1. No category

MINNESANTECKNINGAR
Datum
2015-07-10
Dnr
511-1375-15
1(14)
Ingrid Thomasson
Naturvårdsenheten
Tfn: 010- 223 92 94
Ingunn Tryggvadotter
Naturvårdsenheten
010- 223 92 99
Minnesanteckningar från bygdegårdsmötet i Hejnum bygdegård den 7 juli
2015 angående länsstyrelsens Natura 2000-uppdrag
Länsstyrelsen bjöd in till informationsmöte i Hejnum bygdegård den 7 juli för att
informera om det Natura 2000-uppdrag länsstyrelsen har fått av Naturvårdsverket.
Markägare, kända sakägare och intressenter har tidigare fått ett informationsbrev
med bl.a. en kopia av uppdragsbeskrivningen och översiktlig information om hur
uppdraget kommer att genomföras. Syftet med bygdegårdsmötet var att mer ingående informera om innehållet i det tidigare informationsbrevet, samt att svara på
frågor. Många frågor hade redan kommit in före mötet och ingick i presentationen.
Med på mötet från länsstyrelsen var Anna-Lena Fritz, enhetschef Naturvårdsenheten, Ingunn Tryggvadotter och Ingrid Thomasson, handläggare Naturvårdsenheten och Gunilla Lexell, handläggare Landsbygdsenheten.
Drygt 80 personer deltog i mötet:









Markägare från Boge, Bäl, Hejnum, Källunge, Lärbro, Othem och
Tingstäde
Forsviden Vind
Cementa AB
Hejnum hällar ekonomisk förening
Naturskyddsföreningen på Gotland
Gotlands botaniska förening
Region Gotland
Fortifikationsverket
Övrig allmänhet
POSTADRESS
BESÖKSADRESS
TELEFON
E-POST
WEBBPLATS
621 85 VISBY
Visborgsallén 4
010-223 90 00
gotland@lansstyrelsen.se
www.lansstyrelsen.se/gotland
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
2
Nedan följer en sammanfattning av länsstyrelsens presentation. Vissa saker behandlas väldigt kort och önskas mer information är det bara att kontakta länsstyrelsen eller besöka länsstyrelsens hemsida.
Nätverket Natura 2000; syftet med nätverket och utbredningen i de olika europeiska länderna.
Bakgrunden till det uppdrag länsstyrelsen nu har fått från Naturvårdsverket.
Länsstyrelsen har i det tidigare regeringsuppdraget 2014 föreslagit de västra delarna av Filehajdar som utökat Natura 2000-område. Både länsstyrelsen och flera
remissinstaser har dock påpekat att det råder en kunskapsbrist i området. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att det krävs en vidare utredning av områdets
naturvärden. Syftet med utredningarna är i slutändan att föreslå nya och/eller utvidgade Natura 2000-områden i undersökningsområdet. I dagsläget pågår undersökningarna (se vidare nedan) och inget färdigt förslag till Natura 2000-område
finns.
Varför måste länsstyrelsen föreslå Natura 2000 i området? Varför kan länsstyrelsen inte bilda naturreservat i stället?
Natura 2000-områden föreslås av länsstyrelsen endast på begäran av Regeringen,
genom regeringsuppdrag. I regeringsuppdraget med tillhörande riktlinjer specificeras också vilken typ av områden som ska föreslås. Vi hade ett sådant regeringsuppdrag förra året och nu har vi ett tilläggsuppdrag från Naturvårdsverket som vi
ska genomföra.
Utöver dessa regeringsuppdrag föreslås inga nya Natura 2000-områden utan då
jobbar länsstyrelsen med det nationella områdesskyddet, t.ex. naturreservat och
naturvårdsavtal. Dock kan alla Natura 2000-områden också bli naturreservat.
Markägare kan anmäla sitt intresse för naturreservat till länsstyrelsen.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
3
Olika riksintressen och skydd som finns i området idag
Undersökningsområdet (svart gräns) med befintliga vattenskyddsområden
(blåstreckade områden) och Ramsar-område (grönstreckat område). Ramsarområden är landets mest värdefulla våtmarksområden och pekas ut i alla länder
som undertecknat Ramsar-konventionen.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
4
Karta över olika riksintresseområden i undersökningsområdet:
Grönstreckat område med svart gräns = undersökningsområdet i uppdraget, tilllika riksintresse för naturvård
Grönstreckade områden med grön gräns = riksintresse för naturvård
Gula områden = riksintresse för vindbruk
Rosa områden = befintliga Natura 2000-områden
Brunt område = riksintresse för värdefulla ämnen och material
Blått = riksintresse för totalförsvaret
Orange = riksintresse för kulturmiljö
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
5
Varför är vi just i detta område och inte i andra områden där det inte finns kolliderande intressen?
Syftet med Natura 2000-nätverket, enligt EU-kommissionen, är att försäkra den
långsiktiga överlevnaden av Europas mest värdefulla och hotade arter och naturmiljöer. Nätverket ska innehålla de bästa exemplen på ”most important wildlife
sites”. Vi har tittat på områden över hela Gotland och av dessa har det endast utkristalliserat sig två områden som länsstyrelsen bedömer som ”nationella toppobjekt”, eller ”most important wildlife sites”; Bästeträsk och detta område.
I undersökningsområdet finns unika naturvärden kopplat till våtmarkerna, hällarna
och skogarna tillsammans, liksom alla arter som är knutna till dessa miljöer. Bl.a.
finns det gott om alla de fyra naturtyper som det råder brist på i nätverket i boreal
region; karsthällmarker, basiska berghällar, rikkärr och trädklädda betesmarker.
Det har aldrig tagits ett helhetsgrepp ur skyddssynpunkt i området vilket har lett
till flera olika naturreservat och Natura 2000-områden spridda i området (se rosa
områden i karta på förra sidan). Länsstyrelsen har en begränsad kunskap om området som ekologisk helhet; var naturmiljöerna och arterna finns och hur de samverkar. Undersökningen syftar till att ge mer kunskap om detta.
Anledningen till att länsstyrelsen inte endast undersöker naturvärden i okontroversiella områden där det inte finns kolliderande intressen är att det inte finns någon
möjlighet till det i uppdraget. Natura 2000-områden ska endast föreslås på vetenskapliga kriterier.
Blodtopp, flugblomster, majviva och gyllenmossa… Artrikedomen i våtmarkerna
är stor och blomsterprakten om sommaren är färggrann.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
6
Varför behöver vi skyddad natur?
Ett kortfattat svar på denna mycket komplexa fråga är framför allt att vi är beroende av naturen för allt vi behöver; frisk luft, rent vatten, mat, material, energi,
välmående, rekreation, mm. Och vi behöver den biologiska mångfalden; alla djur
och växter, allt levande som samverkar i komplicerade näringsvävar. Det är detta
som driver maskineriet framåt och som skapar alla ekosystemtjänster vi är beroende av. Exempel på detta är alla nyttodjur- och växter som verkar i jord- och
skogsbrukslandskapet. Landskapet har förändrats en hel del de senaste århundradena genom bl.a. ett rationellt jord- och skogsbruk och de flesta djur och växter är
inte anpassade till den förändringen. Därför är det viktigt att bevara de naturliga
miljöer som arterna är anpassade till, i form av bl.a. blommande betesmarker,
gamla skogar och opåverkade våtmarker. Dessa utgör motståndskraftiga ekosystem som bidrar med det vi behöver i naturen. Artrika ekosystem är också väldigt
tåliga mot förändringar, vilket gör dem till en sund investering inför kommande
klimatförändringar.
Av dessa anledningar så har de flesta länder i världen gemensamt beslutat att vi
behöver skyddad natur för att bevara den biologiska mångfalden och för att försäkra oss om att vi har tillgång till allt vi behöver av naturen även i framtiden.
Forskning pekar mot att om vi bevarar 20 % av våra naturliga ekosystem så överlever de flesta arter. Inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald har
vi förbundit oss att bevara 17 % av land- och sötvattensarealen och 10 % av den
marina arealen fram till år 2020 (Nagoya-avtalet). Sveriges regering har dock satt
ett högre mål; 20 % av land- och sötvattensarealen och 10 % av den marina arealen ska bidra till den biologiska mångfalden fram till år 2020. Skyddad natur betyder inte att områdena ska lämnas utan skötsel. Det betyder bara att det är den
skötsel som bäst bevarar naturvärdena som ska få råda.
Måste vi ha fler skyddade områden?
6,8 % av Gotlands landyta är skyddat som N2000 och naturreservat. Sedan tillkommer andra typer av skydd, t.ex. naturvårdsavtal och biotopskydd, men flera av
dessa är också Natura 2000-områden. Det innebär att vi ligger långt ifrån de 20 %
som regeringen har beslutat om. Nu är det inte sagt att alla dessa 20 % ska utgöras
av formellt skyddad natur, såsom naturreservat. Mycket av den här marken kan
t.ex. utgöras av markägarens frivilliga avsättningar och betesmarker som ingår i
EU:s miljöersättningar. Men det är fortfarande så att vi har ett stort gemensamt
arbete framför oss att bevara våra naturliga ekosystem och Natura 2000 är en del
av det arbetet.
Genomförandet av uppdraget
Det har funnits ett starkt önskemål hos flera markägare att den här processen ska
gå rätt till och med stor insyn och delaktighet. Nedan följer länsstyrelsens plan för
hur det här uppdraget är tänkt att genomföras och vi tar tacksamt emot förbätt-
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
7
ringsförslag samt andra önskemål och synpunkter om hur vi kan genomföra uppdraget på bästa sätt inom de ramar vi har.
April-mitten av september: Inventering
Inom detta uppdrag kommer länsstyrelsen att inventera nipsippa, mossor på häll,
dagfjärilar och naturtyper. Inventeringarna kommer att pågå fram till sista september och alla är välkomna att kontakta länsstyrelsen under denna period om ni
vill delge någon information om er fastighet inför ett kommande förslag eller få
veta hur vi jobbar.
Nipsippan inventerades redan i april i år när den blommade. Resultatet finns tillgängligt på länsstyrelsen för alla som är intresserade. Det kommer senare att rapporteras in i Artportalen. Anledningen till att nipsippan inventeras i undersökningen är dels för att den är upptagen i EU:s art- och habitatdirektiv och dels för
att Filehajdar utgör Europas största kända förekomst av nipsippa. Syftet med inventeringen var att fastställa nipsippans utbredning i området och insatsen riktades
främst till de områden på Filehajdar och Hejnumhällar där den inte varit känd sedan tidigare.
Nipsippa – en sällsynt art som trivs på Filehajdar
På kalkhällar växer en rad sällsynta mossor, där flera av dem ingår i EU:s art- och
habitatdirektiv. Mossorna visar på ”naturvårdskvaliten” på de olika hällarna. En
inventering utfördes tidigt i våras och en kommer att utföras senare i sommar.
Resultatet kommer att finnas tillgängligt i september och kommer att rapporteras
in i Artportalen.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
8
Dagfjärilar är lite av ett signum för det här området. De vidsträckta våtmarkerna
och hällmarksområdena tillsammans hyser en artrik fjärilsfauna med flera sällsynta arter, varav minst tre av dem ingår i art- och habitatdirektivet. En av dessa är
väddnätfjärilen, som har sin största förekomst på Gotland i detta område. Inventeringen kommer att utföras i olika omgångar för att få med flera olika fjärilsarter,
då de flyger vid olika tillfällen. Juni-omgången är klar och ett preliminärt resultat
finns tillgängligt på länsstyrelsen tillsammans med kartor över de transekter vi har
gått längs med när vi inventerar. Just nu pågår den andra inventeringsomgången
som kommer att fortsätta hela juli och eventuellt en bit in i augusti.
Naturtyper är en viktig del av art- och habitatdirektivet. Varje medlemsland ska
bidra med representativa Natura 2000-områden utifrån de naturtyper som finns i
landet och hur mycket det finns av dem. På grund av Gotlands särpräglade natur
så finns det flera naturtyper i länet som inget annat län i boreal region kan bidra
med nämnvärt till nätverket. Några exempel är alvarmark, basiska berghällar,
karsthällmarker och agmyrar. Av dessa har basiska berghällar och karsthällmarker
just nu en mycket låg representation i nätverket. Även rikkärr och trädklädda betesmarker, två andra vanligt förekommande naturtyper i området, har en mycket
låg respektive låg representation i nätverket. Naturtypskarteringen kommer att
visa dels var de olika naturtyperna finns någonstans, och dels vilken kvalitet de
hyser. Det kommer att ge ett bra underlag, tillsammans med artinventeringarna,
som visar var kärnan för de värdefulla naturmiljöerna finns någonstans. Inventeringen av naturtyper har påbörjats och kommer att fortgå fram till mitten av september, med ett avbrott för sommarsemester under v 28-31. Resultatet kommer att
finnas tillgängligt på länsstyrelsen när hela inventeringen är genomförd.
Mitten – slutet av september: Sammanställning och framtagande av förslag
Under denna period kommer länsstyrelsen att sammanställa resultatet från de inventeringar som utförts inom uppdraget tillsammans med befintlig information
om området (tidigare utförda inventeringar och rapporter) och ta fram ett förslag
till avgränsning av nya och/eller utvidgade Natura 2000-områden.
Oktober – november: Förankring av förslaget med berörda markägare och kända
sakägare, samt externa myndigheter
När förslaget är sammanställt kommer länsstyrelsen att skicka ut ett brev med
information om förslaget till alla berörda markägare och kända sakägare. Samtidigt kommer ett pressmeddelande att gå ut. Anledningen till att vi går ut med ett
pressmeddelande är att vi vill att alla markägare ska ha tillgång till korrekt information på länsstyrelsens hemsida så fort förslaget är offentligt i vårt diarium.
Alla som vill ha snabb information om förslaget, om de skulle bli berörda av
det, kan skicka in sin mailadress till Ingrid Thomasson på Länsstyrelsen. Då
mailar vi ut förslaget till er samtidigt som vi skickar ut breven.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
9
Så fort vi har skickat ut breven kommer vi att börja ringa runt till alla som berörs
för att ta en personlig kontakt. Här får varje person, markägare eller sakägare,
bestämma hur de vill att förankringen ska gå till för dem. Det kan t.ex. handla om
en träff ute i fält, möten inne på länsstyrelsen eller utskick av kompletterande information. Syftet med förankringen är främst att informera om förslaget och varför det ser ut som det gör, att förklara vilken påverkan det kan komma att få för
berörda markägare och sakägare samt att samla in synpunkter på förslaget.
Det kommer att gå ut en kungörelse för att fånga upp okända sakägare och eventuella outredda samfälligheter. Förslaget kommer också att skickas på extern remiss till de myndigheter och andra offentliga förvaltningar som står angivna i riktlinjerna, bl.a. Region Gotland, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsmakten och
SGU.
På mötet kom det upp ett önskemål om att länsstyrelsen under förankringstiden
oktober-november ska anordna ett andra bygdegårdsmöte för både markägare,
sakägare och allmänheten där länsstyrelsen presenterar förslaget och förklarar
varför det ser ut som det gör.
December: Bearbetning av förslaget med berörda markägare och kända sakägare
Under december månad kommer länsstyrelsen att gå igenom alla synpunkter som
kommit in från både markägare, sakägare och berörda myndigheter, bemöta och
sammanställa dem och inom ramen för uppdraget bearbeta förslaget utifrån dem.
Alla inkomna synpunkter skickas i sin helhet till Naturvårdsverket.
Senast den 31 december ska förslaget vara inskickat till Naturvårdsverket.
Vad händer sedan?
Naturvårdsverket sammanställer och kvalitetsgranskar det förslag som Länsstyrelsen skickar in. Därefter, om Naturvårdsverket accepterar förslaget, skickas det
vidare till Regeringen som en hemställan. Därefter ligger det på Regeringens bord
att fatta beslut. Det finns i dagsläget ingen fastställd tidsplan för denna process.
Vad innebär Natura 2000 för mark- och sakägare?
Detta finns mer utförligt beskrivet i den skrift med vanliga frågor och svar om
Natura 2000 som skickades med i det förra informationsbrevet. Kortfattat behandlades på mötet:
 Det finns inga föreskrifter i ett Natura 2000-område som säger vad man får
och inte får göra. Men åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd. Att fortsätta med den markanvändning som hela tiden har pågått, t.ex. försiktig plockhuggning i
gamla skogar, åkerbruk i befintlig åkermark, bete och rationellt skogsbruk
i redan föryngringsavverkade skogar, är oftast inget som kräver tillstånd
eftersom det inte på ett betydande sätt påverkar naturmiljön. Undantaget är
t.ex. om det skulle påverka omkringliggande marker. Exempel på åtgärder
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
10
som kan få en betydande påverkan på miljön är husbygge, upptagande av
husbehovstäkt, trakthyggesbruk och vindkraft.

Det krävs inget tillstånd för åtgärder som behövs för skötseln av området

Alla områden som ingår i Natura 2000-nätverket har tillgång till länsstyrelsens skötselanslag för skyddade områden. Om det finns utrymme i budgeten går det att få bidrag för t.ex. stängsling och röjning, men på grund av
begränsade medel blir det en prioriteringsfråga.

Det är verksamhetsutövaren som bedömer om verksamheten kan ha en betydande påverkan på miljön. Vill man ha hjälp med bedömningen är det
enklast att kontakta länsstyrelsen eller skogsstyrelsen.
Om åtgärden får en betydande påverkan och kräver tillstånd ska man samråda med länsstyrelsen för att avgöra hur omfattande MKB som behövs.
Om det rör sig om en mindre påverkan räcker det med en enklare ”Natura
MKB”. När det är klart så skickar man in sin ansökan med MKB till länsstyrelsen som prövar ärendet.
Om man får avslag på sin ansökan om tillstånd, eller får ett tillstånd med
villkor, så kan man kräva ersättning.


Möjligheten till ersättning och formellt skydd
Att få ett Natura 2000-område på sin mark innebär inte automatiskt att man får
ersättning för marken. Däremot är Natura 2000-områden prioriterade av staten
att skydda och därför finns det möjlighet att få ersättning genom att marken
får ett formellt områdesskydd, t.ex. naturreservat eller naturvårdsavtal. Enklast
är att markägaren hör av sig till länsstyrelsen och anmäler intresse för skydd
och ersättning. Mer information om de olika skyddsformerna finns på länsstyrelsens och Naturvårdsverkets hemsida, men ni kan även kontakta länsstyrelsen. Ersättning betalas endast för pågående markanvändning, vanligtvis
skogsbruk i skogsmark, betesdrift i betesmarker samt övriga tillståndsgivna
verksamheter.
Natura 2000, bete och miljöersättningar
Många av de befintliga Natura 2000-områdena på Gotland sköts idag med betesdjur och ofta kan marken omfattas av EU:s jordbruksstöd (gårdsstöd
och/eller miljöersättning). Miljöersättningens syfte är att ersätta lantbrukaren
för skötsel som gynnar biologisk mångfald och det är därför inte i grunden någon konflikt mellan Natura 2000 och jordbruksstöden. Hejnum Kallgate är ett
exempel på ett Natura 2000-område där stora delar av de 700 inhägnade, betade, hektaren ersätts via jordbruksstöd. En del av restaureringarna och flera
åtgärder som har handlat om att tillgängliggöra området har dessutom bekostats via EU:s fond för LIFE-projekt.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
11
Värt att framhålla är också att ett Natura 2000-område kan innebära en fördel
när det t.ex. ska göras en prioritering mellan marker som ska få stöd till restaurering.
Betande nötkreatur i Natura 2000-området Hejnum-Kallgate
Frågor som ställdes under mötet samt länsstyrelsens svar:

Hur många hektar av olika naturtyper ska pekas ut i detta uppdrag?
Svar: Det finns ingen angiven gräns för hur många hektar som ska pekas
ut. De gränser som tagits fram handlar om andelen av de olika naturtyperna som Sverige har med i nätverket. Är under 10 % av en naturtyps förekomst representerad i nätverket så räknas det som en mycket låg representation och är det under 20 % så är det en låg representation. Dessa procentgränser ger bara en bild av vilka naturtyper som anses vara nationella
brister. Det finns inget sagt om någon gräns för hur mycket som ska pekas
ut.

Får Sverige pengar från EU till nya Natura 2000-områden? Svar: Nej,
vi får inga pengar från EU för att peka ut nya områden eller för att ersätta
markägare vid intrång i pågående markanvändning. Däremot kan vi få
pengar till skötseln av Natura 2000-områden via t.ex. LIFE-projekt.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
12

Hur ska ni hinna inventera hela Gotland i uppdraget? Svar: Vi kommer inte att inventera hela Gotland i det här uppdraget, utan bara riksintresseområdet för naturvård Filehajdar, Hejnumhällar och Kallgatburg.
Inte heller i regeringsuppdraget förra året fältinventerades hela Gotland i
uppdraget, utan lämpliga fältobjekt valdes ut baserat på kunskap från befintliga inventeringar som har genomförts under många år.

Var finns det finaste området? Svar: Eftersom vi ännu inte är klara med
de inventeringar som vi ska göra vet vi ännu inte var de allra finaste markerna finns. Vi vet inte vilka gränser det kan bli tal om i ett kommande
förslag.

Fungerar Natura 2000 likadant i alla länder eller har varje land möjlighet att påverka hur nätverket blir? Svar: EU slår fast vilka arter och
miljöer som ska ingå i nätverket. Det finns också tydliga riktlinjer från EU
på vilka grunder ett utpekande får ske. Sedan väljer varje land ut områden
som bäst lämpar sig i nätverket utifrån de naturförutsättningar och naturtyper som finns i landet. Hur den processen går till kan säkert variera mellan
olika länder (det vet vi inte). Varje land rapporterar in data till EU vart
sjätte år om hur Natura 2000-områdena utvecklas samt hur stor andel av
naturtyperna och arterna som finns representerade i nätverket (det kan t.ex.
komma uppdaterad data efter en noggrann basinventering). EUkommissionen går igenom dessa rapporter och återkopplar om det finns
brister i nätverket och vad ett land bör komplettera med. I Sverige brukar
ett påpekande från EU resultera i ett nytt regeringsuppdrag för att komplettera de påpekade bristerna. I nuvarande regeringsuppdrag ingår även att
komplettera med nationella brister i nätverket, dvs. brister som inte EU har
påpekat. Även detta kan sägas vara en nationell påverkan på nätverkets utformning.

Kan jag avverka min skog nu, innan området eventuellt föreslås till
ett Natura 2000-område? Svar: Vill man avverka sin skog fungerar det
precis som vanligt genom att man skickar in en avverkningsanmälan till
Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen handlägger ärendet och bedömer om skogen kan avverkas.

Vem är skyddet tänkt för? Jag är ingen miljöbov! Svar: Nätverket Natura 2000 syftar till att hysa de finaste naturmiljöerna landet har att erbjuda
och att bevara dessa både idag och för kommande generationer. På Gotland är detta oftast de naturmiljöer som har skapats genom generationer av
varsamt brukande. Eftersom Natura 2000-områden föreslås genom att systematiskt söka ut de finaste områdena, utan att kunna ta hänsyn till om de
egentligen är hotade på något sätt, hamnar dessa områden oftast hos markägare som har skött markerna på allra bästa sätt för naturmiljöns skull.
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
13
Det är också skälet till att den markanvändning som alltid har pågått i området sällan hindras av Natura 2000, eftersom den har varit en del i att
skapa naturvärdena.

Hur gör länsstyrelsen för att gynna aktiviteten på landsbygden? Svar:
Om vi ser just utifrån ett Natura 2000-perspektiv så kan Natura 2000områden vara bra inte bara för växter och andra naturvärden, utan också
för människorna i bygden. Ett sådant område kan sätta bygden på kartan
och skapa möjligheter, som det gjorde i Hejnum för ett antal år sedan.
LIFE-projektet engagerade många människor i området och vi kunde tillsammans se till att bygga både utkikstorn och informationsplats som kan
locka besökare och kan stärka bygden på flera sätt. Delaktighet för utveckling är mycket viktig.

Hur ser länsstyrelsen till att tidigare överenskommelser följs? Det
finns en överenskommelse med länsstyrelsen om hur Natura 2000området Hejnum Kallgate ska hanteras gentemot markägarna och vi
upplever att det inte har efterföljts. Svar: Det finns generella riktlinjer
för hur Natura 2000-områden hanteras och vad markägare har för rättigheter, t.ex. till ersättning. Länsstyrelsen ska undersöka frågan närmare, eftersom vi inte hade möjlighet att närmare gå in på denna ”överenskommelse” på mötet. Vi kommer att stämma av med frågeställaren för att helt
klara ut vad frågan handlar om och därefter ge svar.

Hur går det att kombinera vindkraft och Natura 2000? Svar: I grunden
är det svårt att kombinera vindkraft med Natura 2000. Men det går inte att
utesluta helt, utan det hänger på naturvärdena i det aktuella området.

Kommer vattenfrågan att behandlas i förslaget? Svar: När länsstyrelsen föreslår nya områden så beaktas inte direkt frågan om vattentillgång.
Indirekt så kommer det att spela roll i och med att våtmarker kan komma
att ingå i området. Våtmarkerna är beroende av att det inte sker förändringar i tillrinning, grundvatten mm.

Det står i riktlinjerna att det är viktigt med en positiv markägarförankring vid förslag av områden för att åtgärda nationella brister
(vilket detta handlar om). Innebär det att länsstyrelsen kommer att ta
bort alla fastigheter ur förslaget där markägare säger nej till Natura
2000? Svar: Naturvårdsverkets vägledning från den 16 december 2014 säger följande: ”Utgångspunkt för avgränsning ska vara vetenskapliga kriterier – MEN för nationellt identifierade brister kan negativt förankrade områden eventuellt prioriteras lägre.” Med erfarenhet av regeringsuppdraget
förra året och den vägledning vi fick från Naturvårdsverket så behöver
markägarförankringen ställas mot de naturvärden som finns i området. Är
det mycket höga naturvärden blir det svårt att ta bort området och fortfa-
LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN
MINNESANTECKNINGAR
2015-07-10
Dnr 511-1375-15
14
rande behålla en vetenskaplig grund, men är det lägre naturvärden är det
lättare att beakta negativ markägarförankring. Generellt i regeringsuppdraget förra året hade länsstyrelsen inte med någon mark med lägre naturvärden i sitt förslag från början.
Alla synpunkter kommer att dokumenteras och skickas vidare till Naturvårdsverket. En del av förankringen handlar också om att länsstyrelsen på
ett bra sätt för ut information om vad som är på gång, det är därför vi är
här ikväll.

Vilka synpunkter kan påverka förslaget i en förankring? Svar: Exempel på synpunkter som påverkade förslagen i regeringsuppdraget förra året
var kunskap som länsstyrelsen hade missat, t.ex. befintliga tomter, stugor,
upplagsområden, mm.

Måste inte länsstyrelsen följa de skötselplaner som finns? Flera reservat får inte den skötsel som står i skötselplanen. Svar: Jo det är klart att
planerna skall följas, problemet är att det saknas resurser för att genomföra
alla åtgärder som föreslås. Därför behöver vi prioritera vilka saker som är
viktigast att göra först. En del planer är dessutom gamla och behöver uppdateras för att bättre ta hänsyn till alla värden som finns i reservatet. Något
vi måste tänka på är vilka åtgärder som ger mest naturvårdsnytta för pengarna. Är det ett specifikt reservat som det finns ett eftersatt behov i så får
man gärna kontakta länsstyrelsen med den informationen.