1. No category

SAMRÅDSUNDERLAG
2015-08-20
Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken
för eldning med naturgas (LNG) vid Arctic Paper Munkedals AB
1
Innehåll
1.
2.
3.
Inledning ................................................................................................................. 3
Bakgrund ................................................................................................................. 3
Beskrivning av nuvarande verksamhet ............................................................... 3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
3.6
4.
5.
Planerad förändring av verksamheten ................................................................. 8
Alternativutredning................................................................................................ 8
5.1
5.2
6.
7.
8.
Lokalisering ............................................................................................................. 3
Omgivningsbeskrivning ......................................................................................... 3
Översiktlig beskrivning av produktionen ............................................................ 6
Beskrivning av ångcentral och pannor................................................................. 6
Kort om gällande tillstånd enligt miljölagstiftning ............................................ 7
Beslut rörande försöksdrift med LNG ................................................................. 8
Nollalternativ........................................................................................................... 8
Alternativa lokaliseringar ...................................................................................... 9
Miljöpåverkan och skyddsåtgärder ...................................................................... 9
6.1
6.2
Allmänt .................................................................................................................... 9
Utsläpp till luft ...................................................................................................... 10
6.3
6.4
Buller ...................................................................................................................... 11
Risk och säkerhet .................................................................................................. 11
6.2.1 Val av bränsle ......................................................................................................... 10
6.2.2 Jämförelse gällande utsläpp vid eldning av olja respektive naturgas ............. 10
6.4.1 Inledning.................................................................................................................. 11
6.4.2 Beskrivning av Sevesolagstiftningen och dess tillämpningar .......................... 11
6.4.3 Beskrivning av förhållandena vid anläggningen ............................................... 12
Utformning av miljökonsekvensbeskrivning ................................................... 13
Administrativa uppgifter ..................................................................................... 13
2
SAMRÅDSUNDERLAG
Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken för eldning med naturgas
(LNG)
1.
Inledning
Arctic Paper Munkedals AB innehar ett tidsbegränsat medgivande från Länsstyrelsen att vid bolagets
anläggning på fastigheten Munkedal 1:1 hantera och förbränna flytande naturgas (LNG). Medgivandet
avser en högsta lagringsvolym av 240 m3 flytande naturgas.
Då försöksdriften visat sig fungera väl, avser bolaget att ansöka till mark- och miljödomstolen om
tillstånd enligt miljöbalken till permanent användning av flytande naturgas i motsvarande omfattning
som idag. Med anledning av detta genomför bolaget en samrådsprocess enligt 6 kap miljöbalken och
som en del i detta ges härmed tillfälle att lämna synpunkter på den planerade verksamheten
Synpunkter på den planerade verksamheten skickas till bolaget på den adress som anges nedan (kap
8). Synpunkterna ska vara bolaget tillhanda senast den 2015-09-18 för att kunna beaktas i ansökan.
Länsstyrelsen, Myndigheten för Samhälsskydd och Beredskap (MSB) och kommunen kallas till
samrådsmöte i särskild ordning.
2.
Bakgrund
Arctic Paper Munkedal bedriver tillverkning av obestruket tryckpapper vid sin anläggning på
fastigheten Munkedal 1:1 i Munkedals kommun, Västra Götalands län.
Den ånga som behövs för papperstillverkningen produceras i bolagets ångcentral. Ångproduktionen
sker genom användning av olja och el samt sedan 2014 även, efter anmälan till tillsynsmyndigheten,
genom användning av LNG. Arctic Paper avser nu att ansöka om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken till
fortsatt användning av LNG.
3.
Beskrivning av nuvarande verksamhet
3.1
Lokalisering
Bolagets anläggning är belägen i Munkedals kommun, nordost om Munkedals tätort, se figur 1.
Industriell verksamhet har funnits på platsen sedan 1600-talet och pappersbruket anlades i slutet av
1800-talet.
3.2
Omgivningsbeskrivning
Munkedals kommun omfattas sedan 2010 av en översiktsplan (ÖP 10 för Munkedals kommun).
I översiktsplanen pekas bruksområdet ut som verksamhetsområde . Enligt gällande detaljplan för
bruksområdet framgår också att detta är avsatt för industriändamål.
Närmast belägna bostäder finns öster och väster om fabriksområdet på ett avstånd av ca 400 m och i
nordost ca 50 m från fabriksområdet.
3
Munkedalsälven flyter genom fabriksområdet och ansluter till Örekilsälven ca 1 km nedströms bruket.
Sträckan från mynningen till bruket har av Naturvårdsverket pekats ut som ett laxfiskevatten som ska
skyddas enligt förordningen om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten (SFS 2001:554).
Örekilsälven är avsatt som Natura 2000-område. Älven mynnar i Gullmarsfjorden som också är ett
Natura 2000-område.
I området kring Munkedal finns flera områden som utpekats som riksintressen. Närmaste riksintresse
avser kulturmiljön och är benämnt Torp Munkedal (gammal industrimiljö). Utpekade riksintressen för
naturvård i omgivningen är bl.a. Gullmarsfjorden och Örekilsälven med Kärnsjön, Munkedalsälven
med naturreservatet Strömmarna nordost om samhället samt Kvistrum, som är ett naturreservat i den
sydöstra delen av samhället. Örekilsälvens nedre del är även utpekad som riksintresse för friluftsliv.
Det finns även i närheten och i anslutning till bolagets verksamhetsområde områden med höga
naturvärden, vilka omfattas av biotopskydd, naturvårdsavtal eller utgör nyckelbiotoper. I anslutning
till verksamhetsområdet finns exempelvis en ädellövsnaturskog som identifierats som nyckelbiotop av
Skogsstyrelsen.
Översiktsbild – Tätorten med omgivningar. Den gula linjen visar tankbilarnas körväg från E6 till
bruket. Det vita fältet visar var bruket är beläget.
1)
2)
3)
4)
5)
6)
7)
Torp Munkedal (gammalt tegelbruk m.m.)
Gullmarsfjorden
Örekilsälven
Kärnsjön
Naturreservatet strömmarna
Naturreservatet Kvistrum
Örekilsälvens nedre lopp
4
Strandskydd (gröna horisontella streck)
Naturvårdsområde (blå diagonala streck)
Bruket placering
5
3.3
Översiktlig beskrivning av produktionen
Arctic Paper bedriver ointegrerad tillverkning av obestruket tryckpapper. De produkter som
produceras utgörs av vitt respektive naturfärgat gultonat obestruket finpapper. Bolagets tillstånd
medger en produktion av 200 000 ton papper/år och det typiska produktionsutfallet har hittills uppgått
till ca 150 000 ton per år.
Anläggningen består huvudsakligen av två pappersmaskiner samt utrustning för efterbehandling och
hjälpavdelningar. Råvatten från Munkedalsälven används, efter behandling, som kylvatten och
processvatten och återförs efter rening till recipient. Den ånga som behövs för papperstillverkningen
produceras i bolagets ångcentral. Ångbehovet uppgår till drygt 30 MW vid normal produktion och den
årliga förbrukningen av ånga till ca 240 GWh.
3.4
Beskrivning av ångcentral och pannor
Ångproduktionen sker idag genom inköpt el samt sedan 2014 även genom förbränning av LNG. Innan
försöksdriften med LNG påbörjades användes olja som alternativ till el. Energimixen beror av flera
faktorer, främst prisförhållandet mellan el och olja men även tillgängligheten på el är av avgörande
betydelse. Brukets elpanna baserar sin produktion på avkopplingsbar el innebärande att
elförsörjningen kan kopplas ur med två timmars varsel om obalans skulle uppstå på nätet eller
betydande elproduktion skulle falla ur.
Ångcentralen består av en oljepanna om 42 MW som har konverterats för att möjliggöra förbränning
av LNG samt en oljepanna om 3 MW som också konverteras för gas samt en elpanna om 35 MW.
Samtliga pannor kan vara i drift oberoende av varandra.
Anpassningen av pannan på 42 MW har skett genom utbyte av befintliga oljebrännare mot
kombibrännare som medger effektiv eldning av såväl naturgas som eldningsolja. Anpassningen av den
mindre pannan har skett genom att den befintliga oljebrännaren bytts ut mot en som endast kan eldas
med naturgas.
Olja såväl som LNG levereras med tankbil, i flytande form. Olja lagras i en cistern på 500 m3.
Cisternen är placerad strax öster om maskinhallen för PM 8 på den västra sidan av älven.
Ångcentralen är placerad på den östra sidan om älven nära PM 5. Under 2013/14 uppfördes en
mottagnings- och lagringsstation för LNG i den nordöstra delen av fabriksområdet i anslutning till
ångcentralen. Lagervolymen för LNG uppgår till maximalt 240 m³ (108 ton), fördelad på tre tankar om
vardera 80 m³.
6
Detaljbild – Pappersbruket
På bilden ovan finns följande förvaring markerade:
Naturgas
Naturgastankar, 3 tankar om vardera 80 m3, totalt 240 m3 svarande mot en
maximal mängd på 108 ton flytande naturgas. Naturgasen används som bränsle
för ångproduktion
Eldningsolja
Eldningsoljecistern. Cisternen innehåller eldningsolja och har en volym på
500 m3 svarande mot ca 500 ton. Eldningsoljan används som bränsle vid
ångproduktion. Därutöver finns en invallad tank på 10 m3 för dieselolja.
Dieseloljan används som motorbränsle i truckar.
Gasol
Gasoltank. Maximal lagringskapacitet är 7 ton. Gasolen används som
motorbränsle i truckar.
Tankbilens körväg i direkt anslutning till bruket och inne på fabriksområdet.
”Norra porten” anger gränsen mellan allmän väg och bruksområdet.
3.5
Kort om gällande tillstånd enligt miljölagstiftning
Tillståndet för verksamheten vid pappersbruket meddelades av Koncessionsnämnden för miljöskydd
under 1994 med stöd av dåvarande miljöskyddslagen och medger en produktion av högst 200 000 ton
papper per år. Därefter har tillstånd meddelats för utbyte av oljepanna under 1995. Med stöd av ett
prövotidsförordnande meddelade miljödomstolen under 2001 slutliga villkor för utsläpp av
kväveoxider avseende den nya pannan. I samband med prövningen av den nya oljepannan var bolagets
avsikt att pannan i framtiden skulle kunna komma att eldas med såväl olja som gas, vilket framgår av
ansökan och koncessionsnämndens beslut.
7
Under 2008 har bolaget beviljats tillstånd av miljödomstolen enligt 9 kap miljöbalken till att uppföra
en ny panna för förbränning av biobränslen, men bolaget har valt att ännu inte ta detta tillstånd i
anspråk.
Bolaget har även under 2013 beviljats tillstånd av mark- och miljödomstolen enligt 11 kap
miljöbalken till utbyggnad av befintligt vattenkraftverk inom området.
3.6
Beslut rörande försöksdrift med LNG
Länsstyrelsen Västra Götaland lämnade i beslut i juli 2012, efter anmälan från bolaget, medgivande
till försöksdrift under en tvåårsperiod med LNG samt försiktighetsmått för verksamheten.
Bolaget har också anmält hanteringen av LNG till Länsstyrelsen Västra Götaland enligt lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
(”Sevesolagen” (se också avsnitt 6.5.1.2)). Sevesobestämmelserna är en separat lagstiftning för vissa
anläggningar som hanterar större mängder av särskilt utpekade ämnen och regelverket gäller parallellt
med miljöbalkens bestämmelser. De krav som ställs på verksamheten i detta avseende regleras genom
Sevesolagen med tillhörande förordning (1999:382) samt Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskaps föreskrift MSB FS 2015:8.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt Sevesobestämmelserna. I januari 2014 meddelade
länsstyrelsen beslut om att anmälan om försöksdrift med LNG bedömdes uppfylla erforderliga krav.
Den tvååriga försöksdriftsperioden vid anläggningen i Munkedal inleddes i april 2014.
4.
Planerad förändring av verksamheten
Den ansökan som detta samråd avser är en ansökan om ett så kallat ändringstillstånd enligt 16 kap 2 §
miljöbalken, vilket innebär att nu gällande tillstånd enligt miljöskyddslagen samt miljöbalken för
bolagets verksamhet kvarstår med de ändringar som följer av ändringstillståndet.
Den verksamhet som ansökan om ändringstillstånd avser är tillstånd till en fortsatt förbränning av
LNG vid anläggningen, i samma omfattning samt med samma lokalisering som varit fallet under
försöksdriften. Nuvarande tillstånd för verksamheten tillåter användning av eldningsolja med en
maximal svavelhalt av 0,3 % samt el. Behovet av stabilitet och flexibilitet innebär att bolaget inte har
möjlighet att avsäga sig rätten att använda olja i framtiden. Bolaget åtar sig emellertid att, till skillnad
från vad som gäller enligt nuvarande tillstånd, endast förbränna olja med en maximal svavelhalt av
0,1 % (t.ex olja av typ Ultra eller WRD)
Den fortsatta förbränningen av LNG kräver inte några fysiska förändringar då ombyggnad av
anläggningen redan har skett i samband med försöksdriften.
Den planerade förändringen av bolagets verksamhet innebär att utsläppen till luft från bolagets
anläggning kan förväntas minska när LNG ersätter olja men också eftersom den olja bolaget kommer
att använda har en lägre svavelhalt. Hantering av LNG är dock i vissa avseenden förknippat med högre
risker då LNG är mera lättantändlig än olja vilket medför högre krav på säkerhetsnivån vid
anläggningen jämfört med situationen då endast olja och el används.
5.
Alternativutredning
5.1
Nollalternativ
Nollalternativet kan beskrivas som den sannolika utvecklingen och miljöpåverkan om den sökta
verksamheten inte kommer till stånd. I detta fall innebär nollalternativet att bolaget inte övergår till
användning av LNG utan återgår till användning av olja samt el, med en möjlighet att eventuellt
uppföra en ny biobränsleeldad panna.
8
Ansökt verksamhet innebär en möjlighet att fritt välja mellan LNG, olja med max 0,1 % svavelhalt
och el. Fördelning mellan el och olja respektive el och LNG kan variera stort från ett år till ett annat på
grund av naturliga variationer i vattentillgång för vattenkraften, tillgänglighet på kvarvarande
kärnkraft samt variation i vinterkyla. Framtida politiska beslut kan naturligtvis påverka bilden
påtagligt.
5.2
Alternativa lokaliseringar
Inför försöksdriften med LNG utreddes ett antal olika lokaliseringar för placeringen av mottagningsoch lagringsstationen för LNG inom eller i anslutning till fabriksområdet vilka även bedöms relevanta
för nu planerad ansökan. Dessa olika lokaliseringsalternativ kommer att beskrivas närmare i
miljökonsekvensbeskrivningen.
Den placering som bolaget slutligen valt är LNG 1, vilket ansetts vara den bästa placeringen ur
risksynpunkt. Den största risken för ett LNG-läckage finns under transport eller lossning. Genom den
valda placeringen kan lossningen ske avskild från övrig trafik inom fabriksområdet och vägen inom
fabriksområdet, till och från lossningsplatsen, är den minst trafikerade.
Utredda placeringsalternativ
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Placering intill ”spriten”
Placering på yta mellan massalager och pannhus
Placering intill truckverkstad
Placering i anslutning till oljetanken
Placering utanför magasin 4.
Placering på parkeringsplats NV om vita villan
6.
Miljöpåverkan och skyddsåtgärder
6.1
Allmänt
Jämfört med förbränning av olja innebär LNG flera fördelar ur miljösynpunkt då utsläpp av stoft och
svavel helt uteblir samt kväveutsläppen är lägre än vid förbränning av olja.
Den negativa aspekten med LNG är huvudsakligen de risker som är knutna till transport- och
hantering, LNG i gasform är mycket lättantändlig samt när den är flytande, vilket är fallet vid
9
transport och lagring, mycket kall vilket innebär risk för personskador vid direkt eller indirekt
kontakt, t ex på ledningar.
6.2
Utsläpp till luft
6.2.1
Val av bränsle
Idag produceras ca 25 % av den ånga som används vid anläggningen med LNG och resterande andel
med el. Tidigare var fördelningen densamma men med motsvarande mängd olja istället för LNG.
Valet av bränsle vid varje tidpunkt beror främst på rådande pris och tillgänglighet. Eftersom
lagringsvolymen för LNG är relativt begränsad innebär det att även kortvariga leveransstörningar kan
leda till att gasen tar slut, vilket är det främsta skälet för att förbränning av olja alltjämt måste vara ett
alternativ. Elpannan bedöms inte vara ett fullgott alternativ eftersom den drivs med avkopplingsbar el
innebärande att elförsörjningen till anläggningen på Svenska Kraftnäts initiativ kan brytas med mycket
kort varsel.
Ur villkorssynpunkt är det mindre ändamålsenligt att söka finna ett gemensamt utsläppsvillkor för olja
och naturgas varför det är bolagets avsikt att föreslå villkor som gäller vid eldning av naturgas
respektive vid oljeeldning. Detta innebär givetvis att utsläppsrapporteringen kommer att vara baserad
på en allokering av utsläpp mot respektive bränsle. Mät- och rapporteringstekniskt utgör detta inget
problem eftersom bränslena inte kan eldas samtidigt.
6.2.2
Jämförelse gällande utsläpp vid eldning av olja respektive naturgas
Förbränning av LNG innebär utsläpp till luft av kväveoxider. Vid oljebaserad ångproduktionen
uppstår även ett utsläpp av svavel och stoft. Givet att bolaget erhåller och tar i anspråk ett nytt tillstånd
som också innefattar eldning av naturgas åtar sig bolaget att använda lågsvavlig olja vilket innebär att
utsläppen av svavel under alla omständigheter bli lägre än vad som är fallet enligt nuvarande
tillståndsvillkor.
Tabell 6.1. Förväntade utläppsvärden för kväveoxider utifrån antagna förhållanden (värde inom
parantes anger nuvarande utsläppsvillkor). Tabellen utgår från en årsproduktion av 200 000 ton
papper och en ångproduktion baserad på 320 GWh/år tillförd energi. Observera att de två
ansökta alternativens redovisas som om hela ångproduktionen baseras på en av de två
varianterna.
Tillförd energi för
ångproduktion
(GWh/år)
NOx (mg/MJ)
NOx (ton/ år)
Svavel (S) (mg/MJ)
Savel (S) (ton/år)
Stoft (mg/MJ)
Stoft (ton/år)
Nollalternativ
(normalsvavlig olja)
320
Ansökt alternativ a
(lågsvavlig olja)
320
Ansökt alternativ
(naturgas)
320
65-70
(70)
21-22
722
832
(90)
93
(24)4
33
(8)
50-701
30-40
16-22
282
282
10-13
0
0
33
<0,3
13
<0,053
1.Begränsat mätunderlag
2. Baserat på oljans svavelinnehåll
3. Besiktningsvärde, uppmätt under stabila (jämn last) och ostörda driftförhållanden
4.Svarar mot 1 g stoft /kg olja
10
Vid användning av olja enligt nu gällande tillstånd krävs lastbilstransporter med olja till anläggningen.
Om all ånga produceras med gas eller olja blir antalet transporter för gasalternativet knappt 900 och
motsvarande oljetransporter knappt 800 transporter per år. Med dagens typiska fördelning mellan
energislagen för ångproduktion uppgår antalet transporter till ca 200 vid oljeeldning och 225 vid
gaseldning.
Eftersom transport av LNG och olyckor som kan ske i samband med detta utgör en viktig fråga har
transportvägarna på såväl allmän väg som inom fabriksområdet varit föremål för en noggrann
riskanalys innan försökseldningen inleddes. Den riskanalys som skett gällande transporterna inom
fabriksområdet har legat till grund för en rad säkerhetshöjande åtgärder såsom anläggande av
avkörningsskydd och trafiksignaler samt påkörningsskydd vid LNG-stationen. Det bör noteras att de
transporttrailers som används är specialbyggda för ändamålet. Chaufförerna ska genomgå särskild
säkerhetsutbildning innan de tillåts köra LNG-transporter.
6.3
Buller
Buller från verksamheten bedöms inte påverkas av övergången från olja till LNG med undantag för
lossningsprocessen. Lossningsstationen för LNG ligger relativt nära bostäder, vilka kan påverkas av
buller från lossningspumpen. Inför försöksdriften har därför en bullerdämpande vägg anlagts. Vidare
har bolaget infört en rutin innebärande att lossning inte får ske efter kl 22.00. Bolaget kommer att
föreslå att denna rutin föreskrivs som försiktighetsmått i det kommande ändringstillståndet. Under
denna förutsättning bedömer bolaget att också LNG-hanteringen kan inrymmas under nuvarande
bullervillkor för verksamheten.
6.4
Risk och säkerhet
6.4.1
Inledning
Anläggningen är genom hanteringen av LNG men också olja och gasol klassificerad som en så kallad
Sevesoanläggning, på den lägre kravnivån. Sevesobestämmelserna föreskriver ett flertal krav och
gäller parallellt med miljöbalken och angränsande lagstiftning. Syftet med Sevesolagen är att förhindra
och begränsa effekterna av en storskalig kemikalieolycka. Detta sker bl.a. genom upprättande av
handlingsprogram och verksamheten kräver även en anmälan till länsstyrelsen som också är
tillsynsmyndighet.
Som nämnts ovan träder ändrade Sevesobestämmelser ikraft den 1 juni 2015 vilket även medfört
ändrade bestämmelser i miljöbalken, med införande av en ny bestämmelse i 6 kap 4 a § som anger att
ett samråd enligt miljöbalken avseende en verksamhet som omfattas av Sevesobestämmelserna även
ska innehålla vissa uppgifter rörande förebyggande och begränsning av allvarliga kemikalieolyckor
samt upplysning om att verksamheten omfattas av Sevesolagen.
Bolaget har utformat detta samrådsunderlag i syfte att uppfylla kraven enligt de kommande
Sevesobestämmelserna.
6.4.2
Beskrivning av Sevesolagstiftningen och dess tillämpningar
Avgörande för om en verksamhet omfattas av Sevesoförordningen är att man vid ett och samma
tillfälle hanterar ett eller flera farliga ämnen i mängder överstigande vissa gränsvärden. De ämnen som
är farliga enligt Sevesolagstiftningen är antingen namngivna i förordningens bilaga del II eller ingår i
en farokategori enligt förordningens bilaga I.
11
För varje namngivet farligt ämne eller farokategori gäller en lägre och en högre gräns som är
väsentlig, dels för om man är tillståndspliktig, dels för hur omfattande riskhanteringen skall vara.
Farligheten hos ämnet eller kategorin avspeglas tydligt i vilka gränser som gäller för olika ämnen.
Som exempel kan nämnas att den lägre gränsen för eldningsolja är satt till 2 500 ton, medan den för
vissa dioxiner är så låg som 300 g.
För LNG är den lägre gränsen 50 ton och den högre gränsen 200 ton. Arctic Paper i Munkedal
hanterar som mest 108 ton och är därför en verksamhet i den lägre kategorin.
Om man hanterar flera farliga ämnen i mängder där varje ämne för sig inte överstiger det lägre
gränsvärdet, gör man en beräkning. Mängden av varje ämne i förhållande till ämnets lägre gräns
summeras och om summan är lika med eller över 1 skall verksamheten omfattas av bestämmelserna.
Tillstånd, handlingsprogram och säkerhetsrapport
Vid hantering av mängder lika med eller överstigande den lägre gränsen behöver verksamheten inför
tillståndsansökan utforma ett handlingsprogram. Det innebär bl.a. att man särskilt bedömer riskerna
med hanteringen, i syfte att förebygga olyckor. För hantering av mängder lika med eller överstigande
den övre gränsen krävs en mer omfattande riskhantering, en säkerhetsrapport.
Arctic Paper Munkedals handlingsprogram finns att rekvirera direkt från bruket eller Munkedals
kommun (kommunens hemsida, kris och säkerhet).
6.4.3
Beskrivning av förhållandena vid anläggningen
Transportvägar, lossningsplatser samt utformningen av fasta installationer där LNG hanteras (tankar,
förgasare, rörledare och brännarutrustning) har skett i enlighet med de krav som finns för anläggningar
som hanterar ämnen som omfattas av Sevesolagen. Dessa krav är desamma även efter kommande
ändringar. Bolaget har genomfört en säkerhetsanalys samt tagit fram ett handlingsprogram för
anläggningen, med rutiner för bolagets arbete med att systematiskt förebygga och begränsa olyckor
m.m.
I samverkan med räddningstjänsten görs regelbundna genomgångar av säkerhetsfrågorna kring
anläggningen och användandet av LNG. Detta har bl.a. resulterat i planer för hur räddningstjänsten
och brukets personal ska handla om någon störning av betydelse för säkerheten skulle uppkomma.
Dessa planer beskriver bl.a. hur allmänheten skall varnas vid ett utsläpp.
LNG ger, jämfört med olja en annorlunda riskbild. Skulle ett större läckage av olja inträffa utgör detta
i första hand en miljörisk, främst för vattenmiljön men också i, begränsad omfattning, som
markförorening.
Om ett läckage av LNG skulle inträffa kommer LNG snabbt att förgasas. Förgasad LNG är lättare än
luft och gasspridning sker i vindriktningen. Inom ett visst koncentrationsintervall är gasen mycket
lättantändligt och människor och material som befinner sig inom ett koncentrationsområde där gasen
är brännbar riskerar att skadas vid en antändning. Spridningsberäkningar, baserade på ett
dimensionerande skadefall, visar att brandfarliga halter sannolikt inte når närmaste bebyggelse utanför
bruket. Då LNG är lättflyktigt är risken för varaktig mark- och vattenförorening obefintlig.
I nuläget pågår inga verksamheter utanför bruksområdet av betydelse för säkerheten när det gäller
LNG- hantering på fabriksområdet.
12
7.
Utformning av miljökonsekvensbeskrivning
I den miljökonsekvensbeskrivningen som tas fram avser bolaget att mer i detalj beskriva
konsekvenserna av den planerade verksamheten. Tyngdpunkten avses ligga på risk och säkerhet samt
utsläpp till luft. Till ansökan kommer bifogas det handlingsprogram och den säkerhetsrapport som
krävs enligt Sevesolagen.
Nedan följer en preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivningen
1. Icke-teknisk sammanfattning
2. Administrativa uppgifter
3. Inledning
4. Bakgrund
5. Samråd
6. Verksamhetsbeskrivning
7. Lokalisering och alternativ lokalisering
8. Alternativ och avgränsningar
9. Utsläpp till luft
10. Buller
11. Transporter
12. Risk och säkerhet
13. Miljökvalitetsnormer/miljömål
14. Samlad bedömning av utredda miljökonsekvenser
8.
Administrativa uppgifter
Verksamhetsutövare och sökande:
Arctic Paper Munkedal Aktiebolag, organisationsnummer 556000-5273,
455 81 Munkedal
Kontaktpersoner:
Ulf Johannesson, tel 0524-171 08, Ulf.Johannesson@arcticpaper.com
Jan Lundberg, tel 0524-172 13, jan.lundberg@arcticpaper.com
Samrådssynpunkter skickas till:
E-post: Ulf.Johannesson@arcticpaper.com
Post: Arctic Paper Munkedal, att Ulf Johannesson, 455 81 Munkedal
13