MIA:s årsredovisning 2014

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Årsredovisning 2014
Bild: Maskot Bildbyrå
1 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Innehåll
1
Sid.
UPPDRAGET
4
Resultatredovisning
5
2
VERKSAMHET
5
2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet
5
2.2 Antalet adopterade m.m.
8
2.3
Auktorisationer under 2014
14
2.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader
17
2.5
Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och riks-
organisationer för adopterade
22
2.6
Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna
23
2.7
MIA:s informationsverksamhet
26
2.8
Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m.fl. 26
2.9
Regeringsuppdrag om bilaterala avtal
27
3
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
27
4
Sammanställning av MIA:s kostnader och intäkter
27
uppdelade på verksamhet
Finansiell
redovisning
Resultaträkning
30
Balansräkning
31
Anslagsredovisning
32
Tilläggsupplysningar och noter
33
Sammanställning över väsentliga uppgifter
41
3 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
1 Uppdraget
När en familj av olika anledningar inte kan ta hand om sitt barn kan adoption vara en
möjlighet för barnet att få en ny familj. I detta sammanhang befinner sig barnet i en mycket
utsatt situation. Enligt svensk lag och internationella konventioner får inga andra intressen
gå före barnets bästa när beslut om adoption ska fattas.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) har till uppgift att skapa en hög
kvalitet i den internationella adoptionsverksamheten i Sverige.
MIA är centralmyndighet enligt 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och
samarbete vid internationella adoptioner och fullgör de uppgifter som anges i lagen
(1997:192) om internationell adoptionsförmedling – bl.a. auktorisation av och tillsyn över
adoptionsorganisationerna – och i förordningen (1976:834) om prövning av utländskt beslut
om adoption.
Myndigheten ska enligt förordningen (2007:1020) med instruktion för Myndigheten
för internationella adoptionsfrågor särskilt övervaka att de svenska auktoriserade
sammanslutningarnas arbete med internationell adoptionsförmedling sker i enlighet med
lag och principen om barnets bästa, såsom den kommit till uttryck i FN:s konvention om
barnets rättigheter och i 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid
internationella adoptioner samt på ett etiskt godtagbart sätt i övrigt. MIA ska vidare följa den
internationella utvecklingen på sitt område och samla information i frågor som rör adoption
av utländska barn, följa utvecklingen av kostnaderna för adoption av utländska barn och
bedriva informationsverksamhet samt lämna upplysningar och biträde åt myndigheter
och organisationer. Slutligen ska MIA samråda med de adopterades organisationer samt
med Socialstyrelsen och andra myndigheter och organisationer vars verksamhet berör
internationella adoptionsfrågor.
MIA fördelar statsbidrag – enligt regleringsbrevet för 2014 högst 1 800 000 kr av
myndighetens förvaltningsanslag – till auktoriserade adoptionssammanslutningar och till
riksorganisationer för adopterade.
Genom beslut av regeringen den 28 augusti 2014 har MIA fått i uppdrag att analysera
fördelar och nackdelar för Sveriges vidkommande med att ingå bilaterala avtal med
ursprungsländer om internationella adoptioner. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars
2015 (dnr S2014/6315/FST delvis).
4 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2 Verksamhet
2.1 Myndighetens bedömning av utvecklingen på adoptionsområdet
Den internationella adoptionsförmedlingsverksamheten
Den internationella adoptionsverksamheten har under det senaste decenniet genomgått en
omfattande förändring. Det är många i världen som vill adoptera och de flesta önskar små
och friska barn. De flesta barn som ursprungsländerna söker internationella adoptivfamiljer
till har kända särskilda behov på grund av sjukdomar, funktionsnedsättning och svår social
bakgrund. Detta har lett till konkurrens om de små friska barnen samtidigt som många barn
blir kvar på institutionerna.
Situationen innebär press på ursprungsländerna som får många ansökningar men inte
gällande de barn som de söker familj till internationellt. Pressen kan leda till att små och
friska barn som kan få en familj i sitt födelseland, av ekonomiska och/eller diplomatiska skäl,
i stället placeras hos adoptionssökande i andra länder. Situationen medför också en risk för
att oseriösa aktörer ser en möjlighet att tjäna pengar på internationella adoptioner. Det är
viktigt att Sveriges adoptionsverksamhet inte medverkar till pressen på ursprungsländer.
Under det senaste decenniet har antalet internationella adoptioner till Sverige minskat
med ca 63 procent vilket innebär en utmaning för adoptionsorganisationerna. Verksamheten
är huvudsakligen avgiftsfinansierad och minskningen innebär att intäkterna minskar
samtidigt som förmedlingsarbetet har blivit alltmer resurskrävande. De flesta barn som
adopteras har särskilda behov och de sökande ställs inför svåra ställningstaganden. Varje
ärende kräver mer tid och fler kvalificerade bedömningar än tidigare vilket ställer högre
krav på organisationernas kompetens. Arbetet påverkas också av att den administrativa
processen i många ursprungsländer blivit mer omfattande.
Till följd av förändringarna i verksamheten har en av adoptionsorganisationerna,
Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, som förmedlat internationella adoptioner
sedan 1980, avvecklat sin förmedlingsverksamhet under året. I de övriga organisationerna
pågår diskussioner om hur man ska möta den förändrade situationen.
MIA bedömer att myndigheten genom sin verksamhet har bidragit till att den internationella adoptionsverksamheten i Sverige håller hög kvalitet. Utvecklingen innebär
emellertid att uppgiften blivit allt svårare och medför ett ökat arbete för MIA med
auktorisation, tillsyn och information.
Den organisatoriska grunden för svensk internationell adoptionsförmedling, med
ideella medlemsorganisationer vars ekonomi är beroende av antalet adoptioner, lades för
flera decennier sedan. Det finns skäl att överväga om det nuvarande systemet är utformat
på ett sådant sätt att det möjliggör att den höga kvaliteten upprätthålls. Detsamma gäller
kommunernas verksamhet. Det minskade antalet adoptioner medför svårigheter att
5 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
upprätthålla kompetens och kapacitet hos kommunerna som ska utreda och förbereda
adoptionssökande. Frågan är om man ens ska kunna kräva det av varje enskild kommun.
Även denna fråga kräver särskilda överväganden.
De yrkesverksamma som möter adoptivfamiljerna behöver tillgång till aktuell kunskap
om den speciella situation en adoption kan innebära och kunna erbjuda bra insatser för
adopterade och deras familjer. Ett nationellt kunskapscenter skulle kunna samla och sprida
adoptionskompetens till sociala, psykologiska och medicinska verksamheter för att dessa i
sin tur ska kunna erbjuda bra insatser för adopterade och deras familjer.
I Danmark arbetade under 2014 en utredning med uppdrag att göra en helhetsanalys
med särskilt fokus på internationella adoptioner. Frågor som har behandlats är vilka länder
Danmark ska samarbeta med, organiseringen av adoptionsförmedlingen, tillsyn, förberedelse
och stöd till adoptivfamiljer m.m. Den danska utredningen kan tjäna som utgångspunkt
för en svensk översyn.
Enskild adoption
Den eller de som vill adoptera ett barn från utlandet ska enligt huvudregeln anlita en
auktoriserad adoptionsorganisation. Undantag kan göras i enstaka fall av adoption som
avser släktingbarn eller där det annars finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av
en organisation. MIA ska i sådana fall, innan barnet lämnar landet, pröva om förfarandet
är godtagbart. I MIA:s prövning ingår att bedöma om särskilda skäl föreligger och om
det kan befaras att förmedlingssättet inte är tillförlitligt. Samma krav på medgivande
från socialnämnden och genomgången föräldrautbildning gäller vid dessa s.k. enskilda
adoptioner som vid adoptioner förmedlade av adoptionsorganisationer.
Vid enskilda adoptioner finns särskilda svårigheter att bedöma om en adoptionsplacering
är till barnets bästa. Det gäller vid adoption av redan kända barn, ofta släktingbarn, som
är bosatta i sitt hemland när frågan prövas av svenska myndigheter. En del av dessa barn
lever i fungerande familjer i hemlandet. Frågan om en adoptionsplacering är till barnets
bästa omfattas inte av socialnämndens prövning av sökandes lämplighet att ta emot barn
för adoption. Frågan omfattas inte heller av MIA:s prövning. Det är därför angeläget att det
i barnets hemland utreds om den planerade adoptionen är till barnets bästa. I länder som
inte anslutit sig till 1993 års Haagkonvention kan det dock vara så att det inte finns något
krav på att detta måste göras. I Modernare adoptionsregler (SOU 2009:61) finns förslag som
syftar bl.a. till att stärka barnets rättigheter vid adoption. Bedömningen av om den tänkta
6 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
adoptionen av ett känt barn är till barnets bästa ska, enligt förslaget, göras av socialnämnden
på ett tidigt stadium. MIA vill återigen understryka vikten av att utredningens förslag
genomförs.
Stöd till adoptivfamiljer
Adopterade har rätt till stöd efter adoptionen. Att bli adopterad och att adoptera är
påfrestande livserfarenheter och särskilt stöd kan behövas. Forskning visar att relativt
små tidiga insatser kan stimulera en god utveckling och förebygga framtida problem. I
Danmark är det numera obligatoriskt med rådgivning till adoptivfamiljer både före och efter
adoptionen. Adoptivföräldrar i Sverige uppmuntras under föräldraförberedelsen att söka
råd och stöd efter adoptionen men många kommuner har inte något adoptionskompetent
stöd att erbjuda.
Eftersom flertalet barn som adopteras i dag har särskilda behov på grund av sjukdomar,
funktionsnedsättning och svår social bakgrund ökar behovet av stöd. Det kan vara stöd inom
barnhälsovården och stöd i form av rådgivning och praktisk avlastning från socialtjänsten,
medicinsk behandling i sjukvården och behandlingskontakter i barnpsykiatrin. Mot bakgrund av detta behövs ett generellt stöd som kan erbjudas alla adoptivfamiljer.
Stöd till adopterade som söker sitt ursprung
Det finns ett stort behov av stöd till adopterade som söker sitt ursprung. I MIA:s uppdrag
ingår inte att ge adopterade individuellt stöd. MIA ger emellertid visst begänsat stöd till
adopterade som söker sitt ursprung. Antal ärenden hos MIA under 2014 är lika stort som
under 2013 – drygt 60 – då det skedde en 20-procentig ökning jämfört med året innan.
Utöver information om var adoptionsdokumentation kan finnas i Sverige behöver de
adopterade praktisk hjälp att fortsätta sökandet i ursprungslandet och stöd vid eventuell
kontakt med biologisk familj. Stöd behövs också då adopterade eftersöks av biologiska
familjer i ursprungslandet eller biologiska syskon som adopterats till andra familjer.
Efterforskning är känslig verksamhet som kräver särskild kompetens. Enskilda
adopterade som söker information om sin bakgrund utsätts för risk att bli vilseledda och
utnyttjade känslomässigt men även ekonomiskt och politiskt. Samhället tar ett ansvar för att
adoptionsförmedling sker på ett lagligt och organiserat sätt. Samhället bör också erbjuda stöd
när adopterade och biologiska familjer försöker återfinna varandra och återknyta kontakt.
I mars 2013 lämnade MIA ett förslag till Socialdepartementet om hur praktiskt stöd till
adopterade som söker sitt ursprung kan organiseras. Det är, som MIA framför i förslaget,
angeläget att samhället tar ett ansvar för dessa frågor.
7 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2.2 Antal adopterade m.m.
Cirka 50 000 barn har kommit till Sverige genom internationell adoption sedan 1969. 2014
kom 345 barn till Sverige för adoption genom auktoriserade adoptionsorganisationer mot
341 under 2013 och 466 under 2012. Under 1970- och 1980-talen uppgick antalet internationella adoptioner till som högst 1 800 per år. Under 2005-2009 kom i genomsnitt 749 barn
per år genom auktoriserade organisationer, men de senaste fem åren (2010-2014) har antalet
sjunkit till 469 barn i genomsnitt.
Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer
år
anlända barn
1981
1 271
1982
1 143
1983
1 404
1984
1 279
1985
1 393
1986
1 354
1987
1 142
1988
920
1989
701
1990
680
1991
785
1992
847
1993
754
1994
842
1995
799
1996
832
1997
765
8 (42)
år
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
totalt
anlända barn
825
942
862
915
1 008
920
992
941
765
681
610
750
655
538
466
341
345
29 467
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Nedanstående tabell och diagram visar antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer samt könsfördelning 2005 - 2014.
Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning
år
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
totalt
941
765
681
610
750
655
538
466
341
345
flickor
634
446
394
320
345
267
216
199
127
130
pojkar
307
319
287
290
405
388
322
267
214
215
Anlända barn genom auktoriserade adoptionsorganisationer samt könsfördelning
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
2005
2006
2007
2008
totalt
2009
2010
flickor
2011
2012
2013
2014
pojkar
9 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Antalet anlända barn under 2008 – 2014 genom respektive adoptionsorganisation
Organisation
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
381
453
391
338
272
180
205
Adoptionsföreningen
La Casa, ALC
11
4
7
6
6
2
2
Barnen Framför Allt - Adoptioner, BFA-A
73
112
108
117
107
108
94
Barnens Vänner - interna-
tionell adoptionsförening, BV
44
64
69
34
44
33
32
101
117
80
43
37
18
12
610
750
655
538
466
341
345
Adoptionscentrum
Familjeföreningen för interna-
tionell adoption, FFIA
Summa
Antalet anlända barn genom adoptionsorganisationer från de vanligaste
adoptionsländerna 2006 – 2014
2006 2007
Kina
Taiwan Rep. Korea
Sydafrika
Colombia
Thailand
Kenya
Tjeckien
Polen
Ungern
Serbien Nigeria
Ryssland
Litauen
10 (42)
325
5
90
37
46
21
-
2
12
-
-
-
46
6
273
10
69
41
35
26
-
3
21
-
5
-
2
10
2008
2009
2010
2011
197
29
77
39
40
14
-
-
17
-
2
9
9
7
245
46
95
38
50
15
9
6
13
-
3
14
17
12
184
54
74
28
71
17
14
9
18
-
4
10
20
15
107
45
60
30
77
11
24
9
12
-
4
13
26
11
2012 2013
90
42
49
22
40
14
23
12
14
6
4
14
33
12
59
32
19
25
23
7
29
17
17
7
6
6
21
12 2014
50
47
29
24
21
18
17
16
13
13
13
11
10
8
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Statistiska Centralbyrån har tagit fram uppgifter om antal utomnordiska barn i åldern 0-17
år (dvs. ej fyllda 18 år) som invandrat till Sverige med anknytning till adoptivförälder eller
annan person sedan 2005 (MIA bildades 2005) och som senast ett år senare är adopterade.
Uppgifter för 2013 och 2014 föreligger för närvarande inte. I statistiken ingår inte barn som
adopterats när adoptivfamiljen var bosatt utomlands och som därefter invandrat tillsammans med sina adoptivföräldrar till Sverige och inte heller barn som i annat fall invandrat
samtidigt som anknytningspersonen.
Adopterade barn (0 –17 år) enligt folkbokföringen
invandringsår
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
adopterade senast ett år senare
1 011
805
728
691
828
729
630
542
11 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Enskild adoption
Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om prövning av om särskilda skäl
att adoptera utan anlitande av en auktoriserad adoptionsorganisation föreligger och om
förfarandet vid enskild adoption är godtagbart. En inte obetydlig del av MIA:s verksamhet
består i att informera enskilda om förutsättningarna för enskild adoption, utan att detta
leder till någon ansökan.
MIA:s prövning av ärenden om enskild adoption
år
2009
2010
2011
2012
2013
2014
ärenden
50
53
42
44
32
44
I ärenden om enskild adoption där barnets hemvistland är anslutet till 1993 års
Haagkonvention ska konventionens bestämmelser följas. MIA är centralmyndighet enligt
konventionen och förmedlar de handlingar som enligt konventionen ska lämnas till det
andra landet.
Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om förmedling av handlingar enligt
Haagkonventionen till det andra landet.
MIA:s förmedling av handlingar i ärenden om enskild adoption
år
2009
2010
2011
2012
2013
2014
12 (42)
ärenden
13
21
11
16
13
23
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Utfärdande av s.k. artikel 23-intyg
En adoption som, enligt intyg av den behöriga myndigheten i den stat där adoptionen har
ägt rum, har genomförts i enlighet med Haagkonventionen erkänns automatiskt i de övriga
fördragsslutande staterna. MIA utfärdar dessa s.k. artikel 23-intyg när adoptionen har ägt
rum i Sverige.
Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om utfärdande av artikel 23intyg.
MIA:s utfärdande av artikel 23-intyg
år
ärenden
2009
2010
2011
2012
2013
2014
49
65
97
44
23
20
Godkännande av utländska adoptionsbeslut
Utländska adoptionsbeslut erkänns automatiskt i Sverige om den eller de sökande var
medborgare i eller hade hemvist i den aktuella staten när beslutet meddelades. Om barnet
var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige när beslutet meddelades krävs dock att
adoptionsbeslutet godkänns av MIA för att det ska gälla i Sverige. Även i vissa andra fall
kan MIA godkänna ett utländskt adoptionsbeslut.
Nedanstående tabell visar antalet inkomna ärenden om godkännande av utländska
adoptionsbeslut.
MIA:s godkännande av utländska adoptionsbeslut
år
ärenden
2009
2010
2011
2012
2013
2014
25
35
45
30
27
18
13 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2.3 Auktorisationer under 2014
Auktoriserade adoptionsorganisationer
Under 2014 har nedan angivna fem organisationer haft auktorisation att arbeta med
internationell adoptionsförmedling i Sverige (beviljad av MIA för samtliga t.o.m. den
31 december 2015).
• Adoptionscentrum
• Adoptionsföreningen La Casa (ALC)
• Barnen Framför Allt - Adoptioner (BFA-A)
• Barnens Vänner - internationell adoptionsförening (BV)
• Familjeföreningen för internationell adoption (FFIA)
Samtliga adoptionsorganisationer är ideella organisationer.
Beviljade, återkallade och nekade auktorisationer avseende adoptionsförmedlingsarbete i ursprungsländer
Organisationerna har varit beviljade auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i sammanlagt 33 ursprungsländer, se tabell sid. 16.
Samtliga 33 länder som samarbetat med de svenska adoptionsorganisationerna under
år 2014 har anslutit sig till barnkonventionen. Vidare har 25 av dessa länder anslutit sig till
1993 års Haagkonvention. Dessa länder är Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland,
Filippinerna, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina, Lesotho, Litauen, Madagaskar, Makedonien,
Montenegro, Panama, Polen, Serbien, Slovakien, Sri Lanka, Sydafrika, Thailand, Tjeckien,
Ungern och Vietnam.
De ursprungsländer som inte har anslutit sig till Haagkonventionen är Etiopien, Ghana,
Kirgizistan, Nigeria, Republiken Korea, Ryssland, Taiwan och Zambia. Flera av dessa länder
förbereder dock en anslutning till konventionen.
Adoptionscentrum har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Colombia, Ecuador, Estland, Filippinerna,
Ghana, Kenya, Kina, Kirgizistan, Lesotho, Madagaskar, Makedonien (fr.o.m. 2014-05-12),
Montenegro, Panama, Republiken Korea (Sydkorea), Ryssland, Serbien, Sydafrika, Taiwan,
Thailand, Ungern (fr.o.m. 2014-01-23), Vietnam och Zambia (samtliga beviljade t.o.m. den
31 december 2015).
14 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Adoptionscentrum har under 2014 också varit beviljad auktorisation att arbeta med
internationell adoptionsförmedling i Etiopien och Indien.
Adoptionscentrums ansökan under 2014 om förnyad auktorisation att arbeta med
internationell adoptionsförmedling i Etiopien respektive Indien var vid verksamhetsårets
utgång ännu under handläggning varför tidigare auktorisationsbeslut gäller i avvaktan på
MIA:s beslut.
Under 2014 ansökte Adoptionscentrum om auktorisation att arbeta med internationell
adoptionsverksamhet i ett nytt land, Kosovo. Ansökan var vid verksamhetsårets utgång
ännu under handläggning.
Adoptionscentrum ansökte under 2013 om förnyad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Nigeria. Ansökan avslogs då kraven för auktorisation enligt
6 a § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling (LIA) inte var uppfyllda. För
möjlighet att avveckla pågående adoptionsförmedlingsarbete i Nigeria beviljade MIA Adoptionscentrum auktorisation t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de ärenden i vilka
barnbesked med handlingar rörande ett specifikt barn lämnats senast den 30 april 2014.
ALC har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Colombia (beviljad t.o.m. den 31 december 2015).
BFA-A har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bolivia, Bulgarien, Indien, Kenya, Litauen, Polen, Ryssland, Slovakien,
Taiwan, Thailand, Tjeckien, Ungern och Vietnam (beviljade t.o.m. den 31 december 2015).
BFA-A har under 2014 ansökt om och beviljats auktorisation att arbeta med internationell
adoptionsförmedling i Sri Lanka för slutförande av ett från FFIA övertaget adoptionsförmedlingsärende (beviljad t.o.m. den 31 december 2015).
BV har under 2014 varit beviljad auktorisation att arbeta med internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Kenya, Kina och Taiwan (beviljade t.o.m. den 31 december 2015).
FFIA har i enlighet med sitt beslut i oktober 2013 avvecklat sin adoptionsförmedlingsverksamhet under 2014. Organisationen har under 2014 haft auktorisation att arbeta med
internationell adoptionsförmedling i Bulgarien, Colombia, Indien, Kazakstan, Kenya, Kina,
Sri Lanka, Thailand och Ungern t.o.m. den 31 december 2014 för att slutföra de pågående
ärenden där ansökningshandlingar har sänts till respektive ursprungsland senast den 31
december 2013.
15 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
De auktoriserade adoptionsorganisationerna har under år 2014 haft
auktorisation för följande länder
Land/Organisation
Adoptions-
ALC
BFA-A
BV
FFIA
centrum
Bolivia
x
x
Bulgarien
x
x
Colombia
x
Ecuador
x
Estland
x
Etiopien
x
Filippinerna
x
x
Ghana
x
Indien
x
Kazakstan
x 6)
x 6)
x 6)
Kenya
x x
x
x 6)
Kina
x
x
x 6)
Kirgizistan
x
Lesotho
x
x
Makedonien
x
x 1)
Montenegro
x
Nigeria
x 2)
Panama
x
Polen
Republiken Korea
x
x
Ryssland
x
x
Serbien x
Slovakien
x
Sri Lanka
x 4)
Sydafrika
x
Taiwan
Thailand
x
x
x
Ungern
x 3)
x x
x
Zambia
x
Fr.o.m. 2014-05-12
För slutförande av pågående ärenden
3)
Fr.o.m. 2014-01-23
4)
För slutförande av ett från FFIA övertaget ärende
1)
2)
5)
Fr.o.m. 2014-01-01
6)
För slutförande av pågående ärenden
x 6)
x
x
x
x 6)
Tjeckien
Vietnam
16 (42)
x
x 6)
Litauen
Madagaskar
x 5)
x
6)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2.4 Kostnadsutveckling och renodling av kostnader
Adoptionskostnadernas utveckling för familjer som adopterat
Familjernas adoptionskostnader består dels av de avgifter som betalas till sammanslutningen
som ombesörjer adoptionsförmedlingen och dels kostnader därutöver för översättning,
legalisering m.m. Familjernas adoptionskostnader består dessutom av kostnader för resa
och uppehälle i samband med att barnet hämtas från sitt ursprungsland. Avgiften till
sammanslutningen kan delas upp i två delar: en Sverigedel och en utlandsdel. Sverigedelen
avser kostnader för sammanslutningens arbete i Sverige och utlandsdelen hänför sig till
sammanslutningens kostnader i utlandet.
Antalet anlända barn minskade med ca 27 % från 2012 till 2013 (jämfört med en minskning på ca 13 % från 2011 till 2012). Sett över en längre tidsperiod har det också skett en
minskning av antalet anlända barn. Från 2005 till 2014 har antalet adoptioner minskat med
ca 63 %. Handläggningstiden för respektive ärende har dock ökat bl.a. på grund av att det är
en större andel barn med särskilda behov som är aktuella för internationell adoption samt
att ursprungsländerna ställer allt högre krav på sökanden och adoptionsorganisationerna,
bl.a. krav på fler rapporter och intyg.
Färre antal adoptioner med en längre handläggningstid för varje ärende har lett
till högre kostnader i Sverige. Även valutakursförändringar påverkar storleken på
adoptionskostnaderna. Vid adoption av syskongrupper är avgifterna delvis annorlunda.
En bidragande orsak till att kostnaderna i ursprungslandet har minskat mellan 2012
och 2013 är att färre adoptioner genomförts från bl.a. Colombia, Ryssland och Sydkorea,
där utlandskostnaderna är relativt höga. När det gäller ”övriga kostnader som familjen
betalar för” är det främst översättnings- och legaliseringskostnaderna som har ökat i flera
länder, delvis på grund av krav på fler intyg i samband med adoption av barn med kända
särskilda behov.
17 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Kostnadsutvecklingen för familjer som adopterat genom auktoriserad
adoptionsorganisation redovisas i följande sammanställning
Adoptionsorganisationernas
avgifter för kostnader i
1. Sverige
2. Ursprungslandet
Summa genomsnittlig avgift
till organisationerna
Övriga kostnader som
familjen betalar för
3. Översättning,
legaliseringar m.m.
4. Resa och uppehälle
Summa genomsnittlig
kostnad för familjen
2009
tkr
2010
tkr
2011
tkr
2012
tkr
2013
tkr
60
63
70
78
84
78
68
69
65
60
138
131
139
143
144
10
11
13
14
19
49
52
59
58
60
197
194
211
215
223
Källa: Landrapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna.
Uppgifterna bygger på samtliga adoptioner respektive år. Organisationerna har
redovisat sina avgifter per land (p. 1 och 2) och beräknade övriga kostnader per land
(p. 3 och 4). Genomsnittskostnaden är ett vägt medelvärde.
18 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Adoptionskostnader för en familj (adoptionsavgifter och beräknade egna kostnader).
Exempel på hur mycket en adoption från ett antal olika länder, utvalda bl.a. ur ett
geografiskt perspektiv, kostar för en familj.
Land 2011 2012
2013
Vistelsetid i landet**
Ecuador
251 975
280 675
282 975
ca 3 månader
Etiopien
174 475
190 425
208 475
ca 2-3 veckor
Kenya* 296 926
289 879
311 422
ca 8-12 månader
Kina*184 266
191 557
197 930
ca 2-3 veckor
Polen159 442
161 761
172 255
ca 0,5 vecka första resan
4-8 veckor andra resan
Sydkorea242 475
251 875
317 975
ca 5 veckor (före augusti 2012 var den ca 1 vecka)
Tjeckien141 609
162 032
179 598
ca 4 veckor
Källa: Landrapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna avseende uttagna
avgifter för kostnader i Sverige och utlandet samt familjens egna kostnader
* Under 2013 kom barn genom flera svenska adoptionsorganisationer och vi har därför
räknat fram en genomsnittlig avgift
Kenya – Adoptionscentrum, BFA-A och BV
Kina – Adoptionscentrum, BV och FFIA ** Vistelsetiderna är uppskattade och varierar mellan familjer
Det statliga adoptionsbidraget på 40 000 kr har varit oförändrat sedan 2001 då bidragets
andel av den genomsnittliga kostnaden var 36 %. För 2013 motsvarade det statliga bidraget
17,9 % av totalkostnaderna (jämfört med 18,6 % 2012).
19 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Adoptionsorganisationernas renodling av kostnaderna för adoptionsverksamheten i ursprungslandet
I samband med organisationernas ekonomiska rapportering och auktorisationsansökningar
har MIA gått igenom organisationernas uppgifter om kostnader i utlandet. MIA har vidare
löpande gått igenom information om kostnadsläget i de olika ursprungsländerna.
Sedan 2007 finns en rapporteringsmall som organisationerna använder sig av när de
rapporterar kostnader i utlandet. MIA fortsätter dialogen med organisationerna för att hitta
vägar att få fram en så tydlig och enhetlig redovisning som möjligt. Det finns fortfarande
vissa variationer mellan organisationerna och mellan olika ursprungsländer. Det är svårt att
jämföra kostnaderna i ett land där flera organisationer är verksamma, eftersom organisationerna i vissa fall benämner samma kostnader olika. MIA har uppmanat organisationerna
att samordna redovisningen och organisationerna kommer att samarbeta kring detta.
Sydkorea, Serbien, Montenegro och Kina har varit föremål för tillsynsresor under året
och för dessa länder har en djupare kostnadsutredning genomförts.
Avslutningsvis kan här nämnas att MIA deltar i en expertgrupp för finansiella frågor
inom ramen för Haagkonventionen. För närvarande tas modeller fram för att få information
från adoptivfamiljer om vilka kostnader som de haft i samband med adoptionen.
Redovisning av hur stöd/biståndsverksamheten hålls separerad från adoptionsverksamheten
Enligt 6 a § LIA får sådan annan verksamhet än internationell adoptionsförmedling som
organisationerna bedriver inte äventyra förtroendet för adoptionsverksamheten. Det
är oftast fråga om biståndsverksamhet eller allmän hjälpverksamhet, och sådan annan
verksamhet ska hållas separerad från adoptionsverksamheten. I de årsredovisningar som
organisationerna ger in till MIA ska resultaträkningen specificeras i en resultatredovisning
uppdelad på verksamhetsgrenarna förmedlingsverksamhet, medlemsverksamhet och stöd/
biståndsverksamhet.
Adoptionscentrum bedriver internationellt utvecklingsarbete (bistånd) i ett antal länder
i samarbete med bl.a. Sida genom Forum Syd. Adoptionscentrum samarbetar också med
barnrättsorganisationer i länderna. Adoptionscentrums kostnader för biståndet var ca 13,3
milj. kr 2013. Biståndsverksamheten finansieras, vid sidan av Sidabidrag, av insamlade
medel (i huvudsak genom insamlingsstiftelsen Föräldralösa barn), gåvor och utdelning
ur Humanfonden. Via lokalavdelningarna, som är egna juridiska personer, samlas också
pengar in till mindre projekt.
Adoptionscentrum erhöll under 2009, som medlemsorganisation i Forum Syd, status
som programavtalsorganisation. För närvarande bedriver Adoptionscentrum ett program
med Forum Syd för 2014-2016. Målgruppen för åtgärderna är bl.a. barn utan föräldraomsorg
och barn som är i riskzonen att överges. I programmet ingår också projekt som syftar till att
20 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
förbättra situationen för barn med hiv/aids och projekt i syfte att stärka kvinnor och barns
rättigheter. Forum Syd kräver en så kallad egeninsats om 10 % av projektvolymen.
Adoptionsföreningen La Casa, ALC, bedriver inte någon biståndsverksamhet.
Barnen Framför Allt - Adoptioner, BFA-A bedriver biståndsverksamhet under namnet
Barnen Framför Allt – Bistånd, BFA-B, och även fadderbarnsverksamhet under namnet
Barnen Framför Allt – Fadder, BFA-F. Dessa verksamheter bedrivs utanför kansliet med
ideella krafter och av separata grupper som hanterar detta inom styrelsen. Kostnaderna för
bistånds- och fadderbarnsverksamheten var ca 2,2 milj. kr år 2013.
Fadderbarnsverksamheten finansieras till största delen av fadderbarnsavgifter men
även av donationer och insamlingar. Biståndsverksamheten finansieras främst av medlemsavgifter samt donationer och insamlingar. Biståndsprojekten är bl.a. inriktade mot hållbar
utveckling, utbildning, integration och hälsa.
Barnens Vänner - internationell adoptionsförening, BV. Årsstämman beslutade 2013 att
styrelsen fick avsätta hela eller delar av medlemsavgiften till biståndsverksamhet. Biståndsverksamheten ska rikta sig mot projekt som arbetar för barns rätt till familj, att förbättra
situationen för utsatta barn samt projekt som främjar barns hälsa och utbildning. Under 2014
påbörjade BV ett treårigt projekt som ska ge tre barn möjligheten till utbildning.
Biståndsverksamheten finansieras främst av gåvor och bidrag men även i viss mån av
medlemsavgifter i enlighet med ett beslut av årsstämman 2013.
Familjeföreningen för internationell adoption, FFIA, avvecklade sin adoptionsverksamhet under 2014. FFIA har dock för avsikt att fortsätta bedriva biståndsverksamhet. Projekten är inriktade mot vård av barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning samt
stärkande av barns och kvinnors rättigheter. FFIA:s kostnader för biståndet var ca 540 700
kr 2013. Projekten finansierades främst av gåvor och insamlade medel. Administrationen
av biståndet finansierades av medlemsavgifterna.
MIA ser löpande över biståndsprojektens relation till förmedlingsverksamheten och
att adoptionsorganisationerna håller verksamheterna ekonomiskt och personellt åtskilda
så långt detta är möjligt.
21 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2.5 Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna
och riksorganisationer för adopterade
Enligt MIA:s regleringsbrev för år 2014 fick MIA betala ut statsbidrag om högst 1 800 000 kr
till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och riksorganisationer för adopterade.
MIA har fördelat statsbidraget till de auktoriserade adoptionsorganisationerna och till
riksorganisationer för adopterade enligt den reglering som följer av förordningen (2008:1239)
om statsbidrag till auktoriserade adoptionssammanslutningar och till riksorganisationer för
adopterade (statsbidragsförordningen).
För år 2014 har det inneburit att hälften av statsbidraget som avsatts till de auktoriserade
adoptionsorganisationerna har fördelats med lika stort belopp till varje organisation och
den andra hälften har fördelats efter genomsnittligt antal förmedlade adoptioner under
de två senaste kalenderåren, dock har ingen adoptionsorganisation fått mer än 10 000 kr i
statsbidrag per genomsnittligt antal förmedlade adoptioner under en tvåårsperiod.
Statsbidrag till de auktoriserade adoptionsorganisationerna har fördelats enligt
följande:
Utbetalda statsbidrag,
kr
Antal adoptioner
i genomsnitt 2012 – 2013
Statsbidrag per
förmedlad adoption,
kr
Adoptionscentrum
594 176
226
2 629
Adoptionsföreningen
36 663
4
9 165
La Casa
Barnen Framför Allt-
376 112
108
3 483
Adoptioner
Barnens vänner - interna-
249 139
39
6 388
tionell adoptionsförening
Familjeföreningen för 228 899
28
8 175
internationell adoption
Summa
1 484 989
405
3 667
22 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
I fråga om riksorganisationer för adopterade har MIA för 2014 i enlighet med statsbidragsförordningen beslutat ge ett verksamhetsstöd till de organisationer som uppfyllde vissa
kriterier. Två organisationer ansökte om bidrag och dessa organisationer beviljades ett stöd
om 50 000 kr vardera, nämligen Adopterade Koreaners Förening (AKF) och Organisationen
för vuxna Adopterade och Fosterbarn (AFO).
December månads utbetalning om 215 tkr till adoptionsorganisationerna har kommit
att utbetalas efter årsskiftet 2014/15. Det innebär att MIA endast betalat ut totalt 1 585 tkr i
statsbidrag.
2.6 Tillsyn över de auktoriserade adoptionsorganisationerna
Tillsynen under 2014
MIA har utarbetat och följt en tillsynsplan för 2014. Planen omfattar vissa årligen återkommande aktiviteter som granskning av årsredovisning, verksamhetsberättelse och olika
rapporter från de auktoriserade adoptionsorganisationerna. Vidare omfattas utredning,
bevakning och uppföljning av olika förhållanden rörande organisationernas adoptionsförmedlingsarbete samt uppföljning av omständigheter som uppmärksammats i samband med
auktorisation och tillsyn. Aktuella frågeställningar under året har bl.a. varit avvecklingen av
FFIA:s förmedlingsverksamhet, utvecklingen i vissa ursprungsländer samt organisationernas
medverkan i matchningsförfarandet. Planen omfattar också utredning av och tillsynsresor
till prioriterade länder.
Under året har MIA haft fortlöpande kontakt med adoptionsorganisationerna och
granskat styrelseprotokoll och andra handlingar som de kommit in med. Genom möten
och erfarenhetsutbyten med organisationerna har MIA medverkat till diskussion mellan
organisationerna i adoptionsfrågor. MIA anordnade i maj en organisationsträff och en
utbildningsdag för organisationerna. MIA har dessutom haft möten med organisationerna
för tillsyn och diskussion beträffande det löpande arbetet och de ekonomiska rapporterna
som lämnats till MIA.
Under hösten hölls särskilda möten med representanter för samtliga organisationers
styrelser för att få deras syn på utvecklingen av den internationella adoptionsverksamheten,
hur de anpassar sina respektive organisationer till de förändrade förhållandena och hur de
ser på framtiden.
Klagomål
Enskilda personer – huvudsakligen sökanden – har tagit kontakt med MIA per telefon och
diskuterat olika frågor angående organisationernas handläggning av ärenden. Detta har i
vissa fall lett till att MIA kontaktat den berörda organisationen i frågan. Vidare har ett tiotal
skriftliga klagomål inkommit till MIA under året. Ett antal av dessa har rört kritik beträf-
23 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
fande information, kommunikation och bemötande och kritiken avseende en organisation
har föranlett MIA att, med den organisationen, ha ett särskilt möte angående dessa frågor.
Organisationen ser över sina rutiner och MIA kommer att följa upp arbetet i ett nytt möte
med organisationen. Vidare har det framförts kritik angående frågor om förmedling av
adoptionsansökningar från samkönade par. I det fall ett samkönat par anmäler sig som
sökande hos en adoptionsorganisation kan MIA bevaka deras ärende så att ingen särbehandling av dem som sökande sker. Samtliga ärenden var vid verksamhetsårets utgång
inte avslutade. I de ärenden som avslutats under året har inga förelägganden att avhjälpa
brister i förmedlingsverksamheten utfärdats av MIA.
Föräldraenkät 2013
Som en del av tillsynen över de auktoriserade adoptionsorganisationerna skickar MIA en
enkät till alla som adopterat barn genom adoptionsorganisationerna. Under 2013 kom sammanlagt 242 svar in vilket innebär en svarsfrekvens om 73 procent.
Syftet med enkäten är att få information direkt från familjerna om hur organisationernas
förmedlingsarbete fungerat. I enkäterna ingår frågor om bl.a. föräldrautbildningen, adoptionsorganisationernas bemötande, arbete, information och förhållandena kring överlämnande av barnet. MIA tar upp resultatet av enkäten i diskussioner med organisationerna.
Sammanställningen av svaren ger adoptionsorganisationerna en bild av hur deras arbete
uppfattas och underlag för förbättringar i verksamheten.
Många familjer anser att föräldrautbildningen är alltför probleminriktad och flera anser
att kompetensen hos utbildarna är bristfällig. Vidare anser flera att utbildningen kommer
alldeles för tidigt i adoptionsprocessen; det kan ta upp till fem år innan adoptionen blir
aktuell. Det som uppges som mest positivt med utbildningen är att få träffa andra i samma
situation. MIA kommunicerar utfallet i denna del med Socialstyrelsen.
I enkäten 2012 fick adoptionsorganisationernas information inför val av land, sammanställning av ansökan och om kostnader höga betyg; 86-90 procent av adoptanterna angav
att informationen var tillräcklig eller mycket bra. Familjerna är i 2013 års enkät lika nöjda
med informationen inför val av land och inför resan, men anser att informationen om sammanställning av ansökan i många fall är bristfällig, inaktuell och rörig vilket lett till flera
kompletteringar, onödiga kontakter med organisationen och osäkerhet för familjen. Flera
adoptanter önskar bättre manualer, checklistor eller att organisationerna ska använda mer
moderna verktyg. Många familjer anger att de har fått mer korrekt information om adoptionsprocessen genom sociala medier, t.ex. bloggar, och från familjer som adopterat från
landet. Också informationen om kostnader har försämrats. Många familjer har angett att det
tillkommit kostnader i landet, t.ex. för läkarintyg, översättningar, boende och resor.
I enkäten 2012 angav nära en femtedel att informationen om barnet i barnbeskedet inte
stämde vilket MIA fann bekymmersamt. Enligt årets enkätundersökning har det skett en
förbättring. Att informationen stämmer är viktigt för att adoptivföräldrarna ska kunna vara
24 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
väl förberedda. Eftersom majoriteten av barnen har kända särskilda behov kan kontakter
med hälso- och sjukvård och andra rådgivande instanser behöva tas innan resan.
Också problemen under vistelsen i utlandet har minskat. Det som nämns är problem
med pass, visum och uppskjutet domstolsbeslut som i de flesta fall har kunnat lösas med
hjälp av organisationen i Sverige eller med dess medarbetare i landet. De flesta adoptanter
är också mycket nöjda med organisationens bemötande.
MIA har i kontakten med ursprungsländerna och adoptionsorganisationerna framfört
hur viktigt det är att barnen får lära känna sina adoptivföräldrar i sin egen takt istället för
att som nu är vanligt följa med sina nya föräldrar vid första mötet.
De familjer som tog emot barnet enskilt och fick besöka barnhemmet eller familjehemmet är mest nöjda med adoptionen.
Organisationernas arbete i ursprungsländerna
MIA har under året skaffat sig insyn i adoptionsverksamheten i barnens ursprungsländer
genom att
• genomföra tillsynsresor till Sydkorea, Serbien, Montenegro och Kina. Under tillsynsresorna besöker MIA bl.a. svenska ambassaden, adoptionsmyndigheten i landet,
lokala sociala myndigheter, domstol, institutioner för barn samt barnrättsorganisationer som arbetar med att stötta socialt utsatta familjer. Över varje tillsynsresa
har upprättats en rapport med en redogörelse för situationen i landet och med
reflektioner kring förutsättningarna för internationella adoptioner,
• utbyta information med andra mottagarländer i samband med internationella möten
och vid informella kontakter. MIA deltog i ett möte i Köpenhamn med de nordiska
adoptionsmyndigheterna och i två europeiska pilotgruppsmöten i Bryssel och Oslo
samt i EurAdopts möte i Stockholm,
• ta emot delegationer bl.a. av adoptionsmyndigheter och företrädare för institutioner
för barn från ursprungsländer när dessa besöker Sverige. MIA har under året tagit
emot besök från Bulgarien, Japan, Kenya, Kina, Lesotho, Nigeria, Norge, Sydkorea
och Vietnam,
• föra kontinuerliga samtal med adoptionsorganisationerna,
• samråda med MIA:s insynsråd.
Dessutom inhämtar MIA information
• om länderna i form av rapporter från UD och olika internationella FN-organ samt
organisationer,
• från International Social Service/International Reference Centre for the Rights of
Children Deprived of their Family (ISS/IRC).
25 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
MIA har upprättat tillsynsrapporter beträffande adoptionsorganisationernas respektive
verksamhet 2014. Förhållanden att följa upp har förts vidare till 2015 års tillsynsplan. Det
har inte framkommit något som medför att det finns skäl att anta att någon av organisationerna inte uppfyller förutsättningarna för auktorisation enligt lagen om internationell
adoptionsförmedling.
2.7 MIA:s informationsverksamhet
MIA har under året bedrivit sin informationsverksamhet genom hemsidan www.mia.eu
och genom tryckt material. Vidare har MIA arrangerat kurser och seminarier samt medverkat i arrangemang som ordnats av andra aktörer. MIA har också haft en utbildningsdag
för adoptionsorganisationerna. Myndighetens informationsblad på webben, MIA Info,
har kommit ut med två nummer. MIA Info beskriver myndighetens egen verksamhet, det
internationella adoptionssamarbetet, situationen i ursprungsländerna, aktuell forskning
och kunskapsutveckling m.m. Informationsbladet vänder sig främst till yrkesverksamma
på adoptionsområdet.
De broschyrer som riktar sig till barnhälsovården och förskolan som tagits fram av MIA
är mycket efterfrågade och har fått tryckas i flera upplagor. Planer finns på att även ta fram
en broschyr som riktar sig till skolan eftersom efterfrågan är stor.
MIA har genomfört adoptionsutbildningar i olika delar av landet för socialsekreterare,
förskolepedagoger, barnhälsovårdspersonal och andra yrkesgrupper som möter adopterade
i sitt arbete. MIA har fortsatt insamlandet av information om hur man kan söka sitt ursprung
i olika ursprungsländer.
2.8 Samråd med myndigheter och de adopterades organisationer m.fl.
MIA har deltagit i Socialstyrelsens arbete med att revidera föräldrautbildningsmaterialet
och handboken för socialtjänstens handläggning vid adoption samt framtagande av utbildningsmaterial för en frivillig uppföljande utbildning liksom en kommunikations- och
implementeringsplan.
Under verksamhetsåret har MIA haft kontinuerlig kontakt med Resurscenter för
adopterade och deras familjer i Stockholms Stad för att utbyta information och genomföra
gemensamma utbildningsinsatser.
MIA har haft möte med adopterades organisationer och bl.a. fått information om deras
verksamhet och synpunkter rörande bilaterala avtal.
26 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
2.9 Regeringsuppdrag om bilaterala avtal
Regeringen beslutade den 28 augusti 2014 att ge MIA i uppdrag att analysera fördelar och
nackdelar för Sveriges vidkommande med att ingå bilaterala avtal med ursprungsländer
om internationella adoptioner. Analysen ska innefatta administrativa, organisatoriska,
juridiska, ekonomiska och diplomatiska konsekvenser samt en bedömning av eventuella
konsekvenser för funktionaliteten av 1993 års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner för såväl svenskt som internationellt vidkommande.
Både ursprungsländer som är anslutna till 1993 års Haagkonvention och länder som inte
anslutit sig ska innefattas. En grundlig belysning av konsekvenserna för barnet ska göras
där även överensstämmelsen med syftet och principerna i FN:s barnkonvention och 1993
års Haagkonvention ingår. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 mars 2015.
MIA har fr.o.m. den 29 september 2014 anställt en person för att på halvtid leda arbetet
med att genomföra regeringsuppdraget, och ytterligare en av MIA:s medarbetare har under
hösten arbetat halvtid med uppdraget.
3 Kompetensförsörjning
Målet för MIA:s kompetensförsörjning är att trygga MIA:s behov av kompetent personal
för framtiden samt att de anställda ska ha god kännedom om utvecklingen inom sitt verksamhetsområde och ha möjlighet till adekvat fortbildning av betydelse för verksamheten
och den enskilde.
Personalen erbjuds fortbildning för att hålla sig à jour med utvecklingen inom adoptionsområdet samt övriga frågor av betydelse för MIA:s verksamhet. Deltagande i MIA:s
internationella resor och i olika konferenser utgör en god möjlighet till kompetensutveckling
vad gäller internationellt samarbete, adoptionsverksamhet och MIA:s roll i sammanhanget.
Personalen ska vidare ha sådan utbildning som krävs för att använda den tekniska utrustning
som behövs i det dagliga arbetet liksom goda språkkunskaper. MIA följer forskningen på
adoptionsområdet. Det är en förutsättning för ett väl genomfört arbete att personalen har
en humanistisk och demokratisk grundsyn samt att värdegrundsfrågor diskuteras.
27 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Uppnådda mål och vidtagna åtgärder för kompetensförsörjningen 2014
MIA:s bedömning är att de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att verksamhetens mål uppfylls.
Vid årsskiftet 2014/15 hade MIA 13 anställda, samtliga kvinnor. Två av de anställda är
födda utanför Sverige. Medelåldern för de anställda vid MIA var 51 år i slutet av 2014. Den
kompetens personalen har är adekvat för att fullgöra MIA:s uppgifter som tillsynsmyndighet m.m.
MIA har anlitat Statens Servicecenter för tjänster och rådgivning inom ekonomi- och
löneadministration samt systemstöd och upprättande av bokslut. Nytt system för elektronisk
leverantörsfakturahantering infördes under året.
MIA har under året lämnat ett bidrag om 145 000 kr till ISS/IRC. Genom att på detta
sätt bidra till ISS/IRC:s verksamhet får MIA tillgång till ISS/IRC:s information, vilket är av
mycket stort värde för MIA:s möjligheter att göra kvalificerade omvärldsanalyser på adoptionsområdet. Till följd av att MIA på detta sätt får tillgång till ISS/IRC:s information sparas
mycket arbete som MIA:s personal annars själv skulle ha behövt utföra.
MIA ingår i Tillsynsforums nätverk för statliga myndigheter och länsstyrelser med
tillsynsuppgifter.
MIA:s kompetensutveckling under året har bestått i deltagande i nationella och internationella konferenser och seminarier angående barn- och adoptionsfrågor, sociala frågor och
tillsynsfrågor m.m. samt deltagande i utrikes resor till barnens ursprungsländer. De anställda
har deltagit vid möten i Sverige med företrädare för olika utländska myndigheter.
Kompetensförsörjningen 2015-2017
De mål som angivits ovan gäller även för 2015-2017.
MIA ser det som angeläget att vid nyanställningar fortsätta att verka för att anställa
yngre, välutbildade personer för att kunna säkerställa erfarenhetsöverföring samt att en hög
kompetens bibehålls inom myndigheten på lång sikt. MIA kommer också att sträva efter att
åstadkomma en jämnare könsfördelning. Kompetensutvecklingen av den personal som nu är
anställd vid myndigheten kommer att ha samma inriktning som tidigare. Den ska bedrivas
på sådant sätt att de anställdas kunskaper inom för MIA relevanta områden fördjupas.
Sjukfrånvaron vid myndigheten m.m.
Arbetsbelastningen inom myndigheten är hög. MIA har bekostat vaccination mot influensa.
Lunchen har vidare varit förlängd med 30 minuter varje dag för att de anställda ska kunna
ta en promenad m.m. MIA har också erbjudit bidrag med 2 500 kr/person till personalen
för kostnader för motion och friskvård, vilket de flesta har utnyttjat. En ergonom har gått
igenom samtliga arbetsplatser.
Sjukfrånvaron vid myndigheten har under 2014 varit 4,59 procent.
28 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
4 Sammanställning av MIA:s kostnader
och intäkter uppdelade på verksaMhet
MIA:s verksamhet finansieras i allt väsentligt av anslagsmedel.
Verksamhet
Intäkter av
Kostnader, tkr
2014
Kostnader, tkr
2013
Enskild adoption
Avsnitt 2.2
Kostnader, tkr
2012
Anslag
1 350
1 478
1 424
Godkännande av utländ- Anslag
ska adoptionsbeslut samt
utfärdande av Haagintyg
Avsnitt 2.2
163
123
229
Auktorisation och tillsyn
Avsnitt 2.3 och 2.6
Anslag
4 814 2)
4 680 1)
3 154
Statsbidrag
Avsnitt 2.5
Anslag
1 585 3)
1 800
1 800
Informationsverksamhet
Avsnitt 2.7 och 2.8
Anslag
Avgifter
Summa
2 814
0
2 814
2 616
3
2 619 5)
3 857
13
3 870 4)
Adopterades ursprung
Avsnitt 2.1 och 2.7
Anslag
Ledning/
Gemensam
administration
Anslag
Finansiella
intäkter m.m.
Summa
Summa anslag
Uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner
Totalt
Bidrag
613
739
940 6)
3 344
7
3 329
45
3 529
18
3 351
3 374
3 547
14 690
14 813
14 964
385
0
0
15 075
14 813
14 964
) Flertalet s.k. utlandsauktorisationer har prövats. Flera utlandsresor.
) Som framgår av årsredovisningen innebär förändringen av den internationella adoptionsverksamheten ett ökat
arbete för MIA med framförallt auktorisation och tillsyn.
3
) December månads utbetalning om 215 tkr har kommit att utbetalas efter årsskiftet 2014/15.
4
) Omfattande arbete med framtagande av MIA:s nya hemsida och en broschyr för förskolepersonal. Många utbildningstillfällen.
5
) Färre utbildningstillfällen pga tidskrävande auktorisations- och tillsynsarbete.
6
) Omfattande arbete med framtagande av underlag för skrivelse till regeringen (inlämnad 2013) angående stöd till
adopterade som söker sitt ursprung. Framtagande av nytt avsnitt om ursprung på MIA:s hemsida.
1
2
29 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning
(tkr)
Not
2014
2013
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag
1
13 098
12 966
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
2
1
34
Intäkter av bidrag
3
385
0
Finansiella intäkter
4
7
13
Summa
13 490
13 013
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal
5
-9 866
-9 839
Kostnader för lokaler
-1 110
-1 100
Övriga driftkostnader
6
-2 473
-2 015
Finansiella kostnader
7
-1
-2
Avskrivningar och nedskrivningar
-41
-57
Summa
-13 490
-13 013
Verksamhetsutfall
0
0
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget
för finansiering av bidrag
1 585
1 800
8
-1 585
-1 800
Saldo
0
0
Årets kapitalförändring
0
0
Lämnade bidrag
30 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
BALANSRÄKNING
(tkr)
Not
2014-12-31 2013-12-31
TILLGÅNGAR
Materiella anläggningstillgångar
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
9
73
Summa
73
63
63
Kortfristiga fordringar
Fordringar hos andra myndigheter
10
185 117
Summa
185 117
Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader
11
404 404
Summa
404 404
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket
12
-370 102
Summa
-370 102
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret
2 2301 414
Summa
2 2301 414
SUMMA TILLGÅNGAR
KAPITAL OCH SKULDER
Myndighetskapital
2 5222 100
13
Balanserad kapitalförändring
Kapitalförändring enligt resultaträkningen
Summa
0
0
0
0
0
0
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande
förpliktelser
14
0
Övriga avsättningar
15
19
Summa
19
0
18
18
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret
16
23 63
Kortfristiga skulder till andra myndigheter 17
307 415
Leverantörsskulder
430 162
Övriga kortfristiga skulder
18
164 153
Summa
925 793
Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader
19
1 1631 289
Oförbrukade bidrag
20
415
0
Summa
1 5781 289
SUMMA KAPITAL OCH SKULDER
2 5222 100
31 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
ANSLAGSREDOVISNING
Redovisning mot anslag
Anslag
Ingående
Årets till-
Totalt
Utgifter
Utgående
(tkr)
överförings- delning
disponi-
över
belopp
enligt
belt
förings
reglerings-
belopp
belopp
Not
brev
Uo 9 4:10 Ramanslag
ap.1 Myndigheten
för internationella
adoptionsfrågor
21
203
15 154
15 357
-14 699
658
Summa
32 (42)
203
15 154
15 357
-14 699
658
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av
avrundningar kan summeringsdifferenser förekomma.
TILLÄGGSUPPLYSNINGAR
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) följer god redovisningssed och förordningen
(2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna. I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar MIA brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var den 3 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 15 tkr bokförts
som periodavgränsningsposter. Kostnadsmässig anslagsavräkning
Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas fr. o. m. år 2009 anslaget först vid uttaget enligt
undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2013, 304 tkr, har år 2014 minskat med 16 tkr.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas förvärvade licenser samt maskiner och inventarier som har
ett anskaffningsvärde som överstiger ett halvt prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (helt prisbasbelopp = 44.5 tkr år 2013) och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår
till lägst tre år.
Bärbara datorer kostnadsförs vid anskaffning. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod.
Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk. Tillämpade avskrivningstider 3 år
5 år
Datorer och kringutrustning inkl licenser
Maskiner och andra tekniska anläggningar
Inredningsinventarier Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. 33 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
Ersättningar och andra förmåner
Rådsledamöter / andra styrelseuppdrag
Ersättning, tkr
Paulos Berglöf (t.o.m 2014-08-14)
2
inga uppdrag
Annika M. Eriksson
inga uppdrag
2
Gunnar Löfberg (t.o.m. 2014-03-31)
inga uppdrag
1
Elisabeth Dahlin (fr.o.m. 2014-04-01)
inga uppdrag
Måns Molander inga uppdrag
3
Pia Risholm Mothander
inga uppdrag
2
Henrik Mungenast (fr.o.m. 2014-08-14)
1
inga uppdrag
Ledande befattningshavare / styrelseuppdrag
Lön tkr
Meit Camving, generaldirektör (t.o.m. 2014-05-31)
inga uppdrag
579 *)
varav 437 tkr som generaldirektör och 142 tkr som anställd hösten 2014 för att genomföra ett regeringsuppdrag.
*)
Kristina Svartz, generaldirektör (fr.o.m. 2014-06-01)
inga uppdrag
566
Inga förmåner
Anställdas sjukfrånvaro
I tabellen redovisas anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Vidare redovisas andel av totala sjukfrånvaron under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron redovisas i procent.
Sjukfrånvaro
Totalt
Andel 60 dagar eller mer
2014 2013
4,6
90,9
4,5
93,1
Uppgift om sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder lämnas inte.
34 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Resultaträkning
2014
2013
Not 1
Intäkter av anslag
Intäkter av anslag
13 098
12 966
Summa
13 098
12 966
Summa ”Intäkter av anslag” (13 098 tkr) skiljer sig från summa ”Utgifter” (14 699 tkr) p
å anslaget Uo
9 4:10 ap.1. Av skillnaden (1 601 tkr) är 1 585 tkr bokfört under transfereringsavsnittet som Erhållna
medel från statens budget för finansiering av bidrag.
Resten av skillnaden beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009
(-16 tkr). Denna post har belastat anslaget men inte bokförts som kostnad i resultaträkningen.
Not 2
Intäkter av avgifter och andra ersättningar
Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen
1
3
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar
0
32
Summa
1
34
Intäkter av avgifter enligt 4 § avgiftsförordningen avser
försäljning av informationsmaterial.
Not 3
Intäkter av bidrag
Bidrag från statliga myndigheter
385
0
Summa
385
0
Intäkter av bidrag avser uppdrag rörande bilaterala avtal om internationella adoptioner enligt regeringsbeslut.
Not 4
Finansiella intäkter
Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret
6
13
Övriga finansiella intäkter
1
0
Summa
7
13
35 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Resultaträkning
2014
2013
Not 5
Kostnader för personal
Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensions
premier och andra avgifter enligt lag och avtal)
6 090
5 931
Övriga kostnader för personal
3 776
3 908
Summa
9 866
9 839
Not 6
Övriga driftkostnader
Konsulttjänster
1 055
747
Datatjänster
523
352
Resekostnader
332
372
Övriga driftkostnader
563
544
Summa
2 473
2 015
Not 7
Finansiella kostnader
Ränta på lån i Riksgäldskontoret
1
1
Övriga finansiella kostnader
0
1
Summa
1
2
Not 8
Lämnade bidrag
Lämnade bidrag till övriga organisationer och
ideella föreningar
1 585
1 800
Summa
1 585
1 800
36 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Balansräkning
2014-12-31
2013-12-31
Not 9
Maskiner, inventarier, installationer m.m.
Ingående anskaffningsvärde
757
757
Årets anskaffningar 50
0
Årets utrangeringar, anskaffningsvärde
-56
0
Summa anskaffningsvärde
751
757
Ingående ackumulerade avskrivningar
-693
-636
Årets avskrivningar
-41
-57
Årets utrangeringar, avskrivningar 56
0
Summa ackumulerade avskrivningar
-678
-693
Utgående bokfört värde
73
63
Not 10 Fordringar hos andra myndigheter
Fordran ingående mervärdesskatt
185
117
Summa
185
117
Not 11 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader
287
236
Anslutningsavgift Visma Proceedo (2013)
0
101
Övriga förutbetalda kostnader
117
67
Summa
404
404
Not 12 Avräkning med statsverket
Anslag i räntebärande flöde
Ingående balans
-203
-184
Redovisat mot anslag 14 699
14 871
Anslagsmedel som tillförts räntekonto
-15 154
-14 889
Skulder avseende anslag i räntebärande flöde
-658
-203
Fordran avseende semesterlöneskuld
som inte har redovisats mot anslag
Ingående balans 304
409
Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln
-16
-105
Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har
redovisats mot anslag
288
304
Summa Avräkning med statsverket
-370
102
37 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Balansräkning
2014-12-31
2013-12-31
Not 13 Myndighetskapital
Myndighetskapital saknas och därför redovisas
inte någon specifikationstabell.
Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Ingående avsättning
0
50
Årets pensionskostnad 0
-2
Årets pensionsutbetalningar
0
-48
Utgående avsättning
0
0
Not 15 Övriga avsättningar
Kompetensväxlings- och kompetensutvecklingsåtgärder
Ingående balans
18
17
Årets förändring
1
1
Utgående avsättning
19
18
Not 16 Lån i Riksgäldskontoret
Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar
Ingående balans
63
121
Årets amorteringar
-40
-57
Utgående balans
23
63
Beviljad låneram enligt regleringsbrev
300
300
Not 17 Kortfristiga skulder till andra myndigheter
Utgående mervärdesskatt
0
1
Arbetsgivaravgifter
172
156
Leverantörsskulder andra myndigheter
135
258
Summa
307
415
38 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Balansräkning
2014-12-31
2013-12-31
Not 18 Övriga kortfristiga skulder
Personalens källskatt
161
153
Personalens pensionsavgifter
4
0
Summa
164
153
Not 19 Upplupna kostnader
Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter
790
683
Upplupna löner inklusive sociala avgifter
212
313
Övriga upplupna kostnader
161
293
Summa
1 163
1 289
Upplupna löner inklusive sociala avgifter år 2014 avser
den innestående kompensationsledigheten
(utfall 200 tkr 2013)
Not 20 Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag från annan statlig myndighet,
Kammarkollegiet.
415
0
Summa
415
0
Oförbrukade bidrag avser uppdrag rörande bilaterala
avtal om internationella adoptioner enligt
regeringsbeslut 2014-08-28, dnr S2014/6315/FST.
Medel som inte utnyttjats 2014 kommer att återbetalas
till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2015.
39 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
NOTER
(tkr)
Anslagsredovisning
Not 21
Uo 9 4:10 ap.1
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor
Anslaget är räntebärande.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor får disponera hela det ingående överföringsbeloppet från föregående år eftersom det understiger 3% av
föregående års tilldelning 14 889 tkr enligt regleringsbrevet.
Enligt regleringsbrevet disponerar Myndigheten för internationella adoptionsfrågor en anslagskredit på 455 tkr. Krediten har inte utnyttjats under 2014.
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor fördelar statsbidrag enligt
förordning (2008:1239) om statsbidrag till auktoriserade adoptionssammanslutningar och till riksorganisationer för adopterade.
Enligt villkor i regleringsbrevet får högst 1 800 tkr fördelas som statsbidrag. I
enlighet med förordningen får högst 10 procent av statsbidraget fördelas till
riksorganisationer för adopterade.
December månads utbetalning till de auktoriserade adoptionssammanslutningarna om 215 tkr har kommit att betalas ut efter årskiftet 2014/15.
Utfall 2014
Summa
40 (42)
Bidrag till de auktoriserade adoptionssammanslutningarna
Bidrag till de adopterades organisationer
tkr
1 485
100
1 585
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER
(tkr)
2014
2013
2012
2011
2010
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad
300
300
300
300
300
Utnyttjad
23
63
121
139
54
Kontokrediter Riksgäldskontoret
Beviljad 600
600
600
600
600
Maximalt utnyttjad 0
0
0
0
46
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter
6
13
17
22
6
Räntekostnader *
0
0
0
0
0
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Övriga avgiftsintäkter
1
34
14
11
26
Anslagskredit
Beviljad
455
447
443
439
438
Utnyttjad
0
0
0
0
0
Anslag
Ramanslag
Anslagssparande
658
203
184
484
523
Bemyndiganden - ej tillämpligt
Personal
Antalet årsarbetskrafter (st)
10,8
10,4
10,8
11,4
10,5
Medelantalet anställda (st)**
13
12
11
12
11
Driftkostnad per årsarbetskraft
1 245
1 246
1 214
1 116
1 171
Kapitalförändring***
Årets
0
0
0
-6
-10
Balanserad
0
0
0
6
16
* Jämförelsesiffror tidigare år har korrigerats.
** I beräkningen av medeltalet anställda 2014 är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknat.
*** Fr.o.m. år 2009 avräknas anslag kostnadsmässigt. Årets kapitalförändring år 2010-2011 består
enbart av avskrivning av anslagsfinansierade anläggningstillgångar. 41 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
FINANSIELL REDOVISNING
Undertecknande av årsredovisning
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av
kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Stockholm den 18 februari 2015
Kristina Svartz
Generaldirektör
42 (42)
Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA
Årsredovisning 2014-12-31
RESULTATREDOVISNING
Postadress: Box 308, 101 26 STOCKHOLM
Besöksadress: Vasagatan 38
Telefon: 08-54 55 56 80
Fax: 08-650 41 10
E-post: info@mia.eu
Webbplats: www.mia.eu
44 (42)