Bo i Borlänge nr 3, 2015
Gruppförsändelse (samhällsinformation) till samtliga postavlämningsställen 6 AVFALLSTIPS INFÖR VINTERN METALL BLIR JÄRNVÄGAR Vintern står för dörren och det är dags för några välbekanta tips. Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. SID 9 SID 19 BORLÄNGE ENERGI, TUNABYGGEN OCH BORLÄNGE KOMMUN INFORMERAR OM BYGGANDE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE. NR 3 · SEPTEMBER 2015 Ett blomstrande samarbete Sid 7 Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta lösningar PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN Sid 16 Visste du om att det finns ett antal naturreservat inom gång och cykelavstånd från Borlänge centrum. Flera gröna oaser med orörd natur. FÅGELMYRA PÅ BESÖK Sid 10 MER ÄN BOSTADSBYGGEN Tanken med ”Fågelmyra on tour” är att nå människor som kan ha svårt att ta sig till återvinningscentralen i Fågelmyra. SISTA SIDAN – INFORMATION FRÅN SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTORN Sid 12 Tunabyggens VD Jörgen Olsson och styrelsens ordförande Olle Rigborn berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling. 2 VÄLKOMMEN ALLA VILL HA FIBER – på en gång!.......................................................... 3 Notiser............................................................................................................. 4 El- och gasbilar bäst för MILJÖN................................................................ 4 Naturlig damm i Sångan............................................................................... 5 PANNA 6 värmer igen................................................................................... 6 Smart! Scanna QR-koden och läs Bo i Borlänge i din smartphone Bo i Borlänge ges ut fyra gånger per år i samarbete mellan Borlänge Energi, Borlänge kommun och Tunabyggen. I tidningen får du som bor i kommunen tips och nyttig information. Har du några frågor eller tips till tidningen tar vi tacksamt emot dem på 0243-730 60 eller kundcenter@borlange-energi.se Ett blomstrande samarbete......................................................................... 7 FÅ KOLL innan du gräver. . ............................................................................ 8 Cykla på vintern? Inga problem!.................................................................. 9 6 avfallstips inför vintern.............................................................................. 9 Barnskiva med Skruttis & Wattis................................................................ 9 Centrumrenoveringen fortsätter.................................................................. 9 Byträff när FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK.................................... 10 Tunabyggen – mer än bara bostadsbyggen............................................. 12 Prästgården får nytt liv............................................................................... 14 VATTEN PÅ VILLOVÄGAR kostar många miljoner................................ 15 På strövtåg i hembygden .......................................................................... 16 Frågor & svar Ingen hembränning, tack!.......................................................................... 18 Så här återvinner vi.................................................................................... 19 Sju landmärken för HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING................. 20 Räddningstjänsten Dala-Mitt..................................................................... 22 Borlängekrysset.......................................................................................... 23 Ettkrysstvå................................................................................................... 23 Information från Stadsbyggnadssektorn................................................. 24 Vanliga frågor till Borlänge Energis Kundcenter Har du någon fråga till Borlänge Energi? Skicka in den till Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Du kan också ringa till Kundcenter på 0243-730 60, e-posta på kundcenter@borlange-energi.se eller ställa frågan på www.borlange-energi.se Bo i Borlänge · Nr 3 · 2015 · Årgång 24 Nedan ser du exempel på frågor som Kundcenter brukar få. Adress Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge Ansvarig utgivare Anders Åberg, Borlänge Energi 0243-730 60 Produktion RR Reklambyrå, 023-232 90 NÄR KOMMER SOPBILEN OCH HÄMTAR VÅRT AVFALL? Tryck MittMedia Print, september 2015 Svar: Om du går in på vår hemsida under www.borlange-energi.se/Avfall/Sophamtning/ så kan du lätt söka fram när vi hämtar ditt brännbara och komposterbara avfall. Om tidningen uteblir GATUBELYSNING ÄR SVART PÅ VÅR GATA. VAD SKA VI GÖRA? Text RR Reklambyrå, Borlänge Energi, Lennart Hill och Ann-Louise Ebberstein Foto RR Reklambyrå, Borlänge Energi, Tunabyggen och Henrik Hansson De som bor i Borlänge får tidningen direkt i sin brevlåda. Tidningen distribueras som samhällsinformation av SDR, vilket innebär att även du som har ”reklam, nej tack” på din brevlåda får den. Har tidningen uteblivit så kan du hämta den på Borlänge Energis huvudkontor eller på kommunens stadsbyggnadskontor på Sveatorget. Den finns även i stadshusets reception. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 Svar: Gör en felanmälan via vår hemsida www.borlange-energi.se eller kontakta oss på 0243-730 00 under kontorstid. ALLA VILL HA FIBER – PÅ EN GÅNG! 3 Alla vill ha fiber PÅ EN GÅNG! I Ornäs har 300 av 400 tillfrågade villaägare beställt fiber och nästan varje dag får Borlänge Energi in ett nytt påskrivet avtal. Även Ornässtugan, Sveriges äldsta museum, får fiber för att till exempel kunna livestreama konserter. – Vi har fullt upp, säger Calle på Tuna Fiberteknik. Fiberfebern fortsätter och Borlänge stadsnät gräver vidare. Över 70 procent av de tillfrågade i de nu aktuella områdena har beställt anslutning. – Det är ett väldigt starkt tryck nu och alla vill ha sin anslutning på en gång, säger Jon Pallin på Borlänge Energi. Det ständigt ökande intresset för fiber tror Jon beror på att många inser att alternativen inte klarar av de bandbreddskrävande tjänsterna vi utnyttjar idag. – Förut fanns en större tilltro till det mobila bredbandet, men idag räcker ofta inte kapaciteten till. Till skillnad mot ADSL eller mobilt bredband har en fiberuppkoppling ingen begränsning. 1200 VILLOR ERBJUDS ANSLUTNING I ÅR Förra året byggdes fibernätet ut till ca 1 000 villor och i år kommer summan uppgå till ca 1 200 villor. I år sker utbyggnad av fibernätet i Ornäs, Dalsjö, Paradiset, Jakobsgårdarna, Övre Tjärna och Tjärnaheden. Av de villaägare som i år har fått tomslang framdragen till tomtgräns har ca 800 hittills beställt anslutning. Kostnaden för anslutningen är 14 500 kronor. Som kund bestämmer du själv om du vill betala allt på en gång eller om du vill betala en avgift på 395 kr i månaden under fem år. I detta ingår anslutning till stadsnätet med grävning till tomtgräns samt 2 Mbit internet. – Numera gör vi klart med tomslang fram till tomtgränsen så att det bara är att beställa i efterhand för dem som inte gör det på en gång, säger Helena Wallengren på Borlänge Energi. ANMÄL INTRESSE PÅ WEBBEN Att dra fiber till en enskild villa är dyrt. Därför satsar Borlänge stadsnät på effektiv samordning och ansluter istället hela villaområden för att få ner styckepriset. På borlangestadsnat.se kan du söka på din gatuadress och se om din villa är ansluten till stadsnätet. Här kan du också göra en intresseanmälan. – Stadsnätswebben är det viktigaste verktyget för oss när det gäller planeringen för kommande år, förklarar Helena. Här följer vi upp var intresset är störst och skickar sedan ut beställningsförfrågan till de aktuella områdena. Ett påskrivet avtal är detsamma som en beställning och när vi har fått in tillräckligt många i ett område kör vi igång med arbetet. Vi försöker få en mix av områden i både tätort och glesbygd. För dig som bor i glesbygd och vill ha fiber finns möjlighet att genom Länsstyrelsen ansöka om EU-bidrag, till exempel genom att gå samman i en ekonomisk förening. 250 MBIT/S KOMMER I HÖST Stadsnätet är ett öppet nät där tjänsteleverantörerna konkurrerar på lika villkor. Som kund väljer du fritt bland en mängd olika leverantörer av internet, telefoni, TV och larm. Allt från en enda kabel. Genom fiberuppkopplingen kan familjen surfa, mejla, prata i telefon och titta på TV samtidigt. Tjänsterna blir fler och fler och utvecklas kontinuerligt. – Under hösten kommer utvalda områden i Borlänge kunna beställa Internet upp till 250 Mbit/s, säger Jon. Vi kommer även att snart få in Com Hem som tjänsteleverantör på nätet. Under hösten kommer utvalda områden i Borlänge kunna beställa Internet upp till 250 Mbit/s Regeringen har som bredbandsmål att 90 procent av invånarna ska ha tillgång till en internetkapacitet på minst 100 Mbit/s år 2020. En bra digital uppkoppling kommer i framtiden att vara lika självklar som vattnet i kranen och elen i vägguttaget. – Vi räknar med att uppfylla det målet, säger Jon. Nu är siffran uppe i 60–70 procent i Borlänge och utbyggnaden av stadsnätet fortsätter. Nu har framtiden även kommit till Ornässtugan. Calle på Tuna Fiberteknik och hans kollegor har dragit fram fiberkabel till det gamla museet. – Trycket på att få fiber har varit stort här i Ornäs, säger Calle. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 4 EL- OCH GASBILAR BÄST FÖR MILJÖN I rapporten framgår att det bästa biodrivmedlet är biogas. Borlänge klättrar Borlänge kommun belägger plats 66 i undersökningen Bäst att Bo där Sveriges 290 kommuner rankats. Det är nionde året rankingen genomförs och Borlänge har klättrat sju placeringar sedan förra året. Bland annat har fyra delområden undersökts: Att vara ung, Att vara äldre, Att ha familj och Att arbeta. – Det är positivt att vi ligger så bra till inom områdena Ung och Äldre, 39 plats respektive 24 plats, säger näringslivsutvecklare Christian Fredin. Men mest glädjande är, anser han, ökningen av förvärvsarbetande personer utan europeisk bakgrund. – Vi har klättrat från plats 269 till plats 52. Rankingen tas fram av tidningen Fokus tillsammans med fyra forskare på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. – Det är bra att få veta vad vi ska jobba vidare med och vilka områden vi behöver bli bättre inom, allt för att Borlänge ska bli en mer attraktiv kommun att bo i, säger Christian Fredin. Ny kundservicemottagning på Borlänge Energi Från vecka 38 och några veckor framåt bygger vi på Borlänge Energi om vår kundservicemottagning. Vi behåller våra ordinarie besökstider under renoveringen men miljön kan upplevas som rörig. Du kan alltid maila eller ringa oss angående ditt ärende. Mailadress: info@borlange-energi.se Telefon: 0243-730 00 Öppettider Borlänge kommun Receptionen på Palladium Sveagatan 21: Helgfri måndag till fredag kl. 8–12, 13–16.15 Receptionen på Stadshuset, Röda vägen 50: Helgfri måndag till fredag kl. 7.30–12, 12.45–16 Kommunens telefonväxel nås på 0243-740 00: Öppet helgfri måndag till fredag kl. 7.30–16.15 Öppettider i Tunabyggens receptioner och Kundcentrum Tjärna Centrum: Helgfri måndag, onsdag, fredag kl. 13–15.30 Jaxtorget och Bullermyren (Allfarv. 63): Helgfri tisdag till torsdag kl. 13–15.30 Kundcentrum Hushagen (Utanforsgränd 2): Helgfri måndag till fredag kl. 8:30–12, 13–16. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 El- och gasbilar bäst för miljön När de bästa miljöbilarna utnämns 2015 är det el- och biogasbilar i toppen. – Det känns därför riktigt bra att vi i år bygger både snabbladdstation för elbilar och tankstation för gasbilar i Borlänge, säger Kjell-Olof Matsson på Borlänge Energi. Borlänge Energi investerar i infrastruktur för framtidens miljöbilar. I våras invigdes en snabbladdstation för elbilar intill Kupolen och den 15 oktober invigs det nya tankstället för fordonsgas intill den obemannade bensinmacken vid Ica Maxi. – En viktig del för att nå ett fossilfritt Borlänge är förstås att förutsättningarna finns för Borlängebon att kunna tanka och köra bil på alternativa bränslen, säger Kjell-Olof. TESLA ÖVERLÄGSEN SEGRARE I tävlingen ”Miljöbästa Bil 2015” som föreningen Gröna Bilister anordnade, tävlade 31 bilmodeller i olika kategorier. När totalpoängen räknades samman blev Tesla Model S klar segrare. Gröna Bilisters miljöbilsranking är internationellt sett ledande. Andra gröna rankingar görs vid ett skrivbord utifrån fordonsdata, medan utmärkelsen Årets Bil inte låter brukarna själva komma till tals. Genom att utse Miljöbästa Bilar 2015 redan hösten 2014 kan importörer, bilhandlare, uppköpare och enskilda konsumenter använda sig av utmärkelsen under ett helt år, vilket ytterligare stärker utmärkelsens betydelse. – Utmärkelsen lever hela året, konstaterar Martin Prieto Beaulieu på Gröna bilisters hemsida. Många privatpersoner, företag och kommuner använder vår lista med nominerade bilar som en inköpsguide för miljösmarta bilar. BIOGAS ÄR BÄST FÖR MILJÖN I en ny rapport från Gröna Bilister jämförs klimatpåverkan hos alla drivmedel i Sverige. I rapporten framgår att det bästa biodrivmedlet är biogas, säger Kjell-Olof. Den minskar klimatpåverkan med knappt tre fjärdedelar jämfört med vanlig bensin. El från sol, vind eller vatten ger knappt några utsläpp alls, men om vi inte aktivt väljer sådan el är det bättre för klimatet att köra på biogas. Vinnarna ”Miljöbästa Bil 2015” Förstaplats: Tesla Model S Andraplats: Delas av laddhybriderna Mitsubishi Outlander PHEV och VW Golf GTE. Tredjeplats: Delas av gasbilen Subaru Legacy Boxer-CNG och elbilen VW e-Golf. Barnfamiljernas favorit blev Subaru Legacy Boxer-CNG. Seniorernas val blev Mitsubishi Outlander PHEV. Miljöchefsjuryn utsåg VW e-Golf till sin vinnare. Biltestarna gav högst poäng till VW Golf GTE. Folkets val blev Tesla Model S. NATURLIG DAMM I SÅNGAN 5 Peter Eriksson från Borlänge Energi på plats vid dammen i Sångan som har byggts om under sommaren. Naturlig damm i Sångan – De gamla dammluckorna var utdömda och frågan var om vi skulle reparera eller göra något annat. Det blev något annat, konstaterar Peter Eriksson som är drifttekniker på Borlänge Energi och arbetar med bolagets kraftstationer. Dammluckorna han pratar om har tidigare reglerat vattennivån i sjön Sångan, som ligger utanför Borlänge i närheten av Rämshyttan. Under sensommaren har dammkonstruktionen med två spettluckor rivits och det gamla utloppet ur sjön fyllts igen. VAD HAR NI GJORT ISTÄLLET? – Man kan jämföra det med en tröskel, ett fast utskov, som på naturlig väg reglerar vattennivån, säger Peter på plats i Sångan och pekar på en vall byggd av jord och stenar. – På båda sidor om nivån skapas flacka åplan vilka fungerar som svämområden, vilket motverkar att vattennivån i sjön stiger för mycket vid höga flöden, tillägger projektledaren Erik Sjölander som dykt upp. Nivån mäts med hjälp av en pegel som tillfälligt flyttats en bit längre upp intill en gammal brygga. Den naturliga vallen har anlagts vid sjöns södra del, vid Sångåns utlopp. Där har tidigare en kyrkstig gått. – Vi kommer att bygga en gångbro så att man kan fortsätta gå längs kyrkstigen, berättar Erik och pekar ut över den gyttjiga åplanen som snart kommer att gömmas under vatten. Och att det finns fisk kan Peter bekräfta: – Det är mycket lake i ån. VANDRINGSLED FÖR FISK I och med att dammkonstruktionen är borttagen har det skapats förutsättningar för fiskvandring förbi det gamla dammläget, något som glädjer inte minst Rämshyttans fiskevårdsområdesförening. – Det var ett önskemål från dem. För att vara säkra på att fiskvandringen kommer att fungera har vi tagit hjälp av en expert som arbetar med att skapa och restaurera fiskvandringsvägar, säger Erik. REGN ÄR BRA Plötsligt öppnar sig himlen och regnet öser ner. Det verkar de båda männen inte bry sig om. Tvärtom. – Det är bra att det kommer regn, säger Peter och tittar ut över jord- och stenmassorna. – Får det bara sätta sig blir det här bra, konstaterar Erik. Fotnot: Borlänge Energi har sju kraftstationer och 12 dammar som genererar el till Borlängeborna. Fakta om Sångan 1 2 Sångan ingår i Dalälvens huvudavrinningsområde och har en area på 1,87 kvadratkilometer. Sjön avvattnas av Tunaån. Medelhöjden är 227 meter över havet och ytan är 9,69 kvadratkilometer. Sångan är en grund sjö med ett medeldjup på fyra meter. I Sångans norra del ligger Lilla Sångans fäbod, tillhörande Grevbo by, som var en levande fäbod fram till 1963. Den sista fäbodkullan hette Slars Anne Karlsson. Hon kom från Halvarsgårdarna. 3 4 Stora Sångans fäbod ligger vid sjöns södra del. Den låg öde på 1920-talet. Kvar finns källargropar och grundstenar samt de fritidshus som senare byggdes. Vid utloppet av Sångån fanns på 1600–1700-talet en kvarn. Längre ner efter ån fanns ytterligare två kvarnar och vid Långsjöns utlopp låg Nästorpets kvarn. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 6 PANNA 6 VÄRMER IGEN Om Fjärrvärme Två tredjedelar är restvärme från Stora Enso Kvarnsveden och SSAB som används för att värma fjärrvärmevattnet ut till Borlängeborna. Vid Bäckelund, i Panna 6 och Panna 7, används returflis och källsorterat avfall som bränsle. Som reserv finns olje- och elpannor i systemet. Dessutom finns pelletseldade närvärmeanläggningar med eget fjärrvärmenät i bland annat Ornäs och Torsång. Mikael Hedmark, projektledare på Borlänge Energi, vid de nya kemikaliepumparna. Panna 6 värmer igen Bättre arbetsmiljö och högre personsäkerhet har varit centralt i arbetet med renovering av Panna 6 på Bäckelund. – Av de 20 miljoner som bolaget investerar har en stor del gått till att förbättra arbetsmiljön. Det berättar Peter Holmberg, driftsansvarig på Bäckelundsverket på Borlänge Energi. – Vissa delar av pannan har renoverats för bättre tillgänglighet och funktion, tillägger projektledaren Mikael Hedmark. Panna 6 som togs i bruk 1981 ersatte eldning med olja med närmare 10 000 kubikmeter per år. När Panna 7 invigdes 2009 har den gamla pannan fungerat som reserv. – Ett tag trodde vi tiden var över för Panna 6 då den stod outnyttjad ett par år. Det enda vi gjorde var att reparera provisoriskt, säger Peter. STORT SÄKERHETSTÄNK I och med att pannan stått still har den inte blivit uppdaterad – förrän nu. Arbetet som startade 2014 inleddes med en omfattande riskinventering och analys. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 – Där kom vi fram till vad vi skulle göra, vilka steg vi skulle ta och när, säger Mikael som fortsätter: – Vi har byggt in öppna transportband med säkerhetsgrindar, skyddsräcken och installerat elektriskt låssystem. Elfiltret har renoverats, rökgasreningen har fått nya kemikaliepumpar och ledningssystem. Styrsystemet har delvis blivit utbytt och förbättrat. Vi har även klätt in bränslelagret med plåt. Den sistnämnda åtgärden är för att förhindra att bränsle blåser iväg och för att minska eventuell lukt, säger Mikael. PANNAN ÄR KÖRKLAR Än återstår en del arbete kring miljö- och säkerhetssidan, men Panna 6 är klar att tas i drift. – Det blir en spännande vinter för att se hur allt fungerar. Det finns ju inget facit på hur man ska genomföra ett sådant här omfattande arbete, konstaterar Peter. – Arbetet hade aldrig gått att genomföra utan det goda samarbetet mellan alla avdelningarna; projekt, underhåll, drift samt entreprenörer, tillägger Mikael. I ytterligare nio år beräknas Panna 6 att vara i drift. Ett bra tillskott i fjärrvärmeproduktionen menar de båda arbetskamraterna: – Även om det skulle bli driftstörningar, blir vi inte utan värme i Borlänge. – För att höja säkerheten har bandtransportörer klätts in med skyddsgaller, berättar Peter Holmberg som är driftsansvarig på Bäckelundsverket. För att förhindra att bränslet som eldas i Panna 6 ska blåsa iväg har lagret klätts med plåt. ETT BLOMSTRANDE SAMARBETE 7 Ett blomstrande samarbete Landskapsarkitekterna Sofia Stenberg och Katarina Nilsson diskuterar ritningar. Parkarbetare, landskapsarkitekter och växthusansvarig samarbetar för att Borlänge år efter år ska blomma upp till våren. I år lades extra krut på Liljeqvistska parken. – Det känns extra roligt när vi får så mycket positiv respons från Borlängeborna, säger Helena Olsson, parkdriftschef på Borlänge Energi. Arbetet med att bestämma vilka blommor och planteringar som ska pryda staden börjar tidigt. Redan nu på hösten startar planeringen för nästa års sommarblommor och hela personalgruppen på parkavdelningen, med parkarbetare, landskapsarkitekter och växthusansvarig samarbetar. Ritningarna blir klara redan före jul och beställningarna av frön och sticklingar görs direkt efter nyår. – Alla är väldigt engagerade och kreativa, säger Helena. Vi börjar med ett spånarmöte då alla träffas och kommer med förslag på planteringar och olika lösningar. Alla har olika bakgrund och arbetsuppgifter och alla får inspiration från olika håll. Någon kanske har sett något vackert i en annan stad eller på någon mässa. Först bestäms årets färgtema och vilka växter som ska användas. För 2015 blev temat rosa, blått, lila och lime med några förstärkande blad- och insticksfärger. Arbetet går sedan vidare genom att stadens gator delas upp i personalgruppen. – Det är roligt att dela upp gatorna eftersom det blir lite olika stilar. Alla har sina favoritväxter så man ser verkligen vem som har kommit med idéer till vilken gata. UPPIGGANDE TÄVLINGSKÄNSLA Uppdelningen ger också upphov till lite uppiggande tävlingskänsla bland de inblandade. Inte minst tack vare visningsträdgården i Liljeqvistska parken där Borlängebor och turister får rösta på den bästa planteringen. – Vi har smårabatter i visningsträdgården som visar årets sortiment av växter. Varje medarbetare har sitt eget tema och det är alltid spännande att se vem som får flest röster och vinner ära och berömmelse. Fast ibland förekommer det fula tricks då någon ber hela släkten att rösta på det egna bidraget! säger Helena med ett skratt. Planteringar ska inte bara vara vackra utan måste också vara lättskötta. Hela tiden görs förbättringar för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. Efter varje säsong fotodokumenteras alla planteringar för att se hur det blev och vilka plantor som klarade sig bäst. – Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta lösningar för att förenkla arbetet, fortsätter Helena. Våra parkarbetare är helt fantastiska på att komma på smarta lösningar BLOMMOR OCH GRÖNSAKER Varje år vill vi göra något nytt i staden. I år blev Liljeqvistska parken extra blommig och inbjuI år blandades grönsaker med blommor i Liljeqvistska parken. dande vilket lockade många besökare till parken. – Vi ville göra något extra med parken i år. Vi hade grönsakstema på Sveatorget för några år sedan innan ombyggnaden och eftersom det fungerade så bra ville vi köra med det temat igen, fast denna gång i Liljeqvistska parken. Vi byggde stålkonstruktioner där vi planterade blommor och grönsaker och lade bark emellan. Förutom de nya planteringarna fick parken nya solsoffor och bänkbord, för att inbjuda för dem som vill äta en lunch i parken eller kanske bara sitta en stund i grönskan. – Parken har verkligen blivit en levande park med mycket folk i rörelse. Här samlas folk och pratar, äter lunch, fikar eller kanske spelar krocket. I slutet på juli gästades också parken av föreningen Trädgårdsamatörerna som hade sitt årsmöte i Borlänge. Det var medlemmar från hela Sverige och även Norge och Danmark som var här och berömde vår fina park. Verkligen roligt! EGET VÄXTHUS Även vid Resecentrum planterades nya rabatter för att leda besökare, med hjälp av blommor, mot Liljeqvistska parken och vidare mot centrum. Totalt i år har 14 070 st sommarblommor fördelat på 160 st sorter planterats ut, vilket är ca 70 sorter mer än vanligt. Sommarblommorna drivs upp i det egna växthuset i Yttermora. – Att en kommun har eget växthus är ganska ovanligt idag, säger Helena. Men det är en fantastisk resurs som vi är mycket glada för. Nu när hösten är över oss och vintern nalkas kan vi trösta oss med att våren faktiskt kommer tillbaka. När den gör det kommer medarbetarna på parkavdelningen vara redo för att ännu en gång smycka vår stad med vackra planteringar och blommor. – Vi får se vad det blir nästa gång, avslutar Helena. Det är det vi bestämmer nu! BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 8 FÅ KOLL INNAN DU GRÄVER FÅ KOLL innan du gräver Robert Åslund tog hjälp av Ledningskollen inför grävjobbet. Att veta var ledningarna under marken går innan du ska gräva på tomten kan bespara dig mycket besvär och pengar. Därför finns Ledningskollen! Robert Åslund tog hjälp av den kostnadsfria tjänsten inför sitt byggprojekt. – Ett smidigt system, tycker Robert. Den vanligaste anledningen till att använda Ledningskollen är att någon som ska utföra markarbeten behöver veta var ledningar går i marken. Om du själv utför, eller anlitar någon att utföra en grävning åt dig, utan att du först har gjort en förfrågan till eventuella ledningsägare i området, kan du bli skadeståndsskyldig om en ledning skadas. OFTAST SKADOR PÅ ELNÄTET – På ett år kan det röra sig om mellan 25–30 grävskador på våra ledningar, säger Peter Johansson, elnätschef på Borlänge Energi. Oftast gäller det skador på elnätsledningar eftersom vi har flest av dessa och att de ligger grundast jämfört med VA och fjärrvärme. Vanligast är skador på den egna serviskabeln så att det bara är den egna bostaden som berörs, men ibland kan hela områden släckas ner. Post- och telestyrelsen driver satsningen Ledningskollen.se som från 2010 fungerar i hela landet. Idag har Ledningskollen blivit en standard. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 Totalt är 739 ledningsägare med i tjänsten där du kostnadsfritt kan få fram information om hur ledningarna går på din tomt. – Ibland kan vi som ledningsägare bedöma att det räcker med att skicka ett underlag i forma av en karta som visar var ledningarna går, säger Peter. I andra fall kan det behövas en utsättning då vi skickar personal till platsen för att märka ut var ledningarna går. SKA RENOVERA ETT HUS Robert Åslund med familj har köpt ett gammalt hus i Romme som ska renoveras. – Det handlar egentligen om att riva och bygga nytt, så vi har en hel del jobb framför oss, säger Robert som har egen grävmaskin och tänker gräva själv. Robert läste om Ledningskollen på Borlänge Energis hemsida, skapade en inloggning och skickade sedan information om vilket område som grävningen gäller. Två ledningsägare skickade kartor via e-post som visade hur deras ledningar går medan Borlänge Energi bedömde att en utsättning var nödvändig. – På tomtgränsen mot grannens tomt står ett elskåp och jag ville se vart ledningarna tar vägen, förklarar Robert. Kjell Dragsten markerar var ledningarna går i marken. 900 KARTOR PER ÅR På Borlänge Energi är det Kjell Dragsten som tar emot förfrågningar från Ledningskollen. – Ledningskollen har förenklat markarbeten och är ett omtyckt system bland de som gör grävningsjobben, säger Kjell som varje år Så fungerar Ledningskollen Att ställa en fråga till ledningskollen.se är enkelt. 1 Registrera du sig som användare i Ledningskollen. 2 Logga in och skapa en fråga genom att mata in nödvändig information. Informationen skickas till alla berörda ledningsägare som är anslutna till Ledningskollen med infrastruktur i närheten av området frågan gäller. 3 När alla ledningsägare har behandlat ärendet får du svar i form av ett sms eller epost. Du kan också logga in på ledningskollen.se och följa ditt ärende. De ledningsägare som har ledningar i området bedömer sedan om det räcker med att skicka kartor eller om en utsättning är nödvändig. Att få svar från Ledningskollen gällande Borlänge Energis ledningar tar minst tre dagar om du inte betalar en avgift för att få det snabbare. skickar ut cirka 900 kartor till användare av tjänsten. När Kjell gör utsättning på plats använder han en tongenerator för att hitta ledningarna i marken och markerar sedan med röd färg. – Nu ser ni varför jag har röda skor! säger Kjell och skrattar. CYKLA PÅ VINTERN? INGA PROBLEM! 9 Cykla på vintern? Inga problem! När vintern kommer med kyla och halka är det många som ställer in cykeln i garaget och tar bilen istället. Men med en servad cykel med dubbdäck, bra belysning och reflexer så är det bara att cykla vidare. Givetvis med hjälm på huvudet och helst ett värmande sadelskydd under rumpan! – Under vintern är det extra viktigt att cykeln är i ett bra skick, säger Per-Åke Pettersson på Cykelcentrum. Bromsarna bör till exempel kontrolleras så att de inte är utslitna eller feljusterade. Det är också viktigt att tvätta cykeln under vintern eftersom vägsaltet fräter på cykelns lack och olika komponenter. Tänk på att inte försöka tvätta cykeln utomhus när det är minusgrader eftersom vattnet bara kommer frysa och skapa en tunn yta av is över hela cykeln. Det bästa är att ta in cykeln och tvätta den med ljummet vatten och ett milt avfettningsmedel inomhus. Gör inte bara rent ramen och hjulen, utan även alla reflexer och lampor. Ha kvar den i värme när den torkar. – Glöm inte att tvätta och olja kedjan. En smutsig och osmord kedja rostar snabbare, slits mer och riskerar lättare att gå av, fortsätter Per-Åke. GODA FÖRUTSÄTTNINGAR I BORLÄNGE I Borlänge finns goda förutsättningar för att cykla året runt. Plogning och halkbekämpning av gång- och cykelvägar har hög prioritet. Det innebär att snöröjningen har samma nivå, nivå ett, som huvudvägarna. Lederna är skyltade och det finns gott om belysning efter gång- och cykelvägar. – Det är synd att många slutar cykla till jobbet på vintern. Det är ju en skön känsla att cykla iväg i den friska luften på morgonen, och dessutom få gratis motion på köpet. 1 Undvik fastfrusna kompostpåsar Undvik att kompostpåsarna fryser fast i bruna tunnan genom att lägga blött avfall i dubbla påsar och låta dem frysa till innan du stoppar ner dem i tunnan. Ta bort snön från soptunnelocken Innan du ger dig ut i vintermörket med cykeln Snön smälter och blir både blöt och tungt inne i sopbilen. Använd ett par stadiga vinterdäck med minst 100 st dubbar både på fram- och bakhjul. Det förhindrar att tunnorna halkar vid upp och nedsättning. Tunnorna ska stå plant underlag (ej snövall). Håll dig varm! Klä dig i lager på lager. Köp ett par varma och vindtäta handskar och en tunn mössa med samma egenskaper. Sadelskydd eller cykelbyxor är skönt om rumpan fryser. 3 4 Nu byggs det i centrum igen. Denna gång är det Sveagatan på sträckan Målaregatan-Stationsgatan som renoveras. Skotta och sanda runt tunnorna Tänk på mellanrummet Ha ett mellanrum på minst en meter mellan tunnorna och håll fritt uppåt. Sopbilens arm måste kunna jobba fritt. 5 Centrumrenoveringen fortsätter Gatan kommer att få ny markbeläggning av rött marktegel, grå betongsten och natursten i liknande mönster som på Sveagatan på sträckan Målaregatan-Sveatorget. Dessutom får gatan nya soffor, cykelställ, blomsterurnor samt ny belysning. Sofia Stenberg, landskapsarkitekt på Borlänge Energi, påpekar att det i samband med anläggningsarbetena förekommer buller, damm och maskiner som kan uppfattas som störande – Det är alltid lite trångt och bökigt under arbetets gång men vi gör vårt bästa för att folk ska kunna ta sig fram, säger Sofia. Ombyggnaden av Sveagatan hänger ihop med storsatsningen på centrum där ombyggnaden av Sveatorget, Jussi Björling torg och Borganäsvägen ingår. Kommande projekt är ombyggnad av Borganäsvägen på sträckan mellan Målaregatan och Stationsgatan. Vintern står för dörren och det är dags för några välbekanta tips om hur du gör det lättare både för dig själv och för de som hämtar ditt avfall. 2 Se till att ha både lampor och reflexer på cykeln. Enligt lag ska alla cyklar ha en fungerande vit lampa fram, en fungerande röd lampa bak och reflexer på sidorna. – Genom att skaffa ett par bra dubbdäck, varma cykelkläder och serva cykeln på rätt sätt kan man fortsätta att cykla till jobbet de flesta av vinterns dagar, säger Per-Åke Pettersson på Cykelcentrum 6 avfallstips inför vintern Ställ inte tunnorna för nära postlådan Om tunnorna är för nära postlådan kan det ställa till problem för brevbäraren. Och se till att det är fritt bakom. 6 Kolla paketering och att inget sticker ut Sopor som sticker ut eller ligger löst lockar till sig djur och riskerar att falla vid sidan av sopbilen vid upplyftningen. Barnskiva med Skrutt & Wattis Borlänge Energi har lanserat sin egen barnskiva på Spotify och Itunes. Blomsterbågarna kommer även fortsättningsvis att pryda gatan sommartid, men med nya svarta soffor under. Man ska inte skräpa ner, man ska inte kasta bort mat och man ska inte spola ner hår och makaroner i toaletten. Det sjunger figurena Skrutt & Wattis om på Borlänge Energis egen barnskiva. Jonas Nyström har gjort låtarna som du kan höra på Spotify och Itunes. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 10 BYTRÄFF NÄR FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK Boniface Obodeti, Fredrik Laursén, Joakim Sundén, och Abdi Nur var på plats för att hjälpa byborna bli av med sitt avfall. Byträff när Fågelmyra kommer på besök Tanken med ”Fågelmyra on tour” är att nå människor som kan ha svårt att ta sig till återvinningscentralen i Fågelmyra. För de boende i Idkerberget är servicen uppskattad och när Fågelmyra kommer på besök i byn är det många som samlas kring containrarna. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 Jenny och Peter Jansson är på plats varje gång Fågelmyra gör turnéstopp i Idkerberget. – Förutom att det är en bra service så är det riktigt trevligt eftersom man träffar på så många som bor här i byn, säger Jenny som passade på att bland annat lämna ett kylskåp från en köksrenovering. Fågelmyra on tour är inne på sitt sjätte år och Bo Wallström på Borlänge Energi berättar att Borlängeborna de möter brukar vara positiva och tacksamma. – Pensionärer och andra som kanske inte har tillgång till bil brukar uppskatta att vi kommer ut eftersom de kan ha svårt att ta sig till Fågelmyra, säger Bo. GÅR DET ATT ÅTERANVÄNDA? När Fågelmyra återvinningscentral är ute på sina turnéer tar de emot i stort sett allt – brännbart, elektronik, deponi med mera. – Tyvärr kan vi inte ta emot ris och trädgårdsavfall eftersom det är så skrymmande, så det får du köra till Fågelmyra, säger Bo. Även Ta till Vara finns på plats för att ta emot saker som går att återanvända. – Vi vill uppmuntra Borlängeborna att tänka till. Är den här saken avfall eller är den brukbar för någon annan? BYTRÄFF NÄR FÅGELMYRA KOMMER PÅ BESÖK METALL 11 BRÄNNBART Överst: Marie Samuelsson får hjälp av Boniface Obodeti. Till vänster: Sivert Thurin var en av många som passade på att slänga gammalt skräp när Fågelmyra kom till byn. Till höger: – Det gäller att passa på, sa Börje Neva-Juoni som kom med fem lass denna gång. Det här kan du lämna på Fågelmyra on tour I stort sett allt! BRÄNNBART, ELEKTRONIK, DEPONI MED MERA. Ta gärna med det du har hemma SOM ÄR FARLIGT FÖR NATUREN. Ris och trädgårdsavfall eller eternit/asbest ska du däremot slänga på återvinningscentralen i Fågelmyra. Fågelmyra on tour tar även emot KLÄDER, SKOR OCH TEXTILIER. VITVAROR Jenny Jansson och Peter Jansson rensade efter en köksrenovering. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 12 TUNABYGGEN – MER ÄN BARA BOSTADSBYGGEN TUNABYGGEN – mer än bara bostadsbyggen Styrelsens ordförande Olle Ringborn och VD Jörgen O Tunabyggens VD Jörgen Olsson och styrelsens ordförande Olle Rigborn berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling och om det sociala ansvarstagande som genomsyrar hela verksamheten. – Att bygga hus handlar inte bara om att skapa fler bostäder, utan också om att skapa attraktiva och hållbara boendemiljöer för framtiden, säger Jörgen. Behovet av bostäder är och förblir, inom överskådlig tid, en flaskhals som hindrar kommunen att växa. Den hindrar också människor från att utvecklas. Bristen på bostäder skapar flera problem som utanförskap och trångboddhet. Vi blir alla mer eller mindre berörda av den bostadsbrist som råder. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 PLANERAR FÖR IDAG OCH IMORGON Tunabyggen är en tydlig och aktiv aktör på bostadsmarknaden, inte minst genom alla de projekt som genomförs och planeras under kommande år. – Inför varje projekt analyserar vi bostadsbehoven i kommunen och vad som kan efterfrågas både idag och imorgon, säger Jörgen. Det kan handla om traditionella hyreslägenheter i olika storlekar eller att vi bygger så kallade kategoriboenden, exempelvis omsorgsboenden där Kungsljuset i Kvarnsveden är ett bra exempel. Oavsett vilken typ av boende vi bygger handlar det om att tillgodose nuvarande och presumtiva kommuninvånares bostadsbehov. EN KOMMUN I STARK UTVECKLING – Vi bor och verkar i en kommun i stark utveckling, vilket i sig är ett angenämt problem, men när en stad förändras ändras även stadsbilden, säger Olle. Borlänge växer, och staden behöver fler bostäder, vilket innebär att vissa ytor som tidigare varit grönområden kan behöva bebyggas. Vi ser det som en förmån att få vara med och skapa boenden och miljöer som ger människor trygghet och möjlighet till utveckling. ”Mitt hem är min borg” är ett vedertaget talesätt, fortsätter Olle. TUNABYGGEN – MER ÄN BARA BOSTADSBYGGEN 13 Inte bara nyproduktion Inte alltför sällan får Tunabyggen frågor som handlar om företagets prioriteringar. Varför satsa så mycket pengar på nyproduktion istället för att renovera det som redan finns? – Frågan är berättigad och i allra högsta grad aktuell, säger Jörgen. Vi behöver bli bättre på att beskriva allt som genomförs utöver nyproduktion. I nedanstående sammanfattning ger Jörgen några exempel på Tunabyggens övriga satsningar utöver nyproduktion. Renoveringsprojekt Jakobsgårdarna När Jakobsgårdarna byggdes gick det fort och i vissa fall kanske för fort. Idag hanterar vi de problem som möjligen är följd av att byggnationen i vissa avseenden genomfördes utan tillräckliga kontroller. Projektet handlar främst om att vi renoverar tak och fasader och kompletterar dessa med ytterligare isolering. I samband med åtgärderna ser vi även över dagvattenhanteringen och dräneringen i området. Vi har avsatt ca 25 mkr årligen till dessa åtgärder och kommer att fortsätta i samma nivå under kommande år. Kv Hushagen och Gös Eriks väg, Skräddarbacken Vi blir alla mer eller mindre berörda av den bostadsbrist som råder Olsson berättar om Tunabyggens roll i Borlänges utveckling. Vi har ändrat vårt arbetssätt när det gäller målning av stora bostadsområden. Tidigare år har vi enbart målat enskilda hus vilket inneburit att det tagit väldigt lång tid att måla ett helt bostadsområde. I Kv Hushagen har vi under en två-års period målat hela området. Även på Gös Eriks väg i Skräddarbacken genomför vi omfattande måleriarbeten och i samband med dessa arbeten genomför vi viss fasadrenovering. Den totala kostnaden är ca 18 mkr. Tjärna Ängar Under hösten 2015 påbörjas renoveringen av bostadsområdet Tjärna Ängar. Åtgärderna är främst av teknisk karaktär och syftar till att förbättra boendemiljön i respektive lägenhet. Vårt åtgärdspaket är inte enbart begränsat till tekniska åtgärder utan innehåller även satsningar på den yttre miljön med fokus på trygghet och tillgänglighet. De åtgärder vi planerar är inte några lyxrenoveringar utan det handlar om en tillräcklig nivå för att uppnå de syften som vi i dialog med hyresgästerna tagit fram. Vår ambition är att avsätta ca 60 mkr årligen under den preliminära genomförandetiden mellan åren 2015–2025. Ibland skapar Tunabyggens planer uppmärksamhet samt funderingar hos blivande grannar. Det är oftast tankar som kretsar kring vad händer när hus byggs på en yta som tidigare varit grönområde. – De tankar och funderingar som uppstår tar vi på allvar, säger Jörgen. Vår ambition är, att i nära dialog med berörda hitta konstruktiva lösningar. EN AKTIV DEL I BORLÄNGES UTVECKLING Tunabyggen genomför och deltar i en rad olika aktiviteter och projekt för att utveckla sina bostadsområden i Borlänge. – Vi tar aktivt del i Borlänge kommuns utveckling och medverkar till ett tryggt boende och en socialt hållbar utveckling, förklarar Olle. För att möta och hantera våra gemensamma utmaningar engagerar vi oss ofta i sociala projekt av olika slag, och då i nära samarbete med kommunen, myndigheter, föreningar och andra företag. Exempel på sådana projekt är de som skapas och utformas tillsammans med upphandlade entreprenörer. Tunabyggen ställer krav i vissa upphandlingar att entreprenören ska anställa, inom ramen för aktuellt projekt, personer i Tunabyggens bostadsområden som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. – Ett arbetsprojekt syftar till att stärka människors möjlighet att etablera sig på ordinarie arbetsmarknad. Utöver detta ges ekonomiskt stöd till olika föreningar, organisationer och verksamheter, exempelvis sommarskolan, allt i syfte att gagna Borlängebon. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 14 PRÄSTGÅRDEN FÅR NYTT LIV Den gamla Prästgården i Kvarnsveden fräschas upp och byggs om för att rymma lägenheter. Prästgården får nytt liv Nu är bygget igång av 26 lägenheter i kvarteret Kungsljuset i Kvarnsveden. Fyra av lägenheterna blir i den gamla Prästgården som får en uppfräschning. – Det här kommer att gynna hela området, säger Tunabyggens styrelseordförande Olle Rigbom. Det är många som har varit intresserade av att köpa Prästgården men vi är glada för att huset nu kan leva kvar och byggas om till att rymma bostäder. BYGGS MED RADHUSKÄNSLA Framför Prästgården byggs två flyglar med totalt 10 lägenheter. Mellan flyglarna kommer det att byggas carportar, sophus och parkeringsplatser. Även vid Majgatan byggs två byggnader med lägenheter. Totalt handlar det om 26 lägenheter som blir ett välbehövligt tillskott i Tunabyggens lägenhetsbestånd. Lägenheterna blir som små radhus med två till fyra rum och kök och med egen uteplats. Hyreskostnaden beräknas hamna mellan 6 500 kr och 10 500 kr. – Det är perfekt för de som vill ha en mjuk övergång från villa till lägenhet, fortsätter Arne. Många som flyttar från sin villa saknar uteplatsen där man kan grilla och sitta i kvällssolen. Det första spadtaget togs den 26 augusti och lägenheterna beräknas bli inflyttningsklara senhösten 2016. Under sena hösten/vintern i år presenterar Tunabyggen mer information på tunabyggen.se om de nya lägenheterna. Det är perfekt för de som vill ha en mjuk övergång från villa till lägenhet EN STOR UTMANING Exteriört kommer Prästgården att behålla sitt utseende men fasaden kommer att restaureras. – Vi brukar skoja och säga att det bara krävs lite färg så är det klart sen, säger projektledare Arne Andersson, Tunabyggen, men arbetet kommer givetvis att innebära mycket mer än så. Det blir en stor utmaning, men samtidigt är det en fin kåk värd att bevara. Många lägenheter på liten yta Nu har hyresgästerna flyttat in i det nybyggda huset på Parkgatan 11 i kvarteret Fiskarna på Hagalund. – Det här är ett exempel på det går att hitta bra lösningar för en liten yta, säger Augustine Ask, Tunabyggen. Ett nytt fint hus i populära Hagalund. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 Med de här mindre lägenheterna har Tunabyggen vänt sig till både äldre och yngre personer. Huset har byggts nära centrum för att förtäta staden och erbjuda ett attraktivt boende i centrum. I huset finns fyra ettor på 35 kvadratmeter och fyra tvåor på 52 kvadratmeter. På bottenplan uteplats och på plan två fransk balkong. – Populära Hagalund har fått ett nytt hus som passar in fint i omgivningen, säger Augustine. Inflyttningen för hyresgästerna skedde den 1 september. Huskomponeter Linghed AB Tel: +46 246 322200 Fax: +46 246 22475 VATTEN PÅ VILLOVÄGAR KOSTAR MÅNGA MILJONER 15 Köket är i dag den svaga punkten i huset och svarar för 32 procent av samtliga läckageskador Vatten på villovägar kostar många miljoner Förra året betalade Dalarnas Försäkringsbolag ut 12,8 miljoner kronor i ersättning för läckageskador i hus inom Borlänge kommun. Motsvarande siffra för översvämningsskador var 445 000 kr. Roger Andersson, chef för Skadeförebygg på Dalarnas Försäkringsbolag, kommenterar: – Utifrån våra marknadsandelar och den enskildes kostnader för läckageskador torde den sammanlagda kostnaden ligga på drygt 22 miljoner i Borlänge kommun. – Vattenskador är vanligaste skadan på våra byggnader. Det inträffar fler sådana skador än brand- och inbrottsskador tillsammans. Rörsystemen svarar för 59 procent av skadorna. Kall- och varmvatten har en klar övervikt, avlopp ligger på andra plats, värmesystem är trea. Köket är i dag den svaga punkten i huset och svarar för 32 procent av samtliga läckageskador, att jämföra 27 procent för bad- och duschrum. – Under de senaste tio åren har köksskadorna ökat med tio procent, mycket beroende på att vattenansluten köksutrustning ökat, säger Roger Andersson. VILKA FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER BÖR DÅ HUSÄGAREN VIDTA? – Mest kostnadseffektivt inomhus är att installera en vattenfelsbrytare. Omkring 55 procent av alla skador orsakas av läckage i tappvattensystem och anslutna utrustningar. En vattenfelsbrytare övervakar hela systemet och avviker något från det normala stängs vattnet av. MERA KOMPLEXT ATT FÖREBYGGA UTIFRÅN KOMMANDE SKADOR. – Den som bor i ett område där risken är stor att få källaren vattenfylld bör ha prylarna på hyllor och inte på golvet. Den som bor på låglänta områden bör ha en plan för hur man ska agera när vattnet i sjön eller vattendraget börjar stiga. HUR LYDER DINA TRE BÄSTA RÅD TILL HUSÄGARNA? Roger Anderssons första råd: sköt om ditt hus! Inget hus undgår vattenskador om det inte underhålls. Hans andra råd är att husägaren vid renovering av exempelvis kök och våtrum ska ta en dialog med rörinstallatören om det är dags att byta rörsystemen. Ett rörsystem åldras nämligen snabbare än huset. Hans tredje råd är att installera vattenfelsbrytare. – Den eliminerar inte alla läckageskador, men förhindrar många, inte minst omfattningen. Så definieras vattenskador Roger Andersson, chef för Skadeförebygg på Dalarnas Försäkringsbolag, förklarar hur bolaget definierar vattenskador. – En vattenskada är för oss ett läckage på system för vatten, värme eller avlopp. Det kan också handla om läckage på anslutna diskmaskiner, varmvattenberedare eller läckage på tät- eller ytskikt i våtrum. Han tillägger att skador orsakade av skyfall, stigande sjöar och vattendrag kallas översvämning och täcks av försäkringen när vatten rinner in under dörrar och portar eller tränger upp via avloppsledningen, så kallade baktrycksskador. Försäkringen täcker dock inte skador på grund av läckage i yttertak eller skador på grund av bristfällig dränering. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 16 PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN På strövtåg i hembygden Visste du om att det finns ett antal naturreservat inom gång och cykelavstånd från Borlänge centrum. Flera gröna oaser med orörd natur där du kan vandra, jogga eller kanske bara meditera i rofylld miljö. Ett exempel på tätortsnära natur är naturreservatet Smäcken som ligger vid Fornby Folkhögskola. Vi satte oss på cykeln en sensommarkväll och besökte några av reservaten. Det är vackert, lugnt och verkligen en miljö där vi kan ladda våra batterier mellan vardagsbestyren. Smäcken. SMÄCKEN FROSTBRUNNSDALEN ÄLVRAVINERNA Först bär det ut till Fornby och Smäcken. Benämningen kommer efter den spång, som tidigare kallades smäck, som leder över Lusbäcken. Reservatet ligger inbäddat mellan villaområdena och här har både växter, djur och människor en fristad i stadsmiljön. Badelundaåsen sträcker sig genom området och gammal lummig lövskog bäddar in de artesisika källorna och vattendragen som försett de boende i området med vatten i flera hundra år. Det kanske mest kända naturreservatet i stan är den kilometerlånga ravin som sträcker sig söderut från Stora Tuna kyrka. Området hyser en rik flora och fauna med lummig lövskog och sällsynta växter och sydliga insektsarter. Frostbrunnsdalen är också en känd historisk kultplats ända tillbaka till hednisk tid. På båda sidorna av Dalälven mellan Bullerforsen och Domnarvet sträcker sig naturreservatet Älvravinerna. Skogen i ravinerna består mest av gråal och hägg och här är det gott om både fåglar och olika växter. Stigarna efter älven används ofta för både promenader och joggingturer. Området är lättillgängligt och nås både från Gammelgården, Sågverksområdet eller Bullerforsdammen. Fakta om Smäcken Fakta om Frostbrunnsdalen Fakta om Älvravinerna Bildades: 2012 Storlek: 30 ha Läge: Reservatet ligger ca 4 km söder om Borlänge centrum. Bildades: 1978 Storlek: 31 ha Läge: Reservatet ligger några hundra meter väster om Stora Tuna kyrka, ca 5 km sydväst om Borlänge. Bildades: 1999 Storlek: 37 ha Läge: Reservatet ligger mellan Bullerforsen och Domnarvsforsen, centralt i Borlänge. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 PÅ STRÖVTÅG I HEMBYGDEN 17 Sjöberget. Smäcken. Älvravinerna. Frostbrunnsdalen. Älvravinerna. BÅTSTAD-MELLSTA SJÖBERGET Egentligen är det här två områden, med Båtstad och det gamla färjeläget på västra sidan och Mellsta på östra sidan av riksväg 70. Det består mest av granoch tallskog men ner mot älven blir det mer löv. Här möter vi vandrare och joggare på de motionsslingor som löper genom området. Det finns också ett friluftsbad för kvällsdoppet för den som vågar sig i. Norr om Kvarnsveden reser sig Sjöberget som till största del består av gammal granskog och bergsklackar. Det är gott om gamla döda nedfallna träd och när kvällen närmar sig får man en riktig trollskogskänsla. Det blir en fin solnedgång med vår medtagna fikakorg och grillad korv vid den fina utsiktspunkten med slogbod och grillplats med utsikt över Bysjön. Fakta om Båtstad-Mellsta Fakta om Sjöberget Bildades: 1999 Storlek: 49 ha Läge: Reservatet ligger invid södra stranden av Dalälven ca 3 km norr om Borlänge centrum. Bildades: 2013 Storlek: 62 ha Läge: Reservatet ligger 4 km norr om Borlänge centrum Sjöberget. När vi sedan cyklar hemåt är vi eniga om att det finns mycket fantastisk vacker orörd natur nästan mitt i Borlänge. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 18 INGEN HEMBRÄNNING, TACK! Så här farlig är eldningen: IMPREGNERAT TRÄ OCH SPÅNPLATTOR Ger utsläpp av klorerade dioxiner men det kan också förekomma både kreosot och arsenik, vilka är cancerframkallande. Ger även utsläpp av formaldehyd som är irriterande för luftvägarna. SPILLOLJA När man eldar avfall frigörs och bildas en rad skadliga ämnen Ger utsläpp av PAH och olika tungmetaller, t ex bly och kadmium, vilka kan ge njurskador, benskörhet, fosteroch nervskador. Tungmetaller är mycket giftiga och kan ge stora skador hos organismer i naturen, särskilt i kombination med försurande ämnen. MÖBLER OCH TEXTILIER Ingen hembränning, tack! Att ägna sig åt ”backyard burning”, det vill säga avfallsbränning, istället för att lämna sitt avfall på återvinningscentralen, kan medföra skador på hälsan och natur. I de flesta fall är det också förbjudet. Rent trädgårdsavfall går bra att elda under vissa förutsättningar. – Men kolla först med oss, säger Anette Stångmyr på Miljökontoret. När man eldar avfall, oavsett om det sker i fat utomhus eller i egen villapanna, frigörs och bildas en rad skadliga ämnen. – Förutom att det påverkar miljön negativt så utsätter du dig själv och din omgivning för hälsorisker, säger Anette. Bland annat genom inandning av rök, men också via mat eller dricksvatten eftersom de skadliga ämnena lagras i marken. Eldningen uppfattas också ofta som störande då den illaluktande röken utgör en direkt olägenhet. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 EXTREMT GIFTIGT Bland de farliga ämnen som bildas finns dioxiner som är extremt giftiga redan vid mycket små doser. Bara i Sverige bedöms den otillåtna bränningen bidra med 1,2 g dioxin utöver de 63–155 g som industrier, förbränningsanläggningar och biltrafik släpper ut årligen. Halveringstiden för dioxiner i människokroppen beräknas vara 7–20 år. – Dioxiner bryts ned långsamt såväl i naturen som hos djur. De binder till fettväv och utsöndras långsamt vilket leder till en ansamling i näringskedjan. Totalt sett har mängden dioxin i miljön minskat under senare år, men halterna kan bli höga lokalt vid till exempel ”backyard burning”. Studier visar på risker för nedsatt fertilitet, beteendestörningar hos barn, nedsatt immunförsvar och cancer. Andra skadliga ämnen är PAH:er, polycykliska aromatiska kolväteföreningar, som är cancerframkallande och svårnedbrytbara i naturen. PAH ansamlas hos ryggradslösa vattenorganismer, exempelvis musslor, som inte kan bryta ner ämnet. ÅK TILL FÅGELMYRA ISTÄLLET – Istället för att ta hand om ditt avfall själv, så ska du använda dig av de system som finns för hantering av olika material i kommunen. Återvinningsstationer finns på flera ställen och är ofta placerade på en lättillgänglig plats. Där lämnar du förpackningar av plast, papper, metall, glas och returpapper. På Fågelmyra återvinningscentral lämnar du grovavfall, elavfall och farligt avfall, med mera. Innehåller flamskyddsmedel som vid förbränning bildar dioxiner som kan ge upphov till försämrat immunförsvar, cancer och störning av reproduktionen. PLAST Vid eldning av all slags plast frigörs dioxiner men även PAH:er av vilka flera är cancerframkallande. Även isocyanater från polyuretanplaster kan bildas vilka kan orsaka astmasjukdomar vid upprepad exponering. ELAVFALL OCH METALLSKROT Skapar vid förbränning PAH och bromerade dioxiner. Tungmetaller kan frigöras, såsom bly, kadmium och kvicksilver, vilka kan orsaka skador på njurar och nervsystem. DÄCK OCH GUMMI Ger utsläpp av dioxin och PAH. Men även svaveldioxid vilket leder till försurning av våra sjöar och vattendrag. SÅ HÄR ÅTERVINNER VI 19 Så här återvinner vi Vad händer egentligen med alla förpackningar och tidningar vi lämnar in? Svaret är att det blir nya förpackningar, tidningar och en massa andra saker. Visste du till exempel att pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas fem till sju gånger, eller att man tillverkar järnvägsräls av insamlade kapsyler? Nedan får du veta mer! PLAST BLIR MÖBLER OCH PÅSAR GAMMALT GLAS BLIR NYTT GLAS På en automatiserad sorteringsanläggning sorteras de mjuka och hårda plastförpackningarna som har samlats in tillsammans. Den återvunna hårda plasten körs till plastindustrier som tillverkar bland annat blomkrukor, delar till fordonsindustrin, byggindustrin, och många andra plastprodukter (murbrukshink, plastmöbler, mjuk gatsten). Ett ton hårda plastförpackningar kan återvinnas till 84 000 blomkrukor. Mjuka plastförpackningar återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar, bärkassar och kabelskydd. Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. När återvunnet glas används som råvara krävs 20 procent mindre energi jämfört med ny råvara. Cirka 40 procent av det återvinningsbara glaset används för tillverkning av nya flaskor och lika mycket går åt vid tillverkning av byggnadsisolering. Resterande del, cirka 15 procent, exporteras. METALL BLIR NYA JÄRNVÄGAR OCH MOTORDELAR Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst utan kvalitetsförlust. Nedsmält stål blir till nytt stål. Insamlade kapsyler blir till järnvägsräls och armeringsjärn som bland annat används till broar. Vid omsmältning av insamlade stålförpackningar sparas 75 procent av energin som behövs för att framställa stål från järnmalm. Aluminium smälts ned och gjuts till aluminiumtackor som används som ny råvara för till exempelvis motordelar eller nya fiskbulleburkar. Metallen kan användas om och om igen och hela 95 procent av energin sparas. GAMLA TIDNINGAR BLIR NYA TIDNINGAR PAPPER BLIR PAPPER BLIR PAPPER Av pappersfibrerna i återvunna pappersförpackningar tillverkas nya förpackningar. Använda mjölkpaket och sockerpåsar blir på så sätt till nya cornflakes- och vällingpaket. Kartongen kan också användas till ytskiktet på gipsskivor. Pappersfibrer är så starka att de tål att återvinnas fem till sju gånger utan att styrkan försvinner. När fibrerna är utslitna är de fortfarande ett värdefullt bränsle. Pappersfibern kan återvinnas upp till fem till sju gånger innan den är utsliten och förbränns. Returpappret genomgår en process där trycksvärtan tas bort och pappret blir till massa. Pappersmassan formeras sedan till nytt papper i pappersmaskinen. Efter tillverkningen levereras papperet till tidningstryckerier och på så sätt blir nya tidningar. En viss del av de insamlade tidningarna återvinns till hushålls- och toalettpapper. Energibesparingen vid användning av returfibrer (återvinning) är 70 procent jämfört med användning av ny fiber vid tillverkningen. Källa: Förpacknings & tidningsinsamlingen (FTI) BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 20 SJU LANDMÄRKEN FÖR HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling Hur kan hälsofrämjande processer stimulera regional utveckling? Det svarar Johan Hallberg på i sin modell ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling” som Borlänge kommun använder som stöd i sitt arbete. – Att främja hälsa är en nyckel till hållbar utveckling, säger författaren. Sambanden mellan hälsofrämjande processer och hållbar utveckling är något som diskuteras mer och mer i Sveriges kommuner. Nu har Dalarna tagit fram en ny folkhälsostrategi med målsättningen ”God och jämlik hälsa i ett hållbart Dalarna”. Läkaren Johan Hallberg berättar hur främjandet av enskilda individers hälsa kan ge hållbarhetseffekter på omgivningen. – Vägen till ett hållbart samhälle går genom hälsofrämjande processer, säger Johan Hallberg som har tagit fram modellen ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling. VIKTIGT MED SAMVERKAN För att samhällets utveckling skall vara långsiktigt hållbar behöver hänsyn tas till tre olika dimensioner av utvecklingen – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala. Lika viktigt som att nå själva målet är att frågan hållbar utveckling blir en vardagsangelägenhet som består över generationer. – För att nå framgång i arbetet för hållbar utveckling krävs kompetent ledarskap, att alla i samhället samverkar DET HANDLAR OM MÄNSKLIGA BEHOV ”Sju landmärken för hälsa och hållbar utveckling” beskrivs som en modell för tanke och handling. En modell som syftar till att förenkla det komplexa. – Det är lätt att förlora sig i de stora frågorna när det handlar mer om livets vardagligheter, säger Johan. Våra 1 MER KROPPSRÖRELSE I VARDAGEN 2 GRÖNARE MAT PÅ TALLRIKEN 3 PLATS FÖR FÖRÄLDRASKAPET Samhället behöver planeras för ökad fysisk aktivitet. Det är vardagsmotionen som ger de största hälsoeffekterna. Om fler går eller cyklar får vi tryggare trafikmiljöer, attraktivare städer och de beslut som krävs för att avveckla beroendet av fossila bränslen underlättas. I samhällen där man cyklar och går stärks det sociala nätverket och spontana möten underlättas. Mat ska inte vara krångligt. Det bästa är en varierad kost med ett rikligt inslag av frukt och grönsaker, cirka 500 gram. Att öka andelen vegetabilier i kosten och minska köttkonsumtionen bidrar till en minskning av energioch vattenförbrukning samt utsläppen av växthusgaser. ”Det krävs en by för att fostra ett barn”. Barn behöver föräldrar och andra vuxna som med värme och omsorg skapar trygghet och ställer rimliga krav. Att bli älskad och bekräftad på ett positivt sätt som barn minskar risken för att man senare i livet söker bekräftelse på ett negativ sätt. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 och att alla får vara delaktiga, trots skilda bakgrunder och traditioner, förklarar Johan. behov är det som driver oss som människor och man kan möta behov på både bra och dåliga sätt. Det här är ett nytt perspektiv på samhällsutveckling som är intressant. Källa: Främja hälsa – en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Landstinget Dalarna, 2010. Illustrationer: Ania Witwitzka. SJU LANDMÄRKEN FÖR HÄLSA OCH HÅLLBAR UTVECKLING 21 4 PLATS FÖR MÄNSKLIGA MÖTEN 5 BALANSERA STRESSEN Välfungerande sociala relationer är avgörande för såväl människors hälsa som för samhällets ekonomiska utveckling. Med mänskliga möten skapas förtroende, tillit och ömsesidighet. Mänskliga möten är grunden för demokrati och för ett samhälle som håller i längden. Stress är naturligt men ihållande stress med utebliven återhämtning leder till sjukdom och förtida död. Ett liv i utanförskap innebär en kraftfull stressituation. Att utveckla arenor där människor inte slås ut, där allas erfarenheter och förmågor räknas är en av det moderna samhällets stora utmaningar. 6 NÄRHET TILL NATUREN Människan är natur. I naturen har människan utvecklats under miljontals år till vad hon är idag. Mer natur där människor bor och arbetar ökar den biologiska mångfalden och främjar näringar som inte förbrukar naturresurser. Att tillbringa tid ute i naturen stärker känslan av ett gemensamt hem. 7 NÄRHET TILL KULTUREN Sjunga, dansa, skriva, läsa, gå på bio och teater, måla och titta på konst är exempel på kulturaktiviteter som skapar välbefinnande. De främjar den känslomässiga utvecklingen, stimulerar till kreativitet och ökar förmågan att skapa mening i tillvaron. Kulturkonsumtion motverkar överdriven materiell konsumtion och ger möjlighet till ett hållbart innehåll av den ekonomiska tillväxten. Kreativa miljöer främjar ett framgångsrikt näringsliv. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 22 RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT Brandskydd för äldre Checklista – Undvik brand i hemmet • Byt gamla sladdar • Rök aldrig i sängen • Töm inte askkoppen i soporna utan att först blöta innehållet • Skölj brännskada med vatten. Om du fått en brännskada, skölj med svalt vatten i minst tio minuter. Risken att drabbas av brand eller omkomma i brand ökar med åldern. Det kan till exempel bero på att det blir svårare att upptäcka branden i tid och att hantera den. Av de cirka 120 personer som dör i bränder varje år är hälften över 65 år. Det är alltså extra viktigt med ett bra brandskydd hos äldre. Det handlar dels om hur man beter sig och dels om vilka tekniska hjälpmedel man har tillgång till. Rökning är den vanligaste tändkällan vid svenska bostadsbränder. Hela 30 procent av dessa bränder orsakas av rökning. Vid rökningsrelaterade bränder är det vanligt att de startar i sängen, i en stoppad möbel eller i personens kläder. Näst vanligast är glömd spis som orsakar 7 procent av alla bränder i bostäder. EXEMPEL PÅ BRANDSKYDD För att bli varnad om en brand uppstår ger brandvarnare i hemmet ett grundläggande skydd. Hos äldre som hör dåligt kan man behöva komplettera med hjälpmedel som varnar genom att vibrera eller blinka. Vid förhöjd risk för brand kan det också vara motiverat att installera en mobil sprinkleranläggning vilken reagerar genom att spruta ut en vattendimma i rummet vid en eventuell brand. Det finns exempel där sådan sprinkler räddat liv. Vidare åtgärder att överväga är att installera spisvakt. En sådan märker om en brand uppstått eller är på väg att uppstå och vidtar åtgärd. Det kan handla om att strömmen bryts samt att en patron med släckmedel monterad i spisfläkten utlöser. Under vissa omständigheter finns möjlighet att få bostadsanpassningsbidrag för brandskyddsinstallationer. Kolla med din kommun. Tel: 0243-48 89 00 • Hemsida: www.dalamitt.se Vi gör nytta i din värld och din vardag Vi ägs av borlängeborna och finns tillgängliga dygnet runt. Vi sköter el, fjärrvärme, stadsnät, vatten, avlopp, dagvatten, avfall, gator, vägar och grönområden i hela stan. Tillgänglighet, stor hänsyn till miljön och bra service till så låga priser som möjligt är vårt mål. BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 • Stäng av det du inte använder. Med en timer för spis, kaffebryggare och strykjärn minskar du risken för brand. • Rengör köksfläkten. Gör rent köksfläkten regelbundet så att det inte samlas för mycket fett i den. Fettet kan fatta eld i samband med brand på spisen. • Använd aldrig vatten vid brand på spisen. Lämna inte spisen när du lagar mat. Bränder på spisen kväver du med ett lock eller en plåt. Stäng av spisen och låt det svalna innan du flyttar kastrullen/stekpannan. • Levande ljus. Ställ aldrig levande ljus nära något som kan fatta eld, till exempel en gardin. Undvik träljusstakar och ljusmanschetter som lätt kan fatta eld. Tänk på att även kläder kan vara lättantändliga. Kom ihåg att släcka ljusen. • TV:n. Se till att det finns luftcirkulation runt omkring teven. Ställ inga krukväxter och levande ljus på teven. Värmen från teven gör att ljuset brinner annorlunda och kan ramla eller flamma upp på ett oväntat sätt. Höljet till en teve är oftast gjort av brännbar plast. 23 TÄVLA OCH VINN Borlängekrysset Lös Borlängekrysset och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Borlängekrysset”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den 2 november 2015. POPGRUPP GREN I SJUKAMP EJ FRISK FÖRR GENETISK KOPIA YTOR ENGELSK HUND PROGRAMMERAR HITTAR MAN AKROPOLIS I TOKIG GÖTEBORGS UNIVERSITET DEN SES I S-SYMBOLEN NYA STIG KADAVER KAN MODELLEN KLARA UNGE TRÄDSLAG ASIATISK HUVUDSTAD ANNA RING DRICKS DET VARMT UR HJORTDJUR MODEHUS TYSK FILOSOF NATURRESERVAT I BORLÄNGE SPANIEN KRYPA IHOP VANDRA BEHÖVER CYKLAR INHÄNGNAD BETESMARK POPULÄRT PARTY Vinnare av blomstercheck nr 2 juni 2015 När du läst tidningen kan du vara med i vår tävling. Svara på följande tre frågor och skicka in svaret till: Bo i Borlänge, Borlänge Energi, Box 834, 781 28 Borlänge. Märk kuvertet: ”Vad stod det i Bo i Borlänge”. De fem först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin blomstercheck. Svaren måste vi ha senast den den 2 november 2015. 1. Vad är medeldjupet i Sångan? 1) 4 m x) 8 m 2) 12 m BORLÄNGEKRYSSET NR 2 JUNI 2015 Lars Erik Bergström, Knopvägen 15, 784 77 Borlänge Ursula Bolte, Operettvägen 2, 784 43 Borlänge Birgit Eriksson, Stinsens väg 4A, 784 67 Borlänge Berit Reshagen Jonsson, Myntgatan 6, 784 54 Borlänge Barbro Olsson, Wallingatan 13, 784 34 Borlänge VAD STOD DET I BO I BORLÄNGE NR 2 JUNI 2015 Carina Hjertezén, Koppslahyttan 163, 781 98 Borlänge Ingela Bjule Holmstedt, Rommeholen 115, 781 91 Borlänge Haideé Hallbäck, Nyckelby 52 B, 781 94 Borlänge Salim Alhakim, Kometgatan 19 K, 784 53 Borlänge Elin Waaker, Bågsträngsgatan 13, 784 62 Borlänge Rätt lösning för Borlängekrysset nr 2 juni 2015 SID 19 NR 3 · SEPTEM BER 2015 Ett blomst rande samarbete Sid 7 Våra parkar betare är helt fantas tiska på att komma på smarta lösningar. SISTA SIDAN MER ÄN BARA N FRÅN SAMH DSSEKTORN EJ I VIND STOR STAD I ASIEN EFTER SIGNATUREN LAMPTYP POJKBARN RIKTNING VÄSTERÅS FLYGPLATS DANSANT VINNARE GER EXTRA ERSÄTTNING GRANNE MED OZ ROR MAN MULLVAD MED DÅLIG SYN BASHÖGTALARE IS-, LÖPAR- & HINDER- A U L O R B R U K E T A L M UN E S T L A N D N I S K R U T T D I FÅR NY FÄRG 2016 STORA SALAR UR FOKUS AVSTÅND PIGG OCH SNABB EKORRE UTMÄRKT RALLYHUVUDSTAD A N D SKA DRIVA SOPBILARNA FALLENHET FÖR NÅGOT SMUTSIGT TIDNIG INRIKTAD PÅ NÄRINGSLIV R A D I O S G A S O D D S P L Å T FINNS I NÄSTAN ALLA BILAR ÄR KÄND FÖR ATT SPOTTA DRAGTYG HAL ENLIGT UTTRYCK KUNGEN AV POP I M P A L A S K E N T A L A N G J E M E N O R E N T S N A P S HÄSTHONA N Sid 12 ÄLLSBYGGNA LÄTTNAD IBLAND SLUTTILLFEST PÅ SKOLA STÄLLNING MED DEL AV BAKKONSTER BENEN PÅ EN E K A N E L I A M O L Ö R D A G H L R S U B W O O F E REGERADE NIXON I U S A BOSTADSBYGGE Tunabygge ns VD Jörgen Olsson och sens ordförandestyrelRigborn berättar Olle om Tunabygge ns roll i Borlänges utveckling . SMÉAGOL HÄST FALSKT INTRYCK Sid 10 Tanken med myra on tour” ”Fågelnå människor är att som kan ha svårt att till återvinnin ta sig gscentralen i Fågelmyra . – INFORMATIO B A L S Å G P S H Ä S S L Ö L O C H STRID METALLSKIVA Stål och aluminium kan återvinnas hur många gånger som helst. SID 9 PÅ BESÖK MELLOFINALIST BILMODELL OCH DJUR NILS TULL ARABLAND METALL BLIR JÄRNVÄGAR Vintern står för och det är dags dörren för några välbekanta tips. BORLÄNGE ENERGI, TUNABYG INFORMERAR GEN OCH BORLÄNGE OM BYGGAN KOMMUN DE, BOENDE OCH MILJÖ I BORLÄNGE. FÅGELMYRA SE I PRETERITUM FN INTERNATIONELLT SEX AVFALL STIPS INFÖR VINTER N Sid 16 KARPFISK G A M L A Gruppförsände till samtliga lse (samhällsinformation) postavlämning sställen DEN TEKLINGANDE TITEL LIVRÄDDARE PROFET NÄST SIST Visste du om finns ett antal att det naturreservat inom gång och cykelavstån d från länge centrum. BorFlera gröna oaser med orörd natur. S N O R A KP:S FÖRSTA FABRIKSHALL PÅ STRÖVTÅ G I HEMBYG BÖR MAN MED MÅTTA S T E R I 2. Hur många sommarblommor planterades ut i Borlänge i år? 3. Hur många blomkrukor kan tillverkas från ett ton plast förpackningar? VATTENDRAG VÄXT MED STRÄVA BLAD RR REKLAMBYRÅ HIT SKULLE GUMMORNA ETTKRYSSTVÅ ROLIG MOTOREFFEKT NORSKT PARTI Vad stod det i Bo i Borlänge? 1) 48 000 st x) 84 000 st 2) 124 000 st FRUKT SOM ÄR ETT BÄR HAR 50 DELSTATER TEXTILSTADEN RADON ÄTS VID HÖGTID PÅ VÅREN 1) 8 570 st, x) 12 980 st, 2) 14 070 st RUT NILSSON DAHL DEL AV DET HÄR KASTAS VID BRÖLLOP KAN HITTAS I BÅDE HAV OCH ÖKEN GRUPP INOM ART BLIR SUNE LÄTT FÖRST VID RÄKNING OFTA PÅ TURNÉ KORTA TEXTER MJÖLKGIVARE NAZISTISK ORGANISATION BAGGE I RUTAN HÖJD IN REAL LIFE UTANFÖR VANLIG TID GÖR MAN OFTA MED POTATIS KOM HIT I SLUTET AV 1800-TALET FÖRDEL I ANSÖKAN SÅNGANS MEDELDJUP Ö & FILM LUKTA PÅVER KROPPSDEL GÖRA PÅ ENGELSKA NORDLIGAST I BALTIKUM VANLIG METALL TUNNELBANA BESTÄMMER VINST VÄLJA ANSVARAR MARGOT FÖR LITTERATUR- VÄRDELÖST PROGRAM RYMDMYNDIGHET RR REKLAMBYRÅ KAN MAN GÖRA FÖR ATT HÄLSA OCH TACKA PERSON VID UNIVERSITET LUNDELL EJ HELT ALBUM DRICKS TILL SILLEN BO I BORLÄNGE • NR 3 • 2015 Information från Samhällsbyggnadssektorn om aktuella översikts- och detaljplaner och större byggnadsprojekt Information eller synpunkter 15 Du som önskar information eller har synpunkter är välkommen att höra av dig till respektive handläggare. Samhällsbyggnadssektorn finns i Palladium, Sveatorget, Borlänge. (CE) (SJ) (BL) (SN) (GB) (CH) (DL) (AG) Christina (Chia) Eriksson 741 05 Steve Johnson 741 85 Beate Löfvenberg 666 57 Sofia Nilsson 740 07 Gabriel Barrioz 664 31 Caisa Hjorth 741 24 David Larsson 741 08 Albin Grind 076-233 52 33 26 9 4 7 16 21 6 23 12 22 17 24 3 8 13 25 28 14 20 18 10 11 27 19 2 1 5 ÖVERSIKTSPLANERING Fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort. Sedan den kommuntäckande översiktsplanen antagits fortsätter den rullande översiktsplaneringen genom att en fördjupad översiktsplan för Borlänge tätort tas fram. I arbetet ingår också att ta fram aktuella planeringsunderlag för grönstruktur och parkering.(BL) Stadsutvecklingsstrategi för stadens centrala delar. Fler bostäder, utveckling av mötesplatser och stråk och ett stärkt samband mellan centrum och Norra Backa/ Kupolen ingår i det påbörjade arbetet med stadsutvecklingsstrategin. Samråd planeras under 2016. (SJ) PLANPROGRAM, DETALJPLANERING 1. Hytting, ny väg. Ny väg planeras från Åselborondellen till ny cirkulation vid väg 70/Korsgårdsvägen för att avlasta den tunga trafiken på Hugo Hedströms väg. Detaljplanen som omfattar sträckan från väg 70 till Matts Mattor är på granskning. (DL, SJ) 2. Lustbergsvägen, gång- och cykelväg mm. Detaljplan för utökning av tomtmark och förbättrad sträckning av gång- och cykelväg utmed Lustbergsvägen, samt parkering i kv. Tången. Detaljplanen antas hösten 2015. (SN) 3. Islamiskt center. En plats för ett islamiskt center söder om Stadshuset har redovisats i ett godkänt planprogram. Samtal förs med Islamiska förbundet om det fortsatta planarbetet. (SJ) 4. Öster om Barkargärdet, bostäder mm. En ny stadsdel planeras öster om Barkargärdet. Översiktliga skisser för stadsdelens utformning har tagits fram och ska förankras i den fördjupade översiktsplanen för tätorten. (BL, GB) 5. Lusberget, arbetsplatsområde och kombiterminal. Ett planprogram för arbetsplatsområde och kombiterminal vid Lusberget finns framtaget. Arbetet med att ta fram detaljplan har startat. (SJ) Detaljplaneprocessen Program Programskede Programsamråd Planförslag Plansamråd Samrådsskede 8. Folkets park. Detaljplan för en ny stadspark. Planförslaget har varit på samråd. (CE) 9. Solåkern-Talludden, kommunalt bad. Detaljplan för ett kommunalt bad har påbörjats. (DL) 10.Mjälga, bostäder. Detaljplan för bostäder utmed Mjälgavägen mellan Tunagräns och Tundalsgatan ska ut på nytt samråd. (DL, AG) 11.Östermalm, handel. Detaljplan för snabbmatskedja vid Åkrerondellen bakom Statoil. Planen är på samråd. (DL, SJ) 12.Framtidsdalen, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Vattenparken. Samråd planeras under hösten 2015. (CE) 13.Centrum/Vasaparken, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder på grusparkeringen vid Vasaparken. (SJ) 14.Centrum/Wallintorget, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Wallintorget. (GB) 15.Kvarnsveden, ny väg till övningsområde. Detaljplan för att möjliggöra en ny väg i Kolargatans förlängning till räddningstjänstens övningsområde vid Bysjön. Planen har varit på samråd. (CH) 16.Domnarvet, bostäder och handel. Ändring av detaljplan för att möjliggöra bostäder vid sågverksområdet samt handel, kontor och lager vid f.d. bensinmack vid Domnarvsrondellen. Planförslaget har varit på samråd och granskning är planerad under hösten. (GB) 17.Jakobsgårdarna, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder norr om Studievägen. (CE) 6. Nordvästra Borlänge, skola i Tjärna hage. Planarbete för en ny skola i Tjärna hage har påbörjats. Samråd planeras under hösten/vintern 2015. (CE, SN) 18.Centrum, bostäder vid Siljansvägen. Planarbete för bostäder vid Siljansvägen mitt emot Korskyrkan och SSAB. Planförslaget har varit på samråd under våren och granskning är planerad till hösten 2015. (GB) 7. Nordvästra Borlänge, skola vid norra sportfältet. Planarbete för en ny skola vid norra sportfältet har påbörjats. (GB, SN) 19.Gylle, bostäder. Planarbete för ca 60 bostäder på f.d. Hemköps-/Leklandstomten i Gylle. Planen har antagits i augusti.(GB) Planförslag Granskning Granskningsskede Antagande Laga kraft Antagandeskede 20.Centrum, Maximtorget. Planarbete har påbörjats för att bl. a. ge förutsättningar för Sibylla-kioskens utveckling och för att den befintliga Waldorf-förskolan kan få permanent bygglov för sin verksamhet. Planen har varit på samråd och granskning planeras under hösten. (DL, SJ) 21.Övre Tjärna, gruppbostäder. Detaljplan för gruppbostäder vid Plogstigen. Planförslaget är på granskning. (DL) 22.Nygårdarna, bostäder. Planarbete för bostäder i form av parhus för Skanska/BoKlok. Samråd har skett och granskning planeras till hösten 2015. (CH, SJ) 23.Hagalund, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder på delar av Läroverksvallen. (AG) 24.Hagalund, stadshuset. Planarbete har påbörjats för stadshuset och Hagakyrkan samt ny parkering nordost om Jussi Björlings väg. (AG) 25.Islingby, arbetsplatsområde. Planarbete har påbörjats för att ändra gällande detaljplan norr om E16. (AG, SJ) 26.Tjärnaheden, bostäder. Detaljplan för nya bostäder mellan Kyrkvärdsgatan och Klockstigen. Beräknat samråd i oktober 2015. (DL, SJ) 27.Uvbergsviken, bostäder. Planarbete har påbörjats för bostäder vid Uvbergsviken i Torsång. (GB) STÖRRE BYGGPROJEKT 28.Sveagatan, ny markbeläggning. Sveagatan byggs om på sträckan mellan Målaregatan och Stationsgatan. Arbetena beräknas vara färdiga i november 2015.
© Copyright 2024