Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs

Regional risk- och
sårbarhetsanalys
Gävleborgs län 2014
Rapport 2014:13
Regional risk- och
sårbarhetsanalys
Gävleborgs län 2014
Titel: Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014
Utgiven av Länsstyrelsen Gävleborg
Text sammanställd av: Helena Eriksson
Omslagsfoto: Helena Eriksson, Samhällsskydd
Foto inlaga: Helena Eriksson, Samhällsskydd
Länsstyrelsens rapportserie: 2014:13
Dnr: 451-8392-13
[1]
There are known knowns.
These are things we know that we know.
There are known unknowns.
That is to say, there are things that we know
we don't know.
But there are also unknown unknowns.
There are things we don't know we don't
know.
Donald Rumsfeld
[2]
Förord
Länsstyrelsen upprättar årligen en regional risk- och sårbarhetsanalys i enlighet
med förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och
förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion samt Myndigheten för
samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och
sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7).
Syftet med länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys är att den ska utgöra en grund
för det förebyggande krisberedskapsarbetet i länet samt att den ska ge en bild av
vilka risker, hot och sårbarheter det finns i Gävleborgs län och vilken förmåga vi
har att motstå och hantera dessa.
En förhoppning är att analysen ska vara intressant för allmänheten och att de,
genom rapporten, kan öka sin medvetenhet om de risker som finns samt länets
förmåga att hantera dessa.
Denna rapport utgör Länsstyrelsens redovisning till Myndigheten
samhällsskydd och beredskap samt Regeringskansliet för 2014.
Barbro Holmberg
Landshövding
Helena Eriksson
Handläggare Samhällsskydd
[3]
för
[4]
Innehåll
Förord...................................................................................................................................................................... 3
Sammanfattning...................................................................................................................................................... 6
1.
Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde ........................................................... 9
2.
Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod .............................................................................. 15
3.
Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet......................................................... 19
4.
Identifierade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden ............................................................. 25
4.1
Inträffade händelser i länet under 2014 .............................................................................................. 25
4.2
Sjukdomsrelaterade risker ................................................................................................................... 27
Sjukdomar som påverkar människan ........................................................................................................... 27
Sjukdomar som påverkar djur och människor ............................................................................................. 31
4.3
Livsmedel ............................................................................................................................................. 34
Livsmedelsförknippade sjukdomar............................................................................................................... 35
4.4
Sociala risker och antagonistiska hot................................................................................................... 37
4.5
Extremväder och naturolyckor ............................................................................................................ 39
4.6
Farliga ämnen ...................................................................................................................................... 48
4.7
Kritiska beroenden .............................................................................................................................. 53
Samhällskonsekvensanalys och grundläggande säkerhetsnivåer ................................................................ 54
4.8
Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ..................................................................................... 55
Avbrott i elförsörjningen .............................................................................................................................. 55
Styrel ............................................................................................................................................................ 55
Tele- och datakommunikation (elektroniska kommunikationer)................................................................. 57
Elektronisk kommunikation och elförsörjning ............................................................................................. 58
Störningar i GNSS (Global Network Satellite System) .................................................................................. 60
5.
4.9
Dricksvattenförsörjningen ................................................................................................................... 62
4.10
Transporter .......................................................................................................................................... 64
Länsstyrelsen och länets resurser ................................................................................................................ 67
Länsstyrelsens resurser ................................................................................................................................ 67
Regionala nätverk ......................................................................................................................................... 67
Externa resurser ........................................................................................................................................... 69
6.
Länsstyrelsen och länets förmåga ................................................................................................................ 73
Länsstyrelsens generella förmåga ................................................................................................................ 73
Länets generella förmåga ............................................................................................................................. 75
7.
Särskild förmågebedömning ........................................................................................................................ 79
8.
Planerade och genomförda åtgärder ........................................................................................................... 81
Bilaga 1 82
[5]
Sammanfattning
Krisberedskapen i Gävleborgs län påverkas av en mängd faktorer. Länet har ett antal olika
parametrar som påverkar länets riskbild. Det är bland annat närheten till kärnkraftverket i
Forsmark, förekomsten av de stora dammarna i Ljusnan och Dalälven och det stora antal
anläggningar med farlig verksamhet.
Av de händelser som bedömts är det ingen som utgör ett årligen återkommande hot mot länet.
Det finns dock risker som kan bedömas återkomma oftare än andra och som har högre
sannolikhet att inträffa. Till dessa hör framförallt naturolyckor och väderrelaterade händelser
såsom stormar och skyfall samt avbrott i den elektroniska kommunikationen.
För andra händelser såsom en kärnteknisk olycka eller en isstorm är sannolikheten mycket
låg, däremot blir konsekvenserna av sådana händelser mycket allvarliga.
Länsstyrelsens bedömning är att den generella förmågan att hantera allvarliga händelser och
kriser i länet är god, men att den enskilda händelsen kan komma att påverka utfallet. Kriser
såsom stora elavbrott och avbrott i de elektroniska kommunikationerna kan komma att
påverka samhällets funktionalitet och kan komma att innebära kännbara konsekvenser för
länets invånare. Ansvaret för att hantera kriser ligger till stor del på det offentliga men även
privat sektor och den enskilde har ett ansvar.
Varje år genomför Länsstyrelsen seminarier, övningar och utbildningar för att stärka
samverkan i länet. Samverkan är en av de viktigaste delarna vad gäller en förbättrad
beredskap och minskad sårbarhet vid krissituationer i länet. För att länet ska fungera vid en
kris måste de ansvariga redan innan krisen inträffat ha förberett sig genom samverkan i olika
nätverk. Samarbetet bygger på det kunskapsutbyte som sker mellan länets olika aktörer. God
samverkan innan krisen underlättar skapandet av en samlad lägesbild när väl krisen uppstår.
[6]
[7]
[8]
1. Övergripande beskrivning av myndigheten och dess
ansvarsområde
Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Länsstyrelsen är en statlig myndighet direkt underställd regeringen. Myndigheten är en viktig
länk mellan medborgare och kommuner å ena sidan och regering, riksdag och centrala
myndigheter å den andra.
Länsstyrelsen är en kunskapsorganisation som arbetar tvärsektoriellt med ett stort antal
kompetensområden; allt från landsbygdsutveckling och biologisk mångfald till
integrationsfrågor och skydd av kulturmiljöer.
En av länsstyrelsens viktigaste uppgifter avseende krisberedskapen är att vara
sammanhållande inom det geografiska området och verka för en god samordning före, under
och efter en kris.
Länsstyrelsens uppdrag och ansvar för krisberedskap regleras främst i:


Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
I dessa förordningar utpekas Länsstyrelsen bland annat som geografiskt områdesansvarig,
något som i praktiken innebär att myndigheten ska vara en länk mellan lokala, regionala och
nationella aktörer. Detta geografiska områdesansvar innebär också att samverka och samordna
för att uppnå en samlad krishanteringsförmåga och ett effektivt resursutnyttjande i händelse
av en kris. Myndigheten ska arbeta med att ta fram en gemensam lägesbild, dels till
regeringen, men även till media och allmänhet.
Ett led i samordningsansvaret innebär att årligen sammanställa en regional risk- och
sårbarhetsanalys (RSA) i vilken risker och sårbarheter inom myndighetens ansvarsområde ska
identifieras och beskrivas.
Länsstyrelsen har därtill tillsynsansvar gentemot länets kommuner bland annat enligt Lagen
om skydd mot olyckor (2003:778) samt ansvar för att följa upp kommunernas arbete enligt
lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i
fredstid och höjd beredskap.
Vid händelse av ett radioaktivt utsläpp och en kärnteknisk olycka ansvarar Länsstyrelsen för
räddningstjänst samt sanering. Myndigheten kan även överta den kommunala
räddningstjänsten vid större olyckor, allt enligt lagen om skydd mot olyckor.1
Vid bekämpning av smittsamma djursjukdomar ska Länsstyrelsen bistå Jordbruksverket, detta
gäller även det förebyggande arbetet och samordningen gällande smittskyddet för djur enligt
epizootilagen.2
1
Lagen om skydd mot olyckor (2003:778)
[9]
2
Epizootilagen (1999:657)
[10]
Gävleborgs län
Gävleborg är beläget i södra Norrland och består av landskapen Gästrikland och Hälsingland
med dess tio kommuner. Inom kommunerna finns kommunalförbund och samarbetsorgan som
ansvarar för bland annat skola, äldreomsorg, kommunal räddningstjänst och kommunalteknisk
försörjning.
Den 1 januari 2015 kommer landstinget och regionförbundet att slås ihop till en region med
ett direktvalt regionfullmäktige. Regionen tar över landstingets och regionförbundets
nuvarande uppgifter inom folkhälsa, sjukvård och kultur samt regional utveckling och tillväxt.
Regionen tar också över vissa uppgifter inom regional tillväxt från Länsstyrelsen.3
Befolkning4
I länet bor det drygt 277 900 invånare vilket utgör ungefär 3 procent av landets befolkning
fördelade på de tio kommunerna i varierande storlek. Länets minsta kommun Ockelbo har
knappt 6000 invånare medan Gävle kommun har drygt 97000. I Gävle kommun ligger även
länets största stad Gävle, vilket även är länets residensstad.
Folkhälsa
Länet har, i jämförelse med landet generellt, en låg utbildningsnivå samt hög arbetslöshet och
därigenom ett stort antal barn och unga som lever i familjer med dåliga ekonomiska
förutsättningar. Länet har även relativt höga ohälsotal samt ett stort antal invånare med
psykisk ohälsa.
Integration och tillväxt
Gävleborgs län är det län som tar emot flest flyktingar per capita i hela landet. Länsstyrelsen
har tillsammans med myndigheter, kommuner och andra aktörer arbetat med flera projekt i
syfte att öka möjligheterna för nyanlända att få ett arbete, samt för att arbetsgivare ska se nya
möjligheter för tillväxt genom mångfald.
Natur
82 procent av länets yta består av skogsmark men den långa kustremsan utmed Jungfrukusten
gör även havet närvarande.
I länet finns även två nationalparker, Hamra och Färnebofjärden, vilka bjuder på två helt olika
naturupplevelser och visar på den variation länet har att erbjuda. Allt från urskog till
älvlandskap och skärgård.
Näringsliv
I länet finns landets tredje största containerterminal samt ett antal internationella företag inom
bland annat verkstads- stål- och pappersindustrin.
3
4
http://www.lg.se/upplev-och-utveckla/Region-2015/Om-regionbildningen/
Siffrorna kommer från SCB och beräknat tom 131231
[11]
Gävleborg är ett viktigt europeiskt kluster inom geografisk informationsteknik och
geografiska informationssystem (GIS).
Länet har även en högskola samt ett antal folkhögskolor.
Infrastruktur
I länet finns ett antal större järnvägsförbindelser; Ostkustbanan, Bergslagsbanan samt
Godsstråket som går genom Bergslagen till Storvik där Norra Stambanan tar vid.
Det går även ett antal större vägar genom länet, både E4 och E18 samt ett antal större
riksvägar.
Strax utanför Gävle ligger Gestrike Airport. Flygplatsen tar inte emot någon persontrafik men
trafikeras av bland annat ambulansflyg, fotoflyg, taxiflyg samt är hemmaflygplats för två
flygklubbar.
Gävle Hamn är en av Sveriges största containerhamnar och har blivit en av landets stora
logistiknav.
Kultur, fritid och turism
Gävleborg fick under 2013 sitt första världsarv, Hälsingegårdar, vilket omfattar sju gårdar i
fyra olika kommuner i Hälsingland.
Förutom världsarvsgårdarna finns det gott om andra upplevelser i länet för både sinne och
smak. Länet har gott om lokala råvaror och lokalproducerade produkter. Musik, teater och
möjlighet till friluftsaktiviteter både sommar som vinter finns att tillgå. Även den
idrottsintresserade torde kunna få sitt sinne stillat med både fotboll, ishockey och en mängd
andra sporter som bedrivs i de olika kommunerna med varierande framgång.
Generell riskbild
Det finns ett antal parametrar som gör Gävleborgs län specifikt ur risksynpunkt.
Närvaron till kärnkraftverket Forsmark i Uppsala län, förekomsten av de stora dammarna i
Ljusnan och Dalälven och den alltid närvarande risken för skogsbränder i länets glesbebyggda
och skogsrika områden. Även risk för översvämningar och höga flöden finns i länets tre älvar
Ljusnan, Voxnan och Dalälven.
Vidare är det en omfattande trafik av farligt gods på länets vägar, järnvägar och via sjöfarten.
Länet är även ett av de län i landet som har störst förekomst av farliga anläggningar enligt
Sevesolagstiftningen.
[12]
[13]
[14]
2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod
Uppdraget
Länsstyrelsen ska analysera de risker och sårbarheter i samhället som kan försämra förmågan
till verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Risk- och sårbarhetsanalysen ska beakta
händelser som uppstår hastigt och utan förvarning, händelser som kräver brådskande beslut
och samverkan med andra aktörer. Analysen ska även beakta att de mest nödvändiga
funktionerna i samhällsviktig verksamhet kan upprätthållas.
Syfte och mål
Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska stärka myndighetens egen och
samhällets krisberedskapsförmåga, detta genom att analysera de hot och risker som kan
försämra förmågan att bedriva verksamhet inom myndighetens ansvarsområde. Risk- och
sårbarhetsanalysen ska även ligga till grund för interna planeringar, övningar, utbildningar
och övriga aktiviteter som syftar till att öka medvetenheten kring de risker som finns och
förmågan att hantera desamma.
Sekretess
Denna analys är en öppen handling och har heller ingen hemlig bilaga varför den blir
tillgänglig för allmänheten att ta del av om så önskas. Rapporten publiceras på myndighetens
externa webbsida, lansstyrelsen.se/gavleborg.
Arbetsprocess och metod
Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen har tagits fram i enlighet med MSB:s föreskrifter
om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser5 samt den vägledning som MSB gav ut
under 20116.
Landstingets och de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna som gäller för
mandatperioden 2011-2014 samt de tre senaste årens uppföljningar, är ett viktigt underlag för
den regionala risk- och sårbarhetsanalysen.
Även olika sektorsmyndigheters risk- och sårbarhetsanalyser, andra rapporter och skrivelser,
deltagande i olika semiarier och workshops samt erfarenheter från olika händelser ligger till
grund för denna rapport.
5
6
MSBFS 2010:7
Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser, MSB 2011
[15]
Riskidentifiering och riskanalys
En riskidentifiering går ut på att identifiera vilka risker i form av händelser eller scenarier som
kan tänkas medföra att en allvarlig händelse uppstår. Detta sker bland annat genom att följa
aktuell forskning och kontinuerlig omvärldsbevakning.
Riskidentifieringen i denna analys utgår främst, förutom från ovan nämnda kriterier, även från
tidigare års risk- och sårbarhetsanalyser, kommunernas och landstingets arbete med
riskidentifiering, deltagande i seminarier och workshops samt samverkan med icke-offentlig
verksamhet.
En riskanalys går i sin tur ut på att besvara frågorna vad som kan hända, hur sannolikt det är
att det händer samt vilka konsekvenserna blir. Det handlar om att förfina riskscenarierna och
bedöma hur troligt det är att de identifierade scenarierna inträffar.
Genom åren har ett antal metoder använts, främst seminariebaserade scenariometoder, men
under de senaste åren har fokus skiftat mot kontinuitetshantering och leveransförmåga istället
för enskilda scenarier.
Bedömning av sannolikheter och konsekvenser
Sannolikheten bedöms på medellång sikt (två till fyra år) och värderas kvalitativt på en
femgradig skala.
Nivå Beskrivning av sannolikhet på medellång sikt
1
Mycket låg sannolikhet
2
Låg sannolikhet
3
Medelhög sannolikhet
4
Hög sannolikhet
5
Mycket hög sannolikhet
Vid bedömning av konsekvenser handlar det om att försöka förutse de direkta och indirekta
(negativa) effekter som kan uppstå utifrån vissa givna förutsättningar. Även konsekvenserna
anges på en femgradig skala.
[16]
Nivå Konsekvens
1
2
3
4
5
Mycket begränsade
Begränsade
Allvarliga
Mycket allvarliga
Katastrofala
Beskrivning

Små direkta hälsoeffekter

Mycket begränsade störningar i samhällets funktionalitet

Övergående misstro mot enskild samhällsinstitution

Måttliga direkta hälsoeffekter

Begränsade störningar i samhällets funktionalitet

Övergående misstro mot flera samhällsfunktioner

Betydande direkta eller måttliga indirekta hälsoeffekter

Allvarliga störningar i samhällets funktionalitet

Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner eller förändrat beteende

Mycket stora direkta eller betydande indirekta hälsoeffekter

Mycket allvarliga störningar i samhällets funktionalitet

Bestående misstro mot flera samhällsinstitutioner och förändrat beteende

Katastrofala direkta eller mycket stora indirekta hälsoeffekter

Extrema störningar i samhällets funktionalitet

Grundmurad misstro mot samhällsinstitutioner och allmän instabilitet
Sårbarhetsanalys och förmågebedömning
En sårbarhetsanalys syftar till att detaljerat analysera hur allvarligt och omfattande en specifik
händelse påverkar samhället, eller den egna organisationen, och att med hjälp av analysen
identifiera olika sårbarheter.
Förmågebedömningen syftar till att bedöma olika myndigheter och organisationers förmåga
att hantera olika krissituationer och att skapa en sammanhållen bild över samhällets
krisberedskapsförmåga.
Bedömningen av förmågan inom varje riskområde redovisas enligt följande skala:
Skala Förmåga
1
2
3
4
Bedömningskriterier
Bedömningen att förmågan är god innebär att det inom kommunen, landstinget eller
myndighetens ansvarsområde bedöms finnas resurser och kapacitet för att lösa de
uppgifter som är samhällsviktiga vid en kris.
God med Att förmågan är god med viss brist innebär att samhällsservice i viss mån åtsidosätts
viss brist för att prioritera mer akut verksamhet.
Bristfällig förmåga innebär att resurserna inom kommunen, landstinget eller
Bristfällig myndighetens ansvarsområde kraftigt understiger det som behövs för att lösa de
uppgifter som är samhällsviktiga vid en kris.
God
Mycket
Att det inte finns någon förmåga eller att det är mycket bristfällig innebär att
bristfällig verksamheterna inom kommunen, landstinget eller myndighetens ansvarsområde står i
eller ingen det närmaste oförberedda.
[17]
[18]
3. Övergrip
pande beskrivnin
ng av iden
ntifierad samhällssviktig
v
verksam
mhet
Med sam
mhällsviktigg verksamh
het avses såddan verksam
mhet som up
ppfyller en eeller samtlig
ga av
följandee villkor


E
Ett bortfall av eller en svår störninng i verksam
mheten kan ensamt elleer tillsammaans med
m
motsvarandde händelse i andra verkksamheter på
p kort tid leeda till att een allvarlig kris
iinträffar i saamhället.
V
Verksamheten är nödv
vändig eller mycket vässentlig för att en redan iinträffad alllvarlig
kkris i samhäället ska kun
nna hanteraas så att skad
deverkningaarna blir så små som möjligt.
m
n tagit fram
m en strategii7, en handliingsplan8, ooch en vägleedning9
MSB haar under de senaste åren
med måålsättning attt säkerhetssställa att sam
mhällsviktig
ga verksamh
heter har enn god förmååga att
motstå ooch hanteraa störningar så att de neegativa effek
kterna på saamhället blirr så små som
m
10
möjligt..
7
Ett funggerande samhälle i en förän
nderlig värld, M
MSB, 2011
Handlingsplan för skyydd av samhällsviktig verksaamhet, MSB, 2013
9
Vägledn
ning för samhäällsviktig verksamhet, MSB,, 2014
10
Vägledning för samh
hällsviktig verkksamhet, sid. 12, MSB, 2014
8
[19]
Nedan följer de verksamheter som bedöms vara samhällsviktiga ur ett generellt
krisberedskapsperspektiv enligt MSB:s vägledning för samhällsviktig verksamhet:11

Energiförsörjning:
Ett längre avbrott inom el eller fjärrvärmeförsörjningen skulle få stora konsekvenser, både för
den enskilde men även samhällsekonomiskt.






Elproduktion och eldistribution
Fjärrvärmedistribution
Drivmedelsdepåer, drivmedelstransporter och bensinstationer
- Länet har flera hamnar, varav Gävle hamn har stor depåverksamhet med
samtliga stora bolag. Gävle Hamn sköter också verksamheten med att från
fartyg fylla specialtåg med flygbränsle som går vidare till Arlanda.
Vattenregleringsföretag
Pellets- och flistillverkare
Finansiella tjänster:
Det finansiella systemet har stor betydelse för samhällets funktionalitet




Kontantförsörjning och kontanthantering
Betalningssystem
Värdedepåer och värdetransporter
Handel och industri:
Utan en fungerande handel och industri stannar landets ekonomiska tillväxt.




Bygg och entreprenadverksamhet
Detaljhandel
Tillverkningsindustri
Hälso- och sjukvård samt omsorg:
Hälso- och sjukvård i alla dess former är en samhällsviktig verksamhet som alltid måste
fungera för att samhället i övrigt ska vara funktionellt.



11
Akutsjukvård och primärvård
Smittskyddsläkare
Ambulansverksamhet
Vägledning för samhällsviktig verksamhet, sid. 17-18, MSB, 2014
[20]




Kommunal vård och omsorg av äldre med särskilda behov
Skolverksamhet samt barnomsorg
Kostförsörjning inom offentlig verksamhet
Information och kommunikation:
Det är av största vikt att information och kommunikation fungerar tillfredsställande i händelse
av krissituation.






Infrastruktur för elektroniska kommunikationer
TV och radio
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Tidningsproduktion och distribution
Post och paketutdelning
Kommunalteknisk försörjning:
Den kommunaltekniska försörjningen är viktig för att andra delar av samhället ska kunna
upprätthålla sin förmåga.





Dricksvattenförsörjning
Avloppshantering
Avfallshantering
Väghållning, främst vintertid
Livsmedel:
En större störning inom livsmedelssektorn skulle få stora konsekvenser i samhällets
funktionalitet.





Livsmedelsproduktion
Livsmedelsdistribution
Storköksverksamhet
Livsmedelskontroll
Livsmedelsbutiker
[21]

Offentlig förvaltning:




Krisledning och krisinformation med stödfunktioner
POSOM12-verksamhet
Själavård
Skydd och säkerhet:
Funktionerna inom ramen för skydd och säkerhet är av största vikt för att samhället ska kunna
upprätthålla de grundläggande värdena vad gäller demokrati, rättssäkerhet och mänskliga frioch rättigheter.









Socialförsäkringar:


Polismyndigheten
Kriminalvården
Räddningstjänst
Försvarsmakten
Kustbevakningen
Migrationsverket
SOS Alarm
Bevakningsbolag
Besluts- och utbetalningssystem
Transporter:
Ett stopp i transportsektorn skulle påverka många andra samhällsviktiga verksamheter,
livsmedel kan inte levereras till butiker, människor kan inte ta sig till sina arbeten, etc.


12
Transporter för övriga samhällsviktiga verksamheters behov
Kollektivtrafik
POSOM – Psykosocialt omhändertagande i kommun
[22]
[23]
[24]
4. Identifierade hot, risker och sårbarheter samt kritiska
beroenden
4.1 Inträffade händelser i länet under 2014
Nedan kommer några av de incidenter som aktiverat länsstyrelsens TiB under året.

December
o Vädervarning klass 2, stormarna Sven och Ivar
Stormen Sven drog in över landet under den 3 december och Ivar kom ungefär en
vecka senare. Båda stormarna föranledde vädervarning klass 2 för kraftiga vindar.
Länsstyrelsen höll vid båda tillfällena ett antal samverkanskonferenser i syfte att
samordna eventuellt resursbehov i samband med stormarna. Det var främst de norra
delarna av länet som drabbades av stormarna. I huvudsak ledde det till el- och
teleavbrott, lokala bortfall av Rakel, nedfallna träd och störningar för hemtjänsten.

Mars
o Ett större telefoniavbrott i södra Hälsingland där cirka 3500 abonnenter blev utan
fast telefoni. I samband med detta slutade även trygghetslarmen att fungera samt
att telefonin vid Bollnäs sjukhus och hälsocentralerna i området lade av och
reservtelefonin fick tas i bruk.

Juni
o Ett ammoniakutsläpp från pannkaksfabriken i Ockelbo.
o En bil med gasoltuber exploderar utanför en förskola i centrala Gävle. Föraren
skadades allvarligt.
o Läckage av 90-100 liter olja vid vattenkraftverket i Sunnerstaholm i Voxnan. Inga
åtgärder vidtagna.
o Nationella samverkanskonferenser med anledning av SMHI:s värmevarningar.
Inga regionala samverkanskonferenser genomfördes.

Augusti
o Den stora skogsbranden i Västmanland bryter ut den 31 juli och eskalerar de
följande veckorna till att bli en av de största bränderna i modern tid i landet. I
början av augusti har brandröken spridit sig till stora delar av länet och länets
räddningstjänster blir nerringda av oroliga medborgare. Länsstyrelsen håller
samverkanskonferens i syfte att samordna information kring brandröken och det
rådande eldningsförbudet som utfärdats av Länsstyrelsen.
o Skogsbrand i Gammelstilla på cirka 100 hektar.
o Skogsbrand i Bjuråker på cirka 100 hektar.
[25]

September
o Ett större telefoniavbrott i det fasta telenätet i västra Gästrikland med knappt 5000
drabbade abonnenter.
o En större lastbil välter vid Testeboån i Gävle inom området för skyddsområdet för
Gävles vattentäkt. I samband med olyckan läcker det diesel från bilens tank.
o Ett jordskalv i närheten av Mora känns av även i länet. Skalvet uppmätte 4 på
richterskalan men orsakade inga skador.
o Skogsbrandflyget har mellan 1 maj – 22 september upptäckt 26 bränder. 16
bränder i Gästrikland och 10 bränder i Hälsingland.

Oktober
o Brand i avfallsanläggningen i Sävstaås, Bollnäs.
[26]
4.2 Sjukdomsrelaterade risker
Det finns ett stort antal mikroorganismer som kan sprida smitta och orsaka epidemier bland
både djur och människor. Antalet skadliga bakterier och virus är enormt och sjukdomar man
som människa eller djur kan drabbas av är otaliga. Vissa är mer farliga än andra. Många av
sjukdomarna är mer eller mindre isolerade till specifika områden medan andra finns runt om i
världen. Vissa av sjukdomarna är otroligt smittsamma och har en hög dödlighet men är desto
bättre inte speciellt vanliga.
Gemensamt för de flesta vanliga sjukdomar är att de smittar och därigenom kan påverka en
stor del av befolkningen, med bortfall av samhällsviktiga verksamheter som följd. Sjukdomar
kan även skapa stor rädsla och oro.
Sjukdomar som påverkar människan
Influensapandemi
Influensa orsakas av virus och har en förmåga att förändras varför det inte är ovanligt med
större epidemier vissa år. Influensavirus är en så kallad aerosol smitta som sprids via små
partiklar i luften.
Det finns tre olika typer av influensavirus; A, B och C, där typ A är det virus som ger
kraftigast symptom, det är den farligaste men också den vanligaste. Typ B är en lindrigare
variant medan typ C är den mildaste och endast ger förkylningssymptom.
Vissa år dyker ett influensavirus upp som härstammar från djur, främst fågel och svin, och
drabbar människan. Dessa virus har en annan uppbyggnad än det traditionella säsongsviruset
vilket gör att det drabbar fler människor och ofta ger värre symptom. Ibland får detta virus en
enorm genomslagskraft i stora delar av världen och blir en pandemisk influensa.
Den senaste pandemiska influensan var A(H1N1) som härstammade från två olika
svininfluensastammar, därav namnet ”svininfluensan”. Det officiella namnet var dock ”den
nya influensan”. I juni 2009 förklarade Worlds Health Organisation (WHO) att influensan
uppnått fas 6, den högsta nivån, och att den därmed blev klassad som en fullskalig pandemi.
Under hösten/vintern 2009 genomfördes massvaccinationer av landets befolkning och det
massmediala pådraget kring influensan var enormt. Vaccinationen som användes var en annan
än den som använts vid tidigare vaccinationskampanjer och efter massvaccineringen har det
kunnat konstateras att 155 personer drabbats av narkolepsi som direkt följd av vaccinationen.
Detta faktum, samt det enorma massmediala pådraget, kan ha minskat den framtida
trovärdigheten kring vaccinationskampanjer. Att myndigheternas budskap och
samhällsinformationen är samordnade är av största vikt för invånarnas förtroende för
samhällets instanser och att minska rädslan och osäkerheten kring fenomenet.
[27]
Under hösten 2014 erbjuder landstinget Gävleborg, förutom det årliga influensavaccinet, även
vaccination mot pneumokocker13 till samtliga över 65 år eller de som tillhör en riskgrupp.
Pneumokockvaccinet behöver förnyas vart tionde år medan influensavaccinet måste tas varje år.14
Risk och förmåga kring en influensapandemi
Vid en allvarlig pandemi påverkas hela samhället, främst genom personalbortfall. De största
påfrestningarna med hög arbetsbelastning kommer finnas inom sjukvård och kommunal
omsorg. Hårda prioriteringar kommer genomföras och de som är i behov av kommunens stöd
kan drabbas av stora påfrestningar.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
bristfällig
Bristfällig
God med
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
God
Länsstyrelsen har en pandemiplan och personella resurser för att kunna verka under minst en
veckas tid. Drabbas många på specifika nyckelpositioner kan uthålligheten komma att
påverkas och trycket på den kvarvarande personalen blir hög, främst vad gäller
lägesrapportering och samordning av information. Omfördelning av personal kan dock ske
samt att samverkan med de övriga länen inom NordSam kan underlätta personalsituationen.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
bristfällig
Bristfällig
Krishanteringsförmåga
God med
viss brist
God
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Samtliga av länets kommuner har pandemiplaner, liksom Landstinget och Polisen, samt ett
stort antal andra samhällsviktiga verksamheter.
Vid ett pandemiskt utbrott kommer både kommun och landsting ha en acceptabel
ledningsförmåga, däremot kan den personella uthålligheten bli lidande. Prioritering av
verksamhet och personal kommer ske i stor utsträckning beroende på vilka grupper i
verksamheten som insjuknar.
13
Pneumokocker kan ge lung-, öron och bihåleinflammation och ibland också orsaka hjärnhinneinflammation
och blodförgiftning.
14
http://www.gd.se/allmant/gastrikland/landstinget-erbjuder-pneumokockvaccin (2014-10-21)
[28]
Antibiotikaresistens
Antibiotika är ämnen som hämmar tillväxten hos eller dödar bakterier och används därför för
behandling av bakterieinfektioner hos både djur och människor.
Bakterier som blivit motståndskraftiga mot ett eller flera sorters antibiotika kallas
antibiotikaresistenta, och bakterier som blivit resistenta mot flera olika sorters antibiotika
kallas multiresistenta.
Ökad resistens leder till att den antibiotika som finns inte är verksam mot det resistenta
smittämnet. Infektioner som idag verkar harmlösa kan bli svårbehandlade eller
obehandlingsbara och därigenom orsaka onödigt lidande för patienten eller i värsta fall att
denne avlider.
Problem med bakteriers resistens mot antibiotika har förekommit alltsedan antibiotikan
började användas men har vuxit i takt med att användningen ökat. Förutom resistensen i sig är
även den globala spridningen av resistenta bakterier ett stort problem. I och med ökad
rörlighet av både människor, djur och livsmedel sker spridningen av antibiotikaresistens allt
snabbare.
I ett globalt perspektiv har Sverige ännu ett gott läge med förhållandevis lite
resistensproblematik, men det ökande resandet och antal sjukhusvistelser utomlands ökar
risken att få med sig resistenta bakterier hem. Sverige har en god antibiotikapolicy som syftar
till att minska resistensutvecklingen men i många andra länder är den okontrollerade
antibiotikaförskrivningen ett stort problem.
Under 2014 har den så kallade svin-MRSA spridit sig i Danmark både bland djur och
människor. Smittan beräknas finnas i nära hälften av alla danska svinbesättningar och under
första halvan av året upptäcktes nästan 600 personer ha blivit smittade men man uppskattar att
mellan 6000 – 12 000 danskar bär på smittan. Den största oron kring bakterien är att den ska
få fäste inom sjukvården så människor smittas i samband med sjukhusvistelse. Svin-MRSA är
inte den allvarligaste av de resistenta MRSA-bakterierna men är i nuläget den allra vanligaste
i Danmark.15
Ebola 16
Ebola är en så kallad viral hemorragisk feber, en så kallad blödarfeber som orsakas av virus,
vilka kännetecknas av bland annat blödningar i olika delar av människokroppen och feber.
Ebola finns ursprungligen hos en typ av fladdermus och kan smitta apor och andra djur.
Smittan överförs till människor via hantering av kött från vilda djur. Smitta mellan människor
sker främst genom direktkontakt och indirekt kontakt med kroppsvätskor efter det att en
person uppvisat symptom.
15
16
http://www.sydsvenskan.se/sverige/svinbakterie-sprids-snabbt-i-danmark/ (2014-09-04)
Samverkansmöte med smittskyddsläkare Signar Mäkitalo 2014-10-30
[29]
Det aktuella utbrottet av Ebola startade i Guinea i december 2013 och har i nuläget (oktober
2014) spridit sig till främst Sierra Leone och Liberia. Fram till den 15 oktober har drygt 9000
misstänkta och bekräftande fall av Ebola rapporterats varav 4493 dödsfall.
Ett antal personer utanför det drabbade området i västra Afrika har behandlats för Ebola och
många av dem har överlevt och blivit fri från smittan. Risken att ett utbrott skulle drabba
Sverige är minimal, om än dock inte obefintlig. Landet har höjt beredskapen vad gäller
smittsamma pandemier i allmänhet, och kanske Ebola i synnerhet.
Ebola klassas som en samhällsfarlig sjukdom vilket innebär att en smittskyddsläkare kan
besluta att en person med misstänkt, eller bekräftad, smitta av sjukdom som klassats som
samhällsfarlig ska genomgå hälsoundersökning. Detta gäller även personer som varit i dennes
närhet. Smittskyddsläkaren kan även, om det anses vara nödvändigt ur ett samhällsperspektiv,
besluta att personer som riskerar att sprida smittan vidare ska sättas i karantän.
Vid universitetssjukhuset i Linköping finns en högisoleringsenhet vid vilken man kan
behandla upp till två patienter med mycket smittsamma sjukdomar, som exempelvis Ebola.
Det finns även en specialanpassad ambulans för transport av mycket smittsamma patienter,
och finns den smittade långt från Linköping kan ambulansen köras ombord på ett av
flygvapnets Herkulesplan.
Att ta hand om en bekräftad smittad person, eller person som är misstänkt smittad av Ebola är
mycket resurskrävande och kräver noggranna säkerhetsrutiner både av personal som hanterar
patienten och kring vårdplatsen där den sjuke vårdas.
Vid landstinget Gävleborg har man tagit fram ett antal dokument med rutiner kring hur man
ska hantera en person med misstänkt Ebola, eller annan viral hemorragisk feber, inom
sjukvården. Det finns även rutiner framtagna för exempelvis ambulanspersonal samt olika
rutiner beroende på vilken avdelning som kan komma att hantera patienten. Dessa rutiner
gäller för landstingets samtliga enheter samt Bollnäs sjukhus. Det finns även en
instruktionsfilm framtagen för hur sjukvårdspersonal ska klä av/på sig skyddskläder vid
hantering av patient.
Vid ett eventuellt omhändertagande av en misstänkt smittad patient vid enhet utanför Gävle
sjukhus kommer det främst att handla om ett första vårdande för att sedan transportera
patienten till Gävle sjukhus eller vidare till Linköpings universitetssjukhus. Det finns inte
resurser på samtliga enheter för att hantera denna typ av patienter då hanteringen är otroligt
resurskrävande.
Fortsatt arbete kring sjukdomar som påverkar människan
Länsstyrelsen kommer i samverkan med Landstinget Gävleborg att öva karantänhamnen och
förmågan att vid en händelse agera samordnat i länet.
Länsstyrelsen följer utvecklingen av Ebola och andra smittsamma sjukdomar och kommer vid
behov att samordna information och andra åtaganden inom ramen för det geografiska
områdesansvaret.
[30]
Sjukdomar som påverkar djur och människor
Allvarliga djursjukdomar, så kallade epizootier, finns ständigt närvarande i vår omvärld.
Genom att resandet, både med och utan djur ökar, ökar även riskerna för att olika typer av
smittämnen ska spridas och få fäste i landet.
Genom ökade importer av bland annat livsmedel och foder ökar även risken för att zoonoser
ska få fäste och sprida sig. Ökade risker innebär även ökade krav på effektiva kontroller. En
stor utmaning är de antibiotikaresistenta bakterierna som hela tiden ökar och utgör ett stort
problem i samhället.
Om en allvarlig djursjukdom skulle drabba en djurbesättning ska de ansvariga myndigheterna,
Jordbruksverket, Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) samt ansvarig länsstyrelse
ansvara för smittbekämpning. Handlar det om zoonoser blir även Livsmedelsverket och
Smittskyddsinstitutet (SMI) inkopplade.
Epizooti och zoonos
En epizooti är en allvarlig och smittsam djursjukdom som kan spridas genom smitta bland
djur, eller från djur till människa och som kan tänkas få stor spridning. Dessa sjukdomar
omfattas av Epizootilagen (1999:657) och ska vid misstanke om smitta direkt anmälas till
veterinär.
Exempel på en allvarlig djursjukdom är mul- och klövsjukan. Denna kan drabba alla
klövbärande djur som exempelvis kor, grisar, får och getter. Sjukdomen är mycket smittsam
och sprids lätt, samt att de ekonomiska konsekvenserna vid ett utbrott av mul- och klövsjuka
skulle bli enorma och påverka näringar även utanför den primära jordbrukssektorn varför det
finns tydliga EU-direktiv över hur smittbekämpning ska ske.
Zoonoser är sjukdomar som sprids mellan djur och människor och orsakas främst av virus,
bakterier, svampar och parasiter. Smittspridningen kan ske direkt via kontakt mellan djur och
människa eller indirekt via smittat livsmedel eller dricksvatten. Smittämnen kan även spridas
indirekt via smittbärande djur som exempelvis insekter av olika slag. Vid många zoonoser
uppvisar inte djuren några sjukdomssymptom utan är endast smittbärare.
Liksom epizootierna lyder under epizootilagen faller de zoonosa sjukdomarna under
zoonoslagen (1999:658). Även här har Jordbruksverket, SVA och länsstyrelserna ett stort
ansvar, men då det även kan drabba människor och livsmedel berörs även Livsmedelsverket
och smittskyddsinstitutet i hög grad.
Ett av de vanligaste exemplen på zoonos är salmonella. Salmonella är en bakterie som är
vanligt förekommande över hela världen, med undantag för de nordiska länderna tack vare sin
gynnsamma situation. Kontroll av salmonella i foder och hos djur påbörjades i landet under
1950-talet och har därefter hållit en hög kvalité varför det knappt finns salmonellasmittat
foder eller livsmedel.
[31]
Salmonella Mbandaka

Händelsebeskrivning
I april 2013 upptäcktes det vid en rutinprovtagning på en foderfabrik i mellersta Sverige att
fodret var smittat av salmonella Mbandaka. Salmonellatypen är inte den mest smittsamma
men det har hänt att människor blivit smittade. Vid upptäckten stoppades samtliga leveranser
från fabriken, men misstanke fanns att hundratals gårdar med nötkreatur, mjölkproducerande
djur, hästar och värphöns fått det smittade fodret levererat till sig.
Jordbruksverket, som ansvarade för hanteringen av händelsen, beslutade att provtagning av
djur på de gårdar som fått foder skulle ske, med ett första fokus på äggproducenter och
därefter nöt- och svinbesättningar. Jordbruksverket beslutade även att upprätta en operativ
ledningscentral (OLC) vid distriktsveterinärkliniken i Fjärdhundra mellan Västerås och
Uppsala.
Till en början var osäkerheten tämligen stor över hur många gårdar som fått fodret och mellan
vilka datum det smittade fodret kan ha lämnat foderproducenten. Det som vid första larmet
skulle kunna vara kring 600 gårdar blev efter sex dagar färre än 170 djurbesättningar och det
totala resultatet blev provtagning på 153 gårdar. Totalt gjordes 4160 salmonellaanalyser på
djur samt 682 foderanalyser. Av samtliga provtagningar hittade man salmonella Mbandaka på
tio gårdar. I länet togs prover från 33 gårdar varav en fick positivt provsvar.
De gårdar med smitta spärrades, vilket innebär ett förbud mot att sälja djur samt skicka djur
till slakt. Mjölk kan dock skickas till mejeri då salmonellabakterier dör vid pastörisering.
Bekämpning av smittan sker genom bra hygien och skötsel och på de smittade gårdarna togs
ytterliga två prover med en månads mellanrum. Vid negativa svar släpps spärren och
hantering av djur och foder kan ske som vanligt.

Länsstyrelsens agerande under utbrottet
Länsstyrelsen var med i hela processen inom ramen för det geografiska områdesansvaret. Det
var representanter från krisberedskapsfunktionen, länsveterinären och informationsenheten
som i huvudsak var involverade. Inga direkta arbetsuppgifter tilldelades Länsstyrelsen, utan
de huvudsakliga arbetsuppgifterna bestod i att delta i de telefonkonferenser Jordbruksverket
initierade samt att därefter informera berörda aktörer och den interna organisationen.
Risk och förmåga i samband med en epizooti och/eller zoonos
Vid ett större utbrott av epizooti och/eller zoonos är det framför allt kommunerna som blir
hårt belastade med främst praktiska detaljer som att stötta de smittbekämpande aktörerna.
Praktiska problem kan komma att uppstå för de instanser som behöver ta sig till smittade
gårdar då de som utsatts för smitta kommer behöva saneras och isoleras för att undvika
smittspridning.
[32]
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
bristfällig
Krishanteringsförmåga
Bristfällig
God med
viss brist
God
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Då det är Jordbruksverket som leder verksamheten vid ett epizootiutbrott är Länsstyrelsen
stöttande i deras arbete, ett uppdrag som myndigheten bedöms ha god förmåga att hantera.
Det finns övad och utbildad personal som kan verka upp till en vecka vid ett eventuellt
utbrott, samt att myndigheten har ett epizootiförråd med materiel för hantering av smitta.
Enskilda funktioner som länsveterinären och informationsenheten blir dock mycket hårt
belastade.
Länets förmåga
Behövs ej
God med
Mycket
God
Bristfällig
viss brist
bristfällig
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
I länet finns distriktsveterinärerna som komplement till länsveterinären och det finns utbildad
och övad personal som har uthållighet i minst en veckas tid. En förutsättning att klara en
händelse är dock att Jordbruksverket bistår med resurser.
Det finns dock ett lågt bestånd av djur och fjäderfäbesättningar, vilket minskar länets
sårbarhet.
Fortsatt arbete kring epizooti och zoonoser
Länsstyrelsen planerar att under 2015 genomföra en seminarieövning avseende ett
epizootiutbrott för att stärka länets förmåga att agera samordnat vid ett eventuellt utbrott.
Myndigheten har under de senaste åren påbörjat en inventering och kunskapshöjning inom
området för biologiska ämnen. Arbetet sker inom ramen för risk- och sårbarhetsanalys samt
Regional samverkansfunktion (RSF). Målet med arbetet är inventera riskerna och öka den
regionala förmågan inom området.
[33]
4.3 Livsmedel
Livsmedelsförsörjningen och livsmedelskedjan är mycket komplex med många beroenden
från många olika verksamheter och sektorer.
Nedan följer ett exempel på de många beroenden som finns enbart i mjölkproduktionen.
Bild 1. Illustration över mjölkproduktionen. Källa: FOI
Ett avbrott i livsmedelskedjan skulle påverka en stor del av samhället och det skulle krävas
stora samordnade åtgärder från flera aktörer. Allt från primärproducenten till åkeriet som
levererar det färdiga livsmedlet till affären.
Innan ett livsmedel blir ett livsmedel är det fortfarande inom det som kallas för
primärproduktionen. Primärproduktion handlar om djurhållning, vattenbruk, vegetabilisk
livsmedel- och foderproduktion samt jakt och fiske av vilt samt vilda växter. Inom dessa
områden finns ett stort antal sårbarheter som måste tas hänsyn till. Bland annat sjukdomar
som kan drabba både djur och växter, epidemier, radioaktivitet i mark och vatten och kemiska
utsläpp.
[34]
Bara inom salladsodling finns ett stort antal steg inom vilka det finns olika typer av
beroenden.
Bild 2. Samtliga led i salladsodling. Från frö till konsument. Källa: FOI
Då livsmedelsförsörjningen och livsmedelskedjan består av så många olika delar och
beroenden är det svårt att göra en helhetsbedömning över de risker och sårbarheter som finns
inom området. Livsmedelsverket driver sedan 2012 ett projekt med att sammanställa en
sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Detta görs med hjälp av olika myndigheter,
organisationer och företag i syfte att öka kunskapen om både verksamhetsspecifika och
övergripande hot bland livsmedelskedjans aktörer, att öka kunskapen om beroenden mellan
kedjans aktörer, att skapa en gemensam bild över sårbarheterna i livsmedelskedjan samt öka
samverkan mellan livsmedelskedjans aktörer. Målet är att Livsmedelsverket i slutet av 2014
ska ha en färdig rapport och att arbetet med den ska ha ökat förståelsen hos de olika aktörerna
för varandras verksamheter, att kommunikationen både inom och mellan sektorerna ska ha
ökat samt att öka hela sektorns förmåga att hantera en krissituation. De enskilda aktörerna kan
ha en god förmåga men sektorns totala förmåga är låg.
Livsmedelsförknippade sjukdomar
Det finns ett antal olika bakterier som orsakar smittspridning och sjukdomar som kan härledas
till livsmedel och hur denna hanteras.
Ehec
En av dessa sjukdomar är EHEC – eller Enterohemorragisk E. coli som den egentligen heter.
EHEC är en bakterie som kan finnas i tarmarna hos människor, kor, får och getter. Smittan
sprids av förorenade livsmedel, vatten, djur eller av andra människor. Efter en till tio dagar
drabbas man av magsmärtor och diarréer som ofta är blodiga.
Under 2011 var det ett stort utbrott som härstammade från Tyskland och som skapade stor
orolighet även i Sverige. Den gången var orsaken smittat bockhornsklöver. Många som
insjuknar i ehec har dock fått i sig bakterien vid utlandsvistelse vilket var drygt hälften av alla
som blev sjuka 2013.
Listeria
En annan bakterie som kan finnas i livsmedel och kan orsaka främst mag-tarmsymptom är
Listeriabakterien. Listeria finns överallt i naturen och i många livsmedel. Bakterien dör av
upphettning över 70 grader men trivs bra i främst charkprodukter som inte upphettas.
Den största riskgruppen finns bland gravida, gamla och personer med immunförsvar varför
man ofta går ut med rådet att personer i dessa riskgrupper ska undvika charkuterivaror i så
stor utsträckning som möjligt.
[35]
I oktober 2013 startade ett listeriautbrott i Sverige som fortfarande pågår. I augusti 2014 hade
44 personer insjuknat och 7 personer avlidit till följd av bakterien och man hade i augusti
ännu inte hittat källan till utbrottet.
I Danmark har under året cirka 12 personer insjuknat under året på grund av dålig rullsylta.
Risk och förmåga kring livsmedelsförsörjningen
Det finns ingen regional risk eller förmågebedömning gjord över livsmedelsförsörjningen
utan länet får i nuläget förlita sig på det nationella arbete som görs inom området.
Fortsatt arbete kring livsmedelsförsörjningen
Länsstyrelsen följer aktivt Livsmedelsverkets arbete kring den sektorsövergripande risk- och
sårbarhetsanalysen i syfte att framgent kunna applicera arbetet på regional nivå. Myndigheten
påbörjade även arbetet inom området under våren 2013 i samverkan med kommuner och
övriga intressenter, ett arbete som kommer fortsätta under de kommande åren.
[36]
4.4 Sociala risker och antagonistiska hot
Det finns många olika typer av risker som kan påverka samhället och orsaka kriser och oro.
Fokus har under många år legat på de fysiska och tekniska riskerna i samhället, det är först på
senare år sociala risker och social oro aktualiserats i samband med risk- och
sårbarhetsanalyser.
De senaste årens oroligheter runt om i svenska förorter såsom exempelvis Gottsunda,
Rosengård, Husby, Tensta – listan kan göras lång, har visat på att det i samhället finns ett stort
behov av att lyfta frågor som berör människors sociala situation även i ett
krisberedskapsperspektiv. Blir det oroligt i delar av samhället kan dess grundläggande
funktionalitet påverkas och det kan bli svårt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet.
Sociala risker och social oro
Under 2011 påbörjade länsstyrelsen ett pilotprojekt inom ramen för sociala risker och social
oro. Myndigheten har i det arbetet provat metoden Levande analys för trendbevakning inom
sociala risker. Syftet med metoden var att dela, dokumentera och följa upp den samlade
kunskapen som idag finns inom många olika verksamheter som kommer i kontakt med
ungdomar.
Arbetet har i huvudsak bedrivits genom workshopar med ett tjugotal deltagare från olika
myndigheter och verksamheter där de fått ge sin bild över hur de ser på social oro och sociala
risker utifrån deras profession och synsätt.
Resultatet av arbetet har resulterat i rapporten ”Låt mig få veta att jag är en som kan – om
frustrationsgap, skuldbeläggning och utanförskap. En rapport om sociala risker och social
oro i Gävleborgs län”. Rapporten finns att ladda ner på myndighetens hemsida
lansstyrelsen.se/gavleborg och kan läsas som ett komplement till denna rapport varför inga
resultat kommer delges här.
Antagonistiska hot och angrepp
Antagonistiska hot och angrepp är handlingar där upphovsmakarna avsiktligt handlar på ett
sådant sätt som har till syfte att skada samhällets institutioner eller de demokratiska värdena
på ett direkt eller indirekt sätt.
Det är i huvudsak Säkerhetspolisen som arbetar med antagonistiska hot och grupperingar som
kan tänkas utföra angrepp mot samhället. Säkerhetspolisen ser även till den grova
organiserade brottsligheten som genom hot, trakasserier och våld har i syfte att påverka
myndighetsföreträdares, journalisers eller förtroendevaldas yrkesutövning.
Det finns i länet ett antal personer och grupperingar som bedöms tillhöra den grova
organiserade brottsligheten. Den mediala uppmärksamhet dessa personer stundtals ges kan
öka oron i samhället kring vad de kan åstadkomma. Inte allt för sällan tillskrivs de större
potential än vad de egentligen råder över.
[37]
Det finns också i länet intressegrupper kring rovdjursfrågan. Denna fråga skapar ofta starka
känslor hos de inblandade, både för och emot och det kan finnas risk för någon typ av
antagonistiska hot, då främst otillåten påverkan, från personer som har intresse i frågan.
Både inom Länsstyrelsen och inom de enskilda kommunerna finns det handläggare som
handhar vad som kan ses som känsliga ärenden. Ärenden som kan få den enskilde individen
att känna sig åtsidosatt eller kränkt beroende på ärendets natur.
[38]
4.5 Extremväder och naturolyckor
Naturolyckor och klimatrelaterade händelser i form av skyfall, översvämningar, ras och skred,
värmeböljor och översvämningar kan få enorma konsekvenser för människors hälsa, egendom
miljö och samhällets funktionalitet.
Stora nederbördsmängder kan lokalt skapa stora problem, antingen i form av översvämningar
eller ”snökaos” vid stora snömängder.
Vintern 2014 var dock, till skillnad mot året innan, relativt snöfattig och snön skapade inga
större problem i länet.
Sommaren upplevdes nog av många som en fantastiskt fin sommar med många soltimmar och
rekordtemperaturer på många platser runt om i landet och länet. SMHI gick ett antal gånger
under juli och augusti ut med värmevarningar, alltså varning för temperaturer över 30 grader
eller mer tre dagar i rad, för stora delar av landet.
Med värmen följde även åskoväder med medföljande skyfall. Mest drabbat blev västra och
södra delarna av landet, men även Stockholm fick sig ett ordentligt regnoväder. Länet klarade
sig förhållande vis bra från de värsta skyfallen. Värre var det dock i augusti 2013 då Vågbro i
södra Hälsingland fick 249 mm nederbörd under ett dygn vilket var den högsta uppmätta
nederbörden i landet under augusti 2013.
Det är inte bara nederbörden som kan orsaka stora problem, även stormar kan ställa till det i
samhället. I mitten av december 2013 drog stormarna Ivar och Sven in över landet vilka
främst drabbade de norra delarna av länet. Stormarna avlöste varandra med knappt en veckas
mellanrum och ställde till stora problem där de drog förbi.
Stormen Dagmar
Även om både Ivar och Sven skapade problem i de drabbade områdena är det fortfarande
Dagmar som orsakat mest skada i länet. Ivar passerade för långt nordväst för att ställa till med
allt för stor skada och Sven hade mer karaktären av snöstorm, vilket i sin tur skapade andra
problem än de en mer traditionell höststorm orsakar.

Händelsebeskrivning av stormen Dagmar
Natten mot annandag jul 2011 drog stormen Dagmar in över länet väster ifrån. Stormen
orsakade omfattande trädfällning, skogsbolaget Holmen uppskattar att tre miljoner
kubikmeter skog föll i södra Norrland under stormen17. Trädfällningen orsakade elavbrott och
tranmissionsfel i kommunikationsnät samt störningar och avbrott inom den elektroniska
kommunikationen.
Som mest var fler än 300 000 elkunder och tiotusentals abonnenter utan strömförsörjning och
elektronisk kommunikation (fast- och mobiltelefoni). Den 30/12 hade antalet drabbade
elkunder reducerats till cirka 1300 och antalet abonnenter till 4000.
17
http://sv.wikipedia.org/wiki/Stormen_Dagmar
[39]
Som en följd av avbrott i den elektroniska kommunikationen försvann tillgången till
trygghetslarm samt möjligheten att nå 112 inom stora områden. Även andra larmfunktioner
samt något övervakningssystem för vattenverk påverkades.
De som drabbades hårdast var glesbefolkade områden i Hudiksvalls, Nordanstigs och
Ljusdals kommuner.
Inom länet är den samhällsviktiga verksamheten i huvudsak koncentrerad till länets tätorter
varför skadorna på denna blev begränsade. Ingen kännedom om skador eller dödsfall som
orsakats av störningar i de elektroniska kommunikationerna kom till Länsstyrelsens
kännedom. En hjälp i detta kan ha varit den milda temperaturen dagarna efter stormen, samt
att stormen främst drabbade glesbygden där de boende ofta har god beredskap för störningar
inom både el- och vattenförsörjningen.

Länsstyrelsens agerande under stormen
Med bakgrund av myndighetens geografiska områdesansvar blev de viktigaste uppgifterna att
ge stöd för samverkan och samordning utifrån en övergripande lägesbild. Samverkansmöten
med ett antal aktörer18 hölls dagligen mellan den 25-30 december 2011 på initiativ från
myndigheten.
Isstorm
Sannolikheten att drabbas av en isstorm är tämligen liten, men fenomenet bedöms till ungefär
vart hundrade år och den senaste isstormen drabbade landet 1920.
En isstorm uppkommer när underkylt regn träffar en yta och fryser till ett tjockt islager, ibland
flera meter tjockt. Varm luft strömmar in och trycker undan kall luft och eftersom väggen
med varm luft lutar bildas det en kil med kall luft under den varma. Snön som faller i den
varma luften smälter och blir regn och när regnet når det kalla luftlagret närmast marken kyls
det ner. Har det kalla luftlagret en temperatur under noll grader får regnet frysgrader och är
luftlagret tillräckligt tunt hinner regnet inte frysa till is utan når marken som underkylt regn.19
1998 drabbades Kanada (östra Kanada och staten Québec) av en isstorm som hade
katastrofnivå i 8-10 dagar. Kanada har ungefär samma förutsättningar som Sverige vad gäller
klimat och energiförsörjning med ett närmast totalt beroende, vilket gör det intressant att dra
erfarenheter från den inträffade händelsen. Konsekvenserna kring isstormen i Kanada finns
beskriven i tidigare risk- och sårbarhetsanalyser varför ingen beskrivning kommer ske i denna
version.
18
Deltagande aktörer var Länsstyrelsen, kommuner, räddningstjänster, Landstinget, Polisen, SOS Alarm, aktörer
från el- och telesektorerna (Fortum, E.ON, TeliaSonera, Tele2), Trafikverket, Kustbevakningen, Försvarsmakten,
SMHI, MSB, Radio Gävleborg
19
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/underkylt-regn-1.5896
[40]
I risk- och sårbarhetsanalyserna för 2010 och 2011 har ordentliga redogörelser för hur länet
kan hantera en isstorm därför kommer detta inte att redogöras för här utan hänvisas till
tidigare års RSA:er.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Då en isstorm skulle komma att påverka samhället stort gjorde kommunerna mycket olika
bedömningar över sin förmåga att hantera en eventuell isstorm. Det var allt ifrån mycket
bristfällig till god.
Slutsatsen blev dock att kommunerna i Gästrikland bedömde förmågan sämre än kommunerna
i Hälsingland, Polismyndigheten och Landstinget.
Klimatförändringar
Länsstyrelsen gjorde under 2007 och 2008 ett fördjupat arbete kring klimatförändringar och
naturolyckor inom ramen för risk- och sårbarhetsanalysarbetet. Ett arbete som redovisades i
rapporten ”Gävleborgs län inför klimatförändringarna – översiktlig klimat- och
sårbarhetsanalys med fokus på samhällsplanering”. Under 2010 tog Statens geotekniska
institut (SGI) och SMHI fram en klimat- och sårbarhetsanalys över Gävleborgs län,
”Översiktlig regional klimat- och sårbarhetsanalys – naturolyckor”. Båda rapporterna finns
att hämta från Länsstyrelsens hemsida lansstyrelsen.se/gavleborg.
2014 har Länsstyrelsen beslutat om en handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen
togs fram i samråd med olika aktörer i länet och syftar till att belysa och utvärdera
klimatanpassningsarbetet lokalt och regionalt i länet, samt formulera åtgärdsförslag för
klimatanpassningsarbetet fram till 2020. Kartläggningen visar att kunskapen om
klimatförändringarnas effekter på lokala förhållanden och hur klimatförändringarna slår på
olika samhällsviktiga sektorer i samhället är delvis bristfällig. Vidare finns en stor osäkerhet
hos beslutsfattare i hur man bör hantera riskerna. Handlingsplanen innehåller ett antal åtgärder
riktade mot länets kommuner, Länsstyrelsen Gävleborg och andra aktörer att initiera och
genomföra. Åtgärderna kan delas in i tre kategorier: samverkansåtgärder,
identifieringsåtgärder och implementeringsåtgärder. Åtgärdsförslagen ska vara vägledande för
det kommande arbetet och planen ska verka samordnande för kommunerna och andra
verksamhetsutövare i länet att gå vidare i sitt arbete med klimatanpassning på både kort och
lång sikt.20 Även handlingsplanen finns att ladda ner på Länsstyrelsens hemsida
lansstyrelsen.se/gavleborg.
20
Regional handlingsplan för klimatanpassning i Gävleborgs län, sid. 7-9,Länsstyrelsen Gävleborg, 2014
[41]
Översvämningar
Med översvämning avses att mark som normalt inte står under vatten tillfälligt täcks med
vatten. En översvämning kan få stora ekonomiska konsekvenser och kan även påverka
människors hälsa och säkerhet samt att samhällsviktiga funktioner kan drabbas.
Inom ramen för förordningen om översvämningsrisker (SFS 2008:956) har MSB pekat ut 18
orter med betydande översvämningsrisk, varar Edsbyn i Ovanåkers kommun är en av orterna.
För dessa orter sker ett nationellt arbete; ett arbete som drivs av länsstyrelserna med stöd av
MSB. Arbetet sker i tre steg.
I det första steget ska en konsekvensbeskrivning av effekterna för orten som drabbas av en
översvämning tas fram.
I steg två ska kartor över de översvämningshotade områdena tas fram. Kartor som bland annat
illustrerar hur många människor som drabbas, vilken typ av verksamhet som ligger inom det
översvämningsdrabbade området samt vilken miljöskada en översvämning kan orsaka.
I det tredje och sista steget ska riskhanteringsplaner tas fram och fastställas för de utpekade
områdena, ett arbete som är påbörjat och ska vara färdigt i januari 2016.
Skyfall
Ett skyfall är enligt SMHI:s definition ett kortvarigt intensivt regn när det faller minst 50 mm
på en timme eller minst 1mm på en minut. Översvämningar är en av flera konsekvenser vid
skyfall men även andra materiella skador kan uppstå samt ökad olycksrisk för individen vid
exempelvis trafikolyckor på grund av dålig sikt.
Beträffande översvämningar är det främst vid hårdgjorda ytor med avrinningssystem som inte
är anpassade för häftiga skyfall utan vanligen för 10-års regn, ett regn som statistiskt sett
återkommer en gång vart tionde år, där de flesta översvämningar inträffar.
Framtida scenarier vad gäller nederbörd är att den för Sveriges del kommer att minska under
sommarmånaderna i större delen av landet men att den däremot kommer öka under
vintermånaderna. Däremot kommer frekvensen av regn med höga intensiteter att öka på grund
av ett varmare klimat.21
Scenario skyfall
Temat för den särskilda förmågebedömningen från MSB 2014 är skyfall.
Scenariot går i stort ut på att det under en dag i augusti varnas för mycket kraftiga skurar i ett
fiktivt område och att en vädervarning klass 1 utfärdas för området. Under 10 minuter
uppmäter man 29 mm nederbörd och totalt för dygnet faller 135,4 mm. Följderna av skyfallet
blir översvämmade vägar och vattenfyllda viadukter samt att järnvägsspår översvämmas och
delar av banvallen riskerar att rasa. Antalet översvämmade källare är stort och räddningstjänst
får svårt att ta sig fram på vägarna. För en ordentlig genomgång av scenariot, se bilaga 2
21
Pluviala översvämningar, sid 11, MSB, 2013
[42]
Risk och förmågor kring skyfall
För en ordentlig genomgång av vilka konsekvenser naturolyckor får för samhället i stort och
länet specifikt hänvisas till risk- och sårbarhetsanalysen 2011 samt de rapporter som nämndes
i stycket Klimatförändringar.
Slutsatsen för skyfallsscenariot är att de stora vattenmängderna blir svåra att hantera och att
infrastrukturen kommer drabbas hårt. Följdverkningar av detta gör att transporter blir
påverkade med förseningar och ekonomiska bortfall. Även samhällsviktig verksamhet såsom
blåljusverksamhet samt hemtjänst kan hindras eller försenas i sina utryckningar.
Antalet översvämmade källare är mycket stort och även samhällsviktiga verksamheter såsom
sjukhus har drabbats av kraftiga översvämningar.
De stora regnmängderna har lett till störningar i trafik på väg och järnväg men även avbrott
för el och störningar i tele- och datatrafiken.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Länsstyrelsen bedöms ha en god förmåga att hantera ett skyfall utifrån myndighetens
geografiska områdesansvar.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
I länet finns det ingen organisation eller kommun som har en särskild beredskap för just
skyfall utan att man vid en sådan händelse får använda sig av den generella beredskap som
finns oberoende av händelse.
Då ett skyfall har ett snabbt förlopp är det oftast de vardagliga resurserna som får användas då
rekvirering av andra resurser tar tid och kräver viss planering. Beroende på kommunens
storlek varierar både de materiella och personella resurserna, men det brukar finnas en
benägenhet att hjälpa varandra mellan kommunerna om så behövs.
Vid stora vattenmängder kan IT-infrastrukturen komma att påverkas men det finns ofta en
redundans vad gäller kommunikationssystem. För det akuta skeendet med stora vattenmassor
finns inte någon beredskap utan det gäller att ha bra inarbetade rutiner för avbrott i de
samhällsviktiga verksamheterna oavsett händelse.
[43]
För att kunna hantera de framtida skyfallen handlar det mycket om att ha en god
samhällsplanering och arbeta med klimatanpassningsarbete.
Fortsatt arbete kring klimatanpassning och naturolyckor
Arbetet inom ramen för översvämningsdirektivet kommer fortlöpa under 2015 med syfte att
få färdigt riskhanteringsplanerna.
Klimatanpassningsarbetet kommer under 2015-2016 fokusera på att stärka nätverk inom
identifierade sakområden och ta fram detaljerat regionalt underlag som stöd för länets aktörer.
Frågor som är prioriterade berör dricksvatten, VA-/dagvatten, policy för planering i havsnära
områden, naturvård och areella näringar. Tyngdpunkten ligger på att ta fram underlag som
möjliggör fysiska åtgärder och uppstart av projekt i frågor som rör vatten och identifiering av
klimatförändringarnas effekter och möjliga hanteringsalternativ genom stärkande av nätverk
inom naturvård och areella näringar.
Övriga områden inom ramen för naturolyckor kommer att utökas under de närmaste åren med
att belysa fler områden.
Dammbrott
I Sverige finns cirka 10000 dammar, och för uppskattningsvis 200 av dessa
dammanläggningar skulle ett dammbrott medföra betydande konsekvenser för liv, hälsa, miljö
eller ekonomiska värden. Omkring 25 dammanläggningar i de stora kraftverksdammarna
skulle i händelse av dammbrott medföra omfattande översvämningar längs älvdalen, och
skulle förutom fara för många människors liv och hälsa kunna förorsaka allvarliga störningar i
samhällsviktiga verksamheter.22
Scenario dammbrott Ljusnan
Det finns ett antal dammar i älven Ljusnan, och kraftverken i Ljusnan står för 6 procent av
landets vattenkraft.23 FOI har tagit fram ett scenario med ett dammbrott i dammen Lossen i
Ljusnan, vilket är den största dammen i älven.
22
23
Underlag till nationell riskbedömning 2012, sid. 76, FOI 2013
Ibid.
[44]
Bild 3. Övversikt över Ljjusnans dalgå
ång och dess 220 dammanlägggningar. Källa
a: Elforsk 20006.
Beredskaapsplanering för dammbrott – Ett pilotprrojekt i Ljusnan
Scenarioot går i storrt ut på att det
d under enn längre tid, flera månad
ders tid, harr kommit sto
ora
nederböördsmängdeer vilket ledeer till att maarken är määttad på vattten och överrsvämningaar
uppstår i låglänta områden.
o
Dåå regnet intee avtar stigeer vattenniv
våerna strax över
dämninggsgräns ochh efter en tid
d havererar dammen occh vattenmaassorna vräkker ned läng
gs
slänten. Detta lederr i sin tur tilll att nedströöms liggand
de vattenkraaftmagasin ooch dammaar
ma vattenmäängderna.24 För en ordeentlig genom
mgång av sccenariot och
h
raseras av de enorm
25
konsekvvenserna häänvisas till rapporten
r
Riisker och fö
örmågor 201
12
h förmåga kring
k
damm
mbrott i Lju
usnan
Risk och
Slutsatssen blir att stora
s
områdeen kommer översvämm
mas med rasserade bygggnader och
infrastruuktur som följd.
fö
Då sto
ora delar av infrastruktu
uren blir förrstörd komm
mer transporterna
till och från norra delarna
d
av laandet blir sttarkt påverk
kade.
Elnätet kommer attt påverkas med
m bedömnningen att regionalr
och
h lokalnätenn drabbas hårdast.
h
Detta leeder i sin turr till stora ellavbrott meed dess följd
dverkningarr.
24
Underlag till nationeell riskbedömn
ning 2012, sid 76-78, FOI 20
013
Risker o
och förmågorr 2012 – Redovvisning av reggeringsuppdraag om natione
ell riskbedömnning respektivve
bedömning av krisbereedskapsförmå
åga, sid. 56-588, MSB 2013
25
[45]
Det finns risk för att människor kan komma att omkomma i samband med att flodvågen går
fram. I riskområdet för översvämning bor det cirka 9000 personer som kommer behöva
evakueras under en längre tidsperiod.
Återställandet efter dammbrottet kommer kosta samhället flera miljarder kronor, dels i rena
reparationskostnader, men även uteblivna intäkter för industrier och företag i det drabbade
området.
Bedömningen blir att sannolikheten för att ett dammbrott i den utsträckning scenariot
förutsätter är medelhög då kunskapen kring dammbrott hela tiden ökar och förstärkning av
befintliga dammar görs.
Konsekvenserna bedöms däremot som mycket stora då det inte är omöjligt att människor kan
omkomma i samband med dammbrottet. De totala samhällskostnaderna skulle troligtvis
överskrida en miljard kronor och händelsen skulle förmodligen få politiska konsekvenser.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
I länet finns redundans vad gäller informationsteknik, telefon och radiosamband som ska
kunna fungera om de ordinarie näten slås ut.
Länets förmåga har även stärkts genom att en samordnad beredskapsplanering har skett med
kommunerna längs Ljusnan. Informationsbroschyrer har delats ut och möten har hållits för
boende i riskområden. Motsvarande arbete har genomförts gällande Dalälven.
En av svårigheterna är att kunna larma allmänheten i händelse av ett dammbrott, det finns
inget färdigt system för hur larm ska ske. Det pågår ett projekt inom Ljungan där man
kommer prova en funktion med SMS-larm och slår det väl ut hoppas man på att området
kring Ljusnan står på tur. Detta kan dock ske allra tidigast under 2015, men än finns inga
färdiga tidsplaner. I nuläget ske varningen genom att man via högtalare på bilar påkallar de
boendes uppmärksamhet.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
[46]
Fortsatt arbete kring dammbrott
Arbete kring dammarna och säkerheten runt omkring dessa är ständigt pågående.
Under våren 2014 genomfördes en större övning avseende dammbrott i Dalälven, störtflod
Dalälven. Övningen leddes av Länsstyrelsen Dalarna men Länsstyrelsen Gävleborg deltog i
mindre utsträckning. Vid övningen konstaterades att ett dammbrott i Dalälvens största damm
Trängslet inte skulle innebära några större konsekvenser i varken Sandvikens- eller Gävle
kommun där Dalälven rinner genom
Under kommande år kommer arbetet med en samordnad beredskapsplanering avseende
Ljusnan och Voxnan påbörjas. Denna innebär bland annat förnyade översvämningskarteringar
samt analys av konsekvenser vid dammbrott.
Proposition 2013/14:38 dammsäkerhet är antagen i vilken man föreslår att en samlad
reglering av frågor om dammsäkerhet införs i miljöbalken. Detta innebär att Länsstyrelserna
fortsättningsvis kommer att klassificera dammar enligt tre olika kriterier. Länsstyrelsen
kommer även att ha ett tillsynsansvar. Detta kommer att träda i kraft senast 1/7 2017.
[47]
4.6 Farliga ämnen
Farliga ämnen kan innefatta en otal mängd olika typer av ämnen. Inom ramen för
krisberedskap talar man ofta om ämnen inom CBRNE området. CBRNE står för kemiska-,
biologiska-, radioaktiva-, nukleära- och explosiva ämnen. Denna indelning minskar knappast
antalet ämnen, men den delar in dem i olika områden och förenklar kategoriseringen och den
teoretiska hanteringen av ämnena.
Under 2011 påbörjades projektet ’Stärkt CBRNE-förmåga i Gävleborg’, ett projekt som de
första åren fokuserade på C-delen och de kemiska ämnena. Under slutet av 2012 byttes fokus
till att beröra de biologiska ämnena, var de finns och vilka risker de medför. Arbetet med de
kemiska ämnena fortsätter dock kontinuerligt och är ständigt aktuellt.
CBRNE – C-verksamhet / farligt gods hantering
Gävleborgs län ligger på femte plats av de län i landet som har flest anläggningar enligt
Sevesolagstiftningen26, totalt finns det 15 stycken på den högre kravnivån och sju stycken på
den lägre. Det finns även 32 stycken anläggningar som bedriver farlig verksamhet enligt 2
kap. 4§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Dessa anläggningar hanterar ämnen
som på olika vis kan orsaka skada på människor, egendom och/eller miljön. Ämnena och
mängderna som hanteras skiljer sig åt mellan de olika anläggningarna, men gemensamt är att
en olycka vid någon av anläggningarna kan få mycket allvarliga konsekvenser.
Inom Gävle hamn finns Sveriges tredje största containerhamn plus att hela
hamnverksamheten är komplex och består av många olika verksamheter som omfattas av
bland annat Sevesolagstiftningen.
Inom länet transporteras det en ansenlig mängd farligt gods på såväl väg, järnväg, sjö och luft,
men det finns i nuläget ingen tillförlitlig uppskattning över hur stora mängderna är. Den
senaste uppskattningen gjordes av Räddningsverket 2006.
Länsstyrelsen har dock rekommenderat ett antal vägar för farligt godstransporter och som
delas in i primära och sekundära vägar:


26
De primära transportlederna bildar ett huvudnät för genomfartstrafik och ska användas
så långt det är möjligt.
Det sekundära transportlederna är avsedda för lokala transporter till och från de
primära lederna och ska inte användas för genomfartstrafik.
Lagen (199:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
[48]
Bild 4. Anläggningar enligt Seveso och 2kap. 4§ LSO, rekommenderade vägar för
farligt godstransporter samt stambanan.
[49]
Risk och förmåga kring CBRNE – C-verksamhet / farligt gods hantering
Riskbilden kring olyckor på C-verksamhet i länet har ökat då antalet verksamheter som
bedriver farlig verksamhet inom C-området har blivit flera. Sannolikheten för att en olycka
ska hända är dock avhängigt det enskilda företagets vidtagna säkerhetsåtgärder.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Länets förmåga att hantera en kemikalieolycka beror i stor utsträckning på hur de kommunala
räddningstjänsterna kan bekämpa olyckan samt vilka avtal eller förbund de har slutit med
andra räddningstjänster och eventuellt andra aktörer rörande kemdykutrustning med mera.
En större kemikalieolycka kan medföra ett stort antal skadade. Landstinget Gävleborg har
samarbete med närliggande sjukhus samt att det finns saneringsavdelningar både vid Gävleoch Hudiksvalls sjukhus.
Det har även under året tagits fram, i samarbete mellan räddningstjänsten, polisen och
landstinget, ett styrdokument gällande personsanering vid olycka med CBRN-ämnen. Under
2014 genomfördes i länet både utbildning och övning i personsaneringsdokumentet.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Fortsatt arbete kring C-verksamhet / farligt gods hantering
Det huvudsakliga arbetet inom C-området kommer handla om att genomföra övningar och
utbildningar med framför allt länets räddningstjänster, Polismyndighet och Landsting.
Länsstyrelsen kommer under 2015 pröva ett antal nya verksamheter inom ramen för lagen om
skydd mot olyckor.
Under senhösten 2014 genomförs en kriskommunikationsövning, X-ray, som bland annat
kommer att öva hur deltagande organisationer kan hantera en kemolycka.
[50]
Länsstyrelsen har även för avsikt att under 2015 genomföra en seminarieövning avseende
oljeskadeskydd med syfte att testa den regionala oljeskyddsplanen, den regionala
kriskommunikationsplanen samt lokala oljeskyddsplaner.
CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen
I landet finns tre kärnkraftverk. Forsmark kärnkraftverk i norra Uppland är det verk som kan
skapa mycket stora konsekvenser för länet. Förutom de tre kärnkraftverken finns ett antal
kärntekniska anläggningar samt att radiologiska källor går att finna bland annat vid olika
forskningsinstitut och industrier. Icke att förglömma är de hundratals kärnreaktorer som finns
inom på 100 mils avstånd från länet. Ett haveri vid något av dessa skulle orsaka stora
konsekvenser för länet. Än idag påverkas länet av det radioaktiva utsläpp kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl orsakade.
Risk och förmåga kring CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen
Det fraktas radioaktivt skrot i länet via samtliga typer av transportmedel vilket gör att en
olycka med radioaktiva ämnen inte kan uteslutas.
Närheten till kärnkraftverket i Forsmark gör att länet ligger i en absolut riskzon vid ett utsläpp
av radioaktiva ämnen.
Länsstyrelsens ledningsplats är inte skyddad mot ett radioaktivt nedfall vilket påverkar
myndighetens förmåga negativt om ett nedfall sker i Gävle.
Belastningen på Länsstyrelsens personal blir omfattande då myndigheten övertar ansvaret för
den kommunala räddningstjänsten. Även myndighetens informationsenhet blir hårt belastad
då behovet av information från allmänheten med största sannolikhet blir enormt. Myndigheten
kommer i ett sådant läge bli beroende av verksamhetsansvariga myndigheter och experter
samt övriga samarbetspartners.
Under december 2013 genomförde Länsstyrelsen Uppsala en övning med fokus på en
kärnteknisk olycka, övning Havsörn, Länsstyrelsen Gävleborg deltog i övningen genom att
öva det egna stabsarbetet samt att två personer deltog som observatörer på plats i Uppsala.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Det finns brister i vad gäller de personella resurserna både inom ledning och styrning samt
inom de verksamheter som behöver personal för att kunna hantera de praktiska göromålen.
Brister finns även inom organisationerna för att ta emot och hantera förstärkningsresurser.
[51]
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Fortsatt arbete kring CBRNE – (RN) olycka med radioaktiva ämnen
Under senhösten 2014 genomför Länsstyrelsen Gävleborg en kriskommunikationsövning med
fokus på en kärnteknisk olycka. I samband med övningen kommer även en seminariedag med
fokus på radioaktiva ämnen och kärnkraft genomföras.
[52]
4.7 Kritiska beroenden
Dagens samhälle präglas av en ökande grad av beroenden. Kritiska beroenden är starkt
förknippat med den samhällsviktiga verksamheten som förklarades i kapitel 3.
Enligt MSB är kritiska beroenden ”ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga
verksamheter ska kunna fungera. Det karaktäriseras av att en störning av en levererande
verksamhet snabbt och varaktigt försämrar funktionen hos en beroende verksamhet. Sådana
funktionsnedsättningar kan inträffa om den beroende verksamheten saknar stötdämpare och
därmed uthållighet”27
Genom att analysera beroenden kan man få en bättre bild av vad den enskilda samhällsviktiga
verksamheten och samhället i helhet är beroende av för att fungera.
Elberoendet i samhället är enormt. Ett avbrott i elförsörjningen skulle få enorma konsekvenser
för många samhällsviktiga verksamheter. Vatten- och avloppssystem, fjärrvärme, elektroniska
kommunikationer och kontanthantering för att nämna några.
Störningar i de elektroniska kommunikationerna leder i sin tur till att funktionaliteten i många
samhällsviktiga verksamheter sjunker drastiskt. Tillgången till IT och telefoni är mer eller
mindre en förutsättning för att många verksamheter ska fungera. Det finns många delar som är
beroende av IT för att fungera, exempelvis logistik, betalningstjänster och kontanthantering.
Många verksamheter verkar efter just-in-time-principen och har små eller inga lager utan
förlitar sig på regelbundna avstämningar och beställningar med stöd av olika
informationssystem. ICA har till exempel endast sex lager28 i landet som är helt beroende av
ett fungerande logistiksystem. Ligger systemet nere står samtliga lager still, allt som handlas
loggas i kassan och skickas direkt till lager för notering och packning. Allt är automatiserat
och enormt känsligt för störningar i exempelvis IT systemen.29
En störning i transportsystemen får snabbt följdverkningar och påverkar andra delar av
samhället och den samhällsviktiga verksamheten. Förutom livsmedel kan det handla om
medicin och bränsletransporter, men även transporter av personal och i övrigt en fungerande
infrastruktur. Den viktigaste delen för transportsektorn är tillgången till drivmedel. Brister
drivmedelsförsörjningen, faller transportsektorn och då blir följderna i samhället enorma.
27
Faller en – faller få alla?, sid 13, KBM 2010
Lagren ligger i Helsingborg, Kungälv, Västerås, Stockholm, Borlänge, Umeå
29
Föreläsning av Jan-Olof Ekh, risk- och säkerhetschef ICA logistik, Mötesplats Transporter 130221
28
[53]
Samhällskonsekvensanalys och grundläggande säkerhetsnivåer
Som ett led i arbetet med kritiska beroenden har myndigheten i samverkan med de övriga
länsstyrelserna i NordSam arbetat med grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) och
samhällskonsekvensanalys (SIA). Ett arbete som innebär att fokus hamnar på
kontinuitetshantering och leveransförmåga istället för enskilda scenarion.
En samhällskonsekvensanalys går i stort ut på att:



skapa kunskap om organisationens kritiska processer, aktiviteter och resurser
identifiera organisationers känslighet för störningar
identifiera tidsgränser för hur länge kritiska aktiviteter kan ligga nere
Vid en SIA är det alltid ”worst case” scenario för att därigenom identifiera det mest kritiska.
Grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) handlar om att sätta minimikrav på förmågan eller
funktionaliteten inom respektive verksamhet. Att se till samhällets normala robusthet och
förmåga att motstå vardagliga och allvarliga störningar.
Inom ramen för det gemensamma NordSamprojektet har fyra stycken beroendekartor tagits
fram. Kartor över de mest samhällskritiska verksamheterna inom Länsstyrelsen, verksamheter
som identifierades till att vara Tjänsteman i Beredskap, Krisledningsfunktion, Ledning av
räddningstjänst och sanering samt Smittspårning och bekämpning. Samtliga kartor finns att
finna längst bak i rapporten som bilaga.
Arbetsprocess och metodförklaring finns i 2012 års risk- och sårbarhetsanalys varför detta
inte kommer redogöras för i årets rapport.
[54]
4.8 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem
Vad gäller riskområdet för teknisk infrastruktur och försörjningssystem har de en tydlig
koppling till de kritiska beroendena och skapar enorma konsekvenser för de samhällsviktiga
verksamheterna och samhället i stort om de slås ut eller drabbas av stora störningar.
Avbrott i elförsörjningen
I princip hela samhället är beroende av elförsörjning. Olika samhällssystem bygger på att det
finns en fungerande elförsörjning vilket har lett till att särskilt sårbara system har byggt
redundanta system som kan klara störningar och tillfälliga bortfall.
Det finns tre olika typer av elnät30:
1) Stamnätet: är de största högspänningsledningarna som transporterar el genom landet
och som ägs av Svenska kraftnät. I dessa ledningar är spänningen 400 kV.
2) Regionnätet: är det nät som efter transformering fått en spänningsnivå mellan 130 kV
till 20kV. Det är dessa ledningar som förser regioner och större städer med el. Även
större elintensiva industrier kan få el direkt från regionnätet.
3) Lokalnät: det är detta nät som skickar ut elström till mindre industrier och hushåll och
som har den användbara spänningen på 230 volt.
Det finns cirka 170 företag som äger de olika elnäten i Sverige, men de tre största E.ON,
Vattenfall och Fortum äger majoriteten av regionnäten. Vad gäller lokalnäten är variationen
av ägare större.
Vid elavbrott är det ofta lokalnäten som drabbas då region- och stamnätet inte är lika känsliga.
Skulle regionnätet drabbas av störning blir tidsrymden för störningen längre och påverkar
större geografiska områden.
Styrel
Energimyndigheten har utvecklat en planeringsmetod för identifiering och prioritering av
samhällsviktiga elanvändare vid elbrist.
Metoden kallas för Styrel – styrning av el till prioriterade användare och syftar till att i så stor
utsträckning som möjligt identifiera och prioritera elanvändare som är viktiga för att
samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, räddningstjänst och elektroniska
kommunikationer, men också elanvändare som till exempel svarar för att vatten- och
avloppssystem ska fungera.31
30
31
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elnatet/
http://www.energimyndigheten.se/styrel
[55]
Bild 5. Biild över frånko
oppling enligt Styrel-planerringen: lägst rangordnade elledningar
e
koopplas bort förre
elledninggar som innehåller samhällssviktiga funkti oner. Bild från Energimynd
dighetens hem
msida
Styrel ppåbörjades 2004
2
och deen första nattionella gen
nomgången genomfördees år 2011 och
o
började gälla från den
d 1 januarri 2012. Unnder hösten 2014
2
påbörjjas den andr
dra
planerinngsomgångeen som kom
mmer att gennomföras un
nder 2015 och
o ska varaa färdig den
n 16
novembber 2015.
För en m
mer detaljerrad genomgång av Styrrelsprojekteet hänvisas till
t Energim
myndigheten
n.
Risk och
h förmåga kring
k
ett av
vbrott i elförrsörjningen
n
Bedömnningen är gjjord på konssekvensernaa och erfareenheterna från stormen Dagmar, viilken
finns förklarad i kaapitel 4.5 Naaturolyckorr.
v
utveckl
klingsmöjlig
gheter är
I sambaand med Dagmar identiifierades ettt antal områåden inom vilka
möjligaa:





vvikten av vääder- och trrädsäkring fför elförsörjning och elektronisk ko
kommunikattion
dden (med saamhälleligaa mått) bristaande robusttheten, tillgåången till
rreservkraftssförsörjning
g och beredsskapen för reparationer
r
r inom sektoorn elektron
nisk
kkommunikaation
bbrister i sam
mverkan meellan elsektoorn, sektorn
n elektronisk
k kommunikkation och
oområdesanssvariga myn
ndigheter fööre, under occh efter en kris
k
bbehov av föörbättrad läg
gesinformattion där det framgår hu
ur många abbonnenter so
om
ddrabbats, innom vilka om
mråden tillssammans med
m prognoser för felavhhjälpning, samt
s
ooklarheter i Post och Telestyrelsen
T
n (PTS) och
h Nationellaa Telesamveerkansgrupp
pens
((NTSG) rolller i relation till områddesansvarigaa under en omfattande
o
telestörning
g
[56]
Vid Dagmar drabbades Länsstyrelsen inte direkt av elavbrottet utan blev involverad som
områdesansvarig, ett uppdrag där förmågan får bedömas som god. Skulle Länsstyrelsen bli
direkt drabbad av ett längre elavbrott finns förutom myndighetens generella förmåga (se
kapitel 6) även redundans vad gäller radiokommunikation samt satellittelefon. Problem i den
samverkande rollen kan dock bli besvärlig om avbrottet blir längre.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
God med
Mycket
God
Bristfällig
viss brist
bristfällig
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
I arbetet med stormen Dagmar uppvisade de drabbade kommunerna att de trots besvärliga
förhållanden hade en god förmåga. De brister som uppmärksammades berodde inte på
kommunernas egen organisation, utan till stor del på de externa beroendet av andra aktörer.
Då elmarknaden är avreglerad med ett stort antal bolag är samverkan både inom och utom
sektorn viktigt för att reducera risker och sårbarheter.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Tele- och datakommunikation (elektroniska kommunikationer)
I lagen om elektroniska kommunikationer (LEK)32 omfattas begreppet elektronisk
kommunikation av alla typer av elektroniska kommunikationsnät som telenätet, internet och
kabel-TV-nätet.33 I följande avsnitt kommer fokus ligga på telenätet.
I december 2013 fanns det 3,9 miljoner fasta telefoniabonnemang i Sverige, vilket är en
minskning med 6 procent sedan samma tid 2012. Antalet mobilabonnemang har under
samma tid ökat med 2 procent till 14,2 miljoner.34
Post och Telestyrelsen (PTS) är sektorsmyndighet vad gäller elektroniska kommunikationer
vilket gör att de har ett övergripande ansvar dels för sektorn och dels för den egna
32
Lag (2003:389) om elektronisk kommunikation
http://www.pts.se/sv/Bransch/Regler/lagar/lag-om-elektronisk-kommunikation/
34
Svensk telemarknad 2013, sid. 7, PTS, 2014
33
[57]
verksamheten. Sektorn består av knappt 500 operatörer med allt från multinationella företag
till mindre operatörer som finns inom ett avgränsat område35.
PTS redogör i sin risk- och sårbarhetsanalys redogör för de övergripande riskerna,
sårbarheterna och förmågorna kommer denna rapport inte att behandla dessa frågor. Önskas
en redogörelse hänvisas till PTS risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk
kommunikation 2013.
Elektronisk kommunikation och elförsörjning36
Som nämnt tidigare finns ett nära samband mellan de elektroniska kommunikationerna och
elförsörjning. Vid längre elavbrott drabbas telenätet hårt men även kortare avbrott i
elförsörjningen kan få stora konsekvenser för de elektroniska kommunikationerna.
I fasta telenätet finns normalt reservkraft som räcker mellan 8-12 timmar och vid noder på
större orter finns fasta reservelverk som ger en uthållighet upp till en vecka utan
drivmedelsförsörjning. Tillgängligheten vid elvabrott försämras generellt med avståndet från
en centralort.
För GSM-nätet (2G) finns reservkraftsbatterier som vid normal belastning räcker 2-3 timmar,
men vid ett elavbrott ökar nätbelastningen i GSM-näten vilket minskar drifttiden.
Transmission och basstationer är i vissa fall samlokaliserade, vilket i sin tur minskar tiden
ytterligare då transmissionen prioriteras före täckningen.
Under stormen Dagmar påverkades ungefär 48000 abonnenter i det fasta telenätet av
störningar och, och huvuddelen av samtliga avbrott, uppskattningsvis cirka 70 procent
orsakades av avbrott i elförsörjningen. I det mobila nätet var det cirka 230 000 abonnenter
som påverkades av avbrott, varav många varade längre än 24 timmar. Här orsakades ungefär
95 procent av elavbrott.
Risk och förmåga i samband med tele- och datakommunikation (elektroniska
kommunikationer)
Som tidigare konstaterats finns det ett nära samband med bortfall i elförsörjningen och avbrott
i de elektroniska kommunikationerna. Så även vad gäller förmågan. Vad som är specifikt vid
ett längre teleavbrott är att myndigheten har en redundans vad gäller radiokommunikation
samt anslutningar till publika telenät. Det finns även tillgång till Försvarets telenät (FTN) och
satellittelefon.
Anslutningen till publika telenät har redundans när det gäller framföringsvägar till
anslutningsstationen. Försvarets telenät är ett internt myndighetsnät för Försvarsmakten där
viktiga myndigheter har beretts möjlighet att vara anslutna.
35
36
Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation, sid. 19, PTS 2013
Föreläsning av Hans Åkermark från PTS vid NordSamkonferens 120912
[58]
Länsstyrelsen har också tillgång till Rakel med vilken myndigheten kan kommunicera med
egna aktörer och aktörer i andra län
.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Liksom vid avbrott i elförsörjningen uppvisar kommunerna en god förmåga och även här
berodde inte bristerna på kommunernas egen organisation, utan till stor del på det externa
beroendet av andra aktörer.
Även vad gäller marknaden för elektronisk kommunikation är den avreglerad med ett stort
antal operatörer som tillhandahåller tjänsterna, varför det även här är viktigt med interna och
extern samverkan för att reducera risker och sårbarheter.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
[59]
Störningar i GNSS (Global Network Satellite System)
GNSS står för Global Navigation Satellite System och är ett samlingsnamn för
satellitbaserade navigationssystem som exempelvis GPS.
Det finns i nuläget fyra olika navigationssystem som används i olika delar av världen.




GPS (Global Position System)
- Drivs av amerikanska staten och är fullt operativ sedan 1994. Har tillgång till
31 satelliter.
GLONASS (GLObal NAvigation Satellite System)
- Är byggt av Sovjetunionen och är fullt operativ sedan 1996
GALILEO
- Är ett europeiskt system under uppbyggnad och beräknas operativt kring
2014-2016.
BEIDOU
- Är ett kinesiskt system och drivs av nationella säkerhetsintressen och den
nationella industrin.
GPS, vilket är det system som används i stora delar av västvärlden, så även i Sverige, bedöms
vara ett robust system. Det består av 30 satelliter som är fördelade på sex omloppsbanor runt
jorden. Det finns även tre satelliter i reserv om någon av de befintliga skulle gå sönder. Det
räcker med 24 satelliter för att täcka hela jorden.37
GNSS används brett inom olika sektorer i samhället och tjänsterna är i huvudsak baserade på
positioneringsdata eller tidsdata. Det har under de senaste åren skett en ökning av GNSS
användandet men hur sårbart samhället är för stora störningar är oklart. MSB har med hjälp av
FOI försökt göra en kartläggning över hur användningen och beroendet ser ut i nuläget, men
för att få en tydligare bild krävs djupanalyser inom enskilda sektorer.
Risk och förmåga kring störningar i användningen av GNSS
Konsekvenserna i stort skulle handla om att positioneringstjänsterna i olika system och
applikationer skulle försvinna och kartfunktioner i bil-GPS:er och mobiltelefoner skulle sluta
uppdatera. Larmcentraler och övriga ledningscentraler skulle tappa förmågan att se var deras
fordon befinner sig. Även rederier, flygplatser och logistikföretag skulle få svårigheter i att
bedriva sin verksamhet.
Det är även möjligt att datanätverk, styrsystem och kommunikationssystem som hämtar tid
och frekvens genom GNSS slutar att fungera.
Ser man till de enskilda sektorerna är det en hög osäkerhet inom de flesta sektorer då
kunskapsluckorna kring hur och var GNSS används är stora varför en generell bedömning är
svår att genomföra.
37
Risker och förmågor 2012, sid 117ff. MSB 2013
[60]
Då kunskapen om vilka följder en störning i GNSS får för samhället är det svårt att göra en
adekvat riskbedömning. Men utifrån det faktum att sannolikheten för att det kommer att ske,
samt att det i många fall finns alternativa lösningar blir riskbedömingen som ovan.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
bristfällig
Bristfällig
God med
viss brist
God
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Länsstyrelsen bedöms ha en god förmåga att hantera en störning. Det finns redundanta system
och alternativa arbetssätt som klarar en störning.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
bristfällig
Bristfällig
God med
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
God
Länet har även de gjort en bedömning att de klarar en störning med god förmåga. Vissa brister
har dock identifierats. Bristerna handlar i första hand om att det skulle bli en ansträngd
personalsituation då alternativa arbetssätt skulle komma att kräva större personaluttag.
Effektiviteten i hantering av ledning och styrning kan i vissa delar påverkas, framför allt vad
gäller ledning av fordon inom främst blåljusmyndigheterna.
[61]
4.9 Dricksvattenförsörjningen
Dricksvattenförsörjning är ett absolut krav för överlevnad och ett avbrott på
vattendistributionen skapar problem redan inom några timmar, exempelvis genom att toaletter
inte går att spola. Vid längre avbrott blir, förutom risken för liv och hälsa, de
samhällsekonomiska effekterna enorma. Exempelvis drabbas industrier som är beroende av
vatten i sin produktion av produktionsstopp, sprinklers och brandbekämpning är helt beroende
av vatten och måste fungera för att övrig verksamhet ska få bedrivas och sjukhus utan vatten
eller små mängder nödvatten får stora problem.38
Trycklösa ledningsnät innebär en överhängande risk för att förorenat grundvatten tränger in
via exempelvis avlopp från läckande ledningar, och tillgång, mängd och kvalitet har
avgörande betydelse för hälso- och smittskyddet om vattenbristen blir långvarig.39
Dricksvattnet hämtas från en vattentäkt vilken kan bestå av en sjö, ett vattendrag, grundvatten
eller kombinerat yt- och grundvatten. Inte allt för sällan är vattentäkterna belägna så att de är
utsatta för stora risker genom olyckor med utsläpp av farliga ämnen och många större tätorter
har ingen reservvattentäkt. En förorenad vattentäkt eller annan anledning till att drickvattnet
blir otjänligt kostar samhället enorma summor. Utbrottet med cryptosporidium i Östersund
beräknas ha uppgått till cirka en halv miljard kronor i totala samhällskostnader.40
Lokalt projekt inom dricksvattenförsörjningen
Med början under 2011 fram till början av 2013 genomfördes ett pilotprojekt med fokus på
vattenförsörjning. Projektet har drivits av Gästrike Vatten med hjälp av konsulter. Arbetet har
utförts med hjälp av metoden för grundläggande säkerhetsnivåer (GSN) och
samhällskonsekvensanalys (SIA), vilket förklaras under stycket för kritiska beroenden.
Gästrike Vatten har genomfört en SIA av vattenförsörjningen i Ockelbo tätort samt Hofors
vattenverk.
När detta arbete nu är slutfört har Gästrike Vatten skaffat sig kontinuitetsplaner över de tre
delprocesserna; vattentäkt, vattenverk samt distribution. Detta arbete har ökat medvetenheten
över riskerna och de kritiska beroendena samt ökat förmågan att kunna stå emot en kris om
och när den uppstår.
Risk och förmåga i samband med dricksvattenförsörjning
Utifrån Länsstyrelsens perspektiv torde ett avbrott i dricksvattenförsörjningen under en
begränsad tid inte påverka myndighetens förmåga nämnvärt.
38
Föreläsning av Eva-Marie Abrahamsson 121015
ibid
40
ibid
39
[62]
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
God med
Mycket
God
Bristfällig
viss brist
bristfällig
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Många av länets kommuner har flera vattentäkter eller reservvattentäkter, men inte alla vilket
kan ses som en brist och kan skapa problem vid avbrott i dricksvattenförsörjningen. Samtliga
kommuner har dock möjligheter och resurser för att kunna ta emot förstärkningsresurser från
exempelvis VAKA. Projektet Gästrike Vatten har arbetat med under de senaste åren har stärkt
förmågan och medvetenheten kring en eventuell kris.
Under hösten 2013 genomförde Gävle kommun en dricksvattenövning, Ragnar, i samverkan
med Livsmedelsverket och Gästrike Vatten. Syftet med övningen var att öva samverkan och
ledning i händelse av otjänligt drickvatten. Övningen visade på att det inom kommunen finns
en förmåga att hantera en dylik händelse men att beroendet av information och kunskap från
experter är stort.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
[63]
4.10
Transporter
Som nämnts tidigare är fungerande transporter och tillgång till drivmedel mer eller mindre en
förutsättning för att stora delar av den samhällsviktiga verksamheten ska kunna bedrivas.
Logistikbranschen har förändrats under de senaste 50-60 åren. Tidigare tillverkades en stor
del av varorna i landet och butikerna hade egna lager. Idag ser det helt annorlunda ut.
Majoriteten av våra dagligvaror kommer från utlandet och lagren finns endast på några fåtal
platser i landet.
Under 2011 transporterades 405 miljoner ton gods i inrikes trafik, varav 80 procent med
lastbil.
En vecka utan lastbilar41
Sveriges Åkeriföretag har gjort en undersökning över vad som händer om
lastbilstransporterna skulle upphöra under en veckas tid. Resultaten är generella med vissa
lokala avvikelser beroende på om orten har specifika förutsättningar.
Redan efter några timmar tar mjölken slut i livsmedelsbutikerna. Ingen hämtning av mjölk
sker heller varför mjölkbönder kan bli tvungna att hälla ut mjölk. Även färskt bröd tar slut
inom några timmar. Apoteken har heller inga lager utan får dagliga leveranser, vilket leder till
att det snabbt skulle uppstå medicinbrist. Redan första dagen kommer restauranger sakna
råvaror och deras soprum kommer snabbt att fyllas. Samma fenomen kommer uppstå för
storkök som förser barnomsorg, skolkök och äldreboenden med mat. Efter ett par dagar
kommer operationer få ställas in i brist på rena textilier.
De flesta drivmedelsstationer får påfyllning två-tre gånger i veckan vilket får till följd att
kollektivtrafik och personbilstrafik får svårt att hållas igång då det uppstår brist av drivmedel.
Även flygtrafiken kan komma att påverkas då även denna behöver drivmedel.
Efter tre-fyra dagar kan större industrier få lägga ner produktionen då det uppstår brist av
insatsvaror, livsmedelsbristen börjar bli akut och sophanteringen börjar bli ohållbar.
Undersökningen påvisar det stora transportberoendet som finns i samhället, uteblir
lastbilstransporterna får det konsekvenser för nästan alla delar av samhället. De som drabbas
tidigt är främst sjukvården, livsmedelsförsörjningen, sophanteringen och stora arbetsplatser.
Just- in-time systemet har skapat ett gemensamt beroende vilket också är enormt sårbart.
Undersökningen i sin helhet går att läsa i rapporten ”En vecka utan lastbilar – en
undersökning på 6 orter i Sverige” 42 som finns att ladda ner på Sveriges Åkeriföretags
hemsida akeri.se.
41
42
Föreläsning av Hans Engström 130221 samt 130522
http://www.akeri.se/sites/default/files/uploaded_files/evul_rapport_2011.pdf
[64]
Risk och förmåga i samband med omfattande avbrott i transporter
Ett avbrott i transporterna är ett landsomfattande samhällsproblem som drabbar hela
samhället. Som nämnt tidigare finns det vissa orter som skulle kunna klara sig bättre beroende
på lokala förutsättningar. Vissa delar kan man även försöka säkra genom att skriva avtal för
exempelvis livsmedelsförsörjning och drivmedel, ett arbete som är påbörjat men som kan
utökas och förbättras.
Poolorganisationen föreslår att samhällsviktig verksamhet beskriver var de har sin reservkraft,
hur mycket som förbrukas, hur stort lager man själv råder över samt vilken typ av transport
som kan ta sig dit för att leverera. De enskilda kommunerna bör även utse en plats vid vilken
man kan placera en tank i syfte att kunna användas vid samhällsviktiga transporter i händelse
av avbrott.
Ser man endast till drivmedelsbrist som följd av avbrott i transporterna skulle Länsstyrelsen
klara sig tämligen bra under en kortare tidsperiod då det finns reservkraft som räcker i en
veckas tid. Det mest kritiska skulle i detta fallet vara de personella resurserna då många
använder sig av drivmedelsburna transportmedel för att ta sig till arbetet. Ett stort antal är
dock bosatta så att alternativa transportsätt är möjligt.
Länsstyrelsens förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Även de flesta kommuner har personella resurser som räcker i en veckas tid och omflyttning
av personal är möjlig om detta kan ske med alternativa transportsätt.
Länets förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
[65]
[66]
5. Länsstyrelsen och länets resurser
Länsstyrelsens resurser
För att Länsstyrelsen ska kunna utöva sitt geografiska områdesansvar och kunna verka för en
god samordning före, under och efter en kris disponerar myndigheten över ett antal resurser.

Tjänsteman i beredskap (TiB)
Länsstyrelsen har en TiB-organisation bestående av 10 personer. TiB finns tillgänglig och
anträffbar dygnet runt alla dagar om året och larmas via SOS Alarm. Funktionens ansvar är att
initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, bekräfta, larma och
informera vid allvarliga kriser som berör länet.

Ledningsplats
Varje länsstyrelse har en ledningsplats som ägs och förvaltas av MSB. Skötsel, underhåll och
disponering sköts dock av respektive länsstyrelse.

Signalskydd
Länsstyrelsen förfogar över signalskydd vilket kan användas vid behov.

Webbaserat informationssystem (WIS)
WIS är ett webbaserat informationssystem som tillhandahålls av MSB och syftar till att
underlätta informationsdelning mellan olika aktörer vid händelse.

Kommunikationsmedel
Länsstyrelsen använder i viss utsträckning Rakel (radiokommunikation för effektiv ledning)
och kommer utöka användningsområdet under kommande år.

Resurser och integrerat beslutsstöd (RIB)
RIB är ett dataprogram vilket kan användas i arbetet med riskhantering, förebyggande av
olyckor, utbildning och utförande av tillsyn och planering.
Regionala nätverk

Samhällsrådet
Samhällsrådet består i nuläget av landshövdingen, länspolismästaren, regiondirektören samt
landstingsdirektören, men i och med regionbildningen från och med 2015 kommer
sammansättningen att förändras. Rådet träffas ungefär två gånger per år och har i huvudsak
fokus på sociala- och brottsförebyggande frågor. Det är även styrgrupp för det regionala
krishanteringsrådet.

Regionala krishanteringsrådet
Rådet består av representanter från Länsstyrelsen, kommunerna, räddningstjänsterna, Sveriges
Radio, Polismyndigheten, Landstinget, Försvarsmakten och Kustbevakningen. Rådet är under
utveckling och rådets deltagande aktörer kan komma att förändras.
[67]

Älvgruppen för Ljusnan och Voxnan
Gruppen består av representanter från räddningstjänsterna i berörda kommuner,
vattenregleringsföretagen och Länsstyrelsen. Älvgruppens uppgift är att genom samordning
av myndigheter och organisationer längs älvarna skapa bättre lokala och regionala
förutsättningar för hanteringen av höga flöden. Älvgruppen är inte operativ utan arbetar
uteslutande med nätverksbyggande och kunskapsuppbyggnad.

Regionala sjösäkerhetsrådet/Sjöassistans
Sjösäkerhetsrådet arbetar för att förbättra sjösäkerheten och informera om hur sjöolyckor kan
och ska undvikas.
I det regionala sjösäkerhetsrådet ingår Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polisen,
kustkommunernas räddningstjänster, Länsstyrelse, Sjö- och flygräddningscentralen (JRCC)
samt Svenska Sjöräddningssällskapet.

Säkerhetssamordnar-/beredskapssamordnarnätverket
Nätverket består av säkerhetssamordnaren/beredskapssamordnaren från varje kommun samt
landstinget och träffas regelbundet under Länsstyrelsens regi några gånger per år.
Säkerhetssamordnarna/beredskapssamordnarna har även egna konstellationer landskapsvis för
att stärka samverkan mellan kommunerna.

Informatörsnätverket
Länsstyrelsens informationsfunktion driver ett nätverk för kommunernas informatörer där
fokus ligger på kriskommunikation och samarbete.

NordSam
De sex nordligaste länsstyrelserna43 samarbetar inom ramen för NordSam där en samordnare
är anställd för att samordna arbetet. Inom NordSam finns ett antal samverkansgrupper, där SG
RSA är en av grupperna. Vid en kris och vid övningar ska grupperna kunna stödja varandra,
och ett mål är att samtliga län i NordSam ska ha liknande rutiner och standardiseringar för att
lättare kunna stödja varandras organisationer. Samarbetet är utvärderat av MSB och finns
sammanställt i rapporten ”Länsstyrelsesamverkan genom NordSam”44

Skogsbrandflyg
Länsstyrelsen upphandlar tjänsten av lokala flygklubbar, inre befäl vid Gästrike
Räddningstjänst gör bedömningarna och man flyger över hela länet.

Regional samordningsfunktion (RSF)
Ett nätverk med deltagare från Länsstyrelsen, Polisen, Kustbevakningen, Räddningstjänsten,
Landstinget samt Försvarsmakten som samverkar kring CBRNE45-frågor i länet.
43
Gävleborg, Dalarna, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten
Länsstyrelsesamverkan genom NordSam – Har krisberedskapen stärkts?, MSB511, 2012
45
CBRNE – kemiska, biologiska, radioaktiva, nukleära, explosiva ämnen
44
[68]
Externa resurser

VAKA – Vattenkatastrofgrupp
VAKA bildades 2004 av Livsmedelsverket i syfte att stödja kommunerna med rådgivning,
expertstöd och coaching vid svårare händelse i dricksvattenförsörjningen.
Medlemmarna i VAKA har tillgång till ett brett expertnätverk som kan utnyttjas beroende på
fråga samt att de kan vara på plats i den drabbade kommunen inom något dygn efter begärd
hjälp.

Nationellt nödvattenlager
Livsmedelsverket har nationella nödvattenlager på sex platser46 i landet med syfte att
förstärka kommunernas kapacitet för vattenförsörjning när den ordinarie vattenförsörjningen
behöver förstärkas på grund av smitta, elavbrott eller annan liknande händelse.
VAKA är de som godkänner lån ur nödvattenlagret, och de kan nås via VAKA:s jour dygnet
runt.

Släckmedelscentralen – SMC
Oljebolagen i Sverige bildade 1994 företaget Släckmedelscentralen – SMC AB i syfte att
förebygga och släcka bränder på oljedepåer. Depånätet är indelat i fyra regioner, varav
Gävleborg tillhör den norra regionen med Gävle som depåort.47
SMC larmas via SOS Alarm av ansvarig räddningsledare på brandplatsen och ska vara på väg
mot skadeplats inom 30 minuter.48

Försvarsmakten
Försvarsmakten har som uppgift att bistå samhället med stöd i händelse av kris. Det kan
handla om att skydda människor, miljö eller samhällsfunktioner. När kommunernas egna
resurser inte räcker till kan Försvarsmakten bistå med kompetens och utrustning. Försvarets
skyldigheter och befogenheter finns reglerat olika lagar och förordningar49.
Försvarsmakten har delat in landet i fyra militärregioner varav Gävleborg tillhör Militärregion
Mitt (MRM).
Hemvärnet är en del av försvarets insatsorganisation och utgör nästan hälften av
Försvarsmaktens personal. I länet finns den lokala förankringen i och med Hemvärnets
Gävleborgsgrupp som finns lokaliserad i Gävle.

Elsamverkan
Elnätsföretagen har i Svensk Energis regi utvecklat en regional störningsberedskap på lokala
och regionala störningar där grundidén är att hjälpa drabbade företag med manskap och
46
Ljung, Stockholm, Eslöv, Sundsvall, Luleå, Visby
http://spbi.se/wordpress/wp-content/uploads/2010/09/SMC-presentation.pdf
48
Ibid.
49
Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, Förordning (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet,
Lag (2006:343) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terroristbekämpning
47
[69]
materiel. Det finns sju samverkansområden där Gävleborg ingår i två av dem; GävleDala
elnätsägare (GDE) samt Nedre Norrland (NNL).50

Socialstyrelsens beredskapslager
Socialstyrelsen har ett beredskapslager i form av vårdplatsutrustning, medicinteknisk
utrustning samt vissa läkemedel som kan utnyttjas av kommuner och landsting i händelse av
kris. Socialstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som kontaktas om beredskapslagret
behöver nyttjas.51

Frivilliga resursgrupper (FRG)
Frivilliga resursgruppen består av personer från olika frivilligorganisationer som finns till
hands för kommunen när de ordinarie resurserna inte räcker till. Det kan handla om
evakueringar, information, administration och andra praktiska uppgifter. Det är
Civilförsvarsförbundet som utbildar medlemmarna till de frivilliga resursgrupperna och FRG
kan även nyttjas av landsting och centrala myndigheter.52
I länet finns FRG i tre53 av länets kommuner.

POSOM (psykosocialt omhändertagande i kommun)
I händelse av en kris där behov av psykosocialt stöd behövs för de drabbade finns i varje
kommun en POSOM-grupp.
Förutom ovan nämnda resurser finns i samhället ett antal olika organisationer och
myndigheter som även de tillhandahåller resurser vid händelse av kris.
50
http://www.svenskenergi.se/Vi-arbetar-med/Fragor-A-F/Elsamverkan/
http://www.socialstyrelsen.se/omsocialstyrelsen/kris/underenkris
52
http://www.civil.se/frg/
53
Ovanåker, Sandviken, Söderhamn
51
[70]
[71]
[72]
6. Länsstyrelsen och länets förmåga
I detta kapitel redovisas Länsstyrelsens samt länets förmåga att motstå och hantera händelser
oavsett typ. För specifika scenarier hänvisas till kapitel fyra Identifierade hot, risker och
sårbarheter samt kritiska beroenden.
Länsstyrelsens generella förmåga
Förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Länsstyrelsens övergripande bedömning är att myndighetens krishanteringsförmåga samt
förmågan att i samhällsviktig verksamhet motstå allvarliga störningar är god. Bedömningen
grundar sig bland annat i att det finns en fungerande krisorganisation som har tillgång till både
materiella och personella resurser. Det bör dock tilläggas att vid en störning som kan komma
att pågå under en längre tid kan de personella resurserna påverkas negativt.
Det finns även former för larm, omvärldsbevakning och samverkan.
Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen.
Ledning, samverkan och information
Krisledningsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, tekniska system
för bland annat kommunikation och lägesbild. Även rutiner och tekniskt stöd för information
till allmänhet och media samt intern information finns uppbyggda.
För samverkan finns befintliga nätverk där regionala krishanteringsrådet är ett av dem54. Det
genomförs regelbundet samverkansövningar inom de olika nätverken. Övningar som syftar till
att stärka samverkan och samarbetet. Även samarbetet inom NordSam förstärker
myndighetens krishanteringsförmåga.
Larm och omvärldsbevakning
Länsstyrelsen har en tjänsteman i beredskap (TiB) som finns tillgänglig dygnet runt, året om.
Det är för närvarande nio (9) personer som upprätthåller funktionen och de larmas via SOS
Alarm.
Det finns väl inarbetade rutiner för varning vid kriser eller händelser som kräver extra
uppmärksamhet. Vid exempelvis vädervarningar, minst klass 2, genomförs telefonkonferenser
med berörda kommuner och aktörer.
54
För medlemmar se kapitel 5, regionala nätverk
[73]
Informationssäkerhet
Inom myndighetens befintliga kommunikationssystem finns robusthet och redundans.
Under 2013 anslöt sig myndigheten till länsstyrelsernas gemensamma telefonistorganisation
som flertalet av landets länsstyrelser. Värdlän för telefonistorganisationen är Länsstyrelsen i
Kronoberg. Detta innebär i praktiken att det skapats en ny teleteknisk plattform med ny teknik
för bland annat telefonväxlar. Det innebär också att det är möjligt att styra om samtal till en
annan växel om den lokala tekniken av någon anledning inte skulle fungera. Skulle samtliga
växlar inom plattformen slås ut finns möjlighet att använda en lokal växel som fungerar
autonomt.
Det finns även möjlighet att använda sig av telefonlinjer som ej är kopplade via växeln, samt
mobila nät finns att tillgå.
Myndigheten har även tillgång till Försvarets telenät och satellittelefon samt RAKEL.
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Myndigheten har tillfredsställande redundans och robusthet vad gäller den interna
infrastrukturen. Det finns en vattentank som kan fyllas vid behov och som är dimensionerad
att räcka i en veckas tid. Det finns även tillgång till nödvatten för kylning av exempelvis
servrar och växlar.
Reservkraft
Länsstyrelsen har tillgång till reservkraftaggregat som klarar av hela myndighetens normala
elförsörjning utan begränsningar. Drivmedelstanken är dimensionerad för att klara en veckas
drift utan påfyllning.
Ledningsplatsen har ytterligare ett reservkraftsaggregat som enbart betjänar ledningsplatsen.
Även denna är dimensionerad för en veckas drift.
Reservkraften provkörs för hela huset en gång per kvartal och för ledningsplatsen en gång per
månad.
Vid ledningsplatsen finns även uttag vid vilka det går att ansluta ett mobilt elverk för
strömförsörjning av ledningsplatsen vid störningar och bortfall av ordinarie
reservkraftsinstallation.
Personella resurser
Myndigheten har inom krisledningsorganisationen utbildad och övad personal. Under det
kommande året kommer krisledningsorganisationen ses över och utökas för att skapa bättre
struktur och uthållighet.
Skulle den nuvarande krisledningsorganisationen tas i anspråk under en längre tid kan brister i
uthålligheten uppstå, då främst inom specifika expertfunktioner där sårbarheten är som störst.
[74]
Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats
Länsstyrelsen har ingen alternativ ledningsplats, men vid händelse då den egna
ledningsplatsen är obrukbar kan myndigheten nyttja Länsstyrelsen i Dalarna eller annan
länsstyrelse inom NordSam. Nyttjande av detta har dock inte prövats, varken under övning
eller skarp händelse.
Länets generella förmåga
Förmåga
Behövs ej
Mycket
God med
Bristfällig
God
bristfällig
viss brist
Krishanteringsförmåga
X
Förmåga i samhällsviktig verksamhet
att motstå allvarliga störningar
X
Länsstyrelsens övergripande bedömning är att länets krishanteringsförmåga och förmåga att i
samhällsviktig verksamhet motstå störningar bedöms vara god med vissa brister.
Samtliga kommuner har en fungerande krisorganisation med regelbundna utbildningar och
övningar. Det finns även väl etablerade nätverk för samverkan, både inom och mellan
kommunerna.
Bristerna återfinns främst inom de samhällsviktiga kommunikationssystemen.
Nedan redovisas de indikatorer som ligger till grund för bedömningen.
Ledning, samverkan och information
Samtliga kommuner i länet har kontinuerlig samverkan med varandra. Därutöver finns en
samverkansgrupp för Gästrikland respektive Hälsingland. Inom ramen för detta genomförs
kommunövergripande övningar minst en gång per år i Hälsingland.
Lokalt krishanteringsråd finns i majoriteten av länets kommuner, men även där
krishanteringsråd ej ännu upprättats pågår samverkan.
Larm och omvärldsbevakning
Majoriteten av kommunernas krisledningsorganisation har en övad larmplan samt inövade
rutiner.
Ingen av kommunerna har en TiB i den rätta bemärkelsen, men kommunerna har löst det på
alternativa sätt. Kommunerna i Gästrikland nyttjar inre befäl (IB) vid Gästrike
Räddningstjänst som TiB-funktion och många av kommunerna i Hälsingland har avtal med
räddningstjänsten där befäl i beredskap (BiB) har motsvarande TiB-roll.
Samtliga kommuner har TiB eller motsvarande vilket täcker kommunernas larmberedskap.
Övrig samhällsviktig verksamhet inom länet såsom räddningstjänst, sjukvården och
trafikverket har alla TiB eller motsvarande funktion dygnet runt. Polismyndigheten har
vakthavande befäl som alltid finns tillgänglig.
[75]
Informationssäkerhet
Bedömningen av informationssäkerhet blir osäker då det variera mellan kommunerna. Några
kommuner har redundanta IT lösningar medan andra inte har det. Majoriteten av länets
kommuner använder sig av RAKEL.
Även här har övrig samhällsviktig verksamhet tillfredsställande kommunikationssystem som
inte kan nås av obehöriga. Även RAKEL används i varierad utsträckning inom
räddningstjänst, polis och sjukvård.
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Att för Länsstyrelsen skapa sig en helhetsbild över kommunernas samhällsviktiga
infrastruktur är svårt då detaljkunskapen inte alltid finns.
Det finns vissa brister inom både elnät och vatten- och avloppsnäten då samtliga är så kallade
stjärnnät. Detta innebär att samtliga delar av nätet är sammankopplade till en och samma bas.
Vissa kommuner har flera vattentäkter eller reservvattentäkter, dock inte alla. Avsaknad av
alternativ vattentäkt skapar en sårbarhet i händelse av avbrott i dricksvattenförsörjningen.
Reservkraft
Samtliga av länets kommuner har reservkraft till sina ledningsplatser.
Majoriteten av kommunerna innehar reservkraft, mobila reservkraftverk eller möjligheten att
ta emot reservkraft till räddningstjänst, kommunalteknisk försörjning, äldreboenden och
reservledningsplatser.
Personella resurser
Kommunerna har många verksamheter som kan verka över en längre tid. Behovet av
specialistkompetens kan dock bli svårt att tillgodose under en längre tidsperiod. Vissa av
kommunerna samarbetar även med Frivilliga resursgruppen (FRG) vilka kan utnyttjas inom
olika kommunala verksamheter.
Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats
De flesta kommuner bedömer att de har möjlighet att flytta ledningen och ledningsplats till
alternativ plats. Majoriteten av kommunerna säger sig även ha en planläggning av
äldreboende för alternativ placering av vårdtagarna.
[76]
[77]
[78]
7. Särskild förmågebedömning
Årets särskilda förmågebedömning behandlar scenariot omfattande skyfall lämnas till
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap enligt särskilt formulär.
Vad gäller det specifika scenariot återfinns bedömningen i kapitel fyra, och den generella
bedömningen finns i kapitel sex.
[79]
[80]
8. Planerade och genomförda åtgärder
Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att bli bättre och utveckla arbetet inom risk- och
sårbarhetsanalyser. För att underlätta detta förbättringsarbete bedriver myndigheten ett projekt
avseende risk- och sårbarhetsanalys, dels inom länet och dels gemensamt med de övriga
länsstyrelserna inom Nordsam.
Förutom projektet kring risk- och sårbarhetsanalys bedriver länsstyrelsen ytterligare ett antal
projekt inom ramen för kriskommunikation, krisledning och samverkan, stärkt CBRNEförmåga samt regional samordning och inriktning. Detta med syfte att stärka både den lokala
och regionala krishanteringsförmågan.
För de specifika åtgärder som kommer ske inom ramen för de olika riskscenarierna hänvisas
till kapitel 4.
[81]
Bilaga 1
Beroendekartor
[82]
[83]
[84]
Länsstyrelsens rapporter 2014
2014:1
2014:2
2014:3
2014:4
2014:5
2014:6
2014:7
2014:8
2014:9
2014:10
2014:11
2014:12
2014:13
Kustfiskövervakning i Bottniska viken, 2013 - Långvindsfjärden 2002-2013
Förvaltningsplan för vildsvin i Gävleborgs län
Övergripande riktlinjer för älgförvaltning inom Gävleborgs läns inrättade
älgförvaltningsområden
En aktuell översiktsplan - Sammanfattande redogörelse för Gävleborg
Till dig som är tonårsförälder – om cannabis
Hitta ut - Natur- och kulturutflykter i Gästrikland och Hälsingland
Kustnära förorenade områden som kan utgöra källor till dioxin i Bottenhavet
Omvärldsanalys av miljökrav i offentlig upphandling
Analys av bostadsmarknaden 2014
Inventering av stora rovdjur i Gävleborgs län 2013-2014
Regional handlingsplan för klimatanpassning i Gävleborgs län
Mottagande och etablering av nyanlända i Gävleborg 2013
– Resultatet av en enkätundersökning riktad till länets kommuner
Regional risk- och sårbarhetsanalys Gävleborgs län 2014
Länsstyrelsen Gävleborg
Rapportnr: 2014:13
ISSN: 0284-5954
Besöksadress: Borgmästarplan, 801 70 Gävle Telefon: 010-225 10 00
Webbadress: www.lansstyrelsen.se/gavleborg