Nyhetstidning-juni15 - Härjedalens fjällmuseum
Härjedalen J U NI 20 1 5 Härjedalskontraktet Intervju med Beatrice Ask Inflyttare till Sveg Härjedalens årsredovisning Ledare Med sikte på framtiden – Ny förskola i Funäsdalen, nya klassrum på Norra skolan i Sveg och i Funäsdalens skola, ny planering av Vemdalens och Ytterhogdals skolor, nytt strategisk tänkande om Funäsdalens fastighetssatsning, nya bostäder och renoveringar av gamla i Sveg, projektering av Tallen på Svegsmon, nya bårhus i Funäsdalen och Sveg, bostadsanpassningar, gemensam fysisk- och skyddsrond med alla verksamheter samt fastighetsavdelningen och Härjegårdar AB är gjord. Ventilations- och nyinstallationsprojekt samt nya renoveringar som i tex. Hede skola står på agendan. Ny planering av grönytor och uteaktivitetsplats i Sveg. Skolmiljöerna upprustas i Ytterhogdal-Lillhärdal-Bruksvallarna-Lofsdalen. Hede står på tur. Skolanläggningarna fräschas upp och anpassas. Uppsala kommun skröt förra året om att de nådde ett rekord vad gällde planupprättande med 28 detaljplaner. Härjedalen hade ”bara” 29! Det betyder enorma byggprojekt inom VA och vägar. Två nya vattenverk i Funäsdalen och Tännäs med fyrdubbel kapacitet och grundvatten istället för ytvatten som det hittills har varit. Snöröjning och barmarksunderhåll på 40 mil. Ständig utveckling på avloppsbehandling på alla våra 26 anläggningar med Härjedalens unika metod. Utveckling i GIS och i kartverksamheten. 2 I Härliga Härjedalen Renhållningen får nytt verksamhetssystem, tar över ÅVC, bygger ny infart till Myrstacken, omvandlar B-område till A-område, förbereder nästa års stora upphandling, undersöker nya omlastningslösningar och nya förslag till turistområdena att bilda samfälligheter. Förlängd belysning och ny utrusning för säkrare landning och avgång upphandlas för flygplatsen. Flygplatsen ska fungera ”i alla väder” är vårt mål. Röntgenutrustning och andra finesser så att resenärer från Sveg bara behöver checka in sitt bagage en gång per resa. Gemensam kostorganisation bildas där all personal som jobbar i kommunens kök ingår och skapar gemensam planering och effektiv organisation. Maten ska bli bättre och godare. Den nya kostchefen åker runt och besöker sin personal. Planerar utbildningar och matplaneringssystem. Tillsammans med medarbetarna har vi skapat en 4-årig verksamhetsplan där vissa av den politiska plattformens mål ingår. Vi kommer att följa upp målen och aktiviteterna. Näringslivet får en stor andel av allt byggande och alla tjänster som samhällsbyggnadsförvaltningen producerar. Vi har entreprenörer på byggna- tion, renhållning, snöröjning, delvis på städ och på fastigheternas yttre skötsel. Snart blir det lokala jordbrukare som också kommer att ta del av kommunens verksamhet. När kommunens verksamhet växer då växer också näringslivet. Min roll i verksamheten är att alltid sikta mot framtiden. Framtiden går ihop med bättre service och tjänster till medborgarna. Jag siktar mot framtiden när vi skapar ett nytt projekt om att kommunen ska ha egna kor och närproducerat kött för våra skolor och äldreboenden. Likaså när personalen på fastighetsavdelningen går över till Härjegårdar AB och samma sak när vi bildar serviceenhet med kost och städ samt bildar trafikcentral för våra bilar. Samtidigt måste jag se till att medarbetarna trivs på jobbet, utvecklas och stannar kvar. Förbättrar arbetsmiljön, deltar aktivt i utbildningar, APT och samverkan. Övertalar, genom sitt exempel, andra att komma till Härjedalen, som är den lilla kommunen med de stora möjligheterna!! Panos Alepliotis, samhällsbyggndschef Innehåll 6 InflytTare Elin och Jonas är paret med spännande jobb. De trivs bra i Sveg och ser möjligheterna. 4 6 9 12 Rusta för inbrottstjuven, förmånliga elhandelsavtal för föreningar, ny kostchef och nyheter från skolan. Om jobbet som ordförande i riksdagens justitieutskott och om hjärtat för Härjedalen. En gemensam vilja, över partioch blockgränser, att utveckla ett bättre näringslivsklimat. Hur gick det för Härjedalen under 2014? Det hittar du i en sammanfattning av årsredovisningen. Fokus Beatrice Ask Härjedalskontraket Ansvarig utgivare Ingela Kälvedal Tel 0680-161 74, 070-202 30 71 ingela.kalvedal@herjedalen.se Omslagsfoto: Härjedalens kommun Årsredovisning Medborgarhuset, 842 80 Sveg Växel 0680 - 161 00 www.herjedalen.se Härliga Härjedalen I 3 Fokus Skidgymnasiet på frammarsch Rusta mot inbrottstjuven! Till hösten börjar 12 nya elever på skidgymnasiet. Under våren har det varit introduktionsläger och i kombination med det ordnade även JämtlandHärjedalens skidförbund sitt vårläger i Sveg. Totalt var det 100 skidåkare på plats under en kall och blöt träningshelg. Det är nog ingen som har undgått medias rapportering om inbrottsligor som härjar inte bara i kommunen, utan också i övriga länet och Sverige. Polisen rapporterar via media att inbrotten sannolikt kommer att fortsätta även i framtiden. För att göra det så svårt som möjligt för inbrottstjuvarna så behöver vi alla hjälpas åt. Enligt polisen är det välorganiserade, utländska ligor som ligger bakom de flesta villainbrotten. Ligorna är systematiska och kartlägger vilka fastigheter som kan vara lämpliga att göra inbrott i. I huvudsak är de ute efter guld och pengar. Tillvägagångsättet verkar vara att de krossar rutor eller bryter upp fönster/dörrar, skyddade från insyn. De ställer sitt/sina fordon en bit bort från fastigheten så fordonet inte syns i närheten av bostaden. Tiden för inbrotten sker oftast då ingen är hemma, under dagtid, på helger eller semestrar. Det är vanligt att flera inbrott begås under några sammanhängande dagar i flera olika län. Det finns åtgärder som alla kan göra för att försvåra för inbrottstjuven: Tipsa polisen om du ser något misstänkt. Ring direkt 114 14 vid misstanke eller om något/ någon verkar misstänkt. Vid pågående brott ring 112! Tipsa hellre en gång för mycket än för lite, även om det bara är en liten detalj eller iakttagelse. Det går även bra att maila till; registrator.nord@polisen.se. Oavsett vem som tar ditt samtal kommer ditt tips att hamna rätt. 4 I Härliga Härjedalen • Se över ditt hem. Kan man se värdesaker utifrån? Förvara värdesaker svårtillgängligt inomhus. •Står stegen eller verktyg lättillgängliga för tjuven? •Granska dina vanor. Lämna inte dörrar olåsta för att åka iväg och t.ex. snabbhandla. •Undvik att i förväg berätta om din semester- resa via sociala medier. •Gå med i grannsamverkan. I Härjedalen finns det nu 7 byar med totalt 21 kontaktombud och 263 hushåll som är engagerade. Om du vill starta grannsamverkan kontakta grannsamverkan.jamtland@polisen.se eller sök Christer Florin, polis i Sveg, som är poli- sens kontaktperson för grannsamverkan. •Prata med grannen eller kompisar om att se över din bostad om du är borta en tid. •Notera registreringsnummer, fabrikat och färg på avvikande eller misstänkta bilar. Sist men inte minst: Polisen vill verkligen få in mer tips. Tipsa dem hellre en gång för mycket än en gång för lite. För fler tips och information om grannsamverkan ta del av polisens information på deras webb. Nyinvigning av biblioteket i Funäsdalen Under våren har en upprustning skett av biblioteket i Funäsdalen. Torsdag den 18 september klockan 18 blir det nyinvigning och öppet hus. Kvällen kommer bl.a. bjuda på musikunderhållning och tipsrunda. Fokus Gymnasiet och Sveg visade upp sig Förmånligt elhandelsavtal för föreningar och klubbar Fyrfasen Energi och Härjedalens kommun har bildat Härjedalsgruppen för elupphandling för föreningar och idrottsklubbar. – Vi är väldigt glada över samarbetet. Det upplägg som vi tycker fungerat bra och som har använts i andra grupper är att börja med att styra alla avtal till att ha samma slutdatum, berättar Fyrfasens kontaktperson Mikael Råstedt. Med anledning av att många elhandelsavtal går ut mot årsskiftet erbjuds nu alla föreningar och klubbar att teckna nytt avtal till rabatterat pris. Mer information får du av kommunen genom Linda Bergström och Mikael Hillborg: tel 0680-161 26 linda.bergstrom@herjedalen.se mikael.hillborg@herjedalen.se Fyrfasen Energi, Mikael Råstedt: tel 0680-242 32 mikael.rastedt@fyrfasen.se Kostchef på plats Kommunstyrelsen har beslutat att bilda en kostorganisation i kommunen. I den nya organisationen ska samtliga kök i kommunens verksamheter ingå. Organisationen ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen. Klaus Dudenhöfer har anställts som kostchef under våren. Han har lång erfarenhet av att arbeta med kostverksamhet. – Det är roligt att vara på plats. Nu ska jag i första hand bygga upp en ny avdelning, som är det första steget i mitt uppdrag. Jag tycker om att laga mat från grunden och det är viktigt att det är ekologiskt och hållbart, säger Klaus. Gymnasieskolan bjöd in alla åttor, ca 100 elever, från hela Härjedalen till ett besök i Sveg. Dagen ägnades åt besök på den nyrenoverade fritidsgården, teambuildingövningar i sporthallen och information från gymnasieelever om vad som finns att göra på fritiden i Sveg. – Det här är ett led i att marknadsföra gymnasiet och Sveg för våra grundskoleelever, berättade rektor Jonas Albonius. Klaus berättar att han känt sig välkommen när han har varit ute och träffat all personal i kommunens 16 tillagningskök. – Det är mycket att sätta sig in i. Jag ser med spänning fram emot att få jobba här och bland annat jobba mer för att vi ska använda lokala och regionala Klaus Dudenhöfer, kostchef råvaror, säger Klaus. Värmeljuskopparna är metallskrot Värmeljusens koppar räknas inte längre som förpackningar och ska därför i fortsättningen lämnas till någon av kommunens bemannade återvinningscentraler. Anledningen till förändringen är ett förtydligande från EU om vad som ska anses vara förpackningar. Värmeljuskoppar ska inte längre ses som förpackningar utan som metallskrot. – Aluminium är en metall som är energikrävande att framställa. Det är mycket viktigt att vi fortsätter återvinna aluminiumet i värmeljuskopparna genom att sortera rätt. Hamnar ljuskopparna i soppåsen går de till förbränning och orsakar problem i pannan. Sortera värmeljuskopparna som metallskrot och lämna in på en återvinningscentral istället, säger Lina Eklund chef för renhållningsenheten vid kommunen. Härliga Härjedalen I 5 Beatrice Ask – en härjedaling i själ och hjärta! Beatrice Ask är i dag ordförande i justitieutskottet i riksdagen. Hon har genom åren bland annat varit justitieminister och skolminister. Beatrice har sina rötter i Sveg. Så gott som varje dag har hon kontakt med Härjedalen. – Jag är Härjedaling i själ och hjärta. Jag har mycket släkt och många vänner kvar här. Mentaliteten i Härjedalen är speciell. Det är inte så tillkrånglat, utan praktiskt och rakt på sak. Det är skönt. Sen är ju naturen och friheten oslagbara ingredienser. Jag gillar den fria sikten, både på fjället och på sjöarna. Svegssjön är en av mina pärlor. På vintern kan man promenera, åka skidor eller skoter på isen och på sommaren finns det underbara badstränder runt sjön. Jag saknar också lugnet och tystnaden som finns i Härjedalen. Visst blir det för lugnt ibland, men då är det ju bara att dra iväg! Idag finns det bra förbindelser med bl.a. flyget. Det tar t.ex. bara 50 minuter till Stockholm! Det tycker jag är helt fantastiskt! Livet som politiker Beatrice har arbetat som politiker i mer eller mindre hela sitt liv. – Det är roligt och omväxlande. Att vara förtroendevald är en förmån och en ständig utmaning. Jag får möjlighet att påverka och driva utvecklingen framåt. Men det är inget latmansgöra eller 7 till 4 jobb. Man bör ständigt vara tillgänglig via telefon och mejl. När man väljer att bli politiker måste man gilla att folk bryr sig och hör av sig. Det tror jag gäller på alla nivåer såväl på riksdagsnivå som på kommunal nivå. Det handlar om rätten till demokrati. Beatrice berättar att många hejar eller kommer fram på gatan och pratar. De allra flesta är mycket vänliga. – Då är jag tacksam för min bakgrund. Jag är van att alla hejar. Jag brukar tänka att de känner nog mamma. Jobbet som ordförande i justitieutskottet i riksdagen – I riksdagen har man med jämna mellanrum plenifria veckor. Det innebär att det inte är några möten under dessa veckor. Då kan ledamöterna resa hem och arbeta ute i sina län eller kommuner. Härliga Härjedalen I 7 Beatrice berättar att hon brukar försöka att planera in studiebesök. – Det är alltid bra att komma ut i landet och träffa människor. Jag vill se verkligheten och höra hur saker och ting fungerar i praktiken. Det är väldigt viktigt för mig, berättar Beatrice. – Just nu arbetar vi med sjösättningen av den nya polisreformen. Det har tagit tid och är lite trögt. Riksdagens målsättning är att det ska bli mer resurser ute på lokal nivå och det vill jag driva på. Nu när jag har varit hemma har jag varit på besök hos ICA-handlaren i Hede som blev drabbad av inbrott. Polisen i Östersund gjorde bedömningen att inte skicka ut någon patrull, men hade det skett i stan´ är jag övertygad om att det hade varit ett prioriterat brott. Det här är inte okej. Ett annat stort område som jag arbetar med är hur vi ska hantera de personer som reser iväg för att strida för IS. Många kommer tillbaka till Sverige och då utgör de en stor säkerhetsrisk/terrorrisk. Det här är nytt för oss i Sverige och något som vi måste förbereda oss för. Det finns några kommuner som aktivt arbetar med frågan bl.a. i Göteborg. Det här blir en fråga för kommunerna att hantera. EU-emigranter som tigger, kringresande kriminella, ligor med bedragare är också frågor som vi arbetar med, berättar Beatrice. Bakgrund Beatrice läste via korrespondensgymnasiet i Sveg. Skolstyrelsen i Sveg köpte platser av Hermods skola i Malmö. Det var grunden 8 I Härliga Härjedalen för det som idag är Härjedalens gymnasium. Beatrice var alltid på språng, aldrig hemma. Hennes mamma tyckte att hon åtminstone kunde vara ledig någon kväll i veckan men det var svårt att stoppa Beatrice. – Jag ”stökade på” med allt möjligt. Det var söndagsskola, Blåvingarna, elevrådet m.m. I gymnasiet tog jag studieuppehåll och for till USA som utbytesstudent. När jag kom hem gick jag färdigt skolan och tog jobb i Östersund som ombudsman för Moderata Ungdomsförbundet. – Efter det flyttade jag till Borås, men trivdes inte där utan kom tillbaka och vikarierade på skolan i Sveg och i Älvros. Det var ansvarsfullt och jag gillade att arbeta med eleverna. Jag var ganska bestämd av mig redan då och ville ha ordning och reda, vilket ungdomar uppskattar. Jag tror faktiskt att jag var ganska populär som vikarierande lärare. Åren som vikarie i skolan gav mig många erfarenheter av att möta människor. Det har varit nyttigt för mig att ha med det i bagaget. Jag har alltid velat stå med båda fötterna på jorden och vara förankrad i vardagen. Det tycker jag är viktigt när man är politiker. Efter något år i Sveg och som vikarie på skolan drog Beatrice vidare. Det blev studier i några år vid Uppsala universitet i internationell ekonomi innan hon tog studieuppehåll när hon fick frågan att bli sekreterare i Stockholms stadshus. Under tiden i Stadshuset blev hon förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet. – Sen har det ena jobbet lett till det andra och på den vägen är det. Man ångrar bara det man inte prövar, säger Beatrice och skrattar. Beatrice minns tillbaka på Sveg när hon var ung. Hon berättar att det förr fanns en friluftsbassäng som låg ungefär där badhuset ligger idag. – Det var Svegarnas mötesplats. Den platsen saknar jag idag. Annars är det mycket som är bra i Sveg och Härjedalen. I Sveg finns så många duktiga människor inom många olika områden. Jag hoppas att alla hjälps åt att höja sina röster och sätta Härjedalen på kartan. Läs mer om Beatrice smultronställen på herjedalen.se Beatrice Ask Ålder: 59 Kommer från: Sveg Bor: Stockholm (det är bra för jobbet) Familj: Två vuxna söner, varav en som bor hemma. Många nära och kära i Sveg. Yrke: Ordförande i justitieutskottet i riksdagen Fritidsintressen: Trädgårdspyssel och friluftsliv, inklusive att plocka bär. Om jag är ledig finns det alltid något att göra hemma. Fokus För ett härligare Härjedalen Härjedalen är verkligen härligt, inte minst mot sommaren. Men nog kan det bli ännu härligare. Därför möttes i december förra året politiker, kommunledning och 172 företagare, runtom i kommunen. Annika Myhr, näringslivsutvecklare vid kommunen, berättar om Härjedalskontraktet: – Frågan vi ville ha svar på var: I din roll som företagare – vad stör du dig på när det gäller kommunen? Diskussionen vid de sex träffarna var livlig. Vi fick ta del av många tuffa synpunkter på kommunens inställning till företag och företagare. Bakgrunden till träffarna var en gemensam vilja, över parti- och blockgränser, att utveckla ett bättre näringslivsklimat i Härjedalen. Det finns en samsyn om företagens avgörande roll för jobb, tillväxt och framtidstro i kommunen. Mötena med företagare följdes av en självprövning. När vi läste igenom så många synpunkter från så många företagare blev det uppenbart att näringslivsklimatet inte varit tillräckligt bra. Nu ska det bli ändring på det. Under vintern har kommunens ledning och förvaltningar inlett ett ambitiöst förändringsarbete. Utifrån alla åsikter och idéer som företagen bistått med har vi upprättat en åtgärdslista på 30 punkter inom fyra områden. Vi ska med konkreta förändringar bli mycket bättre på service, dialog, bollsinne och ständig förbättring – för att förbättra näringslivsklimatet i Härjedalen. Den första punkten på listan är att vi tillsammans med Härjedalens företag, upprättar Härjedalskontraktet, unikt i sitt slag i Sverige. Åtgärderna i kontraktet svarar i nästan samtliga fall mot konkreta synpunkter, krav och önskemål som lyftes fram vid mötena som hölls i december. Med Härjedalskontraktet och de förbättringar det utlovar ska företagen i kommunen verkligen känna skillnad. Det ska märkas i kontakter, attityder och ambitioner när det gäller att underlätta för företagande i Härjedalen. Här är tio exempel på kommunens åtagande i kontraktet: • Företagskontakten, som är öppen måndag lördag klockan 08-18 • Kortare handläggningstider, där enklare tillståndsärenden hanteras snabbt • Företagen får bestämma vilken slags dialog de vill ha med kommunen • Luncha med kommunledningen, runtom i kommunen för alla slags företag • Taxor för tillsyn och tillstånd ska ses över lik som debitering utifrån branschers kassaflöde • Personal ska fortbildas i näringslivets betydelse för Härjedalen • Upphandling ska så långt möjligt anpassas till lokala företags möjligheter och vi ska ta reda på vad företagen kan och vill leverera till kommunen • Miljöarbetet ska förbättras och renhållningen behovsanpassas • Vi lovar att vara modiga Den sista punkten kanske är den minst konkreta, men ändå den allra viktigaste. Vi som har ledande ställning i Härjedalens kommun ska se till att alla medarbetare förstår företagens roll för utveckling, jobb och skatteintäkter – och agerar utifrån den kunskapen. Vi ska göra det genom att med gott omdöme, fatta egna beslut, våga tänka annorlunda och se till Härjedalens bästa. Detta är en förutsättning för att Härjedalen ska bli ännu härligare. Näringslivsträff i Glöte Under rubriken dialog kan man föra in en av de första aktiviteterna som skett sedan Härjedalskontraktet blev klart. Näringslivsavdelningen bjöd in till en träff på Glötegården i samband med invigningen av Ikeas vindkraftspark. Ikeas svenska hållbarhetschef Jonas Carlhed föreläste på rubriken: Hur kan hållbart företagande generera lönsammare affärer!? Varför satsar Ikea på hållbarhet!? Vindkraftcentrum, ett länsprojekt för vindkraftsamordning för Jämtlands län, medverkade också och presenterade sina erfarenheter från olika vindkraftsparksbyggen i regionen samt vilka möjligheter det ger. Näringslivsstrateg Martin Södergårds var nöjd med dagen och konstaterade att det blev många intressanta diskussioner efter föreläsningarna. Härliga Härjedalen I 9 10 I Härliga Härjedalen Elin och Jonas – inflyttare med spännande jobb Elin och Jonas är paret som ser möjligheterna. De har bott i Sveg cirka ett halvår och trivs bra. De gillar friluftsliv och tycker att Sveg och Härjedalen har mycket att erbjuda. – Det är nära till många olika naturtyper och fritidsaktiviteter. Det är få platser som kan erbjuda det Härjedalen kan, säger Jonas. Elin och Jonas kommer senast från Halmstad. Jonas arbetade som speciallärare och drev en egen firma där han erbjöd läxhjälp. När den nya regeringen tog bort rutavdraget för läxhjälp fick Jonas börja tänka nytt om han skulle kunna fortsätta med sitt företag. Jonas har även en magisterexamen i projektledning och ville arbeta med det. Elin studerade miljö- och hälsovetenskap i Halmstad. – När jag blev klar med mina studier ville jag få ett jobb så fort som möjligt. Jag ville inte gå och vänta, berättar Elin. Elin sökte flera arbeten och de som först hörde av sig var Härjedalens kommun. – Samtidigt som jag blev kallad på intervju, kom jobbet som biträdande rektor vid gymnasiet ut och då sa jag till Jonas att han skulle söka, skrattar Elin. – Vi har alltid gillat fjällen. Vi har flyttat från norrlandskusten ner till västkusten och provat det. Nu vill vi testa inlandet och fjällvärlden. Men vi hade aldrig varit i Sveg innan, säger Elin. Anställningsintervjuerna gick bra och nu bor de i Sveg sen ett halvår tillbaka. Jonas tycker att arbetet som rektor är stimulerande. – Jag gillar utmaningen, bredden på jobbet. Man måste både vara i nuet och klara av det vardagliga med t.ex. elevärenden och samtidigt arbeta med långsiktiga strategiska frågor. Motivation och kreativitet är viktigt. Det känns bra att få tillämpa det jag läst och även mina studier kring projektledning är viktiga för mig som rektor, berättar Jonas. Elin har alltid varit natur- och miljöintresserad så därför blev yrkesvalet lätt. – Jag får jobba utifrån miljöbalken, vara ute och resa i kommunen och träffa människor. Jag känner att jag kan delge andra mina kunskaper. Det är stimulerande. Jag behöver heller inte enbart sitta inne på ett kontor utan jag har varierande arbetsuppgifter. Jag har nog inte mött alla uppgifter än. Sen har jag också jättevänliga arbetskamrater, berättar Elin. – Ja, vi har blivit varmt mottagna här, instämmer Jonas. På fritiden ägnar sig båda, men framförallt Elin, åt parets två hundar av rasen bordercollie. Elin har tidigare tävlat mycket i agility. Men nu ska hon börja tävla i vallning av får. Elin och Jonas har köpt sex får som de har hos en av Elins kollegor i Överberg. – Drömmen är ju att hitta en egen gård där vi kan ha våra får och hundar och leva ett gott liv. Det har varit ett roligt första halvår, så det känns bra här, avslutar Jonas. Namn: Elin Jönsson, 30 år Jonas Albonius, 32 år Familj: Två hundar och sex får Yrke: Elin – miljöinspektör Jonas – rektor Kommer från: Härnösand Bor: Lägenhet i Sveg Intressen: Elin – hundar, natur och skidåkning av alla de slag Jonas – hundar, natur skidåkning och träning Härliga Härjedalen I 11 Årsredovisning HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2014? Kommunens årsredovisning i korthet HUR GICK DET FÖR HÄRJEDALEN 2014? Kommunens årsredovisning i korthet Vad blev resultatet? Resultatet för 2014 blev ett överskott på 600 000 kronor. Det var långt ifrån det budgeterade resultatet, 6 miljoner kronor. Alla nämnder redovisade underskott jämfört med bud get, det vill säga förbrukade mer pengar än de tilldelats för sina verksamheter. Att resultatet ändå blev ett överskott Vad blev resultatet? totalt sett beror på överskott inom arbetsgivaravgifter, lägre Resultatet för 2014 blev ett överskott på 600 000 kronor. Det pensionskostnader än budgeterat och att anslaget för oför var långt ifrån det budgeterade resultatet, 6 miljoner kronor. utsedda behov inte användes. Alla nämnder redovisade underskott jämfört med bud Av nämnderna stod samhällsbyggnadsnämnden för det get, det vill säga förbrukade mer pengar än de tilldelats största underskottet (–9,4 miljoner) följd av socialnämnden för sina verksamheter. Att resultatet ändå blev ett överskott (–6,8 miljoner). totalt sett beror på överskott inom arbetsgivaravgifter, lägre pensionskostnader än de budgeterat och att anslaget Hur gick det med ekonomiska målen?för oför utsedda behov inte användes. Kommunen måste enligt lagen ha högre intäkter än kost Av nämnderna stod samhällsbyggnadsnämnden för det nader, det så kallade balanskravet. Härjedalens nettokost största1 underskottet (–9,4 miljoner) följd av socialnämnden nader 2014 var 99,9 procent av skatteintäkter och räntor. (–6,8 miljoner). Det var en försämring mot 2013 då kostnaderna var 96,9 procent av intäkterna. Målet uppfylldes nätt och jämnt. Hur gick det med de ekonomiska målen? Målet att betala alla investeringar med egna pengar upp Kommunen måste enligt lagen ha högre intäkter än kost fyllde kommunen, men inte målet om ett resultat på minst nader, det så kallade balanskravet. Härjedalens nettokost 1 1 Nettokostnader är kostnaderna avdrag för intäkter. nader 2014 var 99,9 procent avefter skatteintäkter och räntor. Exempel: Kommunen har 3 miljoner i kostnader för förskola Det var en försämring mot 2013 då kostnaderna var 96,9 men får samtidigt in 1 miljon i förskoleavgifter från hushållen. procent av intäkterna. Målet uppfylldes nätt och jämnt. Då blir nettokostnaden 2 miljoner. Målet att betala alla investeringar med egna pengar upp fyllde kommunen, men inte målet om ett resultat på minst 12 I Härliga Härjedalen 1 Nettokostnader är kostnaderna efter avdrag för intäkter. 6 miljoner varje år 2014–2016. Kostnaderna blev 30 miljo ner högre än 2013 (667 miljoner mot 637). Vad kan kommunen påverka? Kommunen bestämmer själv om nivån på skatt och av gifter. Den bestämmer också själv hur den ska organisera 6 miljoner varje år 2014–2016. Kostnaderna blev 30 miljo och bedriva sina verksamheter. Men kommunen måste ner högre än 2013 (667 miljoner mot 637). samtidigt följa övergripande lagar och regler kring eko nomi och verksamhet, och är skyldig att erbjuda samhälls Vad kan kommunen påverka? service som förskola, skola, äldreomsorg och infrastruktur. Kommunen bestämmer själv om nivån på skatt och av Verksamheterna finansieras till största delen, över 70 pro gifter. Den bestämmer också själv hur den ska organisera cent, av skatter och statliga utjämningsbidrag (som ska ge och bedriva sina verksamheter. Men kommunen måste kommunerna likvärdiga ekonomiska förutsättningar). samtidigt följa övergripande lagar och regler kring eko nomi och verksamhet,2014 och är skyldig att erbjuda samhälls RESULTATRÄKNING service som förskola, skola, äldreomsorg och (Tkr) 2014infrastruktur. 2013 Verksamheterna finansieras till största 221 delen, 70 pro Verksamhetens intäkter 078över217 012 cent, av skatter och statliga utjämningsbidrag ska910 ge Verksamhetens kostnader – 848 599(som – 806 Avskrivningar likvärdiga ekonomiska förutsättningar). – 33 460 – 36 244 kommunerna Verksamhetens nettokostnader – 660 981 – 626 142 Skatteintäkter 396 364 394 132 RESULTATRÄKNING 2014 Generella statsbidrag och utjämning 248 2014 892 242 2013 854 (Tkr) Finansiella intäkter 16 892 12 880 Verksamhetens intäkter 221 078 217 012 Finansiella kostnader – 528 – 3 718 Verksamhetens kostnader – 848 599 – 806 910 Årets resultat 639 20 006 Avskrivningar – 33 460 – 36 244 Verksamhetens nettokostnader – 660 981 – 626 142 Skatteintäkter 396 364 394 132 Generella statsbidrag och utjämning 248 892 242 854 Finansiella intäkter 16 892 12 880 Finansiella kostnader – 528 – 3 718 ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER I HÄRJEDALENS KOMMUN ÅRETS VIKTIGASTE HÄNDELSER I HÄRJEDALENS KOMMUN En särskild miljö och byggnämnd inrättades. Utbyggnaden av bredband via fiber intensifierades och blev klart i Hedeviken, Linsell, Mittådalen och Ytter hogdal. En särskild miljö och byggnämnd inrättades. Härjedalens räddningstjänst förbereddes för att bli Utbyggnaden av bredband via fiber intensifierades och medlem i Jämtlands Räddningstjänstförbund vid års blev klart i Hedeviken, Linsell, Mittådalen och Ytter skiftet 2014/15. hogdal. Härjedalskontraktet startade – en stor satsning på att Härjedalens räddningstjänst förbereddes för att bli förbättra näringslivsklimatet genom mer dialog och medlem i Jämtlands Räddningstjänstförbund vid års samarbete med företag. skiftet 2014/15. Härjedalskontraktet startade – en stor satsning på att förbättra näringslivsklimatet genom mer dialog och samarbete med företag. Flera andra näringslivssatsningar gjordes, som Info resan, näringslivsveckan och företagsbesök. Två nya boenden för asylsökande samt ensam kommande barn startades: stödboendet Orion och Flera andra näringslivssatsningar gjordes, som Info HVBhemmet Nova. resan, näringslivsveckan och företagsbesök. Kommunen utsåg ytterligare nio förstelärare. Två nya boenden för asylsökande samt ensam kommande barn startades: stödboendet Orion och Hemsändningen av varor till äldre och personer med HVBhemmet Nova. funktionsnedsättning har ökat rejält och fungerar bra. Kommunen utsåg ytterligare nio förstelärare. Nya taxor för renhållning och vatten/avlopp beslutades i november. Hemsändningen av varor till äldre och personer med funktionsnedsättning har ökat rejält och fungerar bra. Härliga Härjedalen I 13 Nya taxor för renhållning och vatten/avlopp beslutades Årsredovisning Kommunen beslutade att öppna en avdelning med sju platser för multisjuka. Kulturstipendiet gick till Jämmerdalens spelmän för att kunna färdigställa cdalbumet med Härjedalslåtar. Alla gymnasieelever fick tillgång till en egen läsplatta. Årets idrottsstipendium gick till Victor Öhling Norberg som tog hem världscupsegern i skicross. Planeringen påbörjades för att samla kostverksam heten i en gemensam avdelning inom samhälls byggnadsförvaltningen. 2014 års kulturpris tilldelades GOSA för arbetet med att samla in och katalogisera det härjedalska kultur arvet, och till Hede Hembygdsförening för skriftserien Hede socken förr och nu. 14 I Härliga Härjedalen På nationaldagen 6 juni uppmärksammades kommu nens 40årsjubileum runtom i Härjedalen. I Sveg hyl lades även atlantroddaren Viktor Mattsson och OS medaljörerna Lars Nelson och Margaretha Sigfridsson under nationaldagen. VERKSAMHETERNAS RESULTAT OCH ARBETE Nedan presenteras resultatet för kommunens olika verk samheter. Budget visar vilka nettokostnader verksam heterna planerat för, resultatet visar vad nettokostnaderna blev och avvikelsen är skillnaden mellan resultat och bud get (plus är överskott, minus är underskott). VERKSAMHETERNAS KOSTNADER OCH RESULTAT (MKR) Kommunstyrelse och gemensam verksamhet Miljö och bygg Samhällsbyggnad Bildning, fritid och kultur Socialtjänst Summa Budget Resultat Avvikelse 79,1 3,9 37,7 255,2 267,4 643,9 80,0 5,0 47,1 260,3 274,2 667,2 –0,9 –1,1 –9,4 –5,1 –6,8 –23,3 Precis som ett hushåll måste kommunen ha mer intäk ter än kostnader, för att både ha råd med den löpande verksamheten och för att ha pengar över för att investera, betala pensioner i framtiden och även ha sparade pengar för oförutsedda utgifter. Om kostnaderna är större än in täkterna minskar ”hushållskassan” och kommunen kan då tvingas låna eller ta av sparade pengar. Det är därför viktigt att hålla nere kostnaderna och även se till att de inte ökar mer än intäkterna. Härliga Härjedalen I 15 Årsredovisning RESULTAT OCH VIKTIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETERNA KOMMUNSTYRELSEN – flera projekt och satsningar för att utveckla näringslivet Kommunstyrelsen redovisade ett underskott på 0,9 mil joner. Underskottet, 2 miljoner kronor, beror på omfördel ningen av trafik från skolskjutsar till linjetrafik, som besluta des efter kommunens utredning av kollektivtrafiken. Övriga verksamheter redovisade överskott. Kommunstyrelsen uppfyllde 9 av sina 12 verksamhetsmål. Ett arbete kallat Härjedalskontraktet påbörjades, med syfte att förbättra dialogen och samarbetet med närings livet samt förbättra kommunens service till företag. Näringslivsavdelningen förstärktes med en landsbygds utvecklare som vägleder företag och föreningar. Lands bygdsutvecklaren ansvarar också för kollektivtrafik frågor. En annan näringslivssatsning var den uppskattade Inforesan, där investerare, finansiärer och besluts fattare får information om möjligheter, planer och investeringar som görs i Härjedalen. Ett samarbete mellan Härjegårdar AB och kommunen innebär att felanmälan i hus eller lägenheter görs till kommunens växel mellan kl. 8 och 16, övrig tid vidare kopplas man till SOS Alarm. Arbetet med ett nytt Leaderområde2 startade; Leader Sjö, skog och fjäll. Projektet Fjällvägen, tillsammans med Ljusdals och Bollnäs kommuner, förlängdes till och med april 2015. Lokal landsbygdsutveckling genom samarbete mellan kommun, företag, föreningar med mera. 2 16 I Härliga Härjedalen Kommunstyrelsen beslutade om ett integrationspoli tiskt program som antogs i fullmäktige. 8 informations möten hölls för allmänheten om flyktingmottagandet. 700 personer deltog i en mångfaldsutbildning, främst medarbetare men även representanter från näringsliv och fackförbund. Kommunen presenterade sin kartläggning av mobil täckningen för Telia, som presenterade sina utbygg nadsplaner. Länsstyrelsen anordnade möten med teleoperatörerna om mobiltäckning och kapacitet. Projektet om fibrer till hela kommunen ”Påfart Härjeda len” fortsatte. Linsell, Hedeviken, Ytterhogdal och Mittå dalen har nu fiberanslutning. Projektet Samordnade servicelösningar fortsatte med bland annat hemsändning av varor till äldre och perso ner med funktionsnedsättning. 180 invånare använder nu tjänsten mot 13 förra året. Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor genomfördes bland 9 600 länsinvånare. Dialogdagen med barn och ungdomar genomfördes traditionsenligt på Vemdalsskalet i oktober, i sam arbete med Bergs kommun. MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN – första året för ”nygammal” förvaltning I januari 2014 fick miljö och byggfrågor återigen en egen nämnd och förvaltning. Resultatet blev ett underskott på 1,1 miljoner mot budget, främst beroende på högre kost nader och mindre intäkter än beräknat för alkoholtillsyn. Då det var nämndens första år hade inga verksamhetsmål fastställts för året. Däremot nådde nämnden alla mål inom området medarbetare. Nämnden hann inte med alla planerade tillsyner inom miljö, hälsa och livsmedel under året. Avgifter och taxor ska ses över 2015. Från och med 2014 ska förvaltningen göra mer plan arbete i egen regi istället för att anlita externa konsulter. Planenheten ska revidera och fördjupa översikts planen framöver. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN – fiberutbyggnad och regionalt räddningstjänstförbund Samhällsbyggnadsnämnden redovisade ett underskott på 9,4 miljoner kronor mot budget. Störst underskott hade räddningstjänsten på grund av höga kostnader för fler ut ryckningar än normalt och ökade satsningar på kompetens och utrustning inför inträdet i Jämtlands Räddningstjänst förbund. Större underskott uppstod även inom gator och vägar samt renhållning. Nämnden nådde sina två verksam hetsmål, att minska energiförbrukningen med minst 3 pro cent och minska konsultkostnaderna med 10 procent. Mycket arbete ägnades åt att förbereda Härjedalens räddningstjänst för medlemskapet i Jämtlands Rädd ningstjänstförbund från och med årsskiftet 2014/15. Arbetet med lokal fiberutbyggnad intensifierades och finansieras till hälften av medel från landsbygdsutveck lingsfonden. Miljö och byggavdelningen blev en egen nämnd och flyttades från samhällsbyggnadsnämnden. Förvaltningen började planera för att samla kostverk samheten i en gemensam avdelning inom samhälls byggnadsförvaltningen. Fastighetsavdelningen och Härjegårdar AB bildade en gemensam verksamhetsorganisation och personalen flyttade ihop i samma lokaler för att effektivisera sam arbetet. Nya taxor för renhållning och vatten/avlopp beslutades i november. Härliga Härjedalen I 17 Årsredovisning NÄMNDEN FÖR BILDNING, FRITID OCH KULTUR SOCIALNÄMNDEN Nämnden för bildning, fritid och kultur redovisade ett underskott på drygt 5 miljoner kronor. Precis som förra året hade gymnasieskolan störst underskott (–6 Mkr). Under skottet bestod återigen av höga interkommunala ersätt ningar (kommunens kostnader för elever som går i skola i andra kommuner). Nämnden uppfyllde fyra av sina 11 verksamhetsmål, bland annat målet om ökad snittbetygs poäng i gymnasiet och andel elever med grundläggande behörighet till högskola. Härjedalen har två år i rad legat högre än riket vad gäller andelen elever som nått målen i alla ämnen, men nu sjönk resultatet från 78 till knappt 71 procent. Det genomsnittliga meritvärdet i åk 9 minskade från 207,6 till 202,7. Efter att andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till högskolestudier ökat från 64 procent till över 83 procent 2013 sjönk andelen tillbaka till drygt 64 procent igen. Snitt betygspoängen för Härjedalens gymnasieskola är dock hö gre än rikssnittet. Nämnden tog fram flera nya planer; biblioteksplan, kultur och fritidsplan samt en regional kulturplan för 2015–2018. Kommunen anställde ytterligare nio så kallade förste lärare, dvs. särskilt erfarna lärare som ska bidra till att utveckla pedagogiken med syfte att förbättra resultaten. Studie och yrkesvägledningen för att rusta eleverna bättre inför utbildnings och yrkesval utökades från och med 2014–2015. Utvecklingsprojektet Prio, som drivs i samarbete med SKL, ska förbättra skolresultaten genom exempelvis coachning och gemensam planering av undervisningen. Gymnasieeleverna fick tillgång till en egen kombinerad läsplatta och dator. Socialnämnden redovisade ett underskott på 6,8 miljoner kronor där omsorgsavdelningen stod för ett underskott på drygt 7 miljoner på grund av fler hemtjänsttimmar och större kostnader än beräknat för köp av sjukskötersketjänster. Individ och familjeomsorg redovisade överskott med drygt 600 000 kronor tack vare minskade kostnader för för sörjningsstöd. De fyra verksamhetsmålen uppfylldes delvis. Från och med 2014 ingår både äldreomsorg och handikappomsorg i en gemensam omsorgsavdelning. Nämnden beslutade att starta en avdelning med sju platser för multisjuka. En översyn av kostverksamheten ledde till beslut att istället skapa en kommungemensam kostorganisation som ska ingå i samhällsbyggnadsförvaltningen. Nämnden beslutade att stödja initiativet till ett regionalt familjehemscentrum som ska bli tillgängligt för länets kommuner från och med 2015. Beroendeenheten började ha personal på plats två dagar i månaden på hälsocentralen i Funäsdalen. Utifrån överenskommelsen med Migrationsverket om att ta emot asylsökande och ensamkommande barn/ ungdomar, startades två nya boenden, stödboendet Orion och ytterligare ett HVBhem, Nova. Fler hem ska öppna under 2015. Övergången från analoga till digitala trygghetslarm kun de inte genomföras på grund av att den befintliga larm utrustningen inte är anpassad för att ta emot digitala larm. Ett demensteam bildades som ska samarbeta med hälsocentralen i Sveg. – många projekt och satsningar inom skolan 18 I Härliga Härjedalen – fler HVB-hem, nytt demensteam och ny kostorganisation VADKOSTAR KOSTARMEST MESTOCH OCH VAD VAD KOSTAR MEST OCH MINST KOMMUNEN? MINST IIKOMMUNEN? MINST I KOMMUNEN? NÄMNDERNASDEL DELAV AVVERKSAMHETERNAS VERKSAMHETERNASKOSTNADER KOSTNADER NÄMNDERNAS NÄMNDERNAS DEL AV VERKSAMHETERNAS KOSTNADER Miljö-och ochbyggnämnd byggnämnd0,7 0,7%% Miljö5 Mkr 5MiljöMkr och byggnämnd 0,7 % Överförmyndarnämnd0,3 0,3%% Överförmyndarnämnd 1 Mkr 1Överförmyndarnämnd Mkr 0,3 % 5 Mkr 1 Mkr Nämndenför förbildning, bildning, Nämnden fritidoch ochkultur kultur39 39%% fritid Nämnden för bildning, 260 Mkr 260 fritidMkr och kultur 39 % Kommunstyrelseoch och Kommunstyrelse gemensamverksamhet verksamhet12 12%% gemensam Kommunstyrelse och 80 Mkr 80 Mkr verksamhet 12 % gemensam 80 Mkr 260 Mkr Socialnämnd41 41%% Socialnämnd 274 Mkr 274 Mkr Socialnämnd 41 % Samhällsbyggnadsnämnd77%% Samhällsbyggnadsnämnd 47Mkr Mkr 47 Samhällsbyggnadsnämnd 7% 47 Mkr 274 Mkr Totalt100 100%% Totalt 667 Mkr 667 Mkr Totalt 100 % 667 Mkr ÅRETS INVESTERINGAR 2014 ÅRETS INVESTERINGAR 2014 Kommunen investeradeknappt knappt54 54miljoner miljoner2014, 2014,mot mot ÅRETS INVESTERINGAR 2014 Kommunen investerade 71miljoner miljoner2013. 2013.Några Några avde deviktigaste viktigasteinvesteringarna investeringarna 71 Kommunen investeradeav knappt 54 miljoner 2014, mot 2014var var(miljoner (miljonerkronor): kronor): 2014 71 miljoner 2013. Några av de viktigaste investeringarna 2014 var (miljoner kronor): VAanläggningar VAanläggningar Lokala fibernätför förinternet internet Lokala fibernät VAanläggningar Asfaltbeläggningar Asfaltbeläggningar Lokala fibernät för internet Inventarieräldreomsorg äldreomsorg Inventarier Asfaltbeläggningar Exploatering förnya nya Exploatering för Inventarier äldreomsorg bostäderi iFunäsdalen Funäsdalen bostäder Exploatering för nya Byte till lågenergilampor Byte till lågenergilampor bostäder i Funäsdalen Ombyggnadav avbrandlarm brandlarm Ombyggnad Byte till lågenergilampor 25,7 25,7 10,4 10,4 25,7 2,5 2,5 10,4 1,3 1,3 2,5 Ombyggnad av brandlarm 0,7 1,3 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 0,7 0,7 0,8 Härliga Härjedalen I 19 Härjedalen är en attraktiv kommun där det är lätt att leva. Tre kärnvärden visar vad vi står för: Livskraft – företagsamhet, nyfikenhet och utvecklingslust präglar såväl näringsliv som skolor, byar och föreningar. Äkthet – med naturen, kulturen och traditionen som utgångspunkt står Härjedalen för kvalitet, kunnande och hållbar utveckling. Närhet – Härjedalen ska finnas mitt i världen och präglas av närhet, värme, öppenhet och tolerans. Lite av varje... Badhuset i Sveg Måndag stängt Tisdag–torsdag 12.00–19.30 Fredag 09.00–18.30 Lördag–söndag 10.00–15.30 Morgonsim tisdag & torsdag (även gym) 06.00-07.30 Onsdag Candlelight swim från 18 år 17.30–19.30 Se mera på herjedalen.se/simhallen Utställningar Ljushallen Sveg Juli: Göran Pålsson visar delar av sin svartvita fotosamling Aug: Utställning, Pride Sept: Härjedalens amatörkonstförening Okt: Härjedalens kommuns konst Gode män Kommunen är i stort behov av gode män till ensamkommande flyktingbarn. Ersättning utbetalas varje månad. För ytterligare info kontakta: Jonas Wetterlundh 0680-161 45 overformyndare@herjedalen.se Lediga jobb herjedalen.se/lediga jobb herjedalen.se Härjedalens Fjällmuseum Måndag–söndag kl 11.00–17.00 (fr.o.m. 13 juni) Utställning Queering Sápmi 13 juni–30 september 2015. Se mera på fjallmuseet.se Kommunens evenemangskalender Alla föreningar/organisationer kan annonsera gratis i kommunens evenemangskalender på webben. herjedalen.se/evenemang Tidtabell Härjedalen Sveg Airport Sveg - Arlanda FlightMånTisOnsTor FreSön Ank. Arlanda 301 07.40 07.40 07.40 07.40 07.40 08.30 303 14.05 15.05 305 16.20 17.20 305 18.40 18.40 18.40 18.40 18.40 19.40 Arlanda - Sveg FlightMånTisOnsTor FreSön Ank. Sveg 302 06.30 06.30 06.30 06.30 06.30 07.25 304 12.45 13.45 304 15.00 16.00 306 17.20 17.20 17.20 17.20 17.20 18.20 Gäller fr. 2015-03-30-2015-10-23. Ingen trafik 19/6-5/7. Sommaruppehåll v. 28-31. Boka på tel 0680-100 95 alt. bokning.airport@herjedalen.se
© Copyright 2024