Minnesanteckningar 2015-04-23.doc
Granskningsgruppen Minnesanteckningar från Granskningsgruppen den 23 april 2015 kl 09:00–12:00 Plats: Döderhultsrummet, Stadshuset Närvarande ordinarie gruppdeltagare: Charlotte Liliemark, ordförande Rigmor Eklind, (s) vice ordförande Matti Wahlström, (v) Anders Stenberg, (m) Fredrik Barnekow, Misterhultsbygdens intresseförening Catharina Lihnell Järnhester, Naturskyddsföreningen Tommy Hammar, adjungerad ledamot, Länsstyrelsen i Kalmar län Tobias Facchini, regionförbundet Bo Carlsson, expert Kerstin Åbinger, samhällsbyggnadskontoret Antonio Pereira, expert Rolf Persson, projektledare, LKO Anna Kinch, sekreterare Frånvarande: Elisabeth Wanneby, (mp) Elisabeth Englund (kd) Tobias Hörnfeldt Röhr, (fp) Gäster: Från SKB Helene Åhsberg Tomas Rosengren Jenny Rees 1. Mötets öppnande Charlotte öppnar mötet och hälsar de närvarande välkomna. 2. Godkännande av dagordning Den utskickade dagordningen godkänns. 3. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna godkänns 4. Redovisning av SKB:s komplettering av ansökan, Helene Åhsberg och Tomas Rosengren Helene och Tomas från SKB var och redovisade kompletteringen av ansökan. Under mars månad har allt material uppdaterats och sammanställts och finns nu samlat på deras hemsida under länken http://www.skb.se/Templates/Standard____44223.aspx eller se bifogad PowerPoint presentation. De viktigaste förändringarna jämfört med den ursprungliga ansökan är att SKB nu ansöker om att få lagra 11 000 ton använt kärnbränsle i Clab, jämfört med dagens 8 000 ton. Med nuvarande tillstånd kommer Clab att vara fullt år 2023. Med den utökade lagringskapaciteten finns det möjlighet att föra in bränsle till 2036. Utökningen möjliggörs genom omlastning till kompaktkassetter samt urlastning av härdkomponenter. Anläggningens utformning är nu också anpassad till de nya säkerhetskrav som ställs på kärntekniska anläggningar. 5. Rapport från Kärnavfallsrådets seminarium om Kunskapslägesrapporten, Antonio och Rigmor Ämnen på konferensen var: - Kärnämneskontroll och slutförvaring av använt kärnbränsle - Information - och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle - Mätprogram för förslutna områden - Beräkning av framtida kostnader för slutförvaring av kärnavfall och kärnbränsle Se bifogad PowerPoint 6. SSM:s översyn av Fud- processen SSM har bett om svar på följade frågeställning – fyller FUD:en sitt syfte? Gruppen tycker att FUD:en tillför kunskap på en bra nivå. Genom rapporten kan gruppen ta del av SKB:s arbete och följa frågeställningar som lyfts i den ena rapporten och ges svar på i nästa osv. Det är av oerhörd vikt att stora frågor omgärdas av forskningsresultat och utveckling. 7. Studieresan till Borssele, Anna och Rolf Granskningsgruppen ska göra en studieresa till Borssele, Holland mellan den 16-18 september 2015. Sista anmälningsdagen för resan är förmiddagen den 4 maj. Anna och Rolf återkommer med program och information på nästa möte. 8. Kommande konferens SENIX 2015 Rigmor Eklind, Antonio Pereira, Elisabeth Wanneby och Anna Kinch representerar granskningsgruppen på konferensen. 9. Övriga frågor Yttrandet till Mark- och miljödomstolen ska vara inlämnat senast den 26/6. Ett förslag ska tas fram och redovisas till nästa möte. Underlaget ska gå med ut i kallelsen. Arbetsgruppen består av Bo, Antonio och Rolf Möten 2015 Torsdagen 21/5 kl 9-12 Måndagen 15/6 kl 13-16, Anders Högberg, Linnéuniversitetet, kommer att delta på mötet och berätta om arbetet med informationsöverföring 10. Mötet avslutas Charlotte tackar gruppens deltagare och avslutar mötet. Ordförande Charlotte Liliemark Sekreterare Anna Kinch Kompletteringar Clink och utökad mellanlagringskapacitet vid Clab Oskarshamn, 23 april 2015 Helene Åhsberg och Tomas Rosengren Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Tillägg till MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 2 Prövningsprocessen – KBS-3 2011 2015 2017 PSAR – Preliminär säkerhetsredovisning , SAR – Säkerhetsredovisning, SSM – Strålsäkerhetsmyndigheten, MMD – Mark- och miljödomstolen 2014-11-17 3 Tillståndsprövning KBS-3 Mars 2011 – Ansökningar enligt MB och KTL Bereder Miljöbalken (MB) • April 2013 – Komplettering I • Hösten 2013 – Remissinstanserna yttrar sig över SKB:s komplettering SKB yttrar sig över remissinstanserna kommentarer • September 2014 – SKB komplettering II • Mars 2015 – SKB komplettering III Kärntekniklagen (KTL) Bereder • Löpande förtydliganden och kompletteringar • Januari 2015 – F-PSAR Clink 4 Komplettering Clink till SSM mars 2015 2015-05-05 5 Komplettering KTL mars 2015 2015-05-05 6 Till SSM januari och mars 2015 2015-05-05 7 Komplettering Bilaga MKB och Bilaga AH 2015-05-05 8 Yrkanden KTL 1. a) att fortsatt inneha och driva befintligt mellanlager för använt kärnbränsle i Oskarshamn, Clab, och där fortsatt inneha, lagra, hantera och bearbeta kärnämne (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle) och kärnavfall (exempelvis konstruktionsmaterial i bränsleelementen och förbrukade härdkomponenter). Lagrad mängd använt kärnbränsle får, vid ett och samma tillfälle, högst uppgå till 11 000 ton, 1. b) att i anslutning till Clab uppföra en anläggningsdel för inkapsling av kärnämne enligt 1.a) samt kärnavfall, och 1. c) att vidta de ändringar i Clab som krävs för att integrera denna anläggning med inkapslingsdelen. 2. att inneha och driva Clab och inkapslingsdelen som en integrerad anläggning (Clink) för lagring av kärnämne, huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle, och förbrukade härdkomponenter och inkapsling av kärnämne, huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle. Lagrad mängd använt kärnbränsle får, vid ett och samma tillfälle, högst uppgå till 11 000 ton. SKB yrkar härtill att regeringen i samband med tillstånden ovan ger SKB tillstånd enligt kärntekniklagen att inneha, hantera, bearbeta, transportera eller på annat sätt ta befattning med kärnämne (huvudsakligen bestående av använt kärnbränsle) och kärnavfall (exempelvis konstruktionsmaterial i bränsleelementen och förbrukade härdkomponenter). SKB yrkar att regeringen godkänner till ansökan bifogad miljökonsekvensbeskrivning. SKB hemställer att regeringen vid meddelande av villkor särskilt beaktar att tillståndet för lagring av mer än 8 000 ton använt kärnbränsle respektive innehav och drift av den integrerade anläggningen, inte avses tas i anspråk förrän SSM godkänt en förnyad säkerhetsredovisning och säkerhetstekniska driftförutsättningar för den ökade lagringen respektive den integrerade anläggningen. • Här avses konstruktionsmaterial i bränsleelementen. • För använt kärnbränsle avses mängden uran, och för MOX-bränsle även plutonium, i det obestrålade bränslet. 2015-05-05 9 Komplettering III MB mars 2015 MKB, tillägg till kapitel 8, 9 och 11 Teknisk Beskrivning, kapitel 3 och 4 i R-10-01 ersätts 2015-05-05 10 Yrkanden MB 2015-05-05 11 Tillstånd för utökad mellanlagring i Clab • Nuvarande tillstånd för Clab omfattar mellanlagring av 8 000 ton använt kärnbränsle. Denna mängd bedöms uppnås cirka 2022/2023 • Provdrift av slutförvaret för använt kärnbränsle och Clink inleds cirka 2030, då påbörjas utlastningen från Clab • För att kunna ta emot bränsle efter 2023 behöver tillståndet för lagringskapaciteten i Clab utökas 12 Hur åstadkoms utökad lagringskapacitet Lagringskapaciteten i Clab har huvudsakligen två begränsningar: • tillåten mängd använt kärnbränsle i anläggningen enligt gällande tillstånd • antalet tillgängliga fysiska lagringspositioner i bassängerna Fysiska lagringspositioner kan utökas genom: • omlastning till kompaktkassetter • segmentering av styrstavar • flytt av härdkomponenter 13 Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Tillägg till MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 14 Varför komplettering? • Den främsta anledningen till kompletteringen av ansökan är: – Besvara SSM:s begäran om komplettering på ett samlat sätt – Uppdatera underlaget avseende utökad mellanlagringskapacitet i Clab/Clink. – Justera detaljeringsgraden så att ansökan ger en enhetlig beskrivning av Clink såsom den planeras vara utformad när den tas i drift. – Kravbilden för anläggningen har uppdaterats för att motsvara de lagar, förordningar, normer och regelverk som gällde i april 2013 vilket har resulterat i en förändrad anläggningsutformning. 2015-05-05 SSM 15 Följande bilagor ingår i Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Inkapslingsanläggning och centralt mellanlager för använt kärnbränsle vid Simpevarp, Oskarshamns kommun • Bilaga C, Avvecklingsplan för Clink • Bilaga D, Organisation, ledning och styrning under planering och förprojektering • Bilaga E, Organisation, ledning och styrning – Uppförandeskede • Bilaga F, Förberedande Preliminär säkerhetsredovisning, F-PSAR • Bilaga G, Granskning och värdering av F-PSAR för Clink • Bilaga MKB, Miljökonsekvensbeskrivning. Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle inklusive • Bilaga AH, Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna • Bilaga J, Kravhantering för Clink • Bilaga K, Behörighetshandlingar med registreringsbevis och fullmakt • TOTAL 100 DOKUMENT 2015-05-05 SSM 16 Stegvis tillståndsprocess med ökad detaljeringsgrad SAR PSAR F-PSAR 2015-05-05 SSM 17 SKB:s komplettering av Ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen Inkapslingsanläggning och centralt mellanlager för använt kärnbränsle vid Simpevarp, Oskarshamns kommun • SKBdoc ID 1414200, ver 1.0 • Ett toppdokument som sammanfattar hela kompletteringen • Förtydligar vilka förändringar av ansökan som genomförs inom förevarande komplettering av ansökan enligt kärntekniklagen jämfört med tidigare version av ansökan (från mars 2011) • Förklarar varför dessa ändringar genomförs • Redovisar vilka bilagor som nu ingår i ansökan och vilka bilagor som har utgått • Visar ansökans disposition och innehåll samt utgör en läsanvisning för materialet • Visar detaljeringsgraden • Förtydligar SKB:s syn på den stegvisa tillståndsprövningen • Visar de viktigaste förändringarna i anläggningsutformning som blir resultatet av den förändrade kravbilden. 2015-05-05 SSM 18 Sammanställning av SKB:s svar på SSM:s begäran om komplettering av ansökan avseende uppförande och drift av inkapslingsanläggningen (Clink) • SKBdoc ID 1387244, ver 2.0 • Ett samlat besvarande av SSM:s granskningsrapport ”Begäran om komplettering avseende uppförande och drift av inkapslingsanläggningen (Clink)” med svar på samtliga frågor som behandlas i SSM:s granskningsrapport. • Innehåller alla SSM:s kommentarer • För varje kommentar ges ett svar från SKB 2015-05-05 SSM 19 Bilaga F, Förberedande Preliminär säkerhetsredovisning, FPSAR • F-PSAR är baserad på en preliminär anläggningsutformning • Anläggningsutformningen är beskriven på en övergripande nivå, i den omfattning som är möjlig i detta skede av konstruktionsprocessen • F-PSAR avser att visa att anläggningen och dess verksamhet kan förväntas bli utformad och driven så att strålsäkerhetskraven uppfylls • Anläggningen utgör en referensanläggning som uppfyller de krav som ställs i gällande lagar och föreskrifter (krav från april 2013). 2015-05-05 SSM 20 Sekretessklassning • Delar av F-PSAR och Avvecklingsplan är belagda med sekretess 2015-05-05 SSM 21 PM (1473843) Underlag avseende utökad mellanlagring Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Utökad mellanlagring – stegvisa prövning och säkerhetsredovisning 3. Clab SAR 4. Utökad mellanlagring – kravbild och huvudsakliga åtgärder 5. Alternativ för hantering av härdkomponenter 6. Underlag för bedömning av yrkande om mellanlagring av 11 000 ton 7. Sammanfattande slutsatser 2015-05-05 SSM 22 Utökad mellanlagring – kravbild och huvudsakliga åtgärder • Ökad mellanlagring möjliggörs genom omlastning till kompaktkassetter och urlastning av härdkomponenter från Clab • En ökning av mellanlagringskapaciteten till 11 000 ton innebär i huvudsak två förändringar; ökad resteffekt och större aktivitetsinventarium på grund av att mer kärnbränsle tillförs anläggningen. • Åtgärder som bidrar till att höja säkerheten och tillgängligheten för Clab är identifierade. – Ny kylkedja – Utrustning för membranfiltering 2015-05-05 SSM 23 Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Tillägg till MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 24 2015-05-05 SSM 25 Clink 2006-2011 2015-05-05 SSM 26 2015-05-05 SSM 27 Använd metodik Händelser H1-H5 /Utsläppsberäkning/ Haveribeskrivning 2015-05-05 Analys av barriärer görs genom att fråga: För varje identifierad barriär ställs frågan: För att hitta nya barriärer ställs frågan: • Vilka barriärer fanns? • Vilka barriärer brast? • Varför brast barriären? • Vilka barriärer kunde ha fördröjt eller förhindrat spridning av radioaktiva ämnen om de funnits? SSM 28 2015-05-05 SSM 29 Resteffektkylning 2015-05-05 SSM 30 2015-05-05 SSM 31 72h tank 2015-05-05 SSM 32 Situationsplan Clink 2015-05-05 SSM 33 Situationsplan byggskede 2015-05-05 SSM 34 Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Tillägg till MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 35 SSM Tillståndsplan Clab och Clink Ansökan kungörs (MB och KTL) SSM yttrande till regeringen SSM villkor PSAR Clab 11000 ton Ansökan genomföra Ändringar i Clab Clab Clink Regeringstillstånd Clab 11000 ton Clink Medgivande till genomförande av ändringar i Clab Clab 11000 ton Komplettering F-PSAR Clink 11000 ton Ansökan 2015-05-05 Medgivande till uppförande av Clink Medgivande till utökad mellanlagring Clab Uppdaterad SAR Uppdaterad STF Ansökan utökad mellanlagring Clab 11000 ton Medgivande till Sammankoppling Clab + Ink SSM Medgivande till rutinmässig drift Clink Uppdaterad SAR Uppdaterad STF Inför sammankoppling Clab + Ink Förnyad SAR Clink Uppdaterad STF Ansökan provdrift Clink PSAR Clink Ansökan uppförande Clink Medgivande till provdrift Clink Kompletterad SAR Clink Uppdaterad STF Ansökan drift Clink 36 SSM Tillståndsplan Clab och Clink Clink Clab Ansökan kungörs (MB och KTL) Medgivande till genomförande Medgivande till genomförande av ändringar i Clab Regeringstillstånd av ändringar i Clab Medgivande till Clab 11000 ton Medgivande till Regeringstillstånd Medgivande Medgivande tillMedgivande tilltill Clab 11000 ton Medgivande till SSM yttrandeClab Medgivande till Medgivande till till utökadutökadSammankoppling Clab 11000 ton ton Medgivande 11000 Sammankoppling Medgivande till till regeringen Clink Clink SSM villkor Clab + Ink uppförande av Clink mellanlagring Clab provdrift Clink rutinmässig drift Clink rutinmässig drift Clink Clink uppförande av Clink mellanlagring Clab Clab + Ink provdrift Uppdaterad SAR Uppdaterad SAR PSAR Clab 11000 ton PSAR Clab 11000 ton Uppdaterad SAR STF Uppdaterad SARSTF Uppdaterad Uppdaterad Ansökan genomföra Uppdaterad STF Uppdaterad STF Ansökan genomföra Ändringar i Clab Inför sammankoppling Ansökan utökad mellanlagring Ansökan utökad mellanlagring Inför sammankoppling Clab + Ink 11000 ton Ändringar i Clab ClabClab11000 ton Clab + Ink Komplettering F-PSAR Förnyad SAR ClinkKompletterad SAR Kompletterad SAR Clink Komplettering F-PSAR Clink Förnyad SAR Clink PSAR Clink Clink 11000 ton Clink 11000 ton Uppdaterad STFSTF Uppdaterad STFSTF Ansökan uppförande Uppdaterad Uppdaterad PSAR Clink Ansökan Ansökan drift Clink Ansökan provdrift Clink Clink Ansökan Ansökan provdriftAnsökan Clink drift Clink Ansökan uppförande Clink 2015-05-05 SSM 37 Tillstånd för utökad mellanlagring i Clab • Nuvarande tillstånd för Clab omfattar mellanlagring av 8 000 ton använt kärnbränsle. Denna mängd bedöms uppnås cirka 2022/2023 • Provdrift av slutförvaret för använt kärnbränsle och Clink inleds cirka 2030, då påbörjas utlastningen från Clab • För att kunna ta emot bränsle efter 2023 behöver tillståndet för lagringskapaciteten i Clab utökas 38 Hur länge räcker Clab med omdisponering i befintlig anläggning? • Tillstånd för 8 000 ton: 2022 Omdisponering i befintlig anläggning • Segmentering av styrstavar: +4 år • Omlastning till kompaktkassetter: +3 år • Urlastning härdkomponenter: +8 år • Kompaktkassetter och urlastning: +11 år (dvs helt fullt 2036) KBS-3-systemet behöver kunna tas i drift 2030-2035 2015-05-05 39 Utlastning av härdkomponenter, med BFA/Oskarshamn som exempel 2015-05-05 42 Konsekvenser av utökad mellanlagring i bilaga K23 1 Bakgrund, syfte och avgränsning................................................................................................. 5 2 Förutsättningar för beräkningar och bedömningar .................................................................. 8 3 Radioaktiva ämnen i Clab/Clink................................................................................................ 16 4 Radioaktivt driftavfall ................................................................................................................ 20 5 Aktivitetsutsläpp vid normal drift ............................................................................................. 26 6 Konsekvens – doser vid normal drift ......................................................................................... 37 7 Konsekvenser av störningar och missöden ............................................................................... 44 8 Sammanfattande diskussion och slutsatser ............................................................................... 48 2015-05-05 SSM 43 Sammanfattande slutsats • Dos till kritisk grupp är i storleksordningen 10-5 mSv per år (krav 0,1 mSv per geografiskt område) för Clab 11 00 ton/Clink • Ökad inlagring ger marginella ökningar av dos till tredje man och personal • Dos till kritisk grupp vid segmentering uppskattas till storleksordningen 2.10-5 mSv per år under de tio år segmenteringen antas genomföras. • Minskat rådrum för avkokning och därmed friläggning av bränsle från 31 dygn idag till 20 dygn 2015-05-05 SSM 44 Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Tillägg till MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 45 Tillägg till MKB 2015-05-05 46 Icke radiologiska miljökonsekvenser Ökad mellanlagring • små konsekvenser • nyttjande av befintlig anläggning ger god hushållning med resurser Förändringar i Clink • ökat berguttag men totalt sett underskott av bergmassor • viss ökning av ianspråkstagande av mark • lokalt ökade tunga transporter men minskad mängd tunga transporter på det allmänna vägnätet • begränsade ökning av inläckande grundvatten • ökade kväve utsläpp, dock försumbara i förhållande till recipientens tålighet • utsläpp av länshållningsvatten bedöms inte påverka möjligheten att uppnå god ekologisk status på vattenförekomsten Simpevarpsområdet 2015-05-05 47 Innehåll • Tillståndsärende KBS-3, kompletteringar till SSM och MMD • Komplettering SSM - Ny F-PSAR Clink • Clink - förändrat säkerhetskoncept • Mellanlagringskapacitet Clab • Komplettering MKB • Tillståndsprocessen framåt • Frågor 2015-05-05 48 Tillståndsprocessen framåt • Hösten 2015 – Ansökningarna kungörs av MMD och SSM • Hösten 2016 – MMD håller huvudförhandling • Våren 2017 – MMD och SSM yttrar sig till regeringen • Regeringsbeslut • Cirka 2020 – Byggstart • Cirka 2030 – Provdrift 49 Kunskapsläget på kärnavfallsområdet 2015 Kontroll, dokumentation och finansiering för ökad säkerhet Seminarium om 2015 års kunskapslägesrapport António Pereira, LKO, 2015-04-23 Introduktion Kärnavfallsrådets kanslichef Holmfridur Bjarnadottir, hälsar välkommen. Carl Reinhold Bråkenhielm,Kärnämneskontroll och slutförvaring av använt kärnbränsle Thomas Kaiserfeld, Informations‐ och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle Introduktion Willis Forsling och Clas‐Otto Wene, Mätprogram för förslutna områden Ingvar PerssonBeräkning av framtida kostnader för slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle Clas‐Otto Wene Beräkning av framtida kostnader för slutförvaring av Innehåll (SOU 2015:11) 1 Kärnavfallsrådets arbete och nationell lägesbeskrivning 2 Översiktlig lägesbeskrivning av slutförvarsplaner i andra länder 3 Kärnämneskontroll och slutförvaring av använt kärnbränsle 3 Informations- och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle 5 Forskningsprojektet InSOTEC Innehåll (SOU 2015:11) 6 Mätprogram för förslutna områden 7 Beräkning av framtida kostnader för slutförvaring av kärnavfall och använt kärnbränsle Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 1992:72 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2009:31 Kärnavfallsrådets arbete och nationell lägesbeskrivning Observera att ledamöterna Willis Forsling och Clas-Otto Wene vars förordnanden gick ut under 2014 deltog som konsulter Översiktlig lägesbeskrivning av slutförvarsplaner i andra länder Danmark DR1 1957-2001. Maxeffekt på 2 kW och gav inte upphov till lika mycket kärnavfall som DR2 och DR3. DR2 1959-1975. DR3 1960-2000. Hot cell- anläggningen Anläggningen för bränsletillverkning (Teknologihallen) Avfallshanteringsanläggningen Översiktlig lägesbeskrivning av slutförvarsplaner i andra länder Danmark Tre olika förvarskoncept: • Ett ytnära (cirka 0–30 meters djup) slutförvar för att förvara allt danskt radioaktivt avfall • Ett ytnära slutförvar med tillägg av ett borrhål (cirka 100–300 meters djup) eftersom mängden långlivat avfall kan vara en avgörande faktor i utformningen av förvaret, • Ett slutförvar (cirka 30–100 meters djup) för att förvara allt danskt radioaktivt avfall Översiktlig lägesbeskrivning av slutförvarsplaner i andra länder Finland STUK har godkänt byggansökan och processen är hos ANM (Arbetsoch näringsministeriet). Frankrike – 2015 påbörjas anläggning på lokal nivå: elförsörjning, vägar och järnvägsspår samt vattenförsörjning – 2017 fullständig ansökan – 2020 ska påbörja konstruktionen av slutförvarsanläggningen – 2025 blir startskott för den industriella pilotfasen – 2029 förvaret ska tas i drift under förutsättning att tillstånd ges Översiktlig lägesbeskrivning av slutförvarsplaner i andra länder • • • • • • • Tyskland Platsvalsprocessen ska ske i etapper och med stegvisa beslut: Identifiering av regioner för platsvalet och utforskning av dem på ytan Utveckling av kriterier för krav på platserna Platsundersökningar både på ytan och under jord Urval och beslut för utforskning på ytan Djupgående undersökning, av bland annat geologi Avslutande jämförelse av platser och förslag på plats Beslut om plats Kärnämneskontroll (Carl Reinhold Bråkenhielm) • • • • Kärnämneskontrollens tre faser: Specific Safety Guide (2011) och andra IAEA-föreskrifter skiljer mellan kärnämneskontroll: pre-operativa fasen - innan drift under den period som föregår själva deponering av kärnbränslet, operativa fasen - då det använda kärnbränslet deponeras i slutförvaret och post-operativa fasen - efter förslutningen av förvaret. • Post-operativa fasen (IAEA,ex.): – kontrollen upprätthålls genom satellitövervakning, flygfotografering eller med olika former av elektronisk utrustning som upplyser om förhållandena i slutförvaret. – För SKB:s CLINK - SKB (2009), Ansökan om inkapslingsanläggning (Clink). Pärm 2. Kapitel 4. Kvalitetssäkring och anläggningens drift, s. 7. Kärnämneskontroll KBS-3: • ”Dessutom ställs enligt SR-Site inte några rättsliga krav på övervakning efter förslutning. Detta styrks med en hänvisning till en SKB- rapport författad av Göran Bäckblom och Karl-Erik Almén, som dock framhåller att kärnämneskontroll kan komma att kräva övervakning i form av monitorering även efter förslutning…” • ”… Svårigheten med denna bedömning: ett ställningstagande till monitorering efter förslutning måste fattas långt tidigare. Kärnämneskontroll • SSMs kommentarer (ex.) – SSM publicerade hösten 2014 en rapport om information beträffande bränsleelement i Clab och vid kärnkraftverken. Syftet är: – att kartlägga vilken information som finns om använt bränsle som ska placeras i slutförvar. Sverige ska kunna uppfylla sina avtal rörande icke-spridning av kärnvapen Studien visar att: – för bränsle som laddats ur före 1980 kan data återskapas men de finns inte alltid lagrade elektroniskt och kräver en viss arbetsinsats för att återskapas. • Informationsbevarande – Bevarande- och dokumentationsfrågor på kort sikt, under tiden förvaret byggs (decennier) – Bevarande- och dokumentationsfrågor på medellång sikt, från färdigt förvar till kontinuerlig översyn upphör (sekler) – Bevarande- och dokumentationsfrågor på lång sikt, utan kontinuerlig översyn (millennia) Frankrike (i Verdun konferensen): – Vid RK&M-konferensen i Verdun rapporterades att i sin anläggning i Manche för kortlivat låg- och medelaktivt avfall, som lagras i betonginklädda diken som täckts över med olika material i lager på lager, har detaljerad information som arkiverats i 11 000 dokument. – Anläggningen stängdes 1994 och verksamheten följer sedan 2003 en bevarandeplan som innebär att dokumentationen regelbundet ses över, förenklas och förnyas så att tillgången höjs utan att information går förlorad. Ett av problemen här har nämligen varit den stora mängden information, vilket fått negativa effekter för tillgängligheten. Informationsbevarande • Thomas Kaiserfeld (prof. i idé‐ och lärdomshistoria vid Lunds universitet och ledamot av Kärnavfallsrådet), pratade om informations‐ och kunskapsbevarande i samband med slutförvar av använt kärnbränsle. Forskningsprojektet InSOTEC Togs inte upp under seminariet. EU:s InSOTEC projekt valde ett antal teman: • Möjligheter till reversibilitet och återtag av avfall • Platsvalsprocesser • Demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle • Tekniköverföring Forskningsprojektet InSOTEC Två huvudrekommendationer från InSOTEC är: – ”Öppet deltagande bör inte begränsas till vissa delar av utvecklingsprocessen utan istället gälla utan undantag under hela processen”. ”implementeringen av geologiska slutförvar betraktas som en vetenskapligt kontrollerad, öppen undersökningsprocess med en möjlig lösning som mål även om det kan ta flera generationer att uppnå. Vad de vänder sig emot är en traditionell projektorganisation med tydliga begynnelse- och slutdatum (forskarsyndromet! – min kommentar)”. Mätprogram för förslutna områden • EU:s projekt MoDeRn (Monitoring Development for Safe Repository and Staged Closure) togs upp av Willis Forsling och Clas-Otto Wene. • Genomfört: 2009 – 2013 Deltagare: 18 organisationer från 17 länder inkl USA, Japan. Sverige: SKB och sociologiska institutionen vid GU. Mätprogram för förslutna områden • MoDeRn:s mål: demonstration av innovativa tekniker för monitering av ett slutförvar: • SKB deltog i alla arbetsprogram utom det tredje (WP3), som behandlade de innovativa teknikerna för icke-störande mätning i förslutna delar av förvaret. Mätprogram för förslutna områden Tyskland - De viktigaste processerna som påverkar säkerheten är tryck- och temperaturutvecklingen i den geologiska barriären. Den maximala temperaturen i förvaret har fastställts till 200 0C. • I varje deponeringshål kommer behållarna att omges av en metallcylinder för att avfallet ska kunna återtas vid behov. • De parametrar man valt för att karakterisera dessa processer är temperatur, tryck och vattenhalt i närheten av cylindern, samt korrosionsströmmar på kapselns yta. Mätprogram för förslutna områden Frankrike – fallstudien om ett övervakningsprogram för ett förvar i lerrik sedimentär bergart (Argillaceous rock). • Djupförvaret ska vara reversibelt i mer än 100 år och det krävs ett nytt beslut innan förvaret får förslutas. • Det högaktiva förglasade avfallet placeras i stålcylindrar för att förhindra direkt kontakt med vatten tills temperaturen sjunkit ner till 500C, vilket kan ta upp till 1000 år. Mätprogram för förslutna områden • Direkt övervakning av ytterhöljets korrosion övervägs men det är en mycket långsam process, vilket är problematiskt och alternativt kan man i stället studera korrosionshastigheten under jäm-förbara förhållanden (s.k. offerstrukturer) men utan radioaktivt material. Mätprogram för förslutna områden Finland I ONKALO identifierades 59 fysiska, hydrogeologiska, geokemiska och biologiska processer av betydelse för att förstå platsen och prestanda för ett förvar på platsen. Där identifieras 36 FEP (features, events, processes, dvs., egenskaper, händelser och processer) av betydelse för utvecklingen av de tekniska barriärerna och migration av exempelvis radionuklider genom dessa. Man konstaterade att: ”Perhaps the most critical process … is the water uptake into the buffer and backfill.” Mätprogram för förslutna områden Och att: - water uptake and resulting swelling are essential processes that bring the barrier system from its initial state towards the intended target state during the years or decades during which monitoring is possible. - Undersökningen betraktas som ett komplement till den franska fallstudien där fokus ligger på övervakning av hela avfallscellen, medan i detta fall fokus ligger på övervakning av funktionen hos bentonitbarriärerna. - Ett antal deponeringstunnlar skulle kunna fungera som demonstrationsförvar med bl.a. övervakning av bentonitens vattenmättnad. Mätprogram för förslutna områden • I MoDeRn:s ”Conclusions and lessons learned” skrivs: A “pilot facility” would enable not only increased process understanding during repository operation and to evaluate and update monitoring programmes prior to final closure but would also be a useful tool for stakeholder confidence building Mätprogram för förslutna områden Rådets slutsats är att det finns viktiga internationella aktörer som i motsats till SKB tror på både vikten och möjligheterna att genomföra ett program för monitering. Dock, under seminariet i Stockholm har Johan Andersson, SKB, erkänt att de har varit för kategoriska och SKB ska nu delta i ett nytt moniteringsprogram under EU:s Horisont 2020. Beräkning av framtida kostnader (togs upp separat av Ingvar Persson och Clas-Otto Wen) Rivning av befintliga kärnkraftverk och hantering och slutförvar av använt kärnbränsle uppskattas i dag till över 100 miljarder kronor (kan mycket väl ligga 50 procent högre) Fem barriärer ska skydda medborgarna från oväntade utgifter i framtiden. Tre av dessa barriärer upprätthålls av staten och två av SKB och dess uppdragsgivare: 1 – SSM:s granskning av SKB:s beräkningar 2 – Kärnavfallsfonden och dess förmåga att förvalta inbetalade avgifter. Beräkning av framtida kostnader 3 – Remiss till beredning i Miljödepartementet inklusive gemensam beredning med övriga berörda departement – och därefter beslut av regeringen om avgiftens och säkerhetsbeloppens storlek. 4 – SKB:s experter och referenspersoner. 5 – Kostnadskontroll som SKB ska utöva. Man antar att alla nu elproducerande verk har en teknisk livslängd på 40 år och om ett verk passerat denna ålder men fortfarande producerar el vid beräkningstillfället antas det fortsätta med detta under ytterligare sex år. Beräkning av framtida kostnader • … där drifttiden för O1, R1 och R2 förutsätts bli 50 år medan övriga verk har en planerad drifttid av 60 år. • Avfallshanteringen avslutas 2087 enligt denna kalkyl. • Figur 7.2 visar de anläggningar som helt eller delvis ska finansieras genom Kärnavfallsfonden. Den befintliga anläggningen i Forsmark för kortlivat avfall, SFR1, ingår inte eftersom endast driftavfall deponeras där. Beräkning av framtida kostnader SSM föreslår därför en ettårig avgiftsperiod med beslut endast för 2015. SSM vill därefter begära nya beräkningar från SKB baserade på KI:s analys för att föreslå avgifter för 2016 och 2017. Men … om lärkurvor: ”Ur kostnadsperspektivet förefaller en egenskap hos organisationen nödvändig: kostnadsramarna kräver kontinuerligt lärande på alla nivåer i organisationen”. Exempel på en lärkurva Beräkning av framtida kostnader Om den sociala barriären Kärnavfallsavgiften höjs till i genomsnitt 4 öre/kWh producerad kärnkraftsel för perioden 2015−2017, dvs. för samtliga tre år i perioden (se nästa bild).
© Copyright 2024