1. No category

TTA435 Delkurs 3
Taktilt teckenspråk, 5 hp
Kursbeskrivning
HT15
2 (7)
Kursansvarig och undervisande lärare
Johanna Mesch (kursansvarig och lärare)
Rum: C351
E-post: johanna.mesch@ling.su.se
Kursens innehåll
Delkursen behandlar kommunikationsmässiga aspekter på teckenspråk i taktil form, samt
alternativa kommunikationsmetoder för personer med dövblindhet. Kursen ger också en
orientering i dövblindkunskap och socialhaptisk kommunikation. Ett praktiskt moment med
övningar ingår även.
Förväntade studieresultat
För godkänt resultat ska studenten kunna:
1. beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett
samhälleligt perspektiv samt de olika kommunikationsmetoder som personer med dövblindhet
använder sig av
2. redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk
och för samtal på taktilt teckenspråk.
Kurslitteratur
Berge, Sigrid Slettebakk & Eli Raanes. 2013. Coordinating the chain of utterances: An
analysis of communicative flow and turn-taking in an interpreted group dialogue for deafblind persons. Sign Language Studies 13(3). S. 350–371. 22 s. (E-resurs via SUB.)
Eriksson, Linda. & Johansson, Karin H. 2007. Dövblindtolkning – ett studiematerial. Örebro
läns landsting. 98 s.
Mesch, Johanna. 1998. Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal
på teckenspråk. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, SU. S. 35–182.
148 s. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A281287&dswid=year-rowitem1996-23-0~JCL
Mesch, Johanna. 2006. Teckenspråk i taktil form. I Hoyer, K., Londen, M. & Östman, J-O.
(red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Nordica, Institutionen för nordiska
språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. S. 129–143. 15 s. (Tillgänglig i Mondo.)
Mesch, Johanna. 2013. Tactile signing with one-handed perception. Sign Language Studies.
Volume 13(2). S. 238–263. 30 s. (E-resurs via SUB.)
Mesch, Johanna. 2013. Teckenrummet i taktilt teckenspråk av personer med förvärvad
dövblindhet – en förstudie. I Dammeyer, J & Nielsen, A (Red.). Kropslig og taktil
sprogudvikling – en antologi om forskellige sprogmodaliteters muligheder og umuligheder,
undersøgt med afsæt i personer med medfødt døvblindhed. Aalborg: Materialecentret. S. 157–
166. 10 s. (Tillgänglig i Mondo.)
Mesch, Johanna, Eli Raanes & Lindsay Ferrara. 2015. Co-forming real space blends in tactile
signed language dialogues. Cognitive Linguistics. DOI: 10.1515/cog-2014-0066 27 s.
3 (7)
Petronio, Karen. 2010. Deaf-Blind interpreting: Building on what you already know.
Cadernos de Tradução, ISSN 2175-7968, Florianópolis, Brasil. DOI: 10.5007/21757968.2010v2n26p237. S. 237–274. 38 s. http://dx.doi.org/10.5007/21757968.2010v2n26p237
Raanes, Eli. 2006. Å gripe inntykk og uttryck: Interaksjon og meningsdanning i dØvblindes
samtaler. En studie av et utvalg dialoger på taktilt norsk tegnspråk. Doktorsavhandling,
NTNU, HF-fakultetet, Institutt for språk- og kommunikasjonsstudier. S. 255–269. 15 s.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A122933&dswid=-2544
Raanes, Eli. 2011. Tegnrom og taktilt tegnspråk. Norsk Lingvistisk Tidsskrift, Årgång 29. S.
54–86. 33 s. http://novus.mamutweb.com/Shop/List/Norsk-Lingvistisk-Tidsskrift/25/1
Socialhaptisk kommunikation. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. 1 s.
http://haptisk.nkcdb.se/
Videoinspelade teckenspråkstexter för analys på ca 60 minuter.
Mesch, Johanna. 2015. Datamängd. Projektet Gemensamt teckenrum i taktilt samtal mellan
två personer med dövblindhet 2013, finansierat av Mo Gårds ForskningsFond. Stockholm:
Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet.
Totalt ca 437 sidor.
Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma.
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar.
Närvaro, med undantag för föreläsningar, är obligatorisk på delkursen enligt nedanstående.
Delkurs 3: Taktilt teckenspråk, 5 hp tillåter frånvaro från max två övnings-/seminarietillfällen.
Inga kompensationsuppgifter krävs för dessa tillfällen.
Examination
Delkursen examineras genom i) en skriftlig och muntlig presentation av en fallstudie; ii) en
skriftlig inlämningsuppgift.
Kursen examineras genom en skriftlig inlämning via Mondo senast 30 november 2015.
Dessutom examineras en skriftlig presentation av en fallstudie 9 november 2015 och
muntlig presentation av samma fallstudie 11 november 2015.
Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära
gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov
har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen AE.
4 (7)
Kursöversikt
Datum Tid Innehåll
Läsanvisningar F1 Mån 12 okt
10.00 ‐ 12.00
Kursintro; Introduktion till taktilt teckenspråk Mesch 2006 F2 Mån 14 okt
10.00 ‐ 12.00
Teckenstruktur
Mesch 1998, 35‐78 F3 Ons 19 okt
10.00 ‐ 12.00
Turtagning
Mesch 1998 F4 Mån 9 nov
10.00 ‐ 12.00
Variation i turtagning
Raanes 2006, Mesch 2013 F5 9 nov
Ons 11 nov
17.00 10.00 ‐ 12.00
Lämna in skriftlig presentation
Muntlig presentation av en fallstudie F6 Ons 18 nov
10.00 ‐ 12.00
Socialhaptisk kommunikation
Eriksson & Johansson 2007 F7 Ons 25 nov
10.00 ‐ 12.00
Petronio 2010, Eriksson & Johansson 2007, Slettebakk & Raanes 2013 17.00 Dövblindtolkning, användningen av teckenrummet Lämna in inlämningsuppgift
Användningen av teckenrummet Mesch & Raanes & Ferrara 2015 30 nov
F8 Ons 2 dec
10.00 ‐ 12.00
Betyg och betygskriterier
Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt
F = Helt otillräckligt
Examinator på kursen är Johanna Mesch.
A
1
2
Studenten kan självständigt och
uttömmande beskriva hur personer med
dövblindhet kommunicerar ur såväl ett
Studenten kan självständigt och utförligt
redogöra för centrala begrepp inom
beskrivningen av språkstruktur för taktilt
5 (7)
individuellt som ett samhälleligt
perspektiv. Studenten kan självständigt
och uttömmande beskriva och förklara de
olika kommunikationsmetoder personer
med dövblindhet använder sig av.
Studenten använder genomgående
vedertagen helt korrekt terminologi och
resonerar utifrån en uppenbart mycket
god förankring i relevant litteratur
teckenspråk och för samtal på taktilt
teckenspråk. Studenten genomför och
presenterar en självständig redovisning av
taktilt teckenspråk som visar på mycket
goda insikter på området. Studenten
använder genomgående vedertagen helt
korrekt terminologi och resonerar utifrån
en uppenbart mycket god förankring i
relevant litteratur
B
Studenten kan självständigt och så gott
som fullständigt beskriva hur personer
med dövblindhet kommunicerar ur såväl
ett individuellt som ett samhälleligt
perspektiv. Studenten kan självständigt
och så gott som fullständigt beskriva och
förklara de olika kommunikationsmetoder
personer med dövblindhet använder sig
av. Studenten använder genomgående
vedertagen terminologi så gott som helt
korrekt och resonerar utifrån en uppenbart
god förankring i relevant litteratur.
Studenten kan självständigt och med goda
insikter redogöra för centrala begrepp
inom beskrivningen av språkstruktur för
taktilt teckenspråk och för samtal på
taktilt teckenspråk. Studenten genomför
och presenterar en självständig
redovisning av taktilt teckenspråk som
visar på goda insikter på området.
Studenten använder genomgående
vedertagen terminologi så gott som helt
korrekt och resonerar utifrån en uppenbart
god förankring i relevant litteratur.
C
Studenten kan, på en sammanfattande
nivå, självständigt beskriva hur personer
med dövblindhet kommunicerar ur såväl
ett individuellt som ett samhälleligt
perspektiv. Studenten kan
sammanfattande beskriva och förklara de
olika kommunikationsmetoder personer
med dövblindhet använder sig av.
Studenten använder vedertagen
terminologi relativt genomgående och
resonerar utifrån en tydlig men något
smal förankring i relevant litteratur.
Studenten kan självständigt, med vissa
åsidosättanden, redogöra för centrala
begrepp inom beskrivningen av
språkstruktur för taktilt teckenspråk och
för samtal på taktilt teckenspråk.
Studenten genomför och presenterar en
självständig redovisning av taktilt
teckenspråk som visar på relativt goda
insikter på området, även om de inte är
heltäckande. Studenten använder
vedertagen terminologi relativt
genomgående och resonerar utifrån en
tydlig men något smal förankring i
relevant litteratur.
D
Studenten kan i stort beskriva hur
personer med dövblindhet kommunicerar
ur såväl ett individuellt som ett
samhälleligt perspektiv. Studenten kan
sammanfattande beskriva och förklara de
olika kommunikationsmetoder personer
med dövblindhet använder sig av.
Studenten använder endast delvis
vedertagen terminologi och förankrar sitt
Studenten kan i stort redogöra för centrala
begrepp inom beskrivningen av
språkstruktur för taktilt teckenspråk och
för samtal på taktilt teckenspråk.
Studenten genomför och presentera en
självständig redovisning av taktilt
teckenspråk som visar på goda insikter,
men i en begränsad del av området.
Studenten använder endast delvis
vedertagen terminologi och förankrar sitt
6 (7)
resonemang i relevant litteratur.
resonemang i relevant litteratur inom ett
smalt område.
Studenten kan summariskt beskriva hur
personer med dövblindhet kommunicerar
ur såväl ett individuellt som ett
samhälleligt perspektiv. Studenten kan i
stora drag beskriva och förklara de olika
kommunikationsmetoder personer med
dövblindhet använder sig av. Studenten
använder endast enstaka vedertagna
termer och förankrar sitt resonemang i
relevant litteratur i en liten omfattning.
Den förankring som görs är dock korrekt.
Studenten kan summariskt redogöra för
centrala begrepp inom beskrivningen av
språkstruktur för taktilt teckenspråk och
för samtal på taktilt teckenspråk.
Studenten genomför och presenterar en
självständig redovisning av taktilt
teckenspråk som visar på goda insikter,
men i en begränsad del av området.
Studenten använder endast enstaka
vedertagna termer och förankrar sitt
resonemang i relevant litteratur i en liten
omfattning. Den förankring som görs är
dock korrekt.
Fx Studenten kan endast i viss mån, och med
felaktigheter, beskriva dövblindas
kommunikation och
kommunikationsmetoder. Studenten
använder inte vedertagna termer och
förankrar inte sitt resonemang i relevant
litteratur.
Studenten kan allt för knapphändigt
redogöra för centrala begrepp inom
beskrivningen av språkstruktur för taktilt
teckenspråk och för samtal på taktilt
teckenspråk och presenterar en
ofullständig redovisning av taktilt
teckenspråk. Studenten använder inte
vedertagna termer och förankrar inte sitt
resonemang i relevant litteratur.
F
Examinationsuppgifterna har inte lämnats
in, eller uppvisar stora brister vad gäller
täckning, relevans, reflektion och
framställning.
E
Examinationsuppgifterna har inte lämnats
in, eller uppvisar stora brister vad gäller
täckning, relevans, reflektion och
framställning.
Viktning av studieresultat för betyget
Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet
ett står för 40 % av slutbetyget för delkursen och förväntade studieresultat två står för 60 % av
slutbetyget på delkursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt
uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen.
Kriterier för betyg på hel kurs
För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga delkurser och fullgjorda
kurskrav. Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna.
Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där
man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursen poängantal.
Gängse avrundningsregler tillämpas.
7 (7)
Plagiat
Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de
kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen
analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av
inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt.
När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller
refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på
korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa.
En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det
egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar.
Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas.




För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och
sida/sidor.
För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och
nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor.
För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange:
författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.);
titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor.
För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan
ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum
Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta
plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare
information se:
http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397