Årsredovisning 2014 - Valdemarsviks Sparbank
Valdemarsviks Sparbank Å R SR E D O V I S N I N G 2 0 1 4 Grafisk produktion: Mediahavet AB | Tryck: Tryckeriet i Valdemarsvik AB Omslagsbild: Företagsrådgivare Ulrica Lindberg Karlsson på Valdemarsviks Sparbank med sin familj. Baksidan: Privatrådgivare Marie Djerf på Valdemarsviks Sparbank. Foto: © Fotograf Gunilla Lundström/Mediahavet AB. Stämman hålls 5 maj kl 18.30 i Folkets Hus, Gusum Innehållsförteckning VD-ord .............................................................................5 Förvaltningsberättelse .............................................6 Fem år i sammandrag ............................................... 9 Förslag till disposition av bankens vinst ....... 10 Resultaträkning ....................................................... 11 Balansräkning, Rapport över förändringar i eget kapital.............................................................. 12 Kassaflödesanalys .................................................. 13 Noter till balans- och resultaträkning samt redovisningsprinciper ................................ 14 Kapitaltäckning ....................................................... 37 Styrelsens underskrifter ...................................... 40 Revisionsberättelse ............................................... 41 Bankens huvudmän, styrelse m.fl. ................... 42 Företagsstyrning ..................................................... 43 Bankens personal .................................................... 44 Har vi något berättigande? V ad betyder egentligen Sparbanksidén 2015 i Valdemarsvik? Sparbanksidén föddes ju i Skottland för mer än 200 år sedan. En spirande politisk frihet spred sig då i Europa men fortfarande var de stora massorna mer eller mindre livegna i sin fattigdom, bundna av missväxt och krig. Kyrkoherde Duncan såg en möjlighet att bidra genom att ge den enkla människan möjlighet att spara av det hen kunde avvara, för att på så vis bygga sin framtid. Dagens Valdemarsvik upplever varken missväxt, krig eller den fattigdom som präglade 1800-talets Skottland. Allting har utvecklats och blivit bättre - men Sparbanksidén har fortfarande sitt säte på torget i Valdemarsvik. Är vi bara en relik som överlevt eller fyller vi någon funktion idag? Jag tänker ofta på den frågan och jag tror att vi alla i banken, huvudmännen och styrelsen verkligen ska hålla den levande. Valdemarsviks Sparbank ska aldrig bli en överlevande relik. De utmaningar som kyrkoherde Duncan såg, finns idag också - men i andra skepnader. Kanske är utmaningarna till och med ännu större idag när vi inte ens har byteshandeln kvar utan allting handlar om pengar. Den som inte har pengar har väldigt svårt att bygga en framtid på egna villkor. Därför är vår ekonomiska rådgivning, våra sparkonton och våra väl genomtänkta lånemöjligheter grundstenarna i Sparbankens berättigande. Till skillnad från affärsbanker har vi inga aktieägare som ska ha en del av bankens vinst. Vi kan istället hålla en så hög sparränta och låg utlåningsränta som möjligt. När det blir pengar över, kan vi använda dem till att utveckla bygden ur ett kollektivt perspektiv. Vi ser dagligen många nöjda kunder som har lyckats spara till insatsen för ett bolån eller kan räkna hem en leasing av en ny skogsmaskin. Detta är den ekonomiska frihet som berättigar Sparbanksidén i Valdemarsvik 2015. Vi kan också glädja oss åt att vi återigen gör ett överskott som vi kan investera i bygdens framtid. Vi gör det genom att stimulera till nyföretagande och innovativa satsningar i form av Tokiga idéer. Vi gör det för att öka inflyttningen och stärka befolkningsutvecklingen genom att Ropa Valdemarsvik utanför bygden. Vi gör det genom att ständigt påminna oss själva om att vi lever i Härliga Valdemarsvik vilket lägger grunden för en positiv framtidstro och ökad självkänsla: Vi är de som valde rätt plats. Valdemarsviks Sparbank bygger en relation till bygden och dess medborgare genom att vara på rätt plats i rätt tid: Sparbankstorget år 2015. vd Håkan Eriksson Valdemarsviks Sparbank 5 Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Valdemarsviks Sparbank får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 110:e verksamhetsår Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Valdemarsviks Sparbank bedriver in- och utlåningsverksamhet, förmedling av försäkringar och genom särskilda tillstånd begränsad värdepappers- och pensionssparrörelse. Verksamheten är inriktad på privatpersoner, företag, kommun och organisationer inom Valdemarsviks kommun och delar av Västerviks och Åtvidabergs kommuner. Verksamheten bedrivs från kontoren i Valdemarsvik och Gusum. Sparbankens utveckling Balansomslutning Bankens balansomslutning uppgår till 1 707 Mkr (1 584 Mkr), vilket är en ökning med 7,8 %. Medelomslutningen, dvs. genomsnittet av omslutningen vid varje månadsskifte under året, ökade med 146 Mkr till 1 591 Mkr (1 445 Mkr). Inlåning Inlåningen från allmänheten ökade under året med 98 Mkr (169 Mkr) till 1 463 Mkr. Det är en mycket glädjande ökning. Kundernas behållning på Valdemarsvikskontot uppgår till 290 Mkr eller 20 % av den totala inlåningen. Förmedlat sparande i Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring uppgick vid årsskiftet till 851 Mkr, en ökning med 73 Mkr. under året. Utlåning Bankens utlåning till allmänheten i egen balansräkning ökade med 187 Mkr (83,5 Mkr) till 1 331 Mkr. Sparbankens utlåningsstock i Swedbank Hypotek AB uppgick vid årsskiftet till 983 Mkr, en ökning med 18 Mkr (33 Mkr) under året. Tillsammans med den förmedlade utlåningen till Swedbank Hypotek AB och Swedbank Finans AB uppgår utlåningen till 2 326 Mkr, vilket innebär att bankens utlåning ökat med 204 Mkr (113 Mkr) eller 9,6 % under året. Aktier i Swedbank AB Sparbanken har 272 090 aktier i Swedbank AB. Marknadsvärdet av aktieinnehavet vid årets utgång uppgick till 53,1 Mkr (49,2 Mkr.) Värdet av aktieinnehavet överstiger det nedskrivna anskaffningsvärdet med 40,5 Mkr. Aktierna är redovisade till marknadsvärdet. Banken har tagit emot utdelning med 2 748 tkr (2 694 tkr) från Swedbank AB. Affärsvolym Sparbankens totala affärsvolym uppgick på balansdagen till 4 970 Mkr (4 540 Mkr), vilket är en ökning med 9,5 % jämfört med föregående år. Kapitalbas Sparbankens kapitalbas inkl. årets vinst uppgår till 188 601 Mkr (171 608 Mkr). Bankens totala kapitalkrav är 90,4 Mkr (80,4 Mkr), vilket innebär en kärnprimärkapitalkvot på 15,2% (E/T). Sparbankens resultat Sparbankens resultat före kreditförluster uppgår till 18,5 Mkr, vilket är en minskning med 2,2 Mkr. jämfört med förra året. Rörelseresultatet uppgår till 21,4 Mkr. Det är en ökning med 2,2 Mkr sedan förra året. Förändringen beror främst på ökade kostnader på grund av ökad personaltäthet från 17 till 20 anställda samtidigt som att intäkterna legat i samma nivå som året innan. Vidare har banken kunnat återvinna tidigare gjorda kredit reserveringar. Räntenettot för år 2014 har ökat med 0,9 Mkr, på grund av en bra volymtillväxt trots kraftigt sjunkande räntor och minskade räntemarginaler. Bankens provisionsnetto har ökat med 0,6 Mkr jämfört med föregående år, främst genom högre provisionsintäkter från förmedling av krediter till Swedbank Hypotek AB men även förmedling av fonder och försäkringar har ökat något. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgår vid årets slut till 23 personer. Med arbetsmåttet 1 730 timmar för en helårsarbetare, uppgår medelantalet anställda i banken under året till 20, varav 12 kvinnor och 8 män. För upplysningar om ersättningar och förmåner till bankens ledning hänvisas till not 10. 6 2 Prognos 2015 År 2014 kännetecknades av mycket god volymtillväxt för in- och utlåningen. För 2015 förväntar vi oss en måttlig volymtillväxt i den egna balansräkningen. Räntenettot förväntas sjunka något under året på grund av lägre räntemarginaler. Även provisionsnettot budgeteras att sjunka under året. Bankens omkostnader beräknas att öka under 2015 då styrelsen beslutat att investera i utökad personal, lokaler och fastighet. Sammanfattningsvis är vår bedömning att bankens resultat kommer att bli lägre 2015 än 2014. Riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. I Sparbanken finns en samlad funktion för riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars uppgift är att identifiera, mäta, kontrollera och internt rapportera bankens risker samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Under året har samarbete skett med Svenska Elviria AB gällande Riskkontrollfunktionen samt med Tjustbygdens Sparbank om tjänsten Compliance Officer. Kredit- och motpartsrisker Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatkontrakt. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarens återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i instrument som handlas på väl fungerande marknader och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Banken har en funktion för kontroll och uppföljning av kredithanteringen s.k. kreditkontroller. Kreditkontrollerns uppgift är att kontrollera att kredithanteringen sker enligt bankens kreditpolicy och kreditinstruktioner. Rapport till styrelsen skall lämnas kvartalsvis om utvecklingen av kreditriskerna och statusen på kredithanteringen. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Beträffande sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter hänvisas till Not.3. Marknadsrisker I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker. I sparbankens fall utgör ränterisken den övervägande marknadsrisken. Ränterisk, definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. För att säkra sig i mot ränterisken i den fastförräntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är genom s.k. gap-analys, som finns intagen i not 3 och som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. 3 7 Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Bankens mellanhavanden med kunder täcks genom mottransaktioner med Swedbank, varför någon valutarisk inte uppstår med undantag av bankens valutadepå. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Banken är endast exponerad av aktiekursrisk genom aktieinnehavet i Swedbank AB. Likviditetsrisker Likviditetsrisk kan enkelt uttryckas som risken för att banken inte kan infria sina betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten utan att kostnaden för att skaffa betalningsmedel ökar avsevärt. Risken för att finansiella instrument inte kan avyttras utan större prisreduktion och därmed leder till förlust för banken, inräknas också i begreppet likviditetsrisk. Sparbankens riskhantering fokuseras här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av Not. 3. Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut Inga väsentliga händelser som har någon inverkan på bankens normala verksamhet finns att rapportera efter räkenskapsårets slut. 4 8 Fem år i sammandrag Nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Affärsvolym ultimo, Mkr Förändring under året, % Kapital 4 970 9,5 4 540 9,4 4 151 8,6 3 823 4,5 3 660 8,8 Soliditet Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) 13,5 16,7 13,2 E/T 12,9 E/T 12,7 E/T 13,7 E/T Primärkapitalrelation Total Kapitalrelation (ej år 2-5) Resultat 16,7 16,7 16,1 E/T 15,6 E/T 19,6 E/T 19,6 E/T Placeringsmarginal Rörelseintäkter/affärsvolym 2,2 1,1 2,4 1,2 2,8 1,3 3,0 1,3 2,5 1,1 Rörelseresultat/affärsvolym Räntabilitet på eget kapital 0,5 7,6 0,4 7,7 0,4 6,3 0,4 7,0 0,2 4,5 Avkastning på totala tillgångar K/I-tal före kreditförluster 1,07 0,65 1,11 0,60 0,66 0,63 0,97 0,67 0,58 0,76 K/I-tal efter kreditförluster 0,60 0,63 0,72 0,69 0,77 34 1,7 - 56 1,4 0,1 56 1,4 0,5 65 0,8 0,1 69 0,6 - 20 2 17 2 20 2 20 2 20 2 Volym Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Andel osäkra fordringar Kreditförlustnivå Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor Definitioner Affärsvolym ultimo Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0% från 2013 och tidigare år 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kärnprimärkapitalrelation Kapitalbas i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total Kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital Avkastning på totala tillgångar Nettovinst i relation till genomsnittlig balansomslutning K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl. kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster i relation till räntenetto + rörelseintäkter Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl. banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl. banker) och kreditgarantier 5 9 Resultat- och balansräkning 2014 2013 2012 2011 2010 34 963 14 519 9 3 294 52 785 -29 670 -4 610 34 048 13 903 585 3 179 51 715 -26 077 -4 909 36 300 13 012 664 1 849 51 825 -28 150 -4 602 33 494 12 081 362 1 212 47 149 -27 065 -4 411 25 026 11 415 448 985 37 874 -24 776 -3 962 2 856 -31 424 21 361 104 -4 472 16 993 -1 591 -32 577 19 138 6 -3 836 15 308 -4 737 -37 489 14 336 -2 961 -2 707 8 668 -1 003 -32 479 14 670 39 -3 672 11 037 -433 -29 171 -15 031 8 703 -126 -2 646 5 931 2 177 208 103 1 330 511 101 356 53 668 4 006 6 747 1 706 568 1 462 885 12 912 1 475 797 3 698 227 073 1 706 568 3 474 274 851 1 144 190 101 592 49 795 3 833 5 949 1 583 684 1 364 177 9 570 1 373 747 3 802 206 135 1 583 684 6 585 173 241 1 060 688 101 185 35 129 4 710 5 449 1 386 987 1 194 534 12 532 1 207 066 3 808 176 113 1 386 987 4 943 207 411 946 823 49 951 24 916 5 872 5 006 1 244 922 1 076 721 10 187 1 086 908 847 157 167 1 244 922 6 608 115 041 925 708 2 657 25 806 6 216 7 819 1 089 855 934 282 6 386 940 668 886 148 301 1 089 855 tkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader 1) Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder och eget kapital 1) inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition av årets resultat Sparbankens resultat enligt balansräkningen den 31 december 2014 utgör 16 933 216,45 kr. Styrelsen föreslår att detta belopp överföres till reservfonden. Reservfonden den 31 december 2014 169 034 042,75 kr Fastställs styrelsens förslag ökas reservfonden med 16 933 216,45 kr Reservfonden uppgår härefter till 185 967 259,20 kr Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 16,7 (föregåendes års kärnprimärkapitalrelation E/T ). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 188 601 tkr (158 915) och slutligt minimikapitalkrav till 90 653tkr (80 374 tkr). Specifikation av posterna framgår av not 32 om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 10 6 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Not 4 5 6 7 8 9 10 19 11 Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 12 13 14 2014 46 644 -11 681 34 963 2 770 16 700 -2 181 9 524 52 785 -29 670 -927 -3 683 -34 280 2013 47 973 -13 925 34 048 2 718 16 310 -2 407 585 461 51 715 -26 077 -1 093 -3 816 -30 986 18 505 2 856 21 361 104 -4 472 16 993 20 729 -1 591 19 138 6 -3 836 15 308 2014 2013 16 993 15 308 3 945 3 945 20 938 14 714 14 714 30 022 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Not Årets resultat Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 7 11 Balansräkning Per den 31 december Tillgångar tkr Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Not Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar 17 18 19 15 16 20 21 Skulder och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder och eget kapital 22 23 24 25 26 27 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden Ställda panter 28 29 2014 2013 2 177 3 474 208 103 274 851 1 330 511 1 144 190 101 592 592 101 356 101 53 668 49 795 4 006 3 833 1 860 1 510 2 146 2 323 605 5 272 144 5 870 5 800 1 706 568 1 583 684 1 462 885 1 364 177 7 586 4 691 5 326 4 879 1 475 797 1 373 747 3 698 3 802 169 034 153 726 41 046 37 101 16 993 15 308 227 073 206 135 1 706 568 1 583 684 18 188 98 040 inga 29 602 83 632 inga Rapport över förändringar i eget kapital 2013 Tkr IB eget kapital 2013-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital 2013-12-31 2014 Tkr IB eget kapital 2014-01-01 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition UB eget kapital 2014-12-31 Reservfond 145 058 8 668 153 726 Reservfond 153 726 0 15 308 169 034 Fond för verkligt värde 22 387 14 714 14 714 37 101 Fond för verkligt värde 37 101 3 945 3 945 41 046 Årets resultat 8 668 15 308 15 308 -8 668 15 308 Årets resultat 15 308 16 993 16 993 -15 308 16 993 Totalt eget kapital 176 113 15 308 14 714 30 022 206 135 Totalt eget kapital 206 135 16 993 3 945 20 938 227 073 8 12 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) 2014-12-31 2013-12-31 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning av utlåning till allmänheten (-) Ökning av inlåning från allmänheten (+) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring av finansiella tillgångar (+) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 21 361 19 138 -236 927 -2 763 411 -4 472 -408 1 093 1 854 41 -3 836 15 228 17 882 -183 560 98 708 -798 3 341 -67 081 -85 355 169 643 -500 -2 962 98 708 72 65 -1 100 -963 47 130 -386 -209 -68 044 278 324 210 280 98 499 179 825 278 324 2014-12-31 2013-12-31 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa 2 177 208 103 210 280 3 474 274 850 278 324 9 13 Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Valdemarsviks Sparbank 525002-3982 som är en sparbank med säte i Valdemarsvik. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 15 A, Valdemarsvik. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 5 maj 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument i form av ränteswap och capar för takräntelån, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Bland finansiella tillgångar som kan säljas redovisas aktier i Swedbank AB. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Företagsledningen gör bedömningen att det inte finns några väsentliga osäkerhetsfaktorer eller osäkerhet i gjorda uppskattningar vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS, som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Banken har gjort bedömningen att nya och ändrade standarder ej har någon väsentlig påverkan på bankens finansiella rapporter för denna gällande period. Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtids tillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som banken förväntas få. Utöver dessa bedöms inte övriga nyheter påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har genom IFRS 9 färdigställt ett helt ”paket” av förändringar. Paketet innehåller nya utgångspunkter för klassificering och värdering av finansiella instrument, en framåtblickande (”expected loss”) nedskrivningsmodell och förenklade förutsättningar för säkerhetsredovisning. IFSR 9 träder ikraft 1/1 2018 och tidigare tillämpling av tillåten givet att EU antar standarden, vilket man planerar att göra under 2015. 10 14 De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av tre kategorier; där värdering antingen sker till upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat eller verkligt värde via resultatet. Indelningen i de tre kategorierna görs utifrån företagets affärsmodell för de olika innehaven respektive egenskaperna på de kassaflöden som tillgångarna ger upphov till. Fair value option är möjlig att tillämpa för skuldinstrument i de fall detta eliminerar eller väsentligen reducerar en mismatch i redovisningen Vad gäller de delar som berör finansiella skulder överensstämmer merparten med de tidigare reglerna i IAS 39 förutom vad avser finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s.k. ”Fair Value Option”. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Den nya nedskrivningsmodellen kommer kräva en redovisning av ett års förväntad förlust redan vid den initiala redovisningen och vid en väsentlig ökning av kreditrisken så ska nedskrivningsbeloppet motsvara de kreditförluster som förväntas uppkomma under den återstående löptiden. De nya reglerna kring säkringsredovisning innebär bl.a. förenklingar av effektivitetstester samt utökning av vad som är tillåtna säkringsinstrument och säkrade poster. Banken ser idag inte att de nya reglerna kan väsentlig komma att påverka bankens resultat och balansräkning. De övriga förändringarna som IASB:s normgivning och som EU godkänt eller förväntas att godkänna, men som ännu inte trätt i kraft avser följande: - IFSR 9 Finansiella instrument - IFRS 15 Revenue from Contracts with Customers - Ändrad IAS 16 och IAS 38: Clarification of Acceptable Methods of Depreciation and Amortisation - Ändrad IAS 27 Separata finansiella rapporter: Equtiy Method in Separate Financial Statements - IFRIC 21 Avgifter - Årliga förbättringar av IFRS (2010-2012), (2011-2013), (2012-14) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländska valutan räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. - För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt - Kostnad för insättningsgaranti - Kostnad för stabilitetsavgift Utdelning från aktier redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget. 11 15 Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån och fonder till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av gällande skattesats, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare år. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. 12 16 En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som innehas till förfall Investeringar som innehas till förfall är finansiella tillgångar omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med årets värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. 13 17 Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas till verkligt värde bland poster inom linjen. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för räntekursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. utlåning med räntetak (portföljsäkring) 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkerhetsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Innehav av onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas och beloppet ej är väsentligt. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 474 tkr (547 tkr). 14 18 Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödessäkring kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån som är väsentliga. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultat räkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. 15 19 Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Bankens materiella anläggningstillgångar består av inventarier och bankfastigheten i Valdemarsvik. Inventarier redovisas till anskaffningsvärde, minskat med planenliga avskrivningar över tillgångarnas bedömda nyttjandeperiod. Tillämpad avskrivningstid är 5 år. I samband med övergången till förändrade redovisningsprinciper, har banken gjort en beräkning av effekter av fullständig tillämpning av komponentavskrivning av bankens fastighet. Då resultatet endast påverkas marginellt av förändrad avskrivning, har banken valt att använda samma avskrivningsprocent som tidigare. Det innebär att byggnad och markanläggning avskrivs planenligt med 1,75–2,5 %. Det överensstämmer med skattemässigt högst tillåtna belopp. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK) eller genom annat institut. Enligt IAS 19 avser en avgiftsbestämd pensionsplan, en plan för ersättningar efter avslutad anställning för vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi Förutom pensionering genom försäkring, finns belopp skuldfört i balansräkningen för att täcka visst pensionsåtagande mot en tidigare VD i banken. Denna avsättning följer Trygghetslagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter för beräkning av åtagandets storlek istället för att tillämpa IAS19 Ersättning till anställda. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 16 20 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. Sparbanken har genom ett avtal med Svenska Elviria AB en självständig riskkontrollfunktion direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av bankens risker. Beträffande regelefterlevnad (compliance) har banken tecknat ett avtal med Tjustbygdens Sparbank om samarbete. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är nödvändig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på omstående sida. 17 21 Kreditriskexponering, brutto och netto 2014 1 Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritids3 fastigheter 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning 5 Övriga varav: kreditinstitut Summa 7 Värdepapper Säkerställda obligationslån - AAA Summa Åtaganden Utställda finansiella garantier Summa 6 Total kreditriskexponering Kreditriskexponering, brutto och netto 2013 1 Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen Pantbrev i villa- och fritids3 fastigheter 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa 7 Värdepapper Säkerställda obligationslån - AAA Summa Åtaganden Utställda finansiella garantier Summa 6 Total kreditriskexponering Total kreditriskexponering (före nedskrivning) 368 378 371 Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerhet er Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 3 424 368 374 947 368 362 448 12 499 681 74 601 407 549 98 966 69 228 404 117 98 827 5 373 3 432 139 139 350 540 875 208 103 1 636 656 115 309 22 547 1 072 844 24 041 518 328 208 103 563 812 101 356 101 356 101 356 101 356 101 356 101 356 18 188 18 188 1 768 004 18 188 18 188 1 756 200 5 913 5 913 1 080 113 74 601 407 549 99 647 142 830 545 094 208 103 1 648 460 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) 433 307 991 3 480 4 219 11 804 11 804 Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerhet er 433 307 103 433 294 205 74 844 378 044 88 904 139 383 513 878 274 850 1 502 589 74 565 375 927 80 554 118 801 21 531 101 592 101 356 101 592 101 356 101 592 29 602 29 603 1 653 499 29 602 29 602 1 633 783 11 019 11 019 1 078 627 74 844 378 044 92 945 147 808 520 240 274 850 1 522 305 888 4 041 8 425 6 362 19 716 19 716 966 016 12 275 12 275 576 087 Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 12 898 279 2 117 8 350 20 582 492 347 274 850 536 573 18 583 18 583 555 156 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 Reservering har skett för krediter till allmänheten se not 16. Ianspråktagna säkerheter uppgår till 0 tkr (0 tkr) 7 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor's rating 18 22 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centraliserat scoringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för såväl privat och företag används även av Swedbank och andra sparbanker. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, osäkra fordringar tkr Fordringar förfallna 180 dagar eller mindre Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa tkr Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa 2014 2013 10 232 123 24 185 34 540 6 675 2 090 26 680 35 445 2014 2013 331 977 1 010 339 624 273 1 342 316 324 226 839 680 504 422 1 163 906 34 541 30 427 4 114 35 445 31 375 4 070 34 541 30 427 4 114 35 445 31 375 4 070 11 805 10 396 1 409 19 716 17 502 2 214 321 581 1 008 930 624 273 1 330 511 306 724 837 466 504 422 1 144 190 19 23 Derivat och säkringsredovisning 2014 Derivat tkr Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Total summa Derivat och säkringsredovisning 2013 Derivat tkr Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Total summa Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 > 1 år - 5 >5 år år år 17 000 17 000 0 - 70 000 70 000 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 > 1 år - 5 >5 år år år Total 0 0 53 000 53 000 Total 70 000 70 000 0 - 70 000 70 000 Positiva Negativa marknads marknads-värden värden 0 - 120 120 Positiva Negativa marknads marknads-värden värden 0 - 650 650 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Sparbankens styrelse har fastställt att bankens likvida medel skall uppgå till 200 Mkr +/- 25 Mkr exklusive inlåning från kommuner. Om likviditetsreserven riskerar att understiga den lägsta nivå styrelsen beslutat om överstigande 30 dagar så ska bankens beredskapsplan för likviditetsrisk aktiveras. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 20 24 Likviditetsexponering, 2014 Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering, 2014 På anfordran Högst 3 Längre än 3 Längre än Längre än 5 Utan Summa Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt mån mån men 1 år men år löptid redovisat värde Längre 3 Längre Summa återstående löptid På anfordran Högst 3 högstän 1 år högstän 5 årLängre än 5 Utan Kontraktuellt mån mån men 1 år men år löptid redovisat värde (redovisat värde) återstående löptid högst 1 år högst 5 år Tillgångar (redovisat värde) Kassa 2 177 2 177 Tillgångar Utlåning till 208 103 208 103 Kassa 2 177 2 177 kreditinstitut Utlåning till 208 103 208 103 511 Utlåning till 93 459 42 403 147 658 362 750 684 241 1 330 kreditinstitut allmänheten Utlåning till 93 459 42 403 14725 658 750188 684 241 1 330 101 511 356 Obligationer 168 36276 allmänheten Övr. tillgångsposter 64 421 64 421 Obligationer 25 168 76 188 101 356 Summa tillgångar 301 562 42 403 172 826 438 938 684 241 66 598 1 706 568 Övr. tillgångsposter 64 421 64 421 Skulder Summa tillgångar 301 562 42 403 172 826 438 938 684 241 66 598 1 706 568 1 462 885 Inlåning fr allmänhet 1 340 881 40 015 76 364 1 255 4 370 Skulder 243 683 Övriga skuldposter och eget kapital 243 683 1 462 885 Inlåning fr allmänhet 1 340 881 40 015 76 364 1 255 4 370 243 683 568 Övriga skuldposter kapital 243248 683053 Summa skulder och eget 1 340 881 40 015 76 364 1 255 1 706 och eget kapital Summa skulder 1 340 881 40 015 76 364 1 255 248 053 1 706 568 Total skillnad -1 039 319 2 388 96 462 437 683 684 241 -181 455 0 och eget kapital Total skillnad -1 039 319 2 388 96 462 437 683 684 241 -181 455 0 Likviditetsexponering, 2013 Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering, 2013 På anfordran Högst 3 Längre än 3 Längre än Längre än 5 Utan Summa Kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt mån mån men 1 år men år löptid redovisat värde Längre 3 Längre Summa återstående löptid På anfordran Högst 3 högstän 1 år högstän 5 årLängre än 5 Utan Kontraktuellt mån mån men 1 år men år löptid redovisat värde (redovisat värde) återstående löptid högst 1 år högst 5 år (redovisat värde) Tillgångar Kassa Tillgångar Utlåning till 274 850 Kassa kreditinstitut Utlåning 274 Utlåningtill till 79850 936 kreditinstitut allmänheten Utlåning till 79 936 Obligationer allmänheten Övr. tillgångsposter Obligationer Summa tillgångar 354 786 Övr. tillgångsposter Skulder Summa tillgångar 354 786 Inlåning fr 1 273 830 Skulder allmänheten Inlåning fr 273kapital 830 Övriga skuldposter och 1eget allmänheten Övriga skuldposter kapital Summa skulder och eget 1 273 830 3 474 3 474 22 979 22 979 22 979 22 979 37 375 37 375 117 532 117 532 117 532 404 259 404 259592 101 101 592 505 851 117 532 505 851 46 211 2 780 46 211 2 780 519 484 519 484 519 484 519 484 59 578 63 052 59 578 63 052 3 982 3219 982507 3 474 274 850 3 474 274 850 190 1 144 1 144 101 190 592 59 578 101 592 1 583 684 59 578 1 583 684 1 364 177 1 364 219 177 507 219 507 684 219223 507488 37 375 46 211 2 780 1 583 och eget kapital Summa skulder 1 273 830 37 375 46 211 2 780 223 488 1 583 684 Total skillnad -919 044 -14 396 71 321 503 071 519 484 -160 436 0 och eget kapital De förväntade tidpunkterna för bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Total skillnad -919 044 -14 396 71 321 503 071 519 484 -160 436 0 Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 53 668 tkr De förväntade tidpunkterna för bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 mån. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. Skulder till allmänheten har olika återvinningstider som är svåra att ange generellt. Av tillgångsposten utan löptid förväntas 53 668 tkr dvs bankens aktieinnehav inte återvinnas inom 12 mån. Övriga poster utan löptid förväntas regleras inom 12 månader. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument på grund av förändringar i Marknadsrisk marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisk: Valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs dom Marknadsrisk är att risken för verkligt värdevalutarisker på eller framtida kassaflöden från ett Ifinansiellt instrument på grund av förändringar i viktigaste marknadsriskerna ränterisker, och aktierisker (prisrisk). Sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken marknadspriser. finns tre typer av marknadsrisk: Valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs dom de övervägandeDet marknadsriskerna. viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktierisker (prisrisk). I Sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att Ränterisk definieras som risken för attränteläge marknadsvärdet fastförräntade sjunker marknadsräntan stiger. räntenettot försämras i ett förändrat genom på att sparbankens räntebindningstider är olikatillgångar för tillgångar ochdå skulder. Graden av ränterisk eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot Ränterisk försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstider är olika för tillgångar och skulder. Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i Ränterisk marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. Ränterisk är risken försom att verkligt värde på eller framtida kassaflöden frånLånga ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringarmen i En betydande faktor påverkar ränterisken är räntebindningstiden. räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken ökar marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. 21 21 25 En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighetmed medsparbankens sparbankensriskpolicy riskpolicykontrolleras kontrollerasdedefinansiella finansiellariskerna riskernai verksamheten i verksamhetenmed medlimiter. limiter.Beträffande Beträffanderänteriskerna ränteriskernainnebär innebär I enlighet dettat.ex. t.ex.attatträntebindningstiderna räntebindningstidernapåpåsparbankens sparbankensräntebärande räntebärandeplaceringar placeringarmåste måstehålla hållasig siginom inomvissa vissatidstids-och ochbeloppsmässiga beloppsmässigaramar. ramar. detta Förattattsäkra säkrasig sigmot motränterisken ränteriskeni sparbankens i sparbankensfastförräntade fastförräntadeutlåningen utlåningenhar harsparbanken sparbankeni stor i storutsträckning utsträckningingått ingåttränteswapavtal, ränteswapavtal,dvs. dvs. För avtalenligt enligtvilka vilkasparbanken sparbankenbetalar betalarfast fastränta räntaoch ocherhåller erhållerrörlig rörligränta. ränta.EttEttsätt sättattattindikativt indikativtmäta mätaränterisken ränteriskenärärden dens.k. s.k.gap-analys, gap-analys, avtal somåterfinns återfinnsnedan, nedan,som somvisar visarräntebindningstiderna räntebindningstidernaförförsparbankens sparbankenstillgångar tillgångaroch ochskulder skulderi balansräkningen i balansräkningensamt samtposter posterutanför utanför som balansräkningen.Analysen Analysenvisar visarattattvid videnenförändring förändringavavmarknadsräntan marknadsräntanmed medenenprocentenhet procentenhetminskar/ökar minskar/ökarräntenettot räntenettotförförkommande kommande balansräkningen. 12-månadersperiodmed med2323tkrtkr(394 (394tkr). tkr).Hantering Hanteringavavsparbankens sparbankensränteexponering ränteexponeringärärcentraliserad, centraliserad,vilket vilketinnebär innebärattattden dencentrala centrala 12-månadersperiod finansfunktionenansvarar ansvararförförattattidentifiera identifieraoch ochhantera hanteradenna dennaexponering exponering finansfunktionen .. Enligtfinanspolicyn finanspolicynfårfårränterisken ränteriskenberäknad beräknadenligt enligtfinansinspektionens finansinspektionensdefinition definitionavavränterisk ränterisk(plötslig (plötsligoch ochuthållig uthålligförskjutning förskjutningavav Enligt avkastningskurvan+/-+/-200 200räntepunkter) räntepunkter)maximalt maximaltuppgå uppgåtilltill5% 5%avavkapitalbasen. kapitalbasen.Vid Vidutgången utgångenavav2014 2014uppgick uppgickränterisken ränterisken avkastningskurvan 765tkrtkreller eller2,78% 2,78%avavkapitalbasen. kapitalbasen.Derivatinstrument Derivatinstrumentsom somexempelvis exempelvisränteswapkontrakt ränteswapkontraktanvänds användsförförattatthantera hanteraränterisken. ränterisken. tilltill4 4765 Perden den3131december december2014 2014hade hadesparbanken sparbankenränteswapar ränteswaparmed medettettkontraktsvärde kontraktsvärdepåpå7070tkrtkr(70 (70tkr). tkr). Per Swaparnasverkliga verkligavärde värdenetto nettouppgick uppgickden den3131december december2014 2014tilltill-120 -120tkrtkr(-650 (-650tkr). tkr). Swaparnas 2014 2014 RäntebindningsRäntebindningstider tillgångar tider förför tillgångar och skulder och skulder - Ränteexponering Ränteexponering Högst Högst 11 mån mån Längre Längre Längre Längre änän 1 1 Längre änän 3 Längre änän 6 mån men mån men mån men 3 mån men 6 mån månmen men högst 3 mån men högst 6 mån högst 1 år högst 3 mån högst högst1år högst 1 år 6 mån Längre 1 Längre Längre Längre än Längre än 3än år 3 år Längre än 5än 5 år högst änmen 1 år menmen högst 5 år 5 år år år högst men 3 år högst 3 år UtanUtan räntaränta Tillgångar Tillgångar 2 177 Kassa 2 177 2208 177103 Kassa 2 177 Utlåning till 208 103 208 103 Utlåning till 208 103 kreditinstitut kreditinstitut 1 330 511 Utlåning till 638 175 554 265 8 238 32 060 90 343 7 430 1 330 511 Utlåning till 638 175 554 265 8 238 32 060 90 343 7 430 allmänheten allmänheten 101 356 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 25 168 76 188 0 101 356 25 168 76 188 0 Obligationer och andra räntebärande värdepapper papper räntebärande 64 421 Övriga 64 421 64 421 Övriga 64 421 tillgångar tillgångar Summa 846 278 554 265 8 238 57 228 166 531 7 430 66 598 1 706 568 Summa 846 278 554 265 8 238 57 228 166 531 7 430 66 598 1 706 568 Skulder Skulder Inlåning från 1 351 29 434 54 824 21 015 1 209 46 4 370 1 462 885 Inlåning från 1 351 989 29 434 54 824 21 015 1 209 46 4 370 1 462 885 allmänheten 989 allmänheten 16 608 Övriga skulder 16 608 608073 Övriga skulder 16227 608073 16227 Eget kapital 073568 Eget kapital 227248 073051 227 Summa 1 351 29 434 54 824 21 015 1 209 46 1 706 Summa 1 351 989 29 434 54 824 21 015 1 209 46 248 051 1 706 568 skulder och 989 skulder och eget kapital eget kapital Differens -505 711 524 831 -46 586 36 213 165 322 7 384 -181 453 Differens 524 831 -46 36 213 165 322 7 384 -181 453 tillgångar och -505 711 tillgångar 586 skulder och skulder fast ränta Räntederivat, 70 000 -53 000 0 1 Räntederivat, fast ränta 70 000 -17 000 -53 000 0 erhålls 1 erhålls Kumulativ -505 711 89 120 42 534 61 747 174 069 181 453 181 453 0 Kumulativ -505 711 89 120 42 534 61 747 174 069 181 453 181 453 0 exponering exponering 22 22 26 2013 2013 Räntebindnings- Räntebindningstider för tillgångar tider för tillgångar och skulder och skulder Ränteexponering Ränteexponering Tillgångar Högst 1 mån Längre än 1 Längre än Längre än Längre än 1 Längre än 3 år Längre Högst 1 mån mån Längre Längre än6 3månLängre 1 högst Längre år 5 årLängre men än 1 3 mån men än år menLängre än men 5 årän 3 än mån3 men mån menhögst61mån men men högst 5 år än 5 år högst mån men högst år men högst år 3 år högst 3 mån6 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år Tillgångar Kassa Kassa till Utlåning 274 850 Utlåning till 274 850 kreditinstitut kreditinstitut Utlåning till 559 864 437 087 9 759 8 979 71 660 56 841 Utlåning till 559 864 437 087 9 759 8 979 71 660 56 841 allmänheten allmänhetenoch andra räntebärande Obligationer 50 914 50 678 Obligationer papper och andra räntebärande värdepapper 50 914 50 678 värdepapper räntebärande Utan ränta Utan ränta 3 474 3 474 3 474 274 850 3 474 274 850 1 144 190 1 144 190 101 592 101 592 59 578 Övriga 59 578 59 578 Övriga 59 578 tillgångar tillgångar Summa 834 714 437 087 9 759 8 979 122 574 107 519 0 63 052 1 583 684 Summa 834 714 437 087 9 759 8 979 122 574 107 519 0 63 052 1 583 684 Skulder Skulder Inlåning från 1 279 31 788 16 170 30 006 2 063 717 3 982 1 364 177 Inlåning från 1 279 31 788 16 170 30 006 2 063 717 3 982 1 364 177 allmänheten 452 allmänheten 452 13 371 Övriga skulder 13 371 Övriga skulder 206 13513 371 Eget kapital 206 13513 371 206 135 Eget kapital 2061135 Summa 1 279 31 788 16 170 30 006 2 063 717 223 488 583 683 Summaoch 1 279 31 788 16 170 30 006 2 063 717 223 488 1 583 683 skulder 452 skulder och 452 eget kapital eget kapital Differens -444 738 405 299 -6 411 -21 027 120 511 106 802 0 -160 436 Differensoch -444 738 405 299 -6 411 -21 027 120 511 106 802 0 -160 436 tillgångar tillgångar och skulder skulder Räntederivat, fast ränta 70 000 0 -28 000 -42 000 1 Räntederivat, fast ränta 70 000 0 -28 000 -42 000 erhålls 1 erhålls Kumulativ -444 738 30 561 24 150 3 123 95 634 160 436 160 436 0 Kumulativ -444 738 30 561 24 150 3 123 95 634 160 436 160 436 0 exponering exponering 1 Nominellt 1 Nominellt värde värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång Räntenettorisk; på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhetgenomslag på balansdagen utgör 23tkr (-394 tkr). på 1 procentenhet på balansdagen utgör 23tkr (-394 tkr). Valutarisk Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grundsedeldepån. av förändringar i Valutarisk valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska i valutakurser. För sparbankens del förekommer endast en mycket begränsad valutaexponering i form av den utländska sedeldepån. Aktiekursrisk Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar är (oavsett risken för attförändringarna risken för att verkligt på eller framtidaspecifikt kassaflöden en aktie varierar på grund förändringar i Aktiekursrisk marknadspriser om orsakasvärde av faktorer relaterade till detfrån aktien eller dess emittent, ellerav faktorer i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Banken bedriver inte någon aktiehandel för egen räkning och har inte heller aktier i handelslager. Bankens aktieinnehav består Banken inte någon aktiehandel för egen räkning och har inte aktier i handelslager. Bankens aktieinnehav endast avbedriver strategisk aktieinnehav i Swedbank AB, Sparbankernas Kort ABheller och Sparbankerns Försäkrings AB. Innehavet i består endast av strategisk Swedbankoch AB, Sparbankernas Kort ABpåverkar och Sparbankerns Försäkrings AB.Förändring Innehavet i dessa aktier avräknas aktieinnehav från bankens ikapitalbas förändring av aktiekursen därför inte bankens kapital. dessa aktier avräknas från kapitalbas och förändring av aktiekursen påverkar därför inte bankens kapital. Förändring av aktieinnehavet beslutas avbankens sparbankens styrelse. av aktieinnehavet Operativa risker beslutas av sparbankens styrelse. Operativa Med operativrisker risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendeMed operativ riskDessa avseskan risken för att felorsakas eller brister i administrativa rutiner bristfälliga leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. exempelvis av bristande intern kontroll, system eller teknisk utrustning. Även mässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. risken för oegentligheter, interntgenom eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, kravet på att det skall finnas ändamålsenligaförrutiner och instruktioner, - -klart definierad ansvarsoch arbetsfördelning medarbetarna, klart definierad ansvarsoch arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - -behörighetssystem, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis 23 sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 4 23 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 27 2014 899 2013 1 667 - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. 4 Räntenetto tkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat - säkringsredovisning Övriga Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Summa räntenetto 2014 899 43 839 1 905 0 0 1 46 644 45 134 2013 1 667 43 846 2 459 0 0 1 47 973 45 972 0 -11 149 -1 062 -532 -11 681 0 34 963 -115 -13 316 -1 003 -494 -13 925 0 34 048 2014 2013 2,08 2,21 2,20 3,45 0,83 2,36 3,99 1,09 2014 2 748 22 2 770 2013 2 694 24 2 718 2014 4 095 6 248 405 112 4 369 1 471 16 700 2013 3 994 5 973 504 226 4 170 1 443 16 310 2014 -1 841 -100 -240 -2 181 2013 -2 074 -118 -215 -2 407 Samtliga ränteintäkter såväl som alla bankens intäkter hänför sig till Sverige. Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 5 Erhållna utdelningar tkr Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa 6 Provisionsintäkter tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 7 % Provisionskostnader tkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa 24 28 8 9 Nettoresultat av finansiella transaktioner tkr Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa 2014 -236 0 245 9 2013 407 1 176 585 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Ineffektiv del av förändring i verkligt värde på säkringsinstrument i kassaflödessäkring Valutakursförändringar Summa 2014 -236 0 245 9 2013 407 1 176 585 2014 372 152 524 2013 361 100 461 2014 -10 238 -3 780 -2 161 -11 -929 -989 -18 108 2013 -8 438 -3 227 -1 924 -17 -705 -1 170 -15 481 -574 -4 113 -1 750 -538 -1 072 -604 -2 911 -11 562 -29 670 -624 -3 875 -1 922 -486 -914 -886 -1 889 -10 596 -26 077 Övriga rörelseintäkter tkr Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa 10 Allmänna administrationskostnader tkr Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2014 tkr Löner Sociala kostnader 2013 Sparbankens ledning 3 636 1 609 Övriga anställda 6 602 2 171 Sparbankens ledning 3 337 1 416 Övriga anställda 5 101 1 811 5 245 8 773 4 753 6 912 Summa Av sparbankens pensionskostnader på 2 172 tkr (1 941 tkr) avser 660 tkr (607 tkr) sparbankens VD. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till en tidigare VD uppgår till 382 tkr (393 tkr). Sparbankens ledning i ovanstående sammanställning utgöres av styrelsen, VD och ytterligare 4 tjänstemän, tillsammans 11 personer. (11 personer). 25 29 Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Ersättning till verkställande direktören utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Arbetstagarrepresentant och VD erhåller inte styrelsearvode. Någon ersättning utöver styrelsearvoden har inte utbetalats till styrelseledamöter under året eller under föregående år. Ersättning till verkställande direktören för 2014 har beslutats av styrelsen. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Grundlön / Sammanträdesstyrelsearvoden arvode Krister Steén, ordförande 89 62 Jan Karlsson, vice 67 57 ordförande Nils Hamberg 44 47 Anna Nilsson 44 49 Maria Jonsson 44 49 Malin Moen 44 36 Verkst. direktören 1 386 0 Övr bankledning (4 2 250 0 personer) Summa 3 968 300 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare tkr Grundlön / Sammanträdesstyrelsearvoden arvode Krister Steén, ordförande 62 61 Jan Karlsson, vice 50 38 ordförande Nils Hamberg 31 43 Anna Nilsson 31 45 Maria Jonsson 31 40 Christina Ährlin 0 13 Malin Moen 0 28 Verkst. direktören 1 354 0 Övr bankledning (4 personer) 1 983 0 Summa 3 542 268 Övriga förmåner 2014 Pensions- Vinstandels Summa kostnad stiftelse 0 0 0 0 0 0 151 124 0 0 0 0 63 141 0 0 0 0 660 606 0 0 0 0 0 120 91 93 93 80 2 109 3 117 204 1 266 120 5 858 Övriga förmåner 2013 Pensions- Vinstandels Summa kostnad stiftelse 0 0 0 0 0 0 123 88 0 0 0 0 0 66 199 265 0 0 0 0 0 607 504 1 111 0 0 0 0 0 0 98 98 74 76 71 13 28 2 027 2 784 5 284 Verkställande direktören och chefen för Ekonomi & Affärsstöd är undantagna från systemet med vinstandelar Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. Övriga förmåner avser i huvudsak tjänstebil. Pensioner VD har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Bankens pensionsåtagande täcks genom inbetalning till premiebaserad pensionsförsäkring. För VD finns ett avtal som innebär att från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader och från VD:s sida sex månader. Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör 136 92 Styrelseledamöter och styrelsesuppleant 13 259 14 365 Summa 13 395 14 457 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 0,1 (0,1) Mkr i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 0,1 (0,1) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. 26 30 till ett beviljat belopp av 0,1 (0,1) Mkr. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 5 kap. lämnas på sparbankens hemsida, www.valdemarsvikssparbank.se. Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt 2014 2013 12 8 20 10 7 17 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män 2014 2013 3 4 3 4 2 3 2 3 Arvode och kostnadsersättning till revisorer KPMG Internrevisionsuppdrag 2014 2013 215 352 323 133 Deloitte Revisionsuppdrag Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader tkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa 12 2013 -970 -313 -2 267 -41 -209 -3 816 2014 2013 -5 302 5 259 -536 522 -15 246 2 668 2 856 -3 815 276 1 962 -1 591 2014 0 104 104 2013 0 6 6 Kreditförluster, tkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för kreditförluster 13 2014 -1 011 -334 -2 130 0 -208 -3 683 Bokslutsdispositioner tkr Avsättning till periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa 27 31 14 14 Skatter Skatter Redovisat Redovisati iresultaträkningen resultaträkningen tkr tkr Periodens Periodensskattekostnad skattekostnad Uppskjuten Uppskjutenskattekostnad skattekostnad(-)(-)[/skatteintäkt [/skatteintäkt(+)] (+)] Totalt Totaltredovisad redovisadskattekostnad skattekostnad Avstämning Avstämningav aveffektiv effektivskatt skatt 2014 2014 %% tkr tkr Resultat Resultatföre föreskatt skatt Skatt Skattenligt enligtgällande gällandeskattesats skattesats EjEjavdragsgilla avdragsgillakostnader kostnader EjEjskattepliktiga skattepliktigaintäkter intäkter Realisering Realiseringav avtidigare tidigarenedskriven nedskrivenobligation obligation Redovisad Redovisadeffektiv effektivskatt skatt 22,0% 22,0% 1,8% 1,8% -2,8% -2,8% 0,0% 0,0% 20,9% 20,9% 2014 2014 2013 2013 -4-4472 472 00 -4-4472 472 -3-3836 836 00 -3-3836 836 2014 2014 21 21465 465 2013 2013 %% 44722 722 383 383 -610 -610 00 44495 495 22,0% 22,0% 1,2% 1,2% -3,2% -3,2% 0,0% 0,0% 20,0% 20,0% 2014 2014 2013 2013 207 207065 065 650 650 388 388 208 208103 103 273 273017 017 665 665 11169 169 274 274851 851 2014 2014 2013 2013 11342 342315 315 34 34541 541 11 11805 805 11330 330511 511 11163 163906 906 35 35445 445 19 19716 716 11144 144190 190 15 15 Utlåning Utlåningtill tillkreditinstitut kreditinstitut tkr tkr Swedbank Swedbank - - svensk svenskvaluta valuta - - utländsk utländskvaluta valuta Övriga Övriga Summa Summa 16 16 Utlåning Utlåningtill tillallmänheten allmänheten tkr tkr Utestående Uteståendefordringar, fordringar,brutto brutto - - svensk svenskvaluta valuta Varav: Varav: osäkra osäkra individuell individuellnedskrivning nedskrivning(specifikation (specifikationse senedan) nedan) Redovisat Redovisatvärde, värde,netto netto Förändring Förändringav avnedskrivningar,tkr nedskrivningar,tkr Individuellt Individuellt värderade värderade osäkra osäkralånelånefordringar fordringar Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2013 2013 Årets Åretsnedskrivning nedskrivningför förkreditförluster kreditförluster Återförda Återfördaejejlängre längreerforderlig erforderlignedskrivningar nedskrivningarför förkreditförluster kreditförluster Återförda Återfördatidigare tidigaregjorda gjordanedskrivningar nedskrivningarför förkreditförluster kreditförlustersom somi iårets åretsbokslut bokslutredovisas redovisassom som konstaterade konstateradeförluster förluster Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2013 2013 18 18386 386 33815 815 -1-1963 963 -- Ingående Ingåendebalans balans11januari januari2014 2014 Årets Åretsnedskrivning nedskrivningför förkreditförluster kreditförluster Återförda Återfördaejejlängre längreerforderliga erforderliganedskrivningar nedskrivningarför förkreditförluster kreditförluster Återförda Återfördatidigare tidigaregjorda gjordanedskrivningar nedskrivningarför förkreditförluster kreditförlustersom somi iårets åretsbokslut bokslutredovisas redovisassom som konstaterade konstateradeförluster förluster Utgående Utgåendebalans balans31 31december december2014 2014 19 19716 716 15 15 -2-2667 667 -5-5259 259 19 19716 716 11 11805 805 17 17 Obligationer Obligationeroch ochandra andraräntebärande räntebärandevärdepapper värdepapper 28 28 32 201 20 19 1914 1 4421 2 23 2 -60 -6 3383 8 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper tkr Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 18 Verkligt värde 101 356 101 356 Företag 2013 Verkligt Redovisa värde t värde 101 592 101 592 101 592 101 592 101 592 1 592 2014 53 668 53 668 53 194 474 2013 49 795 49 795 49 248 547 Börsvärde Redovisat värde 272 090 53 194 53 194 68 361 0 0 68 406 53 668 Antal Aktier Swedbank AB stam Sparbankernas Kort AB Sparbankernas Försäkrings AB Summa Materiella tillgångar tkr 20 28 Aktier och andelar tkr Finansiella tillgångar som kan säljas enligt spec. nedan Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 19 2014 Redovisat värde 101 356 101 356 101 356 1 356 Inventarier Byggn. och mark Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2013 10 534 386 -327 10 593 7 779 0 0 7 779 18 313 386 -327 18 372 Ingående balans 1 januari 2014 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2014 10 593 1 100 -3 160 8 533 7 779 0 0 7 779 18 372 1 100 -3 160 16 312 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2013 -8 323 -916 156 -9 083 -5 279 -177 0 -5 456 -13 602 -1 093 156 -14 539 Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014 -9 083 -750 3 160 -6 673 -5 456 -177 0 -5 633 -14 539 -927 3 160 -12 306 Redovisade värden Per 1 januari 2013 Per 31 december 2013 2 211 1 510 2 500 2 323 4 711 3 833 Per 1 januari 2014 Per 31 december 2014 1 510 1 860 2 323 2 146 3 833 4 006 Övriga tillgångar 29 33 Per 31 december 2014 20 21 22 1 860 2 146 4 006 tkr Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2014 3 269 272 2013 6 138 144 tkr Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Upplupna provisionsintäkter Summa 2014 105 1 206 4 559 5 870 2013 324 1 174 4 302 5 800 2014 0 2013 50 000 Övriga tillgångar Skulder till kreditinstitut tkr Beviljad kontokredit hos Swedbank 23 24 Inlåning från allmänheten tkr Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa 2014 2013 1 462 238 647 1 462 885 1 363 010 1 167 1 364 177 Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 59 490 182 209 1 217 171 325 132 4 015 1 462 885 88 718 176 770 1 092 020 299 400 6 669 1 364 177 2014 2 524 2 322 430 382 1 928 7 586 2013 709 2 783 341 393 465 4 691 2014 806 4 304 216 5 326 2013 859 3 786 234 4 879 Övriga skulder tkr Negativt värde på derivatsäkringsinstrument Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Pensionsutfästelse Övriga skulder Summa 25 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter tkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa 30 34 26 Obeskattade reserver tkr Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2014 Utgående balans 31 december Summa obeskattade reserver 27 2014 2013 502 -104 398 508 -6 502 3 300 3 300 3 698 3 300 3 300 3 802 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Ingående redovisat värde 2013-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde 2013-12-31 22 387 14 714 37 101 Ingående redovisat värde 2014-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Utgående redovisat värde 2014-12-31 37 101 3 945 41 046 Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara nettovinsten. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa 29 2014 2013 6 562 11 626 18 188 16 216 13 386 29 602 2014 98 040 98 040 2013 83 632 83 632 Åtaganden tkr (nom belopp) - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa 31 35 30 Finansiella tillgångar och skulder 2014 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk ningen Lånefordringar och kundfordringar Invest- Finansiel eringar la Finansiella skulder som tillgångar hålles till som kan värderade till verkligt värde via resultaträkningen förfall säljas Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper 101 356 Aktier och andelar Upplupna intäkter Summa 101 356 Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträk Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori Derivat som används i säkringsredovisning 0 53 668 5 870 1 546 661 0 53 668 1 462 885 2 524 Lånefordringar och kundfordringar Invest- Finansiel eringar la som tillgångar Finansiella skulder hålles till som kan värderade till verkligt värde förfall säljas via resultaträkningen Fin skulder som bestäms tillhöra denna kategori 5 062 5 325 1 473 272 2 524 Andra finansiell a skulder Derivat som används i säkringsredovisning 0 49 795 0 Verkligt värde 2 177 208 103 1 330 511 2 177 208 103 1 330 511 101 356 53 668 5 870 1 701 685 1 462 885 2 524 5 062 5 325 1 475 796 101 356 53 668 5 870 1 701 685 1 462 885 2 524 5 062 5 325 1 475 796 Summa redovisat värde Verkligt värde 3 474 274 850 1 144 190 3 474 274 850 1 144 190 101 592 49 795 5 800 1 579 701 1 364 177 709 3 983 4 879 1 373 748 101 592 49 795 5 800 1 579 701 1 364 177 709 3 983 4 879 1 373 748 Innehav för handelsändamål 3 474 274 850 1 144 190 5 800 1 428 314 Summa redovisat värde Innehav för handelsändamål 2 177 208 103 1 330 511 Fin tillg som bestäms tillhöra denna Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande 101 592 värdepapper Aktier och andelar Upplupna intäkter 0 Summa 101 592 Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder 0 Upplupna kostnader 0 Summa Andra finansiell a skulder 49 795 1 364 177 709 3 983 4 879 1 373 039 709 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2014 tkr Obligationer Aktier och andelar Summa Derivat Summa Nivå 1 101 356 53 194 154 550 0 - Nivå 2 2 524 2 524 Nivå 3 474 474 - Summa 101 356 53 668 155 024 2 524 2 524 2013 tkr Obligationer Aktier och andelar Summa Nivå 1 101 592 49 248 150 840 Nivå 2 - Nivå 3 547 547 Summa 101 592 49 795 151 387 0 - 709 709 - 709 709 Derivat Summa 36 32 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Verkligt värde på noterade aktier beräknas utifrån aktuell köpkurs per balansdag. Bankens innehav av aktier i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde då ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. 31 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring. Sparbanken har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 983 Mkr, vilket Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 5 278 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 649 Mkr och försäkringssparande på 201 Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 3 767 tkr respektive 916 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. 32 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2008:25) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. 33 37 Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap 4 §§. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2008:25. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter på företagets hemsida www.valdemarsvikssparbank.se Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; tkr Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk - varav Schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa kapitalkrav 2014 188 601 0 188 601 2013 146 711 12 204 158 915 82 837 82 837 7 816 90 653 72 840 72 840 7 534 80 374 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. tkr Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78% därav) - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital 2014 2013 227 073 2 574 -41 046 0 188 601 206 135 2 574 -37 101 -24 897 146 711 Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital Total kapitalbas 12 622 -12 622 0 188 601 37 101 -24 897 12 204 158 915 34 38 Kapitalkrav tkr Kreditrisk enligt schablonmetoden Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponeringar i form av säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker tkr Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav 2014 2013 3 332 29 764 32 383 9 534 5 140 811 1 873 82 837 4 400 27 704 27 773 10 061 494 1 625 783 72 840 2014 2013 7 816 7 816 7 534 7 534 90 653 80 374 Kapitalbasen överstiger minimikapitalkravet med 97 948 tkr (föregående år 78 541 tkr). Kärnprimärkapitalrelationen dvs. kapitalbasen i förhållande till summa exponeringsbelopp är 16,7 (E/T). Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs årligen och utvisar att banken har en betryggande kapitalbuffert, utöver det lagstadgade kapitaltäcknings kravet. 35 39 HUVUDMÄN OCH STYRELSE I enlighet med bestämmelser som är intagna i sparbankslagen och i sparbankens reglemente finns som företrädare för insättarna i varje sparbank, huvudmän, som skall övervaka sparbankernas förvaltning. I deras uppgift ingår också att utse styrelse för sparbanken. Sparbankens styrelse består av 7 ordinarie ledamöter och 1 ersättare. Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder, framgår av nedanstående uppställning. UTGÅENDE MANDATPERIODER I tur att avgå bland huvudmännen är Malin Moen, Maria Jonsson, Myriam Davidsson, Torbjörn Larsson, Henrik Östersten samt fyllnadsval för Sven-Owe Svanström t.o.m. 2016 och Britt Olausson t.o.m. 2017. I tur att avgå ur styrelsen är Krister Steén, ordinarie ledamot och Jan Karlsson, ordinarie ledamot samt fyllnadsval för Nils Hamberg 2017. Val skall även ske av valberedning för år 2015. Undertecknade ledamöter lämnar härmed försäkran om att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed, lämnade uppgifter stämmer med faktiska förhållanden och att ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Valdemarsvik den 20 mars 2015 Krister Steén Jan Karlsson Håkan Eriksson Styrelsens ordförande Styrelsens v. Ordförande Verkställande direktör Nils Hamberg Anna Nilsson Maria Jonsson Jonna Hjelte Personalrepresentant Min revisionsberättelse har avgivits den 1 april 2015 Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Av sparbankens huvudhuvudmän uts huvudmän utsedd revisor 36 40 REVISIONSBERÄTTELSE Till årsstämman i Valdemarsviks Sparbank Organisationsnummer 525002-3982 Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Valdemarsviks Sparbank för räkenskapsåret 2014-01-01 - 2014-12-31. Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Valdemarsviks Sparbank för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Valdemarsviks Sparbank:s finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Valdemarsvik den 1 april 2015 Deloitte AB Britt-Marie Karlsson Auktoriserad revisor Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 41 HUVUDMÄN OCH STYRELSE Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder Valda av Valdemarsviks Kommun: Andersson Hans G Valdemarsvik Andersson Thord Valdemarsvik Beckman Lars Gusum Boman Lisbeth Valdemarsvik Edström Karlsson Tryserum Anette Jemsö Martin Valdemarsvik Jonson Mikael Gusum Johansson Gusum Kokkonen Helén Jonsson Leif Tryserum Karlsson Örjan Gusum Lundberg Erik Gryt Löfsved Göran Gryt Lööf Urban Gusum Moberg Freddy Valdemarsvik Nilsson Anna Gryt Paakkari Majlis Valdemarsvik Svensson Stig-Åke Valdemarsvik Valda av Västerviks Kommun: Hellner Annica Edsbruk Karlsson Göran Ukna Larsson Ingela Ukna Malminger Mats Edsbruk Stackelberg Wolter Ukna Valda av Åtvidabergs Kommun: Svensson Brittmari Åtvidaberg Johnsson Kenneth Fåfalla Korsfelt Jan Falerum Vald första gången 2011 2011 2007 1998 2006 Vald t.o.m år 2015 2015 2015 2015 2015 2011 2012 1998 2015 2015 2015 Johansson Bo Jonsson Karin Karlsson Jan 2007 1986 1998 2009 1988 2011 1989 2011 2007 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2007 1995 2008 2003 1998 2015 2015 2015 2015 2015 2009 1998 2007 2015 2015 2015 Melander Linda Lindström Bertil Pettersson Göran Svanström Sven-Owe Sääf Margareta Ek Lena Jacobsson Per-Inge Lindqvist Irene Olausson Britt Sandberg Lars-Erik Sörensson Leif Abrahamsson Roger Hultgren Christer Kemle Cecilia Steén Krister Karlsson Joakim Rolandson Anna Bankens Styrelse Ordinarie ledamöter: Hamberg Nils Jonsson Maria Nilsson Anna Steén Krister, ordf Karlsson Jan, v ordf. Eriksson Håkan, VD Jonna Hjelte 1995 2007 2001 2001 1986 2008 2013 2017 2017 2016 2015 2015 t.v Ersättare: Malin Moen 2013 2016 Vald första gången 2011 2007 2009 2008 2003 Vald t.o.m år 2015 2015 2015 2015 2015 Ringarum Edsbruk Gusum 2014 2007 1985 2016 2016 2016 Valdemarsvik Valdemarsvik Valdemarsvik Ukna Östra Ed Gryt Gryt Valdemarsvik Ringarum Ringarum Västra Ed Valdemarsvik Valdemarsvik Gusum Gryt Valdemarsvik Ringarum 2009 1991 2005 1976 2002 1995 1996 1998 1995 1996 2002 1994 2011 2005 2001 2012 2014 2016 2016 2016 2016 2016 2017 2017 2017 2017 2017 2017 2018 2018 2018 2018 2018 2018 Revisorer: Valda av huvudmännen: Karlsson Britt-Marie Aukt. Revisor 2004 2016 2008 2016 2011 2011 2012 1995 1998 2015 2015 2015 2015 2015 Valda av huvudmännen: Moen Malin Valdemarsvik Jonsson Maria Valdemarsvik Davidsson Myriam Valdemarsvik Larsson Torbjörn Ukna Östersten Henrik Tryserum Hultsfred Suppleanter: Deloitte Valberedning Melander Linda Jacobsson Per-Inge Edström-Karlsson Anette Karlsson Göran Lindkvist Irene Sekr. sammankallande Eriksson Håkan, VD 37 42 Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är "att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse." För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. 17 av dessa väljs av Valdemarsviks kommun, 5 huvudmän väljs av Västerviks kommun och 3 huvudmän väljs av Åtvidabergs kommun. Återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa finns i årsredovisningen i särskild förteckning i denna årsredovisning. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Linda Franzén, Per-Inge Jacobsson, Anette Edström-Karlsson, Göran Karlsson och Irene Lindkvist. Sparbankens VD är sekreterare och sammankallande. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande och vice ordförande. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 7 ledamöter varav 1 personalrepresentant och 1 suppleant. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns i särskild förteckning i denna årsredovisning. Upplysningar om ersättningar, förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 9 tillfällen. Styrelsen har även genomfört ett styrelseseminarium kring strategifrågor. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, kapitalbehov, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden,delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang, revisionsrapporter etc. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. 43 Personalen i Valdemarsviks Sparbank Mars 2015 Håkan Eriksson, VD 0123-129 10 hakan.eriksson@valdemarsvikssparbank.se Privatmarknad Jenny Ihregren-Svensson, chef Gunilla Carlsson Lena Djerf Marie Djerf Ulf Rödin Eleonor Sandberg Jonna Hjelte Victoria Wirbing Sara Karlsson Frida Wigren Göran Stern 0123-129 29 0123-129 33 0123-129 22 0123-129 30 0123-129 27 0123-129 26 0123-129 17 0123-129 20 0123-129 32 0123-129 24 0123-129 23 jenny.ihregren-svensson@valdemarsvikssparbank.se gunilla.carlsson@valdemarsvikssparbank.se lena.djerf@valdemarsvikssparbank.se marie.djerf@valdemarsvikssparbank.se ulf.rodin@valdemarsvikssparbank.se eleonor.sandberg@valdemarsvikssparbank.se jonna.hjelte@valdemarsvikssparbank.se victoria.wirbing@valdemarsvikssparbank.se sara.karlsson@valdemarsvikssparbank.se frida.wigren@valdemarsvikssparbank.se goran.stern@valdemarsvikssparbank.se Företags-/ skog och lantbruksmarknad Andreas Svensson, chef Ewa Jonsson Ulrica Karlsson Lindberg Peter Sporre Max Johansson Roger Edström 0123-129 40 0123-129 21 0123-129 41 0123-129 42 0123-129 44 0123-129 43 andreas.svensson@valdemarsvikssparbank.se ewa.jonsson@valdemarsvikssparbank.se ulrica.lindberg@valdemarsvikssparbank.se peter.sporre@valdemarsvikssparbank.se max.johansson@valdemarsvikssparbank.se roger.edstrom@valdemarsvikssparbank.se Ekonomi & Affärsstöd Thomas Hammarbäck, chef Anneli Johansson Hillevi Lindstrand Roger Östling Eva Asklöf 0123-129 15 0123-129 16 0123-129 18 0123-129 49 0123-129 14 thomas.hammarback@valdemarsvikssparbank.se anneli.johansson@valdemarsvikssparbank.se hillevi.lindstrand@valdemarsvikssparbank.se roger.ostling@valdemarsvikssparbank.se eva.asklof@valdemarsvikssparbank.se Gusum Jonna Hjelte Eleonor Sandberg 0123-129 17 0123-129 26 jonna.hjelte@valdemarsvikssparbank.se eleonor.sandberg@valdemarsvikssparbank.se Compliance Officer Mikael Wettermark 0490-815165 Riskcontroller Lars o Andersson mikael.wettermark@tjustbanken.se (inhyrd från Tjustbygdens Sparbank) 0123-129 00 lars.andersson@valdemarsvikssparbank.se (inhyrd från Svenska Elviria AB) 44 Storgatan 15 | Box 144 | 615 23 Valdemarsvik | Växel 0123-12900 E-post: info@valdemarsvikssparbank.se | www.valdemarsvikssparbank.se | www.facebook.com/valdemarsvikssparbank
© Copyright 2024