ÅRSREDOVISNING 2014 - Sölvesborg
ÅRSREDOVISNING 2014 Bli vår Nyckelkund! Bankservice 29:-/mån. På omslaget ser vi Jan “Banne” Persson som är Privatrådgivare på Sölvesborg-Mjällby Sparbank. Han, tillsammans med andra medarbetare, var med i vår kampanj ”29:an”, som vi lanserande under 2014 när vi införde vårt kundvårdsprogram, Nyckelkund. Anledningen till att vi införde Nyckelkund är att vi erbjuder fler tjänster och produkter än de flesta andra banker. Det gör oss attraktiva för många olika kunder och vi välkomnar alla. För att skapa rättvisa vad gäller våra avgifter, vill vi att de som är trogna banken får fördelar jämfört med dem som bara vill använda någon enstaka tjänst. Som Nyckelkund betalar man 29 kronor i månaden för våra grundtjänster och får förmånliga priser på övrigt. Andra kunder betalar ordinarie avgifter för respektive banktjänst. Vi fokuserade på Nyckelkund under hela året och nådde ut till samtliga kunder i banken. Det resulterade i att 80 % av våra kunder som har inkomstinsättning hos oss är Nyckelkund. Det är vi väldigt glada för! www.smsparbank.se/nyckelkund INNEHÅLL VD kommenterar.......................................... 2 Förvaltningsberättelse................................... 4 Fem år i sammandrag..................................... 6 Resultaträkning............................................. 8 Balansräkning................................................ 9 Rapport över förändringar i eget kapital......10 Kassaflödesanalys.........................................11 Noter till de finansiella rapporterna.............12 Revisionsberättelse......................................46 Företagsstyrning...........................................47 Huvudmän, styrelse m m.............................48 SPARBANKSSTÄMMAN med huvudmännen äger rum fredagen den 8 maj 2015 med början kl 17.00 i Sparbankens lokaler på Södergatan 17 i Sölvesborg 1 VD kommenterar Nu har ännu ett år passerat och vi har alla blivit ett år äldre. Även banken har blivit ett år äldre och nu har det etthundrasjuttiofemte året i bankens historia passerat. Det gångna året har självklart varit speciellt. Dels då vi har haft massor med jubileumsaktiviteter, men mycket har också hänt i vår omvärld som påverkar oss nu och som framförallt kommer att påverka oss framöver. För vi kommer att påverkas av att 2014 var det varmaste året i vår världs historia. Vi kommer att påverkas av de oroshärdar som finns runt omkring oss. Vi kommer att påverkas av hur Grekland och EU löser sina förehavanden. Vi kommer att påverkas av den digitala revolution som just nu exploderar och påverkar vårt och våra kunders beteenden. Vi kommer att påverkas av den historiskt låga räntan. Vi kommer att påverkas av att vårt samhälle och många andra samhällen blir allt mer tudelade där framförallt förmågan att utbilda sig och göra sig anställningsbar kommer vara det som delar. Kort sagt, vi går en spännande tid till mötes och det enda vi kan göra det är att försöka ha en uppfattning om vad vi tror händer och vad vi tror ska hända. Vad vi sedan får göra, det är att förhålla oss till det och göra det vi tror är rätt - så gott vi bara kan. ”De pratar om G.U.D” Mycket händer just nu. Företagsledare, framtidsforskare och även vanliga ”förstå sig påare” pratar många om samma sak. De pratar om G.U.D. Och Gud står för globalisering, urbanisering samt digitalisering. Och de menar att vi som företag måste hitta vårt förhållningssätt till dessa tre förändringsströmmar. När jag lyssnar in vad som sägs så kan jag bara hålla med om att dessa tre trender driver på. I princip allt är globalt, urbaniseringen är ett faktum och digitaliseringen ser vi dagligen inom vår sektor via Mobilbanken, Swish och andra olika appar. Vi påverkas som tjänsteleverantör och våra kunder påverkas som konsumenter. Vi vill ha det annorlunda och våra kunder vill ha det annorlunda. Vi vill att man som kund ska kunna sköta sina vardagstjänster utifrån hens egna behov. Vi vet att våra kunder vill kunna flytta pengar och betala räkningar dygnet runt, alla dagar i veckan. Men vi på banken vet också att våra kunder kommer vilja träffa människor. Människor som förstår sig på det där med ekonomi och som ger råd utifrån kundens livssituation och behov. Någon man känner sig trygg med. Någon som man kan be om hjälp. Så någon nedmontering av det personliga mötet tror inte jag på. Digitaliseringen kommer tvärtom att öka efterfrågan på råd och det personliga mötet. Detta eftersom information skickas ut i en obegränsad skala och som konsument vill många inte lägga tiden på att sålla bland all information – utan man vill snacka och bolla med någon som vet, och det är där vi kommer in. Både idag men även i morgon och i övermorgon. Det är en del av Sparbanksidén, en del av vårt DNA. Annat som händer runt om i världen är att ekonomierna vägrar att komma igång riktigt. Trots stimulanser via centralbanker som sänker sina räntor och köper massiva poster av obligationer för att pressa ner räntor och valutakurser. Trots att ett halverat oljepris borde frigöra massor av kapital för konsumtion. Men det kommer inte riktigt igång, vilket egentligen är märkligt – men vem vet, det kanske har skett ett skifte från ett konsumtionsinriktat beteende till ett beteende där sparande blir allt viktigare. Säkert drivet av att många funderar på vad som händer med vår värld, min kontinent eller i mitt land om 20-30 år. Finns det pengar till pensioner, finns vården, finns skolorna? Och framförallt, finansieras det som idag eller måste jag betala mer själv? Jag har inte svaret men det kan mycket väl vara så. D.v.s. att vi alla har små funderingar kring 2 att vi måste bekosta allt mer själva i framtiden och då måste det sparas, inte bara handlas. Stora händelser som påverkade vårt avlånga land Under 2014 var det verkligen stora händelser som påverkade vårt avlånga land. Vi hade också ett riktigt varmt år. En lång sommar som egentligen varade från påsk till allhelgonahelgen. Vi hade val och regeringskris med hot om extraval. Vi hade räntesänkningar och en börs som gick som tåget. Som tåget gick även bankerna som tjänade mer pengar än någonsin. Något som skapar rubriker och protestplakat. Men att sedan Apple tjänar 18 miljarder på ett kvartal, det är bara coolt och effektivt. Men varför tjänar bankerna i Sverige mycket pengar. Jo, framförallt för att de är effektiva och för att de inte har speciellt mycket kreditförluster, d.v.s. de är duktiga på att bedöma risker. För det är faktiskt inte för att bankkunderna har dåliga villkor. Jag skulle faktiskt vilja påstå att de svenska bankkundernas villkor är bäst i Europa. Avgifterna är relativt låga och skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan är låg och sjunkande. Vinsterna beror främst på att bankerna är effektiva, där frukterna av år av investeringar i teknik nu kan skördas. Bankerna hanterar större volymer till allt lägre kostnader, men frågan är – kan denna resa fortsätta? Min tro är att den säkert kan fortsätta, gränsen går när bankernas spariver går ut över själva kundmötet och när vi är vid en punkt där kund faktiskt flyttar till den bank som faktiskt möter kunds krav på service, tillgänglighet, kompetens och allmänt uppförande. Och det är då som den bank som tänkt mest rätt, och rätt i mina ögon, är den som tänkt mest på kund, som är den stora vinnaren. Kanske inte när det gäller kortsiktigt resultat, men över tiden, på lång sikt måste kundnyttan vinna. Sölvesborg växer Fler flyttar hit än härifrån. Tillväxt på aktiebolag är högst i Blekinge. Många positiva projekt är i full gång, både vad det gäller bostäder samt olika investeringar i ortens företag. Att detta sker är självklart inga tillfälligheter utan det är många olika variabler som samverkar och några av dem är positiva, synliga och aktiva politiker. Ett väl fungerande näringslivskontor som gör mycket för att hjälpa till med både det ena och det andra. Dessutom så vill jag nog säga att bankerna på orten fungerar. De konkurrerar och de tar ansvar och gör det de ska när det gäller att låta både företagare och privatpersoner att realisera sina framtidplaner genom att vara aktiva bollplank och sunda kreditgivare. Och förhoppningsvis kommer mer positivt att inträffa. Jag tror själv mycket på det vindkraftsprojekt som planeras i Östersjön utanför vår kommun. Jag hoppas också att våra rikspolitiker snart kommer till skott med ett positivt beslut. För jag tror inte att vi kan överskatta hur mycket denna megainvestering kommer att föra med sig för vårt lokala näringsliv. Men det gäller att ta chansen, att hålla sig framme. Många aktörer utanför vår kommun kommer att försöka slåss om de kakor som kommer att bli en konsekvens av Sveriges största investering någonsin. Mycket är alltså bra, men något som gör mig lite orolig är föreningslivet. I och med att banken är en stor sponsor till många föreningar av olika snitt så finns en hyfsad insyn i hur de har det. Sammantaget så kan man säga att de gör fantastiska insatser. Man utbildar massor med barn och ungdomar, i många fall får man dem till att röra på sig vilket är nog så viktigt då allt mer tid spenderas framför datorer, telefoner och iPads. En annan mindre skoj gemensam nämnare är att de flesta föreningar har ont om pengar, eller mycket ont om pengar. Problemet är dock inte att föreningarna är slösaktiga utan man kokar verkligen soppa på en spik. Problemet är istället att intäkterna inte hänger med kostnaderna. Och vad man ska göra åt det, vet inte jag. Vad jag dock vet är att föreningar är viktiga, speciellt de föreningar som riktar sig till barn och ungdomar då de både präglar, vägleder och fostrar i ung ålder då man fortfarande är påverkbar och under utveckling. Så föreningslivet behövs, nöten att knäcka är hur de ska finansieras och hur vi ska hitta människor som är beredda att engagera sig i dessa jobb när framförallt fritiden tycks stressa oss i allt ökande omfattning. Sölvesborg-Mjällby Sparbank är en stark bank med hjärtat i bygden Banken fortsätter på inslagen linje. D.v.s. att värna om sitt oberoende och sin ställning som fristående sparbank. Detta gör vi genom att vi fortsätter att vara en lagom lönsam bank som sätter det vi tror våra kunder efterfrågar i centrum. Men även genom att vi samarbetar med andra banker kring frågor som vi själva inte resursmässigt kan hantera, men som ändå är viktiga. Områden där vi samarbetar med andra är försäkringar, juridik, men även när det gäller att bedöma olika risker, såväl risker i stort men även kreditrisker. Dock så gör vi inte detta för att det är ett egenvärde i sig att vara fristående och oberoende. Utan vi gör det för att vi vill att banken ska ha sitt säte i Sölvesborgs kommun. Detta är viktigt då det är då vi kan driva bank på Sölvesborgsvis och på ett sätt som uppskattas just här. Och kvittot på detta är att vi är den bank som rankas högst, både på privat- och företagsmarknaden när Svenskt Kvalitetsindex gör sin årliga kundnöjdhetsmätning av just banker. Banken fortsätter även att växa. Det var inte länge sedan vi passerade 7 miljarder i affärsvolym och när detta skrivs har vi passerat 8 miljarder. I procent så växte banken med 6,5 % under 2014. Orsaken till detta kallas lokal tillväxt men även att fler och fler uppskattar vårt koncept med att vara lokala, att vi har en trogen och lojal skara medarbetare som man kan arbeta upp en relation med och på så sätt skapa ömsesidigt förtroende för varandra. Vidare så blir fler och fler medvetna om att när man är kund i sparbanken så stödjer man indirekt bygden då vi investerar stora vinstmedel i att stödja olika föreningar, projekt och aktiviter runt om i vår kommun, allt för att det ska vara lite mer kul och spännande att bo och verka i vår fina kommun. Årets resultat uppgår till 44,4 miljoner kronor före kreditförluster vilket är det bästa resultatet i bankens historia. Detta gör att en finansiellt stark bank blir än starkare och bankens soliditet ökar från 18,6 % till 20,3 %. Noterbart är att bankens egna kapital har gjort en fin resa. För fem år sedan var detta 222 miljoner kr och uppgick vid årets utgång till 536 miljoner kr. Vilka är det då som gör vår bank till den fina bank den faktiskt är? Det är alla våra lojala och trogna kunder. Generation som följer generation och på så vis bidrar till att hålla sparbanksidén vid liv men även vital. Det är ni som är grunden och säkrar att vi har en lokal bank på orten som både tror på Sölvesborg som kommun och på dess invånare och den kraft som de besitter. Det är bankens huvudmän och styrelse som fungerar som fina ambassadörer och förebilder när det gäller att stå upp för banken och sprida bankens historia, dess ursprung men även vägleda oss om vart framtiden tar vägen. Det är våra duktiga och lojala medarbetare som brinner för att göra ett bra jobb, ge goda råd och finnas tillgängliga för samtal och vägledning i olika livssituationer. Detta gäller såväl de som sitter i kundledet men även alla andra som jobbar mer i det dolda för att banken ska fungera, för att det ska vara ordning och reda och att vi med råge klarar alla krav, både regelkrav och andra finansiella krav som olika myndigheter ställer på oss. Medarbetarnas inställning och engagemang för att bygga banken kan aldrig underskattas. Vi har världens bästa medarbetare och ett bra mått på detta är att vi från år till år hela tiden träffar fler och fler kunder, att vi knappt har några kundklagomål och som sagt var, fler och fler gillar oss, så även på Facebook. Ett hjärta som bankar för framtiden Både jag, styrelsen, ledningen och bankens medarbetare är fullt övertygade om att vi hela tiden rör oss i rätt riktning. Att valet att satsa på det digitala i kombination med möjligheten till personliga och långvariga relationer med personer man har förtroende för är det rätta. Att banken fortsätter att utveckla sin balansräkning för att skapa kuddar inför framtiden är redskapet för att säkra vårt oberoende och därmed säkra att banken har sitt säte i kommunen även i morgon. Givetvis finns det mängder av utmaningar. En är självklart den räntemiljö som vi befinner oss i och som säkert kommer att fortsätta i ett par år till. Den påverkar våra marginaler negativt. Vidare så påverkar den prispress som finns på fondsidan våra marginaler på ett för oss icke gynnsamt sätt. Detta är dock saker som vi kommer att hantera, och sättet är att vi blir än mer effektiva, att vi kan hantera mer volym per medarbetare och att vi har koll på våra kostnader. Men mina vänner, framtiden är ljus – i alla fall så ljus man gör den till. Och vi tror på framtiden, vi tror på Sölvesborg och vi tror på Sparbanksidén och vårt DNA. Vi ska bara fortsätta att leverera på inslagen linje och följa vårt hjärta, det hjärta som finns i bygden och samma hjärta som bankar för framtiden. Sölvesborg i mars 2015 Richard Karlsson 3 Förvaltningsberättelse Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer 536200-9457, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, bankens 176:e verksamhetsår. Allmänt om verksamheten Sölvesborg-Mjällby Sparbank bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Sparbanken har två kontor - ett i Sölvesborg och ett i Mjällby. Sparbanken är ”annorlunda” än de andra bankerna. Sparbank som företagsform är unik, eftersom verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Detta innebär att vi kan ta ett stort socialt ansvar och dela med oss av överskottet till bygden. Varje år sponsrar Sölvesborg-Mjällby Sparbank idrott, kultur, näringsliv, samhälle och ideell verksamhet med betydande belopp. Vi är dessutom en av få banker som verkar lokalt. Detta ger oss en unik närhet till kunderna och kännedom om kundernas behov. Vi är bygdens bank och verkar under devisen - Med hjärtat i bygden. Omvärlden År 2014 har kännetecknats av viss osäkerhet i den globala ekonomin. Det har visserligen kommit positiva signaler ifrån USA, men osäkerheten kvarstår, framförallt beroende på konflikten i Ukraina och den ekonomisk/politiska osäkerheten i Grekland. Resultatet av det svenska valet resulterade i ett svagt parlamentariskt läge, men hotet om nyval undanröjdes genom regeringens och allianspartiernas decemberöverenskommelse. I Sverige fortsatte konjunkturen att förbättras, framför allt driven av en god tillväxt i hushållens konsumtion och bostadsinvesteringar. Inflationen är dock fortsatt låg och därför sänkte Riksbanken reporäntan i november med till 0,00 %. Riksbanken anser att reporäntan behöver vara kvar på en låg nivå tills inflationen tydligt tagit fart. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Balansomslutning Balansomslutningen ökade under året med 1,4 % till 2 640,8 mkr. Medelomslutningen ökade med 5,1 %, vilket skall jämföras med 5,8 % som är genomsnittet för sparbanker anslutna till Sparbankernas Riksförbund. 4 Inlåning och fondsparande Inlåningen från allmänheten uppgick till 2 084,6 mkr, en minskning jämfört med föregående år med 17,6 mkr eller 0,8 %. Marknadsvärdet på förmedlade volymer till Swedbank Robur Fonder och Swedbank Försäkring ökade med 212,7 mkr (14,6 1800 %) och uppgick till 1 668,7 mkr. 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2006 2011 2012 2013 2009 2014 2007 2008 2010 Försäkring Fond 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Egen portfölj Utlåning Utlåningen till allmänheten uppgick till 1 990,4 mkr, en ökning jämfört med föregående år med 129,6 mkr eller 7,0 %. Den 2200 förmedlade lånestocken till Swedbank Hypotek ökade under året2000 med 31,8 mkr (2,3 %) och uppgick till 1 397,0 mkr. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2010 2006 2011 2007 Hypotek 2012 2008 2013 2009 2010 2014 Egen portfölj Obligationer m m Sparbankens värdepappersportfölj består av säkerställda obligationer (Covered Bonds) i Swedbank Hypotek på nominellt 60,0 mkr (90,0 mkr) och Svenska Statens Premieobligationer på nominellt 12,8 mkr (0,0 mkr). Aktier Under året har Sparbanken avyttrat aktierna i 1826 Försäkra AB, samt förvärvat 671 aktier i Sparbankernas Försäkrings AB. Likviditet Sparbankens likviditetsreserv uppgår till 349,0 mkr. Härutöver finns likviditetsresurser i form av aktier i Swedbank AB med ett marknadsvärde på totalt 250,0 mkr (se även not 18 ”Aktier”). bruari 2015 beslutade att sänka reporäntan med ytterligare 0,10 procentenheter. Reporäntan blir med andra ord negativ efter sänkningen. Negativ reporänta har inte prövats i Sverige tidigare, så osäkerheten om hur detta påverkar räntenettot är stor. Sparbankens resultat Rörelseresultatet uppgick till 38,6 mkr (35,5 mkr), vilket är en ökning med 8,8 %. Räntenettot uppgick till 49,9 mkr (49,8 mkr). Stabilitetsavgiften har belastat årets räntenetto med 0,8 mkr (0,7 mkr) samt insättningsgarantin 1,5 mkr (1,5 mkr). Aktieutdelningen var 12,9 mkr (12,7 mkr) och avser utdelning i Swedbank AB. Provisioner (netto) ökade med 3,1 mkr till 25,7 mkr. Provisionerna avseende försäljning av Swedbank Roburs aktieoch värdepappersfonder uppgick till 7,4 mkr (6,9 mkr), Swedbank Försäkring 2,1 mkr (2,1 mkr) och provisioner för förmedling av krediter till Swedbank Hypotek 7,9 mkr (7,3 mkr). De totala rörelsekostnaderna, exklusive kreditförluster, uppgår till 46,7 mkr, vilket är en minskning med 0,5 mkr. Personalkostnaderna uppgick till 24,4 mkr (24,9 mkr). Löner och arvoden inklusive socialförsäkringsavgifter uppgår till 19,2 mkr, vilket är en minskning med 0,2 mkr från föregående år. Pensionskostnaderna minskade med 0,2 mkr. Avsättningar till vinstandelar uppgick till 1,4 mkr (1,8 mkr). Antalet arbetade timmar i banktjänst minskade med 2 497 och uppgick till 48 663 timmar. IT-kostnaderna ökade med 0,5 mkr och uppgår till 6,7 mkr och av dessa är 1,8 mkr (1,4 mkr) utvecklingskostnader. Årets kreditförluster ökade med 2,2 mkr och uppgår till 5,8 mkr. Detta motsvarar en kreditförlustnivå på 0,3 % (kreditförluster i % av ingående balans för Utlåning till allmänheten). För resultatmått och jämförelsesiffror i övrigt hänvisas till nyckeltalen under rubriken ”Fem år i sammandrag” som utgör en del av förvaltningsberättelsen. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Förväntningar avseende den framtida utvecklingen För år 2015 förväntas både inlåningen och utlåningen växa med ca 3 %. I resultatbudgeten för 2015 räknar sparbankens styrelse med ett resultat före kreditförluster om 44,2 mkr. I detta belopp ingår utdelning på aktier i Swedbank AB på 14,6 mkr. Det kan dock finnas behov till omprövning av det i budgeten ingående räntenettot, eftersom Riksbanken den 18 fe- Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Risker och osäkerhetsfaktorer Styrelsen för Sölvesborg-Mjällby Sparbank är medveten om samtliga risker, men bedömer kreditrisken och ränterisken som de enskilt viktigaste riskerna. Sparbankens riskhantering I all finansiell verksamhet uppstår risker. Målet för verksamheten är att med sunt affärsomdöme och genom iakttagande av styrelsens policyer effektivt förvalta sparbankens balansräkning och likviditet förenat med lågt risktagande. Målsättningen är också att ha en effektiv riskhantering. Ett led i detta är bland annat att ha en för ändamålet lämplig organisation, dokumenterade policyer, effektivt datastöd samt en bemanning som möjliggör denna målsättning. Sparbankens riskhantering bygger på tre försvarslinjer: Första försvarslinjen utgår från styrelsens riskpolicy med mål, strategier, policyer och riktlinjer, organiserade i en effektiv operativ struktur samt med en enkel och tydlig rapporteringsstruktur. En kapitalutvärdering sker genom analyser och stresstester av hur händelser i omvärlden och samhällsekonomin riskerar påverka sparbankens kapitalstruktur. Andra försvarslinjen är bankens risk- och complianceorganisation som är oberoende från affärsverksamheten och som ansvarar för identifiering, kvantifiering, analys och rapportering av samtliga risker. Tredje försvarslinjen är bankens internrevision som är en oberoende granskningsfunktion som arbetar direkt på uppdrag av styrelsen. Funktionen utvärderar bankens kontrollprocesser och biträder med lämpliga åtgärdsplaner och tidplaner i det fall brister identifieras. En närmare beskrivning av Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 5 Fem år i sammandrag Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, mkr förändring under året, % (Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer) Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Summa riskvägt exponeringsbelopp 20142013201220112010 7 846,4 6,5 7 368,1 7,8 6 835,1 5,8 6 459,4 2,2 6 321,8 7,4 20,318,616,113,613,2 1 504,4 1 402,7 - - - Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 21,1 18,0--- Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 21,118,016,815,212,8 Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 21,118,016,815,212,8 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,21,21,21,21,0 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,50,50,40,50,3 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning 1,31,40,81,00,7 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,96,46,17,35,2 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,510,550,600,590,67 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reser veringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 0,580,590,640,610,69 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,71,10,60,50,5 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor 0,30,20,20,10,1 6 1,92,02,22,42,1 43,342,757,158,059,6 29 2 30 2 31 2 31 2 32 2 Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkning, mkr 20142013201220112010 Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter 49,949,851,453,445,0 25,722,620,319,018,6 0,5 0,4 0,6 0,6 -1,0 15,013,57,54,60,7 Summa intäkter 91,286,479,877,663,3 Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader[1] Kreditförluster -38,6-38,2-40,7-38,4-36,3 -8,2-9,0-7,2-7,1-6,1 -5,8-3,6-3,2-2,0-1,4 Summa kostnader -52,5-50,9-51,1-47,5-43,8 Rörelseresultat 38,635,528,730,119,5 Bokslutsdispositioner Skatter 0,05,6-5,60,00,0 -5,5-6,4-4,4-7,0-5,7 Årets resultat 33,134,718,723,113,8 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier Materiella tillgångar Övrigt 7,411,515,719,015,9 281,0373,8304,1291,1175,2 1 995,2 1 863,3 1 777,1 1 780,8 1 895,6 73,591,291,259,9 5,0 250,9233,0164,1115,8122,6 26,625,324,425,525,8 6,36,06,54,06,1 Summa tillgångar 2 640,8 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övrigt Avsättningar för pensioner m m 0,0 0,1 4,2 130,7 250,8 2 084,6 2 102,2 1 971,7 1 830,3 1 685,2 18,615,619,420,211,9 1,9 1,8 1,7 1,8 1,6 Summa skulder och avsättningar 2 105,1 Balansräkning Obeskattade reserver Eget kapital 2 119,8 2 383,0 1 997,0 2 296,0 1 983,1 2 246,2 1 949,5 0,00,05,60,00,0 535,7484,3380,4312,9296,7 Summa skulder, avsättningar och eget kapital [1] 2 604,1 2 640,8 2 604,1 2 383,0 2 296,0 2 246,2 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 33 146 33 146 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparban- kens kärnprimärkapitalrelation efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 21,09 %. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 317,2 mkr (252,8 mkr) och minimikapitalkrav till 120,4 mkr (112,2 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. 7 Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2014 2013 Ränteintäkter 68 786 75 676 Räntekostnader -18 930 -25 844 Räntenetto4 49 856 49 832 Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter 5 6 7 8 9 12 915 29 709 -3 981 545 2 106 12 660 26 968 -4 326 353 868 Summa rörelseintäkter 91 150 86 355 Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader 10 19 11 -38 550 -1 281 -6 889 -38 219 -1 762 -7 272 Summa kostnader före kreditförluster -46 720 -47 253 Resultat före kreditförluster 44 430 39 102 Kreditförluster, netto 12 -5 827 -3 610 Rörelseresultat 38 603 35 492 Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat 13 14 0 -5 457 5 611 -6 407 Årets resultat 33 146 34 696 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat 20142013 33 146 34 696 Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat 18 325 69 150 18 325 69 150 Årets totalresultat 51 471 103 846 8 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Balansräkning Per den 31 december tkr Not 2014 2013 Tillgångar 7 369 11 541 Utlåning till kreditinstitut Kassa 15 280 974 373 790 Utlåning till allmänheten 16 1 990 401 1 860 836 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 4 809 2 446 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 73 461 91 192 Aktier 18 250 868 232 971 3 46 398 Derivat Materiella tillgångar 19 - Inventarier 842 1 402 - Byggnader och mark 25 759 23 891 14, 20 4 489 3 395 21 1 790 2 215 Summa tillgångar 2 640 808 2 604 077 Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 0 121 Inlåning från allmänheten 23 2 084 619 2 102 243 Derivat 3 3 547 859 Övriga skulder 24 5 154 4 062 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 9 908 10 721 - Avsättningar för pensioner 26 566 446 - Avsättningar för uppskjuten skatteskuld 14 1 286 1 368 Summa skulder och avsättningar 2 105 080 2 119 820 Reservfond 315 170 280 474 Fond för verkligt värde 187 412 169 087 Årets resultat 33 146 34 696 Avsättningar Eget kapital 27 Summa eget kapital 535 728 484 257 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 640 808 2 604 077 566 446 Poster inom linjen Ställda säkerheter 28 Ansvarsförbindelser 29 31 551 7 812 Åtaganden 30 279 612 246 684 9 Rapport över förändringar i eget kapital Fond för Reserv verkligt värde Årets Totalt eget tkr fond reserv resultatkapital Ingående eget kapital 2013-01-01 261 775 99 937 18 699 380 411 Årets resultat 0 0 34 696 34 696 Årets övrigt totalresultat 0 69 150 0 69 150 Årets totalresultat 0 69 150 34 696 103 846 18 699 0 -18 699 0 Utgående eget kapital 2013-12-31 280 474 169 087 34 696 484 257 Ingående eget kapital 2014-01-01 484 257 Vinstdisposition 280 474 169 087 34 696 Årets resultat 0 0 33 146 33 146 Årets övrigt totalresultat 0 18 325 0 18 325 Årets totalresultat 0 18 325 33 146 51 471 34 696 0 -34 696 0 315 170 187 412 33 146 535 728 Vinstdisposition Utgående eget kapital 2014-12-31 2010 Affärsvolym, mkr 2011 2012 2013 Affärsvolym/anställd, mkr ERSÄTT 2010 10 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2014 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr 20142013 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Av-/nedskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investering i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta 38 603 35 492 0 167 1 281 6 221 -5 457 12 0 1 762 3 882 -6 407 40 815 34 741 -138 149 644 -17 624 -121 -317 3 005 -111 747 -90 069 0 130 554 -4 055 453 -3 712 30 093 -12 745 65 -2 654 240 0 148 -2 808 14 759 -2 420 -96 988 65 492 67 912 385 331 319 839 288 343 385 331 7 369 280 974 11 541 373 790 288 343 385 331 20142013 12 915 68 786 18 930 12 660 75 676 25 844 11 Noter till de finansiella rapporterna Angivna belopp är i tusental kronor (tkr) och bokfört värde om ej annat anges. Siffror inom parantes avser föregående år. 1 Uppgifter om sparbanken Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Sölvesborg-Mjällby Sparbank (org nr 536200-9457) med säte i Sölvesborg. Sparbanken bildades 1839 och drivs som en ”traditionell” sparbank i ett verksamhetsområde som präglas av den lilla tätorten. Verksamhetsområdet omfattar hela Sölvesborgs kommun och delar av Bromölla kommun. Antalet huvudmän uppgår till 50. Sparbanken har två kontor, ett på Södergatan 17 i Sölvesborg och ett på Centrumvägen 2 i Mjällby. Adressen till huvudkontoret är Sölvesborg-Mjällby Sparbank, Box 77, 294 22 Sölvesborg. Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24, FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS til�lämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 8 maj 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. 12 Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Finansiella Instrument kommer att ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IFRS 9 träder i kraft 1 januari 2018 och tidigare tillämpning är tillåten givet att EU antar standarden. EU planerar att godkänna standarden under 2015. Förändringen torde få endast marginella effekter på sparbanken. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: -- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar. -- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning. -- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån, samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner” innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: 13 - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument), i den mån det inte särredovisats på egen rad. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde. - Valutakursförändringar. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal-, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. 14 Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under ”Skatt på årets resultat” redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via pital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper). Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader att ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde och ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. resultaträkningen Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I denna kategori ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/ hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget ka- Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, 15 att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125 %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: -- risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan -- risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse 16 av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen ”Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring”. Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfallotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen, så resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier” samt ”Obligationer och andra räntebärande värdepapper”. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Företaget kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången, såsom: ---- Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas -- med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till -- framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 871 (1 516) tkr. ---- -- -- betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter, eller observerbara uppgifter som tyder på att det finns en mätbar minskning av de uppskattade framtida kassaflödena från en grupp av finansiella tillgångar sedan dessa tillgångar redovisades första gången, trots att minskningen ännu inte kan identifieras som hörande till någon av de enskilda finansiella tillgångarna i gruppen, inklusive negativa förändringar i betalningsstatus för låntagare i gruppen (exempelvis ett ökat antal försenade betalningar eller ett ökat antal kreditkortsinnehavare som nått sin kreditgräns och som betalar lägsta tillåtna månadsbelopp), eller inhemska eller lokala ekonomiska villkor som har koppling till uteblivna betalningar av tillgångarna i gruppen (exempelvis en ökning av arbetslösheten i låntagarnas geografiska område, en minskning av fastighetspriserna avseende hypotekslån i berört område, eller ogynnsamma förändringar av branschvillkor som påverkar låntagarna i gruppen). Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. 17 Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Utöver nedskrivningsprövningen som baseras på individuell nivå sker nedskrivning även på gruppnivå för lånefordringar med likartade kreditriskegenskaper. Historisk statistik ger dock endast stöd för en marginell reservering på gruppvis nivå. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida 18 kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Beloppet och den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen. Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten ”Nettoresultat av finansiella transaktioner”. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. En genomförd nedskrivning på egetkapitalinstrument redovisad som finansiell tillgång återförs aldrig. Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes. Gjorda nedskrivningar på eget kapitalinstrument som kan säljas återförs aldrig. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad, vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden ”Kreditförluster netto”. Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/ kostnad. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Sparbanken tillämpar inte komponentavskrivning på rörelsefastigheter, eftersom effekten av övergången blir marginell. Främst beror detta på att rörelsefastigheternas andel av sparbankens totala tillgångar är relativt liten. Byggnader avskrivs planenligt med 2 %, markanläggningar med 5 % och inventarier med 20 % per år. Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärde och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Pensionering i egen regi För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket innebär att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande. Kapitalförsäkring inklusive löneskatt redovisas till anskaffningsvärde. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandelsbetalningar när sparbanken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policyer och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. 19 Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicyer och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditutskottet och kreditdelegationen rapporterar regelbundet till styrelsen. 20 Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar i enlighet med av styrelsen fastställd Instruktion för finansverksamhet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering, brutto och netto 2014 Total kreditrisk- exponering Ned- (före ned- skrivning/ Redovisat skrivning) Avsättning värde Värde av säkerheter Total avseende kreditriskposter i exponering balans- efter avdrag räkningen av säkerheter Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa 65 804 974 952 190 107 155 430 216 894 85 824 312 566 3 338 0 2 151 0 0 0 2 913 6 112 0 65 804 972 801 190 107 155 430 216 894 82 911 306 454 3 338 65 804 934 297 187 857 155 375 212 374 80 635 28 325 3 338 0 38 504 2 250 55 4 520 2 276 278 129 0 2 001 577 11 176 1 990 401 1 664 667 325 734 Värdepapper Statspapper - AAA6 Andra emittenter - AAA6 12 745 0 12 745 0 12 745 60 716 0 60 716 0 60 716 Summa 73 461 0 73 461 0 73 461 Derivat - A6 46 046 046 Summa 46 046 046 Åtaganden Outnyttjad del av bev räkn kred Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier 231 011 48 601 31 551 0 0 0 231 011 48 601 31 551 0 0 0 231 011 48 601 31 551 Summa 311 163 0 311 163 0 311 163 2 386 247 11 176 2 375 071 1 664 667 710 404 Total kreditriskexponering Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating 1 21 Kreditriskexponering, brutto och netto 2013 Total kreditrisk- exponering Ned- (före ned- skrivning/ Redovisat skrivning) Avsättning värde Värde av säkerheter Total avseende kreditriskposter i exponering balans- efter avdrag räkningen av säkerheter Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav: kreditinstitut Summa 65 865 905 917 207 105 150 486 176 718 91 656 277 797 1 282 0 874 0 0 300 2 595 10 939 0 65 865 905 043 207 105 150 486 176 418 89 061 266 858 1 282 65 865 865 996 204 855 150 444 172 141 84 170 25 235 1 282 0 39 047 2 250 42 4 277 4 891 241 623 0 1 875 544 14 708 1 860 836 1 568 706 292 130 Värdepapper Andra emittenter - AAA6 91 192 0 91 192 0 91 192 Summa 91 192 0 91 192 0 91 192 Derivat - A6 398 0398 0398 Summa 398 0398 0398 Åtaganden Outnyttjad del av bev räkn kred Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier 220 041 26 643 7 812 0 0 0 220 041 26 643 7 812 0 0 0 220 041 26 643 7 812 Summa 254 496 0 254 496 0 254 496 2 221 630 14 708 2 206 922 1 568 706 638 216 Total kreditriskexponering Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter 4 inklusive bostadsrättsföreningar 5 inklusive krediter utan säkerhet 6 I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating 1 22 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Scoringsystemet för både privat och företag används även av Swedbank samt andra fristående sparbanker. Banken bedömer att de finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller blivit föremål för nedskrivning har fullgoda säkerheter. Finansiella tillgångar som har omförhandlats uppgår till 2 677 tkr (3 096 tkr). Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2014 2013 Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr 2 565 735 1 955 825 4 150 3 396 3 304 511 2 983 994 10 230 11 188 Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga 20142013 0 0 700 376 1 300 929 397 317 272 638 116 1 237 122 394 810 306 2 001 577 1 875 544 Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor 20 659 2 908 17 751 26 274 11 223 15 051 Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor 25 798 6 729 19 069 34 481 14 784 19 697 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor 11 176 3 791 7 385 14 708 10 580 4 128 Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga 0 696 585 1 293 544 395 690 272 0 627 536 1 232 994 394 156 306 Summa 1 990 401 1 860 836 Summa varav: 23 Likviditetsexponering, 2014 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Nominella kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid På Högst anfordran 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men Längre Utan högst 5 år än 5 år löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Derivat Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 280 974 119 618 Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder 24 0 0 83 948 0 0 321 536 0 0 1 394 146 7 369 0 0 7 369 280 974 1 990 401 0 0 0 0 0 0 89 4 173 547 0 4 809 0 33 334 40 127 0 0 73 461 0 0 0 46 046 0 0 0 0 26 601 26 601 0 0 0 0 255 357 255 357 0 0 0 0 0 1 790 1 790 400 592 71 153 117 371 365 836 1 394 739 291 117 2 640 808 0 1 502 404 0 0 0 358 297 0 0 0 221 236 0 0 0 2 682 3 547 0 0 0 0 0 0 0 0 5 154 0 2 084 619 3 547 5 154 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 908 1 852 9 908 1 852 358 297 221 236 6 229 0 16 914 2 105 080 -287 144 -103 865 359 607 1 394 739 274 203 535 728 1 502 404 Total skillnad 0 0 71 153 -1 101 812 Likviditetsexponering, 2013 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Nominella kassaflöden – Kontraktuellt återstående löptid På Högst anfordran 3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men Längre Utan högst 5 år än 5 år löptid Summa redovisat värde Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Derivat Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 373 790 137 789 Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder 0 0 94 887 0 0 350 045 0 0 1 246 332 11 541 0 0 11 541 373 790 1 860 836 0 0 0 0 0 0 132 1 950 364 0 2 446 0 30 098 61 094 0 0 91 192 0 0 62 336 0398 0 0 0 0 25 293 25 293 0 0 0 0 236 366 236 366 0 0 0 0 0 2 215 2 215 511 579 31 783 125 117 413 151 1 247 032 275 415 2 604 077 121 0 0 0 1 437 149 434 757 224 007 6 330 0 0 92 767 0 0 0 0 0 0 1 437 270 Total skillnad 0 0 31 783 0 0 121 0 0 2 102 243 0 0859 0 4 062 4 062 0 0 0 0 0 0 0 0 10 721 1 814 10 721 1 814 434 757 224 099 7 097 0 16 597 2 119 820 -402 974 -98 982 406 054 1 247 032 258 818 484 257 -925 691 Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader. Förutom ovan redovisad likviditetsexponering för inlåning från allmänheten och skulder till kreditinstitut, tillkommer utflödet av räntor inom tolv månader, vilka beräknas till 9 798 tkr (20 812 tkr). Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker; valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. 25 I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Banken har dessutom antagit begränsningar beträffande storleken av räntebunden utlåning med löptid överstigande 1 år. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenet- tot för kommande 12-månadersperiod med 1,7 mkr. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen, se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2014 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 80 000 tkr (90 000 tkr) och CAPar till ett nominellt värde av 140 000 tkr (190 000 tkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2014 till -3 547 tkr (-859 tkr) bestående av tillgångar om 0 tkr (0 tkr) och skulder om 3 547 tkr (859 tkr). CAParnas verkliga värde netto uppgick till 46 tkr (398 tkr) (tillgångar). Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2014 Längre LängreLängre Längre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år menmenmenmenmen Högsthögsthögsthögsthögsthögst Längre Utan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Övriga tillgångar Summa 0 0000 0 0 7 369 7 369 280 974 0000 0 0 0 280 974 1 453 599 323 857 4 316 28 759 125 490 54 380 0 0 1 990 401 0 0 0 0 0 0 0 2 131 0 89 31 203 0 2 307 35 387 0 1 866 4 740 0 547 0 0 0 0 283 794 1 734 573 323 857 6 447 60 051 163 184 60 986 547 291 163 2 640 808 4 809 73 461 283 794 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 1 611 829 0 0 0 220 677 0 0 0 143 078 0 0 0 86 337 0 0 0 3 585 1 681 0 0 0 1 866 0 0 0 0 0 0 19 113 2 084 619 0 3 547 16 914 16 914 535 728 535 728 Summa skulder och eget kapital 1 611 829 220 677 143 078 86 337 5 266 1 866 0 571 755 2 640 808 122 744 103 180 -136 631 -26 286 157 918 59 120 547 Differens tillgångar och skulder 0 -280 592 0 0 Räntederivat, 80 000000 0 0 0 80 000 rörlig ränta erhålls 1 0 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 0 0 30 000 50 000 0 0 0 80 000 Kumulativ exponering 1 26 Nominellt värde 122 744 305 924 169 293 113 007 220 925 280 045 280 592 0 Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, 2013 LängreLängreLängreLängre Längre än 1 mån än 3 mån än 6 mån än 1 år än 3 år menmenmenmen men Högst högsthögsthögsthögst högst LängreUtan 1 mån 3 mån 6 mån 1 år 3 år 5 år än 5 år ränta Totalt Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Övriga tillgångar Summa 0 0000 0 0 11 541 11 541 373 790 0000 0 0 0 373 790 1 448 249 215 099 13 676 21 261 89 034 73 517 0 0 1 860 836 0 0 0 0 0 0 0 0 0 132 30 098 0 1 121 61 094 0 829 0 0 364 0 0 0 0 264 272 1 822 039 215 099 13 676 51 491 151 249 74 346 364 275 813 2 604 077 2 446 91 192 264 272 Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Eget kapital 121 0 0 0 0 0 0 1 597 043 0 0 0 242 573 0 0 0 119 478 0 0 0 112 136 92 0 0 7 612 458 0 0 0 309 0 0 0 0 0 0 23 401 2 102 243 0 859 16 597 16 597 484 257 484 257 Summa skulder och eget kapital 1 597 164 242 573 119 478 112 228 8 070 309 0 524 255 2 604 077 224 875 -27 474 -105 802 -60 737 143 179 74 037 364 Differens tillgångar och skulder 0 -248 442 121 0 Räntederivat, rörlig ränta erhålls 1 0 90 000000 0 0 0 90 000 Räntederivat, fast ränta erläggs 1 0 0 0 10 000 30 000 50 000 0 0 90 000 Kumulativ exponering 1 224 875 287 401 181 599 110 862 224 041 248 078 248 442 0 Nominellt värde Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör +/- 1 708 tkr (+/- 1 838 tkr), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är dels exponerad i lager av resevaluta för kunders räkning och dels i inlåning respektive utlåning i utländsk valuta. Sparbankens lager av resevaluta är bokfört till 941 tkr (1 770 tkr) och risken kan betraktas som försumbar. I spar- bankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 742 tkr (624 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner. Utlåningen till allmänheten i utländsk valuta är bokförd till 12 272 tkr (16 965 tkr) och Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 12 188 tkr (16 894 tkr), se tabell på nästa sida. 27 Utlåning till allmänheten i utländsk valuta 2014 2013 Utländsk SvenskUtländsk Svensk valuta valuta valutavaluta DKK 17,0 EUR 650,8 GBP 21,7 740,7884,4 6 172,8 0,3 634,3 5 649,6 3,2 0,32,8 NOK 67,9 THB 49,0 11,6 0,00,0 USD 768,2 Summa 71,2 67,971,8 5 991,7 1 601,3 12 272,2 10 356,4 16 965,0 Inlåning från allmänheten i utländsk valuta 2014 2013 Utländsk SvenskUtländsk Svensk valuta valuta valutavaluta DKK 14,9 EUR 650,1 GBP 19,0 738,7882,0 6 166,3 0,2 NOK 63,2 THB 633,7 5 643,7 2,9 0,22,5 66,3 63,266,9 49,0 11,6 0,00,0 USD 759,2 Summa 5 921,7 12 187,8 1 592,4 10 299,1 16 894,2 Inlåning respektive utlåning i utländsk valuta är täckta genom identiska motaffärer med Swedbank, vilket innebär att bankens valutarisk är marginell. Med riskavtäckning avses att vid varje kundaffär skapar systemet automatiskt en interbankaffär som motaffär till samma interbankpris som ligger till grund för kundpriset. På detta sätt elimineras valutarisken. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som det handlas med på marknaden). En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 0 tkr (0 tkr) för året som slutar 31 december 2014, samt påverka eget kapital med 2 500 tkr (2 315 tkr). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. 28 De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar -- kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, -- klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, -- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, -- behörighetssystem, -- interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt -- informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat och säkringsredovisning, 2014 Derivat för verkligtvärdessäkringar Nominellt belopp/ återstående löptid Positiva Negativa Upp marknads-marknadstill 1 år > 1 år - 5 år >5år Total värden värden Ränterelaterade kontrakt Swappar Cap-instrument Total summa 0 40 000 80 000 80 000 0 20 000 80 000 140 000 0 46 3 547 0 40 000 160 000 20 000 220 000 46 3 547 Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5år Total Positiva marknads- värden Negativa marknadsvärden Derivat och säkringsredovisning, 2013 Derivat för verkligtvärdessäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Cap-instrument Total summa 10 000 50 000 80 000 120 000 0 20 000 90 000 190 000 0 398 859 0 60 000 200 000 20 000 280 000 398 859 2014 2013 4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga 1 873 3 994 65 579 69 901 1 327 1 769 712 Summa 68 786 75 676 Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 67 459 646 73 907 872 Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav: kostnad för insättningsgaranti Derivat - säkringsredovisning Övriga 0 -253 -16 382 -23 515 -1 444 -1 471 -1 792 -1 307 -756-769 Summa -18 930 -25 844 Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR -18 930 -25 844 Summa räntenetto 49 856 49 832 2014 2013 1,751,80 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen, under året Medelränta inlåningen, under året (inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,93 3,29 0,80 2,02 3,83 1,19 29 5 Erhållna utdelningar 20142013 Aktier 12 915 12 660 Summa 12 915 12 660 6 Provisionsintäkter 2014 2013 Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Avgifter från kredit- och betalkort Övriga provisioner 3 630 9 522 1 609 177 9 931 561 4 279 4 438 8 954 692 106 8 312 481 3 985 29 709 26 968 2014 2013 Summa 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner -2 807 -3 205 -784-785 -390 -336 Summa -3 981 -4 326 2014 2013 Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Valutakursförändringar 0-271 -197 0 742624 Summa 545353 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2014 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Valutakursförändringar -197 -271 742624 Summa 545353 Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat. 18 325 2013 69 150 9 Övriga rörelseintäkter 20142013 Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av aktier Övriga rörelseintäkter 695 1 350 61 691 0 177 Summa 2 106 868 30 10 Allmänna administrationskostnader 2014 2013 -13 900 -5 259 -2 365 -149 -1 410 -1 270 -14 173 -5 263 -2 577 -148 -1 768 -988 -24 353 -24 917 -901 -6 657 -1 137 -841 -1 022 -731 -2 908 -927 -6 121 -996 -955 -1 000 -796 -2 507 Summa övriga allmänna administrationskostnader -14 197 -13 302 Summa -38 550 -38 219 Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter kostnad för pensionspremier andra pensionskostnader avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 20142013 Spar- Sparbankens Övriga bankens Övriga ledning anställda ledninganställda Löner Sociala kostnader 1 876 589 12 024 4 670 1 827 574 12 346 4 689 Summa 2 465 16 694 2 401 17 035 Av sparbankens pensionskostnader på 2 514 tkr (2 725 tkr) avser 569 tkr (568 tkr) sparbankens VD. Av de löner och ersättningar till övriga anställda som lämnats i tabellen, avser 3 670 tkr (3 519 tkr) andra ledande befattningshavare än styrelse och VD. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör. sen. VD och övrig banklednings ersättning utgörs av grundlön. Med övrig bankledning avses de sex personer som tillsammans med VD utgör bankens ledningsgrupp. Lön och ar voden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode, vars nivåer omfattas av sparbanksstämmans beslut. Ersättning till VD har beslutats av styrel- 31 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2014 Grundlön Samman- Pen- Vinst- Övriga /styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt- arvode arvodeförmånerkostnad stiftelse ningarSumma Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen Vice ordf. Thomas A Borstam Per-Anders Johansson Gunlög Kjerstensson Ulrika Karlsson Christian Nilsson Stefan Alm Niclas Nilsson Verkst. dir. Richard Karlsson Andra ledande befattningshavare (6 personer) 78 33 22 22 22 22 22 22 1 217 45 39 35 46 39 35 42 39 0 0 0 0 0 0 0 0 0 68 0 0 0 0 0 0 0 0 569 3 670 0 278 995 Summa 5 130 320 346 1 564 0 0 0 0 0 0 0 0 0 49 17 0 0 14 0 0 14 0 1 854 246 0 5 189 246 94 7 700 172 89 57 68 75 57 64 75 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2013 Grundlön Samman- Pen- Vinst- Övriga /styrelse- trädes- Övriga sions- andels ersätt- arvode arvodeförmånerkostnad stiftelse ningarSumma Styrelsens ordf. Per-Olov Larsen Vice ordf. Thomas A Borstam Per-Anders Johansson Gunlög Kjerstensson Ulrika Karlsson Christian Nilsson Stefan Alm Niclas Nilsson Verkst. dir. Richard Karlsson Andra ledande befattningshavare (6 personer) 78 33 22 22 22 22 22 22 1 217 37 40 28 35 35 22 35 31 0 0 0 0 0 0 0 0 0 68 0 0 0 0 0 0 0 0 568 0 0 0 0 0 0 0 0 0 32 37 0 7 7 7 7 7 0 1 853 3 511 8 175 989 300 0 4 983 Summa 4 971 271 243 1 557 300 104 7 446 Kommentar till tabellen Övriga förmåner avser ränte- och bilförmån. Pensionskostnad avser den kostnad som påverkat resultatet. Avsättning till vinstandelsstiftelse sker på samma villkor för övrig bankledning som för övriga medarbetare. För VD sker ingen avsättning till vinstandelsstiftelse. Övriga ersättningar avser styrelseledamöternas kompensation för förlorad arbetsförtjänst i samband med deltagande i seminarier, konferenser och andra sammankomster för styrelsen. Pensioner För VD tecknades ett pensionsavtal 2011-10-01, vilket innebär att han utträdde ur SPK:s BTP-plan och själv helt ansvarar för 32 147 110 50 64 64 51 64 60 förvaltning och således även för framtida utfall. Pensionsavtalet består av tjänstepension och direktpension. Premiebetalningarna upphör vid anställningens upphörande. Avgångsvederlag I anställningsavtal mellan sparbanken och VD gäller en uppsägningstid som från sparbankens sida utgör 12 månader, och från VD:s sida 6 månader. Eventuellt avgångsvederlag upphör att utbetalas om VD erhåller lön från annan arbetsgivare. Lån till ledande befattningshavare 2014 2013 Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 1 057 4 102 1 118 14 523 Summa 5 159 15 641 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 230 tkr (244 tkr) i krediter utan säkerhet, till ett beviljat belopp av 640 tkr (600 tkr). Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar och ersättningspolicy som skall lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 2 kapitlet lämnas på sparbankens hemsida, www.smsparbank.se. Medelantalet anställda 2014 2013 Sparbanken - varav kvinnor - varav män 16 13 18 12 Totalt 2930 Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2014 2013 3 8 3 8 4 3 4 3 2014 2013 KPMG, Anders Östblom Revisionsuppdrag 357373 KPMG Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 484 582 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra, samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. 33 11 Övriga rörelsekostnader 20142013 Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader -858 -890 -438-482 -556-590 -5 037 -5 298 0 -12 Summa -6 889 -7 272 12 Kreditförluster, netto 20142013 Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -9 746 -4 185 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 8 396 2 585 Årets nedskrivning för kreditförluster (-) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -6 436 394 1 565 -5 827 -4 484 272 2 202 -3 610 Årets nettokostnad för kreditförluster -5 827 -3 610 13 Bokslutsdispositioner 20142013 0 5 611 Summa 0 5 611 34 Återföring av periodiseringsfond 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader Upplösning av uppskjuten skatt, avseende uppskrivning av fastighet Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt 2014 2014 2014 2013 -5 506 -6 456 22 27 22 27 -5 457 -6 407 2013 2013 Resultat före skatt 38 603 41 103 Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Schablonränta på periodiseringsfond 22,0% 0,3% -8,1% 0,0% 8 492 110 -3 145 0 22,0% 0,3% -6,8% 0,0% 9 042 141 -2 790 13 Redovisad effektiv skatt 14,1% 5 457 15,6% 6 407 Redovisat i balansräkningen Uppskjutna skattefordringar och -skulder Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran Materiella tillgångar 201420132014 20132014 2013 Skattefordringar/-skulder, netto Uppskjuten skatteskuld Netto 0 0 1 286 1 368 -1 286 -1 368 0 0 1 286 1 368 -1 286 -1 368 15 Utlåning till kreditinstitut 20142013 Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga 141 653 12 272 127 049 172 228 16 965 184 597 Summa 280 974 373 790 35 16 Utlåning till allmänheten 20142013 Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 2 001 577 1 875 544 Summa 2 001 577 1 875 544 25 798 34 481 Varav: osäkra Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto 11 176 14 708 1 990 401 1 860 836 Förändring av nedskrivningar Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2014 14 708 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster 6 436 -1 572 Utgående balans 31 december 2014 11 176 -8 396 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Emitterade av offentliga organ - svenska staten Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 20142013 Verkligt Redovisat Verkligt Redovisat värde värde värdevärde 12 748 12 745 0 0 60 716 60 716 91 192 91 192 73 464 73 461 91 192 91 192 73 461 91 192 varav: Noterade värdepapper på börs Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden 716 1 192 5 0 18 Aktier 20142013 Kreditinstitut Övriga Summa aktier varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 249 997 871 231 455 1 516 250 868 232 971 249 997 871 231 455 1 516 Redovisat AntalBörsvärde värde Företag 36 Aktier - Swedbank AB - Sparbankernas Försäkrings AB - Sparbankernas Kort AB 1 278 755 671 116 249 997 0 0 249 997 755 116 Summa 1 279 542 249 997 250 868 19 Materiella tillgångar Byggn. och Inventarier markTotalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar 17 294 24 529 41 823 395 2 413 2 808 -873 0-873 Utgående balans 31 december 2013 16 816 26 942 43 758 Ingående balans 1 januari 2014 16 816 26 942 43 758 48 2 606 2 654 Förvärv Avyttringar -1 588 0 -1 588 Utgående balans 31 december 2014 15 276 29 548 44 824 0 5 927 5 927 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169 Utgående balans 31 december 2013 0 5 758 5 758 Ingående balans 1 januari 2014 0 5 758 5 758 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp 0 -169 -169 Utgående balans 31 december 2014 0 5 589 5 589 -15 115 -8 240 -23 355 -1 024 -569 -1 593 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2013 725 0 725 -15 414 -8 809 -24 223 -15 414 -8 809 -24 223 -543 -569 -1 112 Ingående balans 1 januari 2014 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2014 1 523 0 1 523 -14 434 -9 378 -23 812 Redovisade värden Per 1 januari 2013 2 179 22 216 24 395 Per 31 december 2013 1 402 23 891 25 293 Per 1 januari 2014 1 402 23 891 25 293 842 25 759 26 601 2014 2013 Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Fordran aktuell skatt Övriga tillgångar 5 8 3 019 1 457 21 10 2 069 1 295 Summa 4 489 3 395 Per 31 december 2014 20 Övriga tillgångar 37 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa 20142013 578 641 880 1 333 332241 1 790 2 215 22 Skulder till kreditinstitut 20142013 Swedbank AB - svensk valuta 0 Summa 0121 121 23 Inlåning från allmänheten 20142013 Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta 2 072 431 12 188 2 085 349 16 894 Summa 2 084 619 2 102 243 Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga 53 641 408 281 1 610 550 321 721 12 147 80 137 443 104 1 566 817 296 490 12 185 Summa 2 084 619 2 102 243 Inlåningen per kategori av kunder 24 Övriga skulder 20142013 Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga 663 1 585 680 2 226 645 1 866 658 893 Summa 5 154 4 062 25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20142013 Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter 3 622 6 089 197 4 599 6 008 114 Summa 9 908 10 721 38 26 Avsättning för pensioner Allmän beskrivning av pensionsavtal med VD Sparbankens styrelse har avtalat med VD om tjänstepension och direktpension. Avtalet om direktpension, som omfattar ålderspension och efterlevandepension, har säkerställts genom fondsparande i kapitalförsäkring. Sparbanken äger försäkringen, men försäkringen är pantsatt till VD och VD äger rätt att begära överföring av den pantsatta försäkringen till valfritt bolag. Panträtten omfattar även utfallande belopp. Ålderspensionen skall vid varje tillfälle utgöra den summa som Sparbanken erhåller från försäkringsbolaget. Löneskatt eller annan skatt eller avgift som kan komma att tas ut på pensionsutbetalningen skall bekostas av Sparbanken och VD betalar inkomstskatt på utfallande belopp. Förändring i nettoskulden 2014-12-312013-12-31 Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden + i resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering exklusive skatter 446 120 326 120 = Nettoskuld vid årets slut 566 446 27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital, se rapport över förändring i eget kapital. Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. 28 Ställda säkerheter Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas i resultaträkningen även om inte den finansiella tillgången tagits bort från balansräkningen. 20142013 Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 566 446 Summa ställda säkerheter 566 446 29 Ansvarsförbindelser (nom belopp) 2014 2013 Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga 3 737 27 814 345 7 467 Summa 31 551 7 812 30 Åtaganden (nom belopp) 2014 2013 Övriga åtaganden - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 48 601 231 011 26 643 220 041 Summa 279 612 246 684 39 31 Närstående Närståenderelationer Sparbanken har närståenderelation med företag som ägs och leds av ledamot i bankens styrelse. Sammanställning över närståendetransaktioner 2014 2013 Skuld till närstående per 31 december 6 181 91 644 Låne- Investe- Finansiella Derivat som fordringar ringar tillgångar Andra används i Summa och kund- som hålles som kan finansiella säkrings- redovisat fordringar till förfall säljas skulder redovisning värde Verkligt värde Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10. 32 Finansiella tillgångar och skulder 2014 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Aktier Derivat Upplupna intäkter Övriga tillgångar 7 369 280 974 1 990 401 Summa 0 0 0 0 0 0 0 7 369 0 280 974 0 1 990 401 7 369 280 974 1 990 363 0 0 0 73 461 0 250 868 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 4 809 4 809 0 73 461 73 464 0 250 868 250 868 4646 46 0 1 790 1 790 0 4 489 4 489 2 289 832 0 324 329 0 46 2 614 207 2 614 172 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 084 619 0 5 154 9 908 0 0 0 2 084 619 3 547 3 547 0 5 154 0 9 908 0 2 084 605 3 547 5 154 9 908 Summa 0 0 0 2 099 681 3 547 2 103 228 2 103 214 Låne- Investe- Finansiella Derivat som fordringar ringar tillgångar Andra används i Summa och kund- som hålles som kan finansiella säkrings- redovisat fordringar till förfall säljas skulder redovisning värde Verkligt värde 2013 4 809 0 0 0 1 790 4 489 0 0 0 Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer m m Aktier Derivat Upplupna intäkter Övriga tillgångar 11 541 373 790 1 860 836 Summa 2 254 223 2 446 0 0 0 2 215 3 395 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 541 0 373 790 0 1 860 836 11 541 373 790 1 860 777 0 0 0 91 192 0 232 971 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 446 2 446 0 91 192 91 192 0 232 971 232 971 398398 398 0 2 215 2 215 0 3 395 3 395 0 0 398 2 578 784 324 163 2 578 725 Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 121 0 2 102 243 0 0 0 4 062 0 10 721 0 121 121 0 2 102 243 2 102 210 859859 859 0 4 062 4 062 0 10 721 10 721 Summa 0 0 0 859 2 118 006 40 2 117 147 2 117 973 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2014 Nivå 1 Obligationer Aktier Derivat, tillgångar 73 46100 73 461 249 997 0 871 250 868 0 46 0 46 Nivå 2 Nivå 3 Summa 323 458 46 Summa 871 324 375 Derivat, skulder 0 3 547 0 3 547 Summa 0 3 547 0 3 547 2013 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer Aktier Derivat, tillgångar 91 19200 91 192 231 455 0 1 516 232 971 0 398 0 398 Summa 322 647 398 1 516 324 561 Derivat, skulder 0 859 0 859 Summa 0859 0859 I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3). AktierTotalt Öppningsbalans 2013-01-01 1 756 Totalt redovisade vinster och förluster: - redovisat i årets resultat -237 Försäljningslikvid försäljning -3 1 756 Utgående balans 2013-12-31 1 516 1 516 -237 -3 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2013-12-31 0 0 Öppningsbalans 2014-01-01 Anskaffningsvärde förvärv Försäljningslikvid försäljning Utgående balans 2014-12-31 1 516 755 -1 400 1 516 755 -1 400 871 871 Vinster och förluster redovisade i årets resultat för tillgångar som ingår i den utgående balansen 2014-12-31 00 41 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna ”Aktier” samt ”Obligationer m m”. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Då de inte är föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehavet i Sparbankernas Kort AB och Sparbankernas Försäkrings AB redovisas till anskaffningsvärde, vilket bedöms motsvara verkligt värde. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. Den samlade resultateffekten från finansiella tillgångar och skulder som redovisas till verkligt värde i balansräkningen och som är värderade med hjälp av värderingstekniker där antagandena inte stöds av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument, uppgick till 0 tkr (0 tkr). 33 Kapitaltäckning Kapital Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker. Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på -- sparbankens riskprofil, -- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, -- s.k. stresstester och scenarioanalyser, -- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt -- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. 42 Översynen av kapitalbehovet är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Behovet följs upp och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.smsparbank.se. Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet. Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk. Detta innebär att jämförande uppgifter för 2013 är beräknade utifrån det regelverk som gällde då och har alltså inte räknats om för att reflektera det regelverk som trätt ikraft under 2014. Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. 20142013 Kärnprimärkapital: instrument och reserver Reservfond 315 170 280 474 Fond för verkligt värde 187 412 169 087 Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar 33 146 34 696 535 728 484 257 Kärnprimärkapital: lagstiftningsjusteringar Innehav av kärn primärkapitalinstrument i den finansiella sektorn där sparbanken har ett väsentligt innehav -31 068 - Lagstiftningsjusteringar som avser orealiserade vinster och förluster Avräkning av aktier -187 412 - -231 455 Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital -218 480 -231 455 317 248 252 802 Kärnprimärkapital Kapitalbas 317 248 252 802 Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp 20142013 1 504 371 1 402 714 Kärnprimärkapitalrelation, % 21,09 - Primärkapitalrelation, % 21,09 18,02 Total kapitalrelation, % 21,09 18,02 2,50 - 2,50 - 10,59 - 31 517 - Buffertkrav, % varav kapitalkonserveringsbuffert, % Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert, % Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet 10,00 %) 43 Kapitalkrav och riskvägt exponeringsbelopp 2014201420132013 Kapital- Riskvägt krav exp. belopp Kapital- Riskvägt krav exp. belopp Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot institut 4 503 56 281 5 890 73 625 Exponeringar mot företag 28 876 360 950 23 616 295 200 Exponeringar mot hushåll 45 897 573 710 38 208 477 600 Säkrad genom panträtt i fast egendom 22 874 285 919 28 895 361 188 1 293 16 165 1 105 13 813 486 6 072 730 9 125 Fallerade exponeringar Exponeringar i form av säkerställda obligationer Aktieexponeringar 2 521 31 517 0 0 Övriga poster 2 567 32 091 3 630 45 375 109 016 1 362 705 102 074 1 275 926 Summa för exponeringar som redovisas enligt schablonmetoden Operativ risk Operativ risk enligt basmetoden 11 308 141 353 10 143 126 788 Summa exponeringsbelopp för operativ risk 11 308 141 353 10 143 126 788 25 313 - - 120 350 1 504 371 112 217 1 402 714 Kapitalkrav för kreditvärdighetsjusteringsrisk enligt schablonmetoden Totalt minimikapitalkrav Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har banken en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den Interna kapitalutvärderingen genomförs årligen. 34 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Robur Fond och Swedbank Försäkring. Sölvesborg-Mjällby Sparbank har per 2014-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 1 397,0 mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2014 på 7,9 mkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad 44 kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 1 251,4 mkr och försäkringssparande på 417,3 mkr. För detta har Sparbanken erhållit 7,4 mkr respektive 2,1 mkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. Sölvesborg den 18 mars 2015 Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Per-Olov Larsen, Styr.ordf. Thomas Andersson Borstam, Styr. v.ordf. Richard Karlsson, VD Gunlög Kjerstensson Per-Anders Johansson Christian Nilsson Ulrika Karlsson Stefan Alm Niclas Nilsson Margareta Appelqvist Joachim Larsson Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 18 mars 2015. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 maj 2015. Revisorspåteckning Min revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2015. Anders Östblom Auktoriserad revisor 45 Revisionsberättelse Till sparbanksstämman i Sölvesborg-Mjällby Sparbank, organisationsnummer 536200-9457. Rapport om årsredovisningen Jag har utfört en revision av årsredovisningen för SölvesborgMjällby Sparbank för år 2014. Styrelsens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att jag följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. ning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sölvesborg-Mjällby Sparbank för år 2014. Styrelsens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner enligt sparbankslagen och det är styrelsen som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse och sparbankens reglemente. Revisorns ansvar Mitt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala mig om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av min revision. Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag utöver min revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot sparbanken. Jag har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente. Jag anser att de revisionsbevis jag inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden. Uttalanden Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Uttalanden Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sölvesborg-Mjällby Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2014 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovis- 46 Sölvesborg den 30 mars 2015 Anders Östblom Auktoriserad revisor Företagsstyrning Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i Sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i Sparbankslagen och Lagen om bank- och finansieringsrörelse”. För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. Tjugotre av dessa väljs av Sölvesborgs kommun och två väljs av Bromölla kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Maria Knutsson som ordförande samt ledamöterna Ann-Christin Berndtsson, Thomas Arvidsson, Martin Larsen och Mats Svensson. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode för ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att inom sig välja styrelseordförande och en eller två vice ordföranden. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. sive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten ”Allmänna administrationskostnader” i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör styrelseledamöterna en utvärdering av ordförandens arbete. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policyer/ instruktioner för verksamheten, behandla större kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2014 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen och tre av styrelsens ledamöter har deltagit i en tvådagars grundläggande styrelseutbildning. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, prognos för kommande år, policyer inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Sparbankens jurist har varit sekreterare i styrelsen. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av lägst 7 och högst 9 ledamöter och högst 2 suppleanter. Utöver ovan angivet antal styrelseledamöter ingår sparbankens verkställande direktör som ledamot och verkställande direktörens ställföreträdare som suppleant, samt 2 personalrepresentanter. Av styrelsens ledamöter är 3 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 48. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklu- Styrelsens kreditutskott Utskottet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I utskottet ingår som ledamöter styrelsens ordförande, vice ordförande och ytterligare en ordinarie ledamot samt VD, VD:s ställföreträdare och företagschef. 47 Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter, revisorer och kontorsförteckning Förteckning över sparbankens huvudmän och styrelseledamöter, utvisande deras mandatperioder samt revisorer, framgår av nedanstående uppställning. Huvudmän Namn Valda av Bromölla kommun Dufva, Leif Hansson, Werna Valda av Sölvesborgs kommun Bengtsson, Jesper Bernhardsson, Marcus Björklund, Tobias Cerrudo, Macarena Colliander, Hillevi Gadd, Monica Henningsson, Sten-Inge Högman, Ida Jansson, Nils-Rune Jeppsson, Petra Johansson, Uno Karlsson, Bengt-Åke Karlsson, Benny Knutsson, Maria Lindekvist, Marco Nilsson, Gullvi Olofsson, Viveka Pilthammar, Jan-Erik Rosengren, Patrik Rosenlund, Mikaela Rosenqvist, Anneli Svensson, Mats Wald, Ingrid Valda av huvudmännen Carlsson, Marie Karlsson, Hans Karlsson, Lars Kilim, Nihada Robertsson, Niclas Rosenlund, Johan Björklund, Helene Bogren, Arne Eliasson, Håkan Larsen, Martin Nilsson, Niclas Saleskog, Anette Arvidsson, Thomas Bengtsson, Lina Johansen, Petra 48 ”Mandatperiod per årsstämma” 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2014-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2012-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 Namn Johansson, Patrik Knutsson, Bo Sunesson, Pernilla Berndtsson, Ann-Christine Bertilsson, Gun Jeppsson, Peter Johansson, Pia Månsson, Evonne Nilsson, Rolf Olsson, Jörgen ”Mandatperiod per årsstämma” 2013-2017 2013-2017 2013-2017 2014-2018 2014-2018 2014-2018 2014-2018 2014-2018 2014-2018 2014-2018 Styrelseledamöter Ordinarie Larsen, Per-Olov, ordförande 2014-2015 Andersson Borstam, Thomas, v ordf. 2013-2016 Karlsson, Richard, VD Alm, Stefan 2012-2015 Kjerstensson, Gunlög 2012-2015 Johansson, Per-Anders 2013-2016 Nilsson, Christian 2013-2016 Nilsson, Niclas 2013-2016 Karlsson, Ulrika 2014-2017 Appelqvist, Margareta, personalrepresentant Larsson, Joachim, personalrepresentant Suppleant Claesson, Håkan, VD:s ställföreträdare Revisorer 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2013-2017 2013-2017 2013-2017 Ordinarie Östblom, Anders, auktoriserad revisor Suppleant Månsson, Bengt, auktoriserad revisor Kontorsförteckning Sölvesborg, Södergatan 17 Mjällby, Centrumvägen 2 tel 0456-424 00 tel 0456-424 00 Hemsida/internetbankwww.smsparbank.se e-postinfo@smsparbank.se Mixi Print AB, Olofström Box 77, 294 22 Sölvesborg 0456-424 00 • smsparbank.se • info@smsparbank.se
© Copyright 2024