son 19 gymnasieingenjör T4 överträffar förvä Ett fjärde år (T4) på teknikprogrammen ska råda bot på bristen på gymnasieingenjörer. Östra gymnasiet erbjuder från och med i år studier i informationsteknik med inriktningen mjukvarudesign. Sjödalsgymnasiet hakar på till hösten 2016 med inriktningen design- och produktutveckling. – De lär oss sådant som används och behövs i yrkeslivet, inte bara det som står i textboken, säger Daniil Baykov, en av tio killar som pluggar till gymnasieingenjör på Östra gymnasiet. På 1990-talet slopades det fjärde året på teknikprogrammet, men efter påtryckningar från bland annat näringslivet återinfördes i höstas ett fjärde år i ett försök att bättre svara upp till näringslivets behov. Östra gymnasiet var först ut i Huddinge kommun med att erbjuda elever på landets teknikprogram ett fjärde år. Ett 20-tal ansökningar kom in och tio killar är nu i full gång med att fördjupa sig inom området mjukvarudesign. Det handlar om back end-programmering, det vill säga basbearbetning på främst servernivå, om databaser och lagring. – Studenterna på T4 ska vara anställningsbara när de är klara, det är målet och då räcker det inte alltid med tre år, säger Carina Envall, lärare och projektledare för T4 på Östra gymnasiet. – Under andra och tredje året på teknikprogrammet fick de också lära sig programmering, men nu gör de detta på heltid – fem dagar i veckan. t4-gänget har ett eget ”krypin” på skolan med egna arbetsplatser, mys- och lektionshörna, kaffebryggare och toalett. En bra plats för studier och att bara hänga på. Det är en lugn, koncentrerad och trevlig stämning i lokalerna. 20 Daniil Baykov och Sefik Mehicic – två av tio killar som pluggar back end-programmering och till – Jag funderar på KTH men är inte säker på om jag ska fortsätta till högre studier eller inte och då är det här ett bra mellansteg, säger Sefik Mehicic. Han gick ut teknikprogrammet för ett par år sedan och har nu valt att komplettera med gymnasieingenjörsexamen. Det är möjligt eftersom T4 erbjuds elever som gått ut teknikprogrammet och är högst 22 år när de påbörjar fjärde året. – Jag sökte hit för att jag är osäker på vad jag vill bli – lärare kanske, men medan jag funderar pluggar jag något jag gillar, säger Daniil Baykov. Båda konstaterar att det fjärde året har överträffat förväntningarna. – Skolan har gjort ett fantastiskt jobb och organiserat detta på bästa sätt. Det märks att man satsar på detta, säger båda. T4:s arbetssätt är mycket högskolelikt VÅRT HUDDINGE 5 2015 gymnasieingenjör förväntningarna HÖSTEN 2016 STARTAR ännu en inriktning sommaren kan titulera sig gymnasieingenjörer. med föreläsningar av skolans egna lärare men också inhyrda konsulter, inlämningsuppgifter och tentamen. Nästa termin avslutas med tio veckors praktik och examensarbete. Ett särskilt T4-råd, med representanter från näringsliv, KTH och kommun, ger råd och kan också hjälpa till med praktikplatser. Var är tjejerna? – 80 till 90 procent av eleverna på teknikVÅRT HUDDINGE 5 2015 programmen är killar, så därför ser det ut som det gör, men vi försöker locka tjejer på olika sätt, säger Carina Envall. t e x t & f oto m i k a el j eppe Fotnot: Det finns mer information på ostragymnasiet.se. Nästa intagning – till höstterminen 2016 – är redan den 15 februari. även sjödalsgymnasiet erbjuder ett fjärde år (T4) på teknikprogrammet fast med inriktningen design och produktutveckling. Precis som på Östra gymnasiet kan studenterna kalla sig gymnasieingenjörer efter genomgången utbildning. Sjödalsgymnasiets T4utbildning har 13 platser och startar hösten 2016. Ansökan ska vara inne 15 februari 2016. T4-utbildningar är riksrekryterande, vilket innebär att man kan söka oavsett var i landet man bor. Det finns mer information på sjodalsgymnasiet.se. 21 astronautbesök Att se vår planet från rymden är en mäktig upplevelse menar Anna Lee Fisher och Reinhold Ewald. ”Alla kan nå högt” – Studera och följ era drömmar så kan ni nå era mål så som vi har gjort. Det sa astronauterna Anna Lee Fisher och Reinhold Ewald när de mötte elever på Huddingegymnasiet. Alla elever på skolan har under hösten jobbat med rymden för att förbereda sig inför Anna Lee Fisher och Reinhold Ewalds besök. De båda ingick i en stor delegation med astronauter och kosmonauter som besökte Sverige i september. Besöket på Huddingegymnasiet inleddes med att de berättade om sina karriärer inför en fullsatt aula. Anna Lee Fisher var tolv år när hon blev fascinerad av rymden och började drömma 22 om att resa dit. Hon utbildade sig till läkare och kort efter att hon fått sin första anställning fick hon chansen att bli medlem i besättningen på Discovery. – Idag är det lika vanligt med kvinnliga astronauter som manliga men då var vi få och jag fick börja med att utveckla en rymddräkt som passade oss, den som fanns var alldeles för stor. när discovery lyfte med Anna Lee Fischer i besättningen blev hon den första mamman i rymden. – Jag tvekade aldrig men jag skrev ett speciellt brev till min dotter ifall jag inte skulle komma tillbaka. Anna Lee Fisher är 66 år och arbetar idag med att utveckla framtidens rymdfärja. Hon har inga planer på att gå i pension. – Nu när det snart är aktuellt med resor i rymden behöver vi ta fram lagar som reglerar resandet. Jag skulle gärna utbilda mig till advokat och arbeta med det men jag vet inte om jag orkar med en karriär till, sade Anna Lee Fisher med ett leende. Till Huddingegymnasiet kom även Reinhold Ewald, från Tyskland, som bland annat har arbetat på rymdstationen MIR. – Det är ni som sitter här som är generationen vi kommer att få se på Mars. Det kan kännas som science fiction idag men när vi ser tillbaka så var det mycket som VÅRT HUDDINGE 5 2015 astronautbesök Klass NANAT 14 fick besök av astronauterna Reinhold Ewald och Anna Lee Fisher som gärna svarade på frågor om rymden. Som medlem i besättningen på Discovery blev Anna Lee Fisher den första mamman i rymden. foto kändes som science fiction när vi började men som nu blivit en del av vår vardag, sade Reinhold. Han utbildade sig till fysiker och fick sin rymdutbildning i Moskva där han fick börja med att lära sig ryska. efter föredragningen i aulan följde Anna Lee Fisher och Reinhold Ewald med klass NANAT 14 till klassrummet. Dit kom också elever som vunnit skolans olika tävlingar med anknytning till rymden. Vinsten var att ta ”gruppselfies” med astronauterna VÅRT HUDDINGE 5 2015 vilket de gärna ställde upp på. Det blev ett givande möte där eleverna bland annat undrade om det inte är viktigare att lösa problem på jorden än att finnas på plats i rymden. – Vi utforskar jorden från rymden, det är där vi har överblicken och ser sambanden som regionala myndigheter inte kan skaffa sig, svarade Reinhold och Anna tillade att hon inte såg någon motsättning. – Vi behöver forskning både på jorden och i rymden. Eleverna ville också veta vilka egenskaper a l ic e öb e rg som krävs för att bli astronaut och få göra en rymdfärd. – Förutom en utbildning inom något av de kunskapsområden vi arbetar med så krävs att du kan arbeta i team, sade Reinhold Ewald. Detta tog Anna Lee Fisher fasta på. – Något av det bästa med rymden är att vi inte bara pratar om samarbete mellan stater, vi samarbetar över nationsgränserna. Ju fler länder som kommer med desto mer kan vi samarbeta här på jorden. k r i st i na eder 23 fototävlingen William Hagman, Lisa och Aron Tögersen och Sophie Hagman lyssnar intresserat. Pristagaren i fototävlingen kategori 13–19 år William Hagman fotar en vägtistel. William Hagmans bild på Gömmaren i kvällssol och Aron Tögersens teckning på fundersamma kor vann sommarens foto- och teckningstävling. En morgon i oktober var det dags för vinnarna att hämta ut förstapriset – en halvdagskurs i naturfoto med naturguiden och fotografen Richard Vestin. 24 u – Ni har som vinnare redan tagit eller ritat bilder som talar till fler. Det som förenar bilder som går hem är att de ofta är enkla både till innehåll och form, säger Richard Vestin. Han, pristagarna och deras mammor samlades på en parkeringsplats intill Balingsta gård en tidig söndagsmorgon i mitten av oktober. Det var ganska kallt och dimmigt till en början men dimman lättade så fort solen tittade fram. Det var dock inte enbart positivt eftersom dimma och morgonsol gör sig bra på bild. Richard Vestin började med att berätta om sin egen fotoutrustning och tipsa om bra att ha-saker som stativ, kikare och extra batteri. Lite oväntat slog han fast att dagens mobilkameror i många fall är minst lika bra som dyra systemkameror. Han underströk också vikten av förberedelser som ofta tar mycket längre tid än själva fotograferandet. Detta gäller särskilt om det är djur som ska fotograferas. – Och så gäller det att vara beredd på oväntade saker. Det är ofta det oväntade som gör sig bäst på bild, säger han och avlivar alla eventuella myter kring kameror. – Det sker ingen magi i kameran. Det VÅRT HUDDINGE 5 2015 fototävlingen Richard Vestin tipsar Lisa och Aron Tögersen och Sophie och William Hagman om hur man kan gå tillväga för att få till bra naturbilder. Sophie passar också på att ta en bild. handlar om bländare och slutartid – ”that´s it”. Det är därför viktigare att tänka på hur man vill att bilden ska vara och tas emot än att lägga tid på olika programinställningar. Den så kallade idiotknappen funkar utmärkt, menade han. efter genomgången tog Richard Vestin med sig sällskapet ut på en stig mellan två hagar. Han stannade ganska snart, pekade, berättade och visade, för att sedan gå ytterligare en liten bit, stanna, peka och berätta; förutom fotografering och kunVÅRT HUDDINGE 5 2015 skap om hur man komponerar bra bilder passade han också på att berätta om vad som dolde sig bakom olika tassavtryck i leran och fågelläten. – Det är väldigt spännande att få se fotografins värld ur ett expertperspektiv och att få höra hur man kan anpassa bilden efter ljus, vinklar och andra former, säger William Hagberg som köpte sin första systemkamera för två tre år sedan. – Jag skickad mest in i bilden på skoj och så gick jag och vann ... Jag blev himla förvånad! Aron Tögersen är precis som Richard Vestin tecknare i botten. Han har också börjat fotografera, bland annat familjens undulater. – Jag blev jätteglad när jag fick reda på att jag hade vunnit, säger han. Deltog i fotokursen gjorde även Williams och Arons mammor, Sophie och Lisa. Alla sög åt sig som svampar av det Richard Vestin berättade med stor inlevelse och mycket humor. Det var tre mycket inspirerande timmar i ett av Huddinge kommuns 13 skyddade naturområden. t e x t & f oto m i k a el j eppe 25 demokratidagarna 2015 Gunnar Nygren, medieforskare, Sanna Volny, lärare i journalistik, Kalle Jönsson, Mitt i Huddinge, Petter Beckman, Södra Sidan, och politikerna Emil Högberg och Jelena Drenjamin deltog i mediesamtalet på O´Learys. Mediefokus på puben Gör journalisterna ett bra jobb och är det viktigt att fler journalister på tv och tidningar är från Huddinge? Båda frågorna besvarades med rungande ja när medias roll sattes under luppen på O´Learys i Huddinge centrum under demokratidagarnas näst sista dag. Det var Carlos Rojas, en av grundarna till Gringo och konsultföretaget Miklo, som höll i trådarna när redaktörer, lärare och forskare i journalistik, tillsammans med lokalpolitiker, tänkte högt på frågan ”Spelar tidningarna roll för demokratin?”. – Ja, självklart gör de det, slog han fast och berättade att antalet journalister på Södermalm är tio gånger fler än i Huddinge. Gunnar Nygren, medieforskare, konstaterade tidigt att det inte är samma 26 sak att vara journalist i dag jämfört med hur det var förr. Dagens journalister är något av mångsysslare som är mer öppna för dialog, bland annat via sociala medier. Det är fokus på kanaler och plattformar samtidigt som tempot har skruvats upp. Han menade dock att förutsättningarna för att bedriva journalistik har ökat men uttryckte samtidigt oro för de stora tidningshusens ointresse för landsorten. – Det är ingen tidningskris, åtminstone inte för gratistidningarna, konstaterade han och tog Södra Sidan och Mitt i Huddinge som exempel. båda lokaltidningarna deltog i samtalet på O´Learys. – Tidningens viktigaste roll är att skapa samtal där alla – politiker, tjänstemän och allmänhet, känner att de sitter i samma samtalsrum, sade Petter Beckman, Södra Sidan. Kalle Jönsson, nyhetschef på Mitt i Huddinge, höll med och tillade: – Ambitionen är att lyssna till olika människor och grupper i olika delar av kommunen. Vi jobbar mycket med att titta bakåt och ställa oss frågan: Är det någon vi har missat? Jelena Drenjamin (M) menade dock att perspektivet, trots alla mediekanaler, ofta blir väldigt ensidigt. på mentometerfrågan ”Tycker du att politikerna granskas tillräckligt?” svarade 18 ja och tio nej. Emil Högberg, gruppledare för Socialdemokraterna i kommunfullmäktige, efterlyste hårdare granskning av det politiska arbetet, inte nödvändigtvis av enskilda politiker. – Det är en utmaning att peka på systemfel utan att peka ut enskilda, sade Petter Beckman. – Vissa är röststarka, andra inte. Vår uppgift är att bedöma hur relevant det som händer är för läsarna och hur mycket vi ska berätta om det, sade Kalle Jönsson. Emil Högberg menade också att det faktum att det finns två lokaltidningar i Huddinge har lett till att fler känner till mer om det som händer i kommunen. – Det finns möjlighet till samtal om Huddinge som sträcker sig utanför fullmäktigesalen. t e x t & f oto m i k a el j eppe VÅRT HUDDINGE 5 2015 demokratidagarna 2015 Fint demokratipris till ”högröstade” elever – Fantastiskt kul – att eleverna får priset är välförtjänt, säger en strålande glad Maria Wiman, lärare i klass 6A och 6B på Edboskolan som tilldelats Huddinge kommuns demokratipris 2015. Förra läsåret fick klasserna veta att Utbildningsradion (UR) planerade att lägga ner TV-serien Geografens testamente som de följt för att lära sig om Sveriges och Nordens geografi. För att rädda programmet startade de ett upprop på Facebook som fick ett enormt genomslag och stor uppmärksamhet i media. – Vi fick 730 skolor med oss i kampen för att rädda programmet, säger Maria Wiman. I juni fick de veta att UR avsatt pengar i budgeten för nya avsnitt av Geografens testamente och så den 17 november kom äntligen det glädjande beskedet: det blir en ny säsong av TV-serien! Elevernas kamp för programmet har bland annat resulterat i en kortfilm som visar hur man kan jobba när man vill förändra något. – Det är kul och viktigt att kunna visa att det barnen lär sig i skolan faktiskt kan göra skillnad utanför skolans väggar. Att de får demokratipriset bekräftar att barns åsikter har betydelse, säger Maria Wiman. ATT eleverna har fått verktyg som går att använda på många sätt fick Maria bevis på under Rädda Barnens insamling till Världens barn. – När vi bestämde oss för att delta i insamlingen hade eleverna direkt en mängd förslag på hur vi skulle göra för att få in pengar. Vi la de flesta lektioner åt sidan och på fem dagar fick vi in 12 000 kronor! I år delades demokratipriset för första gången ut under demokratidagarna. Klass 6A och 6B tog emot priset på O´Learys. På plats var bland andra förra årets pristagare, polisen Reine Berglund som håller i Huddingepolisens Facebooksida. Han berättade att sidan har 32 000 följare men att ambitionen är att nå alla Huddingebor. Demokratipriset delades ut av kommu- nalrådet Katharina Wallenborg (DP) som är ordförande i demokratiberedningen. Hon konstaterade att årets pristagare är väldigt unga men att de trots detta är förebilder för vuxna. – De har visat att man oavsett ålder kan vara med och påverka. I motiveringen står att läsa att eleverna på ett enastående sätt använt sina demokratiska rättigheter för att rädda TV-programmet. Att de varit innovativa, bångstyriga och målmedvetna i sina tillvägagångssätt när de har försökt få Utbildningsradion att ändra sitt beslut. De har ständigt kommit med nya idéer och slagit knut på sig själva i kampen och på ett halvår nått mycket långt och lämnat avtryck i stora delar av Sverige. Eleverna hade en lång tacklista som de hjälptes åt att läsa. De tackade bland annat sin lärare Maria Wiman, skolans telefon, Lilla Aktuellt och sig själva. De berättade att prissumman på 25 000 kronor bland annat ska gå till en klassresa och deras slutord för kvällen var ”Barns röster räknas”. k r i st i na eder Elever ur klass 6A och 6B från Edboskolan kom till O´Learys för att ta emot årets demokratipris som delades ut av kommunalrådet Katharina Wallenborg (DP) till vänster. VÅRT HUDDINGE 5 2015 27 demokratidagarna 2015 D• A R T IF I E Certifiering bara början Mötesplatsen Huset och Café Krut, fritidsgårdarna Rockville och Vårby ungdom. Det är bara fyra exempel på kommunala verksamheter som på senare tid har hbtqcertifierats. På demokratidagarnas sista dag prisades de och ytterligare sju verksamheter vid en både festlig och tankeväckande ceremoni i Huset. Firandet fortsatte sedan på fritidsgårdarna. – Jättegrattis! Det ni har gjort är en otroligt viktig insats för att alla våra barn och ungdomar ska få ett trevligt och schysst Elin-Matilda Sjöberg och Hanna Bergdahl, bemötande – min förhoppning är att vi från Rockville, deltog i firandet med bland även ska kunna certifiera våra bibliotek annat en specialskriven låt på hbtq-temat. framöver, sade Vibeke Bildt, ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Huddinge Pär Viktorsson, från RFSL, delade ut kommun och en av cirka 50 personer som diplom till representanter för de elva deltog i firandet på Huset. verksamheterna. Diplomen är ett bevis på – Det här är bara startskottet, det är nu att man har gått en processutbildning om ni ska springa 100 meter. Det är nu ni ska hbtq-frågor och hur fler kan inkluderas i lära andra och varandra. Det är nu utma- verksamheterna. ningarna kommer, sade konferencieren – Det viktiga är vad som görs i vardaoch delade med sig av många personliga gen – hur vi tilltalar människor. Ni har upplevelser. tagit ställning, ni har aktivt uttalat att alla f o t o e n e rgi - o c h k l i m at r å d gi v n i nge n i s t o c k hol m s r egion en 28 -CER Johanna Sandström, Said Jergos, Graciela Saavedra Pizarro, Majmona Susoho, Anna Adolfsson och Ana Zanabria förbereder firandet på Vårby ungdom. T B H Q är välkomna och det är viktigt när vi vet att många hbtq-personer har negativa förväntningar och kanske tror att de inte är välkomna, säger han. Hbtq-certifieringen firades också med uppträdanden av en musikalisk duo från Rockville och queerpoesi av urkraften Yolanda Bohm. firandet tog dock inte slut på Huset utan fortsatte på fritidsgårdarna runt om i kommunen. På Vårby ungdom i Vårby gård hängde ungdomarna på låset för att fira certifieringen. Det bjöds på hembakad tårta, visades kortfilm på hbtq-temat och diskuterades könsroller. På väggarna varvades tavlor på bland annat män som håller varandra i händerna, kvinnor som pussas med uttryck som transsexuell och homosexuell. – Hbtq-personer är en utsatt grupp som ofta diskrimineras. Utbildningen vi har gått hjälper oss att upptäcka mönster så att ingen diskrimineras omedvetet. Det gäller även andra grupper – tanken är att vi ska bemöta alla på ett likvärdigt sätt så att alla känner sig välkomna, förklarade Evy Wallin, enhetschef för Vårby ungdom. Efter tårtkalas och diskussioner anordnades ”open mic” där den som ville kunde bjuda besökarna på poesi, rapp, beatbox, sång och berättelser. t e x t & f oto m i k a el j eppe VÅRT HUDDINGE 5 2015 demokratidagarna 2015 Kan man skämta om allt och hur långt kan man gå i satiriska texter och bilder utan att kränka en människa eller en kultur? Kring den frågan fördes ett spännande samtal på Fullersta Gård under demokratidagarna. Ett inslag på demokratidagarna var ett samtal kring om man verkligen kan skämta om allt. Det leddes av Fred och Mia Taikon. Samtalet leddes av Fred och Mia Taikon. Fred Taikon är chefredaktör för den romska tidskriften É Romani Glinda och Mia Taikon sitter i redaktionen. É Romani Glinda är romernas egen tidskrift och Fred Taikon påminde om att det var först när romerna fick minoritetsstatus år 2008 som de fick möjlighet att uttrycka sig i Sverige. I È romani Glinda medverkar satirfiguren Bakro som skapats av serietecknaren Ulf Lindkvist och författaren Bengt O Björklund. Bakro tar upp vardagliga situationer där han lyfter våra fördomar. – Satir ska göras så spetsigt som möjligt men i vår kultur är det tabu att kränka någon så ni förstår att vi har livliga diskussioner kring bilderna vi publicerar, sade Mia Taikon. yttrandefriheten är en av demo- Satir utan att kränka kratins hörnstolpar men är den oändlig och gäller den alltid? Har man rätt att säga vad som helst? undrade Mia Taikon och svarade själv på frågan. – Vi har alla ett ansvar för vad vi säger i det offentliga rummet, på arbetsplatsen, i fikarummet. Det kanske sitter någon där och skrattar men som egentligen känner sig kränkt och inte alls tycker att det var en rolig historia. Mia Taikon konstaterade att antalet anmälningar till DO rörande olaga diskriminering minskat de senaste åren. – Men frågan är om det är för att färre känner sig diskriminerade eller för att det krävs mycket tid och kraft för att göra en VÅRT HUDDINGE 5 2015 andra situationer kan förövaren vända sig anmälan. Eller kanske undviker man att utsätta sig för situationer som kan bli job- mot den som säger ifrån, sa Fred Taikon. Många skämt bygger på fördomar: biga, sade Mia Taikon och tog upp ett fall för knappt tre år sedan då en romsk kvinna ”Jobba som en liten jude”, ”springa som en och hennes lilla dotter blev nekade serve- neger”. – Idag är det inte längre allmänt accepring på den restaurang de besökte. terat att skämta om olika folkgrupper men alldeles för många tycker fortfarande att det är okej att säga nedsättande saker om romer, menar Mia Taikon som arbetar som pedagog på Forum för levande historia där hon tar emot studiegrupper. Mia är även projektledare i ett projekt som drivs av föreningen É Romani Glinda där hon besöker skolor och håller workshopar med elever kring diskriminering och rasism. – Vi måste få folk att berätta om sina fördomar, för annars kommer vi aldrig åt dem, sade Fred Taikon. Bilder kan inte bara lyfta fördomar utan även provocera. Bland bilderna – Vad säger man till sin lilla flicka? Att vi som visades och diskuterades fanns ett inte är önskvärda? fotomontage på förre statsministern Fred– Samhällsklimatet har blivit mycket hår- rik Reinfeldt endast iförd blöja. Får man dare och det finns många i Sverige som inte avbilda en statsminister på det sättet? ser romer som saknar svenskt medborgar– Jag är stolt över att bo i Sverige där man skap som människor men i en demokrati kan visa sådana bilder, i andra länder kan är alla lika mycket värda. du bli skjuten för den bilden, sade Marcel Moritz, utvecklingsledare Huddinge komsamtalet på Fullersta Gård gled in på att mun. vi alla har ett ansvar som betraktare, att vi Samtalet avslutades med en presentation alla har ett moraliskt ansvar att säga ifrån av utställningen med serietecknaren Ulf mot beteenden som inte är okej. Lundkvists bilder och författaren Bengt O – Men man ska tänka sig för. På en Björklunds texter. restaurang är det ofarligt att ingripa men i t e x t & f oto k r i st i na eder 29 PÅ GÅNG utställningar På fullerstagard.se får du information om aktuella utställningar. Andra bra webbplatser är huddingekonstnarsklubb. se, belliskonst.se och lyktan. net. Rymdskrot med Hans Isaksson på Fullersta Gård, Fullersta Gårdsväg 18. Tre bortslängda målningar med Norrlandsmotiv, upphittade i en container, blev utgångspunkten för Hans Isakssons utställning Rymdskrot. Utställningen pågår till och med 14/2 2016. Mer info: fullerstagard.se. 16/1 Utställning. Konstutställning hos Huddinge Konstnärsklubb, 16/1–7/2, Flygeln, Fullersta Gård, Fullersta Gårdsväg 18. Anna Bengtsson ställer ut pilfinkar i soluppgång och andra fåglar. Thomas Tidholm ställer ut fantasifulla, fullt fungerande fågelhus. Mer info: huddingekonstnarsklubb.se. Educate the Children in Africa kl. 13–16, ABF, Kommunalvägen 26 i Huddinge. Försäljning av konstverken går oavkortat till Educate the Children in Africa-projektet ECAP. Fri entré. Mer info: exposedancemusic.com. DECEMBER Lördag 5/12 Jazzcafé med Bernt Rosengren Quartet kl. 14, Folkets hus, Huddinge centrum, Sjödalstorget 1. Bernt Rosengren, saxofon, Hans Backenroth, kontrabas, Bengt Stark, trummor, Stefan Gustafsson, piano. Fri entré. 30 Om inget annat anges gäller fri entré. Biljetter kan oftast bokas på huddinge.se/boka eller via Huddinge servicecenter, tfn 08-535 300 00, kommunhuset, Kommunalvägen 28. Lördag 5/12 Tisdag 8/12 Hantverksmässa på Galleri Lyktan, Skogås centrum, en trappa upp bredvid biblioteket. Vernissage 5/12 kl. 12–16. Luciafirande i Folkets hus kl. 13–15. Huddinge Hembygdsförening anordnar stämningsfullt luciafirande med musiklärare Karin Johansson och elever från Tomtbergaskolan. Plats: Stora salen. Söndag 6/12 Speeddetjning kl. 13–15. Är du senior och ute efter att träffa nya vänner och bekanta? Då är du välkommen på speeddejtning! Pris: 75 kronor för smörrebröd, kaffe samt lättöl och mineralvatten. För mer information och anmälan, ring Ann-Louise Bergquist på 08-535 312 06. Plats: Folkes, Folkets hus, Sjödalstorget 1 i Huddinge centrum. Ögla kulturförening presenterar: En fransk matiné, kl. 15–16, direkt efter speeddejtningen, Folkes bistro, Folkets hus, Sjödalstorget 1, Huddinge centrum. Musik ur Edith Piafs repertoar och annan franskinspirerad musik. Mer info: Ögla kulturförening på 0709-928 996 och ogla.se. Gammaldags jul kl. 11–16, Magasinet, Mäster Lorentz väg 3, Segeltorp. Kom och julpyssla på loftet i Magasinet. Marsipanskolan är tillbaka. Caféet serverar hembakat och annat smått och gott. Du kan köpa hemliga paket för både stora och små. Fri entré och gratis pyssel. Måndag 7/12 Handla julklappar på internet, Huvudbiblioteket kl. 13, Kommunalvägen 28. Arrangör: SeniorNet Huddinge. Tisdag 8/12 Öppen verkstad på Barnkonsten kl. 15, Barnkonsten/ Vårby bibliotek, Vårby allé 26–30. Välkommen till öppen konstverkstad på Barnkonsten i Vårby. Släpp loss kreativiteten och arbeta med skapande på olika sätt. Ålder 5–13 år. Även 10/12, 15/12 och 17/12. Lördag 12/12 Söndag 13/12 Julkonsert kl. 18. Kom och lyssna på en stämningsfull julkonsert med bland annat Ceciliakören och Rutger Åsheim. Plats: Flemingsbergs kyrka, Diagnosvägen 14–16. Kulturskolans luciatåg, Stora Se vad der n scenen i Hudä h m o s vet: dinge centrum på jullo .se kl. 15.30. uddinge Julmarknad med luciatåg kl. 13–18, Masmo h torg, Vårby. En eftermiddag med julmarknad, luciatåg med Göran Agdur och Myrstugubergets friskola, dj och sång med Doktor Krall och Tara Rafii. Mer info: exposedancemusic.com. /lov 22–23/12 Julmarknad i Skogås centrum. Januari Torsdag 7/1 Vårby filmklubb för unga, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 17–18.30, Vårby allé 26. Spännande och nya filmer på Vårby bibliotek våren 2016. Gratis men du måste vara medlem i Vårby Filmklubb, 08-535 357 76. Även 11/2, 3/3, 7/4 och 2/6. Onsdag 13/1 12/12 Doktor Krall. Huddinge Konstnärsklubbs julmarknad kl. 11–15, Flygeln, Fullersta Gård, Fullersta Gårdsväg 18. Lions står för servering. Mer info: huddingekonstnarsklubb.se. Julpynt i Konstverkstan kl. 11–15, Konstverkstan vid Fullersta Gård, Fullersta Gårdsväg 18. Barn och unga är välkomna att skapa julpynt. Fri entré. De vackraste julsångerna på finska kl. 15. Kom och lyssna på de vackraste julsångerna på finska. Plats: Flemingsbergs kyrka, Diagnosvägen 14–16. Huddinge kulturskola presenterar föreställningen Nomi och den stulna tiden, Aulan kl. 19, Gymnasietorget 1. Vem stal tiden? Kan Nomi befria den? Se kulturskolans lärare i en fartfylld och spännande föreställning med mycket musik, dans och teater. Boka plats på kulturskolan@huddinge.se. Fri entré. Lördag 16/1 Familjelördag: Poesi av svensk-syriske poeten Hanna Himo, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 13, Vårby allé 26. I anslutning till utställningen ”Berättelser från Syrien” gästar svensk-syriske poeten Hanna Himo. Elisabeth Korndahl läser dikter översatta från arabiska till svenska. Språk: svenska och arabiska. Fri entré. VÅRT HUDDINGE 5 2015 För mer utförlig information om programmen och för ännu fler aktiviter se huddinge.se/event. Evenemangstips skickas till Huddinge servicecenter, 141 85 Huddinge eller anmäls direkt på huddinge.se/event. Tisdag 19/1 Onsdag 27/1 Öppen läsecirkel med te och boktips, Skogås bibliotek kl. 13–14, Skogåstorget 7–9. Varje vecka tipsar vi varandra om böcker och pratar om någon text vi bestämt på förhand. Alla är välkomna. Ingen föranmälan. Pågår till 26/4 Nyfiken och nybörjare på dator, ABF-huset kl. 10–12, Kommunalvägen 26, Huddinge. Välkommen till en informationsträff om kurser i dator, internet, släktforskning, sociala medier och e-böcker. Bibliotek Huddinge, ABF och SeniorNet informerar. Fri entré men föranmälan behövs. Mer info: 08-535 305 02. Onsdag 20/1 Språkcafé på Flemingsbergs bibliotek kl. 17–18, Röntgenvägen 17, Huddinge. Vill du öva på att prata svenska tillsammans med andra? Det är gratis och biblioteket bjuder på fika. Gratis, ingen föranmälan. Pågår till 13/4. 24/1 Muntliga historier. Lördag 23/1 Familjelördag med den tvåspråkiga föreställningen ”Al Hakawati – historieberättaren”. Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 13, Vårby allé 26. Föreställningen dramatiserar syriska folksagor i ett lekfullt samspel. Språk: svenska och arabiska. Fri entré, ingen föranmälan. Söndag 24/1 f o t o m a ja b r a n d ÖVRIGT Var finns din favoritplats i Huddinge? Berätta vad du tycker på varardittstockholm.se. Både positiva och negativa erfarenheter välkomnas. Det är forskare från Stockholms universitet som i samarbete med stadsplanerare samlar in erfarenheter av hur platser används och behöver utvecklas. Din input kan bli ett viktigt redskap i framtida planprocesser. Hemsidan lanserades i samband med utställningen Experiment Stockholm 23/9–29/11 där Huddinge kommun var en av deltagarna. VÅRT HUDDINGE 5 2015 Föreställning på arabiska och svenska på Segeltorps kulturförening scen Magasinet kl. 11, Mäster Lorentz väg 3. Syrien har en lång tradition av muntliga historier och här berättar två skådespelare en saga. Föreställningen är 45 min lång och uppskattas av alla åldrar. Den spelas på arabiska och svenska. Gratis men boka gärna biljett på respektive plats. Vårby bibliotek, 08-535 357 76 eller boka@ segeltorpkultur.se. Onsdag 27/1 Författarbesök: ABBA – The story, Magasinet kl. 19, Mäster Lorentz väg 3, Segeltorp. Carl Magnus Palm är världens främste expert på fenomenet ABBA. I sin bok ABBA - the story, som är den första biografin på svenska, berättar han hur de kunde erövra en hel värld och bli en av de största skivsäljarna någonsin. Avgift 100:- för medlemmar, 150:- för övriga. Anmälan via boka@segeltorpkultur. se eller 08646 48 56. Lördag 30/1 Familjelördag: Skapa ett eget hantverk, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 13, Vårby allé 26. Kom och var med på en workshop där vi skapar ett syriskt hantverk. Fri entré, ingen föranmälan. februari Torsdag 4/2 Författarträff med Jonas Hassen Khemiri, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 19, Vårby allé 26. Han är en av Sveriges mest hyllade författare och dramatiker berättar om sitt författarskap och sin nya roman ”Allt jag inte minns”. Varmt välkomna! Fri entré, ingen föranmälan. Fredag 5/2 Finskt filmcafé kl. 9.30, Vårby bibliotek med Barnkonsten, Vårby allé 26. Välkommen på finskt filmcafé våren 2016. Vi bjuder på kaffe och ser på finsk film. Gratis men föranmäl gärna på 08-535 357 76. Tervetuloa suomalaiseen filmikahvilaan Vårbyn kirjastoon Perjantai 5 helmikuu kl 9.30. Tarjoamme kahvit ja näytämme suomalaisen elokuvan. Järjestetään yhteistyössä Huddingen suomalaisen seuran kanssa. Tilaisuus on ilmainen mutta ilmoittautuminen tarvitaan nr 08-535 357 76. 6/2 Familjelördag. Lördag 6/2 Familjelördag: Invigning av ”Vardagens trassligheter” – en interaktiv lekutställning för alla sinnen”, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 13, Vårby allé 26. Välkommen att utforska roliga vardagsvärldar med slingrande dammsugarslangar, mjuka klädhögar, bullberg och hisnande staplar med disk. Utställningen bygger på Annika Thores illustrationer. Fri entré. Pågår till 15/3. Fredag 12/2 Sagoskoj på Trångsunds bibliotek kl. 11, Trångsundstorget 5. Alla fredagslediga barn, 2–5 år, och deras vuxna och småsyskon är välkomna. Vi berättar, gör rim och ramsor och sjunger. Ingen föranmälan behövs. Även 11/3 och 8/4 kl 10. Onsdag 17/2 Skriv- och läsgruppen för dig som är 13–19 år, Vårby bibliotek med Barnkonsten kl. 17–18.30, Vårby allé 26. Gillar du att läsa eller kanske skriva? Eller vill du lära dig? Vi fikar och prövar olika skrivövningar. Gratis. Även 13/1, 16/3, 13/4, 18/5 och 15/6. Lördag 27/2 Sagoyoga med Catharina Ärlebrink, Skogås bibliotek, Skogåstorget 7–9, kl. 11. Kom och prova på sagoyoga för 3–4-åringar. Gratis, ingen föranmälan. Se huddinge.se/event för fler aktiviteter! 31 PÅ GÅNG SVERIGE Om inget annat anges gäller fri entré. Biljetter kan oftast PORTO BETALT bokas på huddinge.se/boka eller via Huddinge PORT servicecenter, PAYÉ tfn 08-535 300 00, kommunhuset, Kommunalvägen 28. KONSUMENT Madeleine Karlsson Samhällsvägledare Tel: 08-535 301 00 madeleine.karlsson@huddinge.se Energimärkning ger smartare val Ä r det dags att byta till nya bildäck eller köpa en ny kyl? Då kan energimärkningen vara till stor hjälp för att jämföra olika varor och göra ett energismart val. Energimärkning visar hur energikrävande en vara är och finns bland annat för lampor, de flesta vitvaror, däck, tv-apparater och uppvärmningssystem. Märkningen visas med pilar i olika färger och med bokstäver. Pilarna går från mörkgrönt till rött där mörkgrönt är mest energieffektivt. Skalan i bokstäver varierar för olika produkter men vanligtvis är den A+++ till D eller A till G, där A+++ respektive A är mest energieffektivt. Den bokstav som står i den mörkgröna pilen på märkningen visar vilken energiklass som är effektivast. Ofta står även varans energianvändning i kilowattimmar per år med på etiketten. Ibland kan energieffektiva varor vara dyrare i inköp men ofta sparar du in det med en billigare elräkning eller minskade bränslekostnader. Lägre energianvändning ger också mindre klimatutsläpp. Som exempel kan energieffektiva bildäck minska bränsleförbrukningen med upp till tio procent. ar du frågor om energimärkning eller din energianvändning kan du alltid kontakta mig eller mina kollegor som jobbar som kommunala energi- och klimatrådgivare. Vi ger opartiska och kostnadsfria råd om energi och svarar i telefon varje vardag mellan 9 och 16. Du är också välkommen att besöka oss. Ring 08-29 11 29 så berättar vi mer! På Energimyndighetens hemsida energimyndigheten.se hittar du mer information om energimärkning. n H 32 Huddinges taxor lägst trots höjning Vatten- och avloppstaxorna i Huddinge kommun och Stockholms stad höjdes med nio procent 1 oktober och höjs med ytterligare fem procent från årsskiftet. Det står klart sedan politikerna i kommunfullmäktige har godkänt Stockholm Vattens förslag till höjningar. Stockholm Vattens VA-taxor, där Huddinge kommun ingår, är idag lägst i landet och kommer även i fortsättningen att vara bland de billigaste. Genomsnittstaxan i Stockholms län är idag dubbelt så hög som hos Stockholm Vatten och rikssnittet är nästan tre gånger högre. För en Huddingevilla som använder 150 kubikmeter vatten per år innebär höjningen en ökad kostnad med 22 kronor per månad och för en snittlägenhet på 67 kvadratmeter en ökad kostnad med 11 kronor i månaden. Höjningen motiveras med att Stockholm Vatten har i uppdrag att trygga och miljösäkra det snabbt växande Stockholms och Huddinges dricksvatten och avloppshantering. Det innebär kostna- Vatten- och avloppstaxorna i Huddinge kommun är fortsatt låga trots prishöjning. der för förstärkt underhåll och utbyggnader av anläggningar och ledningsnät. Dessuom ska Henriksdals reningsverk byggas ut med ny modern teknik för att kunna ta hand om läkemedelsrester. Fotnot: Mer info på stockholmvatten.se. DET äR MYCKET PÅ GÅNG I HUDDINGE • Se SIDORNA 30 31 VÅRT HUDDINGE 3 2013
© Copyright 2024