Delårsbokslut januari till augusti 2015 för hälso
1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-09-17 Handläggare: Gunilla De Geer Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-29, p 3 HSN 1505-0624 Delårsbokslut januari till augusti 2015 för hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendebeskrivning Föreliggande ärende redovisar bokslut för hälso- och sjukvårdsnämnden till och med augusti månad 2015 och helårsprognos för 2015. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande 2015-09-17 PM delårsbokslut januari till augusti 2015 och årsprognos för 2015 Rapport om tillgänglighet januari till augusti 2015, bilaga 1 Läkemedelskostnader januari till augusti 2015, bilaga 2 Vårdgivarnas miljöarbete, resultat 2014, bilaga 3 Resultaträkning, bilaga 4 Balansräkning, bilaga 5 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut – förvaltningsberättelse enligt mall, bilaga 6 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna delårsbokslut januari till augusti 2015 och helårsprognos för 2015 Förvaltningens motivering till förslaget Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2015 visar ett överskott med 960 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med motsvarande period 2014 då resultatet efter de första åtta månaderna visade ett överskott med 718 miljoner kronor. På grund av problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss osäkerhet kring det redovisade resultatet. Det är möjligt att all utförd verksamhet under augusti inte har bokförts fullt ut i perioden och att det redovisade överskottet är något för högt. Problemet är dock inte i storleksordningen att det påverkar bedömningen att prognosen ligger i nivå med budget. Prognosen för 2015 visar på ett resultat i nivå med budget. Resultatet för 2014 var ett underskott med 193 miljoner kronor. 2 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1505-0624 Prognosen förutsätter att hälso- och sjukvårdsnämndens beslut den 16 mars 2015 om åtgärder motsvarande 800 miljoner kronor för ekonomi i balans i form av kostnadssänkningar och intäktsökningar ger effekt i stort sett enligt plan. Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras och sammantaget bedöms åtgärdsprogrammet ge effekt i storleksordningen 750 miljoner kronor för 2015. Helårsprognosen för 2015 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är: • • • • • • För somatisk specialistsjukvård beräknas överskott med 241 miljoner kronor, främst till följd av lägre kostnader för medicinsk service samt för privata vårdgivare på nationella taxan. Inom äldresjukvård (vilket innefattar vård vid geriatrisk klinik, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård (SPSV)) prognostiseras underskott med 90 miljoner kronor, främst beroende på fortsatt ökade kostnader för ASiH till följd av ökade volymer. För primärvård beräknas underskott i prognosen med 29 miljoner kronor. Underskottet hänförs bland annat till husläkarverksamhet inklusive psykosocial verksamhet och ökade volymer för vårdvalet barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. För psykiatri prognostiseras överskott med 30 miljoner kronor. Överskottet är i enlighet med beslutat åtgärdsprogram och bland annat hänförligt till att kostnadsbilden totalt sett har sjunkit för vissa avtal efter omförhandling. För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget) beräknas ett underskott med 300 miljoner kronor huvudsakligen som en följd av ökade kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av hepatit C. Utöver ovanstående finns ett antal över- och underskottsposter i prognosen som sammantaget summerar till ett överskott med 148 miljoner kronor. Här ligger bland annat vidareförmedlat statsbidrag för ökade kostnader för läkemedel mot hepatit C. Budget för 2015 medger en nettokostnadsökningstakt med 4,1 procent. För perioden januari till augusti har nettokostnaderna ökat med 3,9 procent mellan 2014 och 2015. På grund av nämnda problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss risk att den verkliga nettokostnadsökningstakten för perioden ligger något högre än 3,9 procent. 3 (3) TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 1505-0624 För nio av tio av de indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa för de första sju månaderna 2015. För fyra av dessa nio indikatorer pekar utfallet mot att uppsatt mål kommer att nås under 2015. För resterande fem indikatorer är utfallet lägre än väntat och måluppfyllelsen under 2015 är därför osäker. Genomsnittlig andel patienter som kommit på besök till specialistläkare inom gällande vårdgarantitid om 30 dagar i Stockholms läns landsting var 68 procent, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med motsvarande period 2014. Genomsnittlig andel patienter som under perioden kommit under behandling inom specialistvården inom gällande vårdgarantitid om 90 dagar i Stockholms läns landsting var 90 procent, vilket är i nivå med resultatet för 2014. Inom ramen för den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården lämnade Stockholms läns landsting i mars in en handlingsplan till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som sedermera godkändes. Satsningen fokuserar på en förkortning av tiden mellan att misstanke om cancer föreligger till behandlingsstart. För att åstadkomma detta införs ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Föreberedelserna inför start av standardiserade vårdförlopp under hösten 2015 har genomförts enligt plan i Stockholms läns landsting. De initiala effekterna av den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet tycks vara att fler invånare i andra landsting sökt sig till den öppna vården i Stockholms län. Antalet besök inom öppenvården av invånare från andra landsting har ökat med cirka 15 procent under årets sju första månader jämfört med samma period 2014. Antalet invånare i Stockholms län som besökt öppenvården i andra landsting har däremot minskat. Jämfört med motsvarande period 2014 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 1,4 procent. Prognosen för 2015 innebär en ökning med 1,9 procent vilket är 0,3 procent högre än budget. Jämfört med motsvarande period 2014 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 1,1 procent. Prognosen för 2015 innebär en ökning med 1,1 procent vilket är 2,1, procent lägre än budget. Barbro Naroskyin Hälso- och sjukvårdsdirektör Mikael Borin Avdelningschef Delårsbokslut Januari – augusti 2015 för HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-22 Diarienummer: 1505-0624 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2015 omsluter cirka 52,5 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 27 januari 2015 beslut om budget för 2015. Under 2015 läggs tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari – april 2015 avrapporterades i Hälso- och sjukvårdsnämnden i juni 2015 . Perioden januari – augusti 2015 avrapporteras i detta delårsbokslut som läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 29 september 2015. Årsredovisningen planeras att tas upp för beslut i februari månad 2016. Till bokslutet fogas två bilagor som fördjupat beskriver utvecklingen under årets första åtta månader avseende tillgänglighet och kostnadsutveckling för läkemedel. Dessutom redovisas vårdgivarnas miljöresultat under 2014 i särskild bilaga. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för delåret 2015. Sida 1 Innehållsförteckning Inledning ........................................................................................................................... 1 SAMMANFATTNING ....................................................................................................... 4 1 STYRNING ..........................................................................................................7 1.1 Styrmodeller och styrdokument ......................................................................................... 7 1.1.1 Beställarstyrning ................................................................................................................. 7 1.2 Mål och uppdrag ................................................................................................................ 12 1.2.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården .......................................................................... 13 1.2.1.1 Vård i rätt tid ..................................................................................................................... 13 1.2.1.2 Säker vård .......................................................................................................................... 14 1.2.1.3 Hög effektivitet .................................................................................................................. 15 1.2.1.4 Högt förtroende för vården ............................................................................................... 15 1.2.2 Övriga generella mål.......................................................................................................... 16 1.2.2.1 Hållbar tillväxt ................................................................................................................... 16 1.2.2.2 En ekonomi i balans .......................................................................................................... 17 1.2.2.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare.................................................................. 17 1.3 Omvärld ............................................................................................................................. 17 1.4 Befolkningsutveckling ...................................................................................................... 20 2 VERKSAMHET ................................................................................................ 22 2.1 Vård i rätt tid .................................................................................................................... 22 2.1.1 Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid ........................................................... 22 2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhusen ............................................................................................ 22 2.1.1.2 Vård på akutsjukhus ......................................................................................................... 24 2.1.1.3 Forskning, utbildning och innovation ............................................................................. 24 2.1.1.4 Akut omhändertagande .................................................................................................... 24 2.1.2 Tillgänglighet till vård ...................................................................................................... 25 2.2 Säker vård ......................................................................................................................... 28 2.2.1 Patientsäkerhet ................................................................................................................. 28 2.2.2 Kunskapsstyrning och -stöd ............................................................................................ 30 2.2.3 Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården ........................................................ 32 2.2.3.1 Sammanhållna vårdprocesser ......................................................................................... 32 2.2.3.2 Ökad informationsdelning mellan vårdens aktörer ....................................................... 34 2.3 Hög effektivitet ..................................................................................................................35 2.3.1 Informerade och delaktiga patienter ................................................................................35 2.3.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete .......................................................37 2.3.3 Utveckling av vårdformer och arbetssätt ........................................................................ 40 2.4 Högt förtroende för vården .............................................................................................. 42 3 MILJÖARBETE I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN ............................................ 43 Sida 2 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE ....................................................................... 45 4.1 Likvärdig behandling av alla invånare ............................................................................ 45 4.1.1 Jämlikhet och jämställdhet .............................................................................................. 45 4.1.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk ................................................................... 45 4.1.3 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning ..................................................... 46 5 SÄKRA PROCESSER.........................................................................................47 5.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt ...................................................47 6 VERKSAMHETENS EKONOMI ...................................................................... 50 6.1 Verksamheten totalt ......................................................................................................... 50 6.2 Somatisk specialistvård .................................................................................................... 56 6.2.1 Redovisning per sjukhus ................................................................................................... 61 6.3 Primärvård ........................................................................................................................ 80 6.4 Psykiatri ............................................................................................................................ 90 6.5 Äldresjukvård.................................................................................................................... 95 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet .............................................................................. 99 6.7 Tandvård ..........................................................................................................................104 6.8 Läkemedel ....................................................................................................................... 108 6.9 Asylsjukvård och vård för tillståndslösa ........................................................................ 110 6.10 Risker ................................................................................................................................ 111 6.11 Ledningens åtgärder........................................................................................................ 112 6.12 Verksamhetsförändringar ............................................................................................... 114 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN ............................................ 116 Bilageförteckning Bilaga 1 Rapport om tillgänglighet januari till augusti 2015 Bilaga 2 Läkemedelskostnader januari till augusti 2015 Bilaga 3 Vårdgivarnas miljöarbete resultat 2014 Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 6 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall med underbilagor Sida 3 SAMMANFATTNING Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2015 visar ett överskott med 960 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med motsvarande period 2014 då resultatet efter de första åtta månaderna visade ett överskott med 718 miljoner. Prognosen för 2015 visar på ett resultat i nivå med budget. Resultatet för 2014 var ett underskott med 193 miljoner kronor. Prognosen förutsätter att hälso- och sjukvårdsnämndens beslut den 16 mars 2015 om åtgärder för ekonomi i balans i form av kostnadssänkningar och intäktsökningar ger effekt i stort sett enligt plan. På grund av problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss osäkerhet kring det redovisade resultatet. Det är möjligt att all utförd verksamhet under augusti inte har bokförts fullt ut i perioden och att det redovisade överskottet därför är något för högt. Problemet är dock inte i storleksordningen att det påverkar bedömningen att prognosen ligger i nivå med budget. Helårsprognosen för 2015 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är • • • • • • För somatisk specialistsjukvård beräknas överskott med 241 miljoner kronor, främst till följd av lägre kostnader för medicinsk service samt för privata vårdgivare på nationella taxan Inom äldresjukvård (vilket innefattar vård vid geriatrisk klinik, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård) prognostiseras underskott med 90 miljoner kronor, främst beroende på fortsatt ökade kostnader för ASiH till följd av ökade volymer För primärvård beräknas underskott i prognosen med 29 miljoner kronor. Underskottet hänförs bland annat till husläkarverksamhet inklusive psykosocial verksamhet och ökade volymer för vårdvalet barn- och ungdomsmedicinska mottagningar För psykiatri prognostiseras överskott med 30 miljoner kronor. Överskottet är i enlighet med beslutat åtgärdsprogram och bland annat hänförligt till att kostnadsbilden totalt sett har sjunkit för vissa avtal efter omförhandling För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom hälso- och sjukvårdsnämndens budget) beräknas ett underskott med 300 miljoner huvudsakligen som en följd av ökade kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av Hepatit-C Utöver ovanstående finns ett antal över- och underskottsposter i prognosen som sammantaget summerar till ett överskott med 148 miljoner kronor. Här ligger bland annat vidareförmedlat statsbidrag för ökade kostnader för läkemedel mot hepatit C Budget för 2015 medger en nettokostnadsökningstakt med 4,1 procent. För perioden januari till augusti har nettokostnaderna ökat med 3,9 procent mellan 2014 och 2015. På grund av nämnda problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en Sida 4 viss risk att den verkliga nettokostnadsökningstakten för perioden ligger något högre än 3,9 procent. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 16 mars om åtgärder som ger kostnadsreducering och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor. Att prognosen för helt år ligger i nivå med budget är i hög grad ett resultat av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras. Några förseningar noteras, bland annat stängs lättakuten i Danderyd några månader senare än ursprunglig beräkning. Inom de vårdvalsområden där nämnden beslutat om prissänkningar har ett antal vårdgivare avstått från att godkänna de föreslagna ändringarna, med konsekvensen att avtalen då löper ut efter 12 månader. Under denna tid gäller de gamla avtalsvillkoren med den högre ersättningen. Sammantaget bedöms dock åtgärdsprogrammet ge effekt i storleksordningen 750 miljoner kronor för 2015. Jämfört med motsvarande period 2014 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 1,4 procent. Prognosen för 2015 innebär en ökning med 1,9 procent och är 0,3 procent högre än budget. Jämfört med motsvarande period 2014 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 1,1 procent. Prognosen för 2015 innebär en ökning med 1,1 procent vilket är 2,1, procent lägre än budget. För nio av tio av de indikatorer som används för uppföljning av målen för hälso- och sjukvården i Stockholms län finns mätvärden att redovisa för de första sju månaderna 2015. För fyra av dessa nio indikatorer pekar utfallet efter sju månader mot att uppsatt mål kommer nås under 2015. För resterande fem indikatorer är utfallet per juli lägre än väntat och måluppfyllelsen under 2015 mer osäker. Genomsnittlig andel patienter som kommit på besök till specialistläkare inom gällande vårdgarantitid om 30 dagar i Stockholms läns landsting var 68 procent, vilket är en minskning med tre procentenheter jämfört med motsvarande period 2014. Genomsnittlig andel patienter som under perioden kommit under behandling inom specialistvården inom gällande vårdgarantitid om 90 dagar i Stockholms läns landsting var 90 procent, vilket är i nivå med resultatet för 2014. Inom ramen för den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården lämnade Stockholms läns landsting i mars in en handlingsplan till SKL, som sedermera godkändes. Satsningen fokuserar på en förkortning av tiden mellan att misstanke om cancer föreligger till behandlingsstart. För att åstadkomma detta införs ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Föreberedelserna inför start av standardiserade vårdförlopp under hösten 2015 har genomförts enligt plan i Stockholms läns landsting. Efter att den nationella satsningen på de mest sjuka äldre avslutades vid årsskiftet har samverkan mellan landstinget och länets kommuner fortsatt. Bland annat har en befintlig samverkansöverenskommelse reviderats samt två nya överenskommelser inom äldreområdet utarbetats. Sida 5 De initiala effekterna av den nya patientlagen som trädde i kraft vid årsskiftet tycks vara att fler invånare i andra landsting sökt sig till den öppna vården i Stockholms län. Antalet besök inom öppenvården av invånare från andra landsting har ökat med cirka 15 procent under årets sju första månader jämfört med samma period 2014. Antalet invånare i Stockholms län som besökt öppenvården i andra landsting har däremot minskat. Kravet på att erbjuda hälsosamtal i hemmet för alla 75-åringar togs bort från förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård i början av sommaren. Istället kan husläkarmottagningarna erbjuda rådgivande samtal om levnadsvanor. Under 2015 görs försök att stimulera en överföring av viss slutenvård till dagkirurgi på akutsjukhusen med hjälp av så kallade prioriteringsvikter. Under de sex första månaderna ökade de dagkirurgiska ingreppen relativt slutenvårdsoperationerna inom försöket med 5 procent. I maj 2015 invigdes ett palliativt kunskapscentrum som driftas av Stockholms läns sjukvårdsområde och finansieras i samverkan med flera av länets kommuner. Sida 6 1 STYRNING 1.1 Styrmodeller och styrdokument 1.1.1 Beställarstyrning Stockholms läns landsting tillämpar en beställar- och utförarmodell för styrning av både vård och kollektivtrafik. Modellen grundas på principen att nämnderna (beställarna) beslutar om vad som ska göras och verksamheterna (utförarna) får via avtal ersättning från nämnderna för att utföra uppdrag för nämndernas räkning. Både landstingsägda och privata verksamheter kan vara utförare enligt denna modell. Cirka en tredjedel av den landstingsfinansierade vården i Stockholms län utförs av privata vårdgivare. Former för att sluta avtal inom hälso- och sjukvården När avtal med utförare tecknas i hälso- och sjukvården sker det utifrån följande lagar: • Lag om valfrihetssystem (LOV), används för vårdval • Lag om offentlig upphandling (LOU), används för upphandlingar av privat utförare • Lag om läkarvårdsersättning (LOL) och lag om ersättning för fysioterapi 1 (LOF), används för ersättningsetablering av läkare och fysioterapeuter • Direktavtal används för landstingsdrivna utförare inom områden som inte omfattas av vårdval - Avtal enligt LOV Vårdval är den benämning som används i dagligt tal för de avtal som tecknas inom hälso- och sjukvården med stöd av lagen om valfrihetssystem, LOV. Inriktningen inom Stockholms läns landsting är att vårdval ska införas där det är möjligt och funktionellt. Genom vårdval har en mångfald av vårdgivare tillkommit som den enskilde patienten kan välja mellan. Under perioden januari till augusti 2015 har Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat flera beslut som rör utveckling av vårdval. Ett beslut från Hälso-och sjukvårdsnämnden i oktober 2014 avseende vårdval har effektuerats under perioden genom att avtal inom ett nytt vårdvalsområde har trätt i kraft. Se vidare nedanstående tabell. 1 Tidigare lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) Sida 7 Större förändringar avseende vårdval, januariaugusti 2015 Verksamhetsområde Kommentar Beslut i HSN den 28 april 2015 om införande av tilläggsuppdrag till redan befintligt vårdval Multimodal rehabilitering vid långvarig ospecifik smärta (MMR1) Tilläggsuppdrag till vårdval husläkarverksamhet. Driftstart 1 juni 2015. Beslut i HSN den 2 juni 2015 om införande av vårdvalsavtal inom två verksamhetsområden Akut specialiserad neurologisk och kirurgisk rehabilitering i slutenvård efter vård på akutsjukhus Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV. Planerad driftstart 1 januari 2016. Ikraftträdande under april av tilläggsuppdrag kopplade till två befintliga vårdvalsområden. Ursprungligt beslut i HSN den 20 oktober 2014 om införande av tilläggsuppdrag Utredning, behandling och rehabilitering av Myalgic Encephalomyelitis/Chronic Fatigue Syndrome (ME/CFS) Tilläggsuppdrag till vårdval långvarig smärta och utmattningssyndrom (MMR2) och till vårdval planerad specialiserad rehabilitering, neurologi. Driftstart 1 april respektive 17 april 2015. Inom vårdområdet geriatrik ska vårdval införas enligt beslut i Landstingsfullmäktige om budget för Stockholms läns landsting 2016 (2017-2018). Arbetet har påbörjats genom kartläggning av målgrupp och behov. För att minska kostnadsökningstakten inom hälso- och sjukvården har Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutat att inom fyra vårdvalsområden ska ersättningsmodeller jämte uppdrag revideras för att skapa bästa möjliga effekt av insatta resurser. Vidare har det inom elva vårdvalsområden beslutats om prisjustering av ersättningsnivåer motsvarande minus fem procent från och med den 1 juni 2015. Dessa beslut har effektuerats och hur besluten kommer att påverka till exempel ekonomi och förändringar av vårdvolymer kommer följas under året, se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi. Inom ett flertal andra vårdvalsområden pågår översyn och planering för revidering med syfte att bland annat utveckla och tydliggöra uppdragen. Utredning av lämplig avtalsform Utrednings- och utvecklingsarbetet kopplat till de förändringar som hälso- och sjukvårdssystemet i enlighet med Framtidsplanen behöver genomföra, har fortsatt. Nya vårdområden, till exempel inom vuxenpsykiatrisk öppenvård och IVF-behandling, utreds inför att hela eller delar av vårdområdena skulle kunna omfattas av upphandling i enlighet med LOV. Sedan tidigare pågår utredning om förutsättningar att införa vårdval inom vårdområden inom den somatiska specialistvården som till exempel urologi, allmän kirurgi och internmedicin. Sida 8 Avtal enligt LOU samt direktavtal med landstingsdrivna vårdgivare som inte omfattas av vårdval Under perioden januari till augusti 2015 har Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat flera beslut som rör avtal upphandlande enligt LOU, se nedanstående tabell. - Förändringar jan-aug av avtal tecknade enligt LOU Verksamhetsområde Kommentar Avtal tecknade enligt LOU som trätt i kraft under jan-aug Bild- och funktionstjänst inom bland annat radiologi (bedrevs under projektnamnet GRATTIS). Avser en gemensam lösning för bildlagring. Avtalet med Sectra Sverige AB löper på 8 + 4 år. Avtal om hjälpmedelscentral för förbrukningshjälpmedel Avtal tecknat med OneMed AB efter överprövning som SLL vann. Tilldelningsbeslut som fattats av HSN under janaug Beslut om förnyad upphandling enligt LOU som under jan-aug fattats av HSN Språktolktjänster (bokad telefontolk) Ambulanshelikoptertjänst Överprövning resulterade i dom från Förvaltningsrätten som innebär att upphandlingen ska göras om, denna gång som en A-tjänst. Barn och ungdomspsykiatri i öppenvård Hörapparater Slutenvårdrehabilitering utomlands (klimatvård) Beslut om förfrågningsunderlag som under janaug fattats av HSN Språktolktjänster (kontakttolkning) Den upphandling som genomfördes 2014 resulterade i en överprövning. I delen som omfattade kontakttolkning (tolken är fysiskt närvarande på mottagningen) genomförs en ny upphandling. Rehabilitering av patienter med Astma och KOL Omställningsavtal Mot bakgrund av de beslutade förändringar i vårdstrukturen i landstinget som ska genomföras enligt Framtidsplanen, tecknas under åren 2016 till 2019 så kallade omställningsavtal med länets akutsjukhus (exklusive S:t Görans sjukhus). Under det första halvåret 2015 har avtalen förhandlats fram i samverkan mellan de tre aktörer som är parter i omställningsavtalet: hälso- och sjukvårdsnämnden (beställaren), landstingstyrelsen (ägaren) och respektive akutsjukhus (vårdgivare). Omställningsavtalet bygger på en ny styrmodell. Detta innebär att den ekonomiska ramen baseras i huvudsak av en fast uppdragsersättning. Endast en liten del läggs på den prestationsbaserade ersättningen (DRG-ersättning) och ingår som en andel i den målrelaterade ersättningen. Omställningsavtalen behandlas i Hälso- och sjukvårds- Sida 9 nämnden den 3 november och därefter kommer undertecknade ske från respektive part. Syftet med omställningsavtalet är att det ska underlätta genomförandet av Framtidsplanen och ge akutsjukhusen en tydlig ekonomisk ram för hela avtalstiden. Vårdgivarna ges förutsättningar att utveckla och effektivisera sin verksamhet utifrån långsiktiga mål med avseende på vårduppdrag, kvalitet och bemötande. Omställningsavtalen ska stimulera till samverkan och samordning med vårdgivare utanför akutsjukhusen så att nätverksarbetet kring patienten stärks och utvecklas. Beskrivningssystem och ersättningsmodeller En långsiktig utvecklingsstrategi för beskrivningssystem och ersättningsmodeller som stöd för att Stockholms läns landsting skall uppnå målen i Framtidsplanen håller på att ta form. För att beskriva vilken vård som ska utföras och för att följa upp utförd vård krävs beskrivningssystem med väl definierade termer och begrepp. Under året har en gemensam informationsstruktur för Stockholms läns landsting etablerats och denna skall nu användas i de stora utvecklingsprojekt inom IT-området som är helt beroende av en standardiserad informationsstruktur. Utveckling av ersättningsmodeller som möjliggör styrning av verksamheterna utifrån ekonomiska incitament är en viktig del av nämndens beställarstyrning. Under det första halvåret 2015 har en vidareutveckling av ersättningsmodellerna inom alla stora vårdområden pågått. - - En helt ny modell för akutsjukhusen har tagits fram som del av omställningsavtalen. Ersättningsmodellerna för redan införda vårdval inklusive husläkarverksamhet är under revidering. Utveckling av ersättningsmodeller för kommande vårdval pågår som en del i arbetet med dessa Dessutom pågår projekt inom värdebaserad vård och förberedelser för ersättning av ehälsotjänster pågår också. Inom vissa vårdverksamheter läggs ett särskilt fokus på utveckling av nya beskrivningssystem och nya ersättningsmodeller. Exempel på sådana är primärvård i Kroninnovationsprojektet, reumatologisk specialiserad öppenvård och vårdval inom öron-näsa-halssjukvård. Dagens informationssystem behöver utvecklas för att kunna ge information som kan används för värdebaserade ersättningsmodeller. Projekt pågår för att utveckla informationssystemen så att de kan beskriva och ersätta vårdepisoder och resultat där både en och flera aktörer är involverade. Sida 10 Avtalsuppföljning av vårdavtal Uppföljning och granskning är av central betydelse för styrningen av hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar ständigt för att förbättra verktyg och systematisera arbetet. En ny gemensam process för årlig avtalsuppföljning tagits fram och beslutats. Den nya processen utgör grunden för arbetet med avtalsuppföljning under 2015. Vårdavtalsuppföljningen avseende 2014 års produktion avslutades under våren 2015 och delar redovisades i tertialbokslutet i bilagan Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2014 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Avtalsuppföljning för 2015 pågår löpande under året inom samtliga vårdområden. Fördjupad uppföljning och revisioner Den ordinarie uppföljningen kompletteras vid behov med olika typer av fördjupade uppföljningar och revisioner. Revisioner gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning som kan föranledas av externa tips, signaler om bristande patientsäkerhet och avvikande rapporterings- eller faktureringsmönster. De främsta fokusområdena för arbetet med revisioner är patientsäkerhet och kvalitet samt korrekt ekonomisk ersättning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under 2015 gjort ett antal revisioner av vårdgivare både med avtal enligt LOV samt ett flertal läkare verksamma enligt LOL. De vanligaste följderna av revisionerna är förtydligade instruktioner från uppdragsgivaren Stockholms läns landsting samt återbetalningskrav. Hittills har sammanlagt cirka tre miljoner kronor betalats tillbaka i år. En av revisionerna har visat på misstänkta ekonomiska oegentligheter och polisanmälan om grovt bedrägeri har gjorts. Kompetenser inom både ekonomi, patientsäkerhet och medicin på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under året samlat i ett så kallat revisionsråd. Tillsammans med läkare inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och i några fall med externt kontrakterade läkare, har de flesta av revisionerna kunnat genomföras utan att anlita externa revisionsföretag. Detta har lett till en besparing på två-tre miljoner kronor för Stockholms läns landsting. Arbetet med revisioner fortsätter under 2015 och kommer i högre grad än tidigare att genomföras av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens egna handläggare, för att bygga upp den interna kompetensen och minska beroendet av konsultinsatser. Sida 11 1.2 Mål och uppdrag Landstingets målbild utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning 2016. I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2.1 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.2.2 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden. Sida 12 1.2.1 Specifika mål för hälso- och sjukvården FÖRBÄTTRAD TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Utfall 2015-07 Mål 2015 Prognos måluppfyllelse Utfall 2014 Vård i rätt tid (vårdgarantin) Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos husläkare 80 %* >90% Osäkert 89% Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar 68 % >73% Osäkert 70% Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar 90 % >88% Uppfylls 90% Andel specialistläkarbesök som utförts av specialistläkare utanför akutsjukhus -** 79,0% Bedöms ej 76,8% Säker vård Förekomsten (prevalensen) av vårdrelaterade infektioner 10,0%*** <9,4% Osäkert 9,0% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården 16% <16,0 % Osäkert 15,9% Antibiotikaförskrivning 359 <345 Osäkert 358 28% 26% Uppfylls 26% 58,8% 65% Uppfylls 52% 63,0% >58% Uppfylls 64% Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto knutet till 1177 Vårdguidens e-tjänster Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Högt förtroende för vården Andel av befolkningen som har stort förtroende för vården * Rapporterat utfall avser vårmätningen ny mätning sker i oktober/november ** Korrekt datauttag har ej kunnat göras, se vidare avsnitt 1.2.1.1 *** Rapporterat utfall avser vårmätningen, ny mätning sker v 42-43 1.2.1.1 Vård i rätt tid Tre av indikatorerna som används för att styra mot målet ”Vård i rätt tid” fokuserar på Stockholms läns landstings vårdgaranti, vilket innebär att en patient som söker hjälp ska få tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Metoden för mätningen av väntetid till första besök hos husläkare är idag att mottagningarna utför manuella nationella mätningar under en begränsad tid av året som rapporteras till Sverige Kommuner och Landsting, SKL. En metod för automatiserad inrapportering av väntetider är dock under successivt införande. Cirka 10 procent av husläkarmottagningarna har under året rapporterat via automatiserad väntetidsmätning. När samtliga mottagningar rapporterar via den automatiserade metoden kommer detta att ge en förbättrad kvalitet i mätningen. Mätningarna av väntetider för besök hos husläkare våren 2015 visar att 80 procent får besök inom 5 dagar från första kontakt och 85 procent inom 7 dagar (patientvald väntan inräknad). Trenden över tid är att en något lägre andel får besök hos husläkaren inom 5 respektive 7 dagar. Den förändrade metodiken att mäta väntetider kan vara en delförklaring till resultatet. När det gäller väntetid till första besök hos specialistläkare har utfallet under 2015 varit sämre än 2014 under sex av åtta månader. Fördjupade analyser av orsakerna Sida 13 kommer genomföras. Väntetider finns inom specialiteter som handkirurgi, ortopedi, neurologi och neurokirurgi. Väntetiderna på länets barn- och ungdomsmedicinska mottagningar ser olika ut. Det finns mottagningar med långa väntetider men de flesta kan erbjuda en tid inom 30 dagar. Föräldrar som hör av sig till vårdgarantikansliet kan i stort sett alltid erbjudas tider inom vårdgarantigränsen. Väntetiderna till behandling är i stort sett lika jämfört med 2014. Bedömningen är att målet nås på helår. För en hög tillgänglighet krävs en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur som möjliggör för vårdgivarna att kunna möta befolkningens behov på rätt plats med korta väntetider till hälso- och sjukvård som följd. I enlighet med Framtidsplanen ska endast den hälsooch sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser utföras där, och del av den vård som idag utförs på akutsjukhusen ska flyttas ut till vårdgivare utanför akutsjukhusen. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. Vid det datauttag som gjordes under september i avsikt att följa upp indikatorn i delårsbokslutet upptäcktes ett fel. En registreringsförändring har gjorts i öppenvården i den somatiska specialistvården under 2015, vilket fått till konsekvens att åren 2014 och 2015 inte var jämförbara i det specifika datauttag som görs för att följa upp indikatorn. Ett nytt datauttag har inte kunnat göras under den tid som stått till förfogande för färdigställande av delårsbokslutet. Därför redovisas inget utfall på indikatorn och heller ingen årsprognos. Ett nytt datauttag kommer snarast göras där jämförbarheten mellan åren är säkerställd och slutsatser om utvecklingen i enlighet med Framtidsplanen därmed möjliggörs. I månadsrapporten för september eller oktober kommer resultatet att redovisas för Hälso- och sjukvårdsnämnden. 1.2.1.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat i den givna vården och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. De indikatorer som används för att styra mot en säker vård fokuserar på tre viktiga områden inom säker vård. Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram – vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Under vecka 12 och 13 mättes prevalensen inom den somatiska slutenvården och resultatet pekar mot en ökad prevalens jämför med samma period föregående år, även om ökningen inte är statistiskt signifikant. En ny mätning görs under hösten 2015. Bedömningen i delårsbokslutet vilar därför enbart på vårmätningen och bedömningen är att det är osäkert om målet nås. Sida 14 En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården när det gäller äldre över 65 år kan tyda på brister i hälso- och sjukvården, i den kommunala omsorgen eller i övergången mellan slutenvård och hemmet. Indikatorn är ett av de nyckeltal som följts inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Utfallet under årets första månader ligger sammantaget något högre än 2014, men utfallet varierar månad för månad. Bedömningen är att utfallet för helåret 2015 kommer ligga i nivå med eller över utfallet 2014. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier och genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektivt läkemedel när det verkligen behövs. Patientsäkerhetssatsningen som genomfördes 2010 till 2014 medförde ett stort fokus på antibiotikaförskrivningen. Då Patientsäkerhetssatsningen inleddes låg Stockholms län på nivån 419 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare, vilket innebär att en minskning på 14 procent genomfördes över fyra år. För tillfället är tendensen i hela landet en svagt ökande antibiotikaförskrivning, och så även i Stockholms län. Det är därför osäkert om målet om ytterligare minskning av antibiotikaförskrivningen under 2015 kommer nås. 1.2.1.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-tjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att vårdgivare och patienter kan mötas på nya sätt och att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Ett sätt att kunna ta del av ehälsotjänster är att registrera ett invånarkonto 1177.se. Under årets sju första månader har 70 000 nya konton skapats. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bidrar till en höjd effektivitet genom att åtgärder sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Som en indikation på om husläkarmottagningarna bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete mäts andel husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagningen. Andelen husläkarmottagningar som når målet fortsätter att öka. Per juli månad uppgick andelen till cirka 59 procent av länets mottagningar, vilket är en ökning med sju procentenheter sedan årsskiftet. Målet för 2015 bedöms komma att uppfyllas. 1.2.1.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer Sida 15 söker vård och därmed leda till direkta effekter på individers hälsotillstånd och på belastningen på olika resurser i hälso- och sjukvårdssystemet. Förtroendet mäts på befolkningsnivå två gånger om året genom befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2. Årets första mätning genomfördes under mars månad. 63 procent av befolkningen hade i mätningen ett stort förtroende för hälso- och sjukvården, vilket var två procentenheter bättre än vårmätningen föregående år. Ökningen är dock inte statistiskt säkerställd. Bedömningen är att målet kommer nås på helår. Se vidare avsnitt 2.4 för ytterligare redovisning av mätningar av förtroendet för hälso- och sjukvården i Stockholms län. 1.2.2 Övriga generella mål 1.2.2.1 Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål inom tre områden, miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Inom två av områdena finns indikatorer som följs upp löpande under året. HÅLLBAR TILLVÄXT OCH UTVECKLING Utfall 2015-07 Mål 2015 Prognos måluppfyllelse 69% ≥59% Uppfylls 51% 100% Utfall 2014 Effektivt miljöarbete Andel ekologiska livsmedel 59 % Säkra processer Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster: leverans enligt överenskomna servicenivåer Andel besvarade invånarsamtal till 1177 Vårdguiden på telefon inom 180 sekunder dagtid Uppfylls ej 52 % Ekologiska livsmedel Med livsmedel avses i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. Målet för 2015, som innebär från att utfallet för 2014 ska överträffas, förväntas uppnås. Hållbar IT-leverans av värdeskapande tjänster Det ska vara lätt, smidigt och säkert att komma i kontakt med landstinget och alla som vill ska kunna använda de möjligheter som offentliga e-tjänster erbjuder. Under perioden inkom cirka 600 000 samtal till sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden i Stockholm. Av dessa samtal besvarades 51 procent inom tre minuter men resultatet har varierat månadsvis mellan 22 procent som lägst och 70 procent som högst. Resultatet har inneburit att viss del av avtalad ersättning inte har betalts ut till leverantör eftersom gällande kvalitetsmål för telefontillgängligheten inte har uppfyllts. Vid jämförelse med andra landsting har Stockholms läns landsting ett bättre resultat än snittet, som är 37 procent. Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. 2 Sida 16 1.2.2.2 En ekonomi i balans EKONOMI I BALANS Utfall 2015-04 Mål 2015 Prognos 2015 Utfall 2014 -329 0 0 -193 God ekonomisk hushållning Resultat i miljoner kronor: Ett positivt resultat enligt balanskravet För att trygga verksamheten på kort och lång sikt krävs en ekonomi i balans. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade för 2014 ett underskott om 193 miljoner kronor. För 2015 pekar prognosen efter augusti månad mot ett resultat i nivå med budget, se vidare kapitel 6, Verksamhetens ekonomi. 1.2.2.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis. 1.3 Omvärld Systematisk omvärldsbevakning syftar till att ge en överblick över förändringar och kunskaper om hälso- och sjukvården utanför det egna landstinget på såväl nationell som internationell nivå. Nedan beskrivs några centrala propositioner, utredningar och beslut som i varierande omfattning kan komma att påverka hälso- och sjukvården i Stockholms län både på kort och på längre sikt. Utveckling av den högspecialiserade vården Dir 2014:56 Senast den 25 november 2015 ska förslag lämnas till hur den högspecialiserade vården kan utvecklas genom en ökad koncentration i syfte att få förbättrade vårdresultat, en mer jämlik vård samt ett mer effektivt utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser. Ansvar för försäkringsmedicinska utredningar Dir. 2014:43 I mars lämnades förslag till hur behovet av kvalificerade försäkringsmedicinska utredningar inom relevanta socialförsäkringsområden ska tillgodoses. Syftet med utredningen har varit att tydliggöra ansvaret för försäkringsmedicinska utredningar och utfärdandet försäkringsmedicinska utlåtanden. Utredningen har föreslagit en ny lag som föreslås träda i kraft den 1 januari 2016. I den föreslagna lagen ska landstingens ansvar för försäkringsmedicinska utredningar 3 regleDen försäkringsmedicinska utredningen är en fördjupad utredning med koppling till socialförsäkringens regler om bedömning av arbetsförmåga. 3 Sida 17 ras. Landstingsstyrelsens förvaltning har i samråd med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen lämnat ett förslag till remissvar för beslut av Landstingsstyrelsen. I remissvaret framgår att landstingen redan idag utför dessa utredningar och förvaltningen tillstyrker att ansvaret genom förslaget lagregleras. Beslutsoförmögna personers ställning i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst Dir. 2012:72 Senast den 30 september 2015 ska förslag lämnas till en reglering för personer som på grund av att de är beslutsoförmögna helt eller delvis saknar möjlighet att fullt ut vara delaktiga eller utöva sitt självbestämmande i situationer då detta förutsätts inom hälsooch sjukvård, tandvård eller forskning. Syftet med regleringen är att säkerställa att personer som är beslutsoförmögna får den vård eller tandvård som behövs för att deras hälsa ska kunna förbättras samtidigt som individens integritet och värdighet tillgodoses. En myndighet för alarmering SOU 2013:33 Regeringen har genomfört en översyn av samhällets alarmeringstjänst: det gemensamma nödnumret 112, polis, räddningstjänst och ambulans. Syftet med översynen är att säkerställa att alarmeringstjänsten fungerar på ett effektivt, säkert och ändamålsenligt sätt. I utredningens slutbetänkande föreslås en ökad nationell samordning och styrning av alarmeringen, inrättandet av en nationell alarmeringsmyndighet, reglering av alarmering i lag, utveckling av en gemensam teknisk plattform samt en samlad uppföljning och tillsyn av alarmeringsförhållandena. Stockholms läns landsting har i ett remissvar avstyrkt utredningens förslag om inrättandet av en statlig alarmeringsmyndighet då inriktningen för den nya alarmeringsmyndighetens verksamhet inte är tillfredställande ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv och innebär att den operativa ledningen för ambulanssjukvården i praktiken flyttas från landstinget. Den nya alarmeringsmyndigheten föreslogs i utredningen att inrättas från den 1 januari 2015. Beredning pågår dock fortfarande inom regeringskansliet varför tidsplanen är oklar. Psykiatrin och lagen - tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 En översyn har gjorts av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Förslaget är att nuvarande undantag, som innebär att psykiatrisk tvångsvård inte får ges om personens psykiska störning utgör enbart en utvecklingsstörning, tas bort. Det innebär att bland annat personer med störningar inom autismspektrat kan ges vård med stöd av lagen. Utredningen föreslår också att det inrättas en tvångsåtgärdsnämnd som ska pröva om ”extraordinära lösningar”, som ibland behöver tillgripas inom vården för svårt sjuka patienter, får vidtas eller inte. I landstingsstyrelsens remissyttrande tillstyrktes i huvudsak betänkandets förslag. I svaret betonades att de ekonomiska konsekvenserna för de förändringar som föreslås Sida 18 är stora och att utredningen underskattat de kostnader som landstingen får om utredningens förslag genomförs. En samlad tolktjänst SOU 2011:83 Utredningen har kartlagt och analyserat hur nuvarande reglering, finansiering, organisering och tillsyn av tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet fungerar inom olika samhällsområden. Utredningen beskriver bilden av ett system där ansvaret för att anlita och finansiera tolktjänst i samhället vilar på så många olika myndigheter och huvudmän att det begränsar samhällets möjligheter att erbjuda en resurseffektiv och kvalitativ tolktjänst. Utredningen föreslår att en mer brukarorienterad modell skapas genom att bland annat samordna tolktjänsten med en ingång för tolkanvändarna och att resurser för tolktjänst samlas till en tolktjänstmyndighet. Utredningens resultat kan få återverkningar på Stockholms läns landstings tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer. En arbetsgrupp bestående av representanter från Socialdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Näringsdepartementet och Stiftelsen Svensk Industridesign(SvID) genomför för närvarande en analys av utredningens slutsatser, på uppdrag av barn- och äldreministern. Uppdrag att föreslå en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete Folkhälsomyndigheten lämnade i februari 2015 in förslag till regeringen på utformningen av en samordnad, effektiv och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning som stöd för lokalt och regionalt självmordspreventivt arbete. För att utveckla arbetet med självmordsprevention föreslår Folkhälsomyndigheten en ny struktur där samordningsansvaret på nationell och regional nivå tydliggörs. På så vis ska möjligheten till kunskapsutbyte mellan aktörer på olika samhällsnivåer öka. Regeringen tar i nästa steg ställning till förslaget. Uppdrag att utarbeta en modell för framtagandet av underlag till beslut om nationella vaccinationsprogram med mera Den 1 november 2013 lämnade Socialstyrelsen in förslag till hur nationella vaccinationsprogram ska hanteras. En modell för framtagande av underlag till regeringen inför beslut om nationella vaccinationsprogram med mera har utarbetats, liksom en generell modell för att kunna genomföra samhällsekonomiska analyser av nationella vaccinationsprogram. Enligt modellen kan myndigheter och organisationer föreslå ändringar av de nationella vaccinationsprogrammen. Socialstyrelsen ska enligt modellen även gå ut med förfrågningar till myndigheter, huvudmän i landsting och kommuner och andra utförare om vilka förändringar som de anser behövs. Socialstyrelsen ska följa och bedöma de nationella vaccinationsprogrammen löpande, följa vaccinutvecklingen proaktivt och även själv initiera förändringar av de nationella vaccinationsprogrammen. Socialstyrelsen har remitterat den föreslagna modellen. Remissinstanserna ställer sig i stort positiva till den föreslagna processen med ett strukturerarat arbetssätt kring vaccinationsfrågorna. De vacciner som Socialstyrelsen tidigare har utgett rekommendat- Sida 19 ioner om prövas enligt nya ordningen för nationella vaccinationsprogram, och uppdraget ska redovisas senast 1 november 2015. Överenskommelse om tillgänglighet och samordning Överenskommelse om tillgänglighet och samordning 2015 för en mer patientcentrerad vård har tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Överenskommelsen omfattar totalt 1 000 miljoner kronor, av dessa är 995,6 miljoner kronor avsedda som stimulansmedel för landstingen. Se vidare avsnitt 2.1.2, Tillgänglighet till vård, för resultat. Nationell cancersatsning I januari 2015 presenterade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en överenskommelse om att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna inom cancervården. Överenskommelsen för 2015 omfattar totalt 444,5 miljoner kronor, varav 413 miljoner kronor är avsatt som stimulansmedel till landstingen för att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att införa ett nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Satsningen kommer pågå under 2015 till 2018. Se vidare avsnitt 2.1.2, Tillgänglighet till vård, för resultat. Överenskommelse om rehabiliteringsgaranti Rehabiliteringsgarantin är en ettårig återkommande överenskommelse mellan regeringen och SKL om ersättning för vissa rehabiliteringsinsatser. Rehabiliteringsgarantin uppgår till 750 miljoner kronor nationellt. Merparten går till landstingen som ersättning för genomförda KBT-behandlingar och teambaserade behandlingar av patienter med långvarig smärta. Ett mindre belopp går till forskning och utveckling. 1.4 Befolkningsutveckling Befolkningstillväxten i Stockholms län har varit hög de senaste åren. I snitt har omkring 35 000 nya invånare tillkommit årligen. Mellan den 31 december 2013 och den 31 december 2014 ökade befolkningen i länet med cirka 35 000 personer, vilket motsvarar en befolkningstillväxt på cirka 1,6 procent. Det innebär att den 31 december 2014 var cirka 2 198 000 personer mantalsskrivna i Stockholms län. Tillgängliga data från första halvåret 2015 visar på en något lägre befolkningstillväxt än under första halvåret 2014. Befolkningen under det första halvåret 2015 ökade med cirka 15 500 individer, jämfört med cirka 18 300 fler individer samma period 2014. Den något lägre befolkningstillväxten beror i huvudsak på ett minskat flyttningsnetto, skillnaden mellan utflyttade och inflyttade, med cirka 2 000 individer. Ett stort antal personer från bland annat mellanöstern väntas komma till Sverige som flyktingar. Detta kommer ställa högre krav på mottagandet, däribland hälso- och sjukvård. Uppskattningsvis anlände enligt Migrationsverket under januari till juli 2015 cirka 37 000 flyktingar till Sverige. Erfarenheten visar att en stor andel av dessa bosät- Sida 20 ter sig i Stockholm. Per den första augusti 2015 uppgick antalet asylsökande i länet till 11 614 individer, en ökning med 45 procent jämfört med samma tidpunkt året innan. Befolkningsprognosen från Statistiska centralbyrån, SCB, visar på en befolkningsökning i Stockholms län med i genomsnitt 1,7 procent de kommande åren. Sida 21 2 VERKSAMHET 2.1 Vård i rätt tid God tillgänglighet i vården är viktigt för att invånarna ska kunna få rätt vård vid rätt tillfälle och till rätt kostnad. Vårdgivarna ska möta befolkningens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och se till att patientens väg i vården blir så enkel, säker, jämlik och effektiv som möjligt. Tillgänglighet omfattar flera aspekter som till exempel en tydlig och ändamålsenlig vårdstruktur. Andra aspekter är korta väntetider, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov. 2.1.1 Vården byggs ut så att rätt vård kan ges i rätt tid Framtidsplanen innebär att vården utanför akutsjukhusen byggs ut, att akutsjukhusens roll förtydligas och att den högspecialiserade vården koncentreras till i första hand Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. 2.1.1.1 Vård utanför akutsjukhusen Fokus för utbyggnaden av lokaler har varit ombyggnationerna av Sollentuna och Nacka sjukhus, vilket löper på enligt plan. Hälso- och sjukvårdsnämnden väntas under hösten fatta beslut om en upphandlingsplan för vården utanför akutsjukhusen. Husläkarverksamhet För att underlätta ett förbättrat omhändertagande av kroniskt sjuka och vårdtunga patientgrupper har förslag utarbetats på förändringar i ersättnings- och uppföljningsmodellen. Den nya modellen ska även minska hindren för införandet av nya vårdtjänster och behandlings- och undersökningsmetoder. Förändringen innebär nya krav med fokus på kvalitetsarbete, fortbildning, hygien och tillhandahållandet av e-hälsotjänster. En mer värdebaserad och innovationsdrivande ersättnings- och uppföljningsmodell ska prövas i Hässelby/Vällingby stadsdel. Ett förslag till tilläggsuppdrag för vidareutveckling av husläkarverksamhetens psykosociala insatser har utarbetats. Enligt nuvarande planering kommer det föreslagna tilläggsuppdraget att prövas som ett pilotprojekt under 2016. Vidare har ett arbete påbörjats med att utforma regionala vårdprogram för de målgrupper som kommer att ingå i uppdraget. Under arbetet med tilläggsuppdraget har även ansvaret för patienter med beroendeproblematik berörts, vilket resulterat i ett förtydligande att husläkarverksamheten har ett huvudansvar för denna målgrupp inom ramen för sitt grunduppdrag. Hälso- och sjukvård för barn och unga utanför akutsjukhus Hittills under året har fem nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) öppnat. De är lokaliserade i Södertälje, Johanneshov, Rinkeby, Kista och på Södermalm. En mottagning i Vallentuna har lagt ned sin BUMM-verksamhet. En ny mottag- Sida 22 ning i Vallentuna har godkänts och planerar att starta under hösten. Ersättningsmodellen har justerats för att kompensera mottagningar med höga kostnader för viss avancerad medicinsk service. Rehabilitering, hjälpmedel och medicinsk eftervård utanför akutsjukhus Rehabiliteringsinsatser ska enligt Framtidsplanen i högre utsträckning utföras utanför akutsjukhusen. Respektive vårdgivares rehabiliteringsuppdrag tydliggörs och utvecklas successivt. En vårdgivare har utökat sin verksamhet i enlighet med tilläggsuppdraget för patienter med kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS) i juni. Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, har under våren 2015 fått ett uppdrag att påbörja uppbyggnaden av ett regionalt centrum för cancerrehabilitering. Hälso-och sjukvårdsnämnden beslutade i mars att införa vårdval för specialiserad neurologisk och kirurgisk rehabilitering och i juni godkände nämnden förfrågningsunderlagen, som bland annat innebär en viss utökning inom kirurgisk rehabilitering. Driftstart är tidigast 1 januari 2016. Under hösten 2015 startar en försöksverksamhet inom naturunderstödd rehabilitering (NUR). Det pågår en förstudie för att kartlägga hanteringsflödet av hörselhjälpmedel så att överflyttning av hörselhjälpmedel till hjälpmedelscentralsverksamheten inom SLSO kommer att ske med bästa logistik under början av 2016. De geriatriska klinikerna Fler vårdplatser har tillskapats inför 2015 men har under perioden inte utnyttjats fullt ut bland annat beroende på att remitteringen från akutsjukhusen är ojämn under året och periodvis varit mycket låg. Det är viktigt att de geriatriska patienter får komma till rätt vårdnivå även i perioder när akutsjukhusen har lediga vårdplatser. Enhetliga bedömningsinstrument för bedömning av geriatriskt vårdbehov behöver därför införas. Med syfte att öka direktintaget från hemmet har därför ett stöd för en enhetlig bedömning av den geriatriska patienten och dennes behov tagits fram och testas nu vid Brommageriatriken. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård Antalet inskrivna patienter har ökat. Förvaltningens uppföljning visar att vården är av god kvalitet och att inflödet till akutsjukhusen av målgruppen har minskat. Insatserna domineras dock av basal vård och omsorg. Inför 2016 ses därför ersättningsnivå och uppdrag över för att styra insatserna mot avancerad vård och ökad kostnadskontroll. Somatisk specialistvård utanför akutsjukhus Den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen byggs ut successivt och arbete pågår i enlighet med den framtagna upphandlingsplanen. Planering runt Sollentuna sjukhus pågår. En förstudie gällande laboratorieverksamhet och röntgen har genomförts och ger förslag till förändringar inför kommande upphandling av medicinsk service. Arbete med ett kompetenscentrum för diabetes pågår och Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade beslut om en ny akademisk specialistenhet inom reumatologi i juni. Sida 23 Avtal ska tecknas med Stockholms läns sjukvårdsområde om att driva verksamheten med start 1 januari 2016. Psykiatrisk vård Ett antal projekt har initierats för att förbättra vården för psykiskt sjuka personer, såväl inom barn- som vuxenpsykiatrin och missbruksvården. Inriktningen är förbättrade konsultationsinsatser på akutsjukhusen, utökade öppenvårdsinsatser (så kallad intensiv öppenvård) och brukarstyrd inläggning på vårdavdelning. Behandlingsprogram för olika typer av ångeststörningar hos barn- och ungdomar med utveckling av internetförmedlad behandling håller på att tas fram. Avtal är skrivet om en mottagning i Haninge för unga vuxna. 2.1.1.2 Vård på akutsjukhus Under våren har fokus för utveckling av vården på akutsjukhusen i enlighet med Framtidsplanen legat på framtagande av det så kallade omställningsavtalet, se vidare avsnitt 1.1.1 under rubriken Omställningsavtal. Beslut om lokalisering av cancervården har fattats i enlighet med cancerplanens inriktning. Hälso- och sjukvårdsnämnden och landstingsfullmäktige har fattat beslut om den icke kirurgiska cancerbehandlingens organisation, där förutom kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna, även Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus får i uppdrag att bedriva sådan verksamhet. Föreberedelserna inför start av de första diagnoserna inom nationella uppdraget kring standardiserade vårdförlopp under hösten har genomförts enligt plan. Cancerrådgivningens uppdrag har utökats för att kunna erbjuda ett stöd och vägledning genom hela vårdprocessen inom uppdraget för standardiserade vårdförlopp. 2.1.1.3 Forskning, utbildning och innovation När allt mer vård bedrivs utanför akutsjukhusen måste förutsättningar skapas så att forskning, utbildning, utveckling och innovation kan ske i hela sjukvårdssystemet. Ett nytt och förbättrat system för ersättning av ST-läkare inom somatisk vård har tagits fram. Arbete med att se över förutsättningarna för forskning och innovation inom vården har påbörjats och sker i nära samarbete med Landstingsstyrelsens förvaltning. 2.1.1.4 Akut omhändertagande Arbetet med förbättring av det akuta omhändertagandet fortsätter i enlighet med tidigare planering utifrån Framtidsplanen. I arbetet ingår utveckling av 1177 Vårdguiden, den prehospitala vården omfattande beslutsunderlag samt uppdrag för ambulansverksamheten inklusive uppdrag för jourläkarbilar som akutbil, närakuter, akutsjukhusens akutuppdrag, primärvårdens akutuppdrag, tydliggörande av vårdgivarnas uppdrag runt riskpatienter och direktintag till geriatriken. Sida 24 Prehospital vård Det pågår en utredning på uppdrag från Hälso- och sjukvårdsnämnden om hur prioritering- och dirigeringstjänsten (PoD) av ambulanssjukvården ska bedrivas efter nuvarande avtals utgång den 1 november 2016. Införande av nytt informationssystem och utrustning för journalföring och EKG-övervakning (FRAPP) pågår och pilotverksamhet startar under hösten. Husläkarmottagningar, närakuter och jourläkarbilar Beslut har fattats i Hälso- och sjukvårdsnämnden i september 2015 om ny struktur för de framtida närakuterna, som innebär ökad enhetlighet när det gäller verksamhetsinnehåll, tider för öppethållande, tillgång till röntgen och laboratorium samt lokalisering och avtalsform. Beslut om förfrågningsunderlag inför upphandling planeras att fattas av hälso- och sjukvårdsnämnden under hösten 2015. Den förändrade närakutsstrukturen ska enligt planering införas under 2017. För att öka utnyttjandet av jourläkarbilarna har insatser genomförts för att göra tjänsten mer känd hos befolkningen. En direktlinje har införts för personal inom hemtjänsten och kriterierna för avrop från Vårdguiden 1177 och SOS Alarm har reviderats. Sedan i mars finns en psykiatrisk akutbil mellan klockan 15.00 och 01.00. Den är bemannad med två specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor och en förare samt har larm om suicidrisk som högsta prioritet. Under de första 20 dagarnas totalt 100 ärenden rörde cirka 80 procent av ärendena misstanke om suicid. 2.1.2 Tillgänglighet till vård Ambitionen i Stockholms läns landsting är att samtliga patienter ska få vård i rätt tid. Som ett minimum ska ingen patient behöva vänta längre på besök eller behandling än vårdgarantin föreskriver. Vårdgaranti I genomsnitt fick 68 procent av de patienter som behövde träffa specialistläkare under perioden januari till augusti 2015 träffa läkare inom Stockholms läns landstings vårdgarantitid 30 dagar. Detta är tre procentenheter sämre än motsvarande period föregående år. Genomsnittligt resultat vad gäller Stockholms läns landstings vårdgaranti för behandling (90 dagar) var att 90 procent av patienterna fick behandling inom vårdgarantitiden. Detta överensstämde med resultatet motsvarande period föregående år. Ytterligare redovisning gällande tillgänglighet finns i bilaga 1. Antalet telefonsamtal till vårdgarantikansliet har minskat. Under perioden 1 januari till 31 augusti mottogs 5 940 samtal. Det är en minskning med 923 samtal jämfört med samma period 2014. Även antalet vårdgarantiärenden fortsätter att minska. Antal ärenden var 1 604 under årets första åtta månader, vilket är en minskning med 1 739 ärenden (52 procent) jämfört med motsvarande period 2014. Det minskade antalet telefonsamtal och ärenden tyder på en ökad tillgänglighet till vården, vilket bland annat kan hänföras till att vårdval införts inom flera områden de senaste åren. Sida 25 Under 2014 har en modell för uppföljning av återbesök inom den specialiserade vården införts vid länets akutsjukhus. Utvecklingen av automatiserad mätning av väntetid för återbesök har inte kunnat genomföras, varför projektet för närvarande är vilande. Vård i annat EU-land Den 1 oktober 2013 infördes en ny lagstiftning som reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Landsting och kommuner övertog kostnadsansvaret för viss utlandsvård. Under perioden 1 januari till 31 augusti inkom 5 697 förfrågningar om underlag från Försäkringskassan, vilket är en ökning med 2 614 underlag jämfört med samma period 2014. Av de inkomna förfrågningarna i år gällde 1 220 ärenden patienter med hidros vilket motsvarar knappt 22 procent. En del av ökningen kan vara en puckeleffekt av att Försäkringskassan har nyanställt fler personer för att korta de tidigare långa handläggningstiderna. Nationella satsningar För att leva upp till tillgänglighets- och samordningsöverenskommelsens krav ska landstinget lämna in en handlingsplan till Sveriges kommuner och landsting, SKL, senast den 30 september 2015. Planen ska sträva mot en jämlik vård och hälsa genom att vårdverksamheter präglas av ett patientcentrerat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Handlingsplanen ska vara långsiktig, även om överenskommelsen avser 2015. Utvecklingsområdena är förbättrad och utvecklad tillgänglighet samt att främja en mer sammanhållen vård. Totalt omfattar den statliga satsningen knappt en miljard kronor som efter uppföljning kommer att fördelas i relation till landstingens befolkningsunderlag. I mars lämnade Stockholms läns landsting in en handlingsplan för den statliga satsningen på kortare väntetider i cancervården. Handlingsplanen är godkänd och Stockholms läns landsting har därmed uppfyllt kraven för att få ta del av del av prestationsersättningen för 2015, 46 miljoner kronor. Ytterligare 46 miljoner kronor kan utbetalas under hösten 2015 om resultat av handlingsplanen kan redovisas. Ledtid för diagnoserna bröstcancer samt tjock- och ändtarmscancer från beslut till behandling har börjat mätas och publiceras på Regionalt cancercentrums hemsida varje månad. Föreberedelserna inför start av standardiserade vårdförlopp under hösten har genomförts enligt plan. Åtgärder för förbättrad tillgänglighet i Stockholms läns landsting Som tidigare nämnts har fem nya barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) öppnat under perioden, vilket har lett till en ökad tillgänglighet. Antalet besök inom BUMM under perioden januari till och med juli har ökat med cirka 15 850 besök (31 procent) jämfört med 2014. Behovet av neuropsykiatriska utredningar fortsätter att öka. Uppdraget att genomföra neuropsykiatriska utredningar fasas under 2015 över från externa utredningsteam till att helt utföras av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna och barn- och ungdomspsykiatrin. Det ökade trycket och den pågående förändringen medför att väntetiderna för närvarande är något längre. När de nya barn- och ungdomsme- Sida 26 dicinska mottagningarna verksamma inom vårdvalet på allvar har kommit igång med sin utredningsverksamhet förväntas dock väntetiderna minska igen. Antalet utförda utredningar av de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna (exklusiva externa utredningsteam) har ökat med 320 utredningar under perioden januari till och med juli 2015 (664 utredningar 2015 jämfört med 344 utredningar 2014). En barn- och ungdomspsykiatrienhet kommer att ha möjlighet att genomföra ett antal utredningar. I samråd med verksamheterna och specialistsakkunnig har riktlinjer tagits fram för vilka barn som ska prioriteras. Ett arbete pågår för att under hösten kunna redovisa väntetider avseende neuropsykiatriska utredningar på vantetider.sll.se. En hög tillströmning av personer med neuropsykiatriska diagnoser medför svårigheter att erbjuda ett första besök inom 30 dagar och behandlingsinsatser inom 90 dagar. Inom autismverksamheterna är läget oförändrat efter det första halvåret. Det innebär att andelen patienter som fått tid för det första besöket inom vårdgarantitiden på 30 dagar var 65 procent. 82 procent av patienterna påbörjade behandlingsinsatser inom vårdgarantitiden. Från och april 2015 har resurserna förstärkts på sju lokala habiliteringscenter för att kunna erbjuda skolbarn 7 till 9 år med autismspektrumtillstånd utan utvecklingsstörning möjlighet att få individuella insatser. När det gäller de små barnen 0 till 4 år är remissinflödet fortsatt högt. Väntetiden till intensiva beteendeinsatser varierar mellan 4-6 månader och 14 månader beroende på mottagning. Arbetet fortgår för att öppna upp för fler vårdgivare och att genom Tolkportalen beställa tolkanvändare dövhet, dövblindhet och hörselnedsättning. 516 uppdrag beställdes genom portalen första halvåret 2015 varav 94 procent genomfördes av annan beställare än tolktjänstanvändaren. Andelen tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras har ökat med drygt fyra procent. Det har genomförts 589 fler tolkuppdrag (sex procent) jämfört med samma period förra året. Antalet inskrivna i Avancerad Vård i Hemmet (ASiH) har fortsatt öka sedan införandet av vårdval 2013, för att minska något i juli månad. Detta följer dock årscykeln från tidigare år. För att stärka tillståndslösa/papperslösas möjlighet att få vård har en informationssatsning om detta riktats till receptions- och kassapersonal och ytterligare tillfällen är planerade under hösten. Statskontoret har på Socialdepartementets uppdrag gjort en uppföljning av lagen. Uppföljningen visar att Stockholms läns landsting har använt cirka 83 procent av det statsbidrag som tilldelats, vilket är nästan dubbelt så mycket som något annat landsting. Under sommaren 2015 har förvaltningen med hjälp av särskilda kommunikationsinsatser väglett invånare och patienter till rätt vård och skapat möjligheter för samarbete mellan vårdgivare. Kommunikationen har skett genom egeninitierade aktiviteter i egna kanaler, redaktionella kanaler och köpta kanaler, bland annat 1177 Vårdguidens olika kanaler samt Vårdgivarguiden. Utvärdering sker under hösten 2015. Sida 27 2.2 Säker vård Säker vård är ett brett begrepp som bland annat innebär att vården ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, att vårdens resultat ska följas upp för att säkerställa hög kvalitet och goda behandlingsresultat och att vårdrelaterade infektioner och andra patientsäkerhetsrisker ska förebyggas. Vidare ska en god samverkan mellan vårdgivare och med kommunernas verksamheter eftersträvas för att säkerställa säkra övergångar för patienterna. 2.2.1 Patientsäkerhet Patientsäkerhet är ett prioriterat område i Stockholms läns landsting och utgångspunkten är att inga patienter ska drabbas av vårdskador. Patientsäkerhetskommittén (PSK) har under våren 2015 prioriterat aktiviteter utifrån de beslutade fokusområdena: • • • • • vårdrelaterade infektioner samverkan mellan vårdgivare läkemedel fallskador och patientsäkerhet vid psykisk sjukdom. Vårdrelaterade infektioner Stockholms läns landstings Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) inom hälso- och sjukvården, som sträcker sig fram till 2017, har under våren 2015 reviderats med hjälp av en ny uppföljningsmall. Handlingsprogrammet renodlas genom detta ytterligare. Punktprevalensmätning av VRI inom slutenvården genomfördes vecka 12 till 13. Resultatet pekar mot en ökning av prevalensen jämfört med samma period föregående år, dock ligger ökningen inom den statistiska felmarginalen. Till hösten görs en ny mätning på regional nivå genom beslut av PSK. Inför höstens mätning har ett omfattande arbete genomförts i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, för att säkerställa data samtidigt som Stockholms läns landsting medverkar i framtagandet av en ny nationell databas inför den kommande vårmätningen 2016. I det fortsatta arbetet med att identifiera framgångsfaktorer för att minska andelen vårdrelaterade infektioner är det av stor vikt att analysera riskfaktorer kopplat till diagnosgrupper hos enskilda vårdgivare. Vårdrelaterade infektioner är fortsatt ett prioriterat fokusområde för PSK och vårdgivarna. Infektionsverktyget, ett IT-stöd för kontinuerlig registrering av VRI och antibiotikaanvändning, är tänkt att ge vårdgivaren stöd i förbättringsarbete genom att ge kunskap om vilka typer av VRI som är aktuella inom verksamheten. Hälso-och sjukvårdsförvaltningen kommer under 2015 att ges tillgång till verktygets rapportdel och därmed ha större möjlighet att följa upp vårdgivarna och stödja dem i detta arbete. Sida 28 Antibiotikaförskrivning Resistensutvecklingen hos bakterier ökar fortfarande oroväckande. Onödig förskrivning av antibiotika är en bidragande orsak till detta. Invånarna i Stockholms län får mest antibiotika i hela landet. Den tidigare positiva trenden med minskad förskrivning verkar hittills under året ha bromsats upp. Satsningar för att minska överförskrivningen av antibiotika under 2015 görs bland annat genom att utöka Strama Stockholms besök på husläkarmottagningar, sjukhusklinker och särskilda boenden samt genomföra en kommunikationskampanj till allmänheten. Förlossningsskador Arbetet med att minska förlossningsskadorna i Stockholms län fortsätter. Under 2015 har den pågående genomlysningen av förlossningsvården nu fokus på att säkerställa att de rekommendationer som getts följs upp av aktiviter av samtliga berörda aktörer. Flera vårdgivare har nu pågående aktiviter innebärande utarbetande av vårdprogram, teamträning för obstetriska handgrepp, minskning av andel operativa förlossningar (både instrumentella och kejsarsnitt) och att skapa ett lärande för personalen kring de patienter som drabbats av vårdskador. Ett regionalt verktyg är under utveckling som kommer att underlätta Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppföljning av förlossningsskador under 2016 samt skapa transparens gentemot patienter och vårdgivare. För att kunna följa upp de kvinnor som får svåra bristningar rapporterar samtliga förlossningskliniker till det nationella registret som är nystartat. Registret gör det också möjligt att följa upp kvinnor som drabbats av bristningar och insatta åtgärder för att reparera/rehabilitera. Övrigt utvecklingsarbete Riskanalysen som genomförts med fokus på samverkan mellan olika aktörer i Stockholms läns landsting när det gäller patientsäkerhet med särskild betoning på de äldre patienterna har presenterats och diskuterats i flera forum, bland annat patientsäkerhetskommittén och på Stockholms läns landstings patientsäkerhetsdagar. Analysen pekade på fyra fokusområden där insatser är viktiga: Remisshanteringens samtliga steg, tydliggörande av ansvarsfördelning gällande patienten, tillgänglig delad information och den samordnade vårdplaneringens avgörande betydelse. Därutöver finns en rad konkreta åtgärdsförslag. Tillgång till språktolk är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt för de patienter som behöver tolk för att kunna kommunicera med vårdföreträdare. Implementeringen av den framtagna beställningsportalen gällande språktolk fortsätter. Sex vårdgivare inom primärvården är utsedda som VIP-användare utifrån att de är största beställarna av språktolk. Tolkförmedlingarna har anslutits och VIP-vårdgivarna beställer språktolk via portalen. De sex vårdgivarna har fått utbildning och information om portalen och synpunkter inhämtas kontinuerligt inför breddinförande. Vissa tekniska ändringar behöver dock göras innan akutsjukhusen kan använda portalen. Arbetet med att genomföra identifierade åtgärder för att skapa en hållbar, kvalitetssäker och jämställd sjukskrivningsprocess och integrera den som en del av vård och rehabilitering fortsätter. Det sker genom insatser i kompetensutveckling för läkare och Sida 29 andra yrkesgrupper bland annat genom den webbaserade lärplattformen, leverans av försäkringsmedicinska utredningar och successivt införande av elektroniska sjukintyg. Förvaltningen deltar i den nationella utvecklingen av elektroniska intygstjänster. 2.2.2 Kunskapsstyrning och -stöd Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Till stöd för arbetet finns expertnätverken Stockholm läns läkemedelskommitté (SLK) och Stockholms medicinska råd (SMR). Det nationella samarbetet inom kunskapsstyrningen har utökats under första delen av 2015, bland annat genom inrättande av flera så kallade programråd inom Nationell Kunskapsstyrning (NSK), en samarbetsorganisation inom SKL. Kunskaps- och beslutsstödstjänster Utveckling och underhåll av evidensbaserade kunskaps- och beslutsstödstjänster på nätet, som till exempel Janusinfo, VISS.nu, Psykiatristöd, Rikshandboken för barnhälsovård och Vårdhandboken, fortsätter. Antalet brukare av tjänsterna fortsätter att öka med cirka 20 procent det senaste året. Som ett led i den nationella satsningen på bättre vård av kroniskt sjuka utreds möjligheterna att kunna skapa ett kunskapsstöd på nationell nivå, liknande VISS. På webbsidan för Janusinfo, som ger evidensbaserat kunskapsstöd inom läkemedelsområdet från Stockholms läns läkemedelskommitté, har en ny tjänst inrättats benämnd Nationellt införande av nya läkemedel. Inom läkemedelsområdet pågår arbete med nya kunskaps- och beslutsstödstjänster. Ett viktigt sådant är uppbyggnaden av ett kunskapsstöd för läkemedelsförskrivning och dosrekommendationer med beaktande av könsspecifika behov. Ett pilottest av ett system som ger en farmakologisk riskbedömning vid samtidig användning av flera läkemedel har genomförts. Läkemedel Under 2015 har arbetet med fördjupad analys av läkemedelsförskrivning och struktur för återkoppling till verksamheterna fortsatt. Omvärldsbevakning inom läkemedelsområdet genomförs i samarbete med Stockholms läns läkemedelskommitté. Här ingår värdering och frågan om finansiering av nya kostsamma läkemedel. Stöd ges till landstingets pågående upphandling av läkemedel på rekvisition. Fortbildning För framgångsrik implementering av evidensbaserade kunskaper fodras utbildningsinsatser riktade till förskrivare och vårdgivare. Under årets första åtta månader genomfördes över 500 olika kunskapsinriktade fortbildningsaktiviteter för vårdgivare i länet rörande följsamhet till Kloka Listan, riktlinjer för behandling av diabetes, antibiotikaanvändning och läkemedelsbehandling av de mest sjuka äldre. En e-utbildning som lär ut hur man genomför läkemedelsgenomgångar anpassade till olika vårdformer färdigställdes under våren 2015. Sida 30 Sakkunnigstöd, forskning och utveckling Program 4D, ett femårigt samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och landstinget, har redovisat halvtidsresultat. Exempelvis har 25 procent fler fått sin artritdiagnos inom tre månader från symptomdebut. 35 000 personer har i år använt den nya digitala tjänsten ”Ontilederna” som är en ny del i arbetet för att korta tiden till diagnos genom digitala tjänster tillsammans med nya arbetssätt. Patientens egen provhantering, som flera andra diagnoser och landsting visar stort intresse för, ger användaren möjlighet att själv bestämma över sina provtagningar och direkt tillgång till provresultat. Breddinförande av standardiserad hjärtkärljournal med automatiserat flöde till kvalitetsregister sker på alla akutsjukhus under 2015. De fyra diagnosprojekten utgör även piloter i etableringen av Stockholms nya medicinska biobank. Den regionala funktionen Metodrådet Stockholm-Gotland utför evidensbaserade utvärderingar av nya och ifrågasatta metoder genom så kallade HTA-utvärderingar 4, efter förfrågningar från vården. Hittills i år har 11 yttranden och en rapport producerats. Forskningsprojektet med sprututbyte för intravenösa missbrukare pågår under hela 2015 och avslutas under 2016. Under 2015 utreds förutsättningar för fler akademiska vårdcentraler, vilka ska stödja Stockholms övriga vårdcentraler i deras utveckling. Vårdprogram Sex regionala vårdprogram och två fokusrapporter har presenterats och godkänts under 2015.”Hälsofrämjande levnadsvanor” förser vården med underlag för sjukdomsförebyggande arbete. Vårdprogram för ”Förebyggande av osteoporotiska frakturer”, för behandling/prevention av övervikt och fetma samt för äldrepsykiatri är under framtagande. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård är färdigställda och för depression och ångestsyndrom ska arbetet påbörjas. Inom habiliteringen följs barn 0 till 15 år med cerebral pares (CP) upp enligt uppföljningsprogram/kvalitetsregistret CPUP (Uppföljningsprogram för cerebral pares). Kunskapscentra Ett sätt att utveckla kunskaperna inom ett visst område är att inrätta så kallade kunskapscentra. I maj 2015 invigdes ett palliativt kunskapscentrum som drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde. Centrumet samfinansieras av landsting och kommuner, där Stockholms läns landsting står för 50 procent av finanseringen. Åtta kommuner har hittills tagit beslut om att bidra till den kommunala delen av finansieringen. Under 2015 fortsätter arbetet vid kunskapscentrum om våld i nära relationer med utbildningsinsatser och konferenser. Det uppdaterade vårdprogrammet om våldsutsatthet återfinns nu i VISS. HTA står för Health Technology Assessment En HTA-utvärdering innebär att man med en systematisk granskning av vetenskaplig litteratur tar reda på vilken evidens som finns för olika behandlingsmetoder 4 Sida 31 Ett kunskapscentrum för demenssjukdomar och ett nytt FoU-center inom psykiatrin ska införas. Frågan om ett Regionalt kunskapscentrum för smärta och stress kommer att utredas. 2.2.3 Förbättrad koordinering av hälso- och sjukvården 2.2.3.1 Sammanhållna vårdprocesser Samverkan kring äldre Sammanhållen vård och omsorg för äldre Gemensam utveckling av samverkansöverenskommelser mellan landstinget och kommunerna kring vård och omsorg för äldre har resulterat i följande överenskommelser: • • • Samverkan mellan läkarorganisation/läkare och kommunfinansierat hälso- och sjukvårdsorganisation/personal i särskilt boende för äldre (reviderad) Samverkan för individuell nutritionsbehandling i särskilt boende för äldre (ny) God läkemedelsbehandling för äldre - gemensam målbild (ny) Kommunikation och implementering av samverkansöverenskommelser kring äldre samt vägledningsdokumentet kring samordnad individuell vårdplanering (SIP) är påbörjat. Projektet Sammanhållen vård med enhetliga arbetssätt (SVEA) har tagit fram förslag till enhetliga arbetssätt för vårdgivarnas utskrivning- och mottagandeprocess. Implementering pågår. Arbetssätten inom tre områden har utvecklats av projektet. Områdena är förstärkt utskrivning, förstärkt mottagande och uppsökande vårdinsats. Kognitiv sjukdom/Demens Under första halvåret 2015 fanns det inom området kognitiv sjukdom/demens 35 lokala samverkansprogram och överenskommelser mellan kommuner/stadsdelar och den lokala hälso- och sjukvården. Samverkan kring personer med missbruksproblematik och psykisk funktionsnedsättning Inom ramen för den regionala samverkan kring beroendepolicyn har personal inom kommunerna och landstingets beroendevård erbjudits utbildning i att gemensamt upprätta ”Samordnad individuell plan” (SIP). Ett utvecklingsarbete har också genomförts kring orosanmälningar till kommunernas socialtjänst avseende barn som riskerar att fara illa. Arbetet med uppföljning och revidering av den regionala överenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning har inletts. Rutiner vid avvikelsehantering i samverkan mellan landstinget och kommunerna har förtydligats. Sida 32 Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge startade 1 april en mottagning för personer med könsidentitetsproblem. Där samlas såväl viss somatisk, psykiatrisk som psykoterapeutisk kompetens och patienterna förväntas därmed få en bättre tillgänglighet till vård och en bättre sammanhållen vårdprocess. Utveckling finansierad med stöd av PRIO-medel Ett 30-tal projekt pågår inom ramen för statens satsning på psykisk ohälsa genom så kallade PRIO-medel. Flertalet syftar till att uppnå god och mer effektiv vård och att pröva nya metoder. Exempel på pågående insatser: • • • • • Självmordspreventivt program för medvetandeträning i skolan, YAM, syftar till att förebygga depressioner, självmordsförsök och självmord. Programmet får även ekonomiskt stöd av folkhälsoanslaget Utbildningsinsatser för att implementera en ny modell för att upptäcka och kommunicera suicidrisk hos människor som söker vård på den psykiatriska länsakuten Insatser för en bättre somatisk hälsa för människor med psykossjukdom, bland annat projekt för fortsatta insatser med somatisk screening av patienter i målgruppen Projekt för att utveckla en hållbar samverkansform genom ”mininätverk” för personer med samsjuklighet i behov av insatser från flera verksamheter. Sollentuna kommun samt landstingets Psykiatri Nordväst och Beroendecentrum Stockholm deltar Projekt för att förbättra samverkan mellan Botkyrka kommun, Psykiatri Sydväst och Beroendecentrum Stockholm. Målet är att personer med samsjuklighet och komplexa vårdbehov ska få en förbättrad och effektivare vård Samverkan kring barn De tvärprofessionella samverkansteam som finns i varje stadsdel/kommun för stöd till gravida och spädbarnsfamiljer med psykisk skörhet/sjukdom har stärkts genom att gruppledare utsetts och avtal tecknats för nästan samtliga team. Antalet kommuner som har avtal med landstinget för logoped i språkförskoleverksamhet har inte ökat under första halvåret 2015. Samverkan kring rehabilitering Aktiviteterna fortsätter inom rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden. Evidensbaserad rehabilitering för de sjukskrivningsintensiva målgrupperna med långvarig smärta och psykisk ohälsa utvecklas genom stimulansmedel. I länet finns sex samordningsförbund. Stockholms stad, Sigtuna kommun och Sollentuna kommun har påbörjat arbetet med att bilda nya samordningsförbund med start under 2016. I ytterligare två kommuner utreds förutsättningar och intresse för att starta samordningsförbund. Sida 33 2.2.3.2 Ökad informationsdelning mellan vårdens aktörer Framtidens hälso- och sjukvård förutsätter en fungerande nätverkssjukvård med effektiva informationsflöden mellan vårdens olika aktörer, patienter och vårdgivare. Det pågår ett omfattande e-hälsoarbete inom landstinget för att förverkliga nätverkssjukvårdens intentioner. Ett gemensamt arbete mellan landstingstyrelsens förvaltning och hälso-och sjukvårdsförvaltningen har påbörjats i syfte att stärka den övergripande styrningen och säkerställa en handlingsplan för den framtida vårdinformationsmiljön. Vårdutbudsinformation För att kunna samla in och tillhandahålla korrekt vårdutbudsinformation om vårdgivare i länet genomförs under 2015 en rad tekniska och administrativa åtgärder. Vårdutbudsinformation inom Stockholms läns landsting har beskrivits på en övergripande nivå i form av HSA Verksamhetskoder. Dessa bygger på nationella standarder som möjliggör jämförbarhet över landstingsgränserna. En teknisk lösning för insamling och kvalitetssäkring av utbudsinformation har tagits fram samt en styrnings-/ förvaltningsstruktur för utbudinformationen. För att säkerställa en mer detaljerad vårdutbudsinformation av hela vårdutbudet så krävs att alla uppdragsområden i avtalen beskrivs. Arbetet med att detaljera innehållsbeskrivningen är ett långsiktigt arbete och kommer att pågå hela 2015 och även nästa år. Informationen i de externa kanalerna som Vårdgivarguiden och 1177Vårdguiden kommer således successivt att förbättras. Ny nationell plattform och utbyggnad av e-tjänster Under 2015 kommer en ny nationell plattform tas i pilotdrift. För att ta emot resultatet av det nationella projektet och etablera det hos Stockholms läns landstings vårdgivare har ett regionalt projekt initierats. Projektet har under perioden arbetat med att ta fram juridiska och tekniska förutsättningar för att möjliggöra införandet med en ny version av Nationell Patientöversikt, NPÖ. Parallellt med detta arbete fortgår förvaltning av nuvarande version och anslutningar där användningen av NPÖ fortsätter att öka. Arbetet med elektroniska remisser fortsätter och anslutningstester till de utvalda specialistenheterna har gått enligt plan. Breddinförandet är dock försenat på grund av beroenden och kopplingar till andra projekt, som inte alltid är helt koordinerat. Av samma orsaker är tidsplanen för test och breddinförande av Intygstjänsten försenad. Övrigt En översyn av möjligheterna för införande av systemstödet WebCare 5 inom psykiatrin och förberedelser för ett nytt avtal mellan Stockholms läns landsting och anslutna kommuner genomfördes under årets första månader. Resultatet av betänkandet kring ”Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård FOU 2015:20” påverkar både avtalsfrågan och framtida utvecklingsinsatser i systemet. Det i sin tur har inneburit att det nya avtal som påbörjats har pausats tillsvidare. Implementeringen av både bild- och funktionsmedicinstjänst och tolkportalen fortgår enligt plan. Informationsöverföring, vid samordnad vårdplanering och administration av betalningsansvar mellan vårdgivare i landstinget och kommuner. 5 Sida 34 2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I en framtid där de ekonomiska ramarna för hälso- och sjukvården inte kan förväntas öka i samma takt som den medicinska utvecklingen och efterfrågan på vård, blir frågan om ökad effektivitet än viktigare. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Ett stort och genomgripande utvecklingsarbete krävs inom många områden. Några av dessa områden har redan berörts. Genom ett strukturerat arbete för att öka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården kan stora kvalitets- och effektivitetsvinster för patienter såväl som för hälso- och sjukvården göras, se vidare avsnitt 2.2.1. Effektiviten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv. Den utbyggnad av hälso- och sjukvården och den utskiftning av vård från akutsjukhusen som genomförandet av Framtidsplanen innebär, kan möjliggöra såväl tillgänglighets- som effektivitetsvinster, se avsnitt 2.1.1. Nedan beskrivs ytterligare områden där föreslagna insatser kan skapa förutsättningar för ökad effektivitet i hälso- och sjukvården. 2.3.1 Informerade och delaktiga patienter Patienter ska ges möjlighet till delaktighet och ett reellt inflytande över sin egen vård och behandling. För att uppnå detta ska patienter få den information de behöver i och kring sin vårdprocess. Den nya patientlagen Patientlagen, som trädde i kraft 1 januari 2015, syftar till att stärka patientens ställning. Nya regler och rutiner för vårdgivare har tagits fram och kommuniceras via Vårdgivarguiden. 1177 Vårdguiden kommunicerar den nya patientlagen till patienter och invånare. För att underlätta för vårdpersonal att uppfylla informationskraven i patientlagen har 1177Vårdguiden på nätet samlat information, verktyg och tips om hur de kan använda 1177Vårdguiden i mötet med patienter. Patientlagen innebär bland annat att invånare kan lista sig hos husläkare över länsgränserna samt välja öppen vård i alla landsting. Tidigare krävdes remiss med betalningsförbindelse från hemlandstinget för både planerad öppen- och slutenvård. Patientlagens införande har inneburit att färre patienter nu behöver åberopa vård via de centrala kanslierna i landstingen: • 1 043 patienter och vårdgivare i Stockholms län åberopade planerad vård i annat landsting via Hälso- och sjukvårdsförvaltningen under de första åtta månaderna 2015. Det är en minskning med 890 patienter jämfört med motsvarande period 2014. Sida 35 • Antal remisser som inkom till hälso-och sjukvårdsförvaltningen från andra landsting gällande planerad vård hos privata vårdgivare har likaså minskat. Förvaltningen tog emot 2 595 remisser under årets åtta första månader jämfört med 3 116 remisser samma period 2014. Sett till det totala antalet patienter från Stockholms län som fick öppenvård i annat landsting, minskade det under årets första sju månader. Patienter från andra landsting som sökte vård i Stockholms län ökade dock. 95 100 patienter från Stockholms län fick öppenvård i andra landsting (104 500 patienter 2014) och 147 300 patienter från andra landsting fick öppenvård i Stockholms län (126 400 patienter 2014). De allra flesta utomlänspatienterna kom från närliggande kommuner, flest från Uppsala, Strängnäs, Trosa och Gnesta. Några vårdområden följs särskilt. Av tabellen nedan framgår de vårdområden där de största ökningarna av sökanden från andra län har skett. I flera fall handlar det om en fördubbling av vårdsökande från andra län. Sett till den totala vårdkonsumtionen är dock utomlänspatienternas andel liten. Antal besök jan-juli 2014 564 168 639 764 1 715 367 Specialiserad fysioterapi Kataraktoperationer Specialiserad hudsjukvård Specialiserad öron-, näs- och halssjukvård Specialiserad gynekologi Barn- och ungdomspsykiatri Antal besök jan-juli 2015 1 393 418 1 453 1 375 2 669 733 Vårdutbudsinformation och e-tjänster Under perioden har ett arbete med att förbättra sökfunktionaliteten och sökmotorn på 1177 Vårdguiden på nätet genomförts. Genom den nya lösningen får invånare och patienter mer relevanta sökträffar, dessutom har presentationen av sökträffarna utformats på ett mer användarvänligt och pedagogiskt sätt. För att invånare och patienter ska kunna se korrekt vårdutbudsinformation på 1177 Vårdguiden pågår utveckling av den befintliga vårdutbudstjänsten. En viktig del i detta arbete handlar om att kvalitetssäkra grunddata och säkerställa att den information vårdgivarna presenterar stämmer överens med det avtal de har med landstinget. Tjänsten Vårdhändelser, som gör det möjligt för patienten att ta del av sin vårddokumentation via 1177 Vårdguidens e-tjänster, har tidigare försöksutvärderats av S:t Görans sjukhus. Under första halvåret 2015 har S:t Görans sjukhus breddinfört Vårdhändelser och därmed är samtliga mottagningar anslutna till tjänsten förutom akutmottagningen där man beslutat att avvakta. Sjukvårds- och omsorgsnämnden i Norrtälje har även fattat beslut om att breddinföra Vårdhändelser och planering för detta pågår. Ambitionen är att genomföra piloter under hösten med ett antal mottagningar. Mödravårdscentralen Mama Mia har under perioden genomfört en pilot som är under utvärdering och faller den väl ut kommer verksamheten att ansluta samtliga mottagningar till Vårdhändelser. Sida 36 Elektroniskt högkostnadsskydd Elektroniskt högkostnadsskydd och förenklade betalningsrutiner för patienterna ska effektivisera hanteringen av patientavgifterna. Upphandling av informationssystem för tjänsten har genomförts och leverans kommer ske under hösten 2015. Samtidigt pågår anpassningar i journalsystemet TakeCare samt flera andra journalsystem för att anpassa tjänsten till respektive kassamodul. Ett arbete för nationell samordning i samarbete med SKL har initierats. Under perioden har ett arbete inletts med att utveckla en tjänst för att invånarna ska få tillgång till uppgifter om sina patientavgifter och sin status vad gäller högkostnadsskydd och frikort via 1177 Vårdguidens e-tjänster. 2.3.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälsofrämjande och förebyggande arbete bidrar till en effektivare hälso- och sjukvård genom att tidiga insatser vid risk för ohälsa eller komplikation kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Strategiskt folkhälsoarbete Arbetet med nya avtal med de tre centrumbildningar inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) som stödjer landstingets folkhälsoarbete har inletts. Vidare pågår arbete med landstingets styrdokument för folkhälsa. Inom ramen för samverkan i Länsnätverket för strategiska folkhälsofrågor arrangerades i februari 2015 den första regionala folkhälsodagen i Stockholms län. Temat Hur skapar vi en region där alla mår bra? lockade 140 representanter från bland annat 19 av länets kommuner, myndigheter och organisationer. Levnadsvanor samt övervikt och fetma Regionalt vårdprogram för hälsofrämjande levnadsvanor har publicerats till stöd för implementeringen av sjukdomsförebyggande metoder i vården. Ett förslag till revidering av Handlingsprogram övervikt och fetma (HPÖ) har tagits fram och arbetet med ett nytt regionalt vårdprogram för övervikt och fetma har påbörjats. Inom ramen för HPÖ har Fysisk aktivitet på recept (FaR) för barn och unga vidareutvecklats. Barn, unga och föräldrar Särskilt stöd har getts till utvecklingsprojekt inom de områden som prioriteras i folkhälsopolicyn. Exempel är metodutvecklingsprojektet Pappastöd på fyra BVC, vars syfte är att förbättra föräldrastödet till nyblivna pappor och föreningen Interfems stöd för utveckling av hälsoinformation till nyanlända kvinnor. Implementeringen av det nationella barnhälsovårdsprogrammet med stärkt stöd till barn i behov av riktade insatser har fortskridit liksom uppföljningen och utvecklingen av Rosenlunds barnhälsovårdsteam för familjer med svår beroendeproblematik. För att kartlägga samverkan mellan BVC och socialtjänst och förekomsten av stöd inför even- Sida 37 tuell orosanmälning till socialtjänsten har en webbenkät gått ut till samtliga BVCsjuksköterskor. En försöksverksamhet med allergikonsulenter för barn och ungdomar ska starta i slutet av året vid Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och avtalsförhandlingar pågår. Vård enligt det nya tilläggsuppdraget om psykisk ohälsa för barn och unga bedrivs av 34 mottagningar, nio är barn- och ungdomsmedicinsk mottagningar och 25 är husläkarmottagningar. Det första årets nulägesrapport presenterades i maj. Arbetet med projektet Youth Aware of Mental Health (YAM), vars syfte är att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland ungdomar, har fortsatt. Under året har arbetet med att översätta, kulturellt anpassa och förbereda implementering pågått. En instruktörsutbildning förbereds. På några ungdomsmottagningar pågår projekt för att särskilt nå ensamkommande flyktingungdomar. Under hösten ska flera mottagningar inkluderas i projektverksamheten. Personal på boenden för ensamkommande ungdomar har utbildats i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter för att bättre kunna stödja ungdomarna och samverka med ungdomsmottagningarna. Förvaltningen har följt utvecklingen av den nya metoden Non-invasive prenatal testing (NIPT) och den rapport som SBU presenterade i juni. Arbetet fortsätter med att se över hur riktlinjerna för fosterdiagnostik påverkas av rapporten. Husläkarmottagningar och andra verksamheter Husläkarmottagningar En utvärdering av husläkarmottagningarnas hälsosamtal till alla 75-åringar visar att drygt hälften av 75-åringarna avböjer erbjudet samtal och att inga hälsoeffekter är påvisbara. Kraven på husläkarmottagningarna att erbjuda rådgivande samtal om levnadsvanor till sina listade patienter har visat sig tillämpbara även för målgruppen 75åringar. Därför togs kravet på att erbjuda hälsosamtal i hemmet för alla personer 75 åringar bort från förfrågningsunderlaget för Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård i början av sommaren. Hypertoniprojektet som syftar till att optimera behandling och strukturera omhändertagandet har fortsatt med testning av nya modeller vid tre husläkarmottagningar samt en kvalitetsuppföljning i vilken majoriteten av vårdcentralerna i Stockholms län medverkar. Fortsatt stöd har getts till sex vårdcentraler för utveckling av hälsofrämjande, befolkningsinriktade insatser. Kommunikationsstöd och ett kunskaps- och uppföljnings-seminarium har erbjudits och metodstöd till vårdcentralerna har tagits fram. Andra aktiviteter som utförts är hälsodagar ute i samhället, promenadgrupper, hälsoskola och Sida 38 samverkan med organisationer, kommuner och myndigheter. En utvärderingsrapport har påbörjats. Ett nytt system med lokalt smittskydds- och Strama- ansvariga läkare och sjuksköterskor i primärvården har införts. På varje husläkarmottagning ska det finnas en läkare, och på större mottagningar också en sköterska, som ansvarar för smittskydds- och Strama-frågor. Andra verksamheter I länet finns nu tre hälsomottagningar med specialistuppdrag att erbjuda hälsofrämjande åtgärder relaterade till levnadsvanor. Inflödet av adekvata remisser har dock varit lågt, många remisser har inte uppfyllt remisskriterierna. En planering av informationsinsatser har därför påbörjats för att öka kunskapen om verksamheten hos berörda vårdgivare i hälsomottagningarnas närområde. Planering har pågått inför öppnandet av Järva mansmottagnings filialprojekt i Skärholmen. Framtagandet av en plan för landstingets arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har av prioriteringsskäl skjutits fram till 2016. Framtagande av riktlinjer för hälsoundersökningar till fler anhöriginvandrare pågår. En ny metod för diagnosticering av tuberkulos vid hälsoundersökningar av asylsökande och vid screening av gravida kvinnor från högendemiska länder har införts. Vaccinationer Antalet influensavaccinerade ålderspensionärer under säsongen 2014/2015 ökade något. 173 435 individer vaccinerades jämfört med 171 807 föregående säsong. Antalet vaccinerade bland yngre riskgrupper var oförändrat. Rotavirusvaccination infördes för barn födda från 1 mars 2014. Det är för tidigt att dra säkra slutsatser, men under första kvartalet 2015 diagnosticerades endast 48 barn 0-4 år med rotavirusinfektion jämfört med 172 barn under samma period 2014. Under första halvåret har brist på barnvaccin uppkommit hos leverantörer av tuberkulosvaccin och vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio till femåringar. Ett stort antal doser finskt ersättningsvaccin till femåringarna har köpts in. Arbete pågår med att öka vaccinationsgraden mot mässling i områden av länet där det erfarenhetsmässigt har varit svårt att nå ut med vaccinering och projektet som Folkhälsomyndigheten driver med stöd från landstinget, löper enligt tidsplan. För att säkerställa att vårdens medarbetare har adekvat skydd mot mässling kommer en strategi utarbetas. Ett första utkast har tagits fram. Sida 39 2.3.3 Utveckling av vårdformer och arbetssätt Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Sammanställningen pågår av de slutgiltiga resultaten från forsknings- och utvecklingsprojektet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher. Anslutning av nya patienter i mångbesökarstudien, hjärtsviktsstudien och KOL-studien avslutades i mars. Resultat för mångbesökarstudien publicerades i maj 2015. Preliminära resultat visar inga tydliga effekter på vårdkonsumtion för grupperna barn med astma eller mångbesökare på akuten, medan mycket initiala resultat för barn med neurologiska besvär visar goda effekter i termer av minskad vårdkonsumtion. De tekniska och juridiska förutsättningarna för att permanenta aktiv hälsostyrning med vårdcoach som vårdform utreds. Stödjande vård – avancerad eftervård En ny vårdform för patienter med komplexa vårdbehov som behöver medicinsk institutionsvård med högspecialiserad omvårdnad utreds. Öka andelen dagkirurgi I länet finns potential att öka andelen dagkirurgi. I akutsjukhusens avtal för 2015 genomförs ett försök med prioriteringsvikter 6 för ett antal utvalda DRG-grupper där vikterna är desamma för öppen- och slutenvård. Avsikten med prioriteringsvikterna är att underlätta för akutsjukhusen att föra över vård från slutenvård till dagkirurgi. Under de sex första månaderna 2015 har de kirurgiska ingreppen ifråga minskat med cirka 4 procent inom sluten vård och ökat med cirka 7 procent inom dagkirurgi. Sammantaget har ingreppen ökat med cirka 2 procent under denna period och andelen dagkirurgi har ökat med cirka 5 procent. Nya arbetssätt på akutmottagningen Antal besök vid akutsjukhusens akutmottagningar har hittills under 2015 ökat med cirka två procent. Ökningen fördelar sig olika mellan sjukhusen. Sedan den 1 maj 2015 är akutsjukvård en egen medicinsk basspecialitet. För att behålla en hög patientsäkerhet och för att klara de stora akuta vårdvolymerna arbetar samtliga akutsjukhus på olika sätt med att förbättra de akuta vårdprocesserna. Bland annat införs akutläkare, nya arbetssätt som baseras på teamarbete i specialistledda moduler eller en speciell kortvårdsavdelning för patienter som behöver övervakning och har en förväntad kort vårdtid. Förbättrad cancervård Implementering av cancerplanen fortsätter under 2015 och följer uppsatt tidsplan. Arbetet med en ny regional cancerplan för åren 2016 till 2019 har påbörjats med bland annat workshops med företrädare för vården, politiker, patienter/närstående och patientföreningar. Under första halvåret 2015 beslutades om lokalisering och organisering av cancervården för icke kirurgiskt onkologi (se avsnitt 2.1.1.2). Beställaren kan enligt avtalen med akutsjukhusen besluta om avsteg från den DRG-viktlista som används vid beräkning av ersättning. Prioriteringsvikter avses användas när beställaren vill prioritera någon eller några DRG genom att höja eller sänka DRG-vikten, vilket innebär att berörda DRG får en annan vikt än vad som redovisas i viktlistan. 6 Sida 40 Arbetet med standardiserade vårdförlopp pågår och utgör en förstärkning av arbetet med att skapa väl sammanhållna vårdprocesser specifika för varje tumörgrupp. I linje med standardiserade vårdförlopp pågår initiativ för att korta ledtider samt höja kvaliteten inom flertalet cancerprocesser. Ett sådant initiativ är projektet för etablering av ett nationellt, virtuellt nätverk inom patologi i syfte att dela kompetens och kapacitet. Tio samordnande kontaktsjuksköterskor har anställts med fokus på sammanhållna vårdprocesser. De utvecklar metoder för säkrare överlämningar mellan aktörerna i vårdkedjan. En modell för patientmedverkan i utformningen och utvecklingen av vården har utvecklats. Ett stort antal patientföreträdare har genomgått utbildning. Ett nationellt nätverk mellan landets Regionala Cancercentra har startats. Syftet är att arbeta så lika som möjligt med patientmedverkan i landet. Dokument med riktlinjer för patientmedverkan håller på att revideras. Pilotprojektet med att upptäcka cancer i huden och reducera antalet onödiga ingrepp med hudoperation har påbörjats med teledermatologi vid diagnosticering av hudcancer. En ny testmetod för screening av tjock- och ändtarmscancer planeras och beräknas starta under höst 2015. Arbete pågår för att öka möjligheterna till vård i hemmet för cancersjuka barn genom stärkta interaktioner. Kunskapen kring komplementär- och alternativ medicin i cancervården har kartlagts och en studie rörande alternativ medicinsk intervention har påbörjats. Ett projekt genomförs i samarbete med Botkyrka kommun, med syftet att öka kunskapen och göra cancervården mera jämlik med fokus på utsatta grupper. Utvecklade arbetssätt, övrigt En utredning har genomförts gällande förutsättningarna för videobedömning i hemmet. Utredningen har identifierat ett antal områden som bedöms som lämpliga för omhändertagandeformen och med utgångspunkt från dessa planeras en försöksverksamhet i mindre skala. Inriktningen är att pröva omhändertagandeformen som del i det projekt som genomförs i Hässelby och Vällingby, vars huvudsyfte är att pröva en innovationsdrivande och värdebaserad ersättningsmodell för husläkarverksamheten. En stor del av det akuta omhändertagandet vid länets husläkarmottagningar kan tillhandahållas genom utvecklad telefonrådgivning med det rådgivningsstöd som används av 1177 Vårdguiden på telefon. Det har testats vid fyra husläkarmottagningar i länet. Erfarenheterna är goda och ett breddinförande av rådgivningsstödet planeras vid länets husläkarmottagningar. En planering för implementeringen är framtagen och denna inkluderar bland annat utbildningsinsatser som kommer att genomföras av de Akademiska vårdcentralerna. Sida 41 2.4 Högt förtroende för vården Det är viktigt att invånarna i Stockholms läns landsting har ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Förtroendet för hälso- och sjukvården kan påverka hur individer söker vård, vilket kan leda till direkta effekter både på befolkningens hälsotillstånd och på hur effektivt vårdresurserna används. En låg tilltro till någon del av hälso- och sjukvårdssystemet kan leda till icke optimala sökmönster, vilket i sin tur ger upphov till ineffektiviteter som till exempel onödiga väntetider i vården. Förtroendet för hälso-och sjukvården följs upp både ur ett invånar- och patientperspektiv. Vårdbarometern- mätning på befolkningsnivå Invånarnas allmänna attityd och inställning till hälso- och sjukvården mäts vår och höst genom befolkningsundersökningen ”Vårdbarometern”. 7 Vårmätningen genomfördes under februari till april 2015. 63 procent av befolkningen hade i mätningen ett stort förtroende för hälso- och sjukvården, vilket var två procentenheter bättre än vårmätningen föregående år. Ökningen är dock inte statistiskt säkerställd. Samma trend återspeglas även på nationell nivå. Patientenkäter – mätningar på patientnivå Patientenkäter mäter patienters erfarenheter inom olika områden av hälso- och sjukvården såsom exempelvis primärvård, specialiserad sjukhusvård, psykiatri, barnsjukvård samt inom de olika vårdvalsområdena. Planerade patientenkäter, riktade mot bland annat husläkarmottagningarna (nationell mätning) samt akutmottagningar och förlossningsenheter inom länet, genomförs under augusti till oktober månad 2015 och kommer att återredovisas när resultaten finns tillgängliga. Sjukvårdsrådgivningen Sjukvårdsrådgivningen är en viktig ingång till hälso- och sjukvården för befolkningen. Förtroendet för 1177Vårdguiden på telefon mäts månadsvis genom uppföljande telefonenkäter till personer som vänt sig till 1177Vårdguiden på telefon för sjukvårdsrådgivning. Följsamheten till råden som ges av 1177 Vårdguiden på telefon är relativt konstant under årets första åtta månader med en variation kring fyra procentenheter per månad. I snitt har 90 procent helt eller delvis följt de råd som angivits, vilket får tolkas som ett högt förtroende för sjukvårdsrådgivningen. I det fall man inte följt råden anges flera olika skäl. Den vanligaste orsaken till att man inte följt sjukvårdsrådgivningens råd är att man valt att inte vidta någon åtgärd utan istället avvaktat. 7 Vårdbarometern mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården genom telefonintervjuer. Alla Sveriges landsting och regioner deltar i undersökningen. Årligen intervjuas ungefär en halv procent av den vuxna befolkningen. Undersökningen genomförs i två omgångar, en på våren och en på hösten. Helårsresultat presenteras under första kvartalet efterföljande år. Sida 42 3 MILJÖARBETE I HÄLSOOCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukförvaltningen arbetar löpande med att minska den miljöpåverkan som uppstår hos vårdgivare som arbetar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden samt på förvaltningen internt. Under året har arbete påbörjats med att uppdatera den webbaserad miljödiplomering som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillhandahåller till vårdgivarna. Miljödata, som är underlag för miljöklassificering av läkemedel, har börjat läggas in i databasen Fontus. Där finns redan de övriga beslutsstöd för läkemedel som visas ut på Janusinfo. Detta ger därför möjlighet till samordningsvinster. Information har utvidgats kring hantering av överblivna läkemedel inom Stockholms läns landsting. Bland annat har en fråge- och svarsdel startats på janusinfo.se dit vårdpersonal har möjlighet att skicka in frågor. Efter önskemål från vårdgivare har nytt informationsmaterial om kassation tagits fram i samverkan med Miljöavdelningen på Landstingsstyrelsens förvaltning. Arbetet har påbörjats med att utveckla en funktion i Uppföljningsportalen som möjliggör för vårdverksamheterna att följa sin egen användning av de av landstinget identifierade mest miljöbelastande läkemedlen. Det blir även möjligt att följa den totala användningen på landstingsnivå. Utbildning om läkemedels miljöpåverkan för förskrivare fortlöper enligt planerna. Den webbaserade utbildningen har uppdaterats och vidareutvecklats tillsammans med Miljöavdelningen på Landstingsstyrelsens förvaltning. Uppföljning av 2014 Under den första delen av 2015 rapporterar vårdgivarna in resultat för miljökrav gällande föregående år. Resultaten sammanställs i en rapport, se bilaga 3. Nedan följer en kort sammanfattning av resultaten. Resultaten från de verksamheter som ingick i uppföljningen 2014 ligger på en relativt stabil nivå i jämförelse med föregående år inom en majoritet av uppföljningsområdena. Uppföljningen omfattar sju frågeställningar men det är endast akutsjukhusen som omfattas av alla sju uppföljningsparametrar. Akutsjukhusen som har haft ökande krav över tid har följt denna modell och förbättrat resultaten under avtalsperioden. Sett till andelen certifierade eller diplomerade vårdgivare så ligger resultaten på en ganska hög och jämn nivå de senaste åren. 89 procent av vårdgivarna var endera miljöcertifierade eller miljödiplomerade 2014. Alla verksamheter som ingick i uppföljning Sida 43 har krav på certifiering eller diplomering. De som inte uppfyller kravet får betala ett vite på 0,5 procent av den totala ersättningen det aktuella året. Akutsjukhusen rapporterar in hur stor andel av personalen som har gått en grundläggande miljöutbildning. Fem av sex sjukhus har förbättrat resultaten jämfört med föregående år. Alla sjukhus klarar kravet på att 65 procent av personalen ska ha genomgått utbildning och resultaten ligger mellan 70 och 93 procent. Andelen förnybart bränsle hos inrapporterande verksamheter uppgick 2014 till 26 procent vilket är i nivå med resultatet föregående år. För att hantera utsläppen av lustgas så har alla förlossningsverksamheter, som är de stora användarna av lustgas, installerat destruktionsanläggningar. Därmed är de stora minskningarna inom det verksamhetsområdet gjorda. Inom tandvården har det skett försök med mobila destruktionsanläggningar för lustgas men dessa påverkade inte 2014 års resultat. Tandvården har rapporterat in användning av kemikalier som finns med på landstingets utfasningslista 2014 vilket de inte har gjort tidigare. Resultaten avseende utbildning i läkemedels miljöpåverkan för de med förskrivningsrätt varierar en del både mellan verksamhetsområden och individuella verksamheter. Det totala resultatet för alla inrapporterande verksamheter inklusive sjukhusen är 80 procent, vilket är en förbättring med tre procentenheter jämfört med föregående år. Internt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar löpande med att minska miljöpåverkan från kontorverksamheten. Andelen ekologiska livsmedel var under årets första sju månader 69 procent. Med livsmedel avses i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fall kaffe, te, drickchoklad, mjölk och frukt som har köpts in till personalen. Motsvarande resultat för hela föregående år var 59 procent. Sida 44 4 SOCIALT ANSVARSTAGANDE 4.1 Likvärdig behandling av alla invånare 4.1.1 Jämlikhet och jämställdhet Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, funktionshinder eller andra individuella egenskaper och att alla invånare har samma möjlighet att få tillgång till den vård som landstinget ger. Kontinuerliga kommunikationsinsatser görs för att öka medvetenheten i befolkningen om vilka rättigheter man har som patient, till exempel när det gäller valfrihet och vård i rätt tid. Landstinget strävar efter att ingen ska behöva uppleva sig diskriminerad i vården. Ojämlik behandling eller diskriminering inom vården följs upp på olika sätt. En viktig funktion för detta är Patientnämnden dit patienter, anhöriga och personal kan vända sig när det uppstått problem i kontakterna med vården, exempelvis när någon upplevt sig diskriminerad. Antalet anmälningar om diskriminering är dock få i förhållande till det totala antalet anmälningar. Stockholms läns landstings hbt-policy implementeras fortlöpande, bland annat genom utbildning och hbt-diplomering av vårdgivare. Inom ramen för läkemedelsstrategin för Stockholms läns landsting 2013-2017 betonas vikten av att identifiera och agera mot underbehandling och ojämlik vård. Det arbete som påbörjats under 2014 för att åtgärda ojämlik läkemedelsbehandling inom vissa identifierade terapiområden har fortsatt under 2015. Jämställdhetsarbetet i landstinget drivs nu under ledning av en samverkansgrupp som bildades under 2014 med representation från landstingets olika förvaltningar och bolag. Landstingets certifierade utbildning om jämställdhet och jämlikhet som ges till chefer och handläggare fortsätter med fyra kursomgångar per termin. Ett nätverk för jämställd och jämlik hälsa och vård har bildats inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att stärka arbetet med avtal och uppföljning inom området. 4.1.2 Nationella minoriteter och minoritetsspråk Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samarbetar med Landstingsstyrelsens förvaltning som har uppdraget att aktivt arbeta med och följa upp Stockholms läns landstings insatser för nationella minoriteter. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillser kontinuerligt att viktig information gällande hälso-och sjukvården översätts till de nationella minoritetsspråken. 1177 Vårdguiden Sida 45 och Umo.se publicerar ett antal texter om hälsa, vård och rättigheter i vården på tolv erkända varieteter av de fem nationella minoriteternas språk. Bland annat har information om den nya patientlagen översatts på 1177 Vårdguiden. 4.1.3 Delaktighet för personer med funktionsnedsättning Styrdokumentet Mer än bara trösklar löper ut 2015. Ansvaret för att revidera styrdokumentet ligger på Landstingsstyrelsens förvaltning, som under 2015 genomför en revidering i samverkan med övriga centrala förvaltningar. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar i detta arbete. Genom de kontakter som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har haft med vårdgivare har framkommit att styrdokumentet ännu är relativt okänt. Därför behöver mer göras för att göra styrdokumentet känt och implementerat i vården, och därigenom stötta vårdgivarna att kunna öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Ett steg i det arbetet är den e-utbildning kallad Att undanröja hinder, som under 2014 togs fram i samverkan mellan SLL Personal och de centrala förvaltningarna. Utbildningen baseras på Mer än bara Trösklar och visar hur ett normkritiskt förhållningssätt i verksamheterna kan öka delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Under våren 2015 har utbildningen lanserats bland annat genom en temadag, då landstingsdrivna enheter och privata verksamheter som arbetar på landstingets uppdrag bjöds in att delta. E-utbildningen finns tillgänglig för vårdgivare bland annat via Vårdgivarguiden. Vid utveckling av e-tjänster, inkluderande innehållet och designen av dessa, har så kallad användarcentrerad metodik och arbetssätt införts under 2015. Den användarcentrerade metodiken bygger på utgångspunkten att tillgänglighet ska vara ett integrerat perspektiv i arbetet och att utvecklingsarbetet ska förhålla sig till alla användares förutsättningar. Under 2013 tillsattes en referensgrupp, bestående av företrädare för personer med olika funktionsnedsättningar, för att bistå med kunskap och erfarenhet ur sitt perspektiv vid utvecklingen av e-tjänster. Detta för att e-tjänsterna ska få största användarnytta, användbarhet och tillgänghet. Gruppens uppdrag kvarstår under 2015. Sida 46 5 SÄKRA PROCESSER 5.1 Säkerhetsarbetet ska bedrivas på ett systematiskt sätt Varje nämnd och styrelse är, enligt säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting, ytterst ansvarig för säkerheten inom sitt verksamhetsområde och ska anta egna föreskrifter för säkerhet i enlighet med riktlinjer för intern kontroll. Förvaltningschef ansvarar för riskhanterings- och säkerhetsfrågor inom sitt ansvars-/verksamhetsområde. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att utveckla samordningen och uppföljningen av säkerhetsarbetet under 2015 för att säkerställa ett systematiskt arbetssätt. Roller och ansvar ska beskrivas genom att en överordnad samordningsfunktion för säkerhetsarbetet inrättas. Uppdraget är att skapa en tydlig målbild inom de olika områden som berör förvaltningens verksamhetsområde. Några områden beskrivs närmare nedan. Intern kontroll 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 9 december 2014 beslut om intern kontrollplan för 2015 samt riktlinjer för arbetet intern styrning och kontroll, ISK, på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Riktlinjerna är förvaltningsövergripande och syftet med riktlinjerna är att säkerställa styrbarhet, öka säkerheten i måluppfyllelse och en ökad effektivitet samt att undvika allvarliga fel och brister. Därutöver ska en god intern styrning och kontroll ge underlag för kontinuerliga förbättringar. Stockholms läns landsting tillämpar COSO8-modellen för att beskriva intern styrning och kontroll. Den interna kontrollplanen 2015 bygger på genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde kopplat till säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting. Den röda tråden är riskhantering och åtgärdsplaner samt följsamhet till riktlinjerna för intern kontroll på alla nivåer i organisationen. Inför delårsbokslut 2015 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört uppföljning av restlistan från den åtgärdsplan som upprättades i rapporten för intern kontroll 2013. Vidare har rapport efter genomförd intern kontroll 2014 upprättats och förvaltningschefen har fattat beslut om åtgärdsplan för det fortsatta arbetet med intern styrning och kontroll. Uppföljning enligt intern kontrollplan 2015 pågår och redovisas per den 31 augusti 2015 enligt trafikljusmodellen i bilaga 6, underbilaga F 4 b. 8 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission Sida 47 Informationssäkerhet Målet för Stockholms läns landstings informationssäkerhetsarbete är att skydda informationen inom verksamheten. Skyddet ska vara anpassat till skyddsvärde, risk och lagkrav och därigenom möjliggöra för landstingets verksamheter att uppnå sina mål. Under första halvåret 2015 har en handlingsplan samt ett verkställighetsbeslut för införande av ledningssystem för informationssäkerhet tagits fram. Verkställighetsbeslutet fastställdes i juni 2015. Detta medför att införande av ledningssystem för informationssäkerhet kommer att påbörjas under hösten 2015. Införandet av ledningssystem för informationssäkerhet delas upp i följande områden: • Lokala styrande dokument • Lokal organisation • Kunskapsspridning inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen • Genomgång av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen informationstillgångar I samarbete med SLL säkerhet har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, under 2015, utfört en informationssäkerhetsgranskning. Granskningen har genomförts med stöd av verktyget compliance management. Under första halvåret 2015 har även e-utbildning i informationssäkerhet (Disa) påbörjats. Det så kallade Tillitsprojektet har resulterat i att vissa system kan logga in med hjälp av federation. Personuppgiftsanmälan är upprättad för samtliga system. Arbetet med att modernisera IT-systemen fortskrider. Virusangreppet på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Tisdagen den 3 mars 2015 upptäcktes datorvirus i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens IT-miljö på Söder. I detta fall rörde det sig om en så kallad trojan som ofta utnyttjar användarens dator för att orsaka olika typer av skada och kan snabbt sprida sig till andra datorer. Trojanen var av en ny typ som därför lyckades ta sig förbi förvaltningens säkerhetsskydd. Väl inne lyckades den låsa ett antal filer som ligger i gemensamma mappar som många medarbetare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tillgång till. Journalsystem eller andra IT-system som är kritiska för vården i länet var inte påverkade. Verksamheten på Söder stängdes på fredagen den 6 mars. Efter att åtgärder vidtagits kunde verksamheten återgå i normal drift tisdagen den 10 mars. Information kring utvecklingen kommunicerades löpande via mejl och på intranät till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens medarbetare och förtroendevalda. Katastrofmedicinsk beredskap Sedan den 1 april 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit över ansvaret för den katastrofmedicinska beredskapen för Stockholms län. Uppdraget innebär att arbeta utifrån perspektiven före, under och efter en allvarlig händelse inträffar. Sida 48 Under 2015 har arbetet med att anpassa den katastrofmedicinska beredskapen och TiB:s 9 roll till Framtidsplanen fortsatt. Förvaltningen medverkar i planering tillsammans med myndigheter och samhällets aktörer och ser att samverkan och aktiviteter ytterligare kommer att intensifieras de närmaste åren. Förvaltningen har deltagit i revidering av Stockholms läns landstings krishanteringsplan och kriskommunikationsplan. Katastrofmedicinska beredskapsutbildningar har under våren genomförts. Fortsatt utbildning sker under hösten. Under hösten kommer även en regional särskild sjukvårdsledningsövning genomföras. Praktisk och fysisk säkerhet Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tillgångar i form av personal, information, kunskap, kompetens, utrustning och lokaler ska skyddas mot identifierade risker och hot som kan orsaka skada. Skyddet ska också omfatta tillgångar som ägs av annan part. Inom förvaltningen ska det finnas styrdokument och metoder för att bedriva ett systematiskt arbete inom nedanstående områden: • • • • • • • • Brandskydd Skydd mot hot och våld Skydd mot intrång Skydd mot förlust av lös egendom Skydd mot störning/kontinuitet Skydd mot skada av farligt avfall/gods Säkra tjänsteresor och konferenser Säkerhet i externa, förhyrda lokaler (ej vårdgivarlokaler) Under 2015 kommer det fortsatta arbetet inriktas på att ytterligare anpassa styrdokument, riktlinjer och rutiner till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt implementera dessa inom organisationen. Aktiviteter som stödjer detta arbete är: • • • • • Riskanalyser Skyddsvärdering Handlings- och åtgärdsplaner för praktisk och fysisk säkerhet Upphandling av manuell bevakning 2015 Upphandling av teknisk bevakning 2015 9 TiB = Tjänsteman i beredskap. Beredskapsorganisation inom hälso- och sjukvården som fungerar som larmmottagare, larmväg in i landstinget, initial beslutsfattare, samordnare och arbetsledare om allvarlig händelse inträffar. TiB beslutar vilket beredskapsläge landstingets regionala katastrofmedicinska ledning (RKML) ska inta. Sida 49 6 VERKSAMHETENS EKONOMI 6.1 Verksamheten totalt Sammanfattning • Det ackumulerade resultatet för perioden januari till och med augusti 2015 uppgår till +960 miljoner kronor. Resultatet per den 31 augusti 2014 var +718 miljoner kronor. • För 2015 prognostiseras ett ekonomiskt resultat i nivå med budget. Resultatet 2014 var -193 miljoner kronor. • Jämfört med motsvarande period 2014 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården ökat med 1,4 procent. Prognosen för 2015 är 0,3 procent högre än budget. • Jämfört med motsvarande period 2014 har antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökat med 1,1 procent. Prognosen för 2015 är 2,1 procent lägre än budget. Periodens resultat och årsprognos totalt för Hälso- och sjukvårdsnämnden Tertialresultat och årsprognos Mkr Utfall per 201508 Jmf 2014-08 mkr % Prognos 2015 Budget 2015 Avvikelse mkr % Bokslut 2014 Intäkter 36 328 1 858 5,4 54 554 54 027 527 1,0 52 033 Kostnader Avskrivningar Finansnetto Resultat -35 365 -1 595 -4,7 -54 547 -54 017 -530 -1,0 -52 243 -3 +1 25,0 -7 -10 3 30,0 -6 0 -22 0 0 0 0 23 +960 +242 0 0 0 0 -193 +25,2 Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2015 visar ett överskott med 960 miljoner kronor. Det är 242 miljoner kronor bättre än motsvarande period 2014 då resultatet uppgick till +718 miljoner kronor. Prognosen för 2015 visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2014 som var -193 miljoner kronor. Dock finns avvikelser från budget inom ramen för det totala beräknade nollresultatet på helår. Sida 50 De viktigaste avvikelseposterna inom helårsprognosen är: • För läkemedel beräknas ett underskott med 300 miljoner huvudsakligen som en följd av ökade kostnader för smittskyddsläkemedel för behandling av Hepatit-C • För somatisk specialistsjukvård beräknas ett överskott med 241 miljoner kronor, främst till följd av lägre kostnader för medicinsk service samt för privata vårdgivare på nationella taxan • Inom äldresjukvård prognostiseras underskott med 90 miljoner kronor, främst beroende på fortsatt ökade kostnader för ASiH till följd av ökade volymer • Övriga verksamheter inklusive effekter av Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 16 mars 2015 om åtgärder för ekonomi i balans beräknas ge överskott med 149 miljoner kronor I respektive verksamhetsavsnitt nedan analyseras dessa avvikelser mer i detalj. HSN resultatutveckling 2015 1200 1000 800 600 M k r 400 200 0 -200 -400 -600 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2015 Utfall 2014 PERB 2015 Prognos 2015 Resultatutvecklingen under de två första tertialen 2015 följer kurvorna för 2014 och periodiserad budget tämligen väl. Resultatutvecklingen under det sista tertialet prognostiseras följa utvecklingen för samma period 2014 rätt väl. På grund av problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss osäkerhet kring det redovisade resultatet. Det är möjligt att all utförd verksamhet under augusti inte har bokförts fullt ut i perioden och att det redovisade överskottet därför är något för högt. Problemet är dock inte i storleksordningen att det påverkar bedömningen att prognosen ligger i nivå med budget. Sida 51 Ackumulerat utfall januari till augusti 2015 samt helårsprognos per verksamhetsområde Vårdkonsumtion per verksamhetsområde Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen för hälso- och sjukvården i Stockholms län exklusive Norrtälje under perioden januari till och med augusti 2015 jämfört med samma period 2014 samt budgeterad vårdkonsumtion och prognos för 2015. Vårdkonsumtion 2015 Utfall per 2015-08 Jmf med 2014-08, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse mot budget, % Bokslut 2014 5 083 737 1,4% 7 912 211 7 888 800 0,3% 7 766 805 6 285 447 3,9% 9 866 430 9 849 030 0,2% 9 439 573 207 354 1,1% 319 371 326 225 -2,1% 315 955 2 852 940 1,3% 4 424 500 4 387 800 0,8% 4 335 525 3 618 001 4,3% 5 585 600 5 521 700 1,2% 5 361 343 1 255 747 4,0% 2 110 000 2 150 000 -1,9% 1 920 881 Läkarbesök* 1 953 222 1,5% 3 055 511 3 060 400 -0,2% 3 000 410 Övriga besök 577 405 2,8% 877 430 877 430 0,0% 886 574 Vårdtillfällen 162 747 0,4% 251 851 257 480 -2,2% 249 487 Läkarbesök* 268 308 0,8% 416 700 425 100 -2,0% 416 250 Övriga besök 827 262 2,6% 1 281 600 1 288 100 -0,5% 1 259 778 Vårdtillfällen 21 819 0,0% 33 220 33 445 -0,7% 33 208 Läkarbesök* 9 267 1,8% 15 500 15 500 0,0% 14 620 Övriga besök 7 032 0,5% 11 800 11 800 0,0% 10 997 Vårdtillfällen 22 788 7,6% 34 300 35 300 -2,8% 33 260 Läkarbesök totalt Övriga besök totalt Vårdtillfällen totalt Primärvård Läkarbesök* Övriga besök, ej fysioterapeutbesök fysioterapeutbesök* Somatisk specialistvård Psykiatri Äldresjukvård *inklusive specialister och fysioterapeuter verksamma på nationella taxan Antalet läkarbesök ökar på totalen med 1,4 procent jämfört med föregående år. För övriga besök redovisas en total ökning med 3,9 procent jämfört med 2014. Antalet vårdtillfällen ökar med cirka 1,1 procent jämfört med föregående år. Jämfört med augusti 2014 kan noteras: • antalet läkarbesök i primärvården (inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister) ökar med 1,3 procent, vilket leder till en helårsprognos knappt 0,8 procent över budget Sida 52 • • • • övriga besök inom primärvården ökar jämfört med 2014, och även i förhållande till budgeterad nivå antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården inklusive privata specialister ökar med 1,5 procent vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökar med 0,4 procent vilket är 2,2 procent lägre än budget antalet vårdtillfällen inom äldresjukvård ökar med 7,6 procent, ökningen är något lägre än budgeterat. Diagram 1: Konsumtion av läkarbesök per månad visat som procentuell skillnad mellan 2014 och 2015 Sida 53 Diagram 2: Konsumtion av vårdtillfällen per månad visat som procentuell skillnad mellan 2014 och 2015 Konsumtion av vård jan-aug 2015 jämfört samma period 2014. Bokslut 2014 jämfört prognos 2015. Läkarbesök inom primärvård Förändr. 15/14 bokslut/prognos 1,3% 2,1% Läkarbesök inom akutsomatik Förändr. 15/14 bokslut/prognos 1,5% 1,8% Vårdtillfällen inom akutsomatik Förändr. 15/14 cokslut/prognos Läkarbesök inom psykiatri Förändr. 15/14 bokslut/prognos Vårdtillfällen inom psykiatri Förändr. 15/14 bokslut/prognos Vårdtillfällen inom geriatrik Förändr. 15/14 bokslut/prognos Fysioterapeut besök Förändr. 15/14 bokslut/prognos 0,4% 0,9% 0,8% 0,1% 0,0% 0,0% 7,6% 3,1% 4,0% 9,8% Diagram 3: Konsumtion av vård 2015/2014 samt bokslut jämfört prognos En utförligare redovisning av vårdkonsumtionsutvecklingen görs under respektive verksamhetsavsnitt. Sida 54 Ekonomiskt utfall per verksamhetsområde Periodens resultat och årsprognos Mkr Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Äldresjukvård Övrig sjukvård och övrig verksamhet Tandvård Läkemedel Summa Bokfört resultat per 2015-08 Bokfört resultat per 2014-08 Årsprognos resultat 2015 Bokslut 2014 754 295 241 -143 69 129 -76 47 -8 -21 -29 30 -90 -10 -74 -104 238 338 146 273 7 -161 960 6 61 718 2 -300 0 4 -139 -193 Periodens ackumulerade resultat till och med augusti 2015 visar ett överskott om 960 miljoner kronor. Överskottet återfinns främst inom somatisk specialistvård, övrig sjukvård och psykiatri. Överskottet inom somatisk specialistvård beror till största delen på normala säsongsvariationer. Överskottet kan främst hänföras till låg vårdproduktion vid akutsjukhusen. Överskottet inom psykiatri är främst hänförligt till allmänpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt beroendevård. Överskottet för övrig sjukvård är främst hänförligt till budgeterade reserver, förseningar i IT-projekt, habilitering, ambulanssjukvård samt minskat behov av vård på vårdgarantin. Helårsprognosen är sammantaget i nivå med budget. Somatisk specialistvård beräknas redovisa ett överskott med 241 miljoner kronor. Läkemedel prognostiseras lämna underskott med 300 miljoner kronor. Äldresjukvård beräknas ge underskott med 90 miljoner kronor. Övrig sjukvård inklusive övriga verksamheter beräknas lämna överskott med 146 miljoner kronor. Detta överskott är främst hänförligt till beräknade effekter av tidigare beslutade åtgärder för ekonomi i balans och till budgeterade reserver. Budget för 2015 medger en nettokostnadsökningstakt med 4,1 procent, vilket också är den nettokostnadsökningstakt som förväntas för helt år. För perioden januari till augusti 2015 har nettokostnaderna ökat med 3,9 procent mellan 2014 och 2015. För perioden september 2014 till april 2015 har nettokostnaderna ökat med 4,3 procent. Helårsprognosen förutsätter att effekter av de beslutade åtgärderna för ekonomi i balans slår igenom. Sida 55 6.2 Somatisk specialistvård Somatisk specialistvård innefattar sjukhusvård och privata specialister som antingen har avtal eller är verksamma enligt den nationella läkarvårdstaxan. Somatisk specialistvårds andel av budgeten är cirka 45 procent. • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +754 miljoner kronor, jämfört med +295 miljoner kronor 2014. • För 2015 prognostiseras ett överskott med 241 miljoner kronor, jämfört med ett underskott med 143 miljoner kronor 2014. • Antal läkarbesök ökar med 1,5 procent jämfört med samma period 2014. Prognosen för helt år är i nivå med budget. • Antal vårdtillfällen ökar med 0,4 procent jämfört med samma period 2014. Prognosen för helt år är 2,2 procent lägre än budget, och avser främst privata enheter och utomlänsvård. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar besök och vårdtillfällen inom den somatiska specialistvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med augusti 2015. Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos 2015 Utfall per 201508 Jmf med 2014-08 % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 1 953 222 1,5% 3 055 511 1 681 044 5,0% 272 178 Avvikelse prognos/budget Bokslut 2014 antal % 3 060 400 -4 889 -0,2% 3 000 410 2 643 124 2 572 000 71 124 2,8% 2 510 916 -15,4% 412 388 488 400 -76 012 -15,6% 489 494 174 643 3,4% 279 069 271 250 7 819 2,9% 268 024 70 142 -14,6% 103 012 122 000 -18 988 -15,6% 124 611 577 405 2,8% 877 430 877 430 0 0,0% 886 574 81 670 3,2% 122 050 122 050 0 0,0% 126 616 Öppenvård, läkare Läkarbesök, totalt varav läkarbesök exklusive privata specialister* varav läkarbesök privata specialister* Telefonkontakter läkare, exklusive privata specialister* Antal telefonkontakter privata specialister* Öppenvård, ej läkare Övriga besök Telefonkontakter, ej läkare Antalet läkarbesök inom somatisk specialistsjukvård inklusive privata specialister har sammantaget ökat med drygt 1,5 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Sida 56 Vårdkonsumtion: periodens utfall och årsprognos 2015 Utfall per 2015-08 Slutenvård Antal vårdtillfällen Jmf med 2014-08 Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse prognos/budget Bokslut 2014 162 747 0,4% 251 851 257 480 -5 629 -2,2% 249 487 Antal vårddagar 567 527 9,2% 906 928 926 928 -20 000 -2,2% 877 084 Antal individer sluten vård 117 625 0,7% 172 200 172 200 0 0,0% 169 465 3,5 -2,8% 3,60 3,60 0 0,0% 3,50 3 726 29 387 -8,5% 0,3% 6 350 44 800 7 350 49 800 -1 000 -5 000 -13,6% -10,0% 6 415 42 645 Medelvårdtid, dagar Riksavtal Vårdtillfällen Besök Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare har ökat med 0,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den genomsnittliga medelvårdtiden är 3,5 dagar, vilket är en minskning jämför med föregående år. Förändringar per avtal Nedan redovisas förändring per avtal avseende Stockholms läns landsting, exklusive Norrtäljes befolkning. Redovisningen är uppdelad utifrån huvudavtal och vårdval. Volymer för sidoavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel. Här ingår besök genomförda på S:t Eriks ögonsjukhus. I övrigt ingår inte S:t Erik ögonsjukhus vårdvolymer i tabellen. Volymer hänförliga till vårdgarantin ingår inte. I redovisningen nedan anges slutenvårdsvolymer för vårdval förlossning totalt samt vad av detta som avser förlossningar. Anledningen till uppdelningen är att vårdval förlossning även omfattar viss slutenvård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskapsförgiftning. Vårdvalet omfattar också öppenvård. På akutsjukhusen registreras icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen initialt som vård utförd inom huvudavtalet. När produktsättning skett klassificeras vårdtillfällena som tillhörande huvudavtal (mer komplicerad) eller vårdval (mindre komplicerade). Detta innebär att utfallet för Vårdval höft- och knäledsplastiker 2015 jämfört med 2014 kan vara orättvisande lågt för 2015 beroende på eftersläpning i registrering, vilket i så fall också påverkar huvudavtalet. Nedanstående redovisningar avser januari till augusti 2015 förutom redovisningen från det centrala väntetidsregistret (CVR) som avser juli 2015. Jämförelse görs med motsvarande period föregående år. Sida 57 Samtliga akutsjukhus Alla akutsjukhus Utfall per 2015-08 Utfall per 2014 -08 Slutenvård Huvudavtal Vårdval förlossning - varav förlossningar Vårdval höft- och knä Summa sluten vård 134 817 15 797 14 434 666 151 280 135 354 16 652 15 153 728 152 734 Antal -537 -855 -719 -62 -1 454 % -0,4% -5,1% -4,7% -8,5% -1,0% Öppenvård Huvudavtal Vårdval förlossning Vårdval höft- och knä Intravitreala läkemedel Summa öppen vård 1 497 210 62 305 1 646 5 345 1 566 506 1 472 169 60 520 2 195 4 698 1 539 582 25 041 1 785 -549 647 26 924 1,7% 2,9% -25,0% 13,8% 1,7% (exkl S:t Eriks ögonsjukhus) Förändring Slutenvård Huvudavtal Slutenvården inom huvudavtalen har minskat med 0,4 procent jämfört med samma period 2014. Det är framförallt vid Södertälje sjukhus och vid Södersjukhuset som slutenvård inom ramen för huvudavtalet minskar i jämförelse med samma period 2014. Helårsprognosen för slutenvård inom ramen för huvudavtalen är cirka 1 procent lägre (-1 714 vårdtillfällen) än beräknat i avtal 2015. Öppenvård Huvudavtal Besöken i öppenvården har ökat med cirka 2 procent (26 924 besök) jämfört med samma period 2014. Det är framförallt vid Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus som öppenvård inom ramen för huvudavtalet ökar jämfört med 2014. Helårsprognosen för huvudavtalen pekar mot att antal besök hamnar i nivå med vad som beräknats i avtal 2015. Vårdval Vårdval förlossning Inom förlossningsvården har antalet vårdtillfällen på akutsjukhusen minskat med cirka 5 procent (-855 vårdtillfällen) jämfört med samma period 2014. Den 3 mars 2014 startade BB Sophia sin förlossningsverksamhet vilket har påverkat akutsjukhusens förlossningsvård (observera att utfallet för BB Sophia ej ingår i tabellen ovan). Besöken inom vårdval förlossning ökar med cirka 3 procent (1 785 besök) i förhållande till samma period 2014. De akuta besöken minskade med cirka 8,5 procent(-1 489 besök) och de elektiva besöken ökade med cirka 8 procent (3 274 besök) jämfört med Sida 58 samma period 2014. Orsaken till besöksökningen ska analyseras och redovisas i kommande rapporter. Vårdval höft- och knäledsplastiker Vårdval höft- och knäledsplastiker minskar med 8,5 procent (-62 vårdtillfällen). Observera dock att icke produktsatta höft- och knäledsplastikvårdtillfällen, som tidigare nämnts, initialt registreras som vård utförd inom huvudavtalet akutsjukhusen. När produktsättning skett klassificeras vårdtillfällena som tillhörande huvudavtal (mer komplicerad) eller vårdval (mindre komplicerade). Detta innebär att utfallet för Vårdval höft- och knäledsplastiker 2015 jämfört med 2014 kan vara orättvisande lågt för 2015 beroende på eftersläpning i registrering. Inom vårdval höft- och knäledsplastiker har öppenvården minskat med 25 procent (-549 besök) i förhållande till samma period 2014. Intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel exklusive S:t Eriks ögonsjukhus ökar med cirka 14 procent (647 besök) i förhållande till samma period 2014. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Analys av ökade antal läkarbesök inom vårdvalen Inom nedanstående vårdval har det skett en ökning av antalet läkarbesök samtidigt som antalet läkarbesök inom dessa specialiteter minskat för privata specialister verksamma på nationella taxan eller med vårdavtal jämfört med samma period 2014. Se tabellen nedan. Förändring läkarbesök inom dessa specialiteter Gynekologi Ögon Hud Ortopedi och handkirurgi Neurologi Totalt Vårdval, förändring, aug 2014/2015 Privata specialister, förändring, aug 2014/2015 -7 432 -2 105 Akutsjukhus, förändring, aug 2014/2015 15 853 17 936 -6 364 -5 789 1 535 3 378 7 172 53 290 -6 679 -28 369 821 3 963 9 810 14 442 950 -3 038 Den största ökningen av antal läkarbesök inom vårdvalen har skett inom ortopedi och handkirurgi, cirka 18 000 besök. Vårdvalet startade 1 januari 2014 med 8 aktörer, i april 2014 fanns 15 vårdgivare och i augusti 2014 19 vårdgivare. I augusti 2015 är 23 aktörer verksamma. Läkarbesöken inom vårdval ögon har ökat med 14 442 besök. Under 2015 har två mottagningar startat och flera vårdgivare expanderat verksamheten. Sida 59 Läkarbesöken inom vårdval gynekologi har ökat med 9 810 läkarbesök jämfört med samma period 2014. 5 nya vårdgivare har startat sin verksamhet efter augusti 2014. Läkarbesöken inom vårdval hud har ökat med 15 853 läkarbesök jämfört med samma period 2014. Ytterligare två mottagningar har öppnat jämfört med motsvarande period förra året. Läkarbesöken inom vårdval neurologi har ökat med 7 172 besök eller 163 procent. Vårdvalet startade under 2014 och hälften av vårdvalsaktörerna startade sin verksamhet senare under året. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015. För behandling finns köer främst inom öron-, näs- och halssjukvård, ögonsjukvård och neurokirurgi. För väntande till nybesök är det köer inom neurologi, ortopedi och allmän kirurgi. Antal väntande (CVR) Ack utf Ack utf Förändr Alla akutsjukhus 1508 1408 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 1 869 1 271 47 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 2 216 1 459 52 Sida 60 6.2.1 Redovisning per sjukhus Danderyds sjukhus Utfall per 2015-08 Utfall per 2015-08 Sluten vård Förändring Antal % Huvudavtal Vårdval förlossning -varav förlossningar Vårdval höft- och knä Summa sluten vård Öppen vård 23 491 4 064 3 737 116 27 671 23 229 4 278 3 910 156 27 663 262 -214 -173 -40 8 1,1% -5,0% -4,4% -25,6% 0,0% Huvudavtal Vårdval förlossning Vårdval höft- och knä Summa öppen vård 204 040 15 563 339 219 942 188 202 15 090 470 203 762 15 838 473 -131 16 180 8,4% 3,1% -27,9% 7,9% Slutenvård Huvudavtal Slutenvården har ökat med 1,1 procent (262 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen visar att antalet slutenvårdstillfällen förväntas bli cirka 1 procent högre (348 vårdtillfällen) än beräknat i avtal för 2015. För klinikerna internmedicin och kirurgi prognostiseras färre vårdtillfällen än beräknat i avtal. Övriga kliniker beräknas genomföra flera vårdtillfällen än avtalat. Prognosen för den elektiva slutenvården är cirka 10,5 procent högre (601 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal, medan prognosen för den akuta slutenvården är cirka 1 procent lägre(-254 vårdtillfällen) än beräknat i avtal för 2015. Öppen vård Huvudavtal Öppenvården har ökat med 8,4 procent (15 838 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen pekar mot att antalet öppenvårdsbesök blir cirka 6,5 procent högre(19 523 besök) än beräknat i avtal för 2015. Prognosen för den elektiva öppenvården är cirka 4,5 procent högre (11 428 besök) än vad som beräknats i avtal. För alla kliniker, förutom reumatologi, kirurgi och anestesi, prognosticeras fler elektiva besök än beräknat i avtal 2015. Ökningen av elektiva besök inom kardiologi jämfört med samma period 2014 kan dels förklaras av den poliklinisering som påbörjades under 2014 och som fortsatt under 2015 och dels den hjärtsviktsmottagning som öppnade under våren 2014. Verksamheten vid hjärtsviktsmottagning har som mål att arbeta för att förbättra patienters livsstil och kostvanor i förebyggande syfte. En ytterligare förklaring till volymökningen är att Sida 61 Stockholm Heart center har dragit ned sin verksamhet och remitterar patienter till bland andra Danderyds sjukhus. Prognosen för den akuta öppenvården förväntas bli cirka 12,5 procent högre (8 095 besök) än beräknat i avtal. För alla kliniker, förutom reumatologi och njurmedicin, prognosticeras fler akuta besök än beräknat i avtal 2015. Det är framförallt klinikerna internmedicin, kardiologi, kirurgi och ortopedi som har fler akuta besök jämfört med 2014. Lättakuten vid Danderyds sjukhus har stängt från och med första september 2015 vilket kan innebära en ytterligare ökning av patienter till Danderyds akutmottagning. Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2014 minskat med 5 procent (-214 vårdtillfällen). Förlossningarna har minskat med cirka 4,5 procent (-173 förlossningar). Minskningen hör samman med att BB Sophia startade sin verksamhet i mars 2014. Öppenvården har ökat med cirka 3,1 procent (473 besök) jämfört med motsvarande period 2014. De akuta besöken minskade med cirka 3,5 procent(-133 besök) och de elektiva besöken ökade med cirka 5,5 procent (605 besök) jämfört med samma period 2014. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har minskat med cirka 26 procent (-40 operationer) i jämförelse med 2014. Antalet besök minskade med cirka 28 procent (-131 besök) jämfört med samma period 2014. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015 vid Danderyds sjukhus. För behandling finns väntande främst inom verksamheterna gynekologi, ortopedi och urologi. För väntande till nybesök är det främst inom verksamheten neurologi som väntande finns. Antal väntande (CVR) Danderyds sjukhus Antal väntande över 90 dagar till behandling Antal väntande över 30 dagar till nybesök Sida 62 Utfall Utfall Förändr 2015-08 242 2014-08 118 % 105 428 198 116 Karolinska Universitetssjukhuset Utfall per 2015-08 Utfall per 2014-08 Sluten vård Huvudavtal Vårdval förlossning - varav förlossningar Vårdval höft- och knä Summa sluten vård Öppen vård Huvudavtal Vårdval förlossning Vårdval höft- och knä Summa öppen vård Förändring Antal % 55 167 5 486 54 774 5 790 393 -304 0,7% -5,3% 4 994 136 60 789 5 243 160 60 724 -249 -24 65 -4,7% -15,0% 0,1% 884 915 23 030 168 908 113 886 087 23 120 196 909 403 -1 172 -90 -28 -1 290 -0,1% -0,4% -14,3% -0,1% Sluten vård Huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har ökat med 0,7 procent (393 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen pekar mot att antalet slutenvårdstillfällen blir 0,5 procent högre (477 vårdtillfällen) än beräknat i avtal för 2015. Prognosen för den akuta slutenvården är dock 1,7 procent högre än vad som beräknats i avtal 2015. Det är framför allt på den akuta kortvårdsavdelningen (AKVA) som öppnades i mars 2014 på Karolinska Universitetssjukhus i Solna och i september 2015 i Huddinge. Här vårdas patienter med kort vårdtid med direktintag från akutmottagningen. Det innebär att vård som tidigare registrerats som öppenvård övergått till att registreras som slutenvård till och med augusti 2015. Fler akuta vårdtillfällen prognostiseras för även barnklinikerna, infektionskliniken, neurologi och neonatologikliniken. Inom den elektiva slutenvården väntas färre vårdtillfällen utföras än beräknat i avtal, 1,9 procent lägre (529 vårdtillfällen). Det är framför allt inom ortopedi, thoraxkirurgi, plastikkirurgi och onkologi som färre elektiva vårdtillfällen prognostiseras. Öppen vård Huvudavtal Öppenvården har minskat med 0,1 procent (1 172 besök) jämfört med motsvarande period 2014. För helårsprognosen totalt i huvudavtalet innebär det en förväntan om 0,7 procent färre besök, motsvarande 10 217 besök färre än beräknat i avtal för 2015. Prognosen för den elektiva öppenvården är 0,6 procent lägre (- 7 652 besök) än vad som beräknats i avtal 2015. Prognosen för den akuta öppenvården är 1,3 procent (-2 564 besök) lägre än vad som beräknat i avtal 2015. Sida 63 Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har minskat med 5,3 procent (-304 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. Förlossningar har minskat med 4,7 procent (-249 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014 vilket kan kopplas till effekter av öppnandet av BB Sophia. Vårdval förlossningar, antal förlossningar Karolinska Universitetssjukhuset Förändr 2015-08 2014-08 % Solna 2 269 2 278 -0,4 Huddinge 2 727 2 965 -8,0 Antalet öppenvårdsbesök har minskat med 0,4 procent (-90 besök) jämfört med motsvarande period 2014. De akuta besöken minskade med cirka 18,5 procent(-938 besök) och de elektiva besöken ökade med cirka 5 procent (852 besök) jämfört med samma period 2014. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har minskat med 15 procent eller (-24 operationer). Antalet besök minskade med cirka 14 procent (-28 besök) jämfört med 2014. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränsen till behandling har ökat. För behandling finns väntanden främst inom verksamheterna hjärtsjukvård, neurokirurgi och öronnäsa-halssjukvården. Antal väntande utöver vårdgarantigränsen har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015 när det gäller väntande till nybesök. För väntande till nybesök är det främst inom verksamheterna neurologi och öron- näsa-halssjukvården. Utfall Utfall Förändr 2015-08 2014-08 % Antal väntande över 90 dagar till behandling 1 138 871 31 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 802 732 10 Antal väntande (CVR) Karolinska Universitetssjukhuset Sida 64 Södersjukhuset Utfall per 2015-08 Slutenvård Huvudavtal Vårdval förlossning -varav förlossningar Vårdval höft- och knä Summa sluten vård Öppenvård Huvudavtal Intravitreala läkemedel Vårdval förlossning Vårdval höft- och knä Summa öppen vård Utfall per 2014-08 Förändring 31 778 5 153 4 698 131 37 062 32 844 5 453 4 954 196 38 493 Antal -1 066 -300 -256 -65 -1 431 235 282 5 345 20 231 187 261 045 232 689 4 698 19 021 541 256 949 2 593 647 1 210 -354 4 096 % -3,2% -5,5% -5,2% -33,2% -3,7% 1,1% 13,8% 6,4% -65,4% 1,6% Sluten vård Huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har minskat med 3,2 procent eller -1 066 vårdtillfällen jämfört med motsvarande period 2014. Antalet slutenvårdstillfällen förväntas inte fullt ut nå de volymer som beräknats i huvudavtalet för 2015, utan utförd vård väntas bli cirka 3 procent lägre (-1 500 vårdtillfällen). För både akut och elektiv sluten vård prognostiseras 3 procent lägre volym än beräknat i avtal 2015 (1 300 akuta vårdtillfällen och 200 elektiva vårdtillfällen). Inom den akuta vården är det främst för klinikerna kardiologi och gynekologi som färre vårdtillfällen prognostiseras och inom den elektiva vården är det klinikerna allmän internmedicin, kardiologi och handkirurgi som förväntas utföra färre vårdtillfällen än beräknat i avtal. Öppenvård Huvudavtal Antalet öppenvårdsbesök har ökat med 1,1 procent (2 593 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen visar att öppenvården totalt inom huvudavtalet förväntas bli cirka 1 procent lägre (-2 996 besök) än avtalad nivå. Utfallet inom den elektiva öppenvården förväntas på helåret bli 1,5 procent lägre (-3 856 besök) än beräknat i avtal för 2015, medan akut öppenvård förväntas bli cirka 1 procent högre (860 besök). Det är främst på klinikerna allmän internmedicin, handkirurgi och ögon som antal besök förväntas bli lägre än beräknat. Sidoavtal -intravitreala läkemedel Besöken för behandling med intravitreala läkemedel har ökat med cirka 14 procent eller 647 besök jämfört med 2014. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Sida 65 Vårdval Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning har i jämförelse med 2014 minskat med 5,5 procent (-300 vårdtillfällen). Förlossningarna har minskat med 5,2 procent (-256 förlossningar). I likhet med andra förlossningskliniker med likartad utveckling antas öppnandet av BB Sophia vara förklaringen. Öppenvården har ökat med 6,4 procent eller 1 210 besök. De akuta besöken minskade med cirka 7 procent(-556 besök) och de elektiva besöken ökade med cirka 15,5 procent (1 765 besök) jämfört med samma period 2014. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer minskade med cirka 33 procent (-65 operationer). Antalet besök minskade med cirka 65 procent (-354 besök) jämfört med samma period 2014. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna till behandling är oförändrat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015. Väntande till behandling finns främst inom handkirurgi och urologi. Antal väntande utöver vårdgarantigränserna till nybesök har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015. Väntande till nybesök finns främst inom hand- och allmänkirurgi. Utfall 2015-08 Utfall 2014-08 Förändr % Antal väntande över 90 dagar till behandling 170 170 0 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 462 353 31 Antal väntande (CVR) Södersjukhuset Sida 66 Södertälje sjukhus Utfall per 2015-08 Slutenvård Huvudavtal Vårdval förlossning -varav förlossningar Vårdval höft- och knä Summa sluten vård Utfall per 2014-08 Förändring 5 424 1 094 1 005 64 6 582 5 669 1 131 1 046 45 6 845 Antal -245 -37 -41 19 -263 67 019 3 481 403 70 903 64 466 3 289 421 68 176 2 553 192 -18 2 727 % -4,3% -3,3% -3,9% 42,2% -3,8% 4,0% 5,8% -4,3% 4,0% Öppenvård Huvudavtal Vårdval förlossning Vårdval höft- och knä Summa öppen vård Slutenvård Huvudavtal Antalet slutenvårdstillfällen har minskat med 4,3 procent (-245 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. För helårsprognosen medför detta utfall att slutenvården förväntas bli cirka 5 procent lägre (-464 vårdtillfällen) än beräknat i avtal för 2015. Det är inom den elektiva slutenvården som antalet vårdtillfällen förväntas bli lägre än avtal 2015. När det gäller den akuta slutenvården beräknas det ske en ökning av antal vårdtillfällen när projektet för omstyrning av ambulanser från Botkyrka till Södertälje sjukhus kommer igång i full skala. I prognosen görs antagandet att större delen av beräknade akuta volymer i avtalet kommer att uppnås. Öppenvård Huvudavtal Antalet öppenvårdsbesök har ökat med 4 procent (2 553 besök) jämfört med motsvarande period 2014. För helårsprognosen innebär detta att antalet besök väntas överstiga beräkningarna i avtalet för 2015 med 1,2 procent (1 237 besök). Inom akut öppenvård förväntas besöken bli något högre än avtal 2015, 0,5 procent eller 147 akuta besök. För klinikerna gynekologi och BB-förlossning prognostiseras dock färre akuta besök. Även besöken i elektiv öppenvård förväntas bli högre än avtal, 1,5 procent eller 1 090 elektiva besök. Det är framför allt besök inom gynekologi och anestesi som prognostiseras bli högre än beräknat i avtal. Däremot prognostiseras besök vid öron-näsahalskliniken bli lägre än avtal. Sida 67 Vårdval Vårdval förlossning Den totala slutenvården inom vårdval förlossning, som inkluderar både förlossningar och annan slutenvård inom vårdvalet, har i jämförelse med 2014 minskat med cirka 3,3 procent eller 37 vårdtillfällen. Förlossningarna har minskat med cirka 4 procent eller 41 förlossningar. En trolig förklaring till minskningen är att öppnandet av BB Sophia medfört att ett antal kvinnor valt att föda där. Öppenvården har ökat med cirka 6 procent (192 besök) jämfört med 2014. De akuta besöken ökade med cirka 12 procent (138 besök) och de elektiva besöken ökade med cirka 2,5 procent (52 besök) jämfört med samma period 2014. Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har ökat med cirka 42 procent eller med 19 operationer jämfört med 2014. Antalet besök minskade med cirka 4,5 procent eller (18 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015 vid Södertälje sjukhus. Till behandling finns väntande främst inom verksamheterna kirurgi, ortopedi och ÖNH. För väntande till nybesök är det främst inom verksamheten kirurgi som väntande finns. Antal väntande (CVR) Södertälje sjukhus Antal väntande över 90 dagar till behandling Utfall 2015-08 Utfall 2014-08 Förändr % 30 9 233% Antal väntande över 30 dagar till nybesök 286 21 1 262% Sida 68 Capio S:t Görans sjukhus Utfall per 2015-08 Utfall per 2014-08 Slutenvård Förändring 18 957 18 838 Antal 119 Vårdval höft- och knä 219 171 48 28,1% Summa slutenvård 19 176 19 009 167 0,9% 105 954 100 725 5 229 5,2% 549 567 -18 -3,2% 106 503 101 292 5 211 5,1% Huvudavtal % 0,6% Öppenvård Huvudavtal Vårdval höft- och knä Summa öppenvård Slutenvård Huvudavtal Slutenvården har ökat med 0,6 procent (119 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen för slutenvården beräknas bli cirka 2 procent lägre (-546 vårdtillfällen) lägre än beräknat i avtalet 2015. Den elektiva slutenvården prognostiseras bli cirka 12 procent lägre (-644 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Den akuta slutenvården beräknas bli 0,4 procent högre (98 vårdtillfällen). Öppen vård Huvudavtal Öppenvården har ökat med cirka 5 procent (5 229 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen för öppenvården i huvudavtalet bedöms bli cirka 5 procent lägre (-8 686 besök) än vad som beräknats i avtal 2015. Den elektiva vården beräknas bli cirka 10 procent lägre (-12 821 besök) lägre än vad som beräknats i avtal, medan den akuta öppenvården beräknas bli cirka 8 procent högre (4 135 besök). Vårdval Vårdval höft- och knäledsoperationer Antalet operationer har ökat med cirka 28 procent (48 operationer) jämfört med samma period föregående år. Antalet besök inom vårdvalet minskade med cirka 3 procent, motsvarande 18 besök, jämfört med 2014. Sida 69 Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna har totalt sett ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015. Till behandling finns väntanden främst inom områdena urologi och ortopedi. Väntande till nybesök finns främst inom området kirurgi. Antal väntande (CVR) Utfall Utfall Förändr Capio S:t Görans sjukhus Antal väntande över 90 dagar till behandling Antal väntande över 30 dagar till nybesök 1508 1408 % 95 52 83 59 73 -19 Sida 70 S:t Eriks ögonsjukhus Utfall per 2015-08 Sluten vård Huvudavtal Summa sluten vård Öppen vård Huvudavtal, inkl katarakter båda åren Intravitreala läkemedel Summa öppenvård Utfall per 2014-08 Förändring 824 824 944 944 Antal -120 -120 % -12,7% -12,7% 107 616 109 177 -1 561 -1,4% 12 720 9 393 3 327 35,4% 120 336 118 570 1 766 1,5% Slutenvård Huvudavtal Slutenvården har minskat med cirka 13 procent (-120 vårdtillfällen) jämfört med motsvarande period 2014. Detta slår igenom även på helårsprognosen för huvudavtalet, där slutenvården beräknas bli cirka 14 procent lägre (-201 vårdtillfällen) än beräknat i avtal 2015. Den elektiva slutenvården är cirka 30 procent lägre (-172 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal och den akuta slutenvården cirka 3,5 procent lägre (-30 vårdtillfällen). Öppen vård Huvudavtal Öppenvården har minskat med cirka 1,5 procent (-1 561 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Helårsprognosen för huvudavtalet innebär att öppenvården förväntas bli cirka 6 procent (-10 362 besök) lägre än beräknat i avtal 2015. Den elektiva öppenvården förväntas bli cirka 8 procent lägre (-11 721 besök) än vad som beräknats i avtal medan den akuta öppenvården istället förväntas blir cirka 4 procent högre (1 358 besök). Intravitreala läkemedel Besök för behandling med intravitreala läkemedel har ökat med 35,4 procent (3 327 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantins gränser har ökat vid jämförelse mellan augusti 2014 och augusti 2015. Väntande till behandling finns främst inom skelningsvården. Utfall Utfall Förändr S:t Eriks Ögonsjukhus Antal väntande över 90 dagar till behandling 2015-08 2014-08 % 194 51 280 Antal väntande över 30 dagar till nybesök 179 82 118 Antal väntande (CVR) Sida 71 Privata vårdgivare, exklusive Capio S:t Görans sjukhus Privata vårdgivare inkl Ersta, BB Sthlm och BB Sophia Utfall per 2015-08 Utfall per 2014-08 Sluten vård/vårdtillfällen Förändring Antal Procent Huvudavtal och tilläggsavtal 1 888 1 984 -96 -4,8% Vårdval förlossning 4 831 4 199 632 15,1% - varav förlossningar 4 455 3 857 598 15,5% Vårdval gynekologi 309 332 -23 -6,9% Vårdval höft- och knä 899 1 019 -120 -11,8% Vårdval ortopedi 481 637 -156 -24,5% 1 050 960 90 9,4% 9 458 9 131 327 3,6% Huvudavtal och tilläggsavtal 84 668 96 741 -12 073 -12,5% Vårdval allergologi 10 935 9 790 1 145 11,7% Vårdval förlossning 13 283 10 875 2 408 22,1% Vårdval gynekologi 180 809 169 307 11 502 6,8% Vårdval hud 162 920 148 143 14 777 10,0% 4 049 4 491 -442 -9,8% Vårdval neurologi 13 485 5 428 8 057 148,4% Vårdval ortopedi och handkirurgi 81 620 64 626 16 994 26,3% 6 691 5 862 829 14,1% Vårdval ögon 172 425 157 409 15 016 9,5% Vårdval ÖNH 101 950 98 858 3 092 3,1% 832 835 771 530 61 305 7,9% 350 254 414 151 -63 897 -15,4% 1 183 089 1 185 681 -2 592 -0,2% Vårdval ryggkirurgi Summa sluten vård Öppen vård/besök Vårdval höft- och knä Vårdval ryggkirurgi Summa öppen vård Privata specialister Summa öppen vård inklusive privata specialister Sluten vård Totalt har volymerna för slutenvården ökat med 3,6 procent (327 vårdtillfällen) jämfört med augusti2014. Antalet slutenvårdstillfällen inom huvudavtal och tilläggsavtal har minskat med knappt 5 procent. Antalet vårdtillfällen vid Ersta har minskat med 135 vårdtillfällen, motsvarande cirka 8 procent, bland annat på grund av minskad beställning jämfört med förra året. För närsjukhusavtalen har det skett en minskning med 61 vårdtillfällen. Den vård som tidigare utförts inom upphandlade avtal sker nu till större del inom vårdvalen. För BB Sophia, där neonatalvården öppnade i mars 2014, är det en ökning med 100 vårdtillfällen. Sida 72 Inom vårdval förlossning har ökningen varit cirka 15 procent (632 vårdtillfällen), varav majoriteten av vårdtillfällena avser förlossningar. BB Stockholm har ökat med cirka 4 procent (95 vårdtillfällen) jämfört med 2014. Inom vårdval gynekologi, höft- och knäledsoperationer och ortopedi har antalet vårdtillfällen minskat jämfört med 2014, medan slutenvården inom vårdval ryggkirurgi har ökat. Vårdvalen, som motsvarar cirka 80 procent av den slutna somatiska vården utanför sjukhusen och har under 2015 ökat med 423 vårdtillfällen totalt, motsvarande cirka 6 procents ökning jämfört med motsvarnade period 2014. Ökningen kan främst hänföras till förlossningar. Öppen vård Totalt har volymerna för öppenvården minskat med 0,2 procent jämfört med samma period tidigarer år. Den öppna vården, exklusive de privata specialister som är verksamma på nationella taxan och de med vårdavtal, har 2015 ökat med cirka 8 procent jämfört med augusti 2014. Huvudavtal och tilläggsavtal tillsammans motsvarar en minskning om cirka 12 procent. Den vård som utförts där 2014 sker nu till största delen inom vårdvalen. De besök som numera utförs inom ramen för vårdvalsavtal utfördes tidigare hos privata specialister, privata vårdgivare med huvudavtal och tilläggsavtal och vid akutsjukhusen. Den största besöksökningen har skett inom vårdval ortopedi, 16 994 besök eller 26,3 procent. Vårdvalet startade 2014 och ett flertal vårdgivare har tillkommit sedan dess. Även inom vårdval ryggkirurgi har det skett en ökning av besöken jämfört med augusti 2014, 829 besök (14,1 procent). Det beror på utökad bemanning vid de ryggkirurgiska mottagningarna. Öppenvården för privata vårdgivare inom vårdval förlossning har ökat med cirka 22 procent eller 2 408 besök jämfört med 2014. BB Stockholm har ökat med cirka 5 procent (376 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Besöksökningen inom vårdval gynekologi är cirka 7 procent (11 502 besök). Fem mottagningar har öppnat jämfört med motsvarande period förra året. Antal besök hos privata specialister inom gynekologi har minskat med cirka 13 procent(-7 432 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Ökningen av besök inom vårdval hud är cirka 10 procent (14 777 besök). Ytterligare två mottagningar har öppnat jämfört med motsvarande period förra året. Antal besök hos privata specialister inom hud- och könssjukvård har minskat med cirka 32,2 procent (-6 364 besök) jämfört med motsvarande period 2014. Sida 73 Den vård som bedrivs inom ramen för vårdvalsavtal, som motsvarar cirka 90 procent av den öppna vården som utförs av privata vårdgivare (exklusive privata specialister) har ökat med totalt cirka 11 procent. Besök hos privata specialister har minskat med cirka 15,5 procent jämfört med motsvarande period 2014. De specialiteter där vårdval har införts, har minskat med cirka 17 procent, se nedanstående tabell. Privata specialister/besök Utfall per 2015-08 Utfall per 2014-08 Specialitet Förändring Antal Procent Allergologi 7 090 7 300 -210 -2,9% Gynekologi 50 508 57 940 -7 432 -12,8% Hud- och könssjukvård 13 420 19 784 -6 364 -32,2% 9 442 16 121 -6 679 -41,4% Ortopedi och handkirurgi 29 726 36 076 -6 350 -17,6% Ögonkirurgi 10 203 12 308 -2 105 -17,1% Öronkirurgi 27 387 28 315 -928 -3,3% Totalt 147 776 177 844 -30 068 -16,9% Övriga specialiteter 202 478 236 307 -33 829 -14,3% 350 254 414 151 -63 897 -15,4% Neurologi Summa Sida 74 Totalt alla vårdgivare, exkl Tiohundra AB Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB) Sluten vård/vårdtillfällen Huvudavtal och tilläggsavtal Vårdval förlossning -varav förlossningar Vårdval gynekologi Vårdval höft- och knä Vårdval ortopedi Vårdval ryggkirurgi Summa sluten vård Öppen vård/besök Huvudavtal och tilläggsavtal Vårdval allergologi Vårdval förlossning Vårdval gynekologi Vårdval hud Vårdval höft & knä Vårdval neurologi Vårdval ortopedi Vårdval ryggkirurgi Vårdval ögon Vårdval ÖNH Intravitreala läkemedel Summa öppen vård Privata specialister Summa öppen vård inkl privata specialister Utfall per 2015-08 Utfall per 2014-08 Förändring Antal % 137 529 20 628 18 889 309 1 565 481 1 050 161 562 138 282 20 851 19 010 332 1 747 637 960 162 809 -753 -223 -121 -23 -182 -156 90 -1 247 -0,5% -1,1% -0,6% -6,9% -10,4% -24,5% 9,4% -0,8% 1 689 494 10 935 75 588 180 809 162 920 5 695 13 485 81 620 6 691 172 425 101 950 18 065 2 519 677 350 254 1 678 087 9 790 71 395 169 307 148 143 6 686 5 428 64 626 5 862 157 409 98 858 14 091 2 429 682 414 151 11 407 1 145 4 193 11 502 14 777 -991 8 057 16 994 829 15 016 3 092 3 974 89 995 -63 897 0,7% 11,7% 5,9% 6,8% 10,0% -14,8% 148,4% 26,3% 14,1% 9,5% 3,1% 28,2% 3,7% -15,4% 2 869 931 2 843 833 26 098 0,9% Sida 75 Ekonomiskt utfall Somatisk specialistvård, mkr Bokfört resultat 2015-08 Årsprognos 2015 Avvikelse mot budget, % Akutsjukhusen Privata vårdgivare, inkl vårdval Privata specialister på nationella taxan Medicinsk service Utomlänsvård Övrigt Summa 537 34 52 -132 -49 80 -0,7 % -2,3 % 14,4 % 96 46 -11 754 90 35 217 241 16,8 % 4,7 % 219,2 % 1,0 % Somatisk specialistvård redovisar ett överskott med 754 miljoner kronor per augusti 2015, vilket är 459 miljoner kronor bättre än vid motsvarande period 2014. Prognosen visar på ett förväntat överskott med 241 miljoner kronor. Akutsjukhusen Akutsjukhusen redovisar ett överskott på 537 miljoner kronor per augusti. Årsprognosen för akutsjukhusen pekar på ett förväntat underskott om cirka 132 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av budgeten för akutsjukhusen. Fördelning av prognostiserat underskott visas nedan. Förklaringsposter Huvudavtal akutsjukhus Tilläggsavtal Vårdval förlossning akutsjukhus Vårdval höft och knä akutsjukhus Mammografi Övrigt akutsjukhus Summa Avvikelse i mkr -105 -58 32 8 3 -12 -132 Huvudavtal, -105 miljoner kronor Huvudavtalen med akutsjukhusen förväntas på totalen medföra ett underskott på 105 miljoner kronor för 2015. I nedanstående tabell redovisas prognostiserad ersättning för 2015 till respektive sjukhus i jämförelse med budgeterad ersättning för 2015. Observera att i tabellen anges det totala underskottet för akutsjukhusen vara 112,5 miljoner kronor och inte 105 miljoner kronor. Differensen beror på att i nedanstående tabell har exkluderats en periodiseringseffekt för Karolinska Universitetssjukhuset avseende 2014. Sida 76 Siffror i mkr Capio S:t Görans sjukhus Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset Södertälje sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus TioHundra Summa Högre avtalad nivå än ursprunglig budget Progn. kvalitets-/ miljöersättn Progn. bonus/ vite för tillgänglighet -59 Progn. över/underproduktion mot avtalsnivå 15 0 -1,5 Total progn. avvik mot budget för huvudavtalen, mkr -45,5 -24 -35 0 0 -59 -118 50 15 0 -53 4,5 21 8,6 0 34,1 -0,8 20 0 0 19,2 -11,3 5 0 0 -6,3 -208,6 -2 74 -1,5 -2 -112,5 23,6 Budgeten för 2015 för Hälso- och sjukvårdsnämnden fastställdes innan avtalen för 2015 med akutsjukhusen var slutgiltigt klara. Avtalen för akutsjukhusen slöts sammantaget på en högre kostnadsnivå än budgeterat. • Capio S:t Görans sjukhus Huvudavtalet för Capio S:t Görans sjukhus för 2015 slöts på en nivå som var 59 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset når avtalad målvolym avseende utförd vård och inte erhåller bonus från och med april 2015. • Danderyds sjukhus Huvudavtalet för Danderyds sjukhus för 2015 slöts på en nivå som var 24 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset producerar över avtalad målvolym avseende utförd vård och varken erhåller bonus eller viten kopplade till avtalets krav. • Karolinska Universitetssjukhus Huvudavtalet för Karolinska Universitetssjukhuset slöts på en nivå som var 118 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset kommer att få 15 miljoner kronor i avdrag avseende ej uppnådda kvalitetsmål. I prognosen görs vidare bedömningen att sjukhuset producerar under avtalad målvolym avseende utförd vård och varken erhåller bonus eller viten kopplade till avtalets krav. • Södersjukhuset Huvudavtalet för Södersjukhuset slöts på en nivå som var 4,5 miljoner kronor lägre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset kommer få 8,6 miljoner kronor i avdrag avseende ej uppnådda kvalitetsmål. I Sida 77 prognosen görs vidare bedömningen att sjukhuset producerar under avtalad målvolym avseende utförd vård och varken erhåller bonus eller viten kopplade till avtalets krav. • Södertälje sjukhus Huvudavtalet för 2015 för Södertälje sjukhus slöts på en nivå som var 0,8 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset producerar under avtalad målvolym avseende utförd vård och varken erhåller bonus eller viten kopplade till avtalets krav. • S:t Eriks Ögonsjukhus Huvudavtalet för 2015 för S:t Eriks Ögonsjukhus slöts på en nivå som var 11,3 miljoner kronor högre än budgeterat för 2015. I prognosen görs bedömningen att sjukhuset producerar under avtalad målvolym avseende produktion. Sjukhuset bedöms varken erhålla bonus eller viten kopplade till avtalets krav. Tilläggsavtal akutsjukhus, -58 miljoner kronor Underskottet om cirka -58 miljoner kronor beror till största del på kostnadsökningar för intravitreala läkemedel, cirka 47 miljoner kronor. Två avtal vid Södertälje sjukhus, diagnostiskt centrum och garantiersättning inom förlossning, 6 respektive 5 miljoner kronor, är ofinansierade i budget och utgör därför den resteranden budgetavvikelsen. Vårdval förlossning akutsjukhus, 32 miljoner kronor Prognosen för vårdval förlossning visar ett överskott om 32 miljoner kronor. Bakomliggande orsak är att produktionen inte beräknas uppnå budget, till följd av förändringarna inom förlossningsvården på grund av öppnandet av BB Sophia. Det kan noteras att överskottet på akutsjukhusen motsvaras av ett lika stort underskott gentemot budgeten för BB Sophia och att sammantaget är kostnaderna för förlossningsvården i nivå med budget. Övrigt akutsjukhusen, -12 miljoner kronor För verksamheter vid akutsjukhusen utöver huvudavtal och tilläggsavtal prognostiseras sammanlagt ett underskott om 12 miljoner kronor. Privata vårdgivare Det prognostiserade underskottet på 49 miljoner kronor är hänförligt till kostnader utöver budget för vårdval och neonatalvård. BB Sophias öppnande har medfört en omfördelning av kostnader mellan akutsjukhus och privata vårdgivare, vilket förklarar 46 miljoner kronor av det prognostiserade underskottet för privata vårdgivare, varav 15 miljoner avser neonatalvård. Det innebär att motsvarande överskott finns inom akutsjukhusbudgeten. Resterande del av underskottet, 3 miljoner kronor, är hänförligt till kostnader utöver budget för övriga vårdval. Om hänsyn tas till de 29 miljoner kronor som avsatts under övrigt så är prognostiserat underskott 20 miljoner kronor. Sida 78 Privata specialister Budgeten för privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan prognostiseras lämna överskott med 80 miljoner kronor. Detta är en utveckling som drivs av att en allt större del av vården bedrivs inom vårdval. Medicinsk service För medicinsk service prognostiseras ett överskott på 90 miljoner kronor. De lägre kostnaderna förklaras främst av att patienttillströmningen hos privata specialister verksamma på nationella taxan och med vårdavtal har minskat. Inom vårdvalen ingår en stor del av kostnaderna för medicinsk service i vårdersättningen. Utomlänsvård Årsprognosen för utomlänsvården visar ett överskott på 35 miljoner kronor. Inom utomlänsvården finns stora säsongsvariationer och prognosen är därför osäker. Övrigt Under somatisk specialistvård Övrigt finns ett förväntat överskott om 217 miljoner kronor mot budget. Detta avser i princip budgeterade reserver för uppdrag där det vid budgeteringstillfället inte stod klart vilken eller vilka utförare som skulle få uppdraget. Den största posten är de 204,7 miljoner kronor som i ett sent skede av budgetprocessen tillfördes Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att delvis finansiera de ökade kostnaderna mot sjukhusen med 590 miljoner kronor. I det bokförda resultatet för övrigt ingår ett överskott med knappt 23 miljoner kronor för asylsjukvård. Prognosen för asylsjukvård beräknas vara i nivå med budget. Sida 79 6.3 Primärvård Primärvårdens andel av budgeten är cirka 17 procent. • • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +69 miljoner kronor, jämfört med +47 miljoner kronor 2014. För 2015 prognostiseras ett underskott med 29 miljoner kronor, jämfört med ett underskott med 10 miljoner kronor 2014. Läkarbesöken inom husläkarverksamhet och hemsjukvård ökar med 1,3 procent jämfört med samma period 2014. Prognosen är 0,8 procent högre än budget. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med augusti 2015 jämfört med samma period 2014 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2015 och bokslut 2014. Vårdkonsumtion totalt primärvården 2015 Sammanfattning Totalt antal läkarbesök Antal läkarbesök* Utfall per 2015-08 Jmf per 201408, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvik prognos/ budget Bokslut 2014 2 852 940 2 767 374 1,3% 2,4% 4 424 500 4 274 500 4 387 800 4 224 000 0,8% 1,2% 4 335 525 4 168 751 901 000 5,5% 883 898 163 800 -8,4% 166 774 50 000 -10,0% 49 676 5 521 700 1,2% 5 361 343 2 150 000 -1,9% 1 920 881 105 000 0,0% 104 409 Antal telefonkontakter 618 848 6,0% 950 550 läkare* Antal läkarbesök, privata specialister verksamma på nationella läkarvårds85 566 -23,9% 150 000 taxan Antal telefonkontakter, privata specialister verksamma på nation27 597 -16,7% 45 000 ella läkarvårdstaxan Antal övriga besök exkl 3 618 001 4,3% 5 585 600 nat taxa exkl fyioter Antal övriga besök nat 1 255 747 4,0% 2 110 000 taxa inkl fysioter Antal besök på Riksavta67 771 1,0% 105 000 let som avser primärvård *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom primärvården totalt, inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister, ökade med 1,3 procent jämfört med motsvarande period 2014. Prognosen för 2015 bedöms vara 0,8 procent högre än budget. Större avvikelser mellan helårsprognosen och budget kommenteras nedan. Sida 80 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2015 Utfall per 2015-08 Jmf per 2014-08, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvik prognos / budget Bokslut 2014 2 254 056 594 021 173 634 1,3% 1,9% 21,6% 3 485 000 930 000 285 000 3 485 000 930 000 240 400 0,0% 0,0% 18,6% 3 441 471 909 334 236 630 222 767 1 382 2,1% -4,7% 340 000 4 300 330 000 4 000 3,0% 7,5% 330 000 4 000 50 998 1 417 940 6,3% 3,9% 76 500 2 106 300 76 500 2 106 300 0,0% 0,0% 75 452 2 087 406 34 276 330 131 2,7% -1,2% 53 000 505 000 53 000 520 000 0% -2,9% 51 617 503 347 63 201 0,6% 100 000 99 500 591 000 0,5% -2,7% 96 937 578 123 180 000 0,0% 172 683 570 000 28,1% 587 563 880 000 -4,5% 748 447 560 000 -19,6% 454 622 105 000 0% 104 409 163 800 -8,4% 166 774 1 270 000 0,0% 1 172 434 Husläkarverksamhet Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök, dsk etc Psykosociala insatser Jourläkarverksamhet/ Närakuter Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök Basal hemsjukvård Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök MVC Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök BVC Läkarbesök (exkl tel) Övriga besök 370 226 -0,8% 575 000 Övrig verksamhet inom primärvård Övriga läkarbesök (exkl tel) (gyn, barn, säbo 142 076 24,2% 220 000 mm) Övriga besök, (logope452 399 22,0% 730 000 der, fotsjukvård mm) Primärvårdsrehabilitering Fysioterapeutbesök 499 704 6,9% 840 000 Övriga besök, t ex arbetsterapeut, dietist och 276 929 -6,4% 450 000 kiropraktor Riksavtal / utomlänsvård Besök 67 771 1,0% 105 000 Privata specialister, läkare och fysioterapeuter Läkarbesök 85 566 -23,9% 150 000 Fysioterapeutbesök, verksamma såväl på 756 043 2,2% 1 270 000 nationella taxan som på vårdvalsavtal *exklusive privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan Husläkarverksamhet Läkarbesök Antalet husläkarbesök uppgick till 2 254 056, vilket är en ökning med 1,3 procent jämfört med samma period 2014, se diagram nedan. Prognosen för 2015 är 3 485 000 husläkarbesök vilket motsvarar budget. Sida 81 Procentuell förändring av läkarbesök på vårdcentral mellan år 2014 / 2015 3,00% 2,50% p r o c e n t 2,00% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% fec mars april månad maj juni juli aug sept okt nov dec Övriga besök Antalet besök hos distriktssköterska och undersköterska på mottagning uppgick till 594 021, vilket är en ökning med 1,9 procent jämfört med samma period 2014. Prognosen för 2015 beräknas till 930 000 besök, vilket är i nivå med budget. Psykosociala insatser Antalet psykosociala besök uppgick till 173 635, vilket är en ökning med 21,6 procent jämfört med samma period 2014. De psykosociala besöken har ökat kraftigt flera år i rad. Prognosen har höjts till 285 000 besök att jämföra med budgeterade 240 400 besök. Närakuter, lättakuter, jourläkarbil Antalet läkarbesök inom jourläkarverksamhet/ närakuter uppgick till 222 767, vilket är en ökning med 2,1 procent jämfört med samma period 2014. I besökssiffrorna ingår även de närakuter som drivs av länets husläkarmottagningar. Prognosen är 340 000 att jämföra med budgeterade 330 000. Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter och helger Antalet sjuksköterske- och undersköterskebesök i basal hemsjukvård uppgick till 1 417 940, vilket är en ökning med 3,9 procent jämfört med 2014. Prognosen för 2015 beräknas till 2 106 300 besök, vilket är i nivå med budget. Den största besöksökningen har skett i Järfälla och Sundbyberg. I båda kommunerna råder delegationsstopp. Däremot har ökningen upphört i Nynäshamn, som införde delegationsstopp hösten 2013 och hade den högsta besöksökningen under 2014. Antalet läkarbesök i basal hemsjukvård uppgick till 50 998, en ökning med 6,3 procent. Prognosen för 2015 beräknas till samma som budget, 76 500 besök. Sida 82 Barnmorskemottagningar BMM (MVC) samt obstetriska ultraljud Antalet läkarbesök uppgick till 34 276 vilket är en ökning med 2,7 procent mellan 2014 och 2015 och beror på fler besök inom vårdval ultraljud. Inom uppdragen graviditetsövervakning och familjeplanering har antalet läkarbesök minskat. Övriga besök, som inom MVC består av barnmorskebesök, har minskat med 1,2 procent. Orsaken är främst att antalet förlossningar minskar och därmed är det färre kvinnor som besöker MVC. Prognosen beräknas till 505 000 barnmorskebesök och 53 000 läkarbesök. BVC Antalet läkarbesök på BVC har ökat med 0,6 procent jämfört med samma period 2014. Övriga besök har minskat med 0,8 procent. Prognosen för läkarbesök beräknas till 100 000 besök och prognosen för övriga besök beräknas till 575 000 besök vilket är 16 000 färre än budgeterat. Övrig verksamhet inom primärvård - Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar Antalet läkarbesök uppgår till 62 882, en ökning med 30 procent som beror på införande av vårdval i maj 2014. Antalet övriga besök uppgick till 13 672, en ökning med 14 procent. Läkarbesöken inom sjukhusmottagningarna har dock minskat med 7 procent och de övriga besöken har minskat med 12 procent. - Ungdomsmottagningar Antalet läkarbesök har minskat med 7,3 procent jämfört med föregående år. Övriga besök ligger i stort sett på samma nivå som föregående år (66 275 besök). - STI (sexual transmitted infections) Antalet läkarbesök har ökat med 15 procent och övriga besök har ökat med 2,3 procent jämfört med samma period föregående år. - Logopedi Antalet besök hos logopeder inom vårdvalet har minskat med 0,2 procent till 105 036 besök jämfört med samma period föregående år. Besöksminskningen beror troligen på effekter av den under 2014 genomförda revisionen av vårdval logopedi. År 2014 var antalet besök 170 658. För 2015 prognostiseras 170 000 besök. - Besök logoped i språkförskolor Våren 2015 har 112 barn en plats i språkförskoleverksamhet, där totalt 16 logopeder finansierade av landstinget inom 11 kommuner/stadsdelar erbjuder ett minimum av 70 individuella behandlingar och 30 gruppbehandlingar per barn och läsår. Landstinget har 2015 direktavtal med 5 kommuner och 2 logopedkliniker. - Primär hörselrehabilitering Antalet besök uppgick till 83 600, vilket är en ökning med 20 procent och beror troligen på förbättrade registeringsrutiner, främst gällande besök som inte genererar intäkter. Under denna period har cirka 10 300 personer fått en avslutad rehabiliteringsinsats, vilket är 3,5 procent färre personer jämfört med samma period 2014. För 2015 Sida 83 prognostiseras 125 000 besök. Antalet listade har ökat med 20 procent till 57 500 listade. Vårdval primärvårdsrehabilitering Antalet besök hos fysioterapeuter ökade med 6,9 procent jämfört med samma period föregående år till 499 700 besök. Övriga besök har totalt minskat med 6,4 procent till 277 000 besök. Av dessa har övriga besök, exklusive kiropraktik, minskat med 0,1 procent till 178 000 besök. Besök inom kiropraktik har minskat med 16 procent till 99 000 besök. Prognosen för 2015 beräknas till 880 000 besök hos fysioterapeuter och 560 000 övriga besök. Av dessa 560 000 besök prognostiseras 200 000 besök för kiropraktik. En reviderad ersättningsmodell infördes den 1 maj 2014. I den tidigare ersättningsmodellen saknades andelstak för kiropraktikinsatser. Minskning av besöken inom kiropraktik beror på att verksamheterna har anpassat sig efter kraven i den reviderade ersättningsmodellen. Kiropraktik är en tilläggstjänst och ingår inte i basuppdraget. Privata specialistläkare Antalet besök uppgick till 85 566, vilket är en minskning med 23,9 procent. Antalet besök inom specialiteten allmänmedicin fortsätter att minska i takt med att antalet läkare blivit färre. För barnläkarna har besöken minskat med 41 procent till följd av att fyra läkare som tidigare var verksamma på den nationella läkarvårdstaxan under 2014 tecknade avtal inom vårdval BUMM. Privata fysioterapeuter och vårdval specialiserad fysioterapi Besöken hos privata fysioterapeuter verksamma på nationella taxan samt fysioterapeuter verksamma inom vårdval specialiserad fysioterapi har ökat med totalt 2,2 procent jämfört med föregående år till 756 000 besök, varav 573 300 besök hos privata fysioterapeuter på taxan och 182 800 besök hos fysioterapeuter inom vårdval. Jämfört med samma period föregående år har besöken hos privata fysioterapeuter på taxan minskat med 15 procent och besöksvolymen inom vårdvalet har ökat med 182 procent. Sida 84 Ekonomiskt utfall Primärvård, mkr Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget, % Husläkarverksamhet, mottagning Husläkarverksamhet, hemsjukvård Husläkarverksamhet, psykosociala insatser Närakuter, jourbil, lättakuter MVC BVC BUMM Privata specialistläkare Privata fysioterapeuter 38 -5 -11 -38 0 -30 -0,9 % 0% -16,7 % -2 8 21 -12 42 -10 4 5 15 -19 45 3 1,3 % 1,2 % 2,9 % -7,1 % 24,2 % 0,5 % Primärvårdsrehabilitering -18 25 3,7 % Utomlänsvård Läkarinsatser SÄBO Logopedi -10 0 -2 0 0 -10 0% 0% -6,1 % Övrigt Summa 30 69 -29 -29 -3,8 % -0,3 % Det bokförda resultatet per augusti är ett överskott med 69 miljoner kronor. Helårsprognosen är ett underskott med 29 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen inom primärvården visar en ökning med 5,4 procent. Nedan kommenteras större avvikelser mot budget. Husläkarverksamhet, mottagning Resultatet visar ett överskott på 38,7 miljoner kronor. De största budgetavvikelserna avser röntgenintäkter och kvalitetsrelaterad ersättning. Den totala prognosen för husläkarverksamheten beräknas till ett underskott på 38 miljoner kronor. Kostnaderna för medicinsk service är i nivå med budget till och med augusti. Denna kostnad kan variera mycket mellan olika månader eftersom leverantörerna inte alltid fakturerar regelbundet. Utfallet för medicinsk service 2014 blev betydligt högre än förväntat, vilket gör att budgeten för 2015 bedöms vara för låg. Kostnaderna för medicinsk service beräknas därför till ett underskott på 12 miljoner kronor. Stimulansersättning till husläkarmottagningarna avseende 2014 har betalats ut under 2015. De uppnådda resultaten i beräkningen av den kvalitetsrelaterade ersättningen blev 16 miljoner kronor högre än vad som hade avsatts i budget. Intäkterna från patientavgifter avseende röntgen har minskat under 2015. Prognosen beräknas sammantaget till ett underskott på 12 miljoner kronor. Beslutet att ta bort tilläggsersättning avseende hälsosamtal för 75-åringar träder i kraft från och med september. Besparingen för 2015 beräknas vara 2 miljoner kronor. Sida 85 Basal hemsjukvård inklusive kvällar, nätter, helger samt LSS-avtal Resultatet visar ett underskott på 4,6 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas dock vara i nivå med budget. Underskottet till och med augusti avser uppdraget kvällar, nätter, helger och beror på att besökskostnaderna är högre än budgeterat. När det sker en besöksökning i hemsjukvården är ökningen ofta större kvällar, nätter och helger jämfört med vardagar. Vissa mottagningar beräknas uppnå tak i avtalen vilket beräknas ge något lägre kostnader på helår. Basal hemsjukvård redovisar ett mindre överskott. Närakuter, jourbil, lättakut Resultatet för perioden januari till augusti är ett underskott med 2,1 miljoner kronor. Besöksersättningen till de närakuter som ingår i husläkaruppdraget står för större delen av detta underskott. I början av 2014 minskade besöken på de närakuter som hör till husläkaruppdraget. Men mot slutet av året ökade besöken. Det ledde till att verksamheten blev för lågt budgeterad. Ett underskott med 5 miljoner kronor prognostiseras. Lättakuten vid Danderyds sjukhus stängde den första september. Besparingen för 2015 beräknas till 7 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas därför sammantaget till ett överskott på 4 miljoner kronor. Psykosociala insatser Resultatet visar ett underskott med 11,4 miljoner kronor, vilket beror på en fortsatt hög besöksutveckling. Prognosen beräknas till ett underskott med 30 miljoner kronor. Psykisk ohälsa är en av de större diagnosgrupperna. I takt med att husläkarmottagningarna blir bättre på att diagnosera och uppmärksamma denna patientgrupp ökar besöken. Besöksökningen förväntas fortsätta att vara hög även kommande år. Husläkarverksamheten har i uppdrag att utveckla omhändertagandet av resurskrävande patienter med fokus på patienter med psykisk ohälsa. Barnmorskemottagningar BMM (MVC) samt obstetriska ultraljud Resultatet visar ett överskott med 8,4 miljoner kronor. Prognosen beräknas totalt till ett överskott om 4 miljoner kronor, vilket främst beror på lägre volymer inom uppdragen graviditetsövervakning och familjeplanering än beräknat. De lägre volymerna beror främst på färre graviditeter. Antalet förlossningar har minskat 2015 jämfört med 2014 (-0,7 procent, 127 förlossningar). Vårdval ultraljud prognostiseras överskrida budgeten såsom tidigare år då antalet ultraljud ökar, bland annat som en följd av förändringar i riktlinjer kring överburenhet och dels på grund av att kvinnor gör KUB-ultraljud i större utsträckning. Kostnaderna för cellprovtagning och därmed medicinsk service ökar i och med nya riktlinjer för en utökad målgrupp som nu även innefattar kvinnor 61-64 år. Sida 86 BVC BVC visar ett överskott med 20,5 miljoner kronor per augusti. Det positiva resultatet utgörs till viss del av minskade vaccinkostnader på grund av leveransproblem hos den upphandlade leverantören. Förhandling om vaccininköp från annan leverantör för att lösa den akuta bristen av BVC-vacciner pågår. Befolkningsprognosen för åldrarna 0 till 6 år visar en ökning på cirka 2 procent för 2015 jämfört med 2014. Åldersgruppen kommer successivt att öka på BVC under året. Antal listade patienter har på grund av detta ökat. Prognosen beräknas dock till ett överskott med 15 miljoner kronor. BUMM (Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) Resultatet för BUMM visar ett underskott med 12,8 miljoner kronor. Orsaken är vårdval BUMM som startade i maj 2014, och att fler verksamheter än beräknat har ansökt om vårdval. Kostnadsutvecklingen ligger på 22 procent jämfört med föregående år. Fyra läkare som tidigare var verksamma på den nationella läkarvårdstaxan har ansökt och blivit godkända för att bedriva verksamhet inom vårdvalet, vilket innebär kostnadsminskningar i budgeten för privata specialister. Prognosen för BUMM beräknas till ett underskott med 19 miljoner kronor. Privata specialistläkare Resultatet uppgick till ett överskott med 41,9 miljoner kronor. Prognosen beräknas totalt till ett överskott med 45 miljoner kronor. För de privata specialistläkarna inom allmänmedicin är avvikelsen mot den periodiserade budgeten ett överskott på 25,8 miljoner kronor. Antalet besök fortsätter att minska i takt med att antalet specialister i allmänmedicin blir färre. Hänsyn till detta har tagits i budgeten, men minskningen har hittills gått i snabbare takt än beräknat. Besöksminskningen påverkar även kostnaderna för medicinsk service. Prognosen beräknas till ett överskott med 30 miljoner kronor. Budgeten för privata barnläkare visar ett överskott om 11,4 miljoner kronor, en avvikelse mot periodiserad budget om 10,1 miljoner kronor. Överskottet beror på de fyra privata specialister som gick in i vårdval BUMM under 2014, vilket inte togs hänsyn till fullt ut då budget för 2015 lades. Därutöver har kvarvarande privata specialisters besöksproduktion minskat jämfört med tidigare år. Kostnaderna har minskat med 42 procent. Prognosen beräknas till ett överskott på 15 miljoner kronor. Fysioterapeuter (inkluderar vårdval specialiserad fysioterapi) Resultatet visar ett underskott med 9,6 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett överskott med 3,2 miljoner kronor, vilket motsvarar prisjusteringen med fem procent från den 1 juni 2015. Primärvårdsrehabilitering inklusive övrig rehabilitering Resultatet för primärvårdsrehabilitering visar ett underskott på 18,3 miljoner kronor. Inom basuppdraget primärvårdsrehabilitering förekommer tilläggsersättningar för omfattande och avslutade utredningar. Dessa tilläggsersättningar sänktes från och med Sida 87 1 juni 2015. Besparingen beräknas till 2,6 miljoner kronor. Möjligheten till fri medicinsk service (radiologisk undersökning i form av konventionell röntgen av rörelsesystemet) för kiropraktorer upphörde 1 juni 2015. Besparingen beräknas till 0,6 miljon kronor. En uppföljning av de avtal som inte uppfyller kravet på minst 1 900 patienter per år genomförs. För de vårdgivare som inte presenterar en orsaksanalys till det låga antalet patienter och en skälig handlingsplan kommer avtalen att sägas upp. Besparingen beräknas till 21,8 miljoner kronor, förutsatt att beslutade åtgärder kan genomföras. Prognosen beräknas totalt till ett överskott på 25 miljoner kronor. I prognosen har hänsyn tagits till beräknade intäkter från rehabiliteringsgarantin. Primär hörselrehabilitering Den femprocentiga ersättningssänkningen på grund av beslutade besparingar innebär 1 miljon kronor i lägre kostnader för 2015. Läkarinsatser i särskilt boende Utfallet för läkarinsatser i särskilt boende ligger på budget. Kostnaderna för oplanerade besök ökar jämfört med tidigare år. Prognosen beräknas dock ligga i nivå med budget. Logopedi Verksamheten visar ett underskott med 4 miljoner kronor. Den föreslagna prisjusteringen, motsvarande fem procent, innebär 4,8 miljoner i lägre kostnader. För 2015 prognostiseras ett totalt underskott med 10 miljoner kronor. Med anledning av den nyligen genomförda revisionen av vårdvalet har förfrågningsunderlaget justerats, bland annat ställs krav på verksamhetsomfattning om minst 50 procent av heltid per logoped. Utomlänsvård Resultatet för augusti visar ett underskott på 10,2 miljoner kronor. Kostnaderna under året bokförs ojämnt. Årsprognosen beräknas vara i nivå med budget. Övrigt Resultatet visar ett underskott med 30,2 miljoner kronor. Prognosen beräknas sammantaget till ett underskott med 29,5 miljoner kronor. - Andningspatienter Under 2014 uppgick kostnaderna för andningspatienter till 88,4 miljoner kronor. Budgeten för 2015 är 87,7 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 10 miljoner kronor. För närvarande finns det 110 personer med andningsstöd i hemmet. - Barn och unga med psykisk ohälsa Tilläggsavtalet barn och unga med psykisk ohälsa infördes under 2014. Nya tilläggsavtal tillkommer successivt. Kostnaderna för tilläggsavtalet är underbudgeterade och prognosen beräknas till ett underskott med 6 miljoner kronor. - Klinisk genetik Kostnaderna för klinisk genetik fortsätter att öka och beräknas till ett underskott på 10 miljoner kronor. Sida 88 - Behandlingshjälpmedel Även kostnaderna för behandlingshjälpmedel ökar kraftigt och antas överstiga budgeterade 2,6 miljoner kronor med 9 miljoner kronor. - Ungdomsmottagningar Resultatet för ungdomsmottagningarna uppgick till ett överskott med 4,7 miljoner kronor mot periodiserad budget. Kostnaderna för p-piller ligger i stort sett på budget för perioden medan kostnaderna för besök samt labprover ligger under periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett överskott på 4 miljoner. - STI För STI-mottagningarna är resultatet -2,4 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget. Underskottet utgörs av kostnader för besök på grund av ökade volymer samt för medicinsk service. Prognosen beräknas till ett underskott med 2 miljoner kronor. - Vårdval vaccination Resultatet visar ett överskott med 4,5 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget och beror på att antalet HPV-vaccinationer är lägre än förväntat. Prognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. - Upphandlingsskadeavgift Konkurrensverket har anmält Stockholms läns landsting till förvaltningsrätten och yrkat att Stockholms läns landsting ska betala 10 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för direktupphandling av hemsjukvård kvällar, nätter, helger. Stockholms läns landsting har bestridit yrkandet. Dom i målet har inte fallit. Enligt landstingets redovisningsregler har en avsättning med 10 miljoner kronor gjorts. Vårdval Rehabilitering för långvarig smärta med eller utan samsjuklighet och för utmattningssyndrom Uppdraget utförs av team bestående av minst en läkare, en psykolog och en fysioterapeut i samarbete med patienten under en viss tid. Vårdvalet infördes 1 oktober 2014 och visar per augusti ett överskott med 28,8 miljoner kronor. Verksamheten har hittills tillförts rehabiliteringsgarantimedel med 76,8 miljoner kronor under första halvåret året för att finansiera verksamheten. Prognosen beräknas till ett nollresultat. - Sida 89 6.4 Psykiatri Psykiatrins andel av den totala budgeten är cirka 11 procent. • • • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +129 miljoner kronor, jämfört med -8 miljoner kronor 2014. För 2015 prognostiseras ett överskott med 30 miljoner kronor, att jämföra med ett underskott med 74 miljoner kronor 2014. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin är oförändrat jämfört med motsvarande period 2014. Prognosen är 0,4 procent lägre än budget Läkarbesöken inom psykiatrin ökar med 0,8 procent jämfört med motsvarande period 2014. Prognosen är 2 procent lägre än budget Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under perioden januari till och med augusti 2015 jämfört med samma period 2014 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2015 och bokslut 2014. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2015 Sammanfattning Antal vårdtillfällen, slutenvård Antal vårddagar, slutenvård Antal individer i slutenvård Medelvårdtid, dagar Tot antal läkarbesök Antal läkarbesök (exkl specialistläkare på nationella taxa) Antal telefonkontakter läkare exkl spec läk på nat taxa Övriga besök Antal övriga besök telefonkont Antal läkarbesök specialistläkare på nationella taxan Antal telefonkontakter läkare på nat taxa Riksavtal vårdtillfällen Riksavtal besök Utfall per 201508 Jmf per 201408, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse prognos/ budget Bokslut 2014 21 819 0,0% 33 220 33 445 -0,7% 33 208 196 725 2,5% 285 000 285 000 0,0% 293 008 9 968 1,0% 13 500 13 600 -0,7% 13 498 9,0 2,3% 8,6 8,5 0,7% 8,8 268 308 0,8% 416 700 425 100 -2,0% 416 250 227 809 2,5% 352 200 355 100 -0,8% 346 338 49 642 -2,8% 78 000 80 000 -2,5% 81 183 827 262 2,6% 1 281 600 1 288 100 -0,5% 1 259 778 138 393 -13,2% 215 000 240 000 -10,4% 247 530 40 499 -7,8% 64 500 70 000 -7,9% 69 912 4 818 -12,0% 7 000 8 400 -16,7% 8 213 353 3 130 9,6% 20,0% 500 4 100 0 4 100 0,0% 496 3 931 Totalt Antalet läkarbesök inklusive privata specialister på nationella taxan inom psykiatrin har ökat med 0,8 procent jämfört med motsvarande period 2014. Om privata specia- Sida 90 lister exkluderas ökar besöken med 2,5 procent jämfört med motsvarande period 2014. Årsprognosen bedöms bli 2 procent lägre än budgeterat. Antalet vårdtillfällen är i stort sett samma som föregående år och antalet vårddagar är 2,5 procent fler än föregående år. Ökningen av antal vårddagar avser sommarmånaderna. I GVR fanns under större delen av 2014 ett större antal felaktiga vårdtillfällen / vårddagar, vilket korrigerades i slutet av året. Detta försvårar jämförelser mellan åren. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatisk 2015 Basåtagande, allmän psykiatri Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Avvik utfall/ budget Bokslut 2014 16 400 305 000 905 000 -1,8% 0,0% -2,8% 16 201 280 864 847 391 16 300 70 000 364 000 16 300 76 500 369 000 0,0% -8,5% -1,4% 16 288 74 682 357 484 -2,7% 5,9% 2,6% 620 48 300 209 600 600 48 300 209 600 3,3% 0,0% 0,0% 558 48 877 197 497 142 2 832 27 523 46,4% 10,7% 0,2% 200 4 600 43 000 145 4 800 44 500 37,9% -4,2% -3,4% 172 4 553 44 638 353 3 130 9,6% 20,0% 500 4 200 4 200 0,0% 369 3 931 45 317 -8,3% 71 500 78 000 -8,3% 78 125 Årsprognos 2015 Utfall per 201508 Jmf per 201408, % 10 608 197 373 565 296 -0,7% 2,5% -1,5% 16 100 305 000 880 000 10 702 45 075 235 226 0,4% -7,6% 0,2% 367 30 875 130 793 Årsbudget 2015 Beroendevård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Barn- och ungdomspsykiatr, BUP Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Ätstörningsvård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Riksavtal/utomlänsvård Vårdtillfällen Besök Privata specialistläkare på nationella taxan Läkarbesök Allmänpsykiatri, Basåtagande Antalet läkarbesök har ökat med 4 800 besök eller med 2,5 procent. Ökningen avser främst återbesök och telefonkontakter. Prognosen beräknas till 305 000 besök vilket är i nivå med budget. Övriga besök har minskat med 8 800 eller 1,5 procent. Minskningen avser telefonkontakter. Beroendevård Antalet läkarbesök inom beroendevården har minskat med 8 procent mot 2014 och minskningen avser nästan helt telefonkontakter. Prognosen beräknas till 70 000 besök vilket är 6 500 färre än budget. För övriga yrkesgrupper är antalet besök ungefär som förra året. Antalet telefonkontakter har minskat vilket motsvaras av ökningar av andra besökstyper. Sida 91 BUP Antalet vårdtillfällen har minskat med 2,7 procent jämfört med förra året. Antal läkarbesök avseende främst teambesök, telefonkontakter och återbesök har ökat med totalt 6 procent. Övriga besök har ökat med 2,6 procent och där är det återbesöken som har ökat och telefonkontakterna minskat. Ätstörningsvård Ätstörningsvården har ökat både avseende sluten och öppen vård. Orsaken är dels bättre bemanning och dels mindre eftersläpning i registreringen i förhållande till föregående år. Privata specialister Antalet läkarbesök hos privata specialister har minskat med 8 procent jämfört med motsvarande period 2014, vilket är en fortsatt nedgång med anledning av att antalet verksamma läkare minskar. Ekonomiskt utfall Psykiatri Allmänpsykiatri Barn- och ungdoms-psykiatri (BUP) Beroendevård Rättspsykiatri Ätstörningsvård Privata specialister Utomlänsvård Övrigt Summa Bokfört resultat Årsprognos per 2015-08 resultat 2015 mkr mkr Avvikelse mot budget % 38 37 -18 24 -0,6 % 2,8 % 22 4 4 12 2 10 18 0 0 10 -10 6 2,3 % 0% 0% 9,6 % -17,9 % 4,5 % 129 30 0,5 % Resultatet för psykiatri visar ett överskott på 129 miljoner kronor till och med augusti. För helt år prognostiseras ett överskott med 30 miljoner kronor. Nedan kommenteras större avvikelser från budget. Totalt visar psykiatrin ett överskott på 129 miljoner kronor vilket är 103 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Den stora avvikelsen mot den periodiserade budgeten förklaras av överskotten inom barn- och ungdomspsykiatrin och beroendevården som sammantaget uppgår till 44 miljoner kronor. Överskottet inom vuxenpsykiatrin med 38 miljoner kronor är dock missvisande då cirka 27 miljoner inte kostnadsförts beroende på ofullständig fakturering/uppbokning från landstingsinterna vårdgivare. Sida 92 Kostnadsökningstakten i förhållande till föregående år påverkas därmed och ligger endast på 2,3 procent. Den prognostiserade kostnadsutvecklingen för helåret hamnar dock på 4,4 procent. Helårsprognosen för psykiatrin totalt, inklusive beslutad besparing, beräknas till ett överskott med 30 miljoner kronor. Vuxenpsykiatri Resultatet visar ett överskott med 41 miljoner kronor, jämfört med periodiserad budget motsvarar det ett överskott med 38 miljoner kronor. Resultaten är inte rättvisande då cirka 27 miljoner kronor inte är bokförda i perioden. Den slutliga avstämningen med Stockholms läns produktionsområde, SLSO, för perioden januari till augusti sker i september. Sidoavtalen ska justeras och ST- läkarkostnader har inte kostnadsförts. Prognosen beräknas till ett underskott på 18 miljoner kronor och då har hänsyn tagits till att 10 miljoner kronor finansieras av en överföring av statliga prestationsbaserade medel (PRIO- medel) och lägre avtalskostnad för SLSO med 20 miljoner kronor. I september slöts vårdavtal med de fem landstingsdrivna klinikerna. Avtalet bygger på 100 procent fast ersättning. Därutöver utgår målrelaterad ersättning i form av bonus/vite samt ersättning för specialistsjuksköterskeutbildningar och ST- läkare. Avtalet är ettårigt med möjlighet till förlängning med 1 år och då ska villkoren för ersättning baseras på faktiska volymer. Inom SLSOs öppenvård minskar de fysiska besöken med 4 100 besök eller med 1 procent. På tre av klinikerna har besöken minskat motsvarande 3-5 procent, medan resterande två kliniker redovisar en besöksökning med 5 respektive 7 procent. Läkarbesök ökar totalt med 2 procent medan sjuksköterskebristen märks i besöksstatistiken där besöken totalt har minskat med 4 procent. Inom slutenvården har antalet vårddagar minskat med 1 415 eller med 1 procent i förhållande till motsvarande period 2014. Några avdelningar har evakuerats för sanering. Problemen med dubbla registreringar inom slutenvården som uppstod under 2014 är nu åtgärdade. De fysiska besöken för de fem privata utförarna ökar totalt med 9 540 besök eller med 4 procent. En klinik redovisar en minskning med 1 procent. Spannet ligger mellan -1 procent till + 9 procent. Läkarbesöken ökar totalt med 2 procent. Sjuksköterskebristen märks inte i besöksstatistiken på samma sätt hos de privata vårdgivarna utan besöken har totalt ökat med 8 procent. Prognosen för de privata vårdgivarna pekar på ett underskott med 39 miljoner kronor. Fler utförda neuropsykiatriska utredningar svarar för 11 miljoner kronor av underskottet. Antal utredningar utöver beställning uppgår till 445. Det bokförda resultatet blir något missvisande i och med att takbeloppsreglerna slår igenom först i december och avdragen beräknas uppgå till cirka 20 miljoner kronor. Sida 93 Barn- och ungdomspsykiatri Resultatet visar ett överskott med 37 miljoner kronor. Avvikelserna beror främst på att det i budgeten tagits hänsyn till befolkningsökningen medan ingen ökning av volymer i avtalen gjorts. Prognosen beräknas därmed till ett överskott med 24 miljoner kronor. Beroendevård Resultatet visar ett överskott med 20 miljoner kronor. Avvikelserna beror främst på att det i budgeten tagits hänsyn till befolkningsökningen medan ingen ökning av volymer i avtalen gjorts. Prognosen beräknas därmed till ett överskott med 18 miljoner kronor. Utomlänsvård Resultatet visar ett överskott med 2 miljoner kronor beroende på eftersläpning av kostnader för slutenvård från andra landsting. Ytterligare tre placeringar har tillkommit i juli hos rättspsykiatrin i Sundsvall och om samtliga placeringar kvarstår året ut beräknas prognosen till ett underskott om 10 miljoner kronor. Privata specialister Resultatet visar ett överskott med 12 miljoner kronor och förklaras av färre besök till följd av flera pensionsavgångar. Antalet besök är 5 000 lägre än motsvarande period föregående år, en minskning med drygt 8 procent. Prognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Övrig psykiatri Resultatet för tortyrskadevård visar ett överskott med 6 miljoner kronor. Överskottet beror på att vårdgivarna haft lägre vårdproduktion än förväntat under våren på grund av personalomsättning och låg bemanning. Prognosen beräknas till ett överskott med 4 miljoner kronor. Sida 94 6.5 Äldresjukvård Äldresjukvårdens andel av budgeten är cirka 5 procent. I verksamhetsområde Äldresjukvård ingår de geriatriska klinikerna, Avancerad sjukvård i Hemmet (ASiH) samt specialiserad palliativ slutenvård. Det innebär att även en del yngre patienter inkluderas i detta område. • • • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -76 miljoner kronor jämfört med -21 miljoner kronor år 2014. För 2015 prognostiseras ett underskott med 90 miljoner kronor, vilket ska jämföras med ett underskott på 104 miljoner kronor år 2014. Antalet vårdtillfällen avseende äldresjukvård ökar med 7,6 procent jämfört med motsvarande period 2014. Prognosen är 2,8 procent lägre än budget. Medelvårdtiden är 11,2 dagar vilket är i nivå med motsvarande period 2014. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom vården för äldre under perioden januari till och med augusti 2015 jämfört med samma period 2014 samt avvikelse mot budgeterad vårdkonsumtion 2015 och bokslut 2014. I tabellen nedan ingår ej vårddygn och besök i avancerad sjukvård i hemmet. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik 2015 Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar Antal individer, sluten vård Medelvårdtid, dagar Antal läkarbesök Antal telefonkontakter läkare Antal övriga besök Antal telefonkontakter övriga besök Utfall per 2015-08 Jmf 201408, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse prognos/ budget Bokslut 2014 22 788 7,6% 34 300 35 300 -2,8% 33 260 245 378 3,6% 371 100 394 000 -5,8% 360 247 16 435 7,3% 27 000 27 000 0,0% 22 339 11,0 9 267 -1,8% 1,8% 11,2 15 500 11,2 15 500 0,3% 0,0% 11,0 14 620 5 144 9,8% 6 500 6 500 0,0% 7 964 7 032 0,5% 11 800 11 800 0,0% 10 997 1 184 11,2% 1 200 1 200 0,0% 1 930 Äldresjukvård total Det totala antalet vårdtillfällen inom äldresjukvård har ökat med 7,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet vårddagar har ökat med 3,6 procent samtidigt som antalet individer som vårdats i slutenvården är 7,3 procent fler jämfört med motsvarande period 2014. Medelvårdtiden är 11,2 dagar. Sida 95 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik 2015 Utfall per 2015-08 Geriatrik Antal vårdtillfällen, sluten vård Vårddagar Medelvårdtid Antal läkarbesök Antal övriga besök Spec. palliativ slutenvård Vårdtillfällen Vårddagar Medelvårdtid Jmf 201408, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvikelse prognos/ budget Bokslut 2014 20 482 7,7% 31 500 32 000 -1,6% 29 959 202 313 9,9 14 411 8 216 2,3% -5,0% 4,5% 1,9% 315 000 10,0 22 000 13 000 336 000 10,5 25 000 13 000 -6,3% -4,8% -12,0% 0,0% 301 053 10,0 22 584 12 927 2 306 43 065 18,7 7,2% 10,1% 3 500 65 000 18,6 3 300 58 000 17,6 6,1% 12,1% 3 301 59 194 17,9 428 629 4 147 17 817 287 062 29,1% 12,5% -2,4% 7,1% 650 000 6 000 26 000 400 000 564 000 6 000 26 000 400 000 15,2% 0,0% 0,0% 0,0% 534 624 4 968 31 763 421 109 ASIH Antal vårddygn Antal individer Antal läkarbesök Antal övriga besök Geriatrik Antalet geriatriska slutenvårdstillfällen har ökat med 7,7 procent till 20 500 vilket är 1 500 fler jämfört med föregående år. Medelvårdtiden har minskat med 5 procent till 9,9 dagar. Prognosen beräknas till 31 500 vårdtillfällen, vilket är 1500 vårdtillfällen fler är föregående år men 500 vårdtillfällen färre än budgeterat för 2015. Antalet öppenvårdsbesök uppgår totalt till 22 600 besök vilket är ungefär lika många som under samma period 2014. Antalet öppenvårdsbesök beräknas till samma nivå som föregående år, cirka 35 000 besök, vilket överensstämmer med budget. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen har ökat med 7 procent jämfört med samma period föregående året. Samtidigt har antalet vårddygn ökat med 8 procent. Ökningen har föranletts av att några vårdgivare har utökat antalet vårdplatser. Eftersom antalet vårddygn ökat mer än antalet vårdplatser har medelvårdtiden även ökat något, från 18,3 till 18,7 dagar. Avancerad sjukvård i hemmet Antalet vårddygn har ökat med 96 600 vilket är en ökning med 29 procent mot föregående år. Prognosen beräknas till 650 000 vårddygn vilket är 86 000 fler än budgeterat. Antalet individer har ökat med 461 eller 12,5 procent. Sida 96 Ekonomiskt utfall Äldresjukvård, avvikelseposter i mkr Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget, % ASIH Övrigt -73 -12 -90 0 -11,7 % 0% Summa -76 -90 -3,2 % Geriatrik Specialiserad palliativ vård 15 -6 10 -10 0,6 % -4,3 % Resultatet för äldresjukvården totalt till och med augusti är ett underskott med 76 miljoner kronor. Helårsprognosen beräknas till ett underskott på 90 miljoner kronor. Kostnadsutvecklingen ökar därmed med 8,3 procent jämfört med 2014. Det största underskottet redovisas inom ASiH och uppgår till 73 miljoner kronor per augusti. Det totala prognosticerade underskottet för äldresjukvård uppgår till 90 miljoner kronor. Inom ASiH väntas ett underkott på 90 miljoner kronor och inom specialiserad palliativ vård ett underskott på 10 miljoner kronor. Inom geriatrik prognosticeras ett överskott på 10 miljoner kronor. Geriatrik Resultatet för de geriatriska klinikerna visar ett överskott på 15,3 miljoner kronor till och med augusti. Antalet vårdtillfällen har ökat som en följd av bland annat en ökad beställning och öppnandet av nya vårdplatser. I januari öppnades 12 vårdplatser och i september öppnas ytterligare 12 vårdplatser. Kommande 500 nya vårdtillfällen under hösten beräknas kosta 5 miljoner kronor under resterande del av året. Trots en ökad produktion beräknas beställningen på helåret inte kunna uppnås. Överskottet avseende rörlig ersättning för de cirka 400-500 färre vårdtillfällen än väntat beräknas till 10-14 miljoner kronor. Vårdtyngden varierar över året. Normalt har vårdtillfällena under våren en högre vårdtyngd, på grund av bland annat calicivirus som komplicerar och förlänger vårdtillfällena. En utjämning mot mindre kostsamma vårdtillfällen sker normalt under resterande del av året. En slutlig reglering mot avtalen görs vid årsskiftet. Antalet calicifall har varit färre jämfört med föregående år vilket påverkat kostnaderna positivt. Omkring 250 vårdtillfällen har hittills rapporterats i år att jämföra med 300 året innan. Under första kvartalet gavs akutsjukhusen en temporär möjlighet att upp till ett takbelopp på 5 miljoner kronor fakturera hälso- och sjukvårdsförvaltningen för geriatrikpatienter som vårdas kvar på akutsjukhuset då plats ej kunnat beredas på geriatrisk klinik. Kostnaden för dessa åtgärder har hittills stannat på 1 miljon kronor. Sida 97 För att upprätthålla en god tillgänglighet under sommaren erbjöds kliniker med fullt öppethållande under de kritiska veckorna 29-32 en särskild ersättning för täckande av kostnader för extrapersonal. Handen-, Nacka- och Löwetgeriatriken hade full tillgänglighet under ovanstående period och merkostnaden som fakturerats hälso- och sjukvårdsförvaltningen uppgick till omkring 3,6 miljoner kronor. Andelen direktintag från hemmet har ökat och uppgår till 16 procent av samtliga vårdtillfällen (jämfört med 14 procent 2014). Andelen intag från akutmottagning är 34 procent (37 procent) medan intaget från sjukhusens vårdavdelningar uppgår till 50 procent.(49 procent). En ökad tillgänglighet till medicinsk service krävs för att direktintagen från hemmet skall kunna öka ytterligare, vilket sannolikt framöver kommer medföra ökade utredningskostnader inom de geriatriska verksamheterna. Specialiserad palliativ slutenvård Resultatet visar ett underskott med 6,2 miljoner kronor. Prognosen på helåret beräknas till ett underskott med 10 miljoner kronor. Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) Resultatet visar ett underskott med 72,9 miljoner kronor, vilket är detsamma mot periodiserad budget. Orsaken till de ökade kostnaderna är framförallt att fler patienter skrivs in i ASiH men även att vårdtiderna blir längre. Prognosen beräknas till ett underskott på 90 miljoner kronor. I prognosen har hänsyn tagits till att en ny vårdgivare tillkommer under hösten och några av de nuvarande vårdgivarna utökar med nya team vilket ökar kostnaderna. Kostnadsökningen inom ASiH ska också sättas i relation till målen i Framtidsplanen som innebär att vård som ej behöver akutsjukhusen resurser ska ske utanför akutsjukhusen. I arbetet med kostnadskontroll har framkommit att oplanerad slutenvårdskonsumtion för en patient inskriven i ASiH minskar med cirka 60 procent efter inskrivning. Sida 98 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Övrig sjukvårds andel av budgeten är cirka 9 procent • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +238 miljoner kronor, jämfört med +338 miljoner kronor 2014 För 2015 prognostiseras ett överskott med 146 miljoner kronor, jämfört med ett överskott om 273 miljoner kronor 2014 Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Avtalskraven på förskrivning av hjälpmedel från förstahandsvalet på Kloka Hjälpmedelslistan är 90 procent för avtalen om hjälpmedelscentral för rörelsehjälpmedel. Resultaten för andra tertialet är 91 procent respektive 95 procent för enheten i Norr respektive i Söder. På hjälpmedelscentralen för kommunikation, kognition samt vissa datasynhjälpmedel är avtalskravet 80 procent och resultatet är 91 procent. Telefontillgängligheten mäts i andel förskrivare som kommit fram per telefon och fått rådgivning av efterfrågad kompetens under samma dag. Kravet i avtalen är 80 procent. Resultatet är 96 respektive 94 procent för Rörelsehjälpmedel Norr respektive Söder. Resultatet för kommunikation, kognition och syn är 94 procent. För hjälpmedelscentralsverksamheterna har det under perioden 2015 förskrivits 41 000 komplexa (dyrare) hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, vilket motsvarar en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. För enklare (billigare) hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, har det under perioden januari till och med augusti 2015 förskrivits 161 000 hjälpmedel. Det motsvarar en ökning med 3 procent jämfört med föregående år. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Tillgängligheten till telefonkonsultationer under perioden januari till och med augusti visar en tillgänglighet på 77 procent, vilket inte uppfyller avtalets krav på 90 procent. Till och med augusti är förskrivningen av hjälpmedel från förstahandsvalet 93 procent, vilket uppfyller avtalets krav på 91 procent. Antal förskrivningar av förbrukningshjälpmedel har sammantaget ökat med 6 procent. Habilitering Besöken inom habiliteringen exklusive indirekta kontakter har ökat med 4,3 procent till och med augusti 2015 i jämförelse med samma period 2014. Om jämförelsen görs inklusive indirekta kontakter har det utförts 0,8 procent fler besök inom habiliteringen till och med augusti 2015. Det beror bland annat på ett ökat inflöde av nya barn som fått diagnos autismspektrumtillstånd eller ADHD. Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet utförda tolkuppdrag har ökat med 5 procent jämfört med samma period föregående år. Utförda tolkuppdrag inom dövblindtolkning och skrivtolkning (för vuxendöva) har ökat (17,4 procent respektive 16,8 procent) jämfört med samma period 2014. Ande- Sida 99 len beställda tolkuppdrag som inte har kunnat genomföras är fortfarande låg (2,7 procent), men är något högre jämfört med första halvåret 2015 och samma period 2014. Orsak är främst sent inkomna tolktjänstbeställningar (< 24 timmar), men även att vårdgivare vid inställda patientbesök glömmer att avboka tolktjänst. Antalet vårdgivare som beställer via Tolkportalen fortsätter att öka. Glasögonbidrag Glasögonbidrag för barn till och med 9 år infördes 2 juni 2014. För närvarande finns överenskommelse med 112 optiker som sammantaget driver 179 butiker i länet. Prehospital vård Typ av resurs Vägburen ambulans Ambulanshelikopter Liggande persontransport Transport av avlidna Sjukresor Antal uppdrag 2015-08 Antal uppdrag 2014-08 Förändring 2015/2014 122 300 1 900 119 900 2 043 2 400 -143 26 031 26 331 -300 -1% 3 261 2 749 512 19% 597 000 573 000 24 000 4% Antal % 2% -7% Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård har ökat med två procent jämfört med motsvarande period föregående år. Av uppdragen utgörs 49 procent av prioritet 1 uppdrag, det vill säga uppdrag med högsta prioritet. Under 2012 ökade av utlarmning av ambulanser med prioritet 1 kraftigt, och för första gången på många år var antalet utlarmningar med prioritet 1 högre än antalet utlarmningar med prioritet 2. Under verksamhetsåren 2013 och 2014 samt under perioden januari till augusti 2015 har trenden hållit i sig. Uppdragen för ambulanshelikoptertjänsten har minskat med sju procent jämfört med motsvarande period föregående år. Uppdragen för liggande persontransporter har minskat med en procent jämfört med motsvarande period föregående år. Uppdragen för transport av avlidna har ökat med 19 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den främsta orsaken till uppdragsökningen är befolkningsökningen i länet samt den ökande andelen äldre. En annan orsak till volymökningen är det ökade antalet palliativa vårdformer såsom specialiserad palliativ slutenvård och ASiH. Uppdraget har också utökats till att även innefatta transport av avliden på särskilt boende som ska obduceras och/eller har pacemaker. Antalet sjukresor ökade med 24 000 transporter eller motsvarande fyra procent jämfört med motsvarande period 2014. Ökningen kan delvis ha ett samband med att leverantör för tjänsten liggande persontransport arbetar aktivt tillsammans med sjukhusen för att rätt målgrupp ska omfattas av tjänsterna. Sida 100 Ekonomiskt utfall Övrig sjukvård och övrig verksamhet, avvikelseposter i mkr Specialiserad rehabilitering Vårdgarantier Ambulanssjukvård Sjukresor Hjälpmedel Habilitering Språktolk Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Övrigt Summa Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget, % 12 20 15 10 42,1 % 1,3 % -3 -1 -11 14 -4,3 % 0,9 % 32 -20 49 13 -20 32 2,5 % -26,3 % 4,3 % 139 238 90 146 2,1 % 2,3 % 10 3 0,9 % Det ackumulerade resultatet till och med augusti för övrig sjukvård och övrig verksamhet, inklusive förvaltningens egen verksamhet, visar ett överskott på 238 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på ett överskott med 146 miljoner kronor. Specialiserad rehabilitering Specialiserad rehabilitering inklusive klimatvård har lämnat ett överskott på 10,3 miljoner kronor för perioden. Helårsprognosen pekar på ett överskott med 3,2 miljoner kronor. Inom vårdvalen för specialiserad rehabilitering bedöms överskottet uppgå till cirka 1,7 miljoner kronor efter att majoriteten av berörda vårdgivare accepterat den prissänkning av ersättningar som Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade 16 mars i år. Vårdgarantier Vårdgarantier via Vårdgarantikansliet visar ett överskott på 12 miljoner kronor för perioden. Vårdgarantier fortsätter att minska eftersom förvaltningen arbetar för ökade grundbeställningar men också för att vårdval införts inom fler vårdområden. De områden som mest påverkar prognosen för vårdgarantier finns inom ätstörning och konstgjord befruktning, IVF. Utfallen för dessa områden är för perioden cirka 6 miljoner kronor lägre än utfallet för motsvarande period 2014. Helårsprognosen pekar på ett överskott med 14,8 miljoner kronor men detta är som tidigare år mycket svårbedömt. Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård redovisar ett överskott med 19,7 miljoner kronor per augusti. Prognosen pekar på ett överskott med 9,5 miljoner kronor. De viktigaste orsakerna till det prognostiserade överskottet är bland annat journalsystemet FRAPP som beräknas ge lägre kostnad än budgeterat under 2015, eftersom införandet är försenat. Därutöver har kostnaderna för prioriterings- och dirigeringstjänsten blivit lägre än budgeterat då den målrelaterade ersättningen reducerats för att avtalade kompentenskrav ej uppfyllts. Utfall av det landstingsprisindex (LPI) som avtalen prisjusteras med blev högre Sida 101 än beräknat. Detta tillsammans med ett antal poster som beräknas bli högre än budgeterat dämpar det prognostiserade överskottet. Sjukresor Sjukresor redovisar ett underskott med cirka 3 miljoner kronor per augusti. Prognosen för 2015 pekar på ett underskott med 10,5 miljoner kronor. Kostnaden för sjukresor är svårbedömd och påverkas bland annat av antalet utförda resor samt vilken typ av sjukresa som utförts. Antalet sjukresor har överstigit budget under perioden, framför allt ökar resor med specialtaxi som är en dyrare transportform än vanligt taxi. Från och med den 1 maj har dessutom en indexuppräkning av priserna för specialtaxi skett som påverkar prognosen. Hjälpmedel Resultatet per augusti är ett underskott på 1,3 miljoner kronor. Jämfört med budget är det ett underskott på 27,5 miljoner kronor. För verksamheten prognostiseras ett överskott för 2015 med 14 miljoner kronor, vilket främst är en effekt av höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet enligt landstingsfullmäktiges beslut 17 juni. Intäkterna beräknas bli cirka 25 miljoner kronor högre än budgeterat. - Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheternas kostnad är 20 miljoner kronor högre än budget beroende på att hjälpmedel för kontinuerlig glukosmätning tillkommit i maj. - Ortopedteknisk verksamhet Verksamhetens kostnad är 4 miljoner kronor högre än budget. Jämfört med samma period 2014 är kostnadsökningen 10 procent eller 12 miljoner kronor. Antalet brukare har ökat med 13 procent och antalet förskrivningar har ökat med 27 procent. Tillgängligheten till verksamheten har ökat då antalet leverantörer är fyra jämfört med förra årets två leverantörer. På grund av leverantörsbyte har en förskjutning av fakturering av hjälpmedel skett från hösten 2014 till första kvartalet 2015. - Verksamhet för förbrukningshjälpmedel Verksamhetens kostnad är 13,6 miljoner kronor högre än budget. Jämfört med samma period 2014 är kostnadsökningen 3,6 procent eller 10 miljoner kronor. Verksamheten prognostiserar ett nollresultat. - Hörselhjälpmedel Kostnad för hörselhjälpmedel är 10 miljoner kronor högre än budget. Antalet avslutade rehabiliteringsinsatser, som genererar bland annat hörapparatförskrivningar, är 3,5 procent fler än samma period 2014. Jämfört med samma period 2014 har kostnaderna ökat med 17 procent eller 14 miljoner kronor. Kostnadsökningen är inom området Fritt val av hjälpmedel. - Glasögonbidrag Kostnaderna är 5,8 miljoner kronor lägre än budget, bland annat beroende på att antalet förskrivningar hitintills har varit lägre än förväntat. Överskottet prognostiseras till 7 miljoner kronor. Sida 102 Habilitering Habiliteringen uppvisar ett överskott för perioden på 33,4 miljoner kronor. Jämfört med periodiserad budget är det ett överskott på cirka 16 miljoner kronor. Överskottet har flera orsaker och beror bland annat på att vårdgivare för intensivträning för barn med diagnos inom Autismspektrum (ASD) och intensivträning för barn med rörelsenedsättning respektive vårdgivare för vuxna med rörelsenedsättning inte uppnått full kapacitet. Ett tilläggsavtal med Habilitering och Hälsa (H & H) avseende utökat uppdrag har inte kommit igång. Inom ordinarie avtal uppnår inte H & H de besöksantal som förväntas samt att få patienter behövt slutenvård inom Neuropsyk i Bollnäs AB under året. Prognosen för helåret beräknas till ett överskott med 13 miljoner kronor. Språktolk Resultatet visar ett underskott på 19,9 miljoner kronor. Språktolkverksamheten har varit avtalslös under januari och februari vilket har inneburit kraftigt ökade kostnader per tolktillfälle och totalt. Under en ombokningsperiod fram till och med 15 mars kunde vårdgivarna använda sig av tolkförmedlingar som Stockholms läns landsting inte hade avtal med till avsevärt högre kostnad än tidigare upphandlade avtal. Ett nytt avtal med lägre kostnadsnivåer har tecknats från 23 februari. Prognosen beräknas till ett underskott med 20 miljoner kronor. En risk för ytterligare kostnadsökningar finns. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett bokfört överskott med 49 miljoner kronor, till stora delar hänförligt till vakanser. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen prognostiserar ett överskott med 32 miljoner kronor. Det är en följd av det separata projektet avseende effektivisering av förvaltningen, främst personalkostnader. Besparingen på 32 miljoner kronor förväntas klaras av. Övrigt Övrigt redovisar ett överskott med 139 miljoner kronor per april. Budgeterade reserver har gett överskott med 71 miljoner kronor. Därutöver bidrar förseningar i IT-projekt och en mängd smärre poster inom gemensamma funktioner till det bokförda överskottet. Ytterligare en orsak till överskottet är att beställningar från Försäkringskassan av fördjupade medicinska utredningar (FMU) inom ramen för sjukskrivningsmiljarden hittills varit lägre än förväntat. Årsprognosen pekar på ett överskott med 90 miljoner kronor. Det är till viss del hänförligt till förväntade effekter av det beslutade besparingsbetinget som består av många poster. Den största enskilda posten är budgeterade reserver med 66 miljoner kronor. Sida 103 6.7 Tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka 2 procent. • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till +7 miljoner kronor, jämfört med +6 miljoner kronor 2014 För 2015 prognostiseras ett överskott med 2 miljoner kronor, jämfört med +4 miljoner kronor 2014. Vårdkonsumtion och verksamhetsstatistik Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtion och annan verksamhetsstatistik inom tandvårdens verksamhetsområde under perioden januari till och med augusti 2015. Övergripande verksamhetsstatistik 2015 Kötid inom specialisttandvården barn och ungdom i månader Antal nya remisser inom specialisttandvården Antal starter tandreglering Uppsökande verksamhetantal erbjudna munhälsobedömningar Uppsökande verksamhet antal utförda munhälsobedömningar Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) Patienter med långvarig sjukdom eller funktionshinder Utfall per 2015-08 Jmf 2014-08, % Årsprognos 2015 Årsbudget 2015 Avvik prognos /budget, % 2 0 2 2 mån 0 8 587 17 % 15 000 15 000 0 3 311 -1 % 5 400 5 600 0 22 009 4% 25 300 25 300 0 9 922 -6 % 16 000 16 000 0 20 281 7% 24 800 24 800 4% 4 721 12 % 6 800 6 800 0% 1 409 55 % 4400 4500 -2 % Barntandvård Allmäntandvård Samtliga barn 0 till 19 år kan för allmäntandvård välja bland cirka 850 mottagningar. Barn 3 till 19 år erbjuds undersökning minst vartannat år. Specialisttandvård (exklusive tandreglering) Sedan den 1 mars 2010 har vårdval införts för all specialisttandvård för barn och ungdomar. Antalet nya remisser har ökat med 17 procent jämfört med samma period före- Sida 104 gående år. Antal behandlade patienter har ökat med 3,1 procent i jämförelse med motsvarande period 2014. Tandreglering Vårdval infördes för 15 år sedan vad avser barn- och ungdomars möjligheter att välja vårdgivare inom tandregleringen. Idag finns ett drygt 30-tal godkända vårdgivare att välja mellan. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har minskat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Minskningen av antalet startade behandlingar förklaras av att Folktandvården hittills haft en lägre vårdproduktion än vad som förväntats. Variationer av hur tandregleringsvården fördelar sig över året är vanliga. Vuxentandvård Uppsökande verksamhet Inom det reformerade tandvårdsstödet har landstinget ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande 26 800. Utfallet till och med augusti 2015 visar att 82 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilken innebär en ökning med 5 procent jämfört med samma period föregående år. Av de erbjudna har 92 procent tackat ja till munhälsobedömning. Av de som har tackat ja har 49 procent fått sin munhälsobedömning utförd vilket är en minskning med 6 procent jämfört med samma period föregående år. Till och med augusti har 9 922 personer fått munhälsobedömning utförd. Enligt avtal skall munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att patienten tackat ja. Nödvändig tandvård Kostnaden för nödvändig tandvård har ökat med 13 procent jämfört med samma period föregående år, från ca 130 miljoner till 147 miljoner. Antalet behandlade har ökat med 7 procent, från 18 961 till 20 281 individer. Den vanligaste behandlingen för de nya patienterna är förutom undersökning, enklare lagningar, extraktioner och tandhygienistbehandlingar. Utfallet visar att den nödvändiga tandvården når de berättigade i hög utsträckning. Tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling Antalet behandlade för tandvård som ett led i sjukdomsbehandling har ökat med 12 procent jämfört med föregående år. Ökningen av antalet behandlade återfinns huvudsakligen inom två patientkategorier, allvarlig sömnapné och infektionssanering. Tandvård för personer med långvarig sjukdom och funktionsnedsättning, F-tandvård Denna form av tandvård bedöms vid full utbyggnad omfatta ca 12 000 personer i länet. Så kallat F-kort utfärdas av Landstinget till dessa patienter när läkarintyg insänts. Till och med augusti 2015 har 2 145 personer beviljats detta stöd. Problemet med att tillämpa traditionell prognosteknik inom ramen för F-tandvård är att reformen varit ikraft så kort tid. Den tröghet som hittills kännetecknat införandet av Sida 105 reformen förklaras med all sannolikhet av att inblandade parter inte känner till den nya rättigheten i tillräcklig utsträckning. Ekonomiskt utfall Tandvård, mkr Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Övrigt Summa Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget, % 10 5 0,8 % 4 -7 7 8 -11 2 2,6 % -73,3 % 0,2 % Tandvården redovisar ett överskott per augusti med 7 miljoner kronor. Bruttokostnaderna har ökat med 4,7 procent jämfört med föregående år. Prognosen beräknas till ett överskott med 2 miljoner kronor. Tandvård för barn och ungdomar Barntandvården redovisar ett nettoöverskott med 10,1 miljoner. Överskottet återfinns inom allmäntandvård och tandregleringsvård. • • Överskottet för allmän barn- och ungdomstandvård hänförs till den kvittning av utbetald ersättning gentemot vårdgivare som inte fullgjort sitt uppdrag som genomförs varje årsskifte. Antalet startade tandregleringsbehandlingar har minskat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Folktandvården har hittills haft en lägre vårdproduktion än förväntat. Variationer av hur tandregleringsvården fördelar sig över året är vanliga. Prognosen för barntandvården beräknas till ett överskott med 5 miljoner kronor. Tandvård för vuxna Vuxentandvården redovisar ett nettoöverskott om 4,2 miljoner. • Tandvården för personer med långvarig sjukdom och funktionshinder redovisar ett överskott eftersom denna ännu inte uppnått budgeterade omfattning. Inom länet bedöms 12 000 personer komma att omfattas av det nya stödet. Det går ännu inte med säkerhet att bedöma när detta antal har uppnåtts. • Nödvändig tandvård redovisar ett underskott jämfört med periodiserad budget. Kostnaderna för nödvändig tandvård har ökat med 13 procent jämfört med samma period föregående år. Den typ av vård som ökar mest är undersökning och behandlingsåtgärder utförd av tandhygienist. Detta indikerar att det är vårdbehov som upptäckts i samband med den uppsökande verksamheten. Även Sida 106 antalet enklare lagningar och extraktioner utförda av tandläkare har ökat. Dessa patienter återfinns främst inom särskilt boende. Prognosen för vuxentandvården beräknas till ett överskott om 8 miljoner. Övrig tandvård Övrig tandvård redovisar ett underskott om 6,5 miljoner. Orsaken till underskottet är den prisuppräkning med 3 procent för allmäntandvård för barn och ungdomar för 2015 som genomfördes utanför budgetramen. Prognosen för övrig tandvård beräknas till ett underskott om 11 miljoner kronor. Sida 107 6.8 Läkemedel Läkemedels andel av budgeten är cirka 11 procent. • • Det ackumulerade resultatet för perioden uppgår till -161 miljoner kronor, jämfört med +61 miljoner kronor per augusti 2014. För 2015 prognostiseras ett underskott med 300 miljoner kronor att jämföra med ett underskott på 139 miljoner kronor för 2014. Läkemedel, mkr Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget, % Läkemedel -161 -300 -6,2 % Summa -161 -300 -6,2 % Läkemedel uppvisar ett bokfört underskott på 161 miljoner kronor. Kostnaderna för läkemedel har ökat med 285 miljoner kronor eller 9,2 procent jämfört med samma period 2014. Budgeten för 2015 förutsatte en kostnadsminskningstakt med 0,9 procent jämfört mot utfallet för 2014. Föreliggande prognos förutsätter en kostnadsökningstakt med 5,2 procent jämfört med utfallet för 2014. Kostnaden för smittskyddsläkemedel har till och med augusti ökat med 57 procent. Det beror på behandling av de svårast sjuka hepatit C-patienterna, med läkemedel som introducerades stegvis under 2014. Läkemedlen är mycket dyra och en patients behandling ursprungligen kostar mellan 375 000 - 700 000 kronor. Landstingen har tillsammans med myndigheterna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och Läkemedelsverket arbetat för att säkerställa snabb introduktion av läkemedel där de svårast sjuka får behandling först. I dagsläget rekommenderas behandling av patienter med Fibrosstadium F4 och F3 i första hand, men även patienter med fibrosstadium 2 är nu aktuella. Fram till och med juni 2015 har 642 patienter behandlats med de nya läkemedlen. Av dem har 630 i kvalitetsregister angetts ha fibrosstadium 3 och 4. Antal behandlade patienter per månad har varit konstant sedan slutet av 2014. Ytterligare 300 ytterligare beräknas komma under behandling under året. Genom att viss kostnadsminskning skett på behandlingen under våren är kostnaden per månad nu lägre än i slutet av 2014. Efter en överenskommelse mellan landstingen och aktuella läkemedelsföretag där myndigheten TLV samordnat förhandlingarna är priserna från 1 juli mellan 190 000 -600 000 kr per patient beroende på sjukdomens allvarlighetsgrad och typ. Det gör att kostnadsökningstakten väntas avta under andra halvåret givet att samma volymer behövs. Kostnaden för patienter som saknar sjukdomsinsikt ökade. Till viss del beror det på förflyttning av kostnaderna från läkemedelsförmånen till detta konto och till en del på en reell kostnadsökning då Stockholms läns landsting subventionerar egenavgiften för dessa patienter. Ökningen är sannolikt en följd av en något vidare inklusion till subventionen. Sida 108 Kostnaderna för läkemedelsförmånerna ökade med 4.4 procent. Introduktion av nya läkemedel sker i huvudsak till svårt sjuka patientgrupper i små volymer och till höga priser. Under de närmaste åren finns dock inte några större patentutgångar med prissänkningar som följd. Det medför att introduktion av nya läkemedel får direkt genomslag på kostnadsökningstakten. Stockholms län avviker inte från riket avseende kostnadsökningstakten. Kostnaden ökade mest för specialläkemedel såsom medel mot reumatoid artrit, ADHD och tumörsjukdomar. Kostnaden ökade mest hos akutsjukhusen som är de huvudsakliga användarna av specialläkemedel. Sida 109 6.9 Asylsjukvård och vård för tillståndslösa Kostnaderna för asylsjukvård och vård av tillståndslösa/papperslösa personer ingår i de olika verksamhetsområden där vården har utförts. Nedan visas en sammanställning av dessa kostnader per verksamhetsområde. Asyl, mkr Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget % Akutsomatik 22,7 0,0 0% Psykiatri 4,1 0,0 0% Primärvård 5,6 0,0 0% Geriatrik 0,0 0,0 0% Tandvård -1,8 0,0 0% Övrigt 0,7 0,0 0% 31,3 0,0 0% Summa Asylsjukvård Resultatet för asylsjukvård visar ett överskott med 31 miljoner kronor. Kostnaderna till och med augusti uppgick till 146 miljoner kronor. Under samma period förra året var kostnaderna 97 miljoner kronor. En anledning till de ökande kostnaderna är att antal asylsökande fortsätter ökar i Stockholm län. Denna typ av vård är svår att beräkna både avseende intäkter och kostnader eftersom ersättningen baseras på dels en schablonersättning och dels på olika typer av återsökande av vårdkostnader. Anledning till ökade intäkter beror på utbetalningar från Migrationsverket om 44 miljoner kronor som avser återsökning för kostnadskrävande vård, hälsoundersökning och varaktig vård. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. Tillståndslösa, mkr Bokfört resultat per 2015-08 Årsprognos resultat 2015 Avvikelse mot budget % Akutsomatik -1,8 0,0 0% Psykiatri 0,0 0,0 0% Primärvård 4,6 0,0 0% Geriatrik 0,0 0,0 0% Tandvård 1,2 0,0 0% Övrigt 2,2 0,0 0% Summa 6,2 0,0 0% Sida 110 Vård av tillståndslösa/papperslösa personer Resultatet för vård till tillståndslösa/papperslösa personer visar ett överskott med 6,2 miljoner kronor. Kostnaderna till och med augusti uppgick till 43,7 miljoner kronor jämfört med 28,2 miljoner kronor under samma period 2014. Prognosen beräknas till ett nollresultat. 6.10 Risker Åtgärder för ekonomi i balans enligt HSN:s beslut den 16 mars En förutsättning för att klara en prognos i nivå med budget är nämndens beslut om åtgärder för en ekonomi i balans. Nettokostnadsökningstakten för perioden juli 2014 till augusti 2015 är 3,9 procent. På grund av tidigare nämnda problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss risk att den verkliga nettokostnadsökningstakten för perioden ligger något högre än 3,9 procent. För helt år 2015 prognostiseras en nettokostnadsökningstakt på 4,1 procent. Den inrymmer såväl ökade intäkter som sänkta kostnader. En uppenbar risk är om det beslutade åtgärdsprogrammet inte kan genomföras fullt ut. Huvuddelen av programmet är säkrat men risk finns att delar av åtgärderna blir försenade eller inte hinner få full effekt under året. De flesta vårdgivare inom vårdvalen har accepterat de sänkta ersättningsnivåerna, men inte alla. En förutsättning för att kostnadsreduceringar ska uppstå inom vårdvalen är oförändrade volymer. Övriga risker Närsjukvård Primärvård Kommunerna i Stockholms län tar från och med 1 oktober över ansvaret för hälso- och sjukvård för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Läkarinsatser fortsätter att vara landstingets ansvar. I samband med förändringen har beslut tagits om att medel ska föras över från landstinget till kommunerna. Förändringen är kostnadsneutral endast under förutsättning att besök utförda av distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor minskar i enlighet med gjorda beräkningar. Privata specialister i allmänmedicin som ersätts enligt nationella taxan som vill sälja sina verksamheter har hittills inte kunnat göra det med hänvisning till vårdvalet. Detta har nu prövats rättsligt och förvaltningens tolkning/hantering har inte varit korrekt. I och med att överlåtelser får göras kan antalet besök i denna verksamhet åter komma att öka. 1 juni 2015 sänktes priset inom Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vårdval till följd av att tilläggsersättningar för viss avancerad medicinsk service infördes. Syftet med justeringen är att ersättningsmodellen inte ska motverka utflytten av Sida 111 barnsjukvård från sjukhusen. Risk finns att medicinsk service ökar inom BUMM och därmed kostnaderna. Akutsjukhusen Den maximala risken för huvudavtalen med akutsjukhusen i de fall målvolymerna överstiger de avtalade, bedöms till cirka 500 miljoner kronor. Hittillsvarande utveckling tyder på att den risken inte kommer att materialiseras annat än marginellt. För eventuell underproduktion utgår ersättning med 30 procent av avtalet DRGpoängpris, vilket innebär en risk med cirka 48 miljoner kronor per procent utebliven produktion. Läkemedel Hittills har kostnaderna för läkemedel ökat med 9,2 procent mot 2014. Prognosen förutsätter en kostnadsökningstakt med 5,2 procent för helt år. Om inte kostnadsökningstakten kan påtagligt sänkas finns risk för större underskott än prognostiserat. Vårdval En viss risk finns för oplanerade volymökningar inom vårdvalen. Privata specialistläkare Kostnads- och volymutveckling för privata specialistläkare fortsätter att minska i en högre takt än vad budgeten reducerats med. Det skulle kunna utgöra en ekonomisk möjlighet. 6.11 Ledningens åtgärder Med anledning av det ekonomiska underskottet i 2014 års räkenskaper och det tillkommande kostnadsreduceringsbetinget för 2015, beslöt Hälso- och sjukvårdsnämnden den 20 februari att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att redovisa en åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i enlighet med det den 16 mars om åtgärder som ger kostnadsreducering och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor. Förvaltningens förslag innefattade: - Åtgärder inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Åtgärder inom vårdvalsområden - Andra åtgärder avseende köpt vård - Ökat landstingsbidrag Att prognosen för helt år ligger i nivå med budget är i hög grad ett resultat av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras. Landstingsfullmäktige beslutade 17 juni om höjda patientavgifter från och med 1 juli för besök hos bland andra fysioterapeuter och höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet i linje med Hälsooch sjukvårdsnämndens åtgärdsprogram. Några förseningar noteras, bland annat stängs lättakuten i Danderyd några månader senare än ursprunglig beräkning. Inom de vårdvalsområden där nämnden beslutat om prissänkningar har ett antal vårdgivare Sida 112 avstått från att godkänna de föreslagna ändringarna, med konsekvensen att avtalen då löper ut efter 12 månader. Under denna tid gäller de gamla avtalsvillkoren med den högre ersättningen. Sammantaget bedöms dock åtgärdsprogrammet ge effekt i storleksordningen 750 miljoner kronor för 2015. Sida 113 6.12 Verksamhetsförändringar Somatisk specialistvård I tabellen nedan anges verksamhetsförändringar för de områden inom somatisk specialistvård där avtal tecknas inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV. Vårdval privata enheter Antal nystarAntal mottade mottagtagningar aug ningar jan-aug 2014 2015 Antal mottagningar som upphört jan-aug 2015 Totalt antal mottagningar aug 2015 Allergologi 4 0 0 4 Gynekologi 51 5 1 56 Hud 26 1 1 26 Neurologi 3 0 0 4 Ortopedi 19 4 0 23 3 3 3 3 Ögon (inkl katarakter) 31 2 2 32 Öron, näs- och halssjukvård 30 1 2 30 Höft- och knäproteser 4 0 1 3 Förlossning 2 0 0 2 Ryggkirurgi Primärvård Per sista augusti 2015 fanns det 207 husläkarmottagningar. Under de två första tertialen har två nya mottagningar öppnat, en i Kista-Rinkeby och en i Täby. Tre mottagningar har stängt. 23 mottagningar har tilläggsavtal om barn och unga med psykisk ohälsa. Av dessa har sju startat under 2015. Antalet mottagningar för medicinsk fotsjukvård är 141. Under året har åtta nya mottagningar startat och två har stängt. En ny BVC har öppnat i januari på Södermalm. Två mottagningar har stängt. Fem barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) har startat under perioden, i Enskede, Spånga, Södermalm, Södertälje och Kista. En mottagning i Vallentuna stängdes i februari. En MVC öppnade i Nacka i maj. Hittills under året har fyra nya logopedmottagningar, två nya mottagningar för primärvårdsrehabilitering och 34 nya avtal inom specialiserad fysioterapi tillkommit. Totalt Sida 114 finns 126 logopedmottagningar, 70 primärvårdsrehabiliteringsmottagningar och 152 avtal inom vårdval specialiserad fysioterapi i länet. Under perioden har en hörselmottagning stängt. Totalt finns numera 33 hörselmottagningar i länet. Psykiatri Rättspsykiatrins två avdelningar vid S:t Görans sjukhus har flyttat till Löwenströmska sjukhuset. Därmed finns totalt sju rättspsykiatriska avdelningar samlade på Löwenströmska sjukhuset. Samtidigt flyttade psykiatrisektor Nordvästs två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar från Löwenströmska till de lokaler på S:t Görans sjukhus som rättpsykiatrin lämnade, i väntan på ny lokalisering. Vid Löwenströmska sjukhuset utnyttjades och samordnades lokalerna av rättspsykiatrin så att ytterligare 12 platser skapades till en låg marginalkostnad på 3 miljoner kronor. I april startade ett nytt högspecialiserat centrum för patienter med könsdysfori enligt uppdraget att förstärka och samordna behandling av personer med könsidentitetsproblem. Enheten för patienter med könsidentitetsproblematik ENID och Centrum för andrologi och sexualmedicin (CASM) som sedan flera år tillbaka har ett etablerat samarbete kring patienter med könsdysfori utgör det nya centrumet och är lokaliserade i Karolinska Huddinge. Avtal har slutits med Capio Hjärnhälsan om inrättande av en mottagning för unga vuxna. Mottagningen är placerad i Haninge och startar under senhösten. Verksamheten kommer att omfatta 3 000 besök motsvarande 5 miljoner kronor. Övrig sjukvård Under perioden har den tionde och därmed sista ambulansen inom det så kallade Ambulanslyftet tagits i drift. I mars öppnade Hälsomottagningen Järva, den tredje hälsomottagningen i länet. Hälsomottagningarna är specialistmottagningar som kompletterar husläkarmottagningar och andra vårdgivare. Husläkare kan remittera patienter som är i behov av stöd och rådgivning för sundare levnadsvanor på specialistnivå till hälsomottagningen. Tilläggsavtal till vårdval neurologi avseende patienter med kronisk smärta och trötthetssyndrom har tecknats under perioden. Avtalet startade sommaren 2015. Sida 115 7 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSFÖRVALTNINGEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska vara en effektiv organisation med en tydlig styrning för att förverkliga framtidens hälso- och sjukvård. Det finns elva avdelningar uppdelade på drygt 40 enheter och cirka 700 medarbetare. Inga verksamhetsförändringar har skett under perioden. Den 17 augusti tillträdde Barbro Naroskyin som ny hälso- och sjukvårdsdirektör och Mikael Borin som biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör samt avdelningschef för avdelningen för Verksamhetsstyrning och stöd. Utveckling av arbetssätt internt på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Utveckling av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna arbetssätt är ett ständigt pågående arbete, vilket under 2015 har fortsatt utifrån utgångspunkten att förverkliga den tidigare framtagna visionen. För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen pågår fortsatt arbetet utifrån Hälsooch sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan bestående av åtta genomförandeområden. Under det första halvåret 2015 har fokus varit att konkretisera aktiviteter baserat på systemkritiska leveranser 10 som Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för, utifrån tredje steget av Framtidsplanen. En flerårig tidsplan för dessa leveranser har arbetats fram. De första leveranserna enligt tidsplanen har levererats under perioden. Ansvariga för genomförandeområdena, delområdesansvariga och operativa ledare är tidigare utsedda och arbete har fortsatt med att formera sig inom respektive genomförandeområde samt att ta fram planer, aktiviteter och mål och indikatorer för dessa. De olika genomförandeområdena har tagit fram strategiska planer. Dessa utgör en av utgångspunkterna inför verksamhetsplanering och budget 2016 för avdelningar och enheter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Arbete pågår under 2015 med att utveckla och öka målstyrningen inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det inkluderar att ta fram indikatorer, höja kunskapsnivån framförallt i chefsledet kring målstyrning samt utveckla verktyg för målstyrning. Som ett resultat av arbetet beslutade landstingsfullmäktige i juni 2015 om nya indikatorer för att följa målet ”Vård i rätt tid”. Under 2015 har arbetet fortsatt med att ersätta det tidigare verksamhetsplaneringsverktyget med ett nytt beslutsstöd som ska kunna integrera både aktivitetsstyrd och ekonomisk verksamhetsplanering och uppföljning. Verktyget ska därmed kunna stödja utvecklingen av förvaltningens styrning. Implementering av det nya beslutsstödet är påbörjad och fortsätter under hösten 2015. 10 Identifierade åtgärder och verksamhetsförändringar som är avgörande för att styra om hälso- och sjukvårdssystemet till Framtidsplanens principer Sida 116 Inom har ett fortsatt utvecklingsarbete bedrivits under 2015 för att öka samordningen och kvaliteten i uppföljningen av vårdgivarna. En tydlig process för avtalsuppföljning har tagits fram, som gäller från och med 1 januari 2015. Under första halvåret har arbete pågått med att utveckla och pröva nya arbetssätt för vårdavtalsuppföljning. Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro I övrigt har det fortlöpande arbetet med att utveckla förvaltningen som en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare fortsatt genom en rad aktiviteter inom områdena kompetensförsörjning, samverkan, mångfaldsarbete, utveckling av ledar- och medarbetarskapet samt förbättringar inom av såväl fysiska som psykosociala arbetsmiljön. Förvaltningen deltar i det återkommande chefs- och ledarskapsprogram som annordas för att utveckla, behålla och attrahera sökande till chefstjänster. Under året har arbete fortsatt i Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillsammans med Landstingstyrelsens förvaltning med att införa KOLL (landstingets kompetensplaneringsmodell inklusive IT-verktyget) i de verksamheter där det innebär fördelar. Arbetet med införandet på Kanslienheten slutförts och även Kommunikationsavdelningen har implementerat KOLL. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen än män, se tabell nedan. Under 2015 har kvinnors sjukfrånvaro ökat 0,9 dagar och männens sjukfrånvaro har ökat med nästan 0,7 dagar. För kvinnorna är det framför allt sjukfrånvaron över 14 dagar som ökat. För männen är det den korta sjukfrånvaron och sjukfrånvaron över 90 dagar som ökat. Sjukdagar per anställd och kön 2015-08 2014-08 Kvinnor 10,15 8,92 Män Totalt 4,36 8,82 3,73 7,67 Sida 117 BILAGA 1 Bilaga 1 1 Rapport om tillgänglighet Januari-augusti 2015 ■ ■ ■ ■ Hälso- och sjukvårdsförvaltningen [Telefon] Datum: 2015-09-16 Diarienummer: xxx Bi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting September 2015 Bilaga 1 Bi Bilaga 1 Innehållsförteckning 1 Inledning .............................................................................................................5 2 Mätmetoder och avgränsningar ......................................................................... 6 2.1 Vårdgaranti ......................................................................................................................... 6 2.1.1 Telefontillgänglighet .......................................................................................................... 6 2.1.2 Besök husläkarmottagning ................................................................................................ 6 2.1.3 Besök och behandling inom den specialiserade vården .................................................... 7 2.1.4 Nationella satsningar på tillgänglighet .............................................................................. 7 3 Husläkarmottagningar ....................................................................................... 8 4 Specialiserad vård .............................................................................................. 9 5 Somatisk specialistvård ..................................................................................... 11 6 Vuxenpsykiatri .................................................................................................. 13 7 Barn- och ungdomspsykiatri ............................................................................. 14 8 Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa ...................................... 15 9 Geriatrisk slutenvård......................................................................................... 16 10 ASiH ..................................................................................................................18 11 Vårdplatser akutsjukhus ................................................................................... 19 11.1 Fastställda vårdplatser ...................................................................................................... 19 11.2 Disponibla vårdplatser ...................................................................................................... 19 Sida 2 Bi Bilaga 1 Sammanfattning Telefontillgänglighetsmätningarna för januari – augusti 2015 visar att 93 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin, det vill säga kontakt samma dag och 87 procent enligt de skarpare kraven inom Stockholms läns landsting (SLL). Väntetidtidsmätningen vad gäller besök hos husläkare våren 2015 visar att 80 procent av befolkningen får komma till husläkaren inom 5 dagar. Trenden över tid är att en något lägre andel får besök hos husläkaren inom 5 respektive 7 dagar. 60 procent av husläkarbesöken sker dag noll, det vill säga samma dag som första kontakt tas. 30 dagar är den skarpare vårdgarantigränsen som SLL har för mottagningsbesök till somatisk specialsitvård, nationellt är gränsen 90 dagar. Genomsnittlig andel patienter som under året fått mottagningsbesök till somatisk specialistvård inom 30 dagar var 67 procent, vilket är en minskning med två procentenheter jämfört med 2014. Genomsnittlig andel patienter som under året fått mottagningsbesök till somatisk specialistvård inom nationella vårdgarantin 90 dagar var 90 procent, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2014. Av de som har klarat vårdgarantins gräns för mottagning var väntetiden längst inom handkirurgi. 90 dagar är vårdgarantigränsen både i SLL och nationellt till behandling. Genomsnittlig andel patienter som januari – augusti fått planerad vård enligt den nationella vårdgarantin för behandling var 90 procent, vilket är lika som motsvarande period föregående år. Av de som klarat vårdgarantins gräns för behandling under januari – augusti var väntetiden längst inom neurokirurgi, hjärtsjukvård och öron-näsa- halssjukvård. Väntetiderna till den specialiserade vuxenpsykiatrin har förbättrats jämfört med föregående år. Den specialiserade vuxenpsykiatrin har hög telefontillgänglighet. Under perioden januari – augusti 2015 var andelen godkända samtal i telefontillgänglighetsmätningen 94 procent. Tillgängligheten är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. Av de väntande har 94 procent väntat i genomsnitt i högst 30 dagar januari – augusti. Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård hade 50 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet eller via akutmottagning. Andelen patienter som läggs in direkt från hemmet uppgår till 16 procent vilket fortfarande är mycket långt från uppsatta mål på 45 procent. Sida 3 Bi Bilaga 1 Tillgängligheten till ASiH har ökat då cirka 250-300 fler patienter har fått tillgång till ASiH under januari – augusti 2015. Under sommaren minskade antalet inskrivna något, vilket är liknande mönster som tidigare år. Under januari – augusti sker en svag ökning i början av året såväl totalt som per sjukhus. Under sommaren ses en minskning lika som år 2014. Det finns 536 vårdplatser som ej är disponibla vecka 35 vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 4 Bi Bilaga 1 1 Inledning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterad i Stockholms läns landsting (SLL) och uppföljning av tillgängligheten sker löpande. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Utifrån inrapporterad data mäts hur väl målvärdena för vårdgarantin uppfylls. Vårdgarantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande förordning (210:349) anger att man ska få kontakt samma dag som man söker primärvården och om man har behov ska man få träffa läkare i primärvården inom sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ett besök enligt lagen ske senast inom 90 dagar efter att remiss är utfärdad eller en egenanmälan har inkommit. Om det därefter finns behov av operation eller annan behandling ska denna genomföras inom 90 dagar. Inom Stockholms läns landsting är det kortare tidsgränser för vårdgarantin och den omfattar talen 0-5-30-90, där 0 står för kontakt med primärvården samma dag, 5 för besök på husläkarmottagningen inom fem kalenderdagar, 30 för besök hos annan specialist högst 30 dagar efter remissdatum eller egenanmälan och 90 för behandling/åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behandling. En överenskommelse om tillgänglighet och samordning 2015 för en mer patientcentrerad vård har tecknats mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Satsningen ska leda mot en mer jämlik vård och hälsa genom att vårdverksamheter präglas av ett patientcentrerat förhållningssätt där varje person får vård och behandling utifrån sina behov. Enligt överenskommelsen ska landstingen själva beskriva och följa upp sina utvecklingsområden. Vidare finns en särskild satsning på barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom den satsningen görs uppföljning av faktiska väntetider. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är att 90 procent av de som får ett första mottagningsbesök ska ha fått det inom 30 dagar. Av de som inleder en fördjupad utredning eller behandling ska minst 80 procent göra det inom 30 dagar från det att beslutet har fattats. I denna rapport redovisas resultat för vårdgarantin inom Stockholms läns landsting, målen för riktade insatser, tillgänglighet inom psykisk ohälsa, tillgänglighet inom geriatrik och disponibla vårdplatser. Sida 5 Bi Bilaga 1 2 Mätmetoder och avgränsningar 2.1 Vårdgaranti Uppföljningen av vårdgarantin beräknas i enlighet med SKL:s direktiv enligt formeln: • antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande De som inte omfattas av vårdgarantin är patienter med patientvald väntan (PVV) och medicinskt orsakad väntan (MOV). 1 Dessa ingår därmed inte i uppföljningen av vårdgarantin. Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 medför att patienter kan söka öppenvård i hela landet. Utomlänspatienterna omfattas inte av vårdgarantin, utan det är den medicinska prioriteringen som gäller. Utomlänspatienter ingår inte denna uppföljning av vårdgarantin. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienter få komma på bedömning av eventuell insats till den specialiserade vården (s.k. mottagningsbesök) inom 90 dagar från det att remiss skickats eller att patienten gjort en egenanmälan. SLL har striktare krav på mottagningsbesök vilket innebär att patienten har rätt till besök inom 30 dagar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska patienten därefter få behandling inom maximalt 90 dagar från att beslut om behandling fattats. 2.1.1 Telefontillgänglighet Telefontillgänglighetsmätningen följer upp att sökande får kontakt samma dag med verksamheter inom vården. De verksamheter som ingår i uppföljningen är husläkarmottagningar, mottagningar för barn- och ungdomspsykiatri, allmänpsykiatri, beroendemottagningar samt hjälpmedelscentraler. Det är endast husläkarmottagningar som omfattas av vårdgarantin men i denna rapport redovisas även resultaten inom psykiatrin enligt samma modell. Barn- och ungdomspsykiatri mäts vartannat år (ej 2015) och redovisas därför inte i denna rapport. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 130 samtal till respektive mottagning. 2.1.2 Besök husläkarmottagning Två gånger per år mäter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) besökstillgängligheten till husläkare. Mätningen pågår under en tvåveckorsperiod under 1 Vårdgarantin gäller exempelvis inte heller inom följande områden: återbesök, medicinsk service, utredningar och undersökningar, hjälpmedelsförsörjning (utprovning av hörapparater ingår dock). Sida 6 Bi Bilaga 1 vår och höst. Vid mätningen i mars rapporterade 23 mottagningar sina väntetider automatiserat, resterande rapporterade manuellt till den nationella väntetidsdatabasen Signe. Den nationella vårdgarantin är sju dagar, men Stockholms läns landsting har en skarpare gräns på fem dagar. 2.1.3 Besök och behandling inom den specialiserade vården Uppföljningen av väntande som berör den somatiska och psykiatriska specialiserade vården sker främst genom att vårdgivarna rapporterar in väntande från sina patientadministrativa system till det Centrala VäntetidsRegistret (CVR). Rapporteringen sker dagligen men avstämningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings anvisningar per den sista varje månad. En sammanställning görs av hur många som väntar och hur länge de har väntat i enlighet med vårdgarantins regelverk samt i enlighet med kraven för överenskommelserna mellan staten och SKL. Sammanställningarna kompletteras med manuellt inrapporterad data från de vårdgivare som ännu inte har gått över till att redovisa till CVR. Arbetet gällande utfasning av den manuella CVR-rapporteringen fortgår. Svagheter i dataunderlaget kan bero på bristande registreringsrutiner hos vårdgivarna samt utebliven och bristfällig manuell rapportering. Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. Uppföljningen av vårdgarantin för mottagning omfattar vårdområden inom den somatiska specialistvården, allmänpsykiatrin samt barn och ungdomspsykiatrin. Vid uppföljning av vårdgarantin för behandling följs ett urval av specificerade behandlingar samt kirurgiska behandlingar indelade efter specialiteter. 2.1.4 Nationella satsningar på tillgänglighet I denna rapport redovisas resultaten för vårdgarantin inom Stockholms läns landsting. Vidare redovisas resultatet för den särskilda satsningen på barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom den satsningen görs uppföljningen enbart av faktiska väntetider (antalet väntetider som avslutats under aktuell period). Uppföljningen omfattar även vissa verksamheter utanför barn- och ungdomspsykiatrin, som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa och som enligt SKLs definitoner ska ingå i mätningen. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habilitering vad gäller behandling för personer under 18 år vid autismcentrum samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år. Slutligen redovisas tillgänglighet inom geriatrik samt disponibla vårdplatser. Sida 7 Bi Bilaga 1 3 Husläkarmottagningar Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för telefontillgängligheten under perioden januari till augusti och för vårens mätning gällande vårdgarantin till husläkare. Husläkarmottagningar Vårdgaranti- telefontillgänglighet januari-augusti SLL-krav telefonkontakt inom 90 minuter januari-augusti Vårdgaranti- mottagningsbesök inom 7 dagar 93 % 87 % 85 % Analys Telefontillgänglighetsmätningarna fram till augusti 2015 visar att 93 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt den nationella vårdgarantin. Resultatet är en procentenhet lägre än motsvarande period 2014. I Stockholms läns landstings avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre. För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med köfunktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. 87 procent av kontrollsamtalen blev godkända fram till augusti 2015 enligt dessa krav, vilket är i nivå med resultaten för samma period 2014. Av de 217 mottagningar (inkl. Norrtälje) som mättes uppfyller 148 dessa krav fram till och med sista augusti. Den mottagning som i nuläget har lägst resultat har 47 procent godkända samtal medan de med högst resultat har 99 procent. Mätningarna av väntetider för besök hos husläkare våren 2015 visar att 80 procent får besök inom 5 dagar från första kontakt och 85 procent inom 7 dagar (patientvald väntan inräknad). Trenden över tid är att en något lägre andel får besök hos husläkaren inom 5 respektive 7 dagar. 60 procent av husläkarbesöken sker dag noll, d.v.s. samma dag som första kontakt tas. Sida 8 Bi Bilaga 1 4 Specialiserad vård Stockholms läns landsting rapporterar varje månad in data till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) databas i enlighet med deras riktlinjer. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande enligt det vårdutbud som har angetts av SKL. Specialiserad vård Vårdgaranti - mottagningsbesök januari-augusti Vårdgaranti - behandling januari-augusti 68 % 89 % Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti inom 30 dagar för samtliga mottagningar under perioden januari – augusti är 68 procent, vilket är tre procentenheter lägre än motsvarande period föregående år. Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti för behandling under perioden januari – augusti är 89 procent, vilket är lika som motsvarande period föregående år. Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs 30 dagar och den nationella vårdgarantin 90 dagar. Totala andelen väntande under 31 dagar varierar under året. Områden som bäst klarat andelen väntande under 31 dagar är barn- och ungdomspsykiatri samt hematologi. Båda har 94 procent. Det område som visar sämst resultat när det gäller andelen väntande är handkirurgi. Största antalet väntande över 30 dagar finns inom ortopedi. Antalet väntande över 90 dagar är högst inom ortopedi och barn- och ungdomsmedicin. Sida 9 Bi Bilaga 1 Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Totala andelen väntande för samtliga till behandling under 90 dagar varierar under årets första månader. Områden med bäst resultat sett till andel väntande inom vårdgarantins gräns för behandling är gynekologi, kärlkirurgi, ortopedi och ögon. De har alla över 91 procent av de väntande inom vårdgarantins gräns. Områden som har en lägre andel uppfyllnad av vårdgarantin, väntande under 80 procent är neurokirurgi, hjärtsjukvård och öron- näs och-halssjukvård. Antalet väntande är högst inom ortopedi men det är högt även inom området öron-, näs och hals vilket bör analyseras vidare. Sida 10 Bi Bilaga 1 5 Somatisk specialistvård Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Somatisk specialistvård Vårdgaranti-mottagningsbesök januari-augusti Vårdgaranti- behandling januari-augusti 67 % 90 % Genomsnittligt resultat vad gäller SLLs vårdgaranti för mottagning under perioden januari till augusti är 67 procent. Motsvarande resultat för samma period 2014 var 69 procent. Genomsnittligt resultat vad gäller vårdgarantin för behandling under perioden januari till augusti är 90 procent, vilket är något högre än motsvarande period 2014. Analys, väntande till mottagning Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns 30 dagar. Resultaten för perioden januari-augusti 2015 visar att tillgängligheten till mottagningsbesök inom somatisk specialistvård har försämrats med två procentenheter jämfört med motsvarande period föregående år. Jämförelser mellan akutsjukhusen och vårdgivare utanför sjukhusen visar att akutsjukhusen har betydligt bättre resultat sett till andelen väntande till mottagning under 31 dagar. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 78 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför sjukhusen är 65 procent. Sida 11 Bi Bilaga 1 Resultatet kan vara en följd av utflytt av vård från akutsjukhusen till vårdgivare utanför. En översyn pågår av utbudet av vård utanför akutsjukhusen. Analys, väntande till behandling Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande inom vårdgarantins gräns både för SLLs och den nationella vårdgarantin, dvs 90 dagar. Andelen väntande till behandling under vårdgarantins gräns är en procentenhet lägre jämfört med motsvarande period 2014. Akutsjukhusen har i genomsnitt samma resultat vad gäller andel väntande till behandling inom vårdgarantins gräns jämfört med motsvarande period 2014. Det genomsnittliga resultatet för akutsjukhusen är 90 procent. Motsvarande resultat för vårdgivare utanför sjukhusen är 91 procent, en procentenhet högre jämfört med motsvarande period 2014. Sida 12 Bi Bilaga 1 6 Vuxenpsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Vuxenpsykiatri Telefontillgänglighet januari-augusti Vårdgaranti- mottagningsbesök januari-augusti 94 % 85 % Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar). Andelen väntande under vårdgarantins gräns har förbättrats jämfört med samma period föregående år. Analys Den specialiserade vuxenpsykiatrin har hög telefontillgänglighet. Fram till sista augusti 2015 var andelen godkända samtal i telefontillgänglighetsmätningen 94 procent, med en spridning på mellan 89 till 100 procent. Telefontillgängligheten är god och under år 2015 mäts tillgängligheten endast på fyra mottagningar. Faktisk väntetid till den specialiserade vuxenpsykiatrin var under årets första två tertial 79 procent, det vill säga att 79 procent av patienterna fått en tid inom 30 dagar, vilket är ett bättre resultat än föregående år under samma period. Den avtalade nivån är att 85 procent av patienterna ska få en tid inom 30 dagar (exklusive patientvald och medicinskt orsakad väntan). Variationsvidden är att mellan 53 procent och upp till att 100 procent av patienterna får en tid inom 30 dagar. Sida 13 Bi Bilaga 1 7 Barn- och ungdomspsykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Barn- och ungdomspsykiatri Vårdgaranti- mottagning januari-augusti 94 % Diagrammet visar en ögonblicksbild över kösituationen per den sista i månaden vad gäller andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Diagrammet visar måluppfyllelsen för SLLs vårdgaranti (≤30 dagar). Analys Tillgängligheten till första besök är hög inom barn- och ungdomspsykiatrin. 94 procent av de väntande har i genomsnitt väntat i högst 30 dagar. Resultatet är förbättrat jämfört med motsvarande period 2014. Sida 14 Bi Bilaga 1 8 Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för angiven period vid respektive mätning. Särskild satsning barn- och unga med psykisk ohälsa Mottagning januari-augusti Fördjupad utredning och behandling januari-augusti 93 % 81 % Analys Måttet ”faktisk väntetid” (antalet väntetider som avslutats under aktuell period) är ett annat sätt att mäta väntetider och används för att mäta väntetider kopplade till den särskilda nationella satsningen för barn och unga med psykisk ohälsa. Till skillnad från den nationella vårdgarantin ingår även utredningar i väntetidsmätningen. Av de som kom på ett första mottagningsbesök från egenanmälan/remiss under perioden hade 93 procent väntat kortare än 30 dagar och 81 procent har påbörjat fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar. I besök till mottagning ingår enbart barn- och ungdomspsykiatri. Målet är att 90 procent av de som besöker en BUP-mottagning under perioden ska ha väntat högst 30 dagar innan besöket. Målet har uppnåtts under perioden. I fördjupad utredning/behandling ingår väntetider till åtgärd inom barn- och ungdomspsykiatri. I enlighet med SKLs riktlinjer för vilka åtgärder som ska ingå i mätningen av den särskilda satsningen ingår för SLLs del även barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) avseende utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), specialiserad ätstörningsvård för behandling av personer under 18 år samt väntetider till autismcentrum för barn under 18 år inom habilitering. Verksamheterna uppnår sammantaget den målnivå på 80 procent som SKL och regeringen kommit överens om för år 2015. I ovanstående mätning ingår inte det tilläggsuppdrag som vissa BUMM och husläkarmottagningar bedriver gällande barn och unga med psykisk ohälsa. Sida 15 Bi Bilaga 1 9 Geriatrisk slutenvård Från och med 2013 sänktes målnivåerna för direktintaget från 70 procent till 65 procent med syfte att öka tillgängligheten till geriatrisk vård för akutsjukhusen. Målnivån för direktintag från hemmet är nu 45 procent och från akutmottagning 20 procent av samtliga patienter som vårdas inom geriatriken. Resterande 35 procent är målnivån för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar. Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vårdavdelningar under januari till augusti 2015. Från akutsjukFrån akut- Direktintag husens vårdavmottagning totalt delningar Från hemmet Löwetgeriatriken 6% 29% 35% 65% Brommageriatriken 14% 29% 43% 57% Handengeriatriken 24% 21% 45% 55% Danderydsgeriatriken 11% 43% 54% 46% Jakobsbergsgeriatriken 16% 45% 61% 39% Nynäsgeriatriken 23% 17% 40% 60% Stockholmsgeriatriken 13% 28% 41% 59% Huddingegeriatriken 12% 36% 48% 52% Södertäljegeriatriken 15% 44% 59% 41% Dalengeriatriken 21% 31% 52% 48% Nackageriatriken 24% 35% 59% 41% Delår 2015 16% 34% 50% 50% Tertial 2015 16% 32% 48% 52% Helår 2014 14% 36% 50% 50% Källa: Uppföljningsportalen Till direktintag från akutmottagning ingår förutom patienter som passerat akutmottagning på akutsjukhus samma dag som inläggning på geriatriken även de vårdtillfällen där patienter dagen innan inläggning på geriatriken besökt akutmottagning på akutsjukhus. Utfallet till och med första tertialet 2015 visar en stor diskrepans mellan målnivåer och utfall. Andelen direktintag från hemmet har från och med i år en fortsatt ökande trend vid några kliniker. Jämfört med 2014 syns en förskjutning mot ett ökat direktintag från hemmet. Sedan tertialredovisningen har det totala direktintaget ökat men detta gäller intag från akutmottagning, intag från hemmet visar samma andel som i tertialet. Andelen patienter som skrivs in från Sida 16 Bi Bilaga 1 akutsjukhusens vårdavdelningar är tillbaka på 50 procent precis som under år 2014. Jämfört med tertialredovisningen så är andelen direktintag oförändrat på 16 procent, medan andelen intag från akutmottagning har ökat med 2 procentenheter till 34 %. Andelen patienter som skrivs in från akutsjukhusens vårdavdelningar har ökat med 2 procentenheter till 50 %. • • • • Ingen klinik uppnår målet på 45 procent för direktintag från hemmet, utfallsspannet ligger mellan 6 – 24 procent. Samtliga utom en klinik når målet direktintag från akutmottagning på 20 procent, utfallsspannet ligger mellan 17-45 procent. Målnivån direktintag totalt med mål 65 procent uppnås inte vid någon klinik, utfallsspannet ligger mellan 35 -61 procent. Målet för intag från akutsjukhusens vårdavdelningar på högst 35 procent överstigs av samtliga kliniker, spannet ligger mellan 39 – 65 procent. Möjligheten till direktintag under kvällar och helger är beroende av tillgången på lokal röntgen och laboratorieservice. Danderyds-, Huddinge- och Södertäljegeriatriken har tillgång till röntgen dygnet runt, medan övriga klinikers tillgänglighet till röntgen normalt är kontorstid mellan kl. 08.00 - 16.00. Möjligheten att kunna ta emot patienter direkt från hemmet begränsas vid ett högt tryck från akutsjukhusens vårdavdelningar eftersom det inte är ekonomiskt lönsamt för de geriatriska klinikerna att avsätta vårdplatser för enbart direktintag. Patienter som tas in direkt från hemmet har ofta en tidigare inläggning på kliniken och är ”kända” där. Den varierande graden av direktintag från hemmet kan bero på klinikernas och upptagningsområdenas storlek vilket påverkar möjligheten att bygga funktionella nätverk med primärvårdsenheter. Kliniker belägna på akutsjukhus visar på en lägre andel direktintag från hemmet och en högre andel från akutmottagning, vilket sannolikt beror på att akutsjukhusstrukturen bygger på ett intag via sjukhusens akutmottagningar. Åtgärder Närakutmottagning i direkt anslutning till den geriatriska verksamheten på de mindre sjukhusen samt tillgång till röntgen och laboratorium ökar möjligheten till direktintag. Utifrån möten med vårdgivarna är den övergripande bedömningen att såväl styrning och samordning som uppföljning av andelen direktintag behöver stärkas. Bland vårdgivare med en lägre andel direktintag finns det en otydlighet kring hur och vem som ska driva frågor om dess utveckling. En försvårande omständighet för många kliniker är samarbetet med primärvården, på grund av geografiskt stora områden med många primärvårdsenheter. Dessutom finns det inte tillräcklig samsyn mellan ambulans, primärvård och geriatrik för att utveckla ett patientsäkert direktintag från hemmet. Sida 17 Bi Bilaga 1 För att öka förutsättningarna för ett fungerande direktintag, ett effektivt resursutnyttjande och en jämlik patientsäker vård, behövs en samsyn kring den geriatriska patienten. Förvaltningen gav därför Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum i uppdrag att under år 2014 utveckla ett beslutsstöd för remittenter. Detta verktyg testas vid Brommageriatriken och dess vårdgrannar under år 2015. Förvaltningen planerar en översyn kring det akuta omhändertagandet där direktintag utgör ett viktigt utvecklingsområde. I genomförandet av FHS ställs, på de sjukhus där geriatriska kliniker finns, krav på stödfunktioner för olika typer av undersökningar, men även tillgång till öppen specialistvård såsom mottagningar för kardiologi, ortopedi, urologi m.m. Samverkan med närakuter ökar möjligheten till direktintag från hemmet. Geriatrisk kompetens tillförs närakuter. 10 ASiH Sedan vårdval ASiH startade i januari 2013 har antalet inskrivna patienter per dag stadigt ökat. Från att ha legat på drygt 1 300 patienter per dag har det ökat till nästan 1 900. Det totala antalet patienter som fick ASiH-insatser under 2014 har ökat från 4 436 till 5 010 under 2014. Antalet inskrivna i ASiH minskade under sommaren 2015 till 1 747 i augusti. Antalet inskrivna per dag brukar normalt minska under sommaren för att sedan öka igen under hösten. Sida 18 Bi Bilaga 1 11 Vårdplatser akutsjukhus Under januari – augusti rapporterades disponibla vårdplatser varje månad för akutsjukhusen samt Ersta sjukhus. Utöver det har rapportering skett varje vecka under sommarmånaderna. Begreppen disponibel vårdplats och fastställd vårdplats används i enlighet med Socialstyrelsens senaste definitioner (se nedan). 11.1 Fastställda vårdplatser Fastställd vårdplats är de platser som är planerade att finnas när sjukhuset har full kapacitet. Fastställd vårdplats i sluten vård är en vårdplats fastställd av vårdgivaren. Fastställda vårdplatser DS SÖS K 523 698 1602 C S:t Göran 310 STS 164 NTS Ersta Totalt 96 76 3469 DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: Capio S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus 11.2 Disponibla vårdplatser Disponibel vårdplats är en vårdplats i sluten vård med fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. Disponibel vårdplats är inte det samma som fastställd vårdplats. Disponibla vårdplatser kan variera efter behov (till exempel skilja på vardag och helg), efter möjlighet att bemanna, till följd av ombyggnation eller till följd av tillämpade hygienriktlinjer vid exempelvis smittoutbrott som vinterkräksjuka. Sida 19 Bi Bilaga 1 I början av perioden ses en svag ökning av totala antalet disponibla vårdplatser. Under sommaren minskade antalet disponibla vårdplatser för att från vecka 34 åter öka igen. Minskningen under sommaren visar samma mönster som år 2014. Sida 20 Bi Bilaga 1 DS: Danderyds sjukhus SÖS: Södersjukhuset K: Karolinska Universitetssjukhuset C S:t Göran: S:t Görans sjukhus STS: Södertälje sjukhus NTS: Norrtälje sjukhus Analys Resultatet visar en svag ökning av antalet disponibla vårdplatser i början av året såväl totalt som per sjukhus. Under sommaren ses en minskning lika som år 2014. Ej disponibla vårdplatser uppgår till 536 vecka 35 vid jämförelse med fastställda vårdplatser. Sida 21 BILAGA 2 1 (19) Läkemedelskostnader – delårsrapport 2015:T2 Nya läkemedel mot hepatit C gav kraftig kostnadsökning Läkemedelskostnaderna i SLL steg ackumulerat augusti med 6,9 procent vilket var över prognos. Det berodde på att introduktionen av nya läkemedel mot kronisk hepatit C skedde senare än beräknat och blev något kostsammare. Immunsupressiva medel mot allvarliga inflammatoriska sjukdomar och läkemedel mot tumörsjukdomar steg i oförminskad takt, +7 procent. Nya men kostsamma antikoagulantia som inte kräver lika mycket laboratoriekontroller, ökade starkt efter att de nu finns i Kloka listan. Inhalationsläkemedel mot astma och KOL minskade till följd av prissänkning och något färre köp. Befolkningsandelen med nya antikoagulantia ökade medan de med lågdos-ASA minskade. Blodfettsänkaren simvastatin minskade medan atorvastatin, nu i Kloka listan, ökade. Följsamheten till Kloka listan steg från 83 till 84 procent. Om delårsrapporten samt Definitioner och ordförklaringar, se sidan 16 Kraftig kostnadsökning Summan av landstingets kostnader för receptförmånen, landstingssubventionerade läkemedel på recept samt rekvirerade läkemedel, steg januari – augusti 2015 med tillsammans 6,9 %, Tabell 1. Det berodde särskilt på att: - - - Kostnaderna för smittskyddsläkemedel steg mycket kraftigt på grund av nya effektiva men kostsamma läkemedel mot kronisk hepatit C (HCV), Tabell 1, jämför Figur 1 ATC-grupp J, +37 procent. Medel mot inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar (ATC grupp L) fortsatte att öka, + 6 procent, Figur 1. Få större prissänkningar som följd av utlöpande patent. Undantaget var medel mot astma/KOL, se Figurer 2, grupp R och Figur 5b, läkemedel vid astma/KOL. Den förväntade kostnadsdämpande effekten av en ny variant av TNFhämmaren infliximab, en så kallad biosimilar till avsevärt lägre pris än originalprodukten, har dröjt på grund av långsammare marknadsintroduktion än beräknat. Landstingets relativa kostnadsökning för läkemedel totalt, till och med andra tertialet 2015, överskred kalenderårsprognosen med 4 procent. Receptläkemedel steg med 8,2 procent jämfört med prognosens 2,2. Rekvisitionerna steg med 3,2 jämfört med 6,5 procent. Således skedde en omfördelad kostnadsökning mellan recept och rekvisition. Det var sannolikt en följd av att läkemedel mot hepatit C ökade så kraftigt. Dessa lämnas nästan uteslutande ut fritt via recept enligt SML, Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm 2 (19) 2015-09-15 Tabell 1. Försäljning av läkemedel och läkemedelsnära produkter i SLL inklusive Norrtälje ackumulerat 2015:T2 jämfört med 2014:T2. Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Läkemedel enligt SML liksom merparten av övrigt landstings-subventionerat, subventioneras till 100 %. Av SLL. Kostnader för rekvisitioner är netto leverantörsrabatter efter upphandling. ”Totalt” inkluderar patientavgifter vid receptköp utan förmån. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut 2015:T2. Varutyp, försäljningssätt Period jan-aug Läkemedel: Recept Förmånsläkemedel inkl. dosdispenserat Dosdispensering, tjänsten*) Fria läkemedel enl. SML*) Övrigt landstingssubventionerat **) Summa läkemedel recept Rekvisition***) 2014 Totalt, Mkr 2015 Diff. % 2014 Andel SLL, Mkr 2015 Diff. % Summa läkemedel 3 602 20 282 246 4 149 906 5 056 3 748 22 444 249 4 463 935 5 399 146 2 162 3 314 29 343 4,1 10,1 57,7 1,3 7,6 3,2 6,8 2 816 20 282 246 3 363 906 4 269 2 934 22 444 249 3 649 935 4 584 118 2 162 3 286 29 315 4,2 10,1 57,7 1,3 8,5 3,2 6,9 Läkemedelsnära: Recept/Hjälpmedelskort Rekvisitioner Summa läkemedelsnära Summa totalt 29 0 29 5 330 38 0 38 5 685 9 0 -9 355 30,2 -21,6 -23,2 6,7 29 0 29 4 298 38 0 38 4 622 9 0 -9 324 30,2 -21,6 -23,2 7,5 *) **) Delårsbokslutet SLL 2015:T2 K. Sollermark Totalbelopp - (förmånskostnader + patientavgifter förmånsköp + läkemedel enl. SML enl. delårsbokslutet läkemedel 2015:T2) ***) Netto leverantörsrabatter rekvisition. med 100 procent subvention. De nya medlen introducerades under tredje tertialet av 2014 och efter årsskiftet. Det betyder att ökningen blev oproportionerligt stor vid jämförelse med de två första kvartalen 2014 och kommer sannolikt att halveras vid jämförelse på helårsbasis. Kostnadsutvecklingen för recept och rekvisition, exklusive landstingssubventionerade läkemedel på recept och tjänsten dosdispensering, uppgick under perioden till 4,0 procent. Förskjutningen mot ökad andel belopp för specialläkemedel jämfört med basläkemedel fortsatte, Figur 2 och Tabell 2 Det var följden av fortsatt ökad introduktion av specialläkemedel mot mycket allvarliga sjukdomar och som ofta får mycket hög prissättning. Samtidigt har priserna sjunkit för viktiga basläkemedel mot stora folksjukdomar där volymerna dock fortsätter att långsiktigt öka. Delårsrapport läkemedel 3 (19) 2015-09-15 Totalbelopp Miljoner kronor; förändr. (%) 1 400 1 200 2014T2 2015T2 Basläkemedel +7% Specialläkemedel 1 000 Oklassificerat +4% 800 + 37 % 600 +6% +8% - 11 % 400 + 2 % - 1% + 10 % 200 +16% - 1 % - 3 % -4% 0 +6% - 13% Figur 1. Totalbelopp SLL och förändring per huvudgrupp ATC, recept + rekvisitioner uppdelat på bas/ specialläkemedel samt artiklar utan ATC-kod och som innefattade stomihjälpmedel 30 %, avancerade tekniska hjälpmedel vid diabetes 19 %, andra tekniska artiklar 18 %, specialnäring 17 % och ospecificerade licensläkemedel 15 %. Källa: VAL. 6 000 Förändring andel specialläkemdel (%) 5 000 55% 56% 2012T2 2013T2 61% 58% Mkr 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2014T2 Basläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel recept Specialläkemedel rekvisition 2015T2 Figur 2. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län netto upphandlingsrabatter. Andel specialläkemedel av totalt (%), jämför Tabell 2. Kostnadsökningen 2013 uteblev, men det förklaras av nytt distributionsavtal för läkemedels-försörjning via rekvisition 2013. Delårsrapport läkemedel 4 (19) 2015-09-15 Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- och specialläkemedel januari-augusti 2012 -2015, jämför, Figur 2. Källa: VAL / GUPS. Typ av läkemedel Jan - aug Basläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Summa basläkemedel Specialläkemedel recept Specialläkemedel rekvisition Summa specialläkemedel Summa läkemedel Andel belopp specialläkemedel (%) 2015 1 977 115 2 092 2 464 820 3 284 5 377 2014 1 978 120 2 098 2 152 786 2 938 5 036 61 58 Mkr Diff. % 0 0,0 -5 -4,0 -5 -0,2 312 15,0 34 4,0 346 11,8 341 6,8 2013 2 018 125 2 143 1 999 731 2 730 4 873 2012 2 072 145 2 217 1 964 795 2 759 4 976 56 55 Kraftig kostnadsstegring för nya medel mot hepatit C De i belopp fem största läkemedelsgrupperna 2015 ökade samtliga jämfört med 2014, Figur 1. Läkemedel mot infektioner, ATC-grupp J, steg med 37 procent till följd av att de nya antivirala medlen mot kronisk hepatit C. Observera att kostnaden för behandling av hepatit C under perioden steg till att bli högre än kostnaden för antivirala medel mot HIV, Figur3. Recept + rekvisition Mkr 300 250 + 263% +2% 200 150 100 50 +8% -38% 0 2010T2 2011T2 2012T2 2013T2 2014T2 2015T2 Figur 3. Antivirala medel: Totalbelopp recept + rekvisition ackumulerat augusti respektive år samt förändring (%) 2015. Källa: GUPS. Antalet patienter som behandlades med något medel mot hepatit C mer än fyrdubblades ackumulerat augusti 2015 jämfört med föregående år, en ökning från Delårsrapport läkemedel 5 (19) 2015-09-15 126 till 443 patienter. När de nya medlen mot hepatit C i högre grad blev tillgängliga hösten 2014 fanns ett ackumulerat antal patienter som inte tolererat tidigare tillgänglig terapi med bland annat interferoner (i ATC-grupp L03 som minskade). Antalet patienter med ett första läkemedelsuttag av medel mot hepatit C sjönk under våren 2015, Figur 4. Med tanke på naturliga säsongsvariationer synes det dock vara för tidigt att dra slutsatser om långtidstrenden. Läkemedelskostnaden per patient kan uppskattas till mellan 300 och 600 tusen kronor, genomsnitt 500 tusen kronor, beroende på behovet av kombinationsbehandling och behandlingstid. Angivna belopp är brutto eventuella särskilda rabattavtal mellan SLL och respektive fabrikant. Läkemedel mot smittfarlig sjukdom såsom hepatit C, ska enligt Smittskyddslagen SML förskrivas ”Fritt enligt SML”, det vill säga med 100 procent landstingssubvention. Således får nya kostsamma smittskyddsläkemedel särskilt stor påverkan på läkemedelskostnaderna. Beloppet för utlämnat läkemedel faktureras SLL separat och återfinns i läkemedelsstatistiken under ”Totalbelopp” men inte i ”Förmånsbelopp SLL”. Jämför Tabell 1 totalt SLL-belopp i den högra delen av tabellen. Fakturerade belopp som de enligt SML, går inte att selektivt utläsa ur läkemedelsstatistiken i GUPS. De ökade kostnaderna för nya läkemedel vid hepatit C kan avspeglas vidare bland beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel, Tabell 3, ”Antivirala” J05. Se även Figur 6a, enskilda läkemedel med störst ökning. 250 Nya medel mot hepatit C ( simeprevir, sofosbuvir, daklatasvir, sofosbuvir + ledipasvir, dasabuvir, ombitasvir, paritaprevir + ritonavir) Antal patienter 200 150 100 50 0 Januari Februari Mars April Maj Antal med receptuttag och som tagit ut tidigare Juni Juli Augusti Antal utan tidigare uttag Figur 4. Antal patienter i Stockholms län som per månad 2015 gjort uttag på recept av något för dem nytt antiviralt medel mot hepatit C. Källa: GUPS. Delårsrapport läkemedel 6 (19) 2015-09-15 Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3) januari-augusti. Totalbelopp recept + rekvisition netto upphandlingsrabatter, Mkr. Källa: GUPS ATC-grupp Immunmodulerare ( L04 ) Antivirala ( J05 ) Antidepressiva, demensmedel ( N06 ) Medel mot astma/KOL ( R03 ) Neuroleptika, medel mot oro/sömnsvårigheter ( N05 ) Diabetesmedel ( A10 ) Antikoagulantia ( B01 ) Könshormoner ( G03 ) Analgetika ( N02 ) Hemostatika ( B02 ) Cytostatika ( L01 ) Antiepileptika ( N03 ) Urologiska medel ( G04 ) Antibiotika ( J01 ) Ögonläkemedel ( S01 ) Hypofys-/hypotalamushormonerr ( H01 ) Medel mot MS, beroendesjukdom ( N07 ) Lipidsänkare ( C10 ) Medel vid anemi ( B03 ) Immunstimulerande medel ( L03 ) 2014T2 2015T2 Diff. MKr Diff. (%) 476 291 252 278 167 153 125 152 139 149 116 101 95 85 78 69 42 60 56 80 538 469 253 230 176 163 155 152 146 143 126 100 90 89 79 69 62 59 56 55 62 179 1 -49 9 10 30 0 7 -6 10 -2 -4 4 2 0 20 -1 0 -25 13 61 0 -18 6 7 24 0 5 -4 9 -2 -4 5 2 0 48 -2 0 -32 ATC-grupp ”L” fortsatt i topp Nyintroducerad terapi och breddade användningsområden för befintlig terapi medförde en kostnadsmässig topplacering för immunmodulerare, Tabell 3. Totalt ökade immunsystemets läkemedel, ATC-grupp L, med 7 procent, Figur 1. TNFhämmare enbart genererade större läkemedelskostnad än läkemedel mot tumörsjukdomar, Figur 5. TNF-hämmare är exempel på biologiska läkemedel i form av antikroppar vilka framställs i celler med rekombinant DNA-teknik. Efter utlöpande patent kan andra än original-tillverkare framställa närmast identiska läkemedel, så kallade biosimilar, med likartad metod, se Definitioner. En biosimilar till infliximab (Remsina) har lanserats till cirka 25 procent lägre pris än originalet (Remicade). TNF-hämmare tillförs parenteralt men till skillnad från övriga TNFhämmare kan infliximab inte ges subkutant av patienten själv. Dett medför extra sjukvårdskostnader för tillförseln. Andelen biosimilar av infliximab i volym inom SLL, var i juli ännu endast 3 procent. Andelen förväntas stiga. Det är osäkert hur mycket infliximab biosimilar som kan ersätta behandling med andra TNF-hämmare bara på grund av sitt lägre pris. Fyra av trettio läkemedel i topp värdemässigt var under uppföljningsperioden TNFhämmare, Tabell 4. Tre av dessa finns i Kloka listan 2015, rekommenderade för specialiserad vård. Jämfört med 2014 fortsatte TNF-hämmarna att öka starkt,+8 procent, Figur 5. Infliximab minskade dock med 6 procent vilket delvis skulle kunna förklaras av användningen av biosimilar och ökad priskonkurrens. En annan orsak kan dock vara ökat bruk av medel för självadministration. Delårsrapport läkemedel 7 (19) 2015-09-15 ”Övriga immunsuppressiva medel”, grupp L04AA, ökade kraftigt mätt i relativa mått, Figur 5, till följd av nya medel mot inflammatoriska sjukdomar, som till exempel vedolizumab (Entyvio) mot ulcerös kolit. Totalbelopp recept + rekvisition Mkr 500 450 400 +8% Förändring 2015 (%) +9% 350 300 +14% 250 200 150 100 - 31% +13% 50 0 januari - augusti 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Figur 5. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L). Förändring 2014-2015: Falskt för lågt resultat 2013 på grund av ändrat distributionsavtal för rekvisition. Prismodellen för beredningar av cytostatika (L01) ändrades 2013 vilket medverkade till skenbara minskningar i belopp mellan 2102 och 2013. Källa: GUPS Onkologiska läkemedel, L01, fortsatte att stiga. Det kan relateras till ny terapi som ökar, jämför Figur 6a. Den onkologiska terapin är inom SLL spridd på drygt 100 olika medel. Mer än hälften av dessa ökade i belopp och cirka en tredjedel ökade mer än genomsnittet för hela L01. Spridningen medför att enskilda onkologiska läkemedel i mindre utsträckning förekommer i topplistor för alla läkemedel räknat i totalbelopp. Däremot kan de uppträda i topplistor över största ökning i samband med nylansering. Ett exempel på det är det relativt nya läkemedlet trastozumabemtansin (Kadcyla), Figur 6a, som godkändes i slutet av 2013. Det är en vidareutveckling av trastozumab (Herceptin), som dock även detta fortsatte att öka, Tabell 4, trots att det godkändes för behandling av her-2-positiv bröstcancer redan för tio år sedan. Delårsrapport läkemedel 8 (19) 2015-09-15 Sofusbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C Sofusbuvir, ledipasvir ( HARVONI ) - kronisk hepatit C Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C Adalimumab ( HUMIRA ) - reumatoid artrit Abakavir, dolutegravir, lamivudin ( TRIUMEQ ) - hiv Golilumab ( SIMPONI ) - reumatoid artrit Aflibercept ( EYLEA ) - åldersförändring av gula fläcken Dimetylfumarat ( TECFIDERA ) - multipel skleros Lisdexamfetamin ( ELVANSE ) - ADHD Etanercept ( ELIDEL ) - reumatoid artrit Apixaban ( ELIQUIS ) - blodpropp Basläkem. i Kloka Listan 2015 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipelt myelom Basläkem. ej i Kloka Listan Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom Spec.läkem. i Kloka Listan 2015 Rivaroxaban ( XARELTO ) - blodpropp Spec.läkem. ej i Kloka Listan Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - bröstcancer 0 10 20 30 40 50 60 70 Förändring totalbelopp Mkr 2015 jan - augl Figur 6a. Största ökningar 2015 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Rekommendationen av specialläkemedel gäller endast inom specialiserad vård. Källa: VAL/GUPS Ranibizumab ( LUCENTIS ) - åldersförändring av gula fläcken Basläkem. i Kloka Listan 2015 Budesonid ( GIONA EASYHALER ) - astma, KOL Basläkem. ej i Kloka Listan Formoterol, flutikason ( SYMBICORT TURBUHALER ) - astma, KOL Spec.läkem. i Kloka Listan 2015 Salmeterol, flutikason ( SERETIDE ) - astma, KOL Spec.läkem. ej i Kloka Listan Metylfenidat ( RITALIN ) - ADHD Escitalopram ( GENERISK ) - depression Trientin ( SYPRINE (LICENS) ) - Wilsons sjukdom Infliximab ( REMICADE ) - reumatoid artrit Interferon beta-1a ( AVONEX ) - multipel skleros Vaccin herpes zoster ( ZOSTAVAX ) - vaccin bältros Efavirenz, emtricitabin, tenofovir ( ATRIPLA ) - hiv Abakavir, lamivudin ( KIVEXA ) - hiv Atazanivir ( REYATAZ ) - hiv Bosentan ( TRACLEER ) - pulmonell arteriell hypertension Koagulationsfaktor VIII ( ADVATE ) - blödarsjuka -60 -50 -40 -30 -20 -10 Förändring totalbelopp Mkr 2015 jan - aug 0 Figur 6b. Största minskningar 2015 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS Delårsrapport läkemedel 9 (19) 2015-09-15 Tabell 4 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp januari – augusti 2015. Rek (S): Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Källa: VAL. ATC-grupp Läkemedel ( PRODUKT - exempel ) - huvudanvändning Kloka listan L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) - inflammatorisk sjukdom Rek (S) -, - 159 L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) - inflammatorisk sjukdom - -, - 128 -1 -1 J05AX15 Sofosbuvir ( SOVALDI ) - kronisk hepatit C - -, - 106 55 108 B02BD02 Koagulationsfaktor VIII ( REFACTO AF ) - blödarsjuka Basläkem. 2015 (B); Upp- Mkr handl. (U) Diff. 2014 Diff (%) 13 9 - -, U 92 -13 -13 N06BA04 Metylfenidat ( RITALIN ) - adhd Rek (S) -, - 86 -6 -6 L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) - inflammatorisk sjukdom Rek (S) -, U 80 -5 -6 Rek B, - 75 -36 -32 L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) - tumörsjukdom, reumatoid artrit - -, U 65 8 13 J05AX65 Sofosbuvir och ledipasvir ( HARVONI ) - kronisk hepatit C - -, - 62 62 - Rek (S) -, - 61 24 64 - -, U 58 3 6 - -, - 53 53 - Rek B, - 44 -1 -2 - -, U 43 25 143 Rek B, U 43 3 7 - -, - 40 8 27 Rek B, U 39 2 4 R03AK07 Formoterol och budesonid ( SYMICORT TURBUHALER ) - astma L04AB06 Golimumab ( SIMPONI ) - inflammatorisk sjukdom L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) - tumörsjukdom (bröstcancer) J05AX14 Daklatasvir ( DAKLINZA ) - kronisk hepatit C R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) - kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL S01LA05 Aflibercept ( EYLEA ) - degeneration av gula fläcken N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta, feber L04AX04 Lenalidomid ( REVLIMID ) - multipet myelom B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) - blodpropp N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) - ångest, neuropatisk smärta, epilepsi - B, - 38 -1 -2 C07AB02 Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt, hypertoni - B, U 36 4 11 L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) - tumörsjukdom (leukemi) N05AX12 Aripiprazol ( ABILIFY ) - schizofreni G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling - -, U 35 -1 -3 Rek (S) -, - 34 5 19 Rek B, - 33 1 4 Rek (S) B, - 32 1 2 L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) - multipel skleros - -, U 32 -2 -6 J05AR13 Lamivudin, abakavir och dolutegravir ( TRIUMEQ ) - hiv - -, - 30 30 - L04AD02 Takrolimus ( PROGRAF ) - transplantationsavstötning Rek (S) -, - 28 0 1 J05AR03 Tenofovirdisoproxil och emtricitabin ( TRUVADA ) - hiv - -, - 28 -3 -11 A10AE04 Insulin, glargin ( LANTUS ) - diabetes mellitus H01AC01 Somatropin ( GENOTROPIN ) - tillväxtstörning - -, - 27 -2 -7 D02AX Övriga hudskyddande och uppmjukande ( PROPYLESS ) - uppmjukande Rek B, - 26 -2 -5 R03BA02 Budesonid ( PULMICORT ) - astma Rek B, U 26 -6 -19 Nervsystemets läkemedel fortsatte att öka i belopp, Figur 2, trots att gruppen rymmer i volym mycket stora undergrupper av generiskt prispressade läkemedel. En förklaring till ökningen är nya läkemedel mot bland annat multipel skleros såsom dimetylfumarat (Tecfidera), Figur 6a och ATC-grupp N07 i Tabell 3. En annan orsak var att medel mot ADHD ökade, i kostnad och volym, se ATC-grupp N06. Volymen steg särskilt i åldersgruppen 20-29 år. Det volymmässigt största medlet mot ADHD var metylfenidat som finns generiskt. Användningen av metylfenidat förändrades inte nämnvärt i volym medan försäljningen sjönk i värde, se största minskning Figur 6b. Däremot ökade ett nytt medel mot ADHD, lisdexamfetamin (Elvanse), Figur 6a. Delårsrapport läkemedel 10 (19) 2015-09-15 SSRI mot depression steg i volym med närmare 1 användare per 100 individer. Ytterligare en undergrupp som ökade i belopp var N05, som innehåller neuroleptika och medel mot oro/sömnsvårigheter, Tabell 3. Samtliga underkategorier, särskilt neuroleptika, ökade var och en i volym med omkring 15 procent. Aripiprazol (Abilify) mot schizofreni, tillhörde topplistan i belopp, Tabell 4. ”Blod, antitrombotiska medel”, ATC-grupp B, och särskilt undergruppen ”Antikoagulantia” B01, steg i belopp med 6 respektive 24 procent, Figur 2 och Tabell 3. Det var nya orala antikoagulantia (NOAK) inom grupp B01, som bidrog till kraftig ökning i värde, +24 procent, se Tabell 3. En bidragande orsak kan ha varit att apixaban nu är rekommenderat i första hand vid förmaksflimmer i Kloka listan och dabigatran i andra hand. Sammanlagt ökade NOAK med 84 procent i belopp och 90 procent i volym, jämför ökningen för apixaban och rivaroxaban Figur 6a. Samtidigt sjönk warfarin (Waran) med fyra respektive tre procent i belopp och volym och nyinsättningen av warfarin avtog kraftigt. Trombocythämmaren tikagrelor (Brilique) är rekommenderat som profylax mod blodpropp i specialiserad vård, + 23 procent i belopp och volym. Grupp A, ”Matsmältning, ämnesomsättning”, steg i belopp med 8 procent, Figur 2, och i volym med fem procent. Diabetesmedel A10 bidrog till detta, ökning i belopp med 7 procent, Tabell 3, vilket var något mer än motsvarande volymökning. Medan undergruppen insuliner steg i belopp med tre procent, ökade medel vid diabetes typ 2, grupp A10B, med 16 procent, jämför Tabell 5. Patienter med diabetes typ 2 kan vara ovilliga att börja med tillägg av insulin vilket är generell förstahandsrekommendation vid upptrappad behandling. Därför lanseras nya relativt sett kostsamma medel i tablettform trots att de till stor del saknar evidens för tydlig långtidsnytta i form av minskade skador på stora och små blodkärl vid introduktionen. Tabell 5 Blodsockersänkande medel vid diabetes typ 2, största belopp jan - aug 2015 och förändring samt andel volym av total ackumulerat 2015. ”Kloka listan Tillägg” avser rekommenderat endast inom specialiserad vård. Källa: GUPS. Läkemedel - ( produktexempel ) Liraglutid - ( Victoza ) - Kloka listan tillägg Metformin - ( generisk ) - Kloka listan Sitagliptin - ( Januvia ) Metformin och sitagliptin - ( Janumet ) Dapagliflozin - ( Forxiga ) Glimepirid - ( generisk ) - Kloka listan Glibenklamid ( generisk ) - Kloka listan Exenatid - ( Byetta ) Delårsrapport läkemedel Totalbelop MKr Volym DDD 2014 2015 Diff Diff Andel av (%) total (%) 13 18 5 40 4 12 14 2 15 65 11 11 - 1 -5 6 2 2 0 1 1 1 2 1 122 1 1 2 0 11 12 2 1 - 0 -22 6 1 1 0 19 0 11 (19) 2015-09-15 Andra kostnadsdrivande undergrupper inom grupp A var ”Medel vid sällsynta ämnesomsättnings-sjukdomar” där bland annat det kostsamma medlet imiglukeras (Cerezyme) mot mot den sällsynta ärftliga sjukdomen Gauchers sjukdom. Protonpumpshämmare, PPI mot magsyra, undergrupp till ATC- grupp A02, fortsatte att öka i belopp, +9 procent trots att omeprazol sedan länge finns generiskt. Ökningen var delvis betingad av en femprocentig volymökning för PPI i strid mot Kloka listans allmänna rekommendation om strikta indikationer. Läkemedel mot andningsorganens sjukdomar, Grupp R, var den enda huvudgrupp som minskade kraftigt i belopp och trots totalt oförändrad volym, Figur 2. Orsaken var främst att undergrupp R03, läkemedel mot astma och KOL, minskade i belopp med 17 procent, Tabell 3 och även i antal användare. Utlöpande patent på fasta kombinationer öppnade marknaden för prisbilligare inhalatorer och som tagits in i Kloka listan. Den ökade konkurrensen medverkade till att Tand- och läkemedelsförmånsverket TLV kring årsskiftet kunde initiera en kraftig prissänkning av den marknadsledande inhalatorn med innehåll av kortison och långverkande luftrörsvidgande medel (Symbicort). Små förändringar i befolkningens läkemedelskonsumtion Andelen länsinvånare som köpte ut minst ett läkemedel var relativt oförändrat, minskning från 59,4 till 59,2 per 100 invånare. Motsvarande resultat för utköp av syrahämmare och medel mot astma/KOL var ökning från 6,0 till 6,3 respektive minskning från 7,5 till 7,2 per 100 invånare. Följsamheten till Kloka listan var 84 procent (+ 1 %). Topplistan, Figur 7, avspeglar det höga genomslag som Kloka listan har fått på läkemedelsförskrivningen i länet. Minskningarna för andelen med lågdos-ASA (Trombyl) mot blodpropp och simvastatin mot hyperlipidemi, var förväntade. Vid förmaksflimmer, vilket ökar risken för stroke, rekommenderas nu i första hand istället antikoagulantia som förebyggande mot propp. Den något nyare blodfettssänkaren atorvastatin finns nu också i Kloka listan vilket bidrog till ökning från 1,1 till 1,5 per 1000 invånare. Hostmediciner är basläkemedel men ingår inte längre i Kloka listan. Modern klinisk dokumentation saknas. De omfattas inte av läkemedelssubventionen varför utköp inte orsakar någon SLL-kostnad. Fortsatt ökade läkemedelskostnader på akutsjukhusen De ökade läkemedelskostnaderna var, som tidigare framkommit, i huvudsak resultat av stigande kostnader för specialläkemedel. Dessa sätts in från specialiserad vård, särskilt akutsjukhusen. Således steg läkemedelskostnaderna för Karolinska Universitetssjukhuset för recept och rekvisitioner med +78 MKr (+4 %) jämfört med övriga akutsjukhus, +46 MKr (+ 14 %) Figur 8, Tabell 6. Det ska jämföras primärvård och äldrevård som i huvudsak förbrukar basläkemedel i Kloka listan och vars kostnader förblev i princip oförändrade, + 1 resp. -1 procent. Delårsrapport läkemedel 12 (19) 2015-09-15 Paracetamol ( ALVEDON ) - smärta feber Fenoximetylpenicillin ( KÅVEPENIN ) - bakteriella infektioner Metoprolol ( GENERISK ) - hjärtsvikt hypertoni Acetylsalicylsyra ( TROMBYL ) - blodpropp Simvastatin ( GENERISK ) - förhöjda blodfetter Omeprazol ( GENERISK ) - syrarelaterade symtom Levotyroxinnatrium ( LEVAXIN ) - tyroxinbrist Zopiklon ( IMOVANE ) - sömnbesvär Desloratadin ( GENERISK ) - allergi Amlodipin ( GENERISK ) - hypertoni Enalapril ( GENERISK ) - hypertoni hjärtsvikt Naproxen ( GENERISK ) - muskel-, ledinflammation, snärta Cyanokobalamin ( BETOLVIDON ) - B12-brist Mometason ( NASONEX ) - rinit Kodein, kombinationer exkl. neuroleptika ( CITODON ) - smärta Opiumderivat och expektorantia ( COCILLANA-ETYFIN ) - hosta Övr. hudskyddande, uppmjukande ( PROPYLESS ) - torr hud Makrogol, kombinationer ( MOVICOL ) - tarmreglering Kalcium,vit. D3 ( KALCIPOS-D ) - osteoporos Kombinationer ( MOLLIPECT ) - hosta Östradiol ( VAGIFEM ) - östrogentillägg lokalbehandling Metformin ( GENERISK ) - diabetes typ 2 Furosemid ( IMPUGAN ) - ödem Salbutamol ( BUVENTOL EASYHALER ) - astma, KOL Hydroxizin ( ATARAX ) - urtikaria, klåda, ångest Zolpidem ( GENERISK ) - sömnbesvär Terbutalin ( BRICANYL TURBUHALER ) - astma, KOL Oxazepam ( GENERISK ) - ångest Kandesartan ( CANDEXETIL ) - hypertoni hjärtsvikt Budesonid ( PULMICORT TURBUHALER ) - astma 2015 2014 0 2 4 6 8 Andel av befolkningen jan - aug (%) Figur 7. Topplista läkemedel som störst andel individer i befolkningen, procent, hämtat ut på recept minst en gång januari – augusti. Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL. 2 000 +4% 2014T2 2015T2 Rekvisition Recept Förmånskostnad resp. belopp Mkr 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 +1% 600 400 + 14 % 200 +3% +4% -1% 0 Figur 8. Kostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren januari – augusti. Källa: GUPS. Delårsrapport läkemedel -4% 13 (19) 2015-09-15 Tabell 6. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. Beloppet för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter. Psykiatri och beroendevård innefattar privata psykiatriska specialistmottagningar. Källa: GUPS Vårdgren / varuslag (Mkr) Karolinska Ordination Recept Rekvisitioner Karolinska Totalt Övriga akutsjukhus Recept Rekvisitioner Övriga akutsjukhus Totalt Primärvård HLM/VC Recept Rekvisitioner Primärvård HLM/VC Totalt Psykiatri & beroendevård Recept Rekvisitioner Psykiatri & beroendevårdTotalt Äldrevård Recept Rekvisitioner Äldrevård Totalt Övriga SLL Recept Rekvisitioner Övriga SLL Totalt Ej apk/gln/knr Recept Rekvisitioner Ej apk/gln/knr Totalt Utomlänsförkrivning Recept Rekvisitioner Utomlänsförkrivning Totalt Totalt Recept Rekvisitioner Totalt Totalt 2014T2 2015T2 1 217 606 1 823 128 193 321 593 5 599 247 12 259 85 59 143 264 32 296 62 0 62 56 0 56 2 652 906 3 559 1 296 605 1 901 146 220 366 599 5 604 258 12 270 88 54 142 269 39 308 61 0 62 54 0 54 2 770 935 3 706 Andel av Total (%) 47 65 317 5 24 61 22 1 101 9 1 45 3 6 24 10 4 51 2 0 10 2 0 9 100 100 100 Diff. Diff. (%) 79 -1 78 18 28 46 6 -1 5 10 0 10 3 -4 -1 5 7 12 -1 0 -1 -2 0 -2 118 29 147 6 0 4 14 14 14 1 -14 1 4 -1 4 4 -7 -1 2 23 4 -2 0 -1 -4 0 -4 4 3 4 Oförändrad antibiotikakonsumtion Det nationella målet är att antalet uthämtade recept antibiotika ska minska till 250 per 1000 invånare per senaste 12 månader. Antibiotikaförsäljningen i Stockholm, Figur 9, är liksom i Skåne fortfarande högst i landet trots betydande minskning. Fram till sommaren 2015 var den 359 recept per 1000 invånare i länet jämfört med 355 i Skåne. Således steg antalet uthämtade antibiotikarecept första halvåret 2015 med 1,5 procent jämfört med 1,2 procent i riket. Förbrukningen sjönk åter något under andra kvartalet, se STRAMA Stockholm, www.janusinfo.se. Antalet recept på antibiotika mot luftvägsinfektioner till mindre barn, förändrades enligt samma mönster, se Figur 9. Orsakerna till den utplanande nedgångstrenden i antal antibiotikaköp är oklar. Under tiden januari till juni 2015 var andelen förskrivna och utköpta recept på antibiotika från allmänmedicin / husläkare 60%, från tandläkare 7%, från barnmedicin 4% och resten, 29 %, från cirka 60 andra specialistgrupper. Delårsrapport läkemedel 14 (19) 2015-09-15 Antal recept / 1000 invånare & mån senaste 12 månaderna 550 500 450 400 350 300 250 Nationellt målvärde för antal recept totalt per 1000 invånare 200 150 100 50 Totalt antal recept per 1000 inv. Antal recept luftvägsantibiotika barn 0-6 år per 1000 inv. 0 Figur 9. Totalt antal försålda antibiotikarecept per 1000 invånare, genomsnitt för de senaste 12 månaderna (R12), alla åldrar i Stockholms län. Antal försålda recept luftvägsantibiotika till barn 0-6 år per 1000 invånare, genomsnitt för de senaste 12 månaderna (R12), Källa: GUPS. Källa: GUPS. Långsiktig minskning av COX-hämmare till äldre Andelen äldre som fick läkemedel som generellt är olämpliga till äldre, fortsatte att minska i länet, Figur 10. Det innefattade även COX-hämmare / NSAID som används mot inflammation och värk i rörelseorganen och som ökar risken för hjärtkärlbiverkningar, särskilt hos äldre. Användning till individer som behandlas med warfarin kan öka blödningsrisken. Förskrivningen av COX-hämmare / NSAID till äldre rekommenderas därför att ske med eftertanke. Behandling med COXhämmare bör enligt lämnade rekommendationer följas och omprövas med täta intervall. Andelen individer i Stockholm 75 år eller äldre med något läkemedel och som får COX-hämmare, har långsiktigt minskat i länet. Andelen äldre i Stockholm som använder dessa medel följer genomsnittet för riket enligt Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2014. Delårsrapport läkemedel 15 (19) 2015-09-15 Andel patienter 75+ som fått något läkemedel (%) 16 14 12 10 8 6 Antikolinerga medel m. fl. *) 4 COX-hämmare (NSAID) **) 2 0 Figur 10. Andel olämpliga läkemedel till individer i befolkningen 75 år eller äldre med något receptuttag under kvartalet enligt Stockholms läkemedelskommitté. Och Socialstyrelsen Källa: VAL/GUPS. *) Långverkande bensodiazepiner till exempel diazepam mot ångest, anikolinergika till exempel vissa antidepressiva som amitriptylin, propiomazin mot sömnsvårigheter och tramadol mot smärta. Framsteg för Läkemedelsstrategin i SLL (PF) Läkemedelsstrategin för SLL omfattar för närvarande perioden 2013 till 2017. Den innefattar en rad målområden varav bland annat fyra avseende läkemedelsanvändningen, Tabell 7. Resultatet inom respektive område följs om möjligt upp löpande med flera indikatorer och jämförs med tidigare år och/eller med övriga län. Åtgärdsplaner kopplas till områden där utvecklingen inte varit tillfredsställande. Införande av nya, kostsamma specialläkemedel, till exempel mot hepatit C, ingår inte i strategin. Dessa följs istället upp i separata införande- och uppföljningsprotokoll. Följande resultat har uppnåtts, Tabell 7: Tabell 7. Resultat för SLL:s läkemedelsstrategi. Delårsrapport läkemedel 16 (19) 2015-09-15 Målområden för läkemedelsanvändningen i SLL Ändamålsenlig och säker Resurseffektiv Uppföljningsindikator Mål Resultat ( 2013 ; 2014 ) Andel patienter som behandlas med blodfettsänkande läkemedel efter hjärtinfarkt Andel patienter som behandlas med antikoagulantia vid diagnosticerat förmaksflimmer. Användning av olämpliga läkemedel hos äldre (75+) ***) Läkemedel förebyggande osteoporos till kvinnor med benskörhetsfrakturer Tjänsten Nationell patientöversikt (NPÖ) äsom ger behörig vårdpersonal möjlighet att med en patients samtycke ta del av vårdinformation som finns hos andra anslutna vårdgivare i landet. Ska öka + 1 % (81 %; 82 %) Ska öka + 4 % (58 %; 62 % Ska minska Ska öka - 1 % (12 %; 11 %) Jämför Figur 10. ± 0 % (sedan 2011 ; samma nivå som riket) *) +3 % (29 %; 32 %) Ska öka Recept: Följsamhet till Kloka listan Ska öka Rekvisition till vårdade patienter: Andel i värde upphandlade läkemedel Utvecklingsorienterad Antal pågående kliniska läkemedelsprövningar i SLL Organiserad för Saknas för närvarande befolkningens bästa Ska öka + 1 % ( 82%; 83%) **) +4 % (83 %; 87 %) Ska öka ±0 % - - *) Omdiskuterad indikator. Det är visat att kvinnor med osteoporosrelaterade frakturer har lågt intag av förebyggande läkemedel. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2014) bör patienter med benskörhetsfraktur erbjudas systematisk riskvärdering, utredning och behandling för att minska risken för ytterligare frakturer. **) Viss variation mellan vårdgrenar. Husläkarverksamheter, följsamhet 2015:T2 ; 90 % . ***) Avser antikolinerga läkemedel, långverkande bensodiazepiner och propiomazin/tramadol. Sten Ronge Apotekare Utvecklingsavdelningen Delårsrapport läkemedel Pia Frisk (PF) Apotekare Utvecklingsavdelningen Björn Wettermark Tf avdelningschef, docent Utvecklingsavdelningen 17 (19) 2015-09-15 Om delårsrapporten läkemedel: Rapportens syfte är att tjäna som komplement Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bokslut. Den grundas på försäljningsdata i landstingets uppföljningsdatabas VAL_LAK inklusive webb-applikationen GUPS, samt i vissa fall, på uppgifter om vissa direktfakturerade kostnader i det ekonomiska delårsboklutet. Befolkningsunderlaget för receptbelopp är där inget annat anges, folkbokförda individer i hela Stockholms län. Läkemedelsbeloppen för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter men exklusive de rabatter om vilka avtal slutits centralt mellan producenter och SLL i särskild ordning. Statistiken över rekvisitioner avser vårdgivarnas direkta kostnader för varor levererade från upphandlade läkemedelsdistributörer. Rapporten innefattar utlämnade fria läkemedel på recept enligt Smittskyddslagen SML men även vissa andra läkemedel som lämnas ut fritt eller till reducerat pris till folkbokförda i Stockholms län. P-piller till unga är ett exempel. För helt ”fria” läkemedel, till exempel enligt SML, återges hela beloppet i statistiken som totalbelopp utan SLL-kostnad eller patientavgift. Receptköp av läkemedel utan förmån ingår också i totalbelopp, men inte i patientavgift. Patientavgift per receptköp finns specificerat i VAL men ej i GUPS. Den avser patientens delkostnad vid receptköp inom den allmänna läkemedelsförmånen. Vissa tjänstekostnader med anknytning till läkemedel, som den för dosdelning, finns endast specificerad i läkemedelsbokslutet men inte i VAL. Rapporten omfattar även vissa läkemedelsnära varor vilka har köpts på recept/hjälpmedelskort på apotek eller levererats på rekvisition. Uppgifter finns vidare om fördelningen av läkemedelsbelopp per typ av vård. Rapporten belyser även kortfattat ett perspektiv utifrån vårdkvalité och kostnadseffektivitet för läkemedelsförbrukningen utifrån lokala och nationella riktlinjer inklusive Kloka Listan. Definitioner: Basläkemedel Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården. Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén. Biosimilar Biologiskt läkemedel producerat i levande celler. Har tillverkats i icke identisk process som originalläkemedlet, vars patent löpt ut. Den icke identiska tillverkningsprocessen medför att biosimilaren skiljer sig strukturellt något från originalet och skillnader kan även finnas mellan olika tillverkningssatser. Den eventuella terapeutiska betydelsen liksom risken för andra biverkningar jämfört med originalet, är ännu oklar. Priset för biosimilarer är vanligen mycket lägre än för originalläkemedlet. Då biologisk tillverkning är betydligt kostsammare än kemisk tillverkning, blir den relativa prisreduktionen för biosimilarer dock vanligtvis väsentligen mindre än för kemiskt tillverkade läkemedel vars patent upphört. Delårsrapport läkemedel 18 (19) 2015-09-15 DDD Definierad Daglig Dygnsdos. Vedertaget volymmått för läkemedel vid sidan om antal receptposter. Fastsälls av WHO gäller i princip främst per oral terapi för dagligt bruk. DU90% Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. Följsamhet kan därmed endast baseras på terapi som är åsatt DDD, i praktiken per orala medel. Kloka listan Rekommenderade läkemedel i SLL innevarande år framgår på www.janusinfo.se. Generell rekommendation och som ligger till grund för kvalitetsuppföljning i vårdavtalen inklusive KÖL. I vissa fall finns ”Tillägg”, rekommendation avsedd endast inom specialiserad vård. I avtalssammahang en informell rekommendation som inte påverkar uppföljning av kvalitet i primärvård eller KÖL. KÖL Kostnadsansvar i öppen vård för läkemedel . Kostnadsansvaret gäller ej rekommenderade läkemedel enligt basrekommendationen, se Kloka listan. Fria läkemedel Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla läkemedel mot smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa kostnader redovisas ej i förmånsbeloppet inom den allmänna subventionen. Det är möjligt att de döljs i totalbeloppet för läkemedel i form av egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna sammanställning. Beloppet är synligt i de fakturor som separat når HSF. SLL-kostnad I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform. Specialläkemedel Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård. Totalbelopp läkemedel Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller. TNF-hämmare Specifikt riktade proinflammatoriska medel mot mekanismer i sjukdomsprocessen vid allvarliga inflammatoriska tillstånd. Består av antikroppar alternativt andra proteiner som framställts industriellt från levande celler. Ges i parenteral form. Infliximab måste ges som infusion i dagvård. Övriga TNF-hämmare finns som förfyllda sprutor för egentillförsel i hemmet. Upphandlingsrabatter SLL Delårsrapport läkemedel 19 (19) 2015-09-15 Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till akutsjukhusen. Dessa ingår numera i rekvisitionsbeloppet (netto-belopp). Storleken totalt är därför svår att exakt uppskatta. VAL Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården. Delårsrapport läkemedel BILAGA 3 Vårdgivarnas miljöarbete resultat 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-09-xx Diarienummer: 1505-0624 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Karin Svartengren karin.svartengren@sll.se Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................... 3 Inledning .......................................................................................................................... 4 Disposition .......................................................................................................................................... 4 Syfte ..................................................................................................................................................... 4 Metod .................................................................................................................................................. 4 Svarsfrekvens WIM-enkäter .............................................................................................................. 6 Resultat ..............................................................................................................................7 Miljöcertifiering/-diplomering ........................................................................................................... 7 Miljökompetens .................................................................................................................................. 8 Klimateffektivt ................................................................................................................................... 10 Transporter ........................................................................................................................................ 10 Lustgas ............................................................................................................................................... 11 Hälsofrämjande miljöarbete ............................................................................................................. 13 Läkemedel .......................................................................................................................................... 13 Kemikalier .......................................................................................................................................... 16 Slutsatser .........................................................................................................................18 Sammanfattning Denna rapport är den femte i ordningen. Uppföljningen omfattar sju frågeställningar och resultaten ligger på en relativt stabil nivå i jämförelse med föregående år inom en majoritet av uppföljningsområden. Syftet är att sammanställa de uppgifter som inkommit till förvaltningen gällande vårdgivarnas miljöarbete för att få en samlad bild av det nuvarande läget och ett underlag till fortsatt förbättringsarbete. Denna uppföljning visar att det finns förbättringspotential inom bland annat tre områden: kemikalieanvändningen inom tandvården, andelen förnybart drivmedel samt andelen som har gått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Tandvården har rapporterat in användning av kemikalier som finns med på landstingets utfasningslista 2014, vilket de inte har gjort tidigare. Detta bör följas upp närmare och alternativ till dessa kemikalier bör undersökas. Andelen förnybara drivmedel har fortfarande potential att öka med relativt enkla medel om alla övergick till att tanka dieselfordon med den diesel som har förhöjd andel förnybart drivmedel inblandat. Denna diesel finns på den vanliga marknaden och innebär inte några merkostnader. Riktade informationsinsatser bör göras mot de verksamheter som rapporterar in användning av standarddiesel. Uppföljningen av utbildning om läkemedels miljöpåverkan för de med förskrivningsrätt visar att andelen som har genomfört utbildningen varierar stort mellan verksamheter. Därför är det lämpligt med en informationsinsats riktat mot de verksamheter med relativt sett dåliga resultat. Inledning Miljöarbetet inom Stockholms läns landsting styrs av det sjätte miljöpolitiska programmet ”Miljöutmaning 2016”. Miljöprogrammet innehåller ett antal mål indelade i tre målområden: Klimateffektivt, Resurseffektivt och Hälsofrämjande. För att målen ska nås är det nödvändigt att all landstingsfinansierad verksamhet arbetar med miljöfrågorna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens uppdrag är bland annat att formulera krav inom miljöområdet som bidrar till att målen i miljöprogrammet uppnås. I de flesta avtal finns ett ekonomiskt incitament på 0,5 procent av den totala ersättningen kopplat till miljökrav. I en majoritet av avtalen är det utformat som ett vite med koppling till ett krav. I sjukhusavtalen är incitamentet utformat som en bonus som är uppdelad på en rad olika krav. Sedan 2009 sammanställs de krav som är aktuella i ett styrdokument för att underlätta arbetet i avtalsprocessen. Där framkommer även vilka krav som gäller för olika typer av verksamheter. Denna årsrapport är den femte i ordningen och sammanställer de inrapporterade uppgifter gällande 2014 som inkommit till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Disposition Rapporten är på en övergripande nivå uppdelad efter de tre målområdena i ”Miljöutmaning 2016”och tar med de delmål som det finns kopplingar till genom krav och uppföljningsfrågor. Resultatredovisningen inleds med två mer allmänna uppföljningsområden som inte har specifika mål i ”Miljöutmaning 2016”. Syfte Syftet med sammanställningen är att kartlägga vårdgivarnas miljöarbete år 2014. Den är en slutredovisning av de resultat som inkommit och ett underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet med att påverka vårdgivarna i framtiden. Det övergripande syftet är att ständigt förbättra miljön i länet. Metod För uppföljning används en webbaserad inmatningsmall, WIM, som används för uppföljning av vårdgivare gällande flera områden som exempelvis kvalitet och miljö. Sjukhusen lämnar in en särskild miljöredovisning som år 2014 omfat- tade sex frågeställningar. Uppgifter har även hämtats från databaser över miljöcertifierade och miljödiplomerade verksamheter. Svarsfrekvens WIM-enkäter Miljörelaterade frågor har ingått i uppföljningsenkäten till totalt 33 vårdområden. Inom dessa områden är det 1065 verksamheter som har fått en enkät varav 1012 har svarat vilket ger en svarsfrekvens på 95 procent. Tabell 1 Svarsfrekvens WIM-enkäter per verksamhetsområde Verksamhetsområde Allergologi Allmäntandvård Ambulans Svarat 4 14 3 Utskickade 4 18 3 Svarsandel 100 % 78 % 100 % Beroendevård BUMM primärvård BUMM vårdval BVC Förlossning Gynekologi 1 3 14 125 6 50 1 3 14 128 7 55 100 % 100 % 100 % 98 % 86 % 91 % Habilitering och hälsa Hjälpmedel Hud Husläkarmottagning Höft & knä Hörselhabilitering barn & unga 1 4 24 206 8 1 1 4 24 208 11 1 100 % 100 % 100 % 99 % 73 % 100 % Logopedi MVC Neurologi Obstetriska ultraljud Optiker Ortopedi 122 68 3 12 11 18 124 69 3 12 11 18 98 % 99 % 100 % 100 % 100 % 100 % Primär hörselrehabilitering Primärvårdsrehabilitering Psykiatri depression & ångest Ryggcentrum Ryggkirurgi Specialiserad fysioterapi 35 54 2 2 3 99 35 68 2 2 3 112 100 % 79 % 100 % 100 % 100 % 88 % Specialisttandvård Synverksamhet Tandreglering Ungdomsmottagning Ögon Ö-N-H 8 1 20 31 29 30 8 1 21 32 31 31 100 % 100 % 95 % 97 % 94 % 97 % Totalt 1012 1065 95 % Resultat Miljöcertifiering/-diplomering Miljökrav I Stockholms läns landsting ställs i en majoritet av avtalen krav på att vårdgivare ska vara antingen miljöcertifierade eller miljödiplomerade, oavsett ägarformen för verksamheten. De verksamheter som har en sammanlagd ersättning från landstingen som understiger 15 miljoner kronor kan som ett alternativ till att genomgå en omfattande certifiering genomföra en årlig miljödiplomering som tillhandahålls av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. I en majoritet av avtalen får de verksamheter som inte är certifierade eller diplomerade ett vite på 0,5 procent av den totala ersättningen. För landstingets egna verksamheter har det funnits krav på miljöcertifiering enligt ISO 14001 sedan det miljöpolitiska program som gällde 2002-2006. Uppföljning Resultat Resultaten av WIM-enkäterna visar att 93 procent har svarat att de var certifierade eller diplomerade 2014. Sett över tid så har andelen som angett att de är certifierade eller diplomerade i WIM legat på en stabil nivå de senaste fyra åren. Andelen cerifierade eller diplomerade rapporterat i WIM 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Figur 1 Andelen certifierade eller diplomerade verksamheter. År 2014 Över tid så har uppgifter om certifiering och diplomering börjat tas från andra källor i form av databaser över diplomerade och certifierade verksamheter. Inkluderas resultaten från dessa samt från akutsjukhusen blir resultatet 89 procents certifierade eller diplomerade verksamheter. Andelen certifierade och diplomerade 2014 Certifierade Diplomerade Ej 11% 28% 61% Figur 2 År 2014 inkluderas även uppgifter för akutsjukhusen (exklusive Norrtälje) samt ASIH (avancerad sjukvård i hemmet), fotsjukvård, geriatrik, profilerad rehab och vårdval inom somatisk specialistvård från databaser över certifierade eller diplomerade verksamheter. De områden som har störst antal utan certifiering eller diplom är fotsjukvård som har många små vårdgivare med relativt liten miljöpåverkan. Även primär hörselrehabilitering och vårdval gynekologi uppvisar relativt sett många mottagningar som saknar certifiering eller diplomering. En majoritet av de som inte uppfyller kravet på certifiering eller diplomering får ett vite på 0,5 procent av den totale ersättningen det aktuella året. Miljökompetens Miljökrav Det är endast sjukhusen som omfattas av kravet på miljökompetens. Vårdgivaren ska se till att medarbetarna har god miljökompetens och kravet 2014 var att minst 65 procent av de anställda (exklusive timanställda) ska ha gått en grundkurs i miljökunskap 1. (Det är inte ett krav att utbildningen genomfördes under det aktuella året.) Detta var en förutsättning för att ta del av den miljörelaterade ersättningen. Kravnivån har ökat årligen under avtalsperioden. 1 Med grundkurs i miljökunskap avses minst två timmars föreläsning om grunderna i miljökunskap alternativt med godkänt resultat genomfört landstingets webbaserade miljöutbildning eller motsvarande. Uppföljning Frågan som har besvarats är: ” Hur stor andel av medarbetarna (exklusive timanställda) som är anställda vid årets slut har gått grundkurs i miljökunskap”. Resultat Fem av sex sjukhus har förbättrat resultaten jämfört med föregående år. Det har även skett en förbättring sett över flera år hos en majoritet av vårdgivarna vilket tyder på att den stegrande kravnivån i avtalen har den effekt som eftersträvas med avtalsmodellen. Alla verksamheter klarar den uppsatta kravnivån på 65 procent. Bäst resultat uppvisar S:t Göran där 93 procent av personalen har gått en grundläggande miljöutbildning. Grundkurs i miljökunskap 2010 2011 2012 Figur 3 Andelen anställda som gått en grundkurs om miljö. Södertälje sjukhus Södersjukjuset S:t Görans Sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus Karolinska universitetssjukhuset 2013 Danderyds sjukus 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2014 Klimateffektivt Vision Stockholms läns landsting använder enbart förnybara energikällor och bränslen och dessa används på det mest effektiva sättet. Landstingets användning av medicinska gaser påverkar inte klimatet. Planering och utförande av såväl kärnverksamhet som bebyggelse och infrastruktur minimerar klimatpåverkan. Transporter Delmål År 2016 ska andelen förnybart bränsle till transporter i landstingsfinansierad verksamhet vara minst 75 procent. Miljökrav Det finns krav utformade på olika sätt gällande drivmedel i olika avtal. Inget verksamhetsområde har specifika krav på nivåer gällande förnybara bränslen inskrivna i avtal. Uppföljning Uppföljningen omfattar en fråga om hur mycket drivmedel som har förbrukats av de olika drivmedel som finns på marknaden samt en fråga om man har använt elbil och hur många kilometer man i så fall har kört. Uppgifterna kommer från WIM-enkäter och separat rapportering från vissa verksamheter. Uppföljningen omfattar 2014 ambulansverksamhet, hjälpmedel, jourläkarbilar samt liggande persontransporter. Föregående år ingick även basal hemsjukvård kvällar och nätter, beroendecentrum och vuxenpsykiatrin. Resultat Andelen förnybart bränsle hos inrapporterande verksamheter uppgick 2014 till 26 procent vilket är samma resultat som föregående år (exklusive ambulanshelikoptern som inte har några alternativa bränslen). Jämfört med resultaten för 2012 så är det en tydlig förbättring men det finns fortfarande förbättringspotential med relativt enkla medel. En bidragande orsak till detta är att det har kommit diesel på marknaden som har en inblandning av förnybart bränsle på ca 28-30 procent i form av syntetisk förnybar diesel och raps-metyl-ester vilket gör att det går att öka andelen förnybart bränsle på ett enkelt sätt för dieselbilar. Andelen förnybart bränsle 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% År 2012 År 2013 År 2014 Figur 4 Andelen förnybart bränsle av den totala mängden inrapporterad bränsleförbrukning. Eldrift ingår ej För 2014 redovisades även användning av elbil. Verksamheter inom ambulanssjukvården rapporterade en sammanlagd körsträcka på 16 980 km. Hälso- och sjukvården utgör bara en liten del av transporterna i landstinget där kollektivtrafiken står för den absolut största delen. Så trots att hälso- och sjukvårdens inrapporterade resultat är långt ifrån målet på 75 procent förnybart bränsle till 2016 så överträffar landstinget som helhet detta mål redan 2014. Lustgas Delmål År 2016 finns effektiv utrustning vid alla landstingsfinansierade förlossningsavdelningar för minimering av utsläpp av lustgas. Utsläppen av all lustgas ska ha minskat med 75 procent jämfört med 2002. Miljökrav Vårdgivaren ska systematiskt arbeta för att utsläppen av lustgas ska minska genom att destruera använd lustgas och genom att eliminera läckage. Sjukhusen ska rapportera in uppgifter gällande lustgas, men det finns ej krav på specifik nivå i sjukhusavtalen. Inom Vårdval förlossning finns det krav på att nivåerna inte ska överstiga 350 gram i snitt per förlossning. För 2014 ändrades beräkningsgrunden för detta så att de planerade kejsarsnitten exkluderas eftersom man inte använder lustgas på samma sätt vid dessa förlossningar. För att det ska gå att följa resultaten över tid redovisas resultat beräknade på samma sätt som föregående år i denna rapport det vill säga inklusive de planerade kejsarsnitten. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Resultat Den stora användningen av lustgas sker inom förlossningsverksamheter där alla verksamheter har installerade destruktionsanläggningar. Utsläpp i gram Lustgasutsläpp 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 BB Stockholm Danderyds sjukhus Karolinska Universitets sjukhus Södersjukhuset Södertälje Sjukhus 2010 228 228 522 890 740 2011 443 443 331 219 325 2012 398 398 294 163 50 2013 283 283 480 424 120 362 362 318 187 194 Barnsbörds huset 2014 92 Figur 5 Mängden utsläppt lustgas i genomsnitt per förlossning inklusive planerade kejsarsnitt Resultaten är något instabila vid jämförelser mellan åren och mellan olika verksamheter. Installation av destruktionsanläggningar bidrar till stora förbättringar men sedan kan eventuella störningar i driften påverka resultaten. Exempelvis så bidrar tillfälliga stopp i destruktionen till tydlig påverkan på genomsnittsresultat. Det har påbörjats ett arbete för att minimera risken för störningar i driften och för att dessa upptäcks på ett tidigt stadium om de uppstår. Lustgas används även inom specialisttandvården som redovisade en utsläppt mängd av 283 kg för 2014. Det är en minskning med 26 procent jämfört med föregående år. 2013 hade minskningen varit 12 procent jämfört med 2012, så trenden är positiv. Lustgasutsläppen totalt inklusive förlossning, övrig användning på akutsjukhusen (exklusive Norrtälje) samt tandvården uppgick 2014 till 10 697 kg. Om hänsyn tas till det ökade antalet förlossningar innebär det en minskning med 74 procent 2 jämfört med basåret 2002. 2 Stockholms läns landsting Miljöredovisning 2014 Hälsofrämjande miljöarbete Vision Stockholms läns landstings miljöarbete är hälsofrämjande. Användning av produkter, kemikalier och läkemedel skapar inte några miljö- eller hälsoproblem. Landstingets transporter ger inte upphov till luftföroreningar eller buller. Vårt förebyggande arbete leder till friska invånare i en miljö med tillgång till frisk luft och rent vatten. Läkemedel Delmål År 2016 ska halterna i miljön av de mest miljöbelastande läkemedelssubstanserna vara lägre än 2011. Under programperioden ska landstinget arbeta för en säkrare och mer kostnadseffektiv läkemedelshantering som bidrar till ökad säkerhet för patienter och personal samt minska mängden läkemedelavfall. Miljökrav Vårdgivaren ska se till att läkemedelsföreskrivande personal har utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Sjukhusen har krav på att minst 85 procent av de med förskrivningsrätt ska ha genomgått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Övriga vårdgivare har ej krav på specifik lägsta nivå. Uppföljning Uppföljning sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Frågorna som har besvarats är: hur många av de anställda som har rätt att förskriva läkemedel samt hur många av dem som har gått utbildningen ”Läkemedels miljöpåverkan” 3. Sett till antalet verksamhetsområden har det varierat mellan åren hur omfattande uppföljningen har varit. I denna uppföljning ingår 18 verksamhetsområden samt akutsjukhusen. De två föregående åren har ca 20 verksamhetsområden ingått. Antalet inrapporterade med förskrivningsrätt har skiftat mellan åren och låg 2014 på 10 055. Motsvarande antal 2013 var 11 154 personer. Resultat Det totala resultatet för alla inrapporterande verksamheter inklusive sjukhusen är 80 procent vilket är en förbättring med tre procentenheter jämfört med före3 Kursen ska endast avse läkemedels påverkan på miljön (dvs. ej arbetsmiljöfrågor). Den ska t ex behandla bakgrunden till problem med läkemedelsrester i vattenmiljö. Det ska ingå ett avsnitt om hur SLL hanterar problemet och hur miljöaspekterna vägs in i Kloka listan. Deltagarna ska efter kursen veta hur de själva kan bidra för att minska läkemedlens negativa miljöpåverkan. Utbildningen ska omfatta minst 45 minuter. Ett alternativ till föreläsningar är SLL:s webbaserade kurs ”Läkemedels miljöpåverkan” som finns på Uppdragsguiden. gående år. Verksamheter utanför sjukhusen ligger sammantaget på 75 procent och sjukhusen ligger på 86 procent. Det bör beaktas att vilka verksamhetsområden som ingått i uppföljningen har varierat något mellan åren. Utbildning i läkemdels miljöpåverkan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 2012 2013 2014 Akutsjukhus BUMM Husläkar mottagningar Tandvård Figur 6 Andelen med förskrivningsrätt som gått en utbildning om läkemedels miljöpåverkan. Verksamheter som ingått i uppföljningen de senaste fem åren samt sjukhusen. 4 Husläkarmottagningarna som 2014 stod för 47 procent av antalet förskrivna recept, uppvisar stor variation mellan olika mottagningar sett till hur stor andel av förskrivande personal som har genomfört utbildningar i läkemedels miljöpåverkan. På 35 procent av mottagningarna hade all förskrivande personal gått utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Motsvarande resultat föregående år var 28 procent. På 4 procent eller sammanlagt nio mottagningar är det ingen av förskrivarna som har genomgått utbildning i ämnet. På 16 procent av mottagningarna har mindre än 50 procent av förskrivarna gått en utbildning i läkemedels miljöpåverkan. Det är en förbättring jämfört med föregående år då motsvarande resultat låg på 21 procent. 4 En del av sjukhusen svarade med andel och angav inte antal före 2013 vilket gör att det då inte gick att få fram en total andel för alla sjukhus. Utbildning i läkemdels miljöpåverkan 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2010 2011 Södertälje sjukhus Södersjukhuset S:t Görans sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Danderyds sjukhus 2012 2013 2014 Figur 6 Andelen som gått en utbildning om läkemedels miljöpåverkan på sjukhusen. På sjukhusen har resultaten legat relativ stabilt de senaste två åren. Alla sjukhusen har klarat kravnivån på 85 procent för 2014. Spridningen på resultaten ligger mellan 85 och 92 procent. Utbildning i läkemdels miljöpåverkan År 2013 ÖNH Ögon Ryggkirurgi Psyk depr & ångest Ortopedi Neurologi MVC Höft & knä Hud Gynekologi Förlossning Beroendevård unga År 2014 Alergologi 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Figur 7 Andelen med förskrivningsrätt som gått en utbildning om läkemedels miljöpåverkan. För övriga inrapporterande verksamheter finns det relativt stora skillnader mellan verksamhetsområdena. 27 till 100 % Fyra av de sju som har resultat även föregående år uppvisar försämrade resultat för 2014. Kemikalier Delmål År 2016 ska alla kemikalier och kemiska produkter som är avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista 5 vara borta från all landstingsfinansierad verksamhet. Totalt ska mängden utfasningsämnen ha minskat med 80 procent jämfört med 2006. År 2016 ska all landstingsfinansierad verksamhet varken köpa in eller upphandla varor som innehåller avvecklingsämnen enligt landstingets utfasningslista. Miljökrav Tandvården som har relativt mycket kemikalier är ett av de verksamhetsområden som har krav gällande kemikalier. Kravet omfattar alla avvecklingsämnen som är specificerade i Stockholms läns landstings utfasningslista för miljö- och hälsofarliga kemikalier 2012-2016 i halter lika med eller överstigande 0,1 procent. Dessa ska vara borta från landstingsfinansierad verksamhet år 2016. Generella undantag gäller för medicinskt bruk och forskningsverksamhet. Om särskilda skäl för användning finns kan dispens sökas från och med 2016. Sjukhusen har även krav gällande kemikalier i produkter. De ska fasa ut de produkter som innehåller de farliga kemikalier som anges på SLL:s utfasningslista. Gällande undersökningshandskar innehållande polyvinylklorid (PVC) har sjukhusen krav på att maximalt åtta procent av det totala antalet undersökningshandskar fick innehålla PVC 2014. Uppföljning Uppföljning av tandvården sker via WIM och kompletteras med svar från sjukhusens separata redovisning. Tandvården får svara på ja och nej fråga gällande 34 kemikalier 6. 5 Landstingets utfasningslista innehåller avvecklingsämnen som ska fasas ut helt till 2016 samt minskningsämnen som ska fasas ut på sikt och endast köpas in eller upphandlas i undantagsfall. 6 1,1,2,-Triklor-1,2,2-trifluoretan (CAS 76-13-1),2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol (= Bronopol) (CAS 5252-7),Dibutylftalat (CAS 84-74-2),d-Limonen (CAS 5989-27-5),Glutaraldehyd (CAS 111-30-8),Hydrokinon (CAS 123-31-9),Kvicksilver och dess föreningar,1,4-Pentandiamin, N1, N1-bis (2-kloroetyl)-N4- -(6-kloro2-metoxy-9-akridinyl)-dihydroklorid (CAS 4213-45-0),2,2,4-Trimetylpentan (CAS 540-84-1),2-Etoxietanol (CAS 110-80-5),2-Metyl-4-isotiazolin-3-on (CAS 2682-20-4),3-(4,5-Dimetyl-2-tiazolyl)-3,5-difenyl- -2Htetrazoliumbromid (CAS 298-93-1),3-Hydroxi-4-(2,4-xylylazo)-2,7-naftalendisulfonsyra, dinatriumsalt (CAS 3761-53-3),5-Klor-2-metyl-2H-isotiazol-3-on och 2-metyl-2H-isotiazol-3-on (3:1), blandning av 26172-55-4 och 2682-20-4 (CAS 55965-84-9),Ammoniumdikromat (CAS 7789-09-5),Bortrifluorid (CAS 7637-07-2),Bromättiksyra (CAS 79-08-3),Dibutyltenndilaurat (massa) (CAS 77-58-7),Diisopropyl fluorofosfit (CAS 5591-4),Dodecyl(dimethyl)(tetradecyl)ammonium hydroxide (CAS 94199-94-7),Etylenoxid (CAS 75-21-8),Kadmium och dess föreningar Kobolt(ll)klorid (CAS 7646-79-9),Kolofonium (8050-09-7) Metansulfonylklorid (CAS 124-63-0),Naftalen (CAS 91-20-3),Natriummetaarsenit (CAS 7784-465),Nickelhydroxidkarbonat (CAS 39430-27-8),Nonylfenoletoxilat, grenad 4-nonylfenoletoxilat (CAS 901645-9, 127087-87-0),M-meytlpyrrolidon (CAS 872-50-4),Silvernitrat (CAS 7761-88-8),Silvernitrit (CAS 7783-99-5),Triklosan (Irgasan) (CAS 3380-34-5),Uranylnitrathexahydrat (CAS 13520-83-7),Vätefluorid (CAS 7664-39-3),Zinkdialkylditiofosfat (CAS 68649-42-3) Sjukhusen får ange om det inom verksamheten förekommer någon av de åtta avvecklings-kemikalier 7 som är specificerade i deras avtal. De får även besvara hur stor andel av de undersökningshandskar som köpts under året som var vinylhandskar, d v s innehöll PVC (polyvinylklorid). Resultat I år är det tandvård (allmäntandvård, specialisttandvård och tandreglering) som har besvarat frågor om kemikalier i WIM enkäter. Till skillnad mot föregående år är det flera vårdgivare som har rapporterat att de har använt kemikalier som är med i uppföljningen. Motsvarande 24 procent av vårdgivarna (9 av 37) har angivit att de använt en eller flera kemikalier. Inget av sjukhusen har förekomst av de kemikalier som efterfrågas. Kravet på att maximalt åtta procent av inköpta undersökningshandskar ska innehålla PVC klarar alla sjukhus. Däremot har det skett en viss ökning på tre av de sex sjukhusen. Tabell 2 Andelen PVC handskar av totalt antal inköpta undersökningshandskar de senaste två åren. Sjukhus Andel PVC handskar 2012 Andel PVC handskar 2013 Andelen PVC handskar 2014 Danderyds sjukhus Karolinska universitetssjukhuset S:t Eriks ögonsjukhus S:t Görans Sjukhus Södersjukhuset Södertälje sjukhus 4% 0% 0,13 % 0% 2,50 % 2,20 % 1,1 % 2% 0% 1,37 % 1% 3,3 % 1,06 % 1,5 % 3,4 % 1,3 % 3,5 % 7,4 % Slutsatser Resultaten från de verksamheter som ingick i uppföljningen 2014 är överlag bra och ligger inom de flesta områden på motsvarande nivå som föregående år. Ett område som uppvisar försämringen är användning av kemikalier inom tandvården. Det är flera verksamheter som angivit att de har använt kemikalier som finns med på landstingets utfasningslista 2014 vilket de inte gjorde föregående år. Det bör bevakas inför kommande år och följas upp närmare. Användningen av förnyelsebara drivmedel är ett område som visar på en stabil nivå jämfört med föregående år men det finns fortfarande en viss förbättringspotential med relativt enkla medel om alla skulle gå över till den diesel med högre inblandning av förnybart bränsle som finns på marknaden. Omställningen går att göra med befintliga dieseldrivna fordon. Därefter är det svårare att göra relativt enkla förändringar med befintlig fordonsflotta. För att det ska vara möjligt för verksamheter inom hälso- och sjukvården att uppnå en andel på 75 procent krävs det som det ser ut idag att fordonsflottan på sikt byts ut. För utsläppen av lustgas så har alla förlossningsverksamheter, som är de stora användarna av lustgas, installerat destruktionsanläggningar. Därmed är de stora minskaningarna inom den verksamheten gjorda. Däremot så kan driften av anläggningarna förbättras så att användningen av utrustningen optimeras. Inom andra verksamhetsområden som använder lustgas så finns det i dagsläget inga möjligheter till destruktion. Resultaten avseende utbildning i läkemedels miljöpåverkan varierar ganska mycket både mellan verksamhetsområden och individuella verksamheter. Det skulle vara önskvärt att husläkarmottagningarna som står för en stor del av alla förskrivningar som helhet ligger på samma nivå som akutsjukhusen. Även om de inte har krav på en viss nivå eller något ekonomiskt incitament kopplat till avtalskravet så är det möjligt att göra riktade insatser till de med låg andel utbildade. Sett till andelen certifierade eller diplomerade vårdgivare så ligger resultaten på en ganska hög och jämn nivå. Det ger ingen direkt information om miljöprestanda men visar på att vårdgivarna bedriver ett systematiskt miljöarbete. De som är miljöcertifierade har genom certifieringen även ett krav på ständiga förbättringar. Detta krav är inte fullt lika tydligt i miljödiplomeringen som riktar sig till mindre vårdgivare. Många av dem är enmansmottagningar med relativt liten miljöpåverkan. Totalt sett så ligger resultaten på en jämn nivå sett över tid. Sjukhusen som har haft ökande krav över tid har följt denna modell och förbättrat resultaten under avtalsperioden. BILAGA 4 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-09-21 Bilaga 4 RESULTATRÄKNING DELÅR 2015 RESULTATRÄKNING (belopp i tkr) Verksamhetens intäkter Landstingsbidrag 6% ersättning vid upphandling Övriga intäkter Bokslut 2014 49 489 068 1 339 154 1 204 841 Budget 2015 51 734 836 1 345 851 946 014 Bokfört per aug 2015 34 489 892 869 943 967 960 Prognos 2015 51 734 836 1 353 125 1 466 109 Summa verksamhetens intäkter 52 033 063 54 026 701 36 327 795 54 554 070 Verksamhetens kostnader Beställare,egen verksamhet Beställarverk. Somatisk specvård Beställarverk. Psykiatrisk vård Beställarverk. Primärvård Beställarverk. Geriatrisk vård Beställarverk. Övrig sjukvård Läkemedel i öppen vård Habilitering Hjälpmedel Tandvård 6% momskompensation -697 282 -22 857 034 -5 391 109 -8 850 445 -2 632 954 -2 623 788 -4 880 644 -476 604 -1 584 774 -909 582 -1 339 154 -752 225 -23 830 138 -5 607 092 -9 185 629 -2 677 029 -2 681 135 -4 836 547 -510 866 -1 628 752 -961 367 -1 345 851 -454 989 -15 305 425 -3 613 611 -6 063 183 -1 861 346 -1 768 881 -3 385 140 -309 525 -1 097 247 -636 151 -869 943 -720 225 -23 891 137 -5 587 092 -9 202 438 -2 767 029 -2 807 622 -5 136 547 -500 866 -1 621 752 -959 367 -1 353 125 Summa verksamhetens kostnader -52 243 370 -54 016 631 -35 365 441 -54 547 200 -210 307 10 070 962 354 6 870 Avskrivningar enlig plan Summa avskrivningar enligt plan -6 162 -10 070 -2 733 -6 870 Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter 24 122 0 681 0 -836 0 -275 0 Summa finansiella poster, netto 23 286 0 406 0 Resultat efter finansiella poster -193 183 0 960 027 0 Verksamhetens rörelseresultat Finansiella kostnader Summa finansiella kostnader BILAGA 5 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-09-21 Bilaga 5 BALANSRÄKNING (Tkr) Utfall 2015-08-31 Utfall 2014-08-31 Utfall 2014-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Ombyggn i förhyrda lokaler Bilar Inventarier IT-inventarier Andra långfrist fordran Summa Anläggning tillgångar 753 386 6 242 1 283 2 268 374 7 980 1 394 1 353 0 7 521 1 695 8 664 12 016 10 569 180 912 174 237 2 468 41 246 298 483 479 075 301 369 745 70 192 546 489 6 110 418 7 508 288 Omsättningstillgångar Förråd Kundfordringar Fordringar hos staten Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Postgiro Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar 6 703 510 7 400 856 279 832 192 141 2 439 45 772 388 836 4 6 969 967 7 878 991 SUMMA TILLGÅNGAR 7 409 520 7 891 007 7 518 857 13 404 960 027 973 431 13 404 718 105 731 509 381 500 -193 183 188 317 SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Lanstingskapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Andra långfristiga skulder Summa långfristiga skulder 10 000 349 349 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Kort del av långfristig skuld Övriga kortfristiga skulder Intern balansdifferens Löneskuld Semesterskuld Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder 2 296 008 349 1 203 129 5 1 042 22 103 2 900 956 2 148 6 425 740 3 275 288 687 1 012 098 -18 737 21 523 2 848 362 821 7 159 498 894 34 291 1 307 123 4 395 7 330 191 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 7 409 520 7 891 007 7 518 857 5 465 581 349 517 558 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2015-09-21 Jämförelse mellan delårsbokslut 2015 och delårsbokslut 2014 Tillgångarna har miskat med totalt -481 487 tkr. Anläggningstillgångarna har minskat med -3 352 tkr vilket förklaras av att under perioden 1408-1508 har inventarier anskaffats för +779 tkr och att totala avskrivningar har uppgått till -4 131 tkr. Omsättningstillgångarna har minskat med -478 135 tkr. Kundfordringarna har minskat med -98 920 tkr främst beroende på lägre kundfordringar mot Karolinska sjukhuset med -61 722 tkr samt mot Landstingsstyrelsens förvaltning -15 176 tkr (programkontor). Fordringar hos staten avseende moms har minskat med -17 904 tkr. Förutbetalda kostnader har minskat med -4 526 tkr. Upplupna intäkter har minskat med -90 353 tkr, vilket beror på att upplupna intäkter är lägre än motsvarande period 2014 avseende fordringar på: Landstingsstyrelsens förvaltning -41 685 tkr (Sommarsatstning), Karolinska sjukhuset -23 000 tkr (Rabatter), Södersjukhuset -29 136 tkr (Rabatter), Banktillgodohavandet har minskat med -266 457 tkr. Detta förklaras främst av att gamla statsbidrag för rehabiliteringsgarantin har reglerats -368 096 tkr. samt att föregående årsresultat har reglerats med +193 182 tkr. Avsättningen 2015 avser upphandlingsskadeavgift. Egna kapitalets ökning beror på att bokfört resultat per augusti 2015 är +241 922 tkr högre än vid motsvarande period föregående år. Kortfristiga skulder har minskat med -733 758 tkr. Detta förklaras framför allt av att leverantörsskulden har minskat med -979 280 tkr främst beroende på eftersläpningar av fakturering från vårdproducenterna. Övriga kortfristiga skulder har ökat med +191 031 tkr vilket kan förklaras av att skulden för externa projekt har minskat med ca -594 141 tkr samt att skuld kopplat till vårdfakturering ökat med +782 526 tkr. Upplupna kostnader har ökat med +52 594 tkr, främst beroende på att sjukhusen inte har fakturerat i tid. Bilaga 5 BILAGA 6 Bilaga 6 DELÅRSRAPPORT 2015 Verksamhetsstyrning och stöd Styrning och ekonomi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen mp 1500 DELÅRSRAPPORT 2015 2 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning .............................................................................. 4 2. Styrning ........................................................................................... 4 2.1 Verksamhet ..................................................................................... 4 2.1.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården – HSN ............................. 4 2.1.2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län – TN ...... 5 2.2 Uppdrag ............................................................................................ 5 2.2.1 Uppdrag givna i budget .................................................................... 5 2.2.2 Uppdrag givna under 2015 ............................................................... 5 2.3 Internkontroll ................................................................................... 5 2.4 Specifika ägardirektiv ...................................................................... 6 2.5 Landstingets finanspolicy ............................................................... 6 3. Mål .................................................................................................... 7 3.1 Mål och indikatorer .......................................................................... 7 3.2 Tillgänglighet/Kvalitet/Punktlighet................................................. 7 3.2.1 Vård – akutsjukhus .......................................................................... 7 3.2.2 Vård – HSN ...................................................................................... 7 3.2.3 Trafik – TN ....................................................................................... 7 3.2.4 Övriga förvaltningar och bolag......................................................... 7 4. Konsumtion/Produktion .................................................................. 7 4.1 Genomförd verksamhet.................................................................... 7 4.2 Verksamhetsförändringar ............................................................... 8 4.3 Konsumtion vård – HSN ................................................................ 10 4.4 Produktion – vård .......................................................................... 10 4.5 Produktion – TN ............................................................................ 10 4.6 Produktion - fastigheter ................................................................. 10 4.7 Produktion – övriga ....................................................................... 10 5. Ekonomi ......................................................................................... 11 5.1 Resultatutveckling och prognos ..................................................... 11 5.1.1 Intäktsutveckling ............................................................................ 13 5.1.2 Kostnadsutveckling ........................................................................ 13 5.1.3 Avvikelser – periodens utfall.......................................................... 14 5.1.4 Avvikelser – prognostiserat resultat .............................................. 21 5.1.5 Resultat per verksamhetsgren – HSN........................................... 22 5.1.6 Resultat per trafikindelning – TN ................................................. 22 3 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5.1.7 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag .......... 22 5.1.8 Externa intäkter och kostnader ..................................................... 23 5.1.9 Personal ......................................................................................... 23 5.1.10 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård – HSN ............................... 24 5.1.11 Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto ..........................25 5.2 Investeringar ................................................................................. 26 5.3 Balansräkning ................................................................................ 27 5.4 Styrstrategi akutsjukhus – sanktionsregel .................................... 28 5.5 Analys och eventuella riskfaktorer ................................................ 28 6. Förvaltning/Bolag som arbetsgivare ............................................. 30 6.1 Sjukfrånvaro ................................................................................... 31 7. Ledningens åtgärder ...................................................................... 31 8. Pågående rättsprocesser (tvister).................................................. 32 9. Nämnd-/styrelsebehandling ......................................................... 32 4 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 1. Sammanfattning Resultatutveckling HSN 2015 1500 M k r 1000 500 0 -500 Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Period Utfall 2015 Utfall 2014 Prognos 2015 PR föreg MB PERB 2015 Bokfört resultat per augusti 2015 är ett överskott med 960 miljoner kronor. Överskottet återfinns främst inom somatisk specialistvård och övrig vård. Jämfört med periodiserad budget har ett överskott med 324 miljoner kronor uppstått. För helt år beräknas resultatet vara i nivå med budget. Det prognostiserade nollresultatet förutsätter att ett beslutat åtgärdsprogram kan genomföras planenligt. 2. Styrning 2.1 Verksamhet 2.1.1 Framtidsplan för hälso- och sjukvården – HSN För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen pågår fortsatt arbetet utifrån Hälso- och sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan bestående av åtta genomförandeområden. Under första halvåret 2015 har fokus varit att konkretisera aktiviteter baserat på de identifierade systemkritiska leveranserna i tredje steget av Framtidsplanen samt att ta fram tidplan för leveranser och leverera de första leveranserna. Ansvariga för genomförandeområdena, delområdesansvariga och operativa ledare är tidigare utsedda och arbete har fortsatt med att formera sig inom respektive genomförandeområde samt att ta fram planer, aktiviteter och mål och indikatorer för dessa. De olika genomförandeområdena har tagit fram strategiska planer för respektive genomförandeområde för 2016. 5 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Dessa utgör en av utgångspunkterna inför verksamhetsplanering och budget 2016 för avdelningar och enheter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 2.1.2 Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län – TN Ej tillämpligt 2.2 Uppdrag 2.2.1 Uppdrag givna i budget Se separat bilaga. 2.2.2 Uppdrag givna under 2015 Se separat bilaga. 2.3 Internkontroll Enligt Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag, LS 1303-0431, ska respektive förvaltning och bolag i samband med delårsrapportering rapportera statusen (lägesrapport) på den interna kontrollen i enlighet med landstingsstyrelsens anvisningar. Hälso- och sjukvårdförvaltningen följer Stockholms läns landstings policy för internkontroll och tillämpar COSO1-modellen för att beskriva intern styrning och kontroll. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 9 december 2014 beslut om intern kontrollplan för 2015 samt riktlinjer för arbetet intern styrning och kontroll, ISK, på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Riktlinjerna är förvaltningsövergripande och syftet med riktlinjerna är att säkerställa styrbarhet, öka säkerheten i måluppfyllelse och en ökad effektivitet samt att undvika allvarliga fel och brister. Den interna kontrollplanen 2015 bygger på genomförd kartläggning av risker och riskvärdering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsområde kopplat till Säkerhetspolicyn för Stockholms läns landsting. Den röda tråden är riskhantering och åtgärdsplaner samt följsamhet till riktlinjerna för intern kontroll på alla nivåer i organisationen. Inför delårsbokslut 2015 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen genomfört uppföljning av restlistan från den åtgärdsplan som upprättades i rapporten för intern kontroll 2013. Vidare har rapport efter genomförd intern kontroll 2014 upprättats och förvaltningschef har fattat beslut om åtgärdsplan för det fortsatta arbetet med intern styrning och kontroll. 1 Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 6 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Uppföljning enligt intern kontrollplan 2015 pågår och redovisas per den 31 augusti 2015 enligt trafikljusmodellen i bilaga F 4 b. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna kontrollplan 2015 innehåller 19 beskrivna riskområden, riskbeskrivning samt riskhantering och kontrollmoment. Uppföljning enligt intern kontrollplan 2015 pågår och redovisas per den 31 augusti 2015 enligt trafikljusmodellen i bilaga F 4 b. Delårsstatus visar att sex riskområden är åtgärdade enligt plan, tolv riskområden har en avvikelse om cirka 20 procent och ett riskområde är ej åtgärdat enligt plan. För respektve riskområde kommenteras status och planerade insatser. Trafikljusmodellen tillämpas för respektive problem/riskområde i den beslutade internkontrollplanen för 2015 enligt nedan: 2.4 Grönt = åtgärdat enligt plan Gult = avvikelse 20 procent, det vill säga merparten åtgärdat men vissa delar kvarstår Rött = ej åtgärdat enligt plan Specifika ägardirektiv Ej tillämpligt 2.5 Landstingets finanspolicy Landstingets finanspolicy följs. 7 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 3. Mål 3.1 Mål och indikatorer För hela avsnitt 3.1 Mål och indikatorer hänvisas till avsnitt 1.2 Mål och uppdrag i huvuddokumentet. 3.2 Tillgänglighet/Kvalitet/Punktlighet 3.2.1 Vård – akutsjukhus Ej tillämpligt. 3.2.2 Vård – HSN Se separat bilaga och huvuddokumentet. 3.2.3 Trafik – TN Ej tillämpligt. 3.2.4 Övriga förvaltningar och bolag Ej tillämpligt. 4. Konsumtion/Produktion 4.1 Genomförd verksamhet Se huvuddokumentet. 8 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 4.2 Verksamhetsförändringar Somatisk specialistvård I tabellen nedan anges verksamhetsförändringar för de områden inom somatisk specialistvård där avtal tecknas inom ramen för Lagen om valfrihetssystem, LOV. Vårdval privata enheter Antal mottagningar aug 2014 Antal nystartade mottagningar jan-aug 2015 Antal mottagningar som upphört jan-aug 2015 Totalt antal mottagningar aug 2015 Allergologi 4 0 0 4 Gynekologi 51 5 1 56 Hud 26 1 1 26 Neurologi 3 0 0 4 Ortopedi 19 4 0 23 Ryggkirurgi 3 3 3 3 Ögon (inkl katarakter) 31 2 2 32 Öron, näsoch halssjukvård 30 1 2 30 Höft- och knäproteser 4 0 1 3 Förlossning 2 0 0 2 Primärvård Per sista augusti 2015 fanns det 207 husläkarmottagningar. Under de två första tertialen har två nya mottagningar öppnat, en i Kista-Rinkeby och en i Täby. Tre mottagningar har stängt. 23 mottagningar har tilläggsavtal om barn och unga med psykisk ohälsa. Av dessa har sju startat under 2015. Antalet mottagningar för medicinsk fotsjukvård är 141. Under året har åtta nya mottagningar startat och två har stängt. I mars öppnade Hälsomottagningen Järva, den tredje hälsomottagningen i länet. Hälsomottagningarna är specialistmottagningar som kompletterar husläkarmottagningar och andra vårdgivare. Husläkare kan remittera patienter som är i behov av stöd och rådgivning för sundare levnadsvanor på specialistnivå till hälsomottagningen. 9 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 En ny BVC har öppnat i januari på Södermalm. Två mottagningar har stängt. Fem BUMM har startat under perioden, i Enskede, Spånga, Södermalm, Södertälje och Kista. En mottagning i Vallentuna stängdes i februari. En MVC öppnade i Nacka i maj. Hittills under året har fyra nya logopedmottagningar, två nya mottagningar för primärvårdsrehabilitering och 34 nya avtal inom specialiserad fysioterapi startat. Totalt finns 126 logopedmottagningar, 70 primärvårdsrehabiliteringsmottagningar och 152 avtal inom vårdval specialiserad fysioterapi i länet. Under perioden har en hörselmottagning stängt. Totalt finns numera 33 hörselmottagningar i länet. Psykiatri Rättspsykiatrins två avdelningar vid S:t Görans sjukhus har flyttat till Löwenströmska sjukhuset. Därmed finns totalt sju rättspsykiatriska avdelningar samlade på Löwenströmska sjukhuset. Samtidigt flyttade psykiatrisektor Nordvästs två allmänpsykiatriska slutenvårdsavdelningar från Löwenströmska till de lokaler på S:t Görans sjukhus som rättpsykiatrin lämnade, i väntan på ny lokalisering. Vid Löwenströmska sjukhuset utnyttjades och samordnades lokalerna av rättspsykiatrin så att ytterligare 12 platser skapades till en låg marginalkostnad på 3 miljoner kronor. I april startade ett nytt högspecialiserat centrum för patienter med könsdysfori enligt uppdraget att förstärka och samordna behandling av personer med könsidentitetsproblem. Enheten för patienter med könsidentitets problematik ENID och Centrum för andrologi och sexualmedicin (CASM) som sedan flera år tillbaka har ett etablerat samarbete kring patienter med könsdysfori utgör det nya centrumet och är lokaliserade i Karolinska Huddinge. Avtal har slutits med Capio Hjärnhälsan om inrättande av en mottagning för unga vuxna. Mottagningen är belägen i Haninge och startar under senhösten. Verksamheten kommer att omfatta 3 000 besök motsvarande 5 miljoner kronor. 10 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Övrig sjukvård Under perioden har den tionde och därmed sista ambulansen inom det så kallade Ambulanslyftet tagits i drift. Tilläggsavtal till vårdval neurologi avseende patienter med kronisk smärta och trötthetssyndrom har tecknats under perioden. Avtalet startade sommaren 2015. 4.3 Konsumtion vård – HSN Se separat bilaga. 4.4 Produktion – vård Ej tillämpligt. 4.5 Produktion – TN Ej tillämpligt. 4.6 Produktion - fastigheter Ej tillämpligt 4.7 Produktion – övriga Ej tillämpligt. 11 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5. Ekonomi 5.1 Resultatutveckling och prognos Resultaträkning Mkr 3830 6% statsbidrag 3870 landstingsbidrag Övriga intäkter Budget 1508 Avvik ACBU 1508 870 897 -27 857 34 490 34 490 0 968 629 339 Ack utfall 1508 Ack utfall 1408 Föränd % Progn 2015 Budget 2015 Avvik PRBU 7 1 339 Boksl 2014 1,5% 1 353 1 346 32 993 4,5% 51 735 51 735 0 49 489 620 56,1% 1 466 946 520 1 205 0 0 Verksamhetens intäkter 36 328 36 016 312 34 470 5,4% 54 554 54 027 527 52 033 4999 personalkostnader -344 -398 54 -325 5,8% -569 -598 29 -512 -30 164 -30 234 70 -28 982 4,1% -46 329 -46 188 -140 -44 712 -4 857 -4 742 -115 -4 463 8,8% -7 649 -7 231 -418 -7 020 5299 5599 5499 köpt h-sjvård Övriga kostnader 0 Verksamhetens kostnader 0 -35 365 -35 373 9 4,7% -54 547 -54 017 -529 -52 243 Avskrivningar -3 -7 4 -4 -32,5% -7 -10 3 -6 Finansnetto 0 0 22 0 23 324 718 1 -193 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Erhållna koncernbidrag (komp) Lämnade koncernbidrag (komp) Justerat resultat Lämnade koncernbidrag (skatt) 960 960 636 636 Överavskrivningar Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 960 636 -33 770 -98,2% 0 0 0 0 0 0 324 718 0 0 1 0 0 0 0 324 718 0 0 1 Bokfört resultat per augusti 2015 är ett överskott med 960 miljoner kronor. Det innebär en förbättring mot augusti 2014 med 242 miljoner kronor. Överskott uppvisas för akutsomatisk vård, psykiatri, primärvård samt övrig vård. Underskott uppvisas för läkemedel och geriatrik. På grund av problem med vårdgivarnas fakturering föreligger viss osäkerhet kring det bokförda resultatet. Det är möjligt att inte all utförd verksamhet under augusti har bokförts fullt ut i perioden och att det redovisade överskottet därför är något för högt. Problemet är dock inte av den storleksordningen att det påverkar bedömningen att prognosen är i nivå med budget. Periodens intäktsutfall är 36 328 miljoner kronor att jämföra med den periodiserade budgeten 36 016 miljoner kronor. Intäkterna har ökat med 5,4 % jämfört med motsvarande period föregående år och förklaras främst av ökat landstingsbidrag, 6 % statsbidrag samt övriga intäkter. -193 -193 12 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Jämförelsestörande post utgörs av övriga intäkter som hänförs till beslut av Koncernfinansiering om överföringen av vidareförmedlade statsbidrag till HSF om 497 miljoner kronor helt år. Ökningen av övriga intäkter förklaras även av statsbidrag för rehabiliteringsgarantin. Den budgeterade intäktsökningen i jämförelse med årsbokslut 2014 är 3,8 % (BU1512/AC1412). Avvikelsen för övriga intäkter avseende årsprognos jämfört med årsbudget förklaras främst av de ökade intäkterna för överföringen av vidareförmedlade statsbidrag till HSF om 497 miljoner kronor. Periodens kostnadsutfall är – 35 365 miljoner kronor jämfört med periodiserad budget på -35 373 miljoner kronor. Kostnaderna har ökat med 4,7 % jämfört med motsvarande period föregående år. Den budgeterade kostnadsökningen i jämförelse med årsbokslut 2013 är 3,4 % (BU1512/AC1412). Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 54 miljoner kronor. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 % jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnader för inhyrd administrativ personal avser främst verksamheten Invånartjänster 1177. Köpt hälso-och sjukvård vård visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 70 miljoner kronor. Köpt hälso-och sjukvård vård har ökat med 4,1 % jämfört med motsvarande period föregående år. Övriga kostnader visar ett underskott jämfört med periodiserad budget och förklaras främst av kostnader för läkemedel. Köpt hälso-och sjukvård beräknas ge ett underskott med 140 miljoner kronor på helt år. Personalkostnaderna beräknas ge ett överskott med 29 miljoner kronor på helt år bland annat beroende på vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. 13 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5.1.1 Intäktsutveckling Intäktsutveckling, procent 63,0 50,7 55,7 12,8 3,7 4,5 4,5 4,5 10,1 4,9 3,8 5,4 4,8 -3,9 -5,0 -20,9 Konto 3870 Konto 3990 Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Jan-aug 2015 (Utf 1508/Utf 1408) Prognos 2015 (PR 2015/ÅR 2014) 5.1.2 Kostnadsutveckling Kostnadsutveckling, procent 9,2 9,7 4,9 4,6 3,3 9,0 8,2 8,5 4,8 3,8 5,0 4,7 4,4 3,4 3,3 0,3 Konto 5299 Konto 5610 Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Utfall 2014 (ÅR 2014/ÅR 2013) Budget 2015 (BU 2015/ÅR 2014) Jan-aug 2015 (Utf 1508/Utf 1408) Prognos 2015 (PR 2015/ÅR 2014) 14 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5.1.3 Avvikelser – periodens utfall Textkommentar (tkr) Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel Summa avvikelse Intäkter Kostnader Resultat avvikelse avvikelse avvikelse mot PERB mot PERB mot PERB 140 677 235 269 375 946 17 363 -78 478 -61 115 -77 102 479 102 402 9 103 -85 064 -75 961 3 143 468 3 611 141 654 52 326 193 980 0 311 863 -214 613 12 387 -214 613 324 250 Bokfört resultat för somatisk specialistvård är 376 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Intäkterna överstiger periodiserad budget med 140 miljoner kronor, vilket till större delen är hänförligt till vidareförmedlade statsbidrag för läkemedel. Huvudavtalen mot akutsjukhusen redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 113 miljoner kronor. Detta förklaras framför allt av att den ökade ersättningen till sjukhusen (204,7 miljoner kronor) inte budgeterats på huvudavtalen. Prognosen är ett underskott med 105 miljoner kronor. Tilläggsavtal akutsjukhus redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 29 miljoner kronor, vilket främst beror på ökade kostnader för behandling med intravitreala läkemedel vid S:t Eriks sjukhus. Prognosen är ett underskott med 58 miljoner kronor. Övrigt akutsjukhus redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 383 miljoner kronor. Detta förklaras främst av att medel för ökad ersättning till akutsjukhusen budgeterats här. Prognosen beräknas till ett överskott med 217 miljoner kronor. Kostnadsutfallet för privata enheter inklusive vårdval överstiger periodiserad budget med 30 miljoner kronor. För upphandlade avtal redovisas överskott med 4 miljoner kronor samt för vårdval redovisas underskott med 34 miljoner kronor mot budget. Prognosen beräknas till ett underskott med 49 miljoner kronor vilket är hänförligt till vårdval. Privata specialister på nationella taxan och med vårdavtal redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 61 miljoner kronor, vilket främst beror på minskade volymer. Prognosen är ett överskott med 80 miljoner kronor. Medicinsk service redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 62 miljoner kronor, vilket ligger i linje med utvecklingen för privata specialister. Prognosen beräknas till ett överskott med 90 miljoner kronor. Utomlänsvård redovisar ett överskott mot periodiserad budget med 19 miljoner kronor. Prognosen är ett överskott med 35 miljoner kronor. Asylsjukvård redovisar ett överskott mot periodiserad budget med knappt 23 miljoner kronor. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. 15 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Helårsprognosen för somatisk specialistvård beräknas till ett överskott med 241 miljoner kronor. Den förutsätter bland annat att det beslutade åtgärdsprogrammet ger beräknade kostnadssänkningar. Primärvårdens resultat är 61 miljoner kronor sämre än periodiserad budget. Det förklaras i stor utsträckning av underskott för husläkarverksamhet, psykosocial verksamhet och närakuter samt på en teknisk felaktighet som gjort att 73 miljoner kronor i intäkter för rehabiliteringsgarantin felaktigt bokförts på övrig vård i stället för på primärvård. Husläkarverksamheten redovisar ett underskott med 18 miljoner kronor mot periodiserad budget. Det beror främst på höge kostnader än budgeterat avseende medicinsk service samt att den kvalitetsrelaterade ersättningen överstiger budget. Prognosen beräknas till ett underskott med 38 miljoner kronor för husläkarverksamhet. Psykosocial verksamhet redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 22 miljoner kronor, till följd av fortsatt höga vårdvolymer. Prognosen beräknas till ett underskott med 30 miljoner kronor. Närakuter redovisar ett underskott med 5 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett underskott med 5 miljoner kronor. Underskottet kan främst hänföras till de närakuter som hör till husläkaruppdraget. MVC inklusive obstetriska ultraljud redovisar ett överskott med 8 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett överskott med 4 miljoner kronor vilket främst beror på lägre volymer än beräknat inom uppdraget graviditetsövervakning och familjeplanering. De lägre volymerna beror främst på färre graviditeter. BVC redovisar ett överskott med 18 miljoner kronor mot periodiserad budget. Överskottet är till viss del hänförligt till minskade kostnader för vaccinering på grund av leveransproblem hos den upphandlade leverantören. Prognosen beräknas till ett överskott med 15 miljoner kronor. Privata specialistläkare redovisar överskott med 36 miljoner kronor mot periodiserad budget, på grund av fortsatta volymminskningar. Detta har beaktats i budget, men faktisk minskning är större än budgeterad. Prognosen beräknas till ett överskott med 45 miljoner kronor. BUMM redovisar ett underskott med 16 miljoner kronor mot periodiserad budget. Det nya vårdvalet har gjort att fler vårdgivare har tillkommit. Prognosen beräknas till ett underskott med 19 miljoner kronor. Primärvårdsrehabilitering inklusive övrig rehabilitering redovisar ett underskott med 29 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas ge överskott med 25 miljoner kronor. I prognosen har hänsyn tagits till beräknade intäkter från rehabiliteringsgarantin. Inom basuppdraget primärvårdsrehabilitering förekommer tilläggsersättningar för omfattande och avslutade utredningar. Dessa tilläggsersättningar har sänkts från och med den 1 juni, vilket beräknas medföra en besparing på 2,6 16 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 miljoner kronor. Möjligheten till konventionell röntgen av rörelsesystemet för kiropraktorer upphörde den 1 juni, vilket beräknas ge en kostnadsreducering med 0,6 miljoner kronor. En uppföljning genomförs av de avtal som inte uppfyller kravet på minst 1 900 patienter per år. För de vårdgivare som inte presenterar en analys till detta och en skälig handlingsplan, ska avtalen sägas upp. Kostnadsreduceringen för detta beräknas till 21,8 miljoner kronor. Privat fysioterapi redovisar ett underskott med 20 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen beräknas till ett överskott med 3 miljoner kronor vilket hänförs till den beslutade prisjusteringen med fem procent från och med den 1 juni. Logopedi redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 7 miljoner kronor. Prisjustering och ändrade villkor för nya avtal beräknas minska kostnaderna med 5 miljoner kronor. Prognosen beräknas till ett underskott med 10 miljoner kronor. Med anledning av en nyligen genomförd revision av vårdvalet har förfrågningsunderlaget justerats, bland annat ställs krav på en verksamhetsomfattning om minst 50 procent av heltid per logoped. Utomlänsvård redovisar ett underskott med 8 miljoner kronor mot periodiserad budget. Kostnaderna bokförs ojämnt under året. Prognosen beräknas vara i nivå med budget. För andningshandikappade patienter beräknas prognosen till ett underskott med 10 miljoner kronor. Konkurrensverket har anmält landstinget till förvaltningsrätten och yrkat att landstinget ska betala 10 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för direktupphandling av hemsjukvård kvällar, nätter, helger. Landstinget har bestridit yrkandet. Dom i målet har inte fallit. Enligt landstingets redovisningsregler har en reservation om 10 miljoner kronor gjorts. Prognosen för primärvården totalt beräknas till ett underskott med 29 miljoner kronor. Detta förutsätter att planerade kostnadsreducerande åtgärder kan genomföras i stor utsträckning. Psykiatrins resultat är 102 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Överskottet förklaras i stor utsträckning av överskotten inom barn- och ungdomspsykiatrin samt beroendevården som sammantaget uppgår till 44 miljoner kronor. Överskottet inom allmänpsykiatrin med 38 miljoner kronor är missvisande eftersom då 27 miljoner kronor inte kostnadsförts. Det beror på ofullständig fakturering/uppbokning från landstingsinterna vårdgivare. Helårsprognosen för psykiatri, inklusive beslutad besparing, är ett överskott med 30 miljoner kronor. Allmänpsykiatrin redovisar ett överskott med 38 miljoner kronor mot periodiserad budget. Resultatet är missvisande då 27 miljoner kronor inte har bokförts under perioden. Den slutliga avstämningen med SLSO för 17 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 perioden januari till augusti sker i september, sidoavtalen ska justeras och ST-läkarkostnader har inte bokförts. Prognosen beräknas till ett underskott på 18 miljoner kronor och då har hänsyn tagits till att 10 miljoner kronor finansieras av en överföring av statliga prestationsbaserade medel (PRIO- medel) och lägre avtalskostnad för SLSO med 20 miljoner kronor. I september slöts vårdavtal med de fem landstingsdrivna klinikerna. Avtalet bygger på 100 procent fast ersättning. Därutöver utgår målrelaterad ersättning i form av bonus/vite samt ersättning för specialistsjuksköterskeutbildningar och ST- läkare. Avtalet är ettårigt med möjlighet till förlängning med 1 år och då ska villkoren för ersättning baseras på faktiska volymer. Inom SLSO:s öppenvård minskar de fysiska besöken med 4 100 besök eller med 1 procent. Tre kliniker visar färre besök motsvarande 3-5 procent medan två redovisar en ökning med 5 respektive 7 procent. Läkarbesök ökar med 2 procent och det är tre kliniker som har en ökning. Sjuksköterskebristen märks i besöksstatistiken och besöken har minskat med 4 procent, endast hos en klinik kan en ökning ses. Inom slutenvården har antalet vårddagar minskat med 1 415 eller med 1 procent i förhållande till motsvarande period 2014. Några avdelningar har evakuerats för sanering. Problemen med dubbla registreringar inom slutenvården som uppstod under 2014 är nu åtgärdade. De fysiska besöken för de fem privata utförarna ökar med 9 540 besök eller med 4 procent. En klinik redovisar en minskning med 1 procent. Spannet ligger mellan -1 procent till + 9 procent. Läkarbesök ökar med 2 procent och det är tre kliniker som redovisar en ökning. Sjuksköterskebristen märks inte i besöksstatistiken på samma sätt hos de privata vårdgivarna där besöken har ökat med 8 procent, endast hos en klinik kan en minskning ses. Prognosen för de privata vårdgivarna pekar på ett underskott med 39 miljoner kronor. Fler utförda neuropsykiatriska utredningar svarar för 11 miljoner kronor av underskottet. Antal utredningar utöver beställning uppgår till 445. Det bokförda resultatet blir något missvisande i och med att takbeloppsreglerna slår igenom först i december och avdragen beräknas uppgå till cirka 20 miljoner kronor. Resultatet för barn- och ungdomspsykiatri visar ett överskott med 25 miljoner kronor mot periodiserad budget. Avvikelserna beror främst på att det i budgeten tagits hänsyn till befolkningsökningen medan ingen ökning 18 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 av volymer i avtalen gjorts. Prognosen beräknas därmed till ett överskott med 24 miljoner kronor. Resultatet för beroendevård visar ett överskott med 19 miljoner kronor mot periodiserad budget. Överskottet beror främst på att det i budgeten tagits hänsyn till befolkningsökningen medan ingen ökning av volymer i avtalen gjorts. Prognosen beräknas därmed till ett överskott med 18 miljoner kronor. Resultatet för utomlänsvård visar ett underskott på 3 miljoner kronor mot periodiserad budget. Ytterligare tre placeringar har tillkommit i juli hos rättspsykiatrin i Sundsvall och om samtliga placeringar kvarstår året ut beräknas prognosen till ett underskott om 10 miljoner kronor. Resultatet för privata specialister visar ett överskott med 9 miljoner kronor mot periodiserad budget och förklaras av ett färre antal besök till följd av flera pensionsavgångar. Prognosen beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Resultatet för tortyrskadevård visar ett överskott med 5 miljoner kronor mot periodiserad budget. Överskottet beror på att vårdgivarna haft låg produktion under våren på grund av personalomsättning och låg bemanning. Prognosen beräknas till ett överskott med 4 miljoner kronor. Geriatrik uppvisar ett underskott med 76 miljoner kronor mot periodiserad budget. Helårsprognosen beräknas till ett underskott med 90 miljoner kronor, vilket främst är hänförligt till ASiH. Allmängeriatriken redovisar ett överskott med 15 miljoner kronor mot periodiserad budget. Prognosen för allmängeriatriken beräknas till ett överskott med 10 miljoner kronor. Antalet vårdtillfällen inom allmängeriatriken har ökat som en följd av bland annat en ökad beställning och öppnandet av nya vårdplatser. I januari öppnades 12 vårdplatser och i september öppnas ytterligare 12 vårdplatser. Kommande 500 nya vårdtillfällen under hösten beräknas kosta 5 miljoner kronor under resterande del av året. Trots en ökad produktion beräknas beställningen på helåret inte kunna uppnås. Ett överskott gällande rörlig ersättning till följd av en underproduktion på cirka 400-500 vårdtillfällen beräknas till 10-14 miljoner kronor. 19 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Vårdtyngden varierar över året. Normalt är att vårdtillfällen under våren är tyngre, på grund av bland annat calicismitta. En utjämning mot mindre kostsamma vårdtillfällen sker normalt under resterande del av året. En slutlig reglering mot avtalen görs vid årsskiftet. Antalet calicifall har varit färre jämfört med föregående år vilket påverkat kostnaderna positivt. Omkring 250 vårdtillfällen har hittills rapporterats i år att jämföra med 300 året innan. Under första kvartalet gavs akutsjukhusen en temporär möjlighet att upp till ett takbelopp på 5 miljoner kronor fakturera HSF för geriatrikpatienter som vårdas kvar på akutsjukhuset då plats ej kunnat beredas på geriatrisk klinik. Kostnaden för dessa åtgärder har hittills stannat på 1 miljon kronor. För att upprätthålla en god tillgänglighet under sommaren erbjöds kliniker med fullt öppethållande under de kritiska veckorna 29-32 en särskild ersättning för täckande av kostnader för extrapersonal. Handen-, Nackaoch Löwetgeriatriken hade full tillgänglighet under ovanstående period och merkostnaden som fakturerats HSF uppgick till omkring 3,6 miljoner kronor. Andelen direktintag från hemmet har ökat och uppgår till 16 procent av samtliga vårdtillfällen (jämfört med 14 procent 2014). Andelen intag från akutmottagning är 34 procent (37 procent) medan intaget från sjukhusens vårdavdelningar uppgår till 50 procent.(49 procent). En ökad tillgänglighet till medicinsk service krävs för att direktintagen från hemmet skall kunna öka ytterligare, vilket sannolikt framöver kommer medföra ökade utredningskostnader inom de geriatriska verksamheterna. ASiH redovisar ett underskott med 73 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är framför allt att fler patienter skrivs in i ASiH men även att vårdtiderna blir längre. För helt år prognostiseras ett underskott med 90 miljoner kronor. I prognosen har hänsyn tagits till att en ny vårdgivare tillkommer under hösten och att några av de nuvarande vårdgivarna utökar med nya team, vilket ökar kostnaderna. Specialiserad palliativ vård redovisar ett underskott mot periodiserad budget med 6 miljoner kronor. För helt år beräknas prognosen till ett underskott med 10 miljoner kronor. Tandvårdens resultat är cirka 3 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. Barntandvården redovisar ett överskott med 10 miljoner kronor mot periodiserad budget. Det är främst hänförligt till tandregleringsvård. Antalet tandregleringsstarter har minskat med 1 procent jämfört med samma period föregående år. Det är framför allt Folktandvården som har en lägre produktion än föregående år. Variationer av hur 20 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 tandregleringsvården utvecklas under året är vanliga. Prognosen för barntandvården beräknas till ett överskott med 5 miljoner kronor. Vuxentandvården redovisar ett överskott med 4 miljoner kronor mot periodiserad budget. Orsaken är främst att tandvård till långvarigt sjuka med funktionsnedsättning inte kommit igång i budgeterad omfattning. Övrig tandvård redovisar ett underskott med 7 miljoner kronor. Orsaken till det är en prisuppräkning som genomförts utöver budgetramen. För helt år prognostiseras ett överskott med 2 miljoner kronor för tandvård. Den viktigaste orsaken är att tandreglering och Tredje steget beräknas ge överskott som överstiger underskotten för nödvändig tandvård och opreciserade besparingar. Opreciserade kostnadsreduceringar, bland annat till följd av den prisuppräkning med 3 procent för allmäntandvård för barn och ungdomar som genomfördes utöver budget, beräknas ge underskott med 11 miljoner kronor. Tredje steget beräknas ge överskott med 10 miljoner kronor. Tandregleringsvården prognostiseras ge överskott med 5 miljoner kronor Nödvändig tandvård beräknas ge underskott med 2 miljoner kronor. Bokfört resultat för övrig sjukvård inklusive beställarens egen verksamhet är 194 miljoner kronor bättre än periodiserad budget. 71 miljoner kronor av överskottet kan hänföras till budgeterade reserver. Vårdgarantier via Vårdgarantikansliet har givit överskott med 12 miljoner kronor och Specialiserad rehabilitering har medfört överskott med 10 miljoner kronor. Ambulanssjukvården redovisar överskott med 21 miljoner kronor främst till följd av ytterligare föreningar vid införandet av FRAPP. För helt år beräknas ett överskott med 146 miljoner kronor. Det prognostiserade överskottet förklaras främst av ett beräknat överskott med 66 miljoner kronor för budgeterade reserver. Överskott beräknas även för vårdgarantier via vårdgarantikansliet med 15 miljoner kronor, hjälpmedel med 14 miljoner kronor, habilitering med 13 miljoner kronor. Därutöver bidrar förseningar i IT-projekt och en mängd smärre poster inom gemensamma funktioner till överskottet. För språktolk beräknas ett underskott med 20 miljoner kronor och för sjukresor ett underskott med 11 miljoner kronor. Läkemedel uppvisar ett underskott med 215 miljoner kronor mot periodiserad budget. Den enskilt viktigaste orsaken till detta är nya läkemedel mot Hepatit C som introducerades under 2014. Det medförde stora kostnadsökningar under hösten 2014. Dessa kostnadsökningar har fortsatt under 2015 om än i en något lägre takt. Till och med augusti 2015 har kostnaderna ökat med 9,2 procent mot föregående år, vilket är en ökning mot juli då ökningstakten var 8,5 procent. 21 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 För helt år prognostiseras ett underskott med 300 miljoner kronor för läkemedel. Prognosen motsvarar en kostnadsökningstakt med 5,2 procent på årsbasis. Således förutsätter prognosen att kostnaderna kan minska ned 1,6 procent under det sista tertialet. Totalt för HSN redovisas ett överskott med 324 miljoner kronor mot periodiserad budget till och med augusti. 5.1.4 Avvikelser – prognostiserat resultat Textkommentar (tkr) Somatisk specialistvård Primärvård Psykiatri Geriatrik Tandvård Övrig sjukvård inkl egen verksamhet Läkemedel Summa avvikelse Intäkter avvikelse mot årsbudget 309 302 -12 191 10 000 0 0 220 258 Kostnader avvikelse mot årsbudget -68 302 -16 809 20 000 -90 000 2 000 -74 258 Resultat avvikelse mot årsbudget 241 000 -29 000 30 000 -90 000 2 000 146 000 0 527 369 -300 000 -527 369 -300 000 0 Totalt sett beräknas ett resultat som är i nivå med budget för 2015. Somatisk specialistvård beräknas lämna överskott med 241 miljoner kronor. Primärvård beräknas ge underskott med 29 miljoner kronor. Psykiatri prognostiserar ett överskott med 30 miljoner kronor. Geriatrik prognostiseras lämna underskott med 90 miljoner kronor. För tandvård prognostiseras ett överskott med 2 miljoner kronor. Övrig sjukvård inklusive egen verksamhet prognostiseras ge ett överskott med 146 miljoner kronor. Läkemedel beräknas lämna underskott med 300 miljoner kronor. För mer detaljerad beskrivning av avvikelser mot budget, se avsnitt 5.1.3 ovan. 22 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5.1.5 Resultat per verksamhetsgren – HSN Resultat per VO (Mkr) Ack utfall 1508 Somatisk specialistvård Ack utfall 1408 Förändr % 754 295 Geriatrisk vård -76 Psykiatrisk vård 129 Budget 2015 Avvik PR-BU Bokslut 2014 156% 241 0 241 -143 -21 262% -90 0 -90 -104 -8 -1713% 30 0 30 -74 69 47 47% -29 0 -29 -10 -161 61 -364% -300 0 -300 -139 Primärvård Läkemedel öppen vård Prognos 2015 Tandvård 7 6 17% 2 0 2 4 Örig sjukvård 238 338 -30% 146 0 146 273 Totalt förvaltning/bolag 960 718 34% 0 0 0 -193 5.1.6 Resultat per trafikindelning – TN Ej tillämpligt. 5.1.7 Redovisning över samtliga specialdestinerade statsbidrag Ack utfall 1508 Budget 2015 Avvik AC-BU Prognos 2015 Bokslut 2014 Bidragsgivare Statsbidrag Socialstyrelsen Hjälpmedel för döva 3 184 4 679 -1 495 4 679 4 581 Socialstyrelsen Dövtolk 12 385 18 577 -6 192 18 577 18 577 Socialstyrelsen Vävnads- o cellverks 13 492 13 492 13 492 28 043 SKL/Socialstyrelsen/SLL Finans Standardiserat vårdförlopp 2 000 2 000 48 000 SKL RCC processutv cancerstrat 8 000 8 000 SKL Kvalitetsregistercentrum 6 580 Försäkringskassan Rehabiliteringsggarantin 76 757 Folkhälsomyndigheten Bidrag HIV/STI 23 267 Migrationsverket Asylsjukvård 55 951 Vinnova Innovationssystem Från koncernfinansiering Asylsjukvård Från koncernfinansiering LSS-bidrag Katastrofmedicinsk beredskap Från LSF Totalt specialdestinerade statsbidrag 6 580 100 000 55 165 818 400 8 000 6 580 1 703 -23 243 150 000 157 664 23 267 31 022 31 180 786 55 165 58 716 818 1 365 121 760 144 060 -22 300 144 060 123 563 14 150 20 986 -6 836 20 986 21 201 594 1 367 575 594 338 938 343 467 -4 529 Statsbidrag som erhållits från staten, SKL eller vidareförmedlats från koncernfinansiering och LSF. 493 928 455 568 23 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 5.1.8 Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr SLL-externt Ack utfall 1508 Verksamhetens intäkter SLL-externt Ack utfall 1408 Förändr % SLL-externt Prognos 2015 SLL-externt Budget 2015 SLL-externt Bokslut 2014 Avvik PR-BU 1 250 1 158 7,9% 1 910 1 889 21 2 070 -15 202 -14 339 6,0% -23 931 -23 481 -450 -22 427 Avskrivningar -3 -4 -25,0% -7 -10 3 -6 Finansnetto 0 0 0 0 0 0 -13 955 -13 185 -22 028 -21 602 -426 -20 363 Verksamhetens kostnader Resultat 5,8% För kommentarer, se avsnitt 5.1.10 5.1.9 Personal Bemanningskostnader Mkr Summa personalkostnader varav förändring sem- och löneskuld varav lönekostnad varav PO-pålägg Inhyrd personal Ack utfall 1508 344 Avvik Budget AC-BU 1508 1508 398 -8 99 99 15 7 varav läkare Summa bemanningskostnad Sjukfrånvaromått Procentuell sjukfrånvaro 8 0 Progn 2015 569 Budget Avvik 2015 PR-BU 15 7 359 404 Ack utfall 1508 3,7 Ack utfall 1408 3,6 8 Boksl 2014 598 8 -204% 224 6% 366 392 92 7% 169 173 9 7% 10 10 512 0 -26 -4 20 0 0 varav sjuksköterskor varav övrig personal Föränd % 352 -8 238 238 Ack utfall 1408 -1 336 145 13 0 9 67% 10 10 -11% 361 -1% 579 608 Föränd %-enh Progn 2015 Budget 2015 Avvik %-enh 10,0% 3,7 0 -5% 370,0% Personalkostnaderna visar ett överskott jämfört med periodiserad budget med 54 miljoner kronor som förklaras bland annat av vakanser. Personalkostnaderna har ökat med 5,8 % jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet helårsarbetare har ökat med 3% jämfört med motsvarande period föregående år. Kostnader för inhyrd administrativ personal avser främst verksamheten Invånartjänster 1177. Personalkostnaderna beräknas ge ett överskott med 29 miljoner kronor beroende på vakanser och beslutade besparingsåtgärder inom förvaltningen. 13 525 24 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Lönekostnaderna, vilka utgör den största delkomponenten av personalkostnaderna, förväntas öka med 8,9 % i jämförelse med årsbokslut 2014. Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Ack utfall 1508 Budget 1508 Avvik ACBU 1508 Ack utfall 1408 Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 728 700 28 706 Varav tidsbegränsat anställda 56 81 Totalt förändring 56 81 Personalvolym/helårsarbete Antal Avvik LF/LS/HSN PRbeslut BU (Ja/Nej) Föränd Progn Budget % 2015 2015 3,1% 700 700 0 Boksl 2014 713 99 0 0 99 Antalet helårsarbetare har ökat med 3 % jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet tidsbegränsat anställda uppgår till 56 vilket är en minskning med 31 % jämfört med föregående period 2014. 5.1.10 SLL-externt köpt hälso- och sjukvård – HSN Köpt hälso- och sjukvård Mkr Somatisk specialistvård Primärvård Ack utfall 1508 3 332 4 024 Ack utfall 1408 Förändr % 2,5% 3 737 7,7% 1 406 1 388 1 539 1 459 Psykiatri 846 815 Geriatrik 1 027 937 9,6% Övrig sjukvård Summa Budget 2015 3 250 3,8% Tandvård Prognos 2015 5 462 6 007 5 480 5 968 256 8,2% 1 309 1 275 2,7% 2 044 2 065 10 815 10 270 5,3% 16 867 16 783 277 409 423 Somatisk specialistvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälsooch sjukvård med 82 miljoner kronor eller 2,5 procent under de åtta första månaderna 2015. Den största ökningstakten uppvisas mot Capio S:t Göran där kostnaderna har ökat med 5 procent. Primärvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 287 miljoner kronor eller 7,7 procent under de åtta första månaderna. Vårdvalen för främst primärvårdsrehabilitering och logopedi gör att den externa delen fortsätter att öka. Avvik PR-BU Bokslut 2014 -18 39 18 80 -14 -21 84 5 147 5 828 1 230 1 449 388 1 973 16 015 25 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Psykiatri har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 31 miljoner kronor eller 3,8 procent under de åtta första månaderna. Merparten av ökningen förklaras av de nya upphandlade avtalen där uppdragen överförts från landstingsdriven verksamhet till privata vårdgivare. Geriatrik har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 90 miljoner kronor eller 9,6 procent under de åtta första månaderna. Detta är främst en följd av vårdval för ASiH och Specialiserad Palliativ vård. Tandvård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård med 21 miljoner kronor eller 8,2 procent under de åtta första månaderna. Mot Praktikertjänst är ökningen 2 procent och den beror bland annat på högre kostnader avseende specialisttandvård för barn och ungdomar. Mot Karolinska Institutet, odontologiska institutionen är ökningen 13 procent. Mot övriga privata vårdgivare och övriga landsting är ökningen 8 procent. Kostnadsökningen mot Karolinska Institutet och privata vårdgivare avser främst landstingets tandvårdsstöd. Övrig vård har ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under de åtta första månaderna med 34 miljoner kronor eller 2,7 procent. Totalt har HSN ökat sina kostnader för externt köpt hälso- och sjukvård under de åtta första månaderna med 545 miljoner kronor eller 5,3 procent. Totalt sett har den köpta vården ökat sina kostnader med 4,1 procent under de åtta första månaderna. Den externt köpa vården ökar således sin andel, men endast marginellt. Inom öppenvård har vårdkonsumtionen ökat med 1,8 procent för landstingsdriven vård och med 1,9 procent för privatproducerad vård. Inom slutenvård har den landstingsdrivna vården minskat med 0,5 procent mot 2014 medan den privatproducerade har ökat med 1,2 procent. Den privatproducerade vården uppvisar således en svag ökning av sin andel av vårdproduktionen. 5.1.11 Övriga kostnader, avskrivningar och finansnetto 7541 IT tjänster (ej konsult)(teknisk förvaltning) Innehåller bland annat IT kostnader för administrativa IT-system, EKsystem, vårdersättningssystem, gemensam utdataplattform GUPS, SLL-net, Webcare, VAL, GVR, THORD och invånartjänster 1177. 7542 Konsultarvoden IT Utfallet för konsultkostnader IT innehåller bland annat kostnader för invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget och 26 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 vårdersättningssystem, utveckling av gemensam utbudsinformation GUTI nationell patientöversikt NPÖ, röntgentjänst bild& funktion samt utveckling e-remiss, e-recept, e-frikort och beslutstödssystem. Ökade konsultkostnader IT jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat vårdersättningssystem, beslutstödssystem och röntgentjänst bild& funktion. 7569 Konsultarvoden övriga Kostnader för konsultkostnader bland annat inom verksamheten invånartjänster 1177, kommunikationsstöd sommarkampanj, rätt väg i vården, patientenkäter/telefontillgänglighetsmätning, utveckling av värdebaserad vård, programkontoret framtidens hälso-0ch sjukvård, utveckling av sjukhusavtal samt projekt Hälsa på vården. Minskade konsultkostnader jämfört med motsvarande period föregående år förklaras bland annat av lägre kostnader för programkontoret för framtidens hälso-och sjukvård. 7590 Diverse övriga tjänster Innehåller bland annat kostnader för folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet, ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, rikssjukvårdssatsningen vid Karolinska universitetssjukhuset, för specialistutbildning av sjuksköterskor, köp av redovisnings-0ch HR-tjänster från Landstingsstyrelsens förvaltning samt ersättning till Landstingsstyrelsens förvaltning för ST-läkare. Innehåller även kostnader för programkontor Nya Karolinska, Äldrecentrum, samverkan med kommuner, och läkemedelskommitté/expertgrupper. Ökade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror främst på överföring av ersättning för ST-läkare för sjukhusen till LSF med 156 miljoner kronor. 5.2 Investeringar Investeringar Mkr Inventarier FRAPP Övriga ospecificerade ojbekt Totalt investeringar Ack utfall 1508 Status* 1 0,4 1 Prognos 2015 Avvik PR-BU Budget LF 2015 4,2 5 -1 7 30 -23 35 -23 0,8 0 12 *) Välj mellan status bereds för beslut, utredning, planering, driftstart eller pågår 1 27 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Utfallet för inventarier uppgår till 1 miljoner kronor. Kostnaderna för reinvesteringar och kompletteringar av inventarier för förvaltningen beräknas uppgå till 5 miljoner kronor. På grund av förseningar kommer införandet av FRAPP (framtida ITplattform för prehospital vård) att påbörjas under hösten och beräknas uppgå till 7 miljoner kronor. 5.3 Balansräkning Balansräkning Mkr aug 2015-08-31 dec 2014-12-31 Förändring Tillgångar Anläggningstillgångar 9 11 -2 Omsättningstillgångar 7 401 7 508 -107 varav kassa och bank 6 704 6 110 594 SUMMA TILLGÅNGAR 7 410 7 519 -109 974 189 785 Eget kapital Avsättningar (samt ev. minoritetsintresse) Skulder 10 10 6 426 7 330 -904 Långfristiga skulder 0 0 0 Kortfristiga skulder 6 426 7 330 -904 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 7 410 7 519 -109 Anläggningstillgångarnas minskning med 2 miljoner kronor beror främst på avskrivningar. Omsättningstillgångarna har totalt minskat med 107 miljoner kronor. Förändringen förklaras främst av att: - Kundfordringar har minskat med 298 miljoner kronor - Fordringar mot staten har miskat med 127 miljoner kronor - Upplupna intäkter har minskat med 248 miljoner kronor - Förutbetalda intäkter har minskat med 28 miljoner kronor - Banktillgodohavande har ökat med 594 miljoner kronor, vilket främst förklaras av en ökning av upplupna kostnader. Det egna kapitalets ökning förklaras av reglering av 2014 års resultat med 193 miljoner kronor. 28 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 De kortfristiga skulderna har minskat med 904 miljoner kronor. Detta förklaras främst av en minskning av leverantörsskulden med 3 170 miljoner kronor samtidigt som upplupna kostnader har ökat med 1 594 miljoner kronor. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 686 miljoner kronor, vilket till stor del förklaras av att skulden för externa projekt har minskat med 104 miljoner kronor samt skuld kopplat till vårdfakturering ökat med 783 miljoner kronor. Avsättningen 2015 avser upphandlingsskadeavgift. 5.4 Styrstrategi akutsjukhus – sanktionsregel Ej tillämpligt. 5.5 Analys och eventuella riskfaktorer Åtgärder för ekonomi i balans enligt HSN:s beslut den 16 mars. En förutsättning för att klara en prognos i nivå med budget är nämndens beslut om åtgärder för en ekonomi i balans. Det kan nämnas att nettokostnadsökningstakten för perioden juli 2014-augusti 2015 är 3,9 procent. På grund av nämnda problem med systemen för vårdgivarnas fakturering föreligger en viss risk att den verkliga nettokostnadsökningstakten för perioden ligger något högre än 3,9 procent. För helt år 2015 prognostiseras en nettokostnadsökningstakt på 4,1 procent. Den inrymmer såväl ökade intäkter som sänkta kostnader. En uppenbar risk är om det beslutade åtgärdsprogrammet inte kan genomföras fullt ut. Huvuddelen av programmet är säkrat men risk finns att delar av åtgärderna blir försenade eller inte hinner få full effekt under året. De flesta vårdgivare inom vårdvalen har accepterat de sänkta ersättningsnivåerna, men inte alla. En förutsättning för att kostnadsreduceringar ska uppstå inom vårdvalen är oförändrade volymer. Övriga risker Närsjukvård Primärvård Kommunerna i Stockholms län tar från och med 1 oktober över ansvaret för hälso- och sjukvård för personer som bor i bostad med särskild service och insatser i daglig verksamhet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Läkarinsatser fortsätter att vara landstingets 29 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 ansvar. I samband med förändringen har beslut tagits om att medel ska föras över från landstinget till kommunerna. Förändringen är kostnadsneutral endast under förutsättning att besök utförda av distriktssköterskor, sjuksköterskor och undersköterskor minskar i enlighet med gjorda beräkningar. Privata specialister i allmänmedicin som ersätts enligt nationella taxan (ARV) som vill sälja sina verksamheter har hittills inte kunnat göra det med hänvisning till vårdvalet. Detta har nu prövats rättsligt och förvaltningens tolkning/hantering har inte varit korrekt. I och med att överlåtelser får göras kan antalet besök i denna verksamhet åter komma att öka. 1 juni 2015 sänktes poängpriset inom Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) vårdval till följd av att tilläggsersättningar för viss avancerad medicinsk service infördes. Syftet med justeringen är att ersättningsmodellen inte ska motverka utflytten av barnsjukvård från sjukhusen. Risk finns att medicinsk service ökar inom BUMM och därmed kostnaderna. Akutsjukhusen Den maximala risken för huvudavtalen med akutsjukhusen i de fall målvolymerna överstiger de avtalade, bedöms till cirka 500 miljoner kronor. Hittillsvarande utveckling tyder på att den risken inte kommer att materialiseras annat än marginellt. För eventuell underproduktion utgår ersättning med 30 procent av avtalet DRG-poängpris, vilket innebär en risk med cirka 48 miljoner kronor per procent utebliven produktion. Läkemedel Hittills har kostnaderna för läkemedel ökat med 9,2 procent mot 2014. Prognosen förutsätter en kostnadsökningstakt med 5,2 procent för helt år. Om inte kostnadsökningstakten kan påtagligt sänkas finns risk för större underskott än prognostiserat. Vårdval En viss risk finns för oplanerade volymökningar inom vårdvalen. Privata specialistläkare Kostnads- och volymutveckling för privata specialistläkare fortsätter att minska i en högre takt än vad budgeten reducerats med. Det skulle kunna utgöra en ekonomisk möjlighet. 30 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 6. Förvaltning/Bolag som arbetsgivare Antal anställda Antal tillsvidareanst Antal tidsbegränsat anställda 201508 708 649 201408 714 634 59 79 Könsfördelning Kvinnor Män Totalt antal 545 163 708 Ny förvaltningschef tillträdde under augusti. Förvaltningens personalarbete har utförts med stöd av den gemensamma HR avdelningen för de centrala förvaltningarna. Nya riktlinjer för lönesättning och arbetsmiljöarbete har tagits fram och är under implementering. För chefer har ledarskapsutbildning och introduktionsutbildning genomförts. Coachprogram för chefer har tillhandahållits och nyttjats. En ledarskapsutbildning för medarbetare med ledaransvar har genomförts. Arbetet med utbildningssamordning inom förvaltningen har påbörjats och resultatet kan ses på intranät där början till utbildningskataloger för chefer och medarbetare finns under chefs och medarbetarflikarna. 2015 års löneöversyn är genomförd. Ett arbete med att samordna förvaltningarnas förmånspaket har påbörjats. Drygt 50 procent av aktiviteterna i handlingsplaner kopplat till medarbetarenkäten har genomförts. Arbete med att minska sjukfrånvaron har bedrivits där särskilt fokus har legat på att säkerställa att rehabiliteringsutredningar genomförs. Friskvårdssatsningar har genomförts innehållande stegtävling, friskvårdsdag, stepjockey (gå trappor utmaning), och PAUS –IT (personlig tränare i datorn). HLR utbildningar har genomförts. Nytt beredskapsavtal för HSF kommunikation har tagits fram. Samverkan med de fackliga organisationerna har genomförts enligt årsplan. 31 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Status KOLL implementering När det gäller kompetensplanering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har arbetet med att införa KOLL(landstingets kompetensplaneringsmodell inklusive IT-verktyget) fortsatt. Arbetet med införandet på Kanslienheten slutförts. Även Kommunikationsavdelningen har implementerat KOLL. Förfrågan har skickats ut till cheferna inom förvaltningen och svaren visar att det är svårt att rekrytera personer med erfarenhet och kompetens inom områden som projekt-/processledare samt utredare/handläggare som svarar mot uppställda krav. Dessa krav är till exempel erfarenhet av: avancerad uppföljning, ersättningsmodeller, upphandling, förhandling, myndighetsutövning och medicinsk revison. Vidare saknas det erfarna sjuksköterskor, biostatistiker samt läkare med katastrofmedicinsk kompetens. Kommande behov där det befaras vara svårrekryterat är farmaceutisk kompetens och kompetens inom läkemedelshantering samt inom smittskyddsverksamheten. 6.1 Sjukfrånvaro Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män både när man tittar på 2015 och 2014. Under 2015 har kvinnornas sjukfrånvaro ökat med 1,2 dagar, männens sjukfrånvaro har ökat med drygt 0,6 dagar. För kvinnorna är det framför allt sjukfrånvaron över 14 dagar som ökat. För männen är det den korta sjukfrånvaron och sjukfrånvaron över 90 dagar som ökat. Sjukdagar per anställd och kön Kvinnor Män -2015-08 10,15 4,36 -2014-08 8,92 3,73 Totalt 8,82 7,67 7. Ledningens åtgärder Med anledning av det ekonomiska underskottet i 2014 års räkenskaper och det tillkommande kostnadsreduceringsbetinget för 2015, beslöt HSN den 20 februari enligt förvaltningens förslag att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att redovisa en åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i enlighet med det den 16 mars om åtgärder som ger kostnadsreducering och intäktsökningar motsvarande 800 miljoner kronor. Förvaltningens förslag innefattade: - Åtgärder inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen - Åtgärder inom vårdvalsområden - Andra åtgärder avseende köpt vård - Ökat landstingsbidrag 32 (32) DELÅRSRAPPORT 2015 Att prognosen för helt år ligger i nivå med budget är i hög grad ett resultat av åtgärdsprogrammet. Åtgärderna har i allt väsentligt kunnat genomföras. Landstingsfullmäktige beslutade 17 juni om höjda patientavgifter från och med 1 juli för besök hos bland andra fysioterapeuter och höjda avgifter inom hjälpmedelsområdet i linje med Hälso- och sjukvårdsnämndens åtgärdsprogram. Några förseningar noteras, bland annat stängs lättakuten i Danderyd några månader senare än ursprunglig beräkning. Inom de vårdvalsområden där nämnden beslutat om prissänkningar har ett antal vårdgivare avstått från att godkänna de föreslagna ändringarna, med konsekvensen att avtalen då löper ut efter 12 månader. Under denna tid gäller de gamla avtalsvillkoren med den högre ersättningen. Sammantaget bedöms dock åtgärdsprogrammet ge effekt i storleksordningen 750 miljoner kronor för 2015. 8. Pågående rättsprocesser (tvister) Konkurrensverket har anmält SLL till förvaltningsrätten och yrkat att SLL ska betala 10 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för direktupphandling av hemsjukvård kvällar, nätter, helger. SLL har bestridit yrkandet. Dom i målet har inte fallit. Enligt landstingets redovisningsregler har en avsättning med 10 miljoner kronor gjorts. SLL har i juli månad 2015 blivit stämd av Klapparen Stockholm AB. Tvisten gäller fastställande av betalningsskyldighet för retroaktiv mervärdesskatt under perioden 2005-01-31 till 2010-06-02 på ett avtal som avser liggande persontransporttjänst. SLL har inlett en tvist i domstol mot en läkare. Läkaren har rätt till ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning. SLL driver ett återkrav som beräknas till i storleksordningen två miljoner kronor. 9. Nämnd-/styrelsebehandling Delårsrapporten per augusti månad kommer att behandlas i Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-29. Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: HSN/HSF PÅGÅENDE ÄRENDEN I BUDGET. DELÅRSRAPPORT 2015 År Att-sats nummer LS-nummer 2012 LS 1108-0865 2012 LS 1108-0868 2014 2014 2014 2014 49 51 56 60 Att-sats att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att - besluta om utveckling av integrerat arbete med psykisk ohälsa att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om förtydligande av begrepp i hälso- och sjukvårdstrukturen att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att i budget 2015 och planeringsåren 2016-2017 beakta den totala kostnaden för vårdavtalet för Nya Karolinska Solna att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset att i samråd med Karolinska Institutet fortsätta processen kring verksamhetsinnehåll och profilering, samt driftsättning av Nya Karolinska Solna att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med de utvecklingsområden för ökad effektivitet som redovisas i Framtidsplanen – andra steget i enlighet med LS 1304-0527 att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda förutsättningarna för ett utökat uppdrag för husläkarverksamheterna som redovisas i Framtidsplanen – andra steget i enlighet med LS 13040527 Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar Delårsbokslut HSN Delvis Arbete pågår enligt uppdrag i 2014 års budget om att vidta insatser för att integrera somatik och psykiatri HSN Klart Ingår i HSNs löpande ansvar och arbete pågår kontinuerligt i frågan. HSN Klart I omställningsavtalen som tecknas med akutsjukhusen för perioden 2016 – 2019 ges akutsjukhusen en fast ekonomisk ram för vårduppdraget under dessa år. HSN/KI Klart Processen runt verksamhetsinnehåll och profilering samt driftsättning av Nya Karolinska Solna har gett underlag till innehållet i omställningsavtalet mellan Karolinska Universitetssjukhuset, ägaren och beställaren. HSN Klart Ingår i HSNs löpande ansvar och arbete pågår kontinuerligt i frågan. Klart Uppdraget omhändertaget genom revideringar av husläkarmottagningarnas förfrågningsunderlag samt i arbetet med en förändrad närakutsstruktur. HSN Avrapporterad. (Ad acta-datum) 1 (4) Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: HSN/HSF PÅGÅENDE ÄRENDEN I BUDGET. DELÅRSRAPPORT 2015 År 2015 2015 Att-sats nummer 16 17 LS-nummer Att-sats att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att utreda förändringar i Södersjukhusets uppdrag i enlighet med de målsättningar, förutsättningar och behov som beskrivs i Framtidsplan för hälso- och sjukvården att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att ta fram en ny gemensam avsiktsförklaring med Södersjukhuset med anledning av förändring av sjukhusets uppdrag Ansvarig nämnd/ styrelse HSN HSN Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Kommentar Delårsbokslut Klart I omställningsavtalet med Södersjukhuset för åren 2016-2019 beaktas samtliga konsekvenser för sjukhusets vårduppdrag. Klart I omställningsavtalet med Södersjukhuset för åren 2016-2019 beaktas samtliga konsekvenser för sjukhusets vårduppdrag. Avrapporterad. (Ad acta-datum) 2 (4) Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: HSN/HSF PÅGÅENDE ÄRENDEN I BUDGET. DELÅRSRAPPORT 2015 År Att-sats nummer LS-nummer Att-sats Ansvarig nämnd/ styrelse Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) att uppdra åt landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelserna för Södertälje sjukhus AB, Södersjukhuset AB, Danderyds sjukhus AB, Karolinska Universitetssjukhuset samt Stockholms läns sjukvårdsområde att fortsätta arbetet med utveckling av Framtidsplan för hälso- och sjukvården, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS 1409-1068 2015 18 LSF HSN Delvis Kommentar Delårsbokslut Avrapporterad. (Ad acta-datum) För att säkerställa framdriften av Framtidsplanen pågår fortsatt arbetet utifrån Hälso- och sjukvårdsförvaltningens lokala genomförandeplan bestående av åtta genomförandeområden. Under första halvåret 2015 har fokus varit att konkretisera aktiviteter baserat på de identifierade systemkritiska leveranserna i tredje steget av Framtidsplanen samt att ta fram tidplan för leveranser och leverera de första leveranserna. Ansvariga för genomförandeområdena, delområdesansvariga och operativa ledare är tidigare utsedda och arbete har fortsatt med att formera sig inom respektive genomförandeområde samt att ta fram planer, aktiviteter och mål och indikatorer för dessa. De olika genomförandeområdena har tagit fram strategiska planer för respektive genomförandeområde för 2016. Dessa utgör en av utgångspunkterna inför verksamhetsplanering och budget 2016 för avdelningar och enheter inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. 3 (4) Bilaga A1 Ange Förvaltning/Bolag: HSN/HSF PÅGÅENDE ÄRENDEN I BUDGET. DELÅRSRAPPORT 2015 År 2015 Att-sats nummer 21 LS-nummer Att-sats att uppdra åt landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden att under år 2015 redovisa handlingsplan för satsningar inom eHälsa och informationsförsörjning som syftar till att säkerställa Framtidsplanens målbild och genomförande, som redovisas i Framtidsplanen tredje steget i genomförandet i enlighet med LS 1409-1068 Ansvarig nämnd/ styrelse LSF HSN Ansvarig funktion inom SLL Uppdrag åtgärdat (Ja, Delvis, Nej) Delvis Kommentar Delårsbokslut Avrapporterad. (Ad acta-datum) Ett gemensamt arbete med landstingsstyrelsens förvaltning har påbörjats och handlingsplanen ska redovisas senare under hösten. 4 (4) Bilaga A2 Ange Förvaltning/Bolag: HSN/HSF UPPDRAG GIVNA LÖPANDE UNDER ÅREN 2014 OCH 2015. DELÅRSRAPPORT 2015 Beslutsdatum i LF/LS LF 2014-06-10 LF 2014-06-10 LS-nummer LS 1309-1157 LS1404-0465 Att-sats Ärenderubrik Motion 2013:21 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att bifalla motionen vård och kvalitativt omhändertagande i det akuta skedet av män som utsatts för sexuella övergrepp och våldtäkt (förslag 54) Genomförandebeslut för investeringsobjekt Ny byggnad västläge - behandlingsbyggnad vid Södersjukhuset (förslag 44) Ansvarig nämnd/ styrelse LS 1404-0466 Genomförandebeslut för investeringsobjekt Ny behandlingsbyggnad vid Danderyds sjukhus (förslag 45) LS2014-11-11 LS 1410-1178 LS 1410-1178 Ny politisk organisation för SLL Ny politisk organisation för SLL Ja Vårdverksamhet i den nya behandlingsbyggnaden är planerad att inledas åren 20172018 och behandlingsbyggnaden i dess helhet beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2018. Det innebär att nettokostnadsökningar till följd av genomförandebeslutet kommer att uppstå tidigast under slutet av budgetperioden. Driftkostnadseffekten tillföljd av den ökade kapaciteten är beaktad i förslaget till omställningsavtal med sjukhuset. Ja Vårdverksamhet i den nya behandlingsbyggnaden är planerad att inledas åren 20172018 och behandlingsbyggnaden i dess helhet beräknas vara färdigställd under fjärde kvartalet 2018. Det innebär att nettokostnadsökningar till följd av genomförandebeslutet kommer att uppstå tidigast under slutet av budgetperioden. Driftkostnadseffekten tillföljd av den ökade kapaciteten är beaktad i förslaget till omställningsavtal med sjukhuset. HSN Ja Uppdraget omhändertaget: I arbetsordningen för HSN anges att HD sköter denna typen av frågor: ”Hälso- och sjukvårdsdirektören utser, som sin företrädare, en föredragande tjänsteman för varje sjukvårdsstyrelse/utskott, utskottet för framtidens hälsooch sjukvård och en för varje programberedning." Ansvariga tjänstemän har utsetts genom verkställighetsbeslut (dnr HSN 1412-1624). HSN Ja Uppdraget omhändertaget, se § 6 i HSN första protokoll för året (2015-01-27). att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och Södersjukhuset att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtalsoch budgetarbete i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden och Danderyds sjukhus AB att beakta nettokostnadsökningarna i kommande års avtalsoch budgetarbete, i enlighet med landstingsdirektörens tjänsteutlåtande att uppdra åt HSN att fastställa ny tjänstemannaorganisation under HSN med anledning av den nya politiska organisationen att uppdra åt HSN att tillsätta i skrivelsen föreslagna sjukvårdsstyrelser, utskott och programberedningar för den nya mandattiden Kommentar Delårsbokslut SÖS har avtal för en akutmottagning för sexuellt våldsutsatta män. Avtalet löper från den 1 januari 2015. HSN LS2014-11-11 Uppdrag åtgärdat) (Ja, Delvis, Nej Ja HSN HSN LF2014-06-10 Ansvarig funktion inom SLL Avrapporterad (Ad acta-datum) 1 (1) Bilaga C 1 Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Investeringsutfall 2015. Investeringar inom vård (inkl fastigheter) och annan verksamhet. (fyll i färgade celler) Period 2015-08-31 Total utgift (mkr) Budgeterad total utgift Investeringsutgifter (mkr) Budget 2015 Bokfört 2015 Varav strategiska investeringar Varav ersättningsinvesteringar Varav rationaliseringsinvesteringar 30 5 0 1 Summa ersättningsinvesteringar 5 Summa övriga investeringar 30 Mkr Ackumulerad förbrukning t o m 2015-08-31 Avvikelse BU-BO Kommentar Förklaring till avvikelse 1 Specificerade objekt Strategiska investeringar Objekt 1 Objekt 2 etc Ersättningsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc Rationaliseringsinvesteringar Objekt 1 Objekt 2 etc 2 Ospecificerade objekt totalt Summa investeringsutgifter totalt 35 Förseningar FRAPP 1 1 (1) Övriga avsättningar, ansvarsförbindelser och tvister HSF Förvaltning/Bolag Bilaga E Period 2015-08-31 Legala Avsättningar Specificera typ av avsättning: 1) IB 2015 Ianspr under året Återföring Årets avsättning Krav på upphandlingsskadeavgift 10 000 TOTALT 1) UB 0 0 0 Tidpunkt då avsättning Är avsättningen skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) 10 000 0 0 0 0 0 0 0 0 10 000 10 000 Ja För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas Informella Avsättningar (endast bolagen) Specificera typ av avsättning: TOTALT 1) 1) IB 2015 Ianspr under året 0 Återföring 0 För varje avsättning ska anges: osäkerhet om belopp el tidpunkt för utflöde av resurser samt eventuella gottgörelser som kan erhållas Årets avsättning 0 UB 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Tidpunkt då avsättning Är avsättningen skall upplösas (ange år) föremål för tvist (JA/NEJ) Ansvarsförbindelser Är ansvarsförbindelsen Specificera typ av ansvarsförbindelse Belopp föremål för tvist (JA/NEJ) Definitioner Legal avsättning (legal förpliktelse) En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett kontrakt, lagstiftning eller annan laglig grund. (BFN RR 16) Informell avsättning (informell förpliktelse) TOTALT 0 En avsättning för en förpliktelse (åtagande) som härrör från ett företags handlande genom att företaget på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller ett tillräckligt detaljerat, aktuellt uttalande har visat externa parter att företaget påtar sig vissa skyldigheter och därigenom har skapat en välgrundad förväntan hos dessa parter om att det kommer att fullgöra sina skyldigheter. (BFN RR 16) Skuld för avslutade tvister Specificera skuld Informella avsättningar finns inte i landsting och kommuner, avser endast bolag. Redovisas som ansvarsförbindelse i landstinget - se punkt c nedan. Belopp Ansvarsförbindelse TOTALT 0 a) en möjlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars förekomst kommer att bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser inträffar eller uteblir b) en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser men som inte redovisas som skuld eller avsättning eftersom någon av följande förutsättningar gäller: • det är inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, • förpliktelsens storlek kan inte beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller c) en händelse som - på grund av etablerad praxis, offentliggjorda riktlinjer eller tillräckigt utförligt och aktuellt uttalande - har skapat en välgrundad förväntan hos externa parter att kommunen eller landstinget kommer att vidta åtgärder vilket kan komma att kräva ett utflöde av resurser, men som inte uppfyller villkoren för en förpliktelse enligt denna rekommendation. (RKR Rek 10.2) Skuld för avslutad tvist Om en rättsprocess är avslutad (t ex ett mål som är förlorat i första instans) och inget överklagande är aktuellt, är det klart vilket belopp som ska betalas och när. Gäller även i de fall ett myndighetsbeslut inte överklagas. BILAGA F4 B Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 HSN 1409-1181 2 Effektiv och ändamålsenlig verksamhetsstyrning Riskbeskrivning Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) 2.1 Riskhantering Bristfälliga rutiner kring 3 hantering av risker påverkar tid, kostnad, kvalitet och resursplanering. 4 12 Eliminera genom väl upprättade rutiner och upprättad riskhanteringsmodell. Riskhanteringsmodell implementerad under våren 2015. 15-06-30 Verksamhetss tyrning och Stöd Initierat men ej breddinfört. 3 3 9 Begränsa genom väl upprättade rutiner och upprättad mall för åtgärdsplan. Mall för åtgärdsplan tas fram så att det skapas ett mer enhetligt arbetssätt inom förvaltningen. 15-06-30 Verksamhetss tyrning och Stöd Försenat. Rutiner finns. Implementering kvarstår. 2.3 Intern kontroll Linjeorganisationen känner inte 3 4 12 Begränsas genom kunskap om och följsamhet till riktlinjerna för intern styrning och kontroll. Alla chefer har fått utbildning om hur arbetet med intern kontroll ska bedrivas. 15-12-31 Verksamhetss tyrning och Stöd Planeras hösten 2015. 2.4 Uppföljning av Åtgärdsplan 2014 med delegerat 3 ansvar för åtgärder och tidplan den interna följs inte upp. Rapport och kontrollen 3 9 Elimineras genom att enhetschef som delegerats uppdraget följer arbetet och säkerställer följsamhet till tidplan. Uppföljning av 15-06-30 åtgärdsplan inom ramen för intern kontroll 2015 Enhetschef som delegerats uppdraget Rapport intern kontroll 2014 upprättad. Utifrån rapport har åtgärdsplan tagits fram och godkänts av förvaltningschefen. Delegering av åtgärder och ansvar för åtgärder pågår. 2.2 Åtgärdsplaner Riskbedömning stannar vid att en risk är identifierad men analyseras inte vidare så risken kan åtgärdas. Åtgärdsplan som beskriver risken, vem som är ansvarig, hur och när risken ska åtgärdas saknas. Sannolikhet(1-4) Riskområde till att ansvaret för intern styrning och kontroll ska utgå från den dagliga verksamheten och dess uppdrag. Arbetet med riskanalyser och intern kontroll hanteras på övergripande nivå och når inte genomslag i linjeorganisationen. åtgärdsplan tappar sitt värde när uppföljning och datum för slutpunkter inte säkerställs. Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig Status Kommentar vid uppföljning Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Ärenden till HSN/utskott kommer in till kanslienheten efter utsatt tid. Brister i följsamhet till fastställd tidplan påverkar kanslienhetens förutsättningar att bereda ärenden på ett korrekt sätt och stressituationer uppstår. Frekvens Ansvarig Status Kommentar vid uppföljning 3 3 9 Elimineras genom att konsekvensbeskrivning alltid tas fram när anställd slutar sin tjänst eller går på längre ledighet samt när ersättare ej tillsätts. Vid varje tillfälle då någon slutar sin tjänst samt vid längre ledigheter. Löpande Chefer Uppföljning görs Höst 2015. 3 3 9 Elimineras genom att interna rutiner på avdelningsnivå upprättas. Stående punkt på enhetsmöten om aktuella ärenden som ska beredas. Ansvarig samt ersättare för respektive ärende utses och tidplan fastställs. Godkännandeprocessen måste säkerställas genom att ersättare alltid finns vid chefs frånvaro. Genomgång av kvalitet och följsamhet efter varje sammanträde i HSN och utskott. Löpande Chefer samt kansli enheten Utskottsärenden följer nu processen vilket är en klar förbättring. HSN-ärendena följer processen i varierande grad vilket är detsamma som tidigare. Rutiner är förtydligande på intranätet. Ansvaret att följa rutinerna ligger på avdelningsnivå. HSN 59% i tid Utskott/styrelse Söder 100% i tid. Utskott/styrelse Sthlm/söder 97% i tid. Utskott/styrelse Norr 96% i tid fullt upp. Arbetsuppgifter blir inte utförda inom rimlig tid eller blir inte genomförda. Kvalitetsbrister vid till exempel avtalsuppföljning. Brister i kunskapsöverföring samt försämrad arbetsmiljö för medarbetarna genom ökad stress. Inhyrningskostnader för konsultstöd när arbetsbelastningen blir för stor. 2.6 Ärende- och dokumenthantering Kontrollmoment/ dokumentation Risvärde (S x K) Arbetsuppgifter fördelas ut på 2.5 Resurs- och personalplanering andra personer som redan har Riskhantering/ Åtgärd Konsekvens (1-4) Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Riskområde HSN 1409-1181 Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig HSN 1409-1181 Status Kommentar vid uppföljning 2.7 Diarieföring Dokument och handlingar som efterfrågas kan inte hittas då de inte finns diarieförda i EDIT. 3 3 9 Elimineras genom att alla chefer och medarbetare kan arbeta i EDIT och har kunskap om vad som ska diarieföras. Utbildningar för chefer. Riktlinjer och anvisningar för diarieföring säkerställs på individnivå. Chefer för diskussion och information på enhetsmöten. Riktade utbildningar genomförs för samtliga medarbetare och chefer på alla nivåer i organisationen. 15-06-30 Kansli enheten samt chefer Försenat. Intresset för utbildning i EDIT är stort hos handläggare. (Steg 1 ca 90 personer, steg 2 ca 60 personer HT14/VT15.) Lågt intresse hos chefer. Riktlinjer för diarieföring har beslutats av direktören och informationsinsatser är planerade till hösten 2015. Chefers ansvar att de efterlevs. 2.8 Delegationsordning Delegationsordningen är otydligt formulerad och svårtolkad vilket leder till tveksamheter och brister i följsamhet. 4 4 16 Elimineras genom översyn av delegationsordningen. Information genomförs återkommande på ledningsgrupper och chefsmöten. Delegationsordning tydliggörs och alla chefer informeras. 15-06-30 Kansli enheten Försenat. Arbete pågår och erfarenheter av nuvarande delegationsordning är systematiskt inventerade. Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 HSN 1409-1181 3 Tillförlitlig finansiell rapportering Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens 3.1 Verkställighetsbeslut konsultkostnader Verkställighetsbeslut upprättas på ekonomiska grunder som är kända när beslut om konsultinsatser tas. Nytt verkställighetsbeslut upprättas inte när konsultkostnaderna överstiger tidigare beslut. 3 3 9 Elimineras genom att den som anlitar och beslutar om konsultinsats följer upp kostnader och tar ansvar för kostnadskontroll. Nytt verkställighetsbeslut ska alltid upprättas då kostnaden för konsultinsatsen överstiger tidigare beslut. Kostnadskontroll genom Löpande uppföljning av kostnader för konsultinsatser och verkställighetsbeslut. Chefer Ej enhetliga rutiner inom HSF. Delvis används manuell hantering och uppföljning, delvis systemunderstödd via ekonomisystemet. Projektgranskning pågår där samtliga avdelningar inventerar att beslut finns som täcker kostnader för externa konsulter. 3.2 Kostnadskontroll I budgetunderlaget 2015 för Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetområde har en bedömning av risker kopplade till en ekonomi i balans gjorts. Riskerna beskrivs men åtgärder och åtgärdplaner för att begränsa eller eliminera risker saknas. 3 3 9 Begränsas genom det tydliggörs vilka åtgärder som kan genomföras och vem som är ansvarig för att risken hanteras. Inför beslut om slutlig budget 2015 Styrning och ekonomi Åtgärder för hantering av såväl krav på nya besparingar som tidigare opreciserade besparingar presenterades och beslutades vid HSN 2015-03-20. Den ekonomiska situationen är dock fortsatt kärv. Slutlig budget 2015 Ansvarig Status Kommentar vid uppföljning Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) 3.3 Upphandling av tjänster och konsultstöd Om konsulter anlitas genom personliga kontakter och tidigare uppdrag är det avvikelse mot LOU. Missgynnade och potentiella leverantörer som skulle kunna genomföra uppdraget med likvärdig kvalitet begär skadestånd. 3 3 9 Elimineras genom att rutiner för genomlysning av alla upphandlade eller avropade konsultinsatser finns. Kunskaper om upphandlingsförfarande ska ingå i chefsutbildningar. Det ska aldrig finnas avvikelser mot LOU när konsulter anlitas. Uppföljning av alla upphandlade/ avropade tjänster för konsultstöd. Löpande Chefer En projektgranskning pågår inklusive en kostnadsanalys och stickprov har tagits avseende avtalshantering. Diskussion pågår om behov av en funktion som kan bistå och kontrollera bland annat denna typ av frågor. 3.4 Betalningsanmärkningar Fakturor blir liggande utan 3 åtgärd med betalningsanmärkning på grund av bristande rutiner. Det kan bland annat gälla fakturor som kräver särskild åtgärd eller granskning, otydlighet i delegationsordningen eller att attestant inte finns på plats och ersättare saknas. 3 9 Elimineras genom att det finns rutiner som säkerställer kontroll så att fakturor inte liggande efter förfallodatum. Ersättare utses alltid när attestant inte finns tillgänglig eller är på längre ledighet eller tjänsteresa. Uppföljning varje månad före stängning i Raindance. Uppföljning av utsedd ersättare/attestant vid längre frånvaro eller tjänsteresa. Vid varje månadsbokslut Chefscontrollers styrning och ekonomi Årets första fem månader har tillfredsställande resultat. Klar förbättring jämfört med förra året motsvarande period. 3.5 Implementering av beslutsstödssystem Målbilden uppnås inte därför att det finns motstånd till förändringar. Organisationen kan inte avsätta den tid som krävs för implementation och kunskapsöverföring. Systemet motsvarar inte förväntningar. Bristfällig kvalitet på indata när det hämtas från olika källor. Termer och begrepp är inte gemensamma när information ska hämtas från andra system. 3 9 Elimineras genom att projektledningen beaktar och kommunicerar de risker som beskrivs. Riskbedömning ska göras initialt tillsammans med leverantör av systemet. Riskbedömningar och åtgärdsplaner upprättas Löpande under implementeringens alla faser. Projektledningen tillsammans med styrgruppen Implementeringen har försenats pga. anpassning till förvaltningens arbete med verksamhetsplaner både för linjeorganisation och genomförandeområden. 3 Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Ansvarig HSN 1409-1181 Status Kommentar vid uppföljning Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 HSN 1409-1181 4 Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och interna regler Riskbeskrivning Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) 4.1 Säkerhet Det finns för få utbildade 3 utrymningsledare på förvaltningen kopplat till antalet anställda och de lokaler där förvaltningen har sin verksamhet. Alla vet inte vad som gäller när brandlarmet löser ut. Man får inte kontakt med utrymningsledare och det kan inte säkerställas att alla lämnar lokalen. 3 9 En fråga som ingår i den Elimineras genom att chefer årliga medarbetarsäkerställer att alla medarbetare fått information enkäten. vad som gäller vid brandlarm. Chefer tar ansvar för informationsskyldigheten. Fler utrymningsledare utbildas. 4.2 Anmälan om bisyssla/ej bisyssla Kravet att alla anställda fyllt i blankett med försäkran om bisyssla/ej bisyssla följs inte upp av närmaste chef. Det kan inte säkerställas att anställd fyller i blanketten på nytt om förändring sker. 3 3 9 Elimineras genom att varje chef informerar om riktlinjerna för anmälan om bisyssla/ej bisyssla. Sannolikhet(1-4) Riskområde Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens Efter genomförd medarbeta renkät hösten 2015. 15-06-30 Återkommande punkt på arbetsplatsträffar och dokumentation från dessa. Samtliga chefer, medarbetare och konsulter har förnyat försäkran om bisyssla/ej bisyssla. Vid godkänd bisyssla finns en motivering till beslutet. Ansvarig Status Kommentar vid uppföljning HR-chef och chef för det fysiska brandsäkerhetsarbetet Planerat till hösten 2015. Chefer Klart men med vissa tveksamheter vad gäller underskrift av närmaste chef. Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Riskområde Riskbeskrivning Sannolikhet(1-4) Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Frekvens 4.3 Försäkran om oberoendeställning och jäv Kravet att alla anställda och konsulter fyllt i blankett med försäkran om oberoendeställning och jäv följs inte upp av närmaste chef. Det kan inte säkerställas att anställd fyller i blanketten på nytt om förändring sker. 3 3 9 Elimineras genom att varje chef informerar om riktlinjerna för försäkran om oberoendeställning och jäv. Återkommande punkt 15-06-30 på arbetsplatsträffar och dokumentation från dessa. Samtliga chefer, medarbetare och konsulter har förnyat försäkran om oberoendeställning och jäv. Vid godkänd risk för jävsituation finns motivering till beslutet. Chefer 4.4 Miljö 3 Dålig förståelse och engagemang bland chefer gällande ansvaret i arbetet med det landstingsgemensamma miljöledningssystemet försvårar integrering. 3 9 Begränsas genom att miljöansvaret tydliggörs vid utbildningar på chefsmöten, lednings- avdelnings- och enhetsmöten. Strukturerade och riktade utbildningar. Miljöansvarig Löpande uppföljnin g Ansvarig HSN 1409-1181 Status Kommentar vid uppföljning Klart men med vissa tveksamheter vad gäller underskrift av närmaste chef. . HSF går in i landstingsgemensamma miljöledningssystemet efter sommaren vilket är något senare än ursprungligen planerat. Informationsinsatser planeras under hösten 2015. Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Riskbeskrivning Konsekvens (1-4) Risvärde (S x K) 4.5 Serviceuppdragsbeskrivning (SUB) SUB är inte känd i 3 organisationen och används inte vid beställningar av IT-tjänster. Följande risker har identifierats: • otydliga krav specifikationer • leveransförväntningar uppfylls inte • kostnadskontroll och uppföljning försvåras • brister i dokumentation • avvikelse mot leveranstider • kunskapsåtervinning försvåras • brister i följsamhet till outsourcingkontrakt • KPI-hantering mot leverantören försvåras • incitamentsstyrning i form av SLA och viten kan inte användas 3 9 Elimineras genom konsekvent Dokumentation vid beställning av ITgranskning av följsamheten till SUB vid alla beställningar tjänster av IT-tjänster. 4.6 Informationssäkerhet Otydliga riktlinjer, rutiner och 3 följsamhet till lagstiftning leder till brister i informationssäkerheten som får konsekvenser för patienter och medarbetare. Förvaltningen löper risk för massmedial uppmärksamhet, ekonomiska, förtroendeskada och ekonomisk förlust vid skadestånd. Ingen medarbetare ska riskera att göra fel för att rutiner, riktlinjer och lagstiftning etcetera är otydligt beskrivet. 4 12 Begränsas genom att en handlingsplan för det samlade arbetet med informationssäkerhet tas fram. Det ska finnas tydliga rutiner och riktlinjer samt tydlig-görande av lagstiftning. Förvaltningen bevakar omvärldshot, beroenden i nätverk och system så att säkerhetsrelaterade hot och incidenter kan förebyggas. Ansvariga för de olika delarna i arbetet med informationssäkerhet utses. Sannolikhet(1-4) Riskområde Riskhantering/ Åtgärd Kontrollmoment/ dokumentation Handlingsplan upprättas och ansvariga utses. Chefer och medarbetare får den utbildning och information som krävs så att informationssäkerheten säkerställs. Frekvens Ansvarig HSN 1409-1181 Status Kommentar vid uppföljning I samband Chefer med varje ny beställning av ITtjänster. Följsamheten för HSF beställningar mot SLL IT är nu 90 procent. Av inkomna beställningar granskas 100 procent avseende kostnader leveranstid och resultat. Eftersom validering utförs på samtliga otydliga kravspecifikationer har avvikelseproblem i stort sett eliminerats. 15-06-30 Arbete med att ta fram handlingsplan pågår. Förvaltningschef Uppföljning Intern kontrollplan per den 31 augusti 2015 Trafikljusmodellen i enlighet med direktiv för Stockholms läns landsting. ● Grönt ● Gult ● Rött Åtgärdat enligt plan Avvikelse 20 procent, det vill säga merparten åtgärdat men vissa delar kvarstår Ej åtgärdat enligt plan HSN 1409-1181 1 (3) Verksamhetsstyrning och stöd Styrning och ekonomi 2015-09-21 Karin Eduards Landstingsrevisorerna Uttalande från förvaltningsledning delårsrapport 2015 Detta uttalande från förvaltningsledningen utgör ett underlag för att ni som revisorer ska kunna uttala er om huruvida delårsrapporten för hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med bokslutsdatum den 31 augusti 2015 (”bokslutsdagen”), har upprättats i enlighet med lagen om kommunal redovisning, rekommendationer utgivna av Rådet för kommunal Redovisning (RKR) samt anvisningar från landstingsstyrelsens förvaltning, och ger en rättvisande bild av förvaltningens resultat för räkenskapsåret och ekonomiska ställning per bokslutsdagen. Mot denna bakgrund bekräftar vi, utifrån vår kunskap och övertygelse nedanstående uppgifter: A. Delårsrapport och bokföring 1. Vi bekräftar att vi förstår ledningens ansvar för att delårsrapporten har upprättats i enlighet med tillämpligt regelverk. Det är vår uppfattning att delårsrapporten är upprättad i enlighet med angivna redovisningsprinciper och att den ger en rättvisande bild av nämndens resultat för perioden, ekonomiska ställning per balansdagen samt kassaflödet under perioden. Delårsrapporten innehåller inga väsentliga fel och inga väsentliga uppgifter har utelämnats. Inga väsentliga byten av redovisningsprinciper har skett under räkenskapsåret som inte upplysts om i delårsrapporten. 2. De väsentliga redovisningsprinciper som tillämpats vid upprättande av delårsrapporten är beskrivna på ett ändamålsenligt sätt. 3. Vi anser att förvaltningen har ett system av interna kontroller som anpassats för att upprätta en delårsrapport utan väsentliga felaktigheter, både till följd av oavsiktliga fel och till följd av oegentligheter. 4. Vi intygar att det utifrån vår kunskap om bokslutet inte föreligger några felaktigheter som är väsentliga, varken enskilt eller sammantaget, för delårsrapporten i sin helhet. Stockholms läns landsting Box 6909 102 39 Stockholm Telefon: 08-123 132 00 Fax: 08-123 131 01 E-post: registrator.hsn@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: 232100-0016 www.sll.se Besök oss: Hantverkargatan 11 B. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 62 och 69 2 (3) 2015-09-21 B. Oegentligheter 1. Vi är medvetna om att nämnden och ledning har ansvar för utformning, upprättande och vidmakthållande av en intern kontrollstruktur för att förebygga och upptäcka oegentligheter. 2. Vi har informerat er om resultaten från vår bedömning av risken för att delårsrapporten skulle kunna innehålla väsentliga fel till följd av oegentligheter. C Överensstämmelse med lagar och förordningar 1. Vi har informerat er om samtliga kända faktiska eller befarade överträdelser av lagar och förordningar, i den mån sådana förekommit, vars effekter har beaktats vid upprättande av delårsrapporten. D Tillhandahållen information och bekräftelse om fullständighet i information och transaktioner 1. Vi har tillhandahållit Tillgång till all information, såsom räkenskapsmaterial och annan dokumentation, som är av betydelse för upprättande av delårsrapporten. Ni har också beretts tillfälle att intervjua de personer ni bedömt som nödvändiga för att erhålla revisionsbevis Annan information som ni har efterfrågat för revisionsändamål. 2. 3. Samtliga affärshändelser har registrerats i den bokföring som ligger till grund för delårsrapporten. Ni har fått tillgång till samtliga protokoll från nämndens och utskottens möten. Ni har också fått tillgång till samtliga väsentliga avtal och överenskommelser. 4. Vi intygar att vi lämnat fullständiga uppgifter avseende närstående parter. Vi har lämnat upplysningar om förvaltningens samtliga närstående parter och alla transaktioner med närstående parter som vi känner till. Transaktioner med närstående parter är redovisade på tillbörligt sätt i delårsrapporten. Informationen i därtill hörande tilläggsupplysningar har utformats på ändamålsenligt sätt. 5. Vi anser att de väsentliga antaganden som använts vid bedömningsposter i redovisningen är rimliga. 6. Vi har informerat er om, och förvaltningen har fullgjort, samtliga kontraktsenliga åtaganden som kan ha en väsentlig effekt på delårsrapporten i händelse av överträdelse. Informationen omfattar 3 (3) 2015-09-21 alla lånevillkor, övriga villkor eller andra krav som hänför sig till samtliga utestående skulder. E. Tillgångar och skulder samt poster inom linjen 1. Vi bekräftar att de tillgångar och skulder som redovisats i balansräkningen är rätt klassificerade och värderade. Vidare bekräftar vi också att det inte föreligger information som innebär att ytterligare tillgångar, skulder, poster inom linjen eller upplysningar skulle ha redovisats/lämnats i delårsrapporten. 2. Inga förändringar planeras eller övervägs som skulle kunna medföra väsentliga förändringar i värderingen av balansposter eller klassificeringen av tillgångar och skulder i delårsrapporten. 3. Alla skulder och ansvarsförbindelser, inklusive de som omfattas av skriftliga eller muntliga garantier, är redovisade på tillbörligt sätt. Informationen i därtill hörande tilläggsupplysningar har utformats på ändamålsenligt sätt. 4. Det föreligger inga civilrättsliga tvister eller andra rättsliga krav, inklusive krav på skatter eller avgifter, som skulle kunna komma att påverka delårsrapporten utöver de som redovisats eller framgår av annan information i delårsrapporten. F. Ersättningar till nämnd och ledande befattningshavare Inga ersättningar har utgivits och inga avtal om framtida ersättningar till nämnd eller ledande befattningshavare föreligger, utöver vad som redovisats i delårsrapporten. G. Händelser efter balansdagen 1. Det har inte förekommit några händelser efter periodens slut som kräver ändring av eller upplysning i delårsrapporten eller i tilläggsupplysningarna. Barbro Naroskyin Förvaltningschef Mikael Borin Avdelningschef Finanspolicy - 4.2 Specifik rapportering Förvaltningar och bolag ska i samband med varje bokslut enligt gällande anvisningar speciellt rapportera: • valutaexponering överstigande motsvarande 2 mkr • samtliga förskottsbetalningar • bankgarantier avseende förskottsbetalningar Internfinans är slutmottagare av ovanstående rapportering och skall tillse att denna används i den finansiella riskhanteringen, inkluderat att bevaka och följa upp eventuella koncernövergripande limiter behandlade i övrigt i finanspolicyn. Internfinans ska löpande rapportera efterlevanden av sin egen styrdokumentation till Internfinans styrelse. Ange gärna i början av filnamnet vilken enhet blanketten gäller, exempelvis "HSF Blankett uppföljning av finanspolicy XXXX.xls". Bolag Period Aktualitet 1500 1508 AC Valutaexponering överstigande motsvarande 2 mkr SEK Valuta Datum för avtal (då exponering uppkommer) Likviddatum (=betalnings-datum) [om flera, dela upp på flera rader] Formelfält! Formelfält Formelfält! - Egna noteringar - Egna noteringar Belopp i utländsk valuta Exponering EUR Kommentar Belopp i SEK Exponering Säkrat belopp Säkring UB Valuta-kurs Exponering 0 9,183 JPY 0 0,067 USD 0 6,973 NOK 0 1,128 GBP 0 11,574 OVR 0 1,000 Exponering Säkring Säkrat belopp Investering/Drift Leverantör --- --- 0 0 0 0 Summa --- --- --- --- 0 0 --- 0 0 0 --- I det fallet valutaexponering härrör sig från flera betalningar som förfaller på olika likviddagar ska dessa delas upp i flera poster, per datum de förfaller. Om exponeringen gäller olika kontrakt bör detta också klargöras i kommentarsfältet. Om flera rader behövs, markera valfri rad i formuläret och klicka på infoga - rader i menyraden. Kontaktpersoner Internfinans Anders Galmén Rosel Ragnarsson 070-737 42 67 737 39 42 Även belopp med förfall längre fram än ett år ska rapporteras. Konsultkostnader Hälso-och sjukvårdsförvaltningen 1500 Belopp i tkr Konto med benämning Enhetsnamn Enhetsnummer Utfall Budget 1512 1508 7542 Konsultarvoden IT-tjänster - Verksamhetskritiskt Prognos 1512 Beskrivning av syfte/projekt/verksamhet Kategoriseras efter behov/verksamhet 294264 294264 Invånartjänster 1177, vårdgivarguiden, vårdbeställaruppdraget vårdersättningssystem, utveckling av gemensam utbudsinformation GUTI nationell patientöversikt NPÖ utveckling e-remiss , e-recept, e-frikort röntgentjänst bild& funktion, beslutstödssystem. Huvudsaklig/a leverantörer 115065 115065 307264 307264 1831 1831 2220 2220 2220 2220 Second opinion upphandlingar, ärenden inom lagreglerade läkare/sjukgymn, Konkurrensutsättningsstöd 12 12 2600 2600 1400 1400 61401 61401 56191 56191 178309 368275 374505 7590 Diverse övriga tjänster (ej konsulter) ( - Varav drift/fast kostnad - Varav rörlig) ( - Övrigt, ange vad) 522922 522922 816858 816858 956928 956928 Folkhälsoverksamhet, projektet aktiv hälsostyrning, 4D-projektet ersättning till SKL för Nationella kvalitetsregistret, rikssjukvårdssatsningen vid KS, specialistutbildning av sjuksköterskor, köp av redovisnings-och HR-tjänster ersättning till Landstingsstyrelsens förvaltning för ST-läkare från LSF, programkontor Nya Karolinska, läkemedelskommitteer/expertgrupper Äldrecentrum, samverkan med kommuner 7590 Diverse övriga tjänster (ej konsulter) - Varav drift/fast kostnad - Varav rörlig - Övrigt, ange vad 0 0 0 701 231 1 185 133 1 331 433 Softronic , LSF,Callista enterprise Kentor,TietoEnator, Netlight conulting Capgemini - Övrigt 7561 Konsultarvoden speciella utredningar, - juridiska tjänster - Verksamhetskritiskt Ramberg advokater Poolia juridik - Övrigt 7562 Konsultarvoden speciella utredningar, - marknadsföring/PR - Verksamhetskritiskt - Övrigt 7569 Konsultarvoden övriga - Verksamhetskritiskt - Övrigt Total konsultkostnader TOTALT För korrekta definitioner av konton, se ekonomihandboken 76621 76621 Invånartjänster 1177, kommunikationstöd, sommarkampanj, rättvär i vården patientenkäter/ telefonmätning, utveckling av värdebaserad vård, programkontoret framtidens hälso-och sjukvård, utveckling sjukhusavtal, projekt Hälsa på vården. Ernst &young,Qattroporte konsult, JKL Group, CS Combined Services Capire consulting, IVBAR För att beskriva/ kategorisera, lägg gärna till extra rader i omfattning som passar er verksamhet Åtgärdsplan Månadsbokslut augusti Rapporterande enhet HSN Nr Åtgärd Kommentar HSF egen verksamhet, främst personalkostnader Separat projekt effektivisering förvaltningen. Yvonne Lettermark projektledare. HSF gemensamma anslag Separata genomgångar med respektive avdelning, främst konsult kostnader IT-utveckling Åtgärder för att begränsa kostnaderna inom vårdvalsområden Riktade åtgärder pvrehab, logopedi, gyn och hud. Generell prissänkning ett antal vårdvalsområden Effekten 2016 reducerad med kostnader för nya vårdvalsområden och ökade volymer Andra åtgärder köpt vård Ett antal specifika åtgärder som separata ärenden. Förslag om ändrade avgifter i hanteras i budgetprocessen Framställan ökat landstingsbidrag Avser läkemedel hepatitC 300 mkr och tillståndslösa 75 mkr Summa Effekt/kostnadsbesparing per åtgärd, total effekt i mkr Effekt enligt plan 2015, mkr Beräknad effekt prognos 2015 32 32 185 185 115 85 93 77 Effekt 2016, Status/ uppföljning mkr Ok HSN 16 mars. Arbete med precisering per avdelning pågår . Konkreta förslag framtagna i juni, 95 beslut av HD ännu ej fattat. Ok HSN 16 mars. Beslut om detaljer fattat av HSD i april 170 OK HSN 16 mars Ändringsmeddelanden har den 31 mars gått ut till samtliga berörda vårdvalsområden. 73 av 543 vårdgivare har sagt upp sina avtal per 31 maj och har ett år med gamla villkor. 2016 inklusive kostnadsökningar för nya vårdval 13 och ökade volymer. Lättakut DS och häslosamtal 75åringar beslutade av Hälso- och sjukvårdsnämnden 3 juni. Övrigt beslutat tidigare enligt plan. Beslut om avgiftsändringar sjukgymnastik och hjälpmedel fr om 1 juli fattat i LF 17 juni enl LRB förslag. 159 375 375 363 800 754 800 Hanteras som vidareförmedlade statsbidrag 2015 och i budgetprocessen för 2016. 2016 ingår i LF budget, exakt belopp ej helt klart.
© Copyright 2024