1. No category

Trollbäckens Egnahemsförening
www.tef.nu - org.nr. 812400-3925 (ideell förening) - Box 2037, 135 02 Tyresö - PG 4643-3
En ideell förening sedan 1911 för alla boende i Trollbäcken, oavsett boendeform
GRANSKNING AV DETALJPLAN FÖR KUMLA 3:726, KUMLA HERRGÅRD
TEF yttrade sig över planförslaget i skrivelse 15 05 04. Våra synpunkter kan kortfattat sammanfattas
enligt följande:
 Motivet till planen är bl.a. att finna planstöd i pågående verksamhet. I planförslaget har
kontorsverksamhet införts som möjligt användningsområde. Vi befarade att detta äventyrar den
publika användningen.
 Vidare ansåg vi att den outnyttjade byggrätten från 1955 års plan borde utgå av skäl som
kommenteras nedan. Vi såg istället skäl till att verka för ett återinförande av de ursprungliga
flygelbyggnaderna.
 Vi var kritiska till den korta samrådstiden vilket försvårade vårt arbete med att informera
medlemmarna.
Vid samrådsmötet i våras och i vårt yttrande begärde vi förlängd samrådstid för att hinna få synpunkter
från medlemmarna men det avslogs. Föreningen anordnade ett välbesökt möte om Kumla Herrgårds
framtid den 11 juni (samrådstiden medgav inte att detta kunde ske under samrådet) och mötet
bekräftade de i yttrandet framlagda synpunkterna.
Vi har sedan dess i kontakter med och skrivelser till de politiska partierna påtalat behovet av en bra
dialog med medborgarna och erbjudit vår professionella medverkan.
I det bearbetade planförslaget som nu föreligger för granskning kan vi tyvärr konstatera att våra
synpunkter ovan och att göra en ny plan inte har beaktats. Med några små justeringar av plushöjder och
en något utvidgad nybyggnadsrätt är det bearbetade förslaget identiskt med samrådsförslaget.
TEF vill primärt att fastigheten tillförsäkras en ”publik” användning öppet tillgänglig för allmänheten.
Vi har pekat på byggnadens stora historiska värde som ursprungsfastighet för vårt samhälle (Se även
bilagan om kulturvärdet). Intresset för ett bevarande manifesterades i Kumla Herrgårds
Bygdegårdsförenings heroiska renoveringsarbete och oegennyttiga förvaltning under 18 år.
Bästa sättet, för att inte säga enda, att garantera herrgårdens offentlighet är att den behålls i kommunal
ägo. Varför då i planen under användning av kvartersmark behålla kontorsverksamhet? En
kontorisering öppnar för försäljning, privatisering och kapitalisering av Trollbäcksbornas ideella arbete.
Att inte vårt förslag att på sikt verka för att den ursprungliga herrgårdens flygelbyggnader återskapas,
utan istället flytta med 1955 års plans byggrätt, vittnar om ointresse för byggnadens historiska värde. Vi
tror inte kommunen i egen regi avser att utnyttja byggrätten utan detta bekräftar istället vår misstanke
om att bädda för en försäljning.
SYNPUNKTER PÅ FÖRSLAGET
Syftet med planändringen är att skydda kultur-och miljövärdet och att ändra användningen från
bostadsändamål till mer lämpligt ändamål som innefattar pågående verksamhet. Vi anser att en ny
detaljplan ska ge förutsättningar för en verksamhet som ger allmänheten tillträde till både byggnad och
park t.ex. restaurang- eller kaféverksamhet.
I planförslaget har bostadsändamålet helt riktigt ersatts med lämpligare sådant men då man nu också
tillåter kontorsverksamhet riskeras allmänhetens tillträde. Vi anser att beteckningen k (kontor) i
planbestämmelsen skall tas bort.
I planuppdraget ingår att pröva en outnyttjad byggrätt på tomten. Föreningen efterfrågade den
redovisningen i vårens samråd. En sådan redovisning har inte heller nu gjorts. Planbeskrivningens text
om byggrätten utgör ingen prövning:
1
”För konferenser och bröllop behövs övernattningsmöjligheter för gäster - mer långvariga
boendeformer tillåts ej. Om herrgården i framtiden inrymmer andra verksamheter kan det finnas
behov av kompletterande lokaler så att ombyggnad av herrgården kan undvikas.”
En ombyggnad av själva herrgårdsbyggnaden skyddas tillräckligt i planbestämmelserna och byggrätten
utgör därför inget motiv för skydd.
Kumla Herrgård ska inte försäljas utan förbli i kommunens ägo och förvaltas på ett för allmänheten
relevant sätt.
Vårt förslag– som kommuninvånare och grannar till herrgården – är att göra om planen och att hellre
återskapa/inkorporera flygelbyggnaderna i herrgårdens entréområde, än att förstöra herrgårdsmiljön
ytterligare genom att inte ta bort den outnyttjade byggrätten och möjligheten till parkering i parken.
Detta planärende väcker frågor kring den demokratiska processen. Är samråd bara vackra ord? Om
samrådsprocessen för Kumla Herrgård är ett kvitto på att kommunen inte tar till sig
kommuninnevånarnas synpunkter och vill föra en dialog känner vi stor oro inför kommande
planprocesser i Trollbäcken (skolan, äldreboendet, Vendelsöstråket och Södergården).
I detta granskningsyttrande har Lena Öhrlund, Kjell Fridlund, Bengt Svensson, Henrietta Palmer och
Svante Berg medverkat.
Trollbäcken 150929
Trollbäckens Egnahemsförening
Kontaktperson:
Ordf. TEF Svante Berg
Orrvägen 13
135 53 Tyresö
070 595 33 59
svante.berg@bergarkitekt.se
BILAGA
Kulturvärdet är större än som vanligen är känt
Denna plan gäller kommunens kulturarv. Det är resterna av kommunens stamfastighet väster om
Vettinge gårdsväg och Dalvägen i Tyresö centrum – även tidigare kallat Kumla. Kumla som bytte namn
1947 till ”Trollbäcken”. Det enda som är kvar av 1600-talsfastigheten Kumla är huvudbyggnaden
Kumla Herrgård. En gång byggd i karolinsk stil sannolikt på 1680-talet och ägd av en av Sveriges
duktigaste handelsmän som bedrev sjöfart med ett tjugotal handelsskepp med affärer Östersjön runt
och kanske längre bort ändå.
2
Tyresö kommun inklusive Trollbäcken är än idag ett nybyggarsamhälle som i stort saknar historisk och
kulturell kunskap om sin bakgrund. De två fastigheter som ännu finns kvar från historisk tid är idag
Tyresö Slott som erhölls som gåva – förläning – från lillebror Axel till storebror Gabriel vid Gustav II
Adolfs död år 1632. Den andra fastigheten är just Kumla Herrgård.
Kumla Herrgård – hur började det?
Hur det började, det vet vi faktiskt inte. Men vi vet att det bodde fast befolkning som jagade, fiskade
och odlade här i Kumla och på Fornudden ca 300 år före vikingatiden. Det kan vi bland annat se på
gravarna på Fornudden. Men folk har bott här flera tusen år tidigare då sjön Drevviken var en del av en
vik i vår underbara skärgård.
Men vi har via Riksarkiv mm dokumentation ända från Gustav I Vasa:s tid.
Ägarlängden över Kumla gård börjar 1540 med Anders i Kumbla, 1544 – Olaff i Kumbla, 1548 Pederi
och Erik i Kumbla. Sedan har vi ingen uppgift förrän 1681 då handlaren Olof Törne köpte och
påbörjade utvecklingen av Kumla Gård till det vi idag ser som Kumla Herrgård.
Vid renoveringen av Kumla Herrgård åren 1984 till 1988 kunde vi dock se att källarvalven inte stämmer
överens, rent byggnadstekniskt med den ovanför liggande byggnaden. Inte heller med den ytter
källarentrén som har kommit till senare. Vi misstänker att 1500-talets gårdbyggnad rivits, kanske efter
en brand. Medan nuvarande herrgårdsbyggnad är byggd under Törne och Törnflychts tid på 1680 och
början av 1700-talet – det ser vi tydliga bevis på. Kontrollerade av Nationalmuseum. Åtminstone
bottenvåningen och den är placerad snett ovanpå den gamla murade valvkällaren.
Detta vet vi om grundaren av dagens Kumla – och Kumla Herrgård:
Olof Hansson Törne född 1640, adlad Törnflycht (son av Hans Olofsson Törne, född 1612) till Arbottna,
Berga och Näringsberg, alla i Västerhaninge socken, samt Djursnäs, Nynäs, Rånö och Valsjö, alla i Ösmo socken
(allt i Sth.). Född 1640-04-05 i Köping. Handlande i Stockholm extra ordinarie rådman därst. 1683-10-08.
Rådman 1692-04-15. Riksdagsman 1693. Borgmästare och preses i handelskollegium 1694-03-15. Direktör för
tjärkompaniet 1697–1705. Adlad 1698-01-08 (introd. 1699 under nr 1356). Avsked 1705. Kommerseråds n. h. o.
v. 1710-11-11. Död 1713-04-09 i Stockholm och jordfäst i Storkyrkan, men sedan förd till Ösmo kyrka, där han
för sig och efterkommande låtit tillreda grav. 'Han bragte sig upp till en ansenlig förmögenhet utan att hava ärvt
något samt ägde, utom hus i Stockholm och betydliga lantegendomar, icke mindre än 73 stycken handelsskepp i
sjön.'. Gift 1668-11-05 med Margareta Andersén, född 1653-07-18, död 1727-02-14 och begraven i mannens
grav i Ösmo, dotter av handlanden Tomas Andersen i Stockholm och Sara Nyman samt syster till
statssekreteraren Tomas Andersén, adlad Blixenstierna.
Efter fadern tog sonen Olof Törnflycht över Kumla och Kumla Herrgård och utvecklade gården vidare.
Adliga ätten Törnflycht
adelsvapen nr 1356
Olof Törnflychts
adelsvapen nr nr 77
3
Olof Törnflycht – född 16 november 1680. Greve i Nynäs, friherre till Kumla samt herre till
Erstavik och Näringsberg
Student i Uppsala 8 nov 1696. Under vistelsen i Italien 1701 patricier pfalzgreve av Lateranen och
riddare av gyllene sporren. Vice ceremonimästare vid hovet 12 maj 1703. Riddare av preussiska orden
De la Generosité 1705. Kammarjunkare hos hertig Carl Fredrik av Holstein 11 sept 1712.
Ceremonimästare s.å. Landshövding i Kronobergs län 24 dec 1718 och i Stockholms län 27 april 1719.
Friherre s.å.23 maj introd. s.å. under nr 149. Direktör över de drottning Ulrika Eleonora enskilt
tillhöriga slott och kungsgårdarna Drottningholm och Ulriksdal 20 maj 1720. President i reduktionsoch likvidationskommissionen 1723. Riksråd 5 augusti 1727. Greve 14 juni 1731, introd. s.å. under nr
77. Uppsala universitets kansler 1737. Död s.å. 22 september på Erstavik och begraven i Törnflychtska
graven i Ösmo kyrka.
Gift 8 januari 1711 med grevinnan Hedvig Ulrika Posse.
Barn Carl Fredrik 1711 – 1767 och Christina Margareta Augusta 1714 – 1780.
Kumla avstyckades under protester via reduktionen under Carl den XI från Tyresö slottsägor inom
Tyresö socken. Kumla omfattade ett flertal gårdar och torp från C3L och Wettinge gårdsväg i dagens
Bollmora i öster och fram till halva Drevviken i väster.
Tyresö kommun lät Kumla Herrgård förfalla nästan helt under en 20-årsperiod fram till 1980 då en
grupp närboende fick nog och själva, tillsammans med ca 600 medlemmar i Kumla Herrgårds
Bygdegårdsförening lyckades övertyga deras representanter kommunpolitikerna om att ta över från
kommun och själva få renovera hela den kvarvarande herrgården.
Kostnad ca 10 000 000, varav lån ca 3 000 000, bidrag från stat och kommun ca 3 000 000 – resten var
ideellt arbete.
1955-års plan är grunden till att herrgården och kulturarvet förringats. Att den återupptas och
fullbordas i kommunens nya detaljplan för herrgården är förkastligt.
Nu planläggs Kumla Herrgård med en ny detaljplan som enligt Tyresö kommun än mer förstör de få
kvarvarande kulturella och historiska värdena.
4