Årsredovisning 2014 som PDF
2014 årsredovisning Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet 2014 vann Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet guld vid American Alliance of Museums stora prisgala MUSE Awards 2014. Priset delades ut i den helt nya kategorin Open och priset gavs för arbetet med att tillgängliggöra bildarkivet under öppna licenser. Foto: Erik Lernestål och Jens Mohr LSH, om inte annat anges. 2 • LSHbilder Årsredovisning 2014 och miljöer CC BY-SA. Samtliga från museernas samlingar Innehåll 5 Överintendentens kommentar 6 Vision och strategi – myndighetens utveckling 7 Myndigheten som arbetsplats 9 11 12 13 14 15 Samverkan med andra aktörer Publik och tillgänglighet Livrustkammarens besöksutveckling Skoklosters slotts besöksutveckling Hallwylska museets besöksutveckling Tillgänglighet 16 18 20 23 27 28 Myndighetens prestationer Samlingskontroll Tillfälliga utställningar Pedagogiska tjänster Publikationer Forskning och utveckling 30 30 31 32 Övrig väsentlig information Lokalförsörjning Inköp och efterlevnad LOU 33 33 34 36 37 42 Ekonomisk redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter Externa finansieringskällor LSH Årsredovisning 2014 • 3 Skoklosters slott Hallwylska museet Museerna ska stimulera det livslånga lärandet! Sommarmusik och lunchservering på Hallwylska museets innergård, äppeldag med sortbestämning och vandring i äppelträdgården på Skoklosters slott samt lekande barn i Livrust kammarens utställning Spöket Laban i slottet Gomorronsol. Livrustkammaren 4 • LSH Årsredovisning 2014 Överintendentens kommentar Under 2008–2014 var myndighetens Vision och Strategi för förändring styrande för verksamhetsutvecklingen. Viktiga resultat åstadkoms också under 2014, främst inom pedagogik och besöksverksamhet, som kan härledas till visionen och den organisationsförändring som genomfördes 2012. Antalet besökare steg med 15% till drygt 450 000, därtill kommer ett ökat antal webbesökare och följare i sociala medier. Besöksantalet till utställningar steg liksom deltagarna i det pedagogiska utbudet. Så förklaras till exempel Skoklosters slotts framgång med drygt 69 000 besökare, där samarbeten runt arrange mang är en viktig del i besöksmålsutvecklingen. Aktiviteterna för livslångt lärande ut ökades och bidrog till såväl händelserika museer som medskapande och delaktighet. Den positiva trenden med allt fler deltagare i de pedagogiska aktiviteterna fortsatte, nu med nästan 140 000 personer, där andelen under 19 år utgjorde hela 42%. Skolgruppsbesöken ökade kraftigt och det stigande antalet barn och unga hänger också ihop med att flera av årets elva tillfälliga utställningar riktades till den yngre publiken med barn i förskoleåldern som den yngsta gruppen. I arbetet med samlingarna har, utöver det löpande arbetet, fokus varit på förvaring då det långsiktigt förbättrar förutsättningarna för effektivt bevarande. Omflyttningar och inplaceringar i magasin har skett, fler samlingsposter har fått förbättrad förvaring då förflyttning av föremål gjorts från den Hallwylska källaren. En fortsatt satsning på fotografering av samlingar gjordes där nu 39% av föremålsposterna har bild och 99% av samlingen är sökbar via webb. Det är några av det flertal kvalitetsmått som LSH formu lerat som en del i arbetet med att både värdera, hålla och höja kvaliteten. LSH har uppmärksammats externt med ett par utmärkelser. Hallwylska museet fick förstapris för Bästa personal, för kunskap och bemötande bland Stockholmsmuseerna. Internationellt uppmärksammades LSHs digitala utveckling och strävan att dela kunskap och material med så många som möjligt. Det under 2013 öppnade bildarkivet med nedladdningsbara bilder under fria licenser tilldelades guld i kategorin Open vid American Alliance of Museums prisgala MUSE Award 2014. Att bilderna av samlingarna nu visats 3,2 miljoner gånger på Wikimedia är dock den stora vinsten! Graden av extern finansiering är fortsatt hög och ligger på en tredjedel. Årsarbetskrafterna uppgick till 51 och personalen samlades under året för att utarbeta en ny vision och strategi för verksamhetens fortsatta utveckling. Dokumentets första rad är en viktig utgångspunkt för allt kommande arbete: Vi arbetar för alla människors lika värde och bidrar till en demokratisk samhällsutveckling. Nu när året summeras kan jag konstatera att resultaten blev mycket goda och strategin för en verksamhetsutveckling till samhällets nytta är utstakad till 2017! Magnus Hagberg Överintendent LSH Årsredovisning 2014 • 5 Vision och strategi – myndighetens utveckling Myndigheten har arbetat utifrån en Vision 2014 och strategi för förändring, som varit gällande 2008-2014. Den har beskrivit vart vi strävat och vad vi velat uppnå samt uttryckt hur målet ska nås genom strategier. De tio punkterna har beskrivits i tidigare årsredovisningar och resultatet av arbetet har redovisats i föregående årsredovisningar. Under året genomfördes en process för att förnya vision och strategi, där samtliga medarbetare i myndigheten varit delaktiga och engagerade. Vid ett personalinternat i början av september kunde vi fastställa inriktningen och efter ett personalmöte i december beslutades den nya visionen. Resultatet är en målsättning för verksamheten till och med 2017: 2017 ska verksamheten: • uppfattas som inbjudande, händelserik och dynamisk • ta en självklar plats i samhällets kunskapsutveckling • präglas av en öppenhet för delaktighet och medskapande Denna skrivning har en stor likhet med formuleringarna i Vision 2014, då vi fortfarande ser dem som avgörande för kommande framgång. Även om myndigheten redan idag är öppen för samarbete och delar kunskap och material finns mycket att fortsätta utveckla för att museerna ska vara angelägna samhällsaktörer. Vision och strategi 2017 inleds med LSHs visionsbaserade värdegrund som också är utgångspunkten för hela arbetet med den nya visionen och strategin och för LSHs kommande verksamhetsutveckling: • Vi arbetar för alla människors lika värde och bidrar till en demokratisk samhällsutveckling. • Genom mångfald möjliggör vi mötet med fler och olika människor. • Med kunskap och olika perspektiv, på såväl det förgångna som samtiden, visar vi att det går att förändra samhället. Denna värdegrund är knappast specifik för just vår verksamhet, men ändå ytterst vägledande för prioriteringar i verksamheten. Utifrån denna värdegrund ser vi att LSHs fortsatta utveckling till stor del handlar om verksamhetens innehåll. Genom att utveckla innehållet för att möta fler blir vi mer angelägna i samhället. Det handlar i hög grad om att arbeta med de begrepp som redan är vägledande för verksamheten – jämställdhet, mångfald och tillgänglighet. 6 • LSH Årsredovisning 2014 Åtta strategiska punkter är kopplade till visionen, prioriteringar som ska vara styrande för verksamheten: STRATEGI 1. Vår verksamhet ska vara tillgänglig för alla. Vi river hindren! 2. Med en nyfiken och utforskande dialog skapar vi relationer som breddar och fördjupar verksamheten. Vi söker samarbeten som kompletterar! 3. I samverkan producerar och kommunicerar vi kunskap. Delad kunskap är ökad kunskap! 4. Med fler och nya perspektiv gör vi våra berättelser mer angelägna. Vi vågar mer och når fler! 5. Med besökarna i centrum utvecklar vi vårt värdskap och museerna som offentliga rum. 6. Vi stimulerar till livslångt lärande och använder olika lärstilar. Genom att aktivera flera sinnen, engagera och beröra skapar vi upplevelser. 7. Vi brukar och kommunicerar våra samlingar och miljöer. Ett använt kulturarv blir ett angeläget kulturarv! 8. Vi bevarar effektivt det kulturarv vi förvaltar för nutida och framtida generationer. Precis som Vision 2014 avslutas Vision och strategi 2017 med fyra punkter som handlar om vad det interna arbetet ska präglas av. Den sista punkten D är formulerad efter ett personalinternat 2013, då samtliga medarbetare diskuterade myndighetens interna arbetssätt. Vårt interna arbete präglas av A. att vi tar stöd i och utvecklar våra gemensamma rutiner och arbetsprocesser för en mer effektiv och kvalitativ verksamhet. B. att vi utvecklar medarbetarskap och ledarskap för att bättre kunna ta ansvar för verksamhetens delar och helhet. Tillsammans tar vi ansvar för en arbetsmiljö med ständiga förbättringar. C. att vi har en god stabil ekonomi. D. att vi respekterar varandra, litar på varandras kompetenser och välvilja att ta ansvar för verksamheten. Med tydlig kommunikation skapar vi acceptans för varandra. Vår trygghet finns i känslan av att vara uppskattade och behövda på arbetsplatsen. Med lite självdistans och humor får vi mod att utvecklas genom att pröva och lära. Medarbetare förbereds inför fotografering till utställningen Skräck och skrock. Myndigheten som arbetsplats Kompetensinsatser och kompetensöverföring För att utveckla ledarskap och kärn- och stödverksamheter har olika kompetenshöjande insatser initierats och genomförts. Som partsgemensam satsning har IT-utbildning och arbete i projekt prioriterats, då bland annat samtliga utställningar drivs som projekt. Fem medarbetare har deltagit i en tvådagars extern projektutbildning med specialinriktning mot museiverksamhet. Ytterligare två personer har deltagit i en femdagars projektledarutbildning i regi av extern utbildningsanordnare. En internutbildning i LSHs projektmodell har genomförts vid ett par tillfällen där elva medarbetare deltog. Vidare har samtliga medarbetare genomgått kurser för att höja kunskapsnivån inom IT och IT-system som myndigheten använder. Regelbundna internutbildningar i användning av samlingsdatabasen har också genomförts. Under hösten deltog samtliga medarbetare i ett personalinternat, en tvådagarskonferens, där alla medverkade i fram tagandet av myndighetens nya Vision 2017 och tillhörande strategi. När det gäller ledarskapsutveckling har enskilda chefer gått utbildningar i bland annat budgetarbete och ledarskap. Hela chefsgruppen har vidareutbildats i ledarskapoch medarbetarskap under ledning av extern konsult. Utbildningen påbörjades hösten 2013 och fortgick under 2014, då resultatet från en utvärdering var utgångspunk- ten för utbildningens innehåll. Samtliga medarbetare deltog i början av året i en ledarskapsutvärdering som genomfördes med hjälp av en extern konsult. Resultatet har sedan diskuterats i de olika enheterna med respektive chef med målsättning att förbättra bland annat arbetsprocesserna och internkommunikationen. Inom kärnverksamheten har kompetensinsatserna varit varierade utifrån behov. Regelbundet deltar medarbetare i utbildnings- och nätverkskonferenser nationellt och internationellt i regi av branschorganisationer såsom ICOM och Riksförbundet Sveriges museer liksom i vetenskapliga sammanhang. Studier av samlingar och internationell museiverksamhet är också en viktig del av kompetenshöjande åtgärder för medarbetare inom kärnverksamheten. Flera medarbetare och grupper av medarbetare har genomfört studieresor till bland annat Tyskland, England, Holland, Australien och USA. Bas utställningar och digitaliseringsarbete är exempel på två teman som studerats i andra internationella museer. Inom materialforskning har en medarbetare haft möjlighet att med lön fortsätta sin forskning inom textil konservering för att färdigställa en doktorsavhandling. Inom myndighetens stödverksamheter deltar med arbetare regelbundet i utbildningar för att upprätthålla rätt kompetens. Etablerade nätverk mellan museer är en viktig del, vilka finns inom bland annat ekonomi, LSH Årsredovisning 2014 • 7 upphandling, säkerhet, HR-verksamhet och arkivfrågor. Samtliga medlemmar i myndighetens krisgrupp deltog i ett krishanteringsseminarium med en extern konsult. Inom säkerhet och fastighetsdrift genomfördes brandövningar samt säkerhetsgenomgångar med alla nyanställda. Extern kompetens anlitas sedan flera år systematiskt inom stödverksamheten för IT-drift, löneadministration, e-faktura, telefoni- och bevakningstjänster samt bokföringstjänster. Arbetsmiljö och hälsa LSH arbetar kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljön. Arbetsmiljökommittén ansvarar för de policy- och rutindokument som är grunden för vårt systematiska arbetsmiljöarbete. Kommittén ansvarar för att löpande hantera aktuella arbetsmiljöfrågor inom myndigheten. Radonhalterna i Skoklosters slott är exempel på frågor som behandlats. Arbetsmiljöverket (AMV) genomförde under året en inspektion vid vilken det konstaterades att LSH har ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. För ytterligare förbättringar uppmanade AMV till en uppdatering av handlingsplanen för risker som kan orsaka arbetsrelaterad stress. Arbetsmiljökommittén har haft fem protokollförda möten och arbetsmiljöronder har genomförts på samtliga arbetsplatser. Hälsoundersökning har erbjudits all tillsvidareanställd personal samt projektanställda med anställning längre än ett år. Totalt valde 39 personer att genomgå hälsoundersökning. Myndigheten erbjuder en modern arbetsmiljö med en virtuell IT-miljö och smartphones, där medarbetare kan kommunicera och nå arbetsdokument oberoende av var de befinner sig. Detta i sin tur bidrar till ett flexibelt arbetssätt som gynnar såväl verksamheten som den enskilda medarbetaren. Friskvårdsbidraget var 1 700 kronor och 22 (27) personer utnyttjade bidraget, det vill säga 40% (49%). Fruktkorgar levereras sedan ett flertal år tillbaka en gång per vecka till de fyra arbetsställena. Åldersbalans och antalet anställda Medelålder vid myndigheten är 47 år, vilken har sjunkit något genom nyrekryteringar. Medelantalet anställda var 60 (60), vilket omräknat blev 51 (50) årsarbetskrafter. Därtill kommer säsongs- och tillfälligt anställda samt medarbetare med arbetsmarknadsstöd. Under åren 2015–2020 kommer sju personer ha nått åldern 65 år. LSH ser positivt på möjligheterna att rekrytera medarbetare med relevant utbildning och har alltid många sökande till utlysta tjänster som rör kärnverksamheten. Jämställdhet och mångfald Myndigheten arbetar utifrån en handlingsplan för jämställdhet och mångfald för att myndigheten som arbetsplats bättre ska likna samhället i övrigt. Men jämställdheten ökade inte trots att medvetna åtgärder gjordes, exempelvis kallas lika många män som kvinnor till intervju när det är möjligt. Vid en av årets rekryteringar saknades manliga sökande helt. Vid bedömd likvärdig kompetens är jämställdhets- eller mångfaldsaspekter utslagsgivande. Även om myndigheten ser positivt på 8 • LSH Årsredovisning 2014 att alltid kunna rekrytera medarbetare med relevant kompetens så behöver jämställdheten öka då 75% (72%) är kvinnor och 25% (28%) män. Av årets rekryteringar till tillsvidareanställningar eller längre visstidsanställningar var fem kvinnor och tre män, två av myndighetens åtta chefer är män. Av de tillsvidareanställda har ca 16% utländsk bakgrund, det vill säga är födda utrikes eller i Sverige med två utrikes födda föräldrar att jämföra med föregående års 15% och 12% 2012. Med säsongspersonal, timanställda och konsulter inräknade, är ålders balans, jämställdhet och mångfald dock annorlunda. Där har strävan efter en arbetsplats som mer liknar samhället i stort fått genomslag. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron i statliga myndigheter har sjunkit de senaste åren. LSHs sjukfrånvaro ligger på 2,3% (3,9%). Om man bortser från långtidssjukskrivningar, som står för 44% av den totala sjukfrånvaron, så sjönk även korttidsfrånvaron till 1,3% (1,4%). Med 60 anställda ger varje enskild sjukfrånvaro stort procentuellt genomslag i statistiken. Sjukfrånvaro för myndigheten 2014 2013 2012 Sjukfrånvaro, totalt Sjukfrånvaro, exkl frånvaro 60 dagar eller längre 2,3% 1,3% 3,9% 1,4% 3,6% 1,8% Jämförelse kön Kvinnor Män 2,8% 0,8% 4,1% 3,3% 1,8% 8,7% Jämförelse ålder 50 år– 30 –49 år –29 år 1,7% 2,8% * 4,1% 3,2% * 4,9% 2,4% * * Gruppen bedöms för liten för att redovisas explicit. Miljöledning Myndigheten fortsatte arbetet med miljölednings systemet under året och genomförde en intern miljö revision för kvalitetskontroll av myndighetens miljö policy, miljömål och handlingsplan. Resultatet påminde verksamheten om betydelsen av miljöarbete samt att miljöledningssystemet ständigt ska förbättras. Naturvårdsverkets senaste bedömning av myndighetens miljö ledningssystem gav 11 poäng av 12 möjliga. Foto: Lotta Lindley Samverkan med andra aktörer Samverkan med andra aktörer Myndigheten fick tillsammans med övriga centrala mu seer i uppdrag enligt regleringsbrevet att redovisa hur arbetet fortskrider med att stärka samarbetet mellande centrala museerna. Uppdraget besvarades gemensamt under året. LSHs samverkan med andra aktörer är omfattande och under året pågick omkring 240 olika former av sam verkan, samarbete och samordning, vilket är samma nivå som under 2013. Drygt 100 utfördes med privata samhällsaktörer och är därmed den vanligaste parten, därefter kommer andra statliga aktörer med drygt 40 olika aktiviteter. Cirka 12% (13%) utfördes med internationella aktörer. LSH definierar samverkan som det informella utbytet, vilket sker i exempelvis nätverk. Som samarbete benämns aktiviteter som avtalas eller där det finns en överenskommelse om ett bestämt resultat, medan sam ordning är benämningen när gemensamma funktioner delas eller skapas. Det viktigaste resultatet av alla typer av samverkan är att den är avgörande för verksamhetens mångfald. Ett samarbete med bildkonstnären Emma Karp Lundström resulterade i en gigantisk tavla av äpplen och potatis in spirerad av utställningen om årstidernas gud Vertumnus. Genom att knyta fler och andra aktörer till LSH kompletteras myndigheten. Därigenom skapas också delaktighet, något som myndighetens vision uttrycker som eftersträvansvärt och där strategin pekar på ökad samverkan som en av vägarna dit. Samverkan Samverkan skedde i ett drygt 30-tal olika former, ofta i nätverk, föreningar och sammanhang som leder till erfarenhetsutbyte. Vanligast förekommande parter är multisektoriella, medan övriga fördelar sig på internationella, statliga och privata samt kommunala. Samverkan sker främst runt kärnverksamhet, så delas kunskap, erfarenhet och metoder. En något minskad samverkan jämfört med 2013 kan noteras till förmån för samarbeten och inte sällan övergår samverkan i en fördjupad form. Exempelvis ingår LSH i nätverket för forskning vid centrala museerna, med syftet att skapa ökat samarbete och utbyta erfarenheter kring gemensamma forsknings- och utvecklingsfrågor. Nätverket har i samverkan utvecklat gemensamma bidragsansökningar för forskning. ExemLSH Årsredovisning 2014 • 9 pel på föreningar och nätverk är Genus i museer, där vi deltar i styrelsearbetet, Svenska Arkivsamfundet och SIC – samlingarna i centrum. Internationell samverkan sker ofta runt samlingsrelaterade frågor, bland annat genom deltagande i olika ICOM-grupper. Hallwylska museet hade ett samarbete om kvinnlig rösträtt. Ett femtiotal lajvare intog museet och genomförde Suffragett! Ett lajv om rösträttskampen 1918. Med flera samarbetspartners genomfördes nationaldagsfirande på Skoklosters slott, där ibland en ensemble ur Romeo& Juliakören. 10 • LSH Årsredovisning 2014 Samarbete Omkring 190 samarbeten pågick vilket är en ökning jämfört med 2013 (175). Utställningsverksamhet är det med tydlig majoritet vanligaste samarbetsområdet, såväl runt myndighetens produktioner som andras. Samarbetspartners är ofta andra museer, konstnärer, film- och tvbolag. Bland de över 70 samarbetena runt utställningar kan noteras att 26 handlade om utlån av 175 föremål till såväl nationella som internationella samarbetspartners. Programverksamheten är det näst vanligaste samarbetsområdet, där museerna utvecklar utbudet genom att bjuda in fler aktörer att delta och vara medskapare av aktiviteter. Genom att samarbeta kompletteras LSH som nämnts, men det är också ett sätt att nå fler målgrupper. Exempelvis skedde samarbeten runt bokutgivning men också författarkvällar med förlag som Votum & Gullers, Bonniers och Gidlunds. Med Stockholms universitet som part kunde ett minisymposium genomföras, och samarbetet med Berättarministeriet bidrog till såväl interna som externa pedagogiska aktiviteter. Runt marknadsföring finns också ett knappt 20-tal samarbeten, med aktörer som Stockholm Visitors Board, Stockholm Info AB och Visere Stockholm AB. Den sistnämna arbetar med marknadsföring, mässor och turoperatörer i de baltiska länderna. Samordning Samordningen var i nivå med 2013 med ett 15-tal områden, där syftet är att effektivisera verksamheten och att säkerställa rätt kvalitet. Digitalisering i olika former är det vanligaste samordningsområdet. Centralmuseernas samarbetsråd (CMS), har överenskommit att samordna ett antal aktiviteter, där LSH ingår i en av CMS utsedd Digitaliseringsgrupp. Så samordnas bland annat materialleveranser till Wikimedia Commons och Wikipedia. Genom Digisam/Riksarkivet samordnas ett projekt med digitala leveranser till Europeana benämt AthenaPlusprojektet, där LSH ingår som en av tre svenska aktörer. Andra samordningsaktiviteter för digitalisering sker med till exempel Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna som scannar fotografier. Med det tyska företaget Zetcom samordnas IT-stöd för samlingar mellan hundratals framförallt europeiska museer. Samordningen är också betydelsefull för LSHs stödverksamheter. Med Slottsförvaltningen samordnas telefon- och växelfunktioner, med Statens servicecenter ett antal administrativa funktioner och med Svensk Museitjänst/Riksantikvarieämbetet samordnas magasinslokaler och gemensamma tjänster för viss föremålshantering. Många pedagogiska aktiviteter gjordes för barn och unga, här en skräckfylld vandring genom Hallwylska museet. Publik och tillgänglighet Besöksantalet steg med 15% till drygt 452 000, ett mycket bra resultat även om den rejält utmanande målsättningen var 500 000 besökare och därmed 27% mer än under 2013. Liksom tidigare år räknas det totala antalet besökare med hjälp av besöksräknare. På det sättet kan alla besökare räknas, även när det är fri entré vid olika arrangemang och under exempelvis avgiftsfria torsdagskvällar i Livrustkammaren. Kontroller görs för att säkerställa kvaliteten på resultatet. Att fler använder museerna som kulturmötesplatser är i linje med planerad utveckling, vilket resulterade i många fler avgiftsfria besök men också ett ökat antal betalande besökare. Besökare under 19 år kan inte urskiljas med besöksräknare. I kassorna registreras också besökare i systemet Blå Bok en, därur kommer bland annat uppgifterna om besökare under 19 år. Det gör att andelen barn och unga inte är helt rättvisande, då de inte urskiljas vid till exempel avgiftsfria arrangemang. Däremot kan konstateras att satsningen på barn och unga, beskriven längre fram, givit resultat då 29% (25%) av de i kassorna registrerade besökarna var under 19 år. Uppgifter om besöksutvecklingen lämnas kontinuerligt i enlighet med regleringsbrevet till Myndigheten för kulturanalys utifrån deras anvisning. Som kvalitetsmått anges om besökarna var nöjda eller mycket nöjda med besöket, där 100% eftersträvas och LSH bedömer att nivåer över 90% påvisar hög kvalitet. Då 94% var nöjda eller mycket nöjda upprätthålls en stabil och hög kvalitet, vilket är lägre än 2013 men i paritet med 2012. LSHs tre museer ingick tillsammans med åtta andra centrala museer i en pilotstudie under ledning av Riksutställningar med kvalitativa publikundersökningar, för att på så sätt få mer jämförbara och kvalitativa undersökningar. Då studien genomfördes av Riksutställningar, utförde LSH inte några egna. Antalet svar skulle enligt Riksutställningar vara över 200 stycken, men på Skoklosters slott insamlades endast 158 svar. Det är färre än vid tidigare års undersökningar, vilka genomfördes både i egen regi och på uppdrag av Myndigheten för kulturanalys. Åldersfördelningen hos besökarna redovisades inte i undersökningen 2014, men den ger ändå fler uppgifter om besökarna och en samlad bild från de elva centrala museerna. Jämställdheten bland besökarna är i paritet med 2013, trots medvetet arbete för ökad jämställdhet, där vi strävar efter fördelningen 40–60 som brukar räknas som jämställt. Att 67% var förstagångsbesökare visar att vi når nya besökare. Av de 32% av besökarna som deltog i en visning var 97% nöjda eller mycket nöjda med den. Det bedömer LSH som god kvalitet då det överstiger 90%, och ett förbättrat resultat mot föregående års 89% men helt i paritet med 2012. Av museernas besökare var 32% bosatta utanför Sverige. Utöver besökare som kommer till LSH tillkommer besökare i andra museer och institutioner som möter föremål som LSH lånat ut. Antalet utlån var lägre än de två föregående åren, medan antalet besökare som såg de utlånade objekten var drygt 1 570 000 (1,6 milj). Låne tjänsterna är i hög grad efterfrågebaserade och i jämförelse med 2013 var lånen inom Stockholmsområdet i ungefär samma nivå, medan de regionala sjönk och de internationella lånen ökade. LSH BESÖKARE 2014 2013 2012 Antal besökare 452 549 393 167 434 822 antal barn & unga <19 år 64 656 53 301 53 824 andel barn & unga <19 år 29% 25% 25% kvinnor 63% 64% 60% män 36% 36% 40% Fördelning män & kvinnor** Antal besökare externt*** 1 574 760 1 600 254* 1 241 774 internationellt 622 611 Sverige 952 149 1 282 267 1 124 479 Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare**** 94% 317 987 97% 117 295 94% * Tryckfel i ÅR 2013 rättat (stod 1 600 354) ** Uppgifterna hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativapublikundersökningar 2014. 1% ville inte uppge kön. *** Avser besökare till andras utställningar med föremål från LSH **** Uppgifterna hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativapublikundersökningar 2014. LSH Årsredovisning 2014 • 11 I utställningen Maktspel – ett kostymdrama i Livrustkammaren möttes historiska och fiktiva karaktärer. Livrustkammarens besöksutveckling BESÖKARE 2014 2013 2012 288 659 239 657 262 199 antal barn & unga <19 år 49 939 43 787 42 075 andel barn & unga <19 år 37% 34% 36% kvinnor 56% 64% 57% män 43% 36% 43% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare** 97% 98% 97% Antal besökare Fördelning män & kvinnor* * Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014, 1 % ville inte uppge kön. ** Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. Livrustkammarens satsningar med fokus på barn och unga resulterade i både fler och yngre besökare. Inte sedan fri entré-året 2006 har det varit fler besökare. Jämfört med 2013 var ökningen nästan 20% trots att sommarens soliga väder gjorde att antalet denna period 12 • LSH Årsredovisning 2014 minskade något. Årets stora utställning Maktspel – ett kostymdrama i Livrustkammaren lockade många unga och unga vuxna. Greppet att lyfta in populärkultur, i detta fall kläder från den populära tv-serien Game of Thrones, och visa dem tillsammans med historiska före mål visade sig vara mycket lyckat. Utställningen om SpöketLaban gjorde att barnfamiljerna kom i ännu större utsträckning än vanligt och höstlovet innebar en riktig rusning. Gruppen under 19 år har varit mycket stor under utställningsperioderna och ökade med totalt 14% under året. Den totala andelen under 19 år ökade till 37% (34%), även antalet skolklasser ökade kraftigt med nästan 34% och över 1 400 skolgrupper besökte museet. Programverksamheten har riktat sig både till unga och äldre med totalt bra resultat. Ett utbud av skiftande slag eftersträvades för att främja mångfald och det livslånga lärandet. Barnkalasen, som är en ingång i museets verksamhet för de små barnen, är fortsatt mycket populära. Barnklubben Riddarklubben bedriver verksamhet både i museet och regionalt, vilket är ett viktigt sätt för att nå ut i landet. Andelen män har ökat till 43% (36%), vilket gör att fördelningen mellan män och kvinnor var relativt jämställd. Utställningen Maktspel kan ses som en del av förklaringen till den ökade andelen män, då fantasy är en relativt ”manlig” genre. Perspektiv på historien eller samtiden rankades högst på frågan vilka upplevelser besökarna får med sig, vilket visar att arbetet med nya perspektiv ger resultat. Andelen nöjda eller mycket nöjda besökare ligger med 97% på ungefär samma höga nivå som tidigare och hela 100% tyckte att den guidade visningen var mycket bra eller bra. Även bemötande och service fick glädjande högt betyg av besökarna. Sammantaget kan jag konstatera att 2014 var ett mycket lyckosamt år. Genom en medveten satsning på utställningar, nya grepp och perspektiv har museet både fått fler och nya besökare. Malin Grundberg Museichef livrustkammaren Blomsterkreatören Gunnar Kaj bidrog med växtinstallationer till utställningen Vertumnus. Skoklosters slotts besöksutveckling BESÖKARE Antal besökare 2014 2013 2012 69 140 52 178 47 236 antal barn & unga <19 år 6 330 6 047 6 233 andel barn & unga <19 år 21% 21% 24% Fördelning män & kvinnor* kvinnor 56% 56% 58% män 44% 44% 42% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare** 92% 97% 94% * Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. ning på slottet som besöksmål. I utvecklingen ingår att skapa fler valmöjligheter, att knyta fler aktörer till slottet och dess omgivningar samt att initiera mer samverkan. Samarbetet med turistnäringen är här viktigt, exempelvis båttrafiken till Skohalvön. Statens fastighetsverk utförde omfattande takrestaureringar och inför 2014 fanns en oro för att detta skulle påverka verksamheten och ge mindre nöjda besökare. Samtidigt har denna renovering välkomnats och samarbetet med SFV fungerade väl, bevarandearbetet kan till och med ha bidragit till ökat intresse för slottet. Satsningen på arrangemang i samarbete, med återkommande och nya aktiviteter, har givit fler besökare. Ett betydelsefullt samarbete med Håbo kommun resulterade i att nationaldagsfirandet förlades till slottets park. I dess anslutning invigde museet årets två utställningar: Vertumnus – årstidernas gud på Skoklosters slott och A Frozen Tale. Till utställningarna knöts installationer med föränderlighet som tema, utifrån årstidernas växlingar. Många aktiviteter är till för familjer, vilka enligt undersökningen uppgår till 75% av besökarna. Antalet besökare under 19 år steg med knappt 5%, en bra ökning men inte i nivå med den totala besöksökningen. En majoritet av besökarna, 63%, sökte sig till slottet för att tillbringa ledig tid, men upplevde också att de fick med sig perspektiv på historien eller samtiden. Sedan några år är det möjligt att gå på egen hand i delar av slottet och ytterligare rum öppnades. Nu gick 47% på guidad visning, där 93% tyckte den var bra eller mycket bra. Fördelningen 56% kvinnor och 44% män är som föregående år och 64% besökte slottet för första gången. Antalet besökare som var nöjda eller mycket nöjda minskade något, men bedöms ändå som ett bra resultat med hög nivå, 92%. Den sammantagna bilden visar en positiv utveckling och ett bra resultat. 2014 års utmanande målsättning var 60 000 besökare, drygt 69 000 kom! Rebecka Enhörning Museichef Skoklosters slott ** Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. För tredje året i rad steg besöksantalet på Skoklosters slott, nu med drygt 32% jämfört med 2013. Det är ett besöksrekord sedan entréavgiften för vuxna återinfördes 2007. Framgången kan förklaras av en strategisk satsLSH Årsredovisning 2014 • 13 I utställningen Skräck och skrock utforskades förra sekelskiftets intresse för det övernaturliga och synen på vidskeplighet. Hallwylska museets besöksutveckling BESÖKARE 2014 2013 2012 94 750 101 332 125 387 antal barn & unga <19 år 8 387 3 467 5 516 andel barn & unga <19 år 15% 6% 8% kvinnor 78% 69% 69% män 22% 31% 31% Kvalitetsmått nöjda el. mycket nöjda besökare** 94% 97% 93% Antal besökare Fördelning män & kvinnor* * Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. ** Uppgifter hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. – det ockulta sekelskiftet 1900 med ungdomar och familjer som primär målgrupp. För att nå barn från socioekonomiskt utsatta områden inleddes ett samarbete med organisationen Berättarministeriet, som vänder sig till barn för att inspirera dem att läsa och uttrycka sig i skrift. Barnen använder museimiljön och föremålen som utgångspunkt i skrivarverkstäder. Andelen besökare under 19 år har genom dessa satsningar ökat till 15%. Programverksamheten utformas för livslångt lärande. Ett salongskoncept med föredrag och efterföljande samtal vände sig till flera målgrupper – såväl olika åldersgrupper som personer med olika funktionsvariationer. Museet hade färre besökare än målsättningen. Utställ ningen Hatten av! om en mans hattsamling, blev trots god medial uppmärksamhet inte tillräckligt välbesökt. Framför allt sjönk antalet manliga besökare, till 22% jämfört med 31% år 2013. Sommarens programverksamhet på palatsgården ägde endast rum under en kortare period, detta liksom det vackra vädret bidrog till lägre besökssiffror. Skräck och skrock – det ockulta sekelskiftet 1900 lockade betydligt större publik och dramavisningar med samma tema har varit slutsålda. 73% (66%) av besökarna var förstagångsbesökare, vilket är ett bra resultat och mått på att många nya personer nåtts. Införandet av ett nätbaserat bokningssystem underlättar biljettbokningen för besökarna och särskilt för dem som bor utanför Stockholmsområdet. Museet erhöll 1:a pris i kategorin Bästa personal för sitt bemötande och kunnande i en undersökning som företaget Evimetrix genomförde bland Stockholms museer. Verksamhetens kvalitet har varit god. Publikundersökningen visar att 94% av besökarna var mycket nöjda eller nöjda med besöket och 100% med den guidade visningen. Antalet besökare är något lägre än under de senaste åren, men vi gläds åt den stora ökningen av barn och unga som varit ett prioriterat område 2014. Sammantaget bedömer jag att Hallwylska museet uppfyllt LSHs Vision och strategi om att vi ska uppfattas som en öppen, dynamisk och händelserik mötesplats. Heli Haapasalo En satsning på verksamhet som riktar sig till den yngre publiken hade målsättningen att öka antalet besökare under 19 år. Förutom visningar och program öppnades en barnverkstad i anslutning till utställningsteman. Under hösten invigdes utställningen Skräck och skrock 14 • LSH Årsredovisning 2014 Museichef Hallwylska museet Tillgänglighet Regleringsbrevets återrapporteringskrav runt tillgänglighet handlar om åtgärder som vidtagits för personer med funktionsnedsättning. Myndighetens tillgänglighetsarbete utgår från att minska hindren utifrån ett brett synsätt och hanterar olika typer av hinder som till exempel också kan vara geografiska, ekonomiska eller sociala. Mycket av arbetet görs utifrån rutiner i det dagliga arbetet och ingår i arbetsprocesserna. Tillfälliga utställningar produceras exempelvis utifrån en checklista för tillgänglighet, där varje projekt har checklistan som ett styrande dokument och varje projektplan anger åtgärder som genomförs. Ett exempel på en anpassning i utställningsproduktioner är att texterna tagits fram i olika format och klarspråksversioner. Myndigheten för delaktighet, tidigare Handisam, gör årligen en uppföljning av tillgängligheten. Den visar att LSH förbättrat resultatet 2014. Av de myndigheter som är centrala museer ligger LSH i topp med 12 av maximalt 13 poäng för grundläggande tillgänglighet, 10 av 14 poäng vad gäller information och 17 av 17 poäng vad gäller lokaler. Endast huvudkontorets lokaler ingår enligt undersökningens anvisningar, men om andra lokaler skulle ingå kunde LSH inte visa detta goda resultat då såväl Skoklosters slott som Hallwylska museet har stora utmaningar vad gäller fysisk tillgänglighet. En större satsning gjordes i Livrustkammaren med en nyinredd butik och entré. Även om museet haft full tillgänglighet för rullstolsburna besökare har nu en ombyggnad gjorts för ett bättre bemötande. Med anpassad höjd på entrédisken, bättre flöden och mindre trängsel kan ett likvärdigt möte ske med alla besökare och nya digitala skärmar ger tydligare information. På Skoklosters slott har ytterligare en rullstolsramp byggts mot slottets parksida, där en ny entré också skapats. Varje besökare som går in i slottet får nu direkt ett personligt möte, på så sätt kan tillgängligheten förbättras i värdskapet. Ljusskyddsgardiner byts successivt ut till transparenta skyddsgardiner. Genom att besökarna ser utsikten underlättas orienteringsmöjligheten för dem som till exempel har kognitiva funktionshinder, likaså underlättar det för personer med synnedsättning. Audio guider används i alla tre museer som ett pedagogiskt hjälpmedel med tillgänglighetsaspekter. Ytterligare tre versioner för vuxna har nu utvecklats, totalt finns elva olika audioguider. I tillgänglighetsarbetet är den digitala utvecklingen viktig för att nå grupper med olika funktionsvarianter, och för att nå bortom geografiska hinder, regionalt och internationellt. För dem som inte kan besöka museerna alls har en digital satsning gjorts i samarbete med Google. Panoramabilder är fotograferade med en speciell teknik i alla tre museer, så att webbesökaren kan ”se sig omkring” i miljöerna och även uppleva detaljer. LSHs webb gjordes responsiv, vilket innebär att webbplatserna anpassas efter formatet på den digitala skärmen. Tillgängligheten ökar när läsbarheten förbättras och ger bättre upplevelse. Två filmer gjordes på Skoklosters slott som ytterligare ett sätt att uppleva berättelser med hjälp av bild och ljud såväl i slottet som via webb. All vår publikverksamhet utgår från tanken om det livslånga lärandet och olika lärstilar, i det ligger tillgänglighetsperspektiv. Museerna har generellt en stor fördel och möjlighet i att kunna aktivera flera sinnen, en metod för bättre tillgänglighet. Visningar som är syn- eller teckentolkade eller på teckenspråk erbjuds regelbundet. Utvecklingsprojektet Möten med minnen pågick, där gratis visningar för dementa med anhöriga erbjudits. Utvecklandet av ett nätbaserat bokningssystem i Hallwylska museet är en tillgänglighetssatsning som underlättar planeringen av besök. I samarbete med Stadsmissionen har Hallwylska museet anordnat frukostvisningar för personer med små möjligheter att besöka museet på grund av ekonomiska hinder. Alla dessa åtgärder syftar till att göra museerna tillgängliga och på så sätt värna allas rätt till det gemensamma kulturarvet. Livrustkammarens entré och butik omformades av Åke Axelsson. LSH Årsredovisning 2014 • 15 Myndighetens prestationer Myndigheten bedriver museiverksamhet i enlighet med förordning (2007:1195) med instruktion, utifrån den har LSH har definierat en verksamhetsstruktur som grund för hur vi arbetar, från planering och genomförande till uppföljning av resultat. Verksamhetsstrukturen utgör också stöd för arbetet med att utveckla kvalitativa aspekter på verksamheten. Prestationerna är formulerade av LSH utifrån instruktionen. Resultatet, det vill säga presta tionerna, uppnås genom fastställda arbetsprocesser och rutiner. Utifrån instruktionen redovisar vi ett antal presta tioner som myndigheten bedömer som centrala, det vill säga med krav på redovisning av volym, kostnad och kvalitetsaspekter. Dessa är: samlingskontroll, tillfälliga utställningar, pedagogiska tjänster, publikationer och forskning och utveckling. Av dessa prestationer redovisas Samlingskontroll, Pedagogiska tjänster och Forskning och utveckling samma år som arbetet inom prestationen genomförts. Tillfälliga utställningar och Publikationer drivs i projektform, genom LSHs projektmodell, där verksamheten vanligtvis pågår över flera år. Resultatet redovisas det år utställningen öppnas för publik respektive när en publikation är tryckt och utgiven. I årsredovisningen redovisas myndighetens prestationer enligt krav i förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt mål och återrapporteringskrav i regleringsbrev. För verksamhetens totala intäkter och kostnader hänvisas till resultaträkningen. LSH arbetar i ett antal arbetsprocesser som stödjer ett myndighetsgemensamt arbetssätt. Tydliga rutiner beskriver hur de olika momenten i respektive arbetsprocess ska utföras. LSH arbetar kontinuerligt med att utveckla och förbättra metoder för kvalitetsuppföljning i det interna arbetet genom bland annat utvärdering och uppföljning av projektmodell, processer och rutiner, samt kompetensutveckling. Målet är att samtliga med16 • LSH Årsredovisning 2014 arbetare ska vara väl förtrogna med de inre strukturerna för att på det sättet kunna fokusera på de resultat som ska nås. Resultaten följs upp och mäts internt efter varje fyramånadersperiod. Definition av kvalitet i verksamheten LSH arbetar övergripande med kvalitativa aspekter i verksamheten, alltifrån planering och inköp till färdigt resultat och utvärdering. I årsredovisningen fokuseras på kvalitet i prestationerna, medan arbetet med att uppnå god processkvalitet endast omnämns. Arbetet med processkvaliteten består huvudsakligen i att såväl fastställa, uppdatera som att följa arbetsprocesser. I de prestationer där kvalitet är mätbar redovisas kvalitetsmått ihop med resultatet. Exempelvis i prestationen Samlingskontroll definierar vi kvalitet i hur goda förutsättningarna är för bevarande av förvarade samlingar samt hur väl katalogiserade och tillgängliga de är. Vi redovisar därför andelen samlingsposter i klimatiserade magasin och andelen digitalt tillgängliga samlingsposter med bild. LSH dokumenterar och utvärderar externa projekt och samarbeten. Vi särskiljer andel FoU-samarbeten med universitetsinstitution som kvalitetsmått, i aspekten att forskningsbaserad metod ger substantiell kvalitet i resultatet, så kallad produktkvalitet. LSH producerar utställningar enligt en utarbetad projektmodell, som bland annat innehåller framtagning av förstudie inklusive målgrupp och budget, beställning av utställning med uppsatta mål samt projektplan. I projekten ska så många lärstilar som möjligt tillgodoses, checklistan för tillgänglighet ska uppfyllas och ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv ska integreras. Utställningsprojekten utvärderas och resultatet både av det interna arbetet och av publikens mottagande sammanställs för att ständigt förbättra verksamheten. Under 2013 och åren dessförinnan mätte LSH besök arnas upplevelse av museibesöket genom egna besöks- Utställningen Hatten av! i Hallwylska museet. undersökningar. Under 2014 har LSH istället arbetat med att ta fram fler metoder för att följa kvaliteten i museiverksamheten, då samtliga av LSHs tre museer, tillsammans med åtta andra centrala museer, ingått som pilotinstitutioner för Riksutställningars arbete med besöksundersökningar. Med detta projekt bidrar myndigheten, i samverkan med andra museer och kulturarvsinstitutioner, till att utforma gemensamma metoder för mätning av museibesökarnas upplevda kvalitet och besöksmönster. I denna årsredovisning anges resultat ur undersökningarna, men arbetet har ännu inte lett till att fler kvalitetsmått införts. Resultatet som uppnådda effekter Frågan om vilka effekter våra prestationer ger, vilka avtryck museerna gör i samhället, och hur vi når de kulturpolitiska målen, kan uppfattas rätt obesvarad efter en årsredovisning. För det behövs utvärderingar, vilka utförs bäst av annan part än utföraren. LSH anser dock att redovisat besöksantal är en så kallad närliggande effekt enligt följande resonemang. En utställning eller pedagogisk tjänst med nöjda besökare bör leda till ökat besöksantal. Om media agerar, så ökar sannolikheten ytterligare. En utställning med högt kunskapsinnehåll och nya infallsvinklar är däremot ingen garanti för stora publikflöden. Med hänsyn till detta kan besöksantalet i ökade volymer inte enligt LSH ses som ett skäligt mått på kvalitet. Istället räknar LSH antal besökare som ett mått på hur stort genomslaget är, hur många och vilka grupper vi når, vilket då är att betrakta som en så kallad närliggande effekt. Resultatet i förhållande till uppsatta mål Där en tydlig målsättning funnits kommenteras det inledningsvis vid varje prestation. I planeringen inför verksamhetsåret fastställs klara produktionsmål, volymer, för flertalet prestationer, vilka inte redovisas i årsredovisningen. Resultatet följs däremot i tertialrapporter under året. Mindre avvikelser från de uppsatta produktionsmålen i verksamhetsplanen kommenteras inte om inte avvikelsens påverkan på resultatet är väsentlig. Ett verksamhetsår innehåller alltid viss omprioritering i förhållande till planerad verksamhet, utifrån såväl externa som interna faktorer. LSH Årsredovisning 2014 • 17 Samlingskontroll SAMLINGSKONTROLL 2014 2013 2012 Antal samlingsposter (föremål, bild o bok) 91 485 91 376 91 153 9 833 9 459 9 657 Kostnader, tkr KVALITETSMÅTT Antal samlingsposter förvarade i klimatiserade magasin 29 033 27 270 26 902 Andel samlingsposter förvarade i klimatiserade magasin 32% 30% 30% Andel digitalt tillgängliga samlingsposter sökbara på webb 99% 98% 99% Andel digitalt tillgängliga med bild 39% 34% 31% De tre museisamlingarna innehåller drygt 91 400 samlingsposter, där varje post kan utgöra ett eller flera före mål. Kvalitetsmåtten visar vad LSH ser som god kvalitet i förvaltning av samlingarna. Ett mått är föremålens digitala tillgänglighet för allmänhet, institutioner, forskare och utbildningsväsende. Där ser vi 100% digitalt tillgängliga poster med bild som bästa kvalitet. Nu finns 99% av samlingsposter tillgängliga och 100% kan inte uppnås med anledning av personuppgiftslagen. Av dessa har andelen med bild ökat med 5% till 39%. Årets arbete har givit gott resultat samtidigt som mycket arbete återstår för att uppnå 100%. Ett annat kvalitetsmått är antalet och andelen samlingsposter förvarade i klimatiserade magasin, i princip den enda miljö som kan ge högsta kvalitet utifrån förutsättningar för bevarande. Måttet är därmed komplicerat eftersom det i många fall ställs mot kvaliteten i tillgänglighet i och med att LSH förvaltar två historiska hus där samlingarnas placering i den historiska miljön utgör ett stort kulturhistoriskt värde. Vi vill med kvalitetsmåttet mäta bästa möjliga förutsättningar för de samlingar som inte är utställda, utlånade eller är placerade i sin miljö. Målet är därför inte att 100% av samlingarna ska förvaras i klimatiserade magasin utan att 100% av de samlingar som inte finns tillgängliga på museerna eller visas på andra sätt ska bevaras på bästa möjliga vis. Under ett magasinsprojekt 2009–2012 flyttades ett stort antal föremål, och all förvaring och magasinering av föremål utreddes. Under uppackning av flyttade föremål, vid inventeringar och annan kontroll återfinns samlingsposter som endast är analogt registrerade. Då dessa registreras i databasen ökar antalet samlingsposter i en liten takt, utöver nyförvärv tillkom drygt 80 poster. För- 18 • LSH Årsredovisning 2014 Tusentals föremål fotograferades under året däribland keramik ur den Hallwylska samlingen. värv till samlingarna skedde som tidigare år i ytterst begränsad omfattning med 25 samlingsposter (11). Bland de förvärvade föremålen märks ett vinglas med dekor av svart kors tillverkat till minne av Drottning Lovisas begravning 1871 samt en nattskjorta som tillhört Oscar I. Digitalt tillgängliga samlingar Antalet samlingsposter med bild har ökat med ca 5 000 stycken genom en satsning på nyfotografering och digitalisering av analoga bilder. Under året levererade LSH den första av flera leveranser till Europeana, för internationell spridning och åtkomst, vilken bestod av information om ca 5 000 samlingsposter med bild främst från den Hallwylska samlingen. Det skedde inom EUprojektet AthenaPlus där LSH deltar tillsammans med Nationalmuseum och Digisam. Projektet syftar till att tillsammans med andra aktörer öka kvaliteten på informationen i Europeana, där en ny applikation för digitala utställningar, MOVIO, också utvärderats. Syftet med delprojektet har varit att tillsammans med andra europeiska museiinstitutioner utveckla visualisering av information från Europeana. Antalet digitalt tillgängliga samlingsposter har ökat med 1% till 99% (98%) efter att vi beslutat att även visa de föremål i samlingarna som finns deponerade eller långtidsutlånade till andra. Drygt 392 000 sidvisningar gjordes, via LSHs webb, av funktionen Sök i samlingarna. Antalet samlingsposter med bild har ökat markant från 31 100 till 35 788. Årets mål med 40 000 samlingsposter med bild nåddes inte, främst på grund av att digitali seringen av analoga bilder som görs i samarbete med extern part inte kunnat ske i planerad takt. Samtliga nya bilder av föremål katalogiseras i samlingsdatabasen och publiceras högupplöst i LSHs Sök i samlingarna och i Ksamsök för fri nedladdning och vidareanvändning. LSH har nu beslutat en ny digital strategi med fastslagen takt för ett ökat antal bilder. Kontrollera och vårda Kontrollera och vårda Antal förvärvade samlingsposter Antal gallrade samlingsposter Antal kontrollerade samlingsposter 2013 2012 25 11 1 Förvara 0 0 0 Antal samlingsposter förvarade i magasin 12 232 15 319 13 131 2 616 2 376 Andel kontrollerade samlingsposter av totalt antal Förvara 2014 varav vårdade el. konditionsbedömda 3 453 varav konserverade egna samlingarna. Bearbetningar har utförts, de äldre hallwylska kataloguppgifterna om den östasiatiska samlingen har reviderats med extern internationell forskarhjälp. Av den samlingens totalt 694 poster har nu merparten fotograferats, granskats och uppgifter förts till databasen. 73 114 29 13% 17% 14% För att säkerställa förbättringar på lång sikt av samlingarnas bevarande planeras arbetet med hjälp av lång siktiga vårdplaner, vilka uppdaterades och nu sträcker sig till 2025. Exempelvis har silver- och instrumentkamrarna, Brahe- och Wrangelvåningarna på Skoklosters slott liksom tavelgalleriet, gästrums- och paradvåningen i Hallwylska museet rengjorts och föremålen där vårdats enligt planerna. Föremål har konditionsbedömts i samband med inplacering av föremål i magasinen samt vid utlån av föremål och tillfälliga utställningar. All dokumentation av arbetet med kontroll och vård registreras i samlingsdatabasen, därur kommer statistiken. Arbete med förebyggande vård görs för att långsiktigt minska behovet av bevarandeinsatser. Uppsättning av transparenta ljusskyddsgardiner på Skoklosters slott har fortsatt. Dessa skyddar inredning och inventarier mot både skadlig IRoch UV-strålning. Föremål konserverades främst inför utställningar och utlån, däribland målningen Bibliotekarien i samband med utlån till en utställning som turnerat i Japan. En omfattande förstudie för långsiktig vård av Skoklosters slotts målerisamling har tagits fram. Inventeringar utfördes planenligt och 8 609 samlings poster inventerades. Därutöver har som rutinmässig extrakontroll genomförts stickprovsinventeringar av ett slumpmässigt urval föremål ur samlingarna. Antal samlingsposter med förbättrad förvaringsmiljö 2014 2013 2012 37 969 35 271 35 117 1 763 366 124 I arbetet med förbättrad förvaring har inplacering efter tidigare omflyttningar inom och mellan magasin skett. Föremål har flyttats mellan de tre magsinen för bästa förvaring och klimat. Knappt 3 500 föremål har fått ny permanent placering i magasinen och inredning för ändamålet har anskaffats. Därtill har dräktsamlingen från Hallwylska museet flyttats till magasin, packats upp, fotograferats, konditionsbedömts och fått ny permanent placering. Materialet i Hallwylska museets ämbets arkiv samt samlingar som ritningar, fotoalbum med flera arkivalier, drygt 1 760 föremålsposter, har flyttats från lokalerna på Hamngatan till magasin i Tumba. Före målen som tidigare förvarades i museets källare och andra icke publika ytor, har därmed fått förbättrade bevarandeförhållanden. Arcimboldo-målningen Bibliotekarien konserverades och processen dokumenterades i film och foto. Samlingskatalogisera Samlingskatalogisera Antal nyregistrerade samlingsposter Antal bearbetade samlingsposter Andel bearbetade samlingsposter Antal katalogiserade samlingsposter 2014 2013 2012 108 229 197 20 956 44 237 27 197 23% 48% 30% 84 156 120 Samlingsposter bearbetades främst i samband utställningsprojekt, men också vid genomgång av specifika samlingar. Bearbetning skedde i en lägre omfattning, 23%, än 2013 års 48%. En av förklaringarna är att årets tillfälliga utställningar haft ett lägre antal föremål ur de LSH Årsredovisning 2014 • 19 Två av årets utställningar visade smycken från olika historiska perioder. Tillfälliga utställningar ÅRETS UTSTÄLLNINGAR 2014 2013 2012 Antal öppnade utställningar 11 12 9 Antal nedtagna utställningar 9 10 8 Kostnader, tkr 10 360 10 408 8 915 Intäkter av bidrag, tkr 2 729 2 214 3 019 Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets livslängd samt nedtagningskostnader under 2014. Intäkter avser bidrag som mottagits för att finansiera årets utställningar. Myndigheten har inte angivit något kvalitetsmått för prestationen Tillfälliga utställningar. Effekterna av denna prestation utvärderas bäst av annan part än av oss utförare. Så kallade närliggande effekter kan ses, som ökat besöksantal, nöjda besökare och genomslag i media och sociala medier. Dessa volymer ser vi inte som mått på kvalitet, utan som närliggande effekter. En utställning med nya perspektiv, god tillgänglighet och välgrundat kunskapsinnehåll kan ge få besökare och litet genom20 • LSH Årsredovisning 2014 slag i media, men ses av LSH ändå inte som en mindre kvalitativ utställning. Inför 2014 planerades åtta utställningar för produktion, varav en digital, vilket uppfylldes. Därutöver gjordes ytterligare tre produktioner. Sammantaget producerades ett utbud med mångfald för olika, nya och bredare målgrupper. En extra satsning gjordes på utställningar för barn och unga, vilket gav resultat då andelen besökare under 19 år steg till 29% (25%). Besöksantalet till utställningarna ökade något till knappt 220 000, vilket är högre än de två föregående åren. Flertalet produktioner gjordes i samarbete med andra och med ett stort antal externa samarbetspartners. Inga utställningar lånades in. Under året utfördes arbete för att regionala samarbetspartners skulle kunna överta hela, eller delar av, utställningar, vilket inte gav något resultat under året. I såväl val av utställningar som i produktionerna ingår perspektiv på mångfald, jämställdhet och tillgänglighet, det sistnämnda tidigare redovisat under rubriken Tillgänglighet. När utställningar produceras anlitas externa formgivare, konstnärer och andra kompetenser som kompletterar LSH. Så ökas vår mångfald och blir en del i arbetet för ökad jämställdhet. Formgivarna var män och kvinnor, och hade både inhemsk och utländsk bakgrund, vilket kan ses som en del i vårt mångfaldsarbete. Likaså väljs samarbetspartners för att producera utställningar utifrån fler perspektiv. Genom att direkt anknyta till populärkulturella företeelser kunde vi verka för ökad mångfald bland besökarna. Media Media Antal artiklar i media* 2014 2013 2012 1 301 876 389 28 33 42 Antal inslag i radio och tv *I tjänsten för bevakning av antalet artiklar i media ingår fr o m underrepresenterade gruppen män, liksom i ett ökat antal unga besökare. Även Skräck och skrock – det ockulta sekelskiftet 1900 i Hallwylska museet riktade sig till ungdomar. Ämnet är ständigt aktuellt inom populärkultur, i film och litteratur. Utställningen belyste tiden kring år 1900 som präglades starkt av ockultism med intresse för vampyrer, varulvar och spiritism. Det var första gången museet gjorde en stor utställningsproduktion med barn och unga från 9 år som målgrupp, och under perioden ökade andelen under 19 år med drygt 200% jämfört med 2013. I ambitionen att nå större mångfald bland besökarna gjordes ett samarbete med Berättarministeriet runt barngrupper från socioekonomiskt svaga områden. I utställningsproduktionen Spöket Laban i slottet Gomorronsol i Livrustkammaren var målgruppen barn i förskoleåldern. 2013 digitalt publicerade artiklar. Antalet publicerade artiklar i media har återigen ökat, nu med 48% i jämförelse med 2013. Med det ändrade medielandskapet följer nya arbetssätt och metoder för att nå ut och få önskad spridning av verksamheten. Genom mer uppsökande och mer anpassat innehåll till utvalda medier, journalister, bloggare med flera skapar LSH förutsättningar som bidrar till fler artiklar. Den posi tiva ökningen beror främst på ett ökat antal pressmeddelanden som fått god spridning med hjälp av den digitala PR-plattformen Mynewsdesk samt aktivitet genom sociala medier. Intressant att notera är att utställningen Hatten av! på Hallwylska museet omnämndes i flera internationella modemagasin världen över och därmed fick större genomslag utanför Sverige än inom landet. Antal et inslag i radio och tv minskade dock något. Historiska föremål från 1500-talet blandades med dräkter och rustningar från filmerna om Elizabeth I och tv-serien Game of Thrones i utställningen Maktspel. Öppnade utställningar i museerna entréer till museerna Antal entréer 2014 219 558 2013 2012 212 887 215 857 antal barn & unga <19år 64 656 53 301 53 824 andel barn & unga <19år 29% 25 % 25 % 10 238 9 910 9 652 Intäkter av entré, tkr Tre utställningar gjordes för den yngre publiken och resulterade i många fler besökare under 19 år. Därtill gjordes produktioner som vände sig till familjer. I Liv rustkammaren togs nya grepp i en stor utställning som syftade till att främja ökad mångfald, genom att låta fakta, fiktion och fantasy samverka i Maktspel – ett kostymdrama i Livrustkammaren. Historiska föremål från 1500-talet blandades med filmkostymer från Elizabeth filmerna samt dräkter och rustningar från tv-serie succén Game of Thrones. Erik XIV av Sverige, Elizabeth I av England och Joffrey Baratheon, kung över fantasyriket Westeros, var utställningens tre huvudpersoner. Syftet var att låta den yngre målgruppen uppleva mötet och samspelet mellan dagens populärkultur och historien, vilket gav mätbara resultat i en ökning av den tidigare LSH Årsredovisning 2014 • 21 Affischbild till utställningen om Vertumnus av konstnären Giuseppe Arcimboldooch om hur tavlan kom till Sverigefrån Prag. Dessa fick möta en för dem känd sagofigur i slottsmiljön, där även föremål ur samlingarna ingick. Med målsättningen att vara läsfrämjande och stötta vuxnas läsande för barn gjordes en lek- och läsmiljö. Produktionen ar betade genusmedvetet utifrån jämställdhetsmålen i förskolans läroplan. Det lilla rädda Spöket Laban och hans tuffa lillasyster Labolina kunde på ett lekfullt sätt lyfta viktiga genusfrågor. Under utställningsperioden ökade gruppen besökare under 19 år med 22%. På Skoklosters slott gjordes en stor utställningsproduk tion Vertumnus – årstidernas gud på Skoklosters slott, där temat utgick från slottets mest kända målning. Konstverkets motiv årstidernas gud, också ett porträtt av Rudolf II, är uppbyggt av frukt, grönsaker och blommor. Utställningen berättade historien om konstnären GiuseppeArcimboldo och om hur tavlan kom till Sverige från Prags skattkammare på 1600-talet. Som en tillgänglighetssatsning gjordes också filmer som skildrade historien, liksom hur konstverk konserverades. Vertumnusmotivet fascinerar även i vår tid och inspirerar samtida konstnärer, därför visades Philip Haas skulpturala växtfigurer. Konstnären Emma Karp Lundström gestaltade högsommaren som en stor gräskrona svävande över gården och med en tavla utförd av äpplen. Årstiderna var också temat för blomsterkreatören Gunnar Kajs installationer runt om i slottet. I Hallwylska museet har samlandet och dess meka nismervarit ett återkommande tema och samtidigt etablerat museet som en betydande scen för dräkthistor 22 • LSH Årsredovisning 2014 iska utställningar med kontinuerlig kontakt med såväl Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, som andra aktörer inom fältet. I utställningarna Hatten av! och Ur smyckesamlarens skrin visades två privatsamlingar innehållande accessoarer – hattar, handskar, scarfs, smycken – som exempel på föremål för en samlares passion. Utställningen Det glittrar, om kungliga smycken från Gustav Vasa till vår egen tid, öppnades i Livrustkammaren. Föremål främst ur myndighetens samling exponerades och samtidigt gjordes de digitalt tillgängliga. Den utställningen, liksom installationen Chimär, Marina Aittalats svävande textila konstverk inspirerat av en kunglig brudklänning, var ett sätt att bredda årets målgrupper och gjordes för en mer vuxen publik. I anslutning till designveckan visades i ett samarbete mellan Hallwylska museet och Berns Salonger installationen Reflexions av Margot Barolo och Ulrika Mårtensson, där nutida design och deras fascination för äldre tiders hantverk var i fokus. Syftet med Reflexions var att intressera en yngre publik och fler män, men också att lyfta fram palatset som ett genomdesignat allkonstverk. Ett samarbete med den australienska konstfotografen Alexia Sinclair resulterade i fotoutställningen A Frozen Tale på Skoklosters slott. Berättelsen är fotograferad i slottsmiljön och anspelar på den svenska stormaktstiden och slottets byggherre Carl Gustav Wrangel. En webbutställning lanserades. I Skogen bakom palat set berättas om Hallwylska museets bakgrund med historiens början i hur Wilhelmina von Hallwyls far invandrade till Sverige från Stralsund. Efter att ha byggt upp en affärsverksamhet baserad på trä och järn grundlades en enorm förmögenhet som senare skulle ärvas av det enda barnet Wilhelmina. Det är en historia om en intensiv fas i den svenska industrialismens framväxt, om affärssinne och ärvda pengar men också om klasskillnader och arbetarprotester. Utställningen tillgängliggör den Hallwylska samlingens rika bildmaterial från företagets verksamhet i Hälsingland. En bagge i utställningen Ur smyckesamlarens skrin. Barn från Järva och Södertälje besökte utställningen Skräck och skrock för att sedan skriva egna spökhistorier i Hallwylska museets samarbete med Berättarministeriet. Pedagogiska tjänster PEDAGOGISKA TJÄNSTER 2014 2013 2012 Antal genomförda tjänster 8 533 6 124 5 808 Antal besökare i ped. aktiviteter 139 489 antal barn o unga <19 år andel barn o unga <19 år Antal webbesökare (unika)* Kostnader, tkr Intäkter av visningar m fl, tkr 58 551 42% 302 865 125 099 114 076 43 432 40 913 35% 36% 262 709 255 271 16 563 16 928 15 786 1 990 2 197 2 808 * I statistiken ingår inte besök till Sök i samlingarna och till Öppet bildarkiv på LSHs webb eller besök på andra webbsidor där digitala tjänster finns. Utifrån myndighetens vision och strategi har den peda gogiska utvecklingen fortsatt, nu med extra fokus på barn och unga. Större mångfald och öppenhet ska prägla utbudet av pedagogiska tjänster, där museerna är mötesplatser för livslångt lärande både vad gäller formellt lärande för personer inom utbildnings väsendet som informellt lärande. Antalet pedagogiska tjänster har ökat årligen sedan 2011, deltagarantalet har också stigit årligen, nu till nästan 140 000 personer. Målgruppen barn och unga under 19 år ökade stort och utgjorde 42% (35%) av deltagarna i pedagogiska aktiviteter. Antalet skolgrupper ökade kraftigt, till 1 770 (1 249), i linje med myndighetens barn- och ungdomsstrategi som också säger att skolan ska mötas utifrån skolans behov och läroplaner. Antalet unika webbesökare ökadetill över 302 000, likaså steg antalet följare i socialamedier. 2014 kan ses som ett mycket framgångsrikt år för prestationen pedagogiska tjänster. Dessutom upprätthålls en genomgående mycket god kvalitet, vilket avspeglas i publikundersökningarnas höga grad av nöjdhet. Många samarbetspartners vill delta i verksam heten, då samverkan sker med extern part ingår fler som bedömerkvaliteten. Utvecklingsarbete med allt fler digitala pedagogiska tjänster har fortsatt, där arbetet uppmärksammades genom tilldelningen av första pris i kategorin Open vid American Alliance of Museums (AAM) prisgala MUSE Awards 2014. AAM är USAs stora branschorganisation för museer, med 21 000 medlemsmuseer. Priset uppmärksammar tillgängliggörandet av samlingarna genom det digitala bildarkivet under öppna licenser, med över 45 000 bilder som finns nedladdningsbara för fri användning. Det är en del i strävan att fritt dela den kunskap och det material vi producerar för att öka användningen, vilket fått internationell massmedial uppmärksamhet. LSH Årsredovisning 2014 • 23 Flera läsfrämjande aktiviteter gjordes i utställningen Spöket Laban i slottet Gomorronsol. Webb, digitala produktioner och sociala medier Antalet unika webbesökare ökade med 15% från 2013. Statistiken visar ett kraftigt ökande antal webbesökare som använder sin mobil eller läsplatta för att söka information och kunskap. Nu har webbplatserna fått, som tidigare nämnts, en så kallad responsiv webbdesign för ökad tillgänglighet och läsbarhet i mobila enheter. Bero ende på om en besökare använder dator, mobiltelefon eller läsplatta anpassar sig webbplatsen automatiskt för en så komplett och rik upplevelse som möjligt. När varon i sociala medier bidrar till ökad tillgänglighet och kunskapsspridning, vilket engagerar och intresserar våra följare. Ytterligare satsningar gjordes på närvaro på Instagram. Ett exempel är kampanjen #skräckselfie som gjordes i samarbete med Berättarministeriet, som leder till ökad spridning och interaktion där besökarna delar sina upplevelser av museet i egna kanaler. Satsning gjordes på rörlig bild till webben, till exempel producerades ett antal filmer och filmklipp. Antalet följare av verksamheten i sociala medier ökade med 63%. Att tillgängligöra bilder tillsammans med information om det historiska sammanhanget ger material som kan användas fritt, en satsning i linje med LSHs vision om att vara en del i samhällets kunskapsutveckling. Efter 2013 års tillgängliggörande av drygt 20 000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons har nu ytterligare drygt 6 000 nya bilder publicerats, främst nyfotograferade bilder av föremålssamlingen samt digitaliserade glasnegativ. Bilderna har visats 3,2 miljoner gånger under ett år. Flera hundra bilder har använts i artiklar på Wikipedia och i 24 • LSH Årsredovisning 2014 andra Wikimediatjänster och antalet visningar ökar för varje månad. Det är ett tydligt kvitto på att Wikimedia Commons är en bra kanal för att nå ut till så många användare som möjligt. LSH förmedlar och diskuterar historia på Wikipedia, ett samarbete som också inkluderar de centrala museerna. Till LSHs utställningsteman produceras material på Wikipedia. Tillsammans med Vasamuseet arrangerades en skrivarstuga om stormaktstiden, då vi bidrog till Wikipedias kunskapsbank med flera nya artiklar och en mängd bilder. Utvecklingen för att förmedla kunskap i digitala forum fortsatte och flera digitala fördjupningar producerades. De gör exempelvis enskilda föremål tillgängliga på ovanligt närgånget sätt och ger mycket information om föremålet och dess historiska kontext. Ett exempel handlar om Erik XIVs rustning, Skoklosters slotts daguerreotyp föreställande Magnus Brahe från 1844 har lyfts fram, och i fördjupningen får användarna ta del av både Brahes och daguerreotypins historia. Att berätta om bevarandearbetet med samlingar görs för att publiken ska få insyn i processer som vanligtvis sker internt. Konserveringen av ett av de mer kända konstverken på Skoklosters slott dokumenterades såväl på film som i fotografi. En digital fördjupning ger möjlighet att i detalj studera de olika stadierna av konser veringen. Ytterligare en film gjordes, med berättelsen om Skoklosters slotts allra mest kända målning Vertumnus av Arcimboldo. En zoomningsbar mycket högupplöst bild togs av verket och publicerades med kontext på bland annat webben och Wikimedia. En fördjupning gjordes om smycken med zoomningsbara bilder, där man kan studera de små juvelerna i detalj. Google Art Project är ett internationellt konstprojekt i samarbete med museer världen över med ”highlights”. I ett fortsatt samarbete har nu Google fotograferat museernas interiörer, nämnt under rubriken Tillgänglighet. De ger möjlighet för digitala besökare, både regionalt och internationellt, att studera miljöerna. Därtill har Google Art utökats med mycket högupplösta bilder av vissa föremål i samlingarna där man kan zooma in i detaljer. Barn och ungdom BARN och UNGDOM 2014 2013 2012 Antal barnaktiviteter 2 520 1 074 1 192 Antal barn i barnaktiviteter 16 644 Antal barn med audioguide 2 496 2 816 2 752 471 539 617 4 4 4 Antal medlemmar i Riddarklubben Riddarklubbens tidning, utgivet antal 15 097 16 364 Barn och ungdom har prioriterats under året med ett ökat antal barnaktiviteter som gav ökat antal deltagare. Ett programutbud genomfördes liksom kontinuerligt återkommande aktiviteter som visningar och pedago giska program. Livrustkammarens arbete med målgrupp en gav goda resultat, då andelen besökare under 19 år ökade från 34% till 37%. Hallwylska museet hade den största ökningen jämfört med 2013, antalet barn ökade med 142%. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv ingår även för de unga besökarna. I samband med internationella kvinnodagen var temat drottning Kristina, en specialaktivitet för unga i Livrustkammaren. Höstlovets läsfrämjande aktiviteter erbjöd både pyssel och filmvisning på Spöket Laban-tema. Visningar för de större barnen gjordes med spöktema – något som också utvecklades till ett nytt pedagogiskt program. Även Hallwylska museet bedrev läsfrämjande barnaktiviteter för de yngsta besökarna, utifrån två barnböcker med kultur historiskt innehåll om museet. Under jullovet gjordes dramavisningen Stjärnmysteriet för barn från 7 år, till höstlovet producerades den nya dramavisningen Huset Hellwyls gåta, som belyser de föreställningar om övernaturliga fenomen som var rådande vid sekelskiftet 1900. Livrustkammarens barnpedagogiska program, barnkalas, blir allt mer populära och var i princip fullbokade. Kalasen är en ingång till museet för de små barnen, de flesta mellan fyra och sju år. Riddarklubben fortsatte att locka barn även om medlemsantalet sjönk. Aktiviteterna för såväl medlemmar som andra var dock fortsatt väl besökta, både i museet och i olika delar av landet. Kungälv, Nyköping och Ekenäs var några av platserna som besöktes, vilket gör klubben till en viktig del i den regionala spridningen av verksamhet för barn och unga. Skoklosters slotts barnverkstad hade olika teman och ett nytt utvecklades. Målningen Vertumnus var utgångspunkten för skapandet av porträtt i kollageteknik. I Hallwylska museet introducerades skapande verkstäder på temat hantverk, där barn kreerade allt från hattar till broderier. Skoklosters slotts samarbeten med andra aktörer runt pedagogik har fortsatt. Med Åbergs museum gjordes en fyra dagars teckningskurs. Tornerspel arrangerades i parken i samarbete med Nordic Knights och lockade en stor mängd besökare. I ett av slottets tornrum visades barnteater i samarbete med Panikteatern. Pedagogik för skolan SKOLA 2014 2013 2012 Antal skolgrupper 1 770 1 249 1 059 Antal barn i skolgrupper 38 940* Antal lärare som deltagit i lärarträffar Kvalitetsmått andel lärare som är nöjda eller mycket nöjda med skolbesöket** 544 99% 24 980 21 180 517 100% 530 99% *Skolgruppernas storlek uppskattas fr o m 2014 till 22 barn per grupp efter en genomgång av utfallet, medan 2012 och 2013 beräknas ha 20 barn per grupp. **Andel lärare som är nöjda avser enbart Livrustkammaren, som genomför enkäter löpande. Antalet skolgrupper ökade mycket, till 1 770 stycken (1 249). Sju nya pedagogiska program och utbildnings material togs fram, totalt erbjöds 86 olika program kopplade till skolans läroplaner. Flera program har normkritik, historiebruk, genus- och queerperspektiv liksom andra nya perspektiv på det förflutna. Genom att lyfta fram hur historia skapas och har skapats kan en större medvetenhet kring historien och dess maktrelationer ges. För den största ökningen med över 30% stod Livrustkammaren. Hela 1 458 skolklasser kom till museet, där lärarenkäten visar att de bedömer att verksamheten har högsta kvali tet. Det ökade antalet skolgrupper kan förklaras främst med att fokus på unga i utställningarna även bidragit till ökat intresse för skolbesök. I samband med utställningen om Spöket Laban utarbetades också en specialvisning för förskoleklasser. Det tidigare utvecklade skolprogrammet Att använda det förflutna genomfördes nu kopplat till den tillfälliga utställningen Maktspel, som tog upp teman som fakta, fiktion och fantasy och de ibland flyt ande gränserna dem emellan. Hallwylska museet, som nästan dubblerat antalet skolgrupper, tog också fram program i anslutning till en utställning med barn och unga som målgrupp, exempelvis en dramavisning där skolorna som deltog arbetade vidare med sina berättelser i en workshop. Vidare har skolorna kunnat välja andra pedagogiska program på temat det ockulta sekelskiftet som Tro eller vetande? Vetenskap eller vidskepelse? Två Skapande skola-projekt bedrevs av Skoklosters slott, ett med Futurum och ett med Slottsskolans femte klassare. I Hallwylska museet bedrevs ett Skapande skola projekt om plats och identitet med en skolklass ur års kurs 2 i Huddinge. Andra samarbeten har gjorts runt pedagogiska aktiviteter kopplade till skolan. Hallwylska museet hade tillsammans med Berättarministeriet det gemensamma målet att utveckla handledning för lärare samt uppmuntra och utveckla elevernas läs- och skrivförmåga. Det handlar om att stärka barnens lust att med det skrivna ordets kraft upptäcka och skapa nya världar, att använda historia och kultur som verktyg. Samarbetsprojektet utmynnade i lovverksamhet som genomfördes i museet samt i skrivarverkstäder i Södertälje och Järva. Skoklosters slott samarbetade med Håbo Marknads AB och kommunens femteklassare. Då genomfördes årets Uppfinnar-Olle, ett projekt för att stimulera elevernas kreativa förmåga. 1600-talets uppfinningar studerades och eleverna presenterade sina egna. Pedagogik för vuxna VUXNA 2014 2013 2012 Antal visningar 3 910 3 412 3 395 58 650 51 173 50 925 5 663 6 514 6 293 308 373 146 16 081 23 463 15 415 97% 89% 97% Antal vuxna i visningar Antal vuxna med audioguide Antal genomförda program Antal vuxna i program KVALITETSMÅTT mycket bra eller bra, visning* *Uppgifterna hämtas från Riksutställningars pilotstudie Kvalitativa publikundersökningar 2014. Det totala antalet vuxna som deltagit i någon pedagogisk aktivitet uppgår till 80 394, vilket är något lägre än LSH Årsredovisning 2014 • 25 föregående år (81 150). Antalet visningar har ökat liksom deltagarna, dessutom har kvaliteten på visningarna åter stigit till 97%, betydligt högre än 2013 och i samma höga nivå som 2012. Museerna hade ett regelbundet utbud med visningar såväl dagtid, kvällstid som under helger. Programmen för vuxna, där fokus varit på en ökad mångfald, var något färre än under 2013 men betydligt fler än 2012. Genom olika samarbetspartners har mångfalden kunnat ökas, strävan med större mångfacettering är att nå nya besökare. Livrustkammarens program innehöll författarkvällar, föredrag och debatter, ofta i samarbete med andra som exempelvis bokförlag och forskare. Temalördagar anordnades kopplade till de tillfälliga utställningarna, även de i samarbete med andra. På Alla hjärtans dag ordnades tillsammans med 1,6- och 2,6-miljonersklubbarna ett arrangemang med betoning på kvinnors hälsa kopplat till drottningen Maria Eleonora, ett sätt att arbeta med viktiga frågor ur ett jämställdhetsperspektiv. Sciencefictionbokhandeln och dansgruppen Pied en l’air var två parter som museet arbetade med vid flera tillfällen. Kopplat till en utställning erbjöds regelbundet en teatermonolog med Eva Mattson om 1500-talsdrottningen Katarina Jagellonica. Även här arbetade museet för en mer jämställd historieskrivning, genom att lyfta fram en drottning som många gånger hamnat i skuggan av sin man. En monolog i utställningen Maktspel framfördes också, av Konstfackseleven Sofie Ryckovski, vid ett par tillfällen. I samarbete med Alzheimerfonden har 26 • LSH Årsredovisning 2014 Att fotografera sig i järntronen hämtad ur tv-serien Games of Thrones blev populärt och bilderna spreds i sociala medier. Foto: Emma Reimfelt För en mer jämställd historieskrivning lyftes drottningar fram, en monolog om Katarina Jagellonica framfördes av Eva Mattson. fleravisningar erbjudits för dementa inom det nationella projektetMöten med minnen. I samarbete med den akademiska världen och flera institutioner från Stockholms universitet arrangerades ett minisymposium med tema Kristina av Sverige och Elisabet I av England. Frågan om kvinnliga monarkers möjlighet till makt diskuterades, i linje med vår vilja att problematisera det förflutna ur ett genusperspektiv. På Skoklosters slott hämtades inspiration till program ur utställningen om Vertumnus. En kurs i oljemåleri drevs i samarbete med Medborgarskolan, då deltagarna målade i konstnären Arcimboldos anda. För att understryka Vertumnus-temat genomfördes ett antal årstidsrela terade aktiviteter. En programaktivitet tillägnades temat hästen. I parken genomfördes riduppvisningar och i slottet gjordes visningar på temat ridkonst. En temahelg arrangeradesom Housekeeping, om att ta hand om ett historiskt hus. Besökaren fick då möta konservatorer som visade hur kulturhistoriska miljöer vårdas. Hallwylska museet har i ett salongskoncept – föredrag kombinerat med förtäring, diskussion och reflektion – genomfört ett antal arrangemang med olika teman. Såväl musik som internationella samlarhem var ämnen. Programverksamheten har belyst skilda kulturhistoriska perspektiv som allt från hållbarhetsperspektiv med fokus på råvaror, mathållning och matlagning till sekelskiftets skräckfiktion med fiktiva karaktärer som till exempel vampyren ur ett makt- och genusperspektiv. Flera programpunkter har riktat sig till både vuxna och barn som exempelvis dramavisningen Jul i palatset samt workshop för hattskapande och museets hattparad. Publikationer PUBLIKATIONER 2014 2013 2012 Antal egna publikationer 0 2 4 Kostnader, tkr 0 1 936 1 941 0 355 402 0 915 840 varav tryckning Bidrag, tkr Kostnader och intäkter avser ackumulerat utfall över projektets livslängd och redovisas när en publikation är tryckt och utgiven. In täkter avser bidrag som mottagits för att finansiera produktionen. Under 2014 utgavs inga egna publikationer, att jämföra med två stycken föregående år. Anledningen är att utgivningen planerades om med hänsyn till regeringens avsikt att införa fri entré våren 2015. Vi sköt fram utgivningen av en planerad publikation för att istället prioritera museivägledningar, eftersom det var troligt att reformen skulle ge fler och nya besökare. Däremot medverkade LSH i andras publikationer, akademiska, populär vetenskapliga och journalistiska. Publikationerna bidrar till att nå skilda målgrupper och att delta i den kulturella samhällsdebatten. Ett mångårigt samarbete för att främja publikationsarbete relaterat till LSHs samlingsområde avslutades med utgivningen av Silvergåvor från Sveriges regenter till Rysslands tsarer under 1600-talet, av redaktörerna Susann Silfverstolpe, Angella Kudriavtseva och Irina Zagorodniaja. Ytterligare ett samarbete att nämna är boken De dolda skatterna: Museernas maga sin en väl bevarad hemlighet. I boken lyfts föremål från flera museer fram. Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet är väl representerade med en udda samling föremål. Ett annat samarbete berör Wilhelmina och Walther von Hallwyls tid på Erikslunds gård i Sörmland och resulterade i boken Ur minnenas värld. Berättelser från Västerljung & Lästringe av Eric Carlsson. Medverkan i externa publikationer Medverkan i andras publikationer styrs av efterfråganoch minskade i jämförelse med 2013 men är i nivå med 2012. Artikelförfattande efterfrågas främst vad gällerkunskap om kulturhistoria, historiska händelser, bevarandefrågor, digitalt tillgängliggörande, metodutveckling samt fördjupande artiklar om samlingar och samlande. Bland årets exempel kan nämnas att ett pågående forskningsprojekt om textila konserveringsmetoder genererat ytterligare resultat i en artikel med nya rön, vilket fått genomslag inom området. Vidare har flera artiklar om Erik XIVs paradsköld materiell kultur fått genomslag i internationella vetenskapligt granskade antologier och tidskrifter. Till exempel analyseras klädsel och dräkt både i en artikel om kungligt mode och i en artikel om föreställningar om nordiskhet utanför Sverige. I ett par artiklar i antologin Genusförbart delar vi med oss av vår kunskap kring hur museer kan arbeta med genusperspektiv för ökad jämställdhet och mångfald. Blom Allalouf, Anna 2014. Mina möten med minnen. http://www.alzheimerfonden.se/motenmedminnen/2014 Gradén, Lizette 2014. The Color of Time. Ballard From Dusk to Dawn. Nordic Heritage Museum Annual Magazine. Gradén, Lizette 2014. FashioNordic. Folk Costume as Performanceof Genealogy and Place. Journal of Folklore Research. Indiana University Press. Grundberg, Malin 2014. Sex punkter för genusmedveten utställningsproduktion. I Genusförbart. Inspiration, erfarenheter och metoder för mångfald i museiarbetet. Red Katherine Hauptman och Kerstin O Näversköld. Lund: Nordic Academic Press Grundberg, Malin 2014. Kort om genus. I Genusförbart. Inspira tion, erfarenheter och metoder för mångfald i museiarbetet. Red Katherine Hauptman och Kerstin O Näversköld. Lund: Nordic Academic Press Rangström, Lena 2014. Certamen equestre. Charles XIs Carousel of 1672. I Die Inszenierung der heroischen Monarchie. Red Martin Wrede. München: Oldenburg Verlag. Rangström, Lena 2014. Swedish Lions of Fashion in Spanish Costume. I Spanish Fashion at the Courts of Early Modern Europe. Vol II. Red José Luis Colomer & Amalia Descalzo. Centro de Estudios Europa Hispánica. Rangström, Lena 2014. Los árbitros de la moda sueca vestidos a la española. I Vestir a la Española en las cortes Europas. Vol II. Red José Luis Colomer & Amalia Descalzo. Centro de Estudios Europa Hispánica. Vilaplana, Francisco; Nilsson, Johanna; V P Sommer, Dorte; Karlsson, Sigbritt 2014. Analytical markers for silk degradation: comparing historic silk and silk artificially aged in different environments. Springer. http://link.springer.com/article/10.1007/ s00216-014-8361-z/fulltext.html/2014-01-20 LSH Årsredovisning 2014 • 27 Forskning och utveckling FORSKNING OCH UTVECKLING 2014 2013 2012 17 23 25 Antal genomförda symposier 3 och forskningsseminarier 3 0 Antal pågående samarbeten för forskning och kunskapsuppbyggnad Antal föredrag i externa sammanhang 46 41 43 Antal handledda praktikanter fr universitet och högskola 19 9 11 1 149 1 263 1 131 53% 39% 36% Kostnader, tkr Kvalitetsmått andel FoU-samarbeten med vetenskaplig institution Myndigheten har genom en medveten ökad delaktighet i projekt för forskning och kunskapsuppbyggnad både vidgat och fördjupat kontakter med andra institution er, nationellt och internationellt. Tre av dessa projekt är finansierade med EU-medel. Arbetet med forskning och utveckling är långsiktigt. Med nya perspektiv på de samlingar och miljöer som myndigheten förvaltar kan redan etablerade berättelser omprövas och nyanseras. Ett mått på kvaliteten i forsknings- och utvecklingsarbetet är andelen samarbeten som bedrivs med vetenskaplig metod. Mätt som andel samarbeten med universitet eller högskola har siffran ökat till 53% (39%). Då forskning byggs långsiktigt och kräver omfattande ansökningar om finansiering har även samarbeten förberetts inför kommande år. Under året har arbetet inletts för att integrera forskningsarbetet djupare i verksamheten, och forskarkompetens har tillförts samlingsenheten. Forskningssamarbeten – exempel Forskning och utvecklingsverksamhet spänner över flera år och genererar delresultat. Projektet Spara och Bevara – energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggna der studerar inomhusklimatet i Skoklosters slott och bedrivs sedan några år tillsammans med Statens fastighetsverk, Uppsala universitet-Campus Gotland, Linköpings universitet-Campus Norrköping. Projektet ingår som en del i Energimyndighetens forsknings- och utvecklingsprogram, som i sin tur är en del av EUs paraplyprojekt Cli mate for Culture. Utgångspunkten är de globala klimatförändringarnas potentiella inverkan på äldre byggnader i Europa. Under året höll programrådet, där myndigheten finns representerad, fyra möten och en workshop. Rådet ser behovet av att höja kompetensen också hos musei28 • LSH Årsredovisning 2014 anställd personal om klimatpåverkan hos kulturhistoriska byggnader, och särskilt behovet att öka kunskaperna om indikatorerna för mätning av klimataktiviteter inomhus. Tre metoder har testats och på Skoklosters slott har klimatmätningar gjorts i olika rum. Resultat som publicerats av Uppsala universitet innefattar rekommendationer om skyddsvärme, avfuktning och fuktstyrd ventilation. Med fortsatt beviljad finansiering får nu delprojektet ett sista år och ska därefter presentera slutresultat. Målet är att skapa en långsiktigt bestående kunskapsgrund för varsam energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I syfte att sätta fokus på mångfaldsfrågor fortsätter LSH att delta i ett europeiskt forskningsprojekt om kungliga gemåler, Marrying Cultures: Queen consorts and Euro pean identities 1500–1800. I den svenska delen av projektet ingår studier av 1500-talets Katarina Jagellonica, från 1600-talet Ulrika Eleonora den äldre och från 1700-talet Lovisa Ulrika, alla tre utländska prinsessor som kom att bli svenska drottningar. Under 2014 hölls en workshop i Wolfenbüttel, där myndigheten deltog med presentation av material från Livrustkammarens samlingar och LSH var också delaktigt i ett projektmöte i Amsterdam. Detta HERA-finansierade projekt undersöker de utländska gemålernas betydelse för överföring av kultur, kunskap och innovationer inom Europa. Samarbete för kunskapsuppbyggnad – exempel Ett verktyg för att ta del av aktuell forskning i syfte att utveckla kunskap är samverkan, vilket är centralt för all verksamhetsutveckling inom myndigheten. Samverkan sker med aktörer som kompletterar oss och resulterar i kunskapsuppbyggnad, som sedan kan komma till uttryck i den utåtriktade verksamheten som utställningar, webbutställningar, digitala produktioner samt publikationer. Samverkan internationellt och regionalt är viktigt för myndigheten. LSH var medarrangör av den 39e konferensen för International Association of Transport and Communications Museums, som arrangerades i Sverige och gick av stapeln i Stockholm och Gävle med temat Exchange Platforms. Hands on and Best Practices. Hallwylska museets östasiatiska samling av porslin och keramik har varit föremål för en bearbetning, som under året resulterade i kunskapsuppbyggnad då samlingen sattes i ett vidare perspektiv genom ett samarbete med en expert på östasiatiskt porslin, Rose Kerr, tidigare intendent vid Victoria and Albert Museum. Samarbetet syftartill ökad kunskap om den östasiatiska Foto: Miguel Angel Herranz porslinssamlingen, som Wilhelmina von Hallwyl byggde upp, och dess sammanhang. Satsningen ska resultera i att samlingen tillgängliggörs ytterligare med ny kunskap för allmänheten och intresserade forskare. De centrala museerna samarbetar med Wikimedia Sverige för att sprida kunskap. En skrivarstuga anordnades av LSH, Vasamuseet och Wikimedia där före läsningar blandades med skrivande. Externa föreläsningar och studenthandledning Antalet föredrag och föreläsningar som myndighetens medarbetare genomförde i externa sammanhang ökade något, till 46. Flera av dessa föredrag ägde rum hos andra kulturinstitutioner såsom Vasamuseet och Göteborgs stadsmuseum. Medverkan i det civila samhället är vanlig, som exempelvis i församlingar och föreningar. Därtill hölls föredrag hos andra intressenter, till exempel Riksförbundet Sveriges museers vårmöte och Samlingsforum i Umeå. Flera av myndighetens medarbetare deltar även aktivt i vetenskapliga konferenser, nationellt och internationellt, såsom ICOM och American Association of Museums årliga konferens, som 2014 hölls i Seattle. Vidare har myndighetens medarbetare bidragit till undervisning på grund- och avancerad nivå och vid flera lärosäten, till exempel kulturvetar- och museiprogrammen vid Stockholms universitet och studier på forskarnivå vid två amerikanska universitet genom handledning. Universitet och högskola är en viktig samarbetspartner för LSH och praktikanter tas emot regelbundet. På så sätt kan myndigheten bidra till att förmedla kompetens inom sitt verksamhetsområde, samtidigt som myndigheten också tillförs ny kunskap. Intresset är stort och som regel önskar fler praktik än vad vi kan erbjuda, under 2014 mottogs 19 praktikanter, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare år. LSH Årsredovisning 2014 • 29 Övrig väsentlig information En takmålning utförd av Julius Kronberg i Hallwylska museets vardagssalong kon serverades under året. Lokalförsörjning Målsättningen med lokalförsörjningen är ett effektivt resursutnyttjande, god arbetsmiljö, tillgängliga och attraktiva publika ytor samt klimatiserade magasin för bra och långsiktiga förutsättningar för bevarande av samlingar. Arbete med lokalförsörjning sker kontinuerligt, eftersom verksamhetens uppgift kräver anpassad lokalförsörjning och stor effektivitet för att kunna fokusera på kärnverksamheten. Livrustkammaren bedriver verksamhet i Stockholms slott. I anslutning till museets lokaler finns även myndighetens ledning och stab, kommunikationsenhet samt mobila arbetsplatser – totalt ca 35 arbetsplatser – samt publika lokaler. Under året har ombyggnadsarbeten för ny entré och butik genomförts i samverkan med Statens fastighetsverk och möbelformgivaren Åke Axelsson. Resultatet ger förbättrad tillgänglighet för besökarna, samt en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Den tidigare påbörjade uppdateringen av kontorsmöbler slutfördes under året. Samtliga arbetsstationer har nu exempelvis höj- och sänkbara skrivbord, vilket skapar förutsättningar för en bättre arbetsmiljö. Skoklosters slott är ett av Europas främsta barockslott. Myndigheten bedriver här verksamheten besöksmålsorienterat, där samlingar och historiska miljöer skapar en helhetsupplevelse. SFV har under året genomfört den första etappen av Skoklosters slotts takrestaurering. Stora delar av slottets fasad täcktes av byggnadsställningar, vilket exempelvis medförde att entrén för besök are flyttades till parksidan. En vårdplan för slottsparken har upprättats i samverkan med SFV. Skoklosters slott, som av SFV klassats som en hyresfastighet med avkast30 • LSH Årsredovisning 2014 ningskrav, övergår från årsskiftet 2015 till att vara en bidragsfastighet, något som SFV välkomnar. Det Hallwylska palatset var en av de mest påkostade svenska privatbostäderna som uppfördes runt sekelskif tet 1900. Den 7 januari 2015 återlämnar staten ägande rätten av den kulturhistoriska fastigheten till Stiftelsen Hallwylska museet. Myndigheten förvaltar stiftelsen och bedriver Hallwylska museets verksamhet. Övertagan det av fastigheten har förberetts under året, en fastig hetsansvarig har rekryterats med uppdrag att säkerställa en fortsatt långsiktig ekonomisk och antikvarisk samt verksamhetsanpassad fastighetsförvaltning. Till sammans med SFV har övertagandet planerats och under året har SFV genomfört ett stort antal underhålls åtgärder i fastigheten. Exempelvis har ett arbetsrum i den ursprungliga klädkammaren iordningställts, måleri arbeten har utförts i trapphusen, garaget och stallet, nya trappmattor har lagts in och ett nytt omklädningsrum med dusch för personalen har byggts. Inför återlämnandet har SFV vidare låtit utföra en övergripande status besiktning av fastigheten. Av Riksantikvarieämbetet hyrs lokaler i Tumba för tre magasin, vilka ligger i anslutning till ett tjugotal andra museers. Där finns också myndighetens konserveringsoch fotoateljéer liksom kontor, de senare utgör arbetsställe för Samlingsenheten och Digitala museet och innehåller även mobila arbetsplatser. Under året har ett kompaktsystem installerats på entresolvåningen i magasin 1. Vidare har en utredning avseende klimatet/ luftfuktigheten i kontorsdelarna påbörjats. Redovisning av lokalkostnader Lokalkostnaderna utgjorde en dryg tredjedel, 34,6% (35,8%), av tilldelat ramanslag. Under året förlängdes befintligt avtal på Slottsbacken 3 med SFV, men nu för en längre period än tidigare. Avtalet gäller sex år, perioden 2015–2021, och innehåller ett tillägg om tio år gällande en hyresgästanpassning av Livrustkammarens entré. Hyresavtalet för Skoklosters slott blev aldrig föremål för uppsägning, utan förlängdes därmed ytterligare en period, 2014-07–2016-06. Nedan redovisas lokalkostnaderna i enlighet med regleringsbrevet. LOKALKOSTNADER 2014 (tkr) Museum eller motsvarande Hyra El Övrigt TOTALT 5 485 2 251 2 513 193 92 - 519 180 285 6 197 2 523 2 798 1 331 2 170 34 - 124 28 1 489 2 198 Summa lokalkostnader 13 750 319 1 136 15 205 Livrustkammaren Skoklosters slott Hallwylska museet Kontor med ateljéer, Munkhättan, Tumba Magasin, Tumba Återbetalning av hyresavgifter SFV* -1 535 Summa inkl. återbetalning 12 215 - 319 -1535 1 136 13 670 Andel av tilldelat ramanslag 43 952 tkr 34 , 6% Hyreskostnader inkl el 2014 (tkr) Hyresvärd Hyra inkl el Statens fastighetsverk 10 534 Svensk Museitjänst 3 535 14 069 % 74,9% 25,1% 100% Inköp och efterlevnad LOU Inköp och efterlevnad LOU Enligt arbetsordning är inköp decentraliserade till budgetansvariga chefer, medan upphandlingar ska ske i samarbete med Staben (f d Kansli). När det gäller upphandlingar är utgångspunkten att i första hand avropa mot statliga ramavtal. Under året har myndigheten genom avrop handlat inredning för kompaktmagasin samt IT-utbildningar för intern kompetensutveckling. I samverkan med de andra centrala museerna har gemensamma upphandlingar av bevakningstjänster och föremålstransporttjänster genomförts. Den totala mängden inköp av varor från en leverantör till myndighetens museibutiker har under året över skridit gränsvärdet för direktupphandling. Myndigheten har beslutat om en tydligare uppföljning med månads kontroller avseende inköp av butiksvaror. * Återbetalning av överskott från betalda hyresavgifter under perioden2012-2014. Återbetalningen har gjorts i samband med att SFV å terlämnat fastighetsdriften av den Hallwylska fastigheten till Stiftelsen Hallwylska museet per 7 jan 2015. I Övrigt ingår såväl lönekostnader som köpta tjänster för lokalvård samt övrig fastighetsförvaltning. Totala lokalkostnader ovan avviker därför något mot resultaträkningen. Timmerman i arbete med takrestaureringen på Skoklosters slott. Foto: Lotta Lindley LSH Årsredovisning 2013 • 31 Externa finansieringskällor Myndighetens verksamhet finansieras till drygt 1/3 med extern finansiering. Redovisning sker efter de krav som finns i främst regleringsbrev och förordning. Redovisning av Bidrag Myndigheten ansöker regelbundet om externa bidrag från stiftelser, fonder eller privata bidragsgivare för att finansiera publikationer, utställningar, samlingskontroll med mera. Bidrag finansierade omkostnader för utställningar, FoU-verksamhet, digitalisering och kommande publikationer. Villkoren för mottagna bidrag är att medlen nyttjas för avsedda syften och att bidragsgivare omnämns till exempel i publikationen. Statliga bidrag har erhållits för utvecklingsanställningar med flera arbetsmarknadsstöd samt för pedagogiska aktiviteter med lästräffar för barn. Förbrukning av bidrag beror på den takt i vilken projekten framskrider. Myndigheten har använt bidrag om 5 301 tkr för att finansiera verksamheten 2014, vilket motsvarar 8% (7,9%) av myndighetens intäkter enligt resultaträkning. Bidrag enligt resultaträkning (tkr) 2014 2013 2012 Bidrag från stiftelser, fonder och privata bidragsgivare 4 428 5 613 5 565 873 865 497 0 305 163 5 301 6 783 6 225 Statliga bidrag Bidrag från mellanstatliga organ Summa redovisning av Avgiftsfinansierad verksamhet Enligt förordning med instruktion har myndigheten rätt att ta ut avgifter för att finansiera verksamhet. Redovisning sker enligt villkor i regleringsbrev för 2014. Avgiftsfinansierad verksamhet med krav på full kostnadstäckning (tkr) +/- tom 2012 +/- 2013 Intäkter 2014 Kostnader 2014 +/- 2014 Försäljning av varor +/- t o m 2014 -174 -69 1 776 2 098 -321 Uppdrag -78 4 416 416 29 -45 Summa -252 -65 2 192 2 485 -293 -610 Övrig avgiftsverksamhet (tkr) Entréer och visningar Övriga avgifter Summa 32 • LSH Årsredovisning 2014 12 211 3 457 15 668 redovisning av SPONSRING Myndigheten har under året även intäkter av sponsring (barter) på 80 tkr. * En handlingsplan har upprättats för att komma till rätta med det ackumulerade underskottet. -564* Ekonomisk redovisning RESULTATRÄKNING (tkr) Not 2014 2013 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 Intäkter av bidrag Finansiella intäkter 2 43 486 17 940 5 301 3 42 575 17 856 6 783 19 Summa 66 730 67 233 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal 3 Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader 4 Avskrivningar och nedskrivningar -35 398 -13 024 -16 954 -54 -1 593 -34 434 -14 315 -16 987 -29 -1 532 Summa -67 023 -67 298 Verksamhetsutfall -293 -65 Årets kapitalförändring 5 -293 -65 LSH Årsredovisning 2014 • 33 BALANSRÄKNING (tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Rättigheter och immateriella anläggningstillgångar Summa 6 463 463 740 740 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m m Summa 7 8 1 149 4 025 5 174 226 3 877 4 103 Varulager m m Varulager och förråd Summa 9 1 726 1 726 1 250 1 250 Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter 10 Övriga kortfristiga fordringar 11 Summa 449 1 024 143 1 616 524 737 89 1 350 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 12 Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter 13 Summa 3 143 77 1 852 5 072 3 677 0 582 4 259 631 631 1 097 1 097 294 26 320 111 21 132 15 002 12 931 Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Summa 14 Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR 34 • LSH Årsredovisning 2014 (tkr) Not 2014-12-31 2013-12-31 Myndighetskapital Donationskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa 15 587 -318 -293 -23 587 -252 -65 270 Skulder m m Lån i Riksgäldskontoret 16 Skulder till andra myndigheter 17 Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder 18 Summa 2 825 1 384 3 001 511 7 722 2 160 1 439 1 198 512 5 309 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 19 Oförbrukade bidrag 20 Övriga förutbetalda intäkter Summa 3 228 4 018 56 7 303 2 959 4 362 30 7 351 15 002 12 931 Ansvarsförbindelser Statliga garantier för lån och krediter Övriga ansvarsförbindelser inga inga inga inga KAPITAL OCH SKULDER SUMMA KAPITAL OCH SKULDER LSH Årsredovisning 2014 • 35 ANSLAGSREDOVISNING Redovisning mot anslag Utgiftsområde 17 Ing. överförings- Årets tilldelning Totalt Utgifter* Utgående Kultur, medier, belopp enl regleringsbrev disponibelt överföringstrossamfund belopp belopp och fritid 8:1 Centrala museer: Myndigheter (tkr) Not Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska 21 -600 43 952 43 352 43 673 -320 museet ap. 5 (ram) Summa -600 43 952 * Differens mot posten Intäkter av anslag i resultaträkningen avser reglering av semesterlöneskuld enligt undantagsregeln 187 tkr. 36 • LSH Årsredovisning 2014 43 352 43 673 -320 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER Redovisningsprinciper Allmänt Myndighetens redovisning följer god redovisningssed och årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605), FÅB, och förordningen om myndigheters bokföring (2000:606), FBF, samt ESV:s föreskrifter till dessa. Fakturor < 10 tkr exkl. moms har inte bokförts som periodavgränsningsposter per 2014-12-31. Upplysningar av väsentlig betydelse Fordringar har tagits upp till de belopp varmed de beräknas inflyta. Övriga omsättningstillgångar har värderats till anskaffningsvärde alternativt verkligt värde, om detta är lägre än anskaffningsvärdet. Försäljning av varor samt externa konserveringsuppdrag utgör egna resultatområden. För ökad kvalitet i resultatredovisningen konteras kostnader och intäkter direkt på verksamhetens prestationer. (Detta infördes per 1 juli 2010, fram till dess hade fältet i redovisningsplanen använts för verksamhetsgren.) Fr o m 2010 används OH-påslag 25% av totala kostnader. Underlag för besökstatistik levereras löpande till Myndigheten för kulturanalys i enlighet med redovisningskrav i regleringsbrev för 2014. Antalet besökare baseras dels på antalet enligt besöksräknare och divideras med minst två, för att ta hänsyn till hur publiken rör sig in och ut ur varje museum, dels på registrerade besökare i entrékassa, i systemet Blå Boken, ur vilken statistik om till exempel antalet barn under 19 år hämtas. Värderingsprinciper – anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 25 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst fem år. Avskrivning sker månadsvis. Immateriella tillgångar avser licenser i samband med upphandling och anskaffning av nytt IT-stöd för information/databas för samlingarna och för webb 2.0. Tillämpade avskrivningstider 5 år Maskiner och tekniska anläggningar 5 år Inredningsinventarier 5 år Immateriella tillgångar 10 år Utställningsmontrar 10 år Förbättringsutgift på annans fastighet Ersättningar och andra förmåner Ledande befattningshavare Namn Ersättn (tkr) Magnus Hagberg 936 Andra råds- och styrelseuppdrag Inga uppdrag som avser myndigheter eller bolag. LSH Årsredovisning 2014 • 37 Noter RESULTATRÄKNING (tkr) 2014 2013 Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Entréer och visningar 12 211 12 106 varav bokade skolvisningar 368 333 Föreläsningar och annan publik verksamhet varav för barn och unga 601 456 607 385 Övriga intäkter enligt 4§ avgiftsförordningen* 2 856 3 086 MED FULL KOSTNADSTÄCKNING: Försäljning av varor 1 776 1 582 Uppdrag 416 455 Sponsring Summa * I Övriga intäkter enligt 4§ ingår egna publikationer m m. Not 2 80 20 17 940 17 856 Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter 3 0 18 1 Summa 3 19 Not 3 Kostnader för personal Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) Övriga kostnader för personal 24 088 11 310 23 454 * 10 980 Summa 35 398 34 434 Not 4 Finansiella kostnader Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret Övriga finansiella kostnader 10 43 21 8 Summa 54 29 Not 5 Årets kapitalförändring Netto Resultatområde Butiker -321 -69 Netto Resultatområde Uppdrag 29 4 Summa 38 • LSH Årsredovisning 2014 -293 -65 BALANSRÄKNING (tkr) 2014-12-31 2013-12-31 Not 6 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avgående Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets avgående Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde 1 650 55 0 1 705 -910 -332 0 -1 242 463 1 560 90 0 1 650 -595 -315 0 -910 740 Not 7 Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avgående Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets avgående Summa ackumulerade avskrivningar 240 955 0 1 195 -14 -32 0 -46 0 240 0 240 0 -14 0 -14 Utgående bokfört värde 1 149 226 Not 8 Maskiner, inventarier, installationer m m Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets avgående Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Årets avgående Summa ackumulerade avskrivningar Not 9 Utgående bokfört värde 4 025 3 877 Varulager Butiker, inköpta varor Produktförmedling, egna publikationer m m. 619 1 107 661 589 Summa 1 726 1 250 Not 10 Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar 814 210 561 176 Summa 1 024 737 Not 11 Övriga kortfristiga fordringar Fordran ingående mervärdesskatt Övriga fordringar hos anställda Summa 143 0 143 84 5 89 Not 12 Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader Övriga förutbetalda kostnader 2 889 255 3 434 243 Summa 3 143 3 677 13 202 1 378 -315 14 265 -9 325 -1 229 315 -10 239 12 511** 691 0 13 202 -8 122** -1 203 0 -9 325 LSH Årsredovisning 2014 • 39 (tkr) Not 13 Övriga upplupna intäkter Upplupen återbetalning hyra Övriga upplupna intäkter Summa Not 14 Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Skuld/fordran avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag enl undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket 2014-12-31 2013-12-31 1 535 317 1 852 0 582 582 600 43 673 -43 952 320 -100 42 783 -42 083 600 497 -187 705 -208 310 497 631 1 097 Not 15 Myndighetskapital Donations- Bal.kap. Kapital- Summa kapital avgiftsbelagd förändring verksamhet enligt RR Utgående balans 2013 587 -252 -65 270 Ingående balans 2014 587 -252 -65 270 Föregående års kapitalförändring 0 -65 65 0 Årets kapitalföränding 0 0 -293 -293 Summa årets förändring 0 -65 -228 -293 587 -318 -293 -23 Utgående balans 2014 Not 16 Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans Under året nyupptagna lån Årets amorteringar 2 160 1 434 -769 2 063 851 -754 Utgående balans 2 825 2 160 Beviljad låneram 3 500 3 500 609 776 599 840 1 384 1 439 Not 17 Skulder till andra myndigheter Sociala avgifter Övriga skulder till andra myndigheter Summa 40 • LSH Årsredovisning 2014 Not 18 Övriga kortfristiga skulder Personalens källskatt och prel. skatt arvoden 511 509 Övriga kortfristiga skulder 0 3 Summa 511 512 Not 19 Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inkl. sociala avgifter 2 550 Övriga upplupna kostnader 678 2 224 735 Summa 3 228 2 959 Not 20 Oförbrukade bidrag Bidrag från annan statlig myndighet, >3 mån–1 år Bidrag från icke-statliga givare Summa 10 4 008 4 018 40 4 322 4 362 2014 2013 43 952 42 083 Anslagsredovisning Not 21 Uo 17 8:1 ap.5 Centrala museer; myndigheter Tilldelat belopp enligt regleringsbrev Enligt regleringsbrev för 2014 disponerar myndigheten en anslagskredit på 1 319 tkr. *kompletterat med S-kod 4112 och 4115 **korrigering av ingående värden avser tryckfel år 2012 LSH Årsredovisning 2014 • 41 Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp i tkr om ej annat anges) 2014 2013 2012 2011 2010 Låneram Beviljad låneram Utnyttjad låneram 3 500 2 825 3 500 2 160 3 500 2 063 4 500 1 944 4 500 1 711 Kvar av låneramen 675 1 340 1 437 2 556 2 789 4 530 -2 279 4 530 -999 4 530 -1 053 4 530 -1 144 4 530 -2 769 3 2 18 0 34 1 45 0 9 0 18 890 17 940 17 100 17 856 17 100 17 291 14 725 15 368 15 700 15 203 1 319 -320 1 262 -600 1 253 0 1 242 0 1 222 -9 0 0 100 406 0 51 60 1 282 50 55 1 315 50 56 1 280 48 55 1 280 52 57 1 170 -293 -318 -65 -252 -107 -145 -18 -127 64 -191 Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit Max utnyttjad under året Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Totala avgiftsintäkter, disponeras Anslagskredit Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Anslag m m Anslagssparande Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) Medelantalet anställda (st) Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring 42 • LSH Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Härmed beslutar jag om årsredovisning 2014 för Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet. Stockholm den 20 februari 2015 Magnus Hagberg Överintendent LSH Årsredovisning 2014 • 43 Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet Slottsbacken 3, 111 30 Stockholm | tel 08-402 30 00 | registrator@lsh.se, www.lsh.se
© Copyright 2024