1. No category

OFFICIELLT MEDDELANDE FRÅN LOVISA STAD 1/2015
IK – Itella Oyj Offentligt meddelande
Sibelius
och Lovisa
LIVET I
ABBORRFORS
Nya dörrar
till arbetslivet
BESÖK
I VALKON
KOULU
SOMMARENS LÄGER OCH KURSER
FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Ledare
För barn och ungdomar
Sommarjobbsminnen
Sommaren knackar snart på dörren. De som jobbar väntar redan på en välförtjänst
semester medan ungdomarna söker sommarjobb. För en del är det kanske det
allra första sommarjobbet.
Bland de egna sommarminnena minns jag bra de första sommarjobben. Det
betydde jordgubbsplockning med tidiga morgnar, städning och att vara både
butiksbiträde och bibbatant. Sommarjobben gav både bra erfarenheter och fickpengar. Jag minns ännu hur stolt jag var när jag år 1982 fick min första sommarlön
utbetald i mark och vad jag köpte för summan, som på den tiden för en elvaåring
kändes enorm.
Sommarjobb är ett värdefullt sätt att bekanta sig med arbetslivet och att skapa
kontakter till olika arbetsgivare. Det händer också att man senare i livet hittar sig
på samma arbetsplats där man i tiderna sommarjobbade, men för de flesta var
sommarjobben en viktig inkörsport till arbetslivet i största allmänhet och senare
började man jobba med något helt annat.
Lovisa stad bidrar även i år till att lovisaungdomarna får erfarenhet av arbetsmarknaden och anställer 83 ungdomar i olika åldrar för jobb allt från vårdarbete
och trädgårdsarbete till kontorsarbete och tekniskt arbete.
Utöver de egna sommarjobben stöder staden unga lovisabor födda 1997-1999
med 40 sommarjobbssedlar. Sedelns värde är 250 euro och betalas till arbetsgivaren. Genom att från årsskiftet anställa en sysselsättningskoordinator satsar
staden också annars på sysselsättningen av både ungdomar och andra. Läs mera
om det arbetet på s. 12-13.
Jag önskar alla en avkopplande sommar och speciellt ungdomarna lycka till
med sommarjobbssökandet. Hoppas det nappar!
Utgivare: Lovisa stad
Chefredaktör: Lilian Andergård-Stenstrand
Redaktionsråd: Lilian Andergård-Stenstrand,
Päivi Ahvonen, Jaana Laine
Redaktion och layout: Creative Peak
Redaktörer Päivi Ahvonen, Seppo Iisalo,
Reija Kokkola, Kirsi Riipinen
Foto Päivi Ahvonen, Eeva Kangas,
Kalevi Ketoluoto, Janne Lehtinen, Virpi Lehtinen
AD Milla Ketolainen / Illustrationer Sanna Nylén
Tryckeri: Lönnberg Painot Oy/ Papper G-Print 100g
ISSN 2342-5318 (print)
2
GE RESPONS /
TA KONTAKT:
Lovisa stad,
PB 77, 07901 Lovisa
kaupunki@loviisa.fi
tfn 019 5551
www.lovisa.fi/deltaochpaverka
Lilian Andergård-Stenstrand
kommunikationschef
morjens@loviisa.fi
" Lovisa stad
bidrar även
i år till att
lovisaungdomarna
får erfarenhet av
arbetsmarknaden."
Omslaget pryds
av tf. avbytarservicechef
Esko Nieminen och
avbytarserviceinstruktörerna
Ulla-Birgitta
Westerlund
och Ulla Kepenek.
Servicechef Jaana Iivonen, du har
lång erfarenhet av socialarbete och
service för barn och ungdomar i Lovisa. Har barnens och ungdomarnas
behov förändrats under åren?
– Överraskande lite. Ett nytt fenomen är de så kallade gränslösa barnen, det vill säga barn som i förhållande till sin ålder har för stor frihet
att bestämma om vissa saker. Endel
av dagens föräldrar kan inte sätta tillräckligt klara gränser för sina barn.
Sedan början av året har barnfamiljer haft subjektiv rätt till hemtjänster. Vad innebär detta?
– Tjänsterna är avsedda för familjer i
kris. Om modern är utbränd, barnet
håller föräldrarna vakna om nätterna,
föräldrarna har skilt sig eller familjen
har drabbats av något oväntat erbjuder staden hemtjänster. Familjearbetaren hjälper till med vardagssysslorna
och stöder familjen i att finna de egna
resurserna.
Har antalet barnskyddsfall ökat?
– Det finns och har alltid funnits
utmanande barnskyddsproblem,
men alla fall har bara inte kommit
till myndigheternas kännedom. Det
är svårt att säga om antalet fall har
ökat, men anmälningströskeln har
blivit lägre. En låg anmälningströskel
möjliggör tidigt ingripande och vidtagande av lämpliga stödåtgärder och
är därför en bra sak.
Servicen är avgiftsbelagd, inte sant?
– Jo, men vi är flexibla. Om familjen
till exempel dras med ett stort bolån
och har betalningssvårigheter är vi
beredda att diskutera avgiften.
Hur förebygger man problem?
– Det förebyggande arbetet inleds
redan under den så kallade familjeförberedelsen under graviditeten.
Under barnets första levnadsår kan
föräldrarna delta i gruppträffar. En
del av rådgivningsbesöken är av
omfattande natur, vilket innebär att
familjens situation och eventuella hjälpbehov kartläggs. Det tidiga
stödet för barnfamiljer kompletterar
rådgivningsarbetet.
stödet för barnfamiljer och senare i
år kommer vi att koncentrera oss på
utveckling av organiseringen av barnskyddet.
Vad är det bästa i ditt jobb?
– Det är nog bredden och mångsidigheten, samarbetet med olika
aktörer och mina mycket kunniga
medarbetare.
Du har ett brett arbetsfält. Hur fördelar du din arbetstid?
– Tyngdpunkten varierar. Under
de senaste två åren har vi utvecklat
rådgivningsverksamheten och tjänsterna för ungdomar som hotas av utslagning, i dag utvecklar vi det tidiga
JAANA IIVONEN
Servicechef, service för barn och
ungdomar, sedan 1.10.2012.
Tidigare arbete: barnatillsyningsman
och ansvarig socialarbetare
Motto: ”Den bästa förebyggande
verksamheten är välfungerande
bastjänster.”
3
Nyttig information
POSITIVT RESULTAT FÖR FJOLÅRET
Lovisa stads rörelseresultat 2014 före bokslutsdispositioner uppvisar
ett överskott på 6,5 miljoner euro. Bolagiseringen av hamnverksamheten gav en bokföringsmässig vinst på 6,8 miljoner euro.
Skillnaden mellan Lovisa stads och affärsverket Lovisa Vattens
sammanlagda utgifter och intäkter uppvisar ett underskott på cirka
300 000 euro.
– Specialsjukvårdens kostnader översteg budget med cirka
600 000 euro ifråga om HUS och cirka 150 000 euro ifråga om Carea.
Ifråga om personalkostnaderna gjordes istället inbesparingar, säger
ekonomidirektör Kirsi Kettunen.
Skatteintäkterna och statsandelarna minskade med sammanlagt
3,8 miljoner euro jämfört med bokslutet för 2013.
– Centralernas kostnadsreduktion lyckades. Driftskostnaderna
ökade med endast 0,14 procent från året innan, säger Kirsi Kettunen.
Riksdagsval förrättas söndagen den 19 april kl. 9-20
Röstberättigad vid riksdagssvalet 2015 är varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast
på valdagen fyller 18 år. På valdagen får väljarna rösta bara på det röstningsställe som anges på
meddelandekortet.
Mera information om valärenden i Lovisa stad ger centralvalnämndens sekreterare Kristina Lönnfors, tfn 0440 555 216,
kristina.lonnfors@loviisa.fi.
Mera information om riksdagsvalet: www.lovisa.fi/riksdagsval2015 eller justitieministeriets valsidor www.vaalit.fi/sv
Samjour i östra Nyland
Om en person drabbas av medvetslöshet, intensiva bröstsmärtor, förlamning eller andra allvarliga symptom bör man ringa
det allmänna nödnumret 112.
I ANDRA BRÅDSKANDE sjukdomsfall betjänar följande instanser: Lovisa hälsocentral, tfn 019 505 1300 (vardagar kl.
8–16). Hälsocentralen bedömer vårdbehovet och styr patienten
till brådskande eller icke brådskande vård.
Jouren på Borgå sjukhus, tfn 019 548 2551 (vardagar efter
kl. 16, veckoslut och helger). Lovisaborna kan även kontakta
jouren på Kymmenedalens centralsjukhus, tfn 020 633 1000.
Social- och hälsovårdsreformen (sote-reformen),
som har beretts länge och sysselsatt tjänstemännen i tusentals timmar, stupade i riksdagens
grundlagsutskott i början av mars. Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva är inte förvånad.
– Reformförslaget innehöll alltför många
grundlagsrelaterade frågetecken och hela processen var illa skött. Olavi Kaleva tror att frågan tas
upp på nytt i början av den nya regeringsperioden.
– Förhoppningsvis tillmäts reformprocessen,
själva innehållet och projektets finansiella och
strukturella konsekvenser större betydelse än
hittills, säger han.
Ny trafiksäkerhetsplan för Lovisa
Kom ihåg att rösta
Samjouren ökar samarbetet mellan Borgå sjukhus,
Lovisa stad och de övriga kommunerna i östra Nyland. Inom ramen för samjouren behandlas akuta
sjukdomsfall, skador och kroniska sjukdomar som
kräver omedelbar tillsyn.
Inflammationer i andningsvägarna, öroninflammationer, ryggsmärtor, vrickningar, stukningar och
andra icke livshotande sjukdomstillstånd undersöks
och behandlas huvudsakligen av hälsocentralerna,
företagshälsovården och de privata läkarstationerna.
Sote-reformen föll som väntat
BORGÅ SJUKHUS:
Sjukhusvägen 1, 06150 Borgå
KYMMENEDALENS
CENTRALSJUKHUS:
Kotkantie 41, 48210 Kotka
www.lovisa.fi/jour
Den trafiksäkerhetsplan som för närvarande utarbetas
för Lovisa syftar till att förbättra Lovisabornas säkerhet.
– Syftet med planen är att förbättra trafiksäkerheten för alla som rör sig i Lovisa – barn, vuxna,
äldre personer, fotgängare, cyklister, bilister...
Målsättningen är att minska antalet trafikolyckor
och trafikrelaterade personskador avsevärt, säger
Markus Lindroos som basar för avdelningen samhällsteknik på tekniska centralen.
Trafiksäkerhetsplanen utarbetas i samarbete
mellan Lovisa stad och NTM-centralen i Nyland.
Tekniska centralen, bildningscentralen och grundtrygghetscentralen i Lovisa deltar i arbetet.
– Trafiksäkerhet handlar inte enbart om gatu- och vägunderhåll, utan också om trafikfostran
i skolor och daghem, planlösningar, kommunikation och information, hälsovårdsfrågor och mycket
annat, säger utbildningschef Timo Tenhunen från
bildningscentralen.
Vid utarbetandet av trafiksäkerhetsplanen hörs
experter från bland annat kommunen, skolsektorn
och trafiksektorn. Byaföreningarna och föräldraföreningarna får gärna ge sina synpunkter på exempelvis analyserna och kartorna i planen.
Avsikten är att färdigställa trafiksäkerhetsplanen
under hösten.
Vi återkommer till planen i höstens nummer av
Morjens.
Mera information: chefen för samhällsteknik
Markus Lindroos, tfn 050 382 7550.
4
5
Nyttig information
Tiina Vepsäläinen,
ny VD för Lovisa Hamn Ab
Tiina Vepsäläinen, som bor i Kotka, är 36-årig
ingenjör (YH) med inriktning på ledning och sjöfart. Före utnämningen arbetade hon som ställföreträdande hamndirektör för Lovisa hamn och
ställföreträdande VD för Lovisa Hamn Ab fram till
1.12.2014. Innan Tiina Vepsäläinen kom till Lovisa
var hon anställd av UPM-Kymmene Oyj Seaways
med ansvar för rederiverksamheten och importen
och exporten av trävaror.
Verkställande direktör Tiina Vepsäläinen,
tfn 0440 555 731, tiina.vepsalainen@loviisa.fi
Fullmäktiges möten på nätet
Fullmäktiges möten visas även framöver i
realtid på stadens webbsidor. De som inte
har tillfälle att se de direkta sändningarna
kan ta del av mötena vid en senare tidpunkt.
Verksamheten inleddes hösten 2014 i sam-
arbete med lokaltidningarna.
En enkät som gjordes på stadens webbsidor visade att majoriteten av de som svarade vill ha kvar sändningarna. Invånarna
uppskattar att kunna följa med kommunens
beslutsgång från hemsoffan. Sändningarna
bedömdes främja närdemokratin och öp-
penheten. Stadens förtroendevalda önskade också att de direkta sändningarna på
nätet skulle fortsätta år 2015.
www.lovisa.fi/direktsandningavfullmaktigemote
Tummen ner för storkommunprojektet
Kommunerna i östra Nyland fortsätter inte
utredningen gällande en storkommun. I sitt
ställningstagande i mars konstaterade Lovisa
stadsfullmäktige att tillräckliga grunder för
en fortsatt utredning saknas. Även Lappträsk,
Askola och Sibbo motsatte sig bildandet av en
Borgåorienterad storkommun.
Enligt stadsdirektör Olavi Kaleva var kommunernas enhälliga beslut väntat.
– Den tilltänkta storkommunens struktur
skulle inte ha varit naturlig eller enhetlig. De
mindre kommunerna skulle ha blivit styvmoderligt behandlade och en stor del av den centrala serviceproduktionen skulle sannolikt ha
förlagts till Borgå.
– Tiden var inte mogen för sammanslag-
Nya vindar på Svartholm
I början av år 2014 överfördes sjöfästningen
Svartholm från Museiverket till Forststyrelsen
som har gjort besöksundersökningar i syfte att
utveckla servicen och säkerheten vid sjöfästningen.
– Vi har intervjuat besökare och andra intressenter och samlat in information vid olika
evenemang. Undersökningsrapporten, som
färdigställdes i mars, innehåller viktig information om besökarnas behov och önskemål, säger
arkeolog och projektchef Henrik Jansson från
6
Forststyrelsen.
Samarbetet med Lovisa stad fortgår och
utvecklas.
– Lovisa stad spelar en central roll – både vi
och staden vill erbjuda besökarna ett brett utbud
av evenemang, säger Henrik Jansson.
Säkerheten kommer att tillmätas större betydelse än hittills. Öns trappor, staket och andra
konstruktioner kommer att renoveras. Avsikten
är att restaurera fästningens murar i samarbete med Museiverket. Målsättningen är att göra
sjöfästningen till en levande och lockande evenemangsplats.
– Vi kommer att utöka och förbättra skyltningen. Avsikten är att göra också skyltarna,
som möter besökaren redan i hamnen, intressanta och informativa, säger Henrik Jansson.
Ytterligare information: projektchef Henrik Jansson, henrik.jansson@metsa.fi, tfn 0400 328 759
Information om servicen på Svartholm: Lovisa
turistbyrå, tfn 040 555 3387, www.visitlovisa.fi
ningsförhandlingar, säger Olavi Kaleva.
Lovisa ville förhandla
med Lappträsk
Lovisa stad var beredd att fortsätta förhandlingarna om en kommunsammanslagning med
Lappträsk kommun, men Lappträsk valde att
avbryta processen.
– På grund av den befintliga kommunstrukturen i Lovisa och Lappträsk var Lappträskprojektet både klarare och redigare än det tilltänkta
storkommunprojektet. Lovisa och Lappträsk har
redan länge samarbetat inom olika områden,
säger Olavi Kaleva.
– Lovisa stad var beredd att förhandla om
en sammanslagning med Lappträsk, men Lapp-
träsk kommun ville annorlunda. Tiden får utvisa
om kommunerna slår sig ner vid förhandlingsbordet vid ett senare tillfälle, avrundar Olavi
Kaleva.
Ytterligare information:
www.lovisa.fi/kommunreformen
KVÄLLSTORG PÅ LOVISA TORG
UNDER SOMMAREN
Lovisa stad och Lovisa företagare r.f. ordnar kvällstorg på Lovisa torg
kl. 16–20 varje fredag 26.6–7.8.2015. Torgbesökarna erbjuds bland
annat blommor, grönsaker och loppmarknadsvaror. Kvällstorget har
ett kafé (väderreservation).
Både torg- och loppisförsäljare är varmt välkomna!
Ytterligare information: torgövervakaren, tfn 044 565 1188,
www.lovisa.fi/kvallstorg
LOVISA TORG
SOMMARTID 2.5–31.8
mån.–lör. kl. 7–14
MARKNAD: 16.6, 25.8,
29.9 och 8.12 kl. 7–18
Ytterligare information:
torgövervakaren,
tfn 044 565 1188
www.lovisa.fi/torgochmarknader
7
Nyttig information
Ändamålsenliga utrymmen
i kompanjonskapshuset
Kompanjonskapshuset Kulma
Sibeliusgatan 3, tfn 044 739 6301,
info@kumppanuustalokulma.fi,
www.kumppanuustalokulma.fi
Ordförande Brita Lund från Lovisanejdens
svenska cancerförening och nätverkskoordinator Camilla Stjernvall-Malmberg gläder
sig åt det nya kompanjonskapshuset Kulma.
– I de ljusa och ändamålsenliga utrymmena, som lämpar sig utmärkt för oss och
många andra, träffar man även andra föreningsaktiva. Tack vare den goda utrymmesplaneringen kan flera föreningar ha möten
samtidigt. Kompanjonskapshuset Kulma har
tillfört vår verksamhet glädje och nya möj-
ligheter, säger Brita Lund.
Kompanjonskapshuset Kulma har ett
mötesrum för 20–30 personer, en stor aula
som också lämpar sig för möten, ett stort
kök och ett förvaringsrum. Lokalen, som
huvudsakligen är avsedd för föreningar,
klubbar och grupper, har trådlös nätförbindelse, kopieringsmaskin och kaffekokare.
I månadsavgiften (från 15 €) ingår ett möte
och ett förvaringsskåp.
MI-KURSER I APRIL OCH MAJ
SY TILL VÅR OCH SOMMAR. Uppdatera din garderob med vackra sommarkläder.
Sy nya kläder eller ändra på gamla plagg.
RÅDGIVNINGEN
HAR FLYTTAT
I mitten av april flyttade rådgivningen till nya utrymmen.
De nya utrymmena finns på Lovisa sjukhus före detta avdelning 5 (Öhmansgatan 4). Hittills har rådgivningen och
sjukmottagningen delat utrymmen på hälsocentralen. Det
nya arrangemanget minskar infektionsrisken för rådgivningsklienterna.
I anslutning till rådgivningen finns också familjestödet,
hemtjänsten för barnfamiljer och skolhälsovårdarnas bas.
Lovisafamiljerna kan besöka rådgivningens dagutrymme
även utanför rådgivningsbesöket. Utrymmet har ett litet
pentry, ett rum för blöjbyte och en lugn amningshörna.
Forsby hälsogård erbjuder fortfarande barn- och mödrarådgivning och Lappträsk hälsogård har barnrådgivning.
Ytterligare information: Mareena Forsström, hälsovårdare,
serviceansvarig för barn och ungas basservice,
Öhmansgatan 4, tfn 044 505 1735,
mareena.forsstrom@loviisa.fi
8
LÅNGVANDRING. Vi besöker Repovesi nationalpark och vandrar längs östra
sidan av området.
PADDLING TILL HAVS. Paddling på öppet hav. Kursen lämpar sig inte för nybörjare – deltagande förutsätter att du behärskar din kajak. Transport- och
övernattningskostnader kan tillkomma. Ett informationsmöte om kursen ordnas 13.5 kl. 19 i Lovisa Mi.
EXPERTFÖRELÄSNINGAR UNDER EVENEMANGET ÖPPNA TRÄDGÅRDAR
I samarbete med Valkon kansalaisopisto och evenemanget Öppna Trädgårdar i
Lovisa ordnas tre för allmänheten öppna och kostnadsfria expertföreläsningar
i Mi:s språkklass. Efter föreläsningarna arrangeras en trädgårdsrunda i sällskap med respektive föreläsare som ger praktiska råd och tips.
Söndag 24.5 kl. 11–12: hortonom David Stokes, Yrkesinstitutet Livia, tema
Japanska trädgårdar
Söndag 31.5 kl. 11–12: Kaarina Hänninens föreläsning Sibeliusten puutarhassa (I Sibelius trädgård). I anslutning till föreläsningen ges en konsert vid
vilken sopran Camilla Wiksten-Rönnbacka och pianist Marja Pohjola framför
blomstersånger av Sibelius.
Söndag 7.6 kl. 13–14: trädgårdsjournalisten och författaren Gunnel Carlson
från Sverige, tema Min gröna passion
OBS! Obligatorisk anmälan till kansliet:
tfn 0440 555 297 eller www.opistopalvelut.fi/lovisa
Sibelius,
Lovisa
och naturen
I år har det förflutit 150 år sedan
kompositören Jean Sibelius
(8.12.1865–20.9.1957) föddes,
vilket med fog både syns och hörs
i Lovisa. Sibelius tillbringade sina
barndoms- och ungdomssomrar
i Lovisa, där han också
komponerade en stor del av den
berömda Kullervosymfonin.
Sommaren i Lovisa innebar sol, glädje och frihet för den unge Jean Sibelius. När sommaren var slut återvände
han till Tavastehus och skolan.
Under somrarna bodde Jean Sibelius hos sin farmor Katarina Sibelius
och sin faster Evelina Sibelius i det
hus som i dag inrymmer Borgånejdens musikinstitut. Lovisaborna
kände väl till namnet Sibelius – tonsättarens farfar Johan var en väl ansedd rådman i staden.
– Jean Sibelius trivdes särskilt väl
i badinrättningen och dess internationella atmosfär, säger redaktör Mia
Grönstrand som är väl förtrogen
med kompositörens liv.
Den viktigaste Lovisaepoken inföll
efter att Jean Sibelius hade återvänt
från Wien våren 1891. Fram till början av följande år bodde han hos sin
farmor och faster där han komponerade en stor del av Kullervosymfonin.
9
Den unge
Sibelius
trivdes i
badinrättningen
– Det material om och av Jean
Sibelius som jag har studerat visar
tydligt att han trivdes i Lovisa trots
att han inte besökte staden annat än
sporadiskt på äldre dagar, säger Mia
Grönstrand.
Stadens son
Mia Grönstrand berättar att Lovisaborna betraktade den unge och
lovande kompositören som stadens
son. Den allmänna uppfattningen
var att Jean Sibelius, vars musikkvällar på badinrättningen och Restaurang Kapellet var mycket populära,
gick en lysande framtid till mötes.
Lokaltidningen Östra Nyland bevakade noga kompositörens karriär
och Kullervosymfonins framgång.
– Kullervosymfonin representerade ett nytt och delvis främmande
10
tonspråk. Publiken uppmuntrades
att ta del av musiken med motiveringen att den återspeglar de finländska känslorna och stämningarna i Kalevala.
När livet och den stora kärleken
Aino fick grepp om Jean Sibelius
trodde många att kompositören
skulle glömma sin barndoms- och
ungdomsmiljö.
Riktigt så gick det inte. Man vet
bland annat att Jean Sibelius besökte Lovisa tillsammans med sin
brorson på 1920-talet och att han då
vandrade längs sina barndomsstigar.
Tonsättaren och hans brorson finns
på ett fotografi taget på Kvarnåsen
under besöket.
Några år tidigare hade Jean Sibelius blivit förnärmad över att han
inte blev inbjuden till sångfesten i
Lovisa som samlade upp till tusen
sångare och musiker till Lovisa. Orsaken till att kompositören inte fick
någon inbjudan var förmodligen att
arrangörerna trodde att han var för
upptagen för att delta i festen.
Mia Grönstrand berättar att somrarna i Lovisa öppnade den unge
Jean Sibelius hjärta för naturen och
havet. Han fick inspiration av miljön
och än i dag förknippas kompositören och hans musik med naturen.
Det berättas att Jean Sibelius alltid
hade en tändsticksask med mossa i
fickan – när han behövde en skogsfläkt öppnade han asken och luktade
på mossan.
Kanske doften fick honom att göra
en avstickare till Lovisa?
MÅNGSIDIGT JUBILEUMSPROGRAM
Jubileumsårets huvudevenemang i Lovisa är Sibeliusdagarna 10–12.9.2015.
Sibeliusdagarna fokuserar på kammarmusik, men under evenemanget framförs
även Kullervosymfonin med syskonparet
Johanna Rusanen-Kartano och Ville Rusanen som solister.
Kulturinstruktör Sirpa Flinck uppmanar
Lovisaborna att boka biljetter till konserterna i god tid eftersom de lockar publik
från hela landet.
– Jubileumsårets konserter ges i relativt små salar och vi har redan nu flera
gruppbokningar, säger hon.
Jubileumsåret bjuder också på föreläsningar, konstutställningar och guidade
rundvandringar på temat Sibelius. Varför
inte besöka faster Evelinas kafferep på
Restaurang Lovisa Kapellet? Den som
vill kombinera hav och musik kan delta i
jubileumsårets Sibelius-kryssning i juni. Kryssningsgästerna bjuds på konsert
och mat.
Under jubileumsåret presenteras Jean
Sibelius och hans musik för barn och ungdomar i form av bland annat skolkonserter
och uppvisningar av Lovisa dansinstituts
elever. I slutet av mars bjöd Lovisa sina
cirka 1 700 skolelever på musik av Jean
Sibelius: För eleverna i åk 0–9 arrangerades åtta skolkonserter under tre dagar.
De viktigaste orterna i Jean Sibelius liv, nämligen Lovisa, Tavastehus, Helsingfors och
Träskända, ordnar Sibeliusorienterat program
under jubileumsåret. Lovisas roll är att berätta
om kompositörens ungdomsår.
Museiintendent Jaana Toivari-Viitala berättar att Jean Sibelius ofta uppträdde på badinrättningen som var en av hans favoritplatser i
Lovisa.
– Jubileumsåret till ära blåser vi liv i badorts- och kasinoatmosfären.
Med utgångspunkt från gamla fotografier
kläs museets modelldockor och torsor i tidstypiska kläder från perioden 1880 till 1930.
Kläderna är dels gamla museiföremål, dels nya
donationer.
– En av donationerna härstammar från
systrarna Hamberg och en annan bars på en av
de årliga festerna för baderskor, säger Jaana
Toivari-Viitala.
Museibesökarna får också bekanta sig med
interiören och stämningen i familjen Sibelius
hem, där den unge tonsättaren ofta musicerade
tillsammans med sina vänner.
Utställningen Badortsliv i Lovisa – Den unge
Jean Sibelius på Lovisa stads museum är öppen
10.6–27.9.
Ytterligare information:
visitlovisa.fi > Sibelius och Lovisa
11
Arbetsliv
NYA DÖRRAR TILL ARBETSLIVET
I början av året tillträdde Petri Hirvonen som Lovisa stads sysselsättningskoordinator.
Till hans arbetsuppgifter hör att utveckla stadens sysselsättningstjänster.
Resultaten av verkstäderna i Lovisa har redan varit
uppmuntrande, tackar Petri Hirvonen.
12
Sysselsättningskoordinatorn skapar
nätverk som sammanlänkar sysselsättningstjänsterna, arbetsgivarna
och de arbetslösa. Petri Hirvonen
deltar inte själv i det egentliga klientarbetet, utan koncentrerar sig på
den övergripande utvecklingen och
övervakningen av sysselsättningstjänsterna.
Koordinatorn samarbetar med
bland annat arbets- och näringsbyrån, socialbyrån, FPA, utvecklingsbolaget Posintra, utbildningsanstalterna och arbetsverkstäderna. Syftet
med arbetet är att skapa nya sysselsättningsmöjligheter i Lovisa.
– Jag strävar efter att skapa ett
effektivt nätverk som kan hjälpa arbetslösa Lovisabor att hitta lämpliga
arbets- och studieplatser. Arbets- och
näringsbyrån, socialbyrån och andra
aktörer håller mig informerad om
sysselsättningsläget.
Alla de som betraktas som arbetssökande arbetslösa borde vara
arbetsföra och de som egentligen
borde få pension eller invalidpension borde inte finnas med på förteckningen över personer som får arbetsmarknadsstöd. Till mina uppgifter
hör att koordinera verksamheten så
att de behövande får tillgång till rätt
slags tjänster, säger Petri Hirvonen.
En av koordinatorns viktigaste
uppgifter är att utveckla sysselsättningstjänsterna så att så många utslagningshotade ungdomar som
möjligt kan erbjudas utbildning eller
arbete.
Petri Hirvonen berömmer arbetsverkstäderna Lilla Petters Gård,
Startverkstaden, Akseli och den nya
verkstaden Seinätön.
– Resultaten har varit utmärkta
och verkstädernas service och verksamhet hör till de bästa i landet.
Antalet ungdomar som har kommit
vidare i livet via verkstäderna är glädjande stort, säger Petri Hirvonen.
Avsikten med den nygrundade
verkstaden Seinätön är att ge ungdomar färdigheter för arbetslivet.
I motsats till Lilla Petters Gård sysselsätter verkstaden inte ungdomarna utan fungerar som sluss till företag
och samfund.
Petri Hirvonen tror att bland an-
nat jobbsedlarna och läroavtalsutbildningen i allt större utsträckning
lockar företagen i Lovisa att anställa
ungdomar.
– Genom att underlätta ansökan
om lönebidrag och förenkla läroavtalsförfarandet stimulerar och främjar man sysselsättningen, säger Petri
Hirvonen.
Ytterligare information:
Petri Hirvonen, tfn 040 572 0789
petri.hirvonen@loviisa.fi
På jobb med sommarjobbssedel
•
•
•
Sommarjobbssedeln, som är ett lönebidrag avsett för
arbetsgivare i Lovisa, beviljas för sommaranställning
1.6–31.8.2015 av ungdomar födda 1997–1999.
Staden har reserverat pengar för sammanlagt 40 sedlar
á 250 euro.
Arbetsgivaren ansöker om bidraget (sedeln). Arbetsförhållandets längd ska vara minst två veckor, bruttolönen ska vara minst 450 euro (lönen får inte understiga
minimilönen i gällande kollektivavtal) och den dagliga
arbetstiden ska vara minst 6 timmar. Arbetsperioden
behöver inte vara obruten.
Ytterligare information: www.facebook.com/toitajobb.
Anne Wetterstrand, anne@posintra.fi, tfn 050 366 0125
Jenni Lähtevänoja, jenni@posintra.fi, tfn 040 183 7917
www.lovisa.fi/sommarjobbssedel
Sommarjobb
hos staden
•
•
•
•
I sommar sysselsätter Lovisa stad sammanlagt 83 ungdomar
19 av ungdomarna är så kallade PRAO-ungdomar i åldern 14–15 år,
29 av ungdomarna är i åldern 16–17 år och 35 av ungdomarna är äldre.
Sommarjobbarna arbetar som bland annat anstaltsbiträden,
telefonväxelskötare, parkarbetare, guider och turistrådgivare.
Ansökningstiden har löpt ut.
13
FORSBY
VATTEN- OCH AVLOPPSAVGIFTERNA
i några kommuner
Småhus
Flervåningshus
€/m3
€/m3
Raseborg
6,85
4,97
Hangö
6,51
5,41
Mörskom
6,23
5,13
De planerade och halvfärdiga transportlinjerna anges med blått på kartan.
Forsby – Pernå kby
E18
LOVISA
CENTRUM
Lovisa
Mäntsälä
Borgå
GRÅBERG
PERNÅ KBY
5,07
4,77
3,66
Källa: Vattenverksföreningen, 2014
I jämförelsen beaktas bruksavgiften, grundavgiften, mätarhyran
och anslutningsavgiften.
Pernå kby – Lovisa
Pernå kby – Isnäs
6,20
5,96
5,16
ISNÄS
Markku Paakkarinen hoppas på markägarnas förståelse
för utvecklingen av regionens vattentjänster.
Isnäs – Rönnäs
RÖNNÄS
Läckans
art
TÄTT
DROPPANDE
TUNN
VATTENSTRÅLE
LÄCKANDE
WC
Läckans
storlek
SYTRÅD
STOPPNÅL
TÄNDSTICKA
Kostnad
per år
30 m3 / år
159,90€ / år
300 m3 / år
1 599€ / år
3 000 m3 / år
15 990€ / år
Nils Vainio tackar
vattenandelslagen för gott samarbete.
Pernå ansluts till
stadens vattentjänstnätverk
ARBETET PÅ TRANSPORTLINJEN
FRAMSKRIDER
Transportlinjen mellan Pernå kyrkby och Isnäs ingår i helheten.
– Målsättningen är att inleda
arbetet på det avsnittet i slutet av
året, vilket innebär att linjen kan
tas i bruk år 2016, säger Markku
Paakkarinen.
Arbetet på transportlinjen mellan Gråberg i Lovisa och Pernå kyrkby har framskridit i vardera
ändan. Transportlinjen ingår i en helhet som ansluter Pernå, Forsby och Isnäs–Rönnäs till
stadens vattentjänstnätverk.
Ungefär åtta kilometer av transportlinjen mellan Lovisa och Pernå
kyrkby är fortfarande obyggda. Tidtabellen för hur arbetet fortskrider
är beroende av hur förhandlingarna
med markägarna går vidare.
14
– Linjen Rönnäs–Isnäs är färdig,
men transportlinjen på sträckan
Forsby–Pernå kyrkby är fortfarande i planeringsstadiet, säger Markku Paakkarinen som är chef för
vattentjänsterna vid Lovisa Vatten.
AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN
ANSLUTNINGAR
Företag, st.
Andelslag, st.
Flervånings- och radhus, st.
Småhus, st.
180
20
230
3 260
Tack till vattenandelslagen
Affärsverket Lovisa Vattens direktionsordförande Nils Vainio riktar
ett stort tack till vattenandelslagen
för deras insats för tryggande av
vattentjänsterna.
– Andelslagen har gjort en värdefull insats. Staden skulle inte ha
kunnat sköta uppgiften bättre, sä-
Priserna är inkl. moms. En kubikmeter vatten kostar 5,33 €.
SÅ MYCKET KOSTAR LÄCKVATTNET PER ÅR
VATTNET I LOVISA
Lovisa centrum
Liljendal
Strömfors
Pernå kby
Forsby, Gammelby
Isnäs
Hårdhet
1–1,1 mmol/l
1–1,1 mmol/l
1–1,1 mmol/l
0,21 mmol/l
0,47 mmol/l
1,00 mmol/l
Fluorhalt
1,2 mg/l
0,7 mg/l
1,2 mg/l
0,35 mg/l
0,68 mg/l
0,23 mg/l
Surhetsgrad
7–7,5 pH
7–7,5 pH
7–7,5 pH
7–7,5 pH
7–7,5 pH
7–7,5 pH
Källa: Lovisa Vatten
ger han.
Med undantag för vattencisternen i marknivå har affärsverkets investeringar under de senaste åren
gällt glesbygden.
– Vi beviljar vattenandelslagen
en viss rabatt för att möjliggöra
samma prisnivå som inom Lovisa
Vattens verksamhetsområde, säger
Nils Vainio.
Han hoppas på gott samarbete
med markägarna.
– Det är beklagligt att vi ännu
inte lyckats komma överens med
alla markägare. Tyvärr kan enskilda markägare bromsa utvecklingen av regionens vattentjänster,
säger Nils Vainio.
Lovisa stadsfullmäktige godkände redan år 2011 en vatten- och
avloppsplan för Pernå, men realiseringen av planen har skjutits upp
delvis på grund av några markägares motstånd.
– Vår upplåningsfullmakt är fortfarande giltig, vilket innebär att vi
har beredskap att realisera projektet, säger Markku Paakkarinen.
Ytterligare information:
Markku Paakkarinen, chef för vattentjänsterna
tfn 0440 555 409, markku.paakkarinen@loviisa.fi
15
Enligt Anna Palasmaa är
Valkon koulu en äkta byskola
som ger sina elever trygghet och
en bra start i livet.
LÄRARE
OCH ”MAMMA”
16
Eleverna i åk 1 och 2 är ivriga. Får jag
prova magneten? Varför ser gurkan ut
så där? Urk. Vad har hänt med den?
Lärarna Anna Palasmaa och Juha
Kokkoniemi har den här morgonen
delat in sina 18 elever i två grupper.
Den ena gruppen undersöker magneter under ledning av Juha Kokkoniemi, medan Anna Palasmaa och den
andra gruppen studerar gurkor som
har förvarats på olika sätt under en
veckas tid. När barnen är färdiga med
sina undersökningar samlas de för att
tillsammans se en dokumentärfilm
om vatten.
Anna Palasmaa konstaterar att hon
nog inte är en traditionell tjänsteman,
långt ifrån.
– Undervisningen får inte följa för
bestämda formler. Omväxling och
nya grepp främjar inlärningen och stimulerar våra glada och ivriga elever,
säger hon.
Efter lunchen rusar barnen ut på
skolgården där de stojar en halv timme. Oavsett om solen skiner eller det
regnar spelar de fotboll och leker olika lekar av hjärtans lust. Alla är vänner
under både lektionerna och rasterna.
– Mobbning är ett mer eller mindre
okänt begrepp i vår skola. Barnens
föräldrar bidrar till att upprätthålla
den goda stämningen genom att uppmuntra sina barn till umgänge med
flera kompisar. Ju bredare umgänget
är, desto mindre är risken för klickbildning och mobbning, säger Anna
Palasmaa.
Fastän skolan är liten har den internationella inslag. Bespisningen sköts
av den thailändska kocken Malee
Grön och Hitomi Shiga från Japan
undervisar i matematik och bildkonst.
– Hennes finska är så bra att hon
kan undervisa barnen i matematik,
säger Anna Palasmaa.
God atmosfär är viktigast
Anna Palasmaa har själv två barn.
Sonen Niilo går i åk 2 och dottern
Liia börjar i förskolan i höst. Palasmaa var moderskaps- och föräldraledig i sex år innan hon återvände
till jobbet. Eftersom hon har specialiserat sig som bildkonstlärare ville
hon undervisa också under de här
mellanåren.
– Jag ledde kurser i bildkonst, vilket
gav mig värdefulla vuxenkontakter, säger hon.
Fastän Anna Palasmaa är lärare
fungerar hon i stor utsträckning som
”mamma” och stöd för sina elever.
Eleverna tyr sig till henne i olika frågor och hon städar ofta upp efter deras framfart och torkar deras rinnande
näsor vid behov. När en mjölktand har
lossnat beundrar hon den ivrigt tillsammans med den stolta eleven.
– Atmosfären i skolan är varm och
god. Vi diskuterar allt mellan himmel
och jord vid sidan om själva undervisningen. Många föräldrar får säkert höra vad jag har gaggat om, säger Anna
Palasmaa med ett hjärtligt skratt.
En av fördelarna med en liten skola
är att lärarna hinner träffa och prata
med barnens föräldrar och andra anhöriga vid olika tillfällen. Majoriteten
av eleverna i Valkon koulu bor i närheten av skolan.
– Jag är född och uppvuxen i Valkom och jag gick själv i Valkon koulu. Orten präglas fortfarande av god
stämning, samhörighet och en kvardröjande hamnatmosfär, säger Anna
Palasmaa.
Efter den intensiva skoldagen
plockar hon vid halv tvåtiden upp
några vilsekomna vantar och mössor
och gör sig klar för att gå hem.
– När skolan är slut styr jag stegen
till matbutiken och hem till familjen
och hobbyerna, avrundar Anna Palasmaa leende.
Valkon koulu
Långängsvägen 62, 07910 Valkom
Skolan har en förskola och tre
sammansatta klasser.
Antal elever: 87
Rektor: Sinikka Carlsson
Prorektor: Anna Palasmaa
Skolan har tre klasslärare, fyra timlärare,
en deltidsanställd speciallärare och två
skolgångsbiträden.
17
Teknologi hjälper
– Den moderna tekniken effektiverar
och underlättar arbetet avsevärt. Tack
vare Pegasos Mukana behöver vi inte
längre skriva separata rapporter, vilket
innebär att vi har mer tid för klienterna. Dessutom främjar applikationen
både patientsäkerheten och personalens rättsskydd, säger Anu Plit.
18
Klienterna behöver inte oroa sig
för att deras personliga uppgifter
vandrar omkring på gatorna i någons
ficka. Datasäkerheten och sekretessen tillmäts stor betydelse – ingen
utomstående kan komma åt klientuppgifterna även om en telefon av
någon orsak skulle förkomma. Säkerheten tryggas av ett avancerat
kodsystem som endast godkänner
behörig användning. Klientuppgifterna, som tidigare fanns på papper,
finns nu skyddade bakom en effektiv
säkerhetsbarriär.
– Applikationen låser sig dessutom automatiskt när den har varit
oanvänd fem minuter. Därefter måste
användaren logga in på nytt med sin
identitetsbricka. Datasäkerheten är
verkligen maximerad, säger Anu Plit.
Med undantag för några små problem i början har användarna varit
mycket nöjda med den nya applika-
tionen.
Klienternas behov varierar. Pegasos Mukana ger värdefull information om vad de enskilda besöken
kräver i fråga om utrustning och tid.
– Systemet hjälper oss att fördela
arbetsbördan och trygga personalens
rättsskydd, säger Anu Plit.
Mer tid för klienten
Vilken information ger applikationen? Syftet med Pegasos Mukana
är att effektivera verksamheten och
ge klienterna mer tid. Via applikationen kan hemvårdspersonalen
bekanta sig med klienternas behov
och planera sina besök på förhand.
– Många av våra klienter är gamla
bekanta, men när det handlar om nya
klienter och/eller när vi har ny personal ger systemet värdefull och viktig
information, säger Anu Plit.
Vårdaren checkar in hos klienten
Ytterligare information:
Anu Plit, tfn 044 505 1014, anu.plit@loviisa.fi
HEMVÅRDEN I LOVISA
ANTAL KLIENTER:
• regelbunden hemvård 319
• stödtjänster 166
• därtill tillfälliga klienter vars vård inbegriper
allt från ett besök till två veckors vård
ANTAL VÅRDARE:
56 närvårdare | 6,5 sjukskötare
DE VANLIGASTE ARBETSUPPGIFTERNA INOM
HEMVÅRDEN:
• skötsel av klientens dagliga rutiner så som
hygien, hudvård, påklädning, bespisning
• skötsel av klientens medicinering
• sjukvård och uppföljning (mätning av
blodtryck och blodsocker, provtagning,
sårvård, stomier osv.)
TISDAG
MÅNDAG
Servicen är i första hand avsedd för äldre personer. Klienterna betalar för resan
enligt busstaxan direkt till chauffören.
Skjuts beställs av chauffören föregående dag senast kl. 16.00.
Måndagens skjuts kan även beställas på måndag morgon kl. 7.30–7.45.
Linjetaxin hämtar klienterna från uppgiven adress.
Chaufförens telefonnummer är 0440 555 333.
ONSDAG
Projektchef Anu Plit från hemvården i Lovisa lägger en liten blå
identitetsbricka på bordet. Därefter
placerar hon sin smarttelefon ovanpå
brickan och loggar in på applikationen Pegasos Mukana, som ger henne tillgång till klienternas uppgifter.
Hemvården i Lovisa utbildade sin
personal i användningen av det nya
arbetsredskapet i början av februari
och i början av mars togs det i bruk.
Anu Plit tycker att det nya systemet
har många fördelar.
INOM LOVISAS OMRÅDE
TORSDAG
Applikationen
Pegasos
Mukana främjar
patientsäkerheten
och personalens
rättsskydd.
SERVICELINJEN
FREDAG
SMARTTELEFONEN
effektiverar
hemvården
genom att läsa av en kodremsa som
finns på dörren eller på något annat
synligt ställe. Efter besöket checkar
vårdaren ut genom att läsa av kodremsan på nytt. I telefonen finns klienternas adresser, telefonnummer,
eventuella dörrkoder och kontaktuppgifter till närmaste anhöriga.
Databasen innehåller information om klienternas medicinering,
blodtryck och andra medicinska
omständigheter och om eventuella
riskfaktorer som inverkar på vården
så som allergier och genomgånga
transplantationer. Den här informationen fanns tidigare i huvudsystemet och behövde hämtas därifrån
separat. Informationen skyddar både
klienterna och personalen.
– Genom att ”klicka” på klientens
namn kan vårdaren ringa upp klienten utan att slå numret. Registreringen av hembesöket sker via smarttelefonen vilket ger vårdaren mer tid
för själva besöket och uppgifterna är
alltid uppdaterade, avrundar Anu Plit.
NORRA DELEN I STRÖMFORS/ ABBORRFORS – LOVISA
– ABBORRFORS/ NORRA DELEN I STRÖMFORS
Avgång kl. 9.15, retur från Lovisa kl. 12.00
LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torg
Vid anrop kl. 10.00–11.45
LOVISA CENTRUM MED OMNEJD, högst 15 km från Lovisa torg
Vid anrop kl. 8.30–10.30
LAPPTRÄSK CENTRUM – LOVISA – LAPPTRÄSK CENTRUM
Avgång kl. 11.30, retur från Lovisa kl. 15.30
STRÖMFORS KYRKBY – TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖ – STRÖMFORS KYRKBY
Avgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00
SÖDERBY – LOVISA – SÖDERBY
Avgång kl. 12.30, retur från Lovisa kl. 16.00
LILJENDAL – LOVISA – LILJENDAL
Avgång kl. 9.00, retur från Lovisa kl. 11.45
TESSJÖ – LOVISA – TESSJÖ
Avgång kl. 10.15, retur från Lovisa kl. 13.45
FORSBY – PERNÅ KYRKBY - LOVISA
– PERNÅ KYRKBY - FORSBY
Avgång kl. 8.45, retur från Lovisa kl. 11.00
VALKOM – LOVISA – VALKOM
avgång kl. 9.45, retur kl. 12.00
LINJETAXI FRÅN
KABBÖLE TILL BORGÅ
LINJETAXI FRÅN
SARVSALÖ TILL BORGÅ
Varannan tisdag
KABBÖLE – ISNÄS
chaufför Rainer Sjöroos
Avgång kl. 9.15 från Kabböle
tfn 0440 306 445
ISNÄS – BORGÅ
Avgång kl. 9.35 från Aspholms bar
Retur från Borgå kl. 12-13
varannan torsdag
SARFSALÖ – ISNÄS
Avgång kl. 9.10 från Sarfsalö
Avgång kl. 9.35 från Aspholms bar
Retur från Borgå kl. 12-13
19
Nyttig information
Filmen om Adas och Gladas vinter spelades in i Lovisa
Den nya filmen om Ada och Glada spelades in
i Lovisa i början av året. Produktionschef Anne
Ruotsalainen från Zodiak Finland Oy berättar att
inspelningen följde tidsschemat och att vintervädret var utmärkt.
Filmen spelades in på tio olika platser i Lo-
visa. Snötäcket bjöd på vackra vinterscener. De
sista tagningarna gjordes i en studio i Helsingfors i början av mars.
– Den första filmen om Ada och Glada har
setts av drygt 177 000 finländare. Vår förhoppning är naturligtvis att den nya filmen lockar en
TVÄTTA MATTORNA
på landbacken
Mattvätt är en underbar sysselsättning när
solen skiner från en klarblå himmel. I sommar
kan du tvätta dina mattor med gott samvete
på olika håll i Lovisa. I syfte att följa de nya
miljöföreskrifterna, som förbjuder mattvätt
på bryggor, har tvättplatserna flyttats upp på
landbacken. I Strömfors bruk öppnar staden
en ny tvättplats i vår och på tvättplatserna på
Sågudden och i Valkom är tillförseln av vatten
nu stabil. Förr påverkades tillförseln av vattennivån.
– Man bör undvika bryggtvätt av mattor
också på det egna sommarstället. Varför inte
anlägga en tvättplats med markinfiltrering en
bit upp på land? Kroppen mår bra av nyttomotion som att bära vatten, säger miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki.
Bilar, båtar, mopeder och andra maskiner
får inte tvättas på väg-, gatu- eller strandområden. Om man tvättar bilen på sin egen
tomt gäller det att se till att vattnet rinner ner
i avloppet och inte i till exempel ett dike. Biodegraderbara tvättmedel bör användas vid all
tvätt utomhus.
– Bil- och annan tvätt får inte inverka menligt på grannarna eller miljön, påpekar Maija
Lehtomäki.
20
Professionell och/eller kommersiell tvätt
kräver en separat tvättplats. Färgrester och
färgdamm från exempelvis båtbottnar ska
samlas upp och hanteras som blandavfall.
– Man når långt med sunt förnuft, avrundar
Maija Lehtomäki.
Ytterligare information:
miljövårdsinspektör Maija Lehtomäki,
tfn 040 777 3460, maija.lehtomäki@loviisa.fi
Lovisa uppmärksammar sina bebisar
lika stor publik, säger Anne Ruotsalainen.
Hon berättar att samarbetet med Lovisa stad
och Lovisaborna förlöpte utmärkt. Filmen om
Adas och Gladas vinter har biopremiär hösten
2015. Lovisa stad är en av Ada och Glada-filmernas huvudsamarbetspartner.
Platser
för mattvätt
STRÖMFORS:
Kiramo mattvätt, Kiramovägen
öppnas på våren
LOVISA:
Såguddens mattvätt, Gamla Sågvägen
Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
Valkom mattvätt och båtbrygga,
Ilmarinenvägen (Sistolastranden),
Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
PERNÅ:
Pernå kyrkobys mattvätt, idrottsplanen
vid Pernåvägen, Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
Forsby mattvätt, Staffasvägen
Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
Isnäs mattvätt, Isnäsvägen, i anslutning
till idrottsplanen, Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
Kuggom mattvätt, Haddomvägen, på land
LILJENDAL:
Sävträsk, Bäckasgränd,
på landsbygdskansliets bakgård,
Flera platser på land,
vattentillförsel kl. 6–22
Sedan år 2010 har alla nyfödda lovisabor fått en Lovisa
Baby-kofta designad och sydd av konstnär Virpi Lehtinen i
gåva av staden. Rådgivningspersonalen berättar att koftan
har fått ett mycket varmt mottagande och därför fortsätter
staden traditionen även i år. Varje kofta är ett unikt litet
konstverk i mjuk bomull.
Sjukskötare Tanja Jyrkkämäki är
årets anställda i Lovisa stad 2014
Tanja Jyrkkämäki, som har arbetat på Lovisa
hälsocentral sedan år 1997, föreslogs för utmärkelsen
av sina arbetskamrater. Motiveringen var att hon
alltid är glad, utåtriktad och hjälpsam mot både sina
patienter och arbetskamrater.
Sommarens läger och kurser
för barn och ungdomar
1–5.6 VATTENÄVENTYRSLÄGER för barn i åldrarna
7–11 år. Dagslägret bjuder på trevlig och medryckande sysselsättning i och vid vattnet (dagsprogrammet
varierar). På programmet står bland annat segling,
surfing i Sirius, mete, vattendisko, vattenkonst och
avkopplande strandliv. En dag tillbringar vi på Källa lägerområde där deltagarna kan bada bastu och
simma. Varm mat serveras dagligen. Lägret har 30
platser. Anmälningstid 6.5–20.5.
8–12.6 ÄVENTYRSLÄGER för ungdomar i åldrarna
11–17 år. Dagslägret bjuder på äventyr i olika miljöer
på land och till sjöss. På programmet står klättring,
paddling, frisbeegolf och Amazing race. Lägret förutsätter minst 10 deltagare. Anmälningstid 6.5–20.5.
15–18.6 TRADITIONELLT SOMMARLÄGER PÅ KÄLLA
lägerområde för barn i åldrarna 8–12 år. Tältlägret i
Lovisa skärgård bjuder på lek, pyssel, spel, umgänge
och avkopplande strandliv och bastubad. Lägret har
30 platser. Anmälningstid 6.5–20.5.
KURS I FORSPADDLING,
KYMMENE ÄLV, AHVIO 8–9.6
Under äventyrskursen, som är avsedd
för ungdomar över 13 år, får deltagarna
lära sig forspaddling och utveckla sina paddlingsfärdigheter. Efter kursen
behärskar deltagarna forspaddlingens grunder och säkerhetsaspekter.
Deltagande i kursen förutsätter inte
erfarenhet av forspaddling. Deltagarna
inkvarteras i Ahvion koulu.
GRUNDKURS I PADDLING 11–13.6
Grundkursen i paddling (10 timmar)
följer Paddlingsförbundets rekommendationer. Deltagaravgift 65 €.
INFORMATION OCH ANMÄLAN:
fritidsbyrån, tfn 0444 505 053
HAVSPADDLINGSLÄGER 15–17.6
Den äventyrspedagogiska kajakfärden
från Kotka till Lovisa bjuder på bland
annat övernattning i tält och måltider utomhus. Deltagande i havspaddlingslägret förutsätter inte erfarenhet av paddling, men deltagande i paddlingskursen
föregående vecka rekommenderas.
BACK TO NORTH 21.6–27.6
Den ledda fjällvandringen i Koilliskaira i Urho Kekkonens nationalpark är
krävande men givande. Veckan ger
minnen för livet.
INFORMATION OCH ANMÄLAN
(senast 28.5):
juha-pekka.palasmaa@loviisa.fi,
tfn 0440 555 861
Meddelanden på Facebook:
Loviisan Nuoret/Lovisa Ungdomar
INFORMATION OCH ANMÄLAN:
fritidsbyrån, tfn 0444 505 053
Läs mer på webbadressen
www.lovisa.fi/verksamhetunderskollov
21
I byarna
ABBORRFORS
FISKAREN
OCH NATUREN
LOVISA
2000-TALETS STATISTIK BERÄTTAR
Lovisa är en inflyttningskommun
Ben Henriksson har bott hela sitt liv i Abborrfors. Förutom trevliga
människor har han hunnit bli bekant med havsörnar, sälar och vargar.
Fiskaren och företagaren Ben Henriksson har, med undantag för några år i Lovisa, levat och verkat i fiskrika Abborrfors hela sitt liv. Havet
har alltid lockat människor och redan på medeltiden hade Abborrfors
ett eget fiskeri. Abborrfors är också
känt som krigsskådeplats.
– När det begav sig löpte ju riksgränsen vid Abborrfors, säger Ben.
Abborrfors är ett populärt utflyktsmål för fiskare från hela landet. I
Bens släkt har det funnits många
halvprofessionella fiskare. Ben slog
in på fiskarbanan år 1988. Fiskarens
och företagarens dag börjar tidigt, ofta redan vid tresnåret på morgonen.
När det är mörkt lönar det sig inte att
åka ut på sjön, men det finns mycket
annat som måste göras.
– Bland annat kontorsjobb och
underhåll av redskapen, säger Ben.
Ben vistas sju till åtta timmar per
dag på sjön. Förra vintern fångade
han Finlands hittills största vimma.
Fisken vägde hela 764 gram.
– Jobbet är tungt, men jag älskar
miljön och den mångsidiga naturen
i Abborrfors. Mitt huvudsakliga fiskeredskap är ryssja och jag har tiotals av dem. Den gångna vintern var
isfattig, vilket påverkade fisket. När
22
Under hela 2000-talet har Lovisa haft en positiv nettoinflyttning, vilket innebär att fler
människor har flyttat till Lovisa än från Lovisa. Under de senaste 15 åren har invånarantalet
ändå minskat något. Orsaken är att nativiteten är lägre än mortaliteten.
det stormar stannar jag på landbacken, säger Ben.
Matar havsörnar
Från sitt hus, som står i en skogsdunge nära havet, kan Ben iaktta
och beundra den storslagna naturen
och det rika djurlivet i Abborrfors.
Naturen har förändrats avsevärt
sedan han var pojke. I dag ser han
bland annat havsörnar och till och
med vargar genom sitt fönster. Han
beskriver upplevelserna som fantastiska för en djurvän.
– Många av de vilda djuren har
blivit relativt oskygga. Jag matar de
imponerande havsörnarna nästan
varje dag. Vi har också många andra
stora fåglar, bland annat gäss och
svanar. Ibland ser man till och med
vargar på isen. Faunan i Abborrfors
har definitivt blivit mångsidigare –
förr såg man stora däggdjur och fåglar väldigt sällan, säger Ben.
Fiskare har i allmänhet inte ett
gott öga till sälar eftersom de kalasar
på fångsten. De sluga djuren simmar
in i ryssjorna och lägger beslag på de
bästa delarna av laxen.
– Jag har blivit ”bekant” med de
sälar som vistas i strandvattnet. Fastän storskarven smutsar ner och för-
Flyttnings- och befolkningsstatistiken för 2000-talet
presenteras i grafiken på mittuppslaget.
Statistiken visar en relativt stor inflyttning av 24 år
fyllda arbetsföra personer – antalet inflyttare överstiger
antalet utflyttare avsevärt.
En stor del av utflyttarna är ungdomar i åldersgruppen 15–24 år som har avslutat sin skolgång och flyttar
till andra orter för att studera eller arbeta.
Utflyttningen inom denna grupp sker främst på sensommaren och hösten. Under resten av året är utflyttningen liten.
stör vegetationen är den en imponerande fågel. Den nya motorvägen är
byggd med hänsyn till miljön, men
utsikten från bron mot havet kunde
vara bättre, säger Ben.
Hur kommer invånarna i Abborrfors överens?
– Invånarna i Abborrfors är toppen – alla hjälper alla. Orten får
ständigt nya invånare från andra
orter i Finland och till och med
från andra länder. Det är väl nog naturens skönhet och mångfald som
lockar. Jag kommer att bo kvar i Abborrfors som fiskare och företagare
livet ut, avrundar Ben Henriksson.
De flesta små och medelstora finländska städerna är
utflyttningskommuner, vilket beror på den stora migrationen till huvudstadsregionen och andra tillväxtcentra.
Fastän stadens befolkningsmål inte har uppnåtts har
Lovisa klarat sig relativt väl.
En av orsakerna till att stadens befolkningsmål inte
har uppnåtts är den ringa andelen invandrare. Många av
de större städernas befolkningstillväxt förklaras åtminstone delvis av invandringen. Lovisa har haft få invandrare under hela 2000-talet, vilket innebär att invandringen
till Finland inte har gynnat Lovisa.
Idyllen lockar
”Den idylliska boendemiljön och de utmärkta betingelserna för framförallt
barnfamiljer lockar inflyttare till Lovisa. Staden erbjuder orörd natur, närhet till
havet, lugn och ro, levande tvåspråkighet och ett aktivt kulturliv.
Antalet studie- och arbetsplatser är relativt litet, men den korta resan till
Helsingfors (under en timme) och till Kotka (cirka en halv timme) kompenserar för
detta. Rusning och trafikproblem är okända begrepp i Lovisa.
Många av stadens inflyttare är företagare och/eller representanter för de
kreativa branscherna och många arbetar på distans. Lovisa är en möjligheternas
stad med aktiva människor och uttalad samhörighet.”
Sten Frondén, utvecklingsdirektör
23
24
25
2000
15
2
26
57 53 55 59
37
9
40
49
37
-116 -114
2000
-68
-85
-100
-47
-94
-73
-87
-59
-101
-51
945
504
2008
-66 -62
2013
2013
30 33
2000-luvulla Loviisassa on solmittu lähes tuhat avioliittoa.
Avioeroja on tullut puolet vähemmän.
Under 2000-talet har Lovisaborna ingått nästan 1 000 äktenskap.
Antalet skilsmässor under samma tid är ungefär 500.
Avioliitot ja avioerot/ Äktenskap och
äktenskapsskillnader åren 2000–2014
0
200
400
600
800
1000
Monet koulunsa päättävät nuoret muuttavat Loviisasta
jatko-opiskelupaikan tai työn perässä.
Många som har avslutat sin skolgång flyttar till andra
orter för att studera eller arbeta.
Nettomuutto/Nettoflyttning åren 2000–2013
15–24-vuotiaat/år
-120
-100
-80
-60
-40
-20
0
Työikäisiä aikuisia muuttaa muualta Loviisaan enemmän
kuin samanikäisiä muuttaa täältä pois.
Inflyttningen av personer i arbetsför ålder är större
än utflyttningen.
Nettomuutto/Nettoflyttning åren 2000–2013
25–64-vuotiaat/år
0
20
40
60
2006
2010
2012
2014
2
MALMGÅRD
41
13 000
2000
2002
15 833
2004
2006
2008
37
VANHAKYLÄ
GAMMELBY
51
ISNÄS
PERNAJAN KK
PERNÅ KBY
4
HÄRKÄPÄÄ
HÄRPE
126
KOSKENKYLÄ
FORSBY
84
LILJENDAL
212
38
KUGGOM
64
67
VALKO
VALKOM
112
TESJOKI
TESSJÖ
Lapsiperheille Loviisa on ihanteellinen asuinympäristö.
Kavereita löytyy niin keskustasta kuin maaseutukylistäkin.
Lovisa är en utmärkt boendemiljö för barnfamiljer.
Barnen har kompisar i både centrum och glesbygden.
Alle 6-vuotiaita lapsia eri puolilla Loviisaa 2013
Barn under 6 år i Lovisa år 2013
103
ETELÄHARJU
SÖDRA ÅSEN
LOVIISAN KESKUSTA
JA RAUHALA
LOVISA CENTRUM
OCH FREDSBY
33
SKINNARBY
17
2014
KUNINKAANKYLÄ
KUNGSBÖLE
2012
15 469
MÄÄRLAHTI
MÄRLAX
2010
Väkiluku/Befolkning åren 2000–2014
2004
14 000
15 000
16 000
17 000
18 000
Loviisan väkiluku on 2000-luvulla pudonnut lievästi.
Under 2000-talet har invånarantalet i Lovisa minskat något.
2002
635
673
Loviisa on niukasti muuttovoittokunta.
Lovisa har en svagt positiv nettoinflyttning.
2000
POISMUUTTAJIA/UTFLYTTNING FRÅN LOVISA
MUUTTAJIA LOVIISAAN/INFLYTTNING TILL LOVISA
Kuntien välinen muutto/Flyttning mellan kommunerna 2000–2014
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Väkiluvun alenemisen syynä on se, että Loviisassa syntyvyys
on selvästi vähäisempää kuin kuolleisuus.
Mortaliteten är högre än nativiteten, vilket tär på invånarantalet i Lovisa.
-783
Luonnollinen
väestönmuutos
Naturlig befolkningsförändring
Syntyneet ja kuolleet/Nativitet och mortalitet åren 2000–2014
0
1000
2000
2 050
Loviisaan on muuttanut 2000-luvulla muista kunnista yhteensä vähän yli 9 600 ihmistä.
Poismuuttajia on hieman vähemmän, reilut 9 500.
Under 2000-talet har Lovisa tagit emot drygt 9 600 inflyttare från andra kommuner.
Antalet utflyttare till andra kommuner har varit något mindre, nämligen drygt 9 500 personer.
9 517
POISMUUTTAJIA
UTFLYTTNING
FRÅN LOVISA
3000
2833
Kuntien välinen muutto/Flyttning mellan kommunerna 2000–2014
9 609
MUUTTAJIA LOVIISAAN
INFLYTTNING
TILL LOVISA
29
RUOTSINPYHTÄÄ
STRÖMFORS
23
RUOTSINKYLÄ
SVENSKBY
Väestötietoa 2000-luvun Loviisasta / Befolkningsdata för 2000-talets Lovisa
Lähde/Källa: Tilastokeskus/ Statistikcentralen
26