SN 2015-05-19 - Staffanstorp
SOCIALNÄMNDEN KALLELSE 1(2) DATUM: 201 5-05-19 staftanstorps NÄMNDSEKRETERARE: Eva Palmqvist ko mmun Sammanträde Sammanträdescia tum: Sammanträdestid: Plats: Ordförande: 2015-05-19 Klockan 18.00 Rådhuset, sammanträdesrum Bjällerup B Liliana Lindström (M) Övrig information sekretessärende 9 Förmöte Alliansen 2015-05-19 klockan 17.15 sammanträdesrum Bjällerup B Dagordning 1. Fastställande av tid och plats för justering av protokollet 2. Godkännande av föredragningslista 3. 2015-SN-17 Utredning avseende införande av LOV (Lagen Om Valfrihet) i särskilt boende Föredragande: Handlingar: 4. 2015-SN-39 Ekonomisk uppföljning 2015 Föredragande: Handlingar: 5. Kvalitetssamordnare Hitlevi Ventura Tjänsteskrivelse Utredning LOV Humanistisk chef Maria Stellinger Ernblad Tjänsteskrivelse Ekonomisk uppföljning januari-april 2015-SN-46 Föreningsbidrag 2015 Föredragande: Handlingar: Vård och omsorgschef Ingela Löfberg Tjänsteskrivelse Förslag fördelning2015 SOCIALNÄMND EN KALLELSE statfanstorps kommun 6. 7. DATUM : 20 15-05-19 2015-SN-13 Förslag om avtalsförlängning Pilegårdens restaurang och kostproduktion; ISS Föredragande: Handlingar: Vård och omsorgschef Ingela Löfberg Förslag om avta lsförlängning Pilegårdens restaurang ISS Facility Services Yttrande till förvaltningsrätten i mål angående laglighetsprövning Handlingar: Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-12 Yttrande daterat 2015-05-12 Protokollsutdrag KF § 33, 2015 Underrättelse med yttrande från förvaltningsrätten 8. 2014-SN-16 Information om ärende hos JO, Riksdagens ombudsmän Föredragande: Handlingar: 9. 10. Sammanställning - Redovisning av delegationsbeslut 2015-SN-51 Anmälningar 2015-05-19 Handlingar: 12. Sammanställning - Redovisning av domar 2015-SN-6 Redovisning av delegationsbeslut Handlingar: 11. Enhetschef Catharina Petersson Tjänsteskrivelse Sammanställning Beslut 2015-SN-5 Redovisning av domar Handlingar: Övrigt Sammanställning - Anmälningar 2(2) VARD OCH OMSORG TJÄNSTESKRIVELSE STAFFANSTORPS KOMMUN 1(1) ÄRENDENR: 2015-SN-17 DATUM : 2015-05- 11 VÅR REFERENS: Hillevi Ventura Utredning avseende införande LOV i särskilt boende i statfanstorps kommun Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att överlämna utredningen till Kommunstyrelsen inför ett slutligt ställningstagande i kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning Kornmunfullmäktige beslutad e 2015-04-27 § 33 att, med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap § 36, återremittera ärendet till kornmunstyrelsen för komplettering av underlag för beslut. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-11 Utredning avseende infö rande LOV i särskilt boende i Staffanstorps kommun [ 1J statfanstorps kommun Utredning avseende införande LOV i särskilt boende i statfanstorps kommun: Bakgrund: Kommunfullmäktige beslutade 20 15-04-27 § 33 att, med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap. § 36, återremittera ärendet till kommunstyrelsen för komplettering av underlag för beslut. Process avseende upphandling enligt lOV: Lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som skall gälla när upphandlande myndigheter överlåter till den enskilde att vä lja utförare av en tjänst bland godkända leverantörer i ett valfrihetssystem. När en upphandlande myndighet genomför en upphandling enligt LOV ska myndigheten beakta de EU -rättsliga grundprinciperna för all offentlig upphandling. Bestämmelserna i LOV ska alltid tolkas mot bakgrund av följande fem principer: Icke-diskriminering Likabehandling ömsesidigt erkännande Proportionalitet Öppenhet Processbeskrivning: Grunder kring införande av lOV: När en kommun väljer att införa valfrihetssystem enligt LOV måste den upphandlande myndigheten annonsera löpande på Va lfrihetswebben för valfrihetssystem. Kommunen reglerar förutsättningarna för valfrihetssystemet genom avtal. Alla leverantörer som ansökt om att få vara med i ett valfrihetssystem och som uppfyller de faststä llda kraven skall godkännas, varefter [2] statfanstorps kommun kontrakt tecknas. Det anges i 8 kap 1 § LOV att upphandlande myndighet ska godkänna samtliga sökande som uppfyller kraven som uppställts i annons/förfrågningsunderlag. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna. Den enskilde ges istället möjlighet att välja den leverantör som han/hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Valfrihetssystemet ska vara konkurrensneutralt där privata leverantörer deltar på samma vi llkor som kommunala egenregiverksamhet l ett valfrihetssystem har kommunen inte några rättsliga möjligheter att upplåta sina fastigheter tillleverantörer utan ersättning. Kommunen är skyldig att ta ut marknadsmässig hyra. Det finns ett olika möjligheter att välja på vid utformning av LOV. Ett alternativ är att kom munen väljer att renodla va lfrihetssystemet LOV. Ett annat är att kommunen tillämpar flera driftsformer och former för anskaffning. Här är även möjligt att använda förvaltingsformen avseende egen regi. Ersättningarna inom LOV skall vara lika. Ersättningar för lokalkostnader bestäms enligt hyresschablonen. Ett valfrihetssystem ska ha ett ickevalsalternativ, dvs ett alternativ för de som inte kan eller vill välja. l avtalsvillkoren anges tydliga krav på kost, kva litet samt en rimlig uppsägningstid för båda parter. Uppsägningstiden ska var tillräckligt lång för att ge kommunen möjlighet att hitta andra lösningar för klara yttersta ansvaret och för leverantör att avveckla kostnader för personal mm. Ett valfrihetssystem enligt LOV kommer medföra krav på att biståndsbeslut preciseras vilket följer av att LOV förutsätter att leverantören ska kunna tillhandahålla tilläggstj änster. För den enskilde brukaren innebär införande av valfrihetssystemet LOV att de får större möjlighet att välja leverantör och byta bland de leverantörer som upphandlats av kommunen. En av gru ndpelarna i ett valfrihetssystem är de enskildes rätt att byta leverantör av tjänsten. Enskilda leverantörer som vi ll klara sig i konkurrensen måste hålla kvalitetskrav och bibehålla en god verksamhet, då den grundläggande iden är att leverantörerna är utstatta för en permanent konkurrens. Förutsättningar Idag använder Socialnämnden 3 boenden för personer i behov av särskilt boende. Dessa boenden är Magnoliagården, Pilegården samt Klöverlyckan. Staffanstorps kommun har upphandlat särskilt boende enligt LOU. Nuvarande avtal är följande: • Magnoliagården ny upphandling med avtalsstart 1 januari 2016 • Avtalet för Pilegården löper tom 30 april 2018 • Klöverlycka n • Köket Pilegården avtallöper tom 31 augusti 20 16 [3] Staffanstorps kommun Befolkningsprognosen: Staffanstorp N + Staffanstorp S+ Beden + Kyrkheddinge 2014 2015 2016 2017 2018 65-79 2 763 2 772 2 745 2 709 2 677 80-w 790 813 884 939 99 2 varav 90-w 2019 2020 2021 2022 2023 2 612 2 537 2 487 2 420 2 350 1 043 1 106 1 146 1 217 1 282 103 110 124 135 140 155 157 169 181 190 3 553 3 585 3 629 3 649 3 669 3 655 3 643 3 634 3 637 3 63 2 2016 2017 2018 2019 2020 202 1 2022 2023 671 677 681 665 647 646 636 634 124 136 151 164 18 1 189 206 218 Totalt Hjärup + Uppåkra + Tottarp 201 4 2015 65-79 649 663 80-w 117 116 varav 90-w 20 19 20 22 21 20 21 21 22 24 766 779 795 813 832 828 828 835 842 852 Totalt Behovsanalysen visar att: Efterfrågan på särskilt boende har ökat under framför allt senare delen av 2014. Antalet ansökningar har totalt ökat med 43% . Under 201 4 har 157 personer bott någon period i särskilt boende vilket är något högre än föregående år. Av de som bor i särskilt boende är 72% 80 år eller äldre . Omsättningen av lägenheterna inom särskilt boende var 20 14 oförändrat mot 20 13. Vårdtyngden är likaså i stort sett oförändrad. Av de boende har 43 % omvårdnadsbehov motsvarande högsta nivån. Just nu finns 125 platser för brukare med beslut om insats i from av särskilt boende, varav 55 platser för demensvård och 70 platser för övriga. Av dessa platser är 6 möjliga för parboend e. l dagsläget står 7 brukare i kö varav 3 för demensboende. Kommunen köper inga enstaka platser för särskilt boende utanför kommunen, men har möjlighet till detta genom ramavtal som hanteras av kommunförbundet. [4] Staffan storps kommun Resultatmål Budget Bokslut Budget Bokslut 2015 2013 2014 2014 515 434 500 424 505 634 526 372 498 428 498 102 527 277 527 175 506 543 - 524 045 527 235 503 970 553 225 - - Budget Bokslut Budget Bokslut 11 73 33 10 11 74 32 11 73 34 SÄRSKILT BOENDE EKONOMI Kostnad per nyttjad lägenhet Klöverlyckan Magnoliagården Pilegården Enskilda vårdhem PRESTATION Antal nyttjade lägenheter genomsnitt/månad Klöverlyckan Magnoliagården Pilegården Enskilda vårdhem 72 33 0,5 Ekonomiskt underlag: stimulansmedel: stimulansmedel för att utreda valfrihetssystem enligt LOV har tidigare fördelats av Socialstyrelsen. Det finns inga stimulansmedel att söka inom detta område. stimulansmedel 2008-20 1ohar utvärd erats och siutrapporterats, stimulansmedel 20 11 -2013 pågår utvärdering. Sista möjlighet att ansöka var 2013. Syftet med stimulansbidragen var att alla kommuner skulle ha fattat beslut senats under 20 14 om införande av LOV eller ej. statfanstorps kommun har ansökt och beviljats medel vad det avser va lfrihetssystem enligt LOV som utnyttjats för utredning och insatser inom hemtjänstområdet Ersättningssystem inom valfrihetsystemet LOV: Ersättningssystemet bygger på vilken omfattning LOV skall till ämpas samt andra vägval som lokaler, mm. [5] statfanstorps kommun Som utgångspunkt bör nuvarande kostnader ligga till grund för beräkning av ersättningar. Lagen om valfrihet förutsätter att den ersättning som utgår till de leverantörer som är godkända att utföra tjänsterna åt kommunen är konkurrensneutraL Detta innebär att i den vårddygnsersättning som leverantören får skall även ersättning för lokalkostander ingå samt även för kost. Även momspåverkan ska beräknas och antingen läggas till i vårddygnsersättning eller anges separat. Pågående utredning: För att kunna planera organisation och fastställa avtalsvillkor, uppföljning och kval itetsaspekter måste ett flertal frågor utredas. Följande områden har identifierats och utreds nu: • • • • • • Ekonomiska frågor Organisatoriska och personal frågor Kostfrågor Kommunens yttersta ansvar Omfattning av LOV Specifika avtalsfrågor Därtill finns frågor som handhas av KS identifierats och utreds: • • • • • Marknadsfrågor Aktörer Information och hemsida lt säkerhetsfrågor Lokaler Möjlig tidsplan och planering för kommande arbete: Preliminär tidsplan: Handlingsplan: översyn organisation: Avtalsvillkor: översyn rutiner och processer: Sammanfattning och bedömning: Klart september 2015 Klart november 2015 Klart november 2015. Klart maj 2016 [6] statfanstorps kommun Det finns inga legala hinder mot att låta ett va lfrihetssystem enligt LOV omfatta alla särskilda boendeformer i kommunen. Kommunen garanterar inga volymer till leverantörerna. Förfrågningsunderlag kommer att kunna styra kva litetskrav som t. ex. för kost mm. Initialt finns möjligheten att kommunen tillämpar alla förekommande driftformer och former för anskaffning. Dvs LOV för vissa särskilda boenden och LOU eller principen för tjänstekoncession för vissa särskilda boenden och om så önskas förvaltningsformen för vissa särskilda boende n. Ersättningarna tillleverantörerna inom LOV ska vara lika. Ersättningar för lokalkostnader bestäms enligt hyresschablon. Brukarna har möjlighet att välja och byta leverantör oavsett driften. Valfrihetssystemet kan inte införas samtidigt för samtliga boenden eftersom kont rakt med upphandlade leverantörer har olika lång avtalstid. Förslag till beslut: Socialnämnden föreslås besluta att överlämna utredningen till Kommunstyre lsen inför ett slutligt ställningstagande i kommunfullmäktige. Hillevi Ve ntura Kvalitetssamordnare för socialtjänsten EKONOMl/EKONOMISERVICE T JÄNSTESKRIVELSE. STAFFANSTORPS KOMMUN 1(1) ÄRENDENR: 2015-SN-39 DATUM: 2015-05-11 VÅR REFERENS: lngela Lötberg 046-25 11 00 ingela.lofberg@staffanstorp.se Ekonomisk uppföljning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Ärendet avser ekonomisk uppföljning för månaderna januari till och med april 2015. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2015-05-11 Månadsuppföljning socialnämnden januari - april 2015 med analys Starlan\l()(ps l:ornmurt Månadsuppföljning: Socialnämnden Ar: 20 15- Prognosversion: jan-apr Resultaträknin g: Budget· avvik Konton Budgel2015 Prognos 2015 else Bokslut 2014 42 050 44 360 2 3 10 51 506 Iniakter Intäkter 42 050 44 360 2 310 51 506 Personalkostnader ·57 866 ·59 371 ·1 505 ·52 802 Kapitalkostnader · 110 - 107 3 · 132 ö vri ga kostnader ·212 134 ·219 811 ·1 677 ·218 430 Summa kostnader -2701 10 ·279 289 -9179 -271 364 Nettokostnad -228 060 · 234 930 -6870 -219 858 Verksamh etssammandrag: Budget· Verksamhet Prognos- Avvikelse· Nettokostnad Budget- Intäkt Kostnader Budget· Netto Prognos- Kostnader Nettokostnad er2015 201 5 kostnad 2015 Intäkter 2015 20 15 2015 2015 ·980 ·980 -950 ·950 30 10 Nämnd-/styrelseverksamhet 26 Miljöskydd/hälsoskydd Prognos· 20 20 21 21 o ·300 -300 -300 ·300 400 ·3 650 ·3 250 469 ·3 718 ·3249 51 Vård/oms äldreffunktionsl1indr 32 997 ·207 297 -174 300 35 218 ·215 988 -180 770 ·6 470 52 Insatser pers m funktionsneds 280 ·6 910 ·6630 280 -6840 ·6560 70 53 FiudtjänsVriks fardttanst 100 ·4 300 ·4 200 100 ·4 300 ·4 200 55 Individ· och familteomsorg 570 -23 470 -22 900 576 -23 648 · 23 072 -172 57 Ovr ind1vid· och familjeomsorg 850 -11 310 -10 460 842 ·11692 · 10850 ·390 ·5 060 ·5 060 20 -5 020 ·5000 60 6833 ·6 833 o 6 833 ·6 833 o o 42 050 -270 110 ·228 060 44 360 -279 289 ·234 930 ·6 870 31 Kulturverksamhet 35 Frilidsgårdar 59 Adm vård och omsorg 60 Flyktingmottagande Alla verksamheter o [1] Månadsuppföljning januari-april 20 15 Staffanstorps kommun Resultat och prognos per april månad Socialnämnden visar ett negativt resultat på -6 870 tkr. Det är en förbättring jämfört med det resultat som visades i marsprognosen på -7 850 tkr. Marsresultatet redovisades muntligt i samband med att ärendet om februari månads prognos vid Socialnämndens sammanträde 2015-04-14. Det negativa resultatet är fördelat enligt följande tkr (mars månads siffror inom parantes) Bostadsanpassningsbidrag -1500 (-1 500) Särskilt boende -2 980 (-3 530) Medicinskt färdigbehandlade -810 (-810) Kommunal Hemtjänst -700 (-1360) -1290 (-1100) -660 (+/-O) Boende LSS 790 (+-0) Positiva avvikelser av mindre karaktär, summa 280 (450) Korttidsvård Vuxenvården Individ- och familjeomsorg Trenden från 2014 med ökade kostnader för institutionsvård gällande missbruk håller i sig. budgetprocessen har vi tagit hänsyn till det förebyggande arbetet vilket tidigare år genererat minskat antal placeringar. De institutionsplaceringar som är aktuella nu är för personer med mer massiv, komplicerad problematik än tidigare vilket gjort att behandlingarna blivit dyrare och längre. Antalet invånare i åldern 20- 25 har ökat, vilket ger ytterligare ett par ärende som i kombination med några inflyttningar gett ökade kostnader. l budget 2015 har detta inte tagits höjd för. En familjepla cering i utredningshem har gjorts då familjeteamet under våren inte har haft möjlighet att bistå med den intensiva insats gällande bedömning på hemmaplan som normalt sett görs . Detta har medfört en institutionsplacering för utredning av föräldraförmåga . [2 ) Staffa nstorps kommun Vård och omsorg Kommunal hemtjänst En ökad kontroll av utförd tid och efterregistreringar samt arbete med att få effektivare dagsplanering har sänkt överskridandet. Vi har omfördelat chefstjänsten till övriga verksamheter och har endast teamledaren kvar på hemtjänsten. Hemsjukvård Högre sjukfrånvaro har inneburit stö rre behov av vikarier och inhyrd personal. Fler ärenden med hög vårdtyngd har genererat mer arbetstid i form av övertid och vikarier. Arbetsbe lastningen kommer att vara över sommaren, vilket ger behov av tätare bemanning under sommaren. För att tillgodose behovet av se mestervikarier för sjuksköterskor unde r som maren kommer inhyrd personal att anlitas. Korttid Det är fortfarande relativt stort tryck på såväl Korttidsenhet, Växelvård som Hemteamet, dock för närvarande något lägre beläggning på korttid än tidigare. Åtta av 22 vårdplatser är belagda med vårdtagare som väntar på särskilt boende, men sex av dessa erbjuds särskilt boende under maj. Inga nya kostnader för utskrivningsklara har uppkommit under april månad. En del av överskridandetorsakas av kostnader till Region Skåne då vå rdtagare på sjukhuset inte kunnat komma åter till kommunen på grund av brist på korttid splatser. l prognosen rä knar vi med att kunna klara detta under resten av året. Vård och omsorg om funktionshindrade Vård och omsorg om funktionshindrade visa r en st or positiv avvikelse gent emot budget då Inflyttning till Rudolf Bååtsväg senareläggs till l november. Det är färre LASS-ärenden än budgeterat men högre kostnader för sjuklöner på grund av eftersläpn ingar i fakturering. Behovet av personlig assistans har ökat. Bostadsanpassning Ett par kostsamma ansökninga r ligge r i prognosen . Antalet ärenden ligger också fortsatt högt. [3] Staffanstorps kommun Ordinärt- och särskilt boende En ökad inflyttning i särskilt boende har medfört minskat behov av omvårdnad i ordinärt boende. l det särskilda boendet har öppnats sex platser för att möta ett ökat behov. En ökad omsättning av platserna har minskat underskottet något sedan föregående uppföljning. Förslag på åtgärder Det förbättrade resultatet i april månad visar på behovet av att fortsatt följa den kommunala hemtjänsten noga. Kostnaden för institutionsplaceringen i utredningshem visar på vikten av ett intakt familjeteam i kommunen. Behovet av särskilt boende måste också följas noga och analyseras. Bedömningen är dock att det ökade behovet kommer att få negativa effekter på Socialnämndens ekonomiska resultat 2015 och åtgärder behöver därför vidtas. Om medel inte tillförs behöver besparingar genomföras för att undvika ett negativt resultat. En stor del av socialnämndens verksamheter är lagstadgade och kan därför inte påverkas mer än marginellt. Det finns dock verksamheter av förebyggande karaktär som kan minska i omfattning eller helt läggas ned. Gemensamt för åtgärderna är att det tar lång tid innan de får en ekonomisk effekt och beslut måste därför tas drygt ett halvår innan årsskiftet om några effekter över huvud taget ska uppnås under innevarande år. VARD OCH OMSORG T JÄNSTESKRIVELSE STAFFANSTORPS KOMMUN 1(1) ÄRENDE NR: 2015-SN-46 DATUM : 20 15-04-23 VAR REFERENS: lngela Löfberg 046-25 11 00 ingela.lofberg@staffanstorp.se Föreningsbidrag 2015 Förslag till beslut Vård och omsorg föreslår att Socialnämnden beslutar 1. Att fördela föreningsbidrag enligt bilagt förslag Ärendebeskrivning Föreligger förslag fram taget av vård och omsorgschef Inge la Löfberg till fördelning av föreningsbidrag fö r 2015. Ansökan har inkommit från 17 föreningar. Beloppet att fördela för år 2015 är 290 000 kr. Socialnämnden har ett pris inom det sociala området för bästa insats inom tillgänglighet och trygghet i Staffanstorps kommun. Resterande 10 000 kr av de budgeterade med len för föreningsbidrag kommer att u tdelas som pris. Beslutsunderlag Se bilag t dokument med förslag till fördelning Beslutet skickas till Handläggaren föreslår att beslutet skickas till respektive förening som ansökt om föreningsbidrag. Staffanstorps kommun, Socialnämnden Ansökan Föreningsbidrag 2015 Ansökan 2015 Antal medlemmar Bidrag 2014 Förslag 2015 Adoptionscentrum Skåne 3 000 599 (18 i Stp) 2 000 2 000 BRIS Region Syd 58150 (5 851 barn i Stp) 11000 11000 FMN Malmö, Föräldraföreningen Mot Narkotika 5 000 201 (5iStp) 3 000 3 000 FUB i Lund med omnejd 10 000 322 (46 i Stp) 6 000 6 000 Hjärt- och Lungsjukas förening i Lund 5 000 185 (16iStp) 3 000 3 000 Hörselskadades Förening i Lund, HRF 5 000 331 (19 i Stp) 4000 4 000 Lundabygdens Celiakiförening 5 000 996 (74 iStp) 2 000 2 000 NHR Lundabygden 5 000 321 (19 i Stp) 4000 4000 Spelberoendeföreningen i Staffanstorp 50 000 16 (14 i Stp) o 5 000 PRO Staffanstorp 130 000 850 (750 i Stp) 117 000 118 000 7000 664 (68 i Stp) 4 000 4000 117 000 118 000 Reumatikerföreningen Lundabygden SPF Club 230 142 000 1030 Svenska Kommunalpensionärers förbund avd 24 7000 1792 (242 i Stp) 5 000 6 000 SRF, Synskadades Riksförbund i Lundabygden 55 000 170 (17 i Stp) 3 000 4000 NHRMalmö 1500 508 (6 i Stp) o Puggehatten i Skåne 3 000 245 (? Stp) o o Flackarps byförening/För Skånska möllor 40 000 o o TOTALT 414 650 300 000 290 000 VARDOCH OMSORG 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE ARENDENR: 2015-SN-13 STAFFANSTORPS KOMMUN DATUM: 2015-04-23 VAR REFERENS: Alexandra Emanuelsson 046-25 11 00 al exa nd ra.eman uelsson@staffanstorp.se Förslag om förlängning avtal Pilegårdens restaurang och kostproduktion; ISS Facility Services Förslag till beslut Vård och omsorg föreslår att socialnämnden beslutar att: Förlänga avtalet med ISS Facility Services gällande Pilegårdens restaurang och kostproduktion med ett (l) år t.o.m. 2016-08-31. Ärendebeskrivning Pilegårdens restaurang och kostproduktion drivs sedan 2012 av ISS Facility Services. Avtalstiden löper ut 2015-08-31 och möjlighet finns till ett (l) års förlängning av avtalet. Överenskommelse om förlängning ska ha träffats senast 2015-05-31. Vård- och omsorg föreslår att avtalet med ISS Facility Services bör förlängas med anledning av att tid krävs för förberedelser samt utredning av en ny eventuell upphandling av driften. 1(1) VARD OCH OMSORG TJÄNSTESKRIVELSE. STAFFANSTORPS KOMMUN ÄRENDENR: 2 01 5-SN-1 7 DATUM: 2015-05-12 Yttrande till förvaltningsrätten i mål 2955-15 angående laglighetsprövning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta att avge yttrande daterat 2015-05-12 till förvaltningsrätten i mål med dnr 2955-15. Ärendebeskrivning Förvaltningsrätten har berett Staffanstorps kommun tillfälle att y ttra sig i förvaltningsrättens mål med dn r 2955-15. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 2015-05-12 Yttrande till förvaltningsrätten i Malmö daterat 2015-05-12 Protokollsu tdrag KF§ 33, 2015 Underrättelse daterad 2015-04-27 från förva ltningsrätten med bifogad handling 2015-05-12 1(1 ) Förvaltningsrätten i Malmö Box 4522 20320MALMÖ STAFFANSTORPS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Yttrande i mål 2955-15 Med anledning av förvaltningsrättens underrättelse den 27 april 2015 redovias följande. Det klaganden har framfört i sitt yttrande den 23 april 2015 innehåller inte något nytt i sak, och föranleder därför inte varken något bemötande, eller någon ändrad inställning till överklagandet. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 27 april 2015, behandlat ett ärende med förslag om införande av LOV inom verksamhetsområdet särskilt boende, dvs en ren bekräftelse av det i målet överklagade beslutet. Kommunfullmäktige har beslutat att återemittera ärendet till kommunstyrelsen, se bilaga l. Efter socialnämndens redovisning enligt kommunfullmäktiges återremissbeslut, om vilket socialnämnden kommer att besluta vid sitt sammanträde den 19 maj 2015, avses detta ärende att återupptas för avgörande vid kommunfullmäktiges sammanträde den 15 juni 2015. Efter sådant kommunfullmäktiges beslut står klart om socialnämndens i målet överklagade beslut har förlorat sin betydelse, och om så är fallet överklagandet därmed har förlorat sin betydelse, och därför ska avslås. Socialnämnden avser att i målet redovisa innehållet i sådant kommande kommunfullmäktigebeslut, då tillsammans med de kompletterande yrkanden detta kan föranleda. STAFFANSTORPS KOMMUN ~ n ~ana Lindstr · Socialnämndens ordförande Postadress 245 80 STAFFANSTORP kommunen@sta ffa ns torp.se Hemsida www.staffanstorp.se Telefon 046-25 11 00 Telefax 046-25 55 70 BG 281-1222 PG 11 42 62-9 Org nr 212000-1017 20(29) Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL statfanstorps kommun §33 DATUM: 2015-04-27 Införande av valfrihetssystem, enligt LOV (lag om valfrihetssystem), inom verksamheten särskilt boende i statfanstorps kommun 2015-KS-144 Kommunfullmäktige beslutar att, med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommunallagen 5 kap. § 36, återemittera ärendet till kommunstyrelsen för att uppdra åt socia lnämnd en, inför ett slutligt stä llningstagande i kommunfullmäktige, att utreda och belysa vilka konsekvenser ett införande av LOV får för den enski lde brukaren, för kommunen och för de tilltänkta ackrediterade företagen. Utredningen ska belysas ur såväl ett verksamhets- som ett ekonomiskt perspektiv (ink!. momspåverkan) . Utredningen måste presentera ett underlag i form av kvalitetskrav, ta fram ett ersättningssystem, göra en marknadsanalys samt ta fram rutiner för uppföljning på både system-, verksamhets- och avtalsnivå. Frågan om lokalerna ska även belysas (egna lokaler kontra hyrda lokaler av kommunen/bolaget), att utredningen ska säkerställ a och garantera att minst ett kommunalt alternativ erbjuds kommuninvånarna framöver. Utredningen ska vara konkret och peka på hur ett kommuna lt alternativ kommer att fungera i systemet, att kommunalt driven verksamhet ska ha samma villkor so m de ackred iterade företagen (med undantag av momsen), att Staffanstorps kommun ska ansöka om särskilda medel frå n Staren för att utreda ett införande av LOV inom särskilt boende i Staffanstorps kommun, samt att full insyn för partierna ska råda i processerna (inför beslut, inför genomförande och inte minst gä llande uppföljning av införandet), Ärendebeskrivning Lag (2008:962) om valfrihetssystem (nedan benämnd LOV) tillämpas om en upphandlande myndighet beslutar att tillämpa valfrihetssystem i fråga om vissa olika slags tjänster inom hälsovård och socia ltj änster. Ordförandens signatur o ;' ?f;; Utdragsbestyrka nde 21(29) Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL statfanstorps kommun DATUM: 2015-04-27 Forts. § 33 Med valfrihetssystem avses enligt l § 2 st LOV ett förfarande där den enskilde har rätt att välja den leverantör som ska utföra tjänsten och som en upphandlande myndighet godkänt och har tecknat kontrakt med. Kommunfullmäktige har den 18 juni 2007, § 107, beslutat bl a att ett kundvalssystem, vilket i sak överensstämmer med vad som avses med valfrihetssystem enligt LOV, ska införas i Staffanstorps kommun, och har uppdragit till berörda nämnder att genomföra konkurrensutsättning enligt den i ärendet antagna konkurrensplanen. Socialnämnden har den 9 mars 2015, § 22, då med stöd av, och i överensstämmelse med detta kommunfullmäktiges uppdrag att genomföra beslutad konkurrensutsättning, beslutat dels att införa valfrihetssystem i särskilt boende, dels fattat vissa följdbeslut för genomförande och verkställighet av detta beslut. Detta socialnämndens beslut har överklagats enligt l O kap kommunallagen, då på den grunden att beslut om införa nde av valfrihetssystem ska fattas av kommunfullmäktige, och klaganden har även begärt att förvaltningsrätten ska förordna om verkställighetsförbud. Yrkanden Pia J ö nsson ($) yrkar, med instämma nde av David Wittlock (MP), i första hand att kommunfullmäktige ska besluta att återemittera ärendet till kommunstyrelsen för att uppdra åt socialnä mnden, inför ett slutligt ställningstagande i kommunfullmäktige, att utreda och belysa vilka konsekvenser ett införande av LOV får för den enskilde brukaren, för kommunen och för de tilltänkta ackrediterade företagen. Utredningen ska belysas ur såväl ett verksamhets- som ett ekonomiskt perspektiv (ink!. momspåverkan) . Utredningen måste presentera ett underlag i form av kva litetskrav, ta fram ett ersä ttningssystem , göra en marknadsanalys samt ta fram rutiner fö r uppföljning på både system-, verksamhets- och avtalsnivå. Frågan om lokalerna ska även belysas (egna loka ler kontra hyrda lokaler av ko mmunen/bolaget) , att utredningen ska säkerställa och ga rantera att minst ett kommunalt alternativ erbjuds kommuninvånarna framöver. Utredningen ska vara konkret och peka på hur ett kommunalt alternativ kommer att fungera i systemet, att ko mmunalt driven verksa mhet ska ha samma villkor so m dc ackrediterade fö retagen (med undantag av momsen) , ry: Ord förandens signatur Utdragsbestyrkande Kommunfullmäktige stalfanstorps kommun 22(29) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DATUM : 2015-04-27 Forts. § 33 att Staffanstorps kommun ska ansöka om särskilda medel från Staten för att utreda ett införande av LOV inom särskilt boende i Staffanstorps kommun, samt att full insyn för partierna ska råda i processerna (inför beslut, inför genomförande och inte minst gällande uppföljning av införandet), samt i andra hand om förstahandsyrkandet skulle avslås att kommunfullmäktige beslutar att LOV inom särskilt boende inte ska införas i Staffanstor ps kommun. Liliana Lindström (M) yrkar, med instämmande av Richard Olsson (SD), att kommunfullmäktige vid dagens sammanträde ska besluta att i Staffanstorps kommun, en ligt reglering i lag (2008 :962) om valfrihetssystem, införa valfrihetssystem inom verksamhetsområdet särskilt boende, att detta valfrihetssystem ska annonseras på den nationella webbplats som har upprättats för detta ändamå l, samt att uppdra till socialnämnden att vidta de åtgärder som påkallas för att genomföra besluten enligt första och andra attsatserna ovan. Raili Pikkusaari (V) yrkar avslag på Liliana Lindströms (M) m.fl. yrkande enligt ovan. Beslutsgång Ordföranden ställer först proposition på Pia Jönssons (S) m.fl. förstahandsyrkande o m å terremiss och Liliana Lindströms (M) m .fl. yrkande om att kommunfullmäktige vid dagens sammanträde ska besluta att i Staffanstorps ko mmun, enligt reglering i lag (2008:962) o m valfrihetssystem, införa valfrihetssystem inom verksamhetsområdet sä rskilt boende, att detta va lfrihetssystem ska annonseras på den nationella webbplats som har upprättats för detta ändamål, samt att u ppdra till socia lnämnden att vidta de åtgärder som påkallas för att genomfö ra besluten enligt första och a ndra a ttsa tserna ovan och finner att kommunfullmäktige ha r besluta t i enlighet med Lilia na Lindströ ms (M) m. fl. yrka n de. Omröstning begärs . Ko mmunfullmäktige godkänner följand e omröstningsproposition. Den som bifaller Liliana Lindströms (M) m.fl. yrkanden röstar ja. Den som bifaller Pia Jö nssons (S) m .fl. förstahandsyrka nde om återremiss röstar nej. Ordförandens signatur 1;/ Utdragsbestyrka nde Kommunfullmäktige 23(29) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL stalfanstorps kommun DATUM: 2015-04-27 Forts. § 33 Omröstningsresultat Ordföranden finner att kommunfullmäktige har med hänvisning till minoritetsregeln enligt kommuna llagen 5 kap. § 36 beslutat att återemittera ärendet till kommunstyrelsen. / r Ordförandens signatur (J f Ordinarie ledamöter Christian Sonesson Pierre Sjöström Nino Vidavie Laila Olsen Jonas Andersson Liliana Lindström Cecilia Cavallin Björn Magnusson Torbjörn Lövendahl Ewa Thalen Fin ne Eric Tabich Ulla Winrup Carina Dilton Marga reta Pauli Josefine Weber Bj örn Stigborg Tina Xhemajli David Wittlock Gisela Nilsson Hans Rochester Pia Jönsson Mats-Ake Westeson Karin Palmqvist Rickard S. Ekström Henrik Lethin Agneta Ni lsson Bertil Persson Bo Malmberg Fredrik Andersson Raili Pikkusaari Asa Eksu·and Werner Unger Helene Öhman Berit Lagergren Magn us Lunderquist Marie Saltarski Tiänstgörande ersättare Ja M x M x s s x x SD M MP FP x s M M SD x x x M x x s c s M MP FP M x SD M x x x x s s Nils-Ove Mårtenson M x M MP SD x s v x M x -- x x x s M KD s Nej x x x x x x x x x x x x x x Utdragsbestyrka nde Avstår 24(29) Kommunfullmäktige stalfanstorps kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Eric Hamilton Richard Olsson Maths Johansson Richard Fridh Yvonne Nilsson Totalt: 41 x x M SD SPI s c DATUM: 20 15-04-27 Hali Lideli x 25 x x 16 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut§ 46, 2015 Kommunstyrelsens ordförandes skrivelse 2015-03-27 Socialnämndens ordförandes delegationsbeslut 2015-04-08 Socialnämndens beslut§ 38, 2015 Ord förandens signa tur r~" Utdragsbestyrkande 2015 --SIV ·- !l-- J!J FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ UNDERRÄTTELSE 2015-04-27 Aktbilaga 15 l Mål nr. Domare 107 2955-15 Anges vid kontakt med domstolen Staffanstorps kommun 245 80 Staffanstorp Torbjörn Lövendahl ./. Staffanstorps kommun angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Ni får tillfålle att yttra Er över innehållet i bifogade handlingar, aktbilaga 14. Om Ni yttrar Er ska yttrandet vara skriftligt och ha kommit in till förvaltningsrätten senast den 25 maj 2015. Ange förvaltningsrättens målnummer som finns längst upp till höger. Om Ni har några frågor kan Ni kontakta förvaltningsrätten. ~' ~ Carina Atles Telefon direkt 040-35 35 24 Dok.ld 254706 Postadress Box 4522 203 20 Malmö Besöksadress Kalendegatan 6 Telefon 040-35 35 00 Telefax 040-97 24 90 E-post: forvaltningsrattenima lmo@dom.se Expeditionstid måndag - tredag 08:00-16:00 1 (4) Torbjörn Lövendahl Vetevägen 15 245 43 Staffanstorp Förvaltningsrätten i Malmö Ink. 2015 -04- 2 4 MAinr sakkod },9Sf-)6 Aktbli M J/1 l7 l (J;) Förvaltningsrätten i Malmö Box4522 203 20 MALMÖ YTTRANDE; Mål nr 2955-15. Överklagat beslut: Socialnämndens inhiberade beslut 2015-03-09, § 22, att införa LOV i särskilt boende. Förvaltningsrätten i Malmö har helt i enlighet med rättsreglerna i kommunallagen respektive förvaltningsprocesslagen i beslut 2015 -04-15 meddelat inhibition med omedelbar verkan för Socialnämndens i Staffanstorps kommun beslut 2015-03-09, § 22, att införa LOV i särskilt boende, att till vård- och omsorgschefen ge uppdraget att ta fram en handlingsplan för genomförandet av LOV i särskilt boende samt att ta fram ackrediteringsvillkor m.m. som är nödvändiga för införandet samt att vid socialnämndens sammanträde i maj 2015 göra en återrapportering kring aktuell status kring handlingsplanen. Genom Förvaltningsrättens i Malmö helt korrekta beslut, så torde det stå fullständigt klart att det mesta talar för att Socialnämndens olagliga beslut kommer att upphävas. Socialnämnden har genom dess ordförande inkommit med yttrande över mitt överklagande till Förvaltningsrätten i Malmö. Socialnämnden borde, med hänsyn till den nu uppkomna situationen, i fortsättningen överväga juridisk granskning av samtliga dess ärenden för att garantera rättssäkerheten i dess avgöranden. Socialnämndens yttrande har redan vad gäller frågan om inhibition fallit platt till marken, då Förvaltningsrätten i Malmö nu rättvist förordnat om inhibition. Nämndens argumentation är för övrigt mycket svag i denna del. 2 (4) Yttrande i sak Jag vill inledningsvis vidhålla allt vad jag framfört i själva överklagandet, vilket också vunnit fullständig tilltro i rättens avgörande av inhibitionsfrågan. Jag ska i det följande bemöta Socialnämndens yttrande punkt för punkt. 1. Nämnden gör ett konstaterande av vad jag anfört. 2. Nämnden delar min uppfattning i principfrågan. 3. Nämnden vill hävda att kommunfullmäktige genom ett beslut 2007, för inte mindre än närmare åtta år (!) sedan, slutligen skulle ha avgjort frågan om att nämnderna har full frihet att besluta om olika privatiseringsåtgärder, även idag. Detta är ett nödargument i juridiskt hänseende som naturligtvis saknar varje relevans i detta ärende. Detta fullmäktigebeslut får anses obsolet idag. Jag vill återigen erinra om vad jag anfört i överklagandet, nämligen att det i förarbetena till lagen om valfrihetssystem uttalas att den upphandlande myndigheten kan välja att införa ett valfrihetssystem enligt kriterierna i LOV, eller upphandla tjänsterna enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Det framgår vidare tydligt att den upphandlande myndigheten får anses ha tillämpat LOV när fullmäktige särskilt beslutat att införa ett valfrihetssystem och annonserat valfrihetssystemet på den nationella webbplatsen (se prop. 2008/09:29 s. 55). Kommunfullmäktiges beslut från 2007 omfattar således självfallet inte ett privatiseringssystem som införts av staten flera år efter det åberopade beslutet i fullmäktige. Socialnämnden hänvisar till ett gammalt konkurrensprogram och en gammal konkurrensplan, och det visar att nämnden glömt att läsa de ålderstigna dokumenten. Un der § 3 i Konkurrensprogrammet anges att konkurrensplanen ska ingå i nämndernas verksamhetsplaner. Så har ej skett under senare år. Och i det fall så skett, så får de "närmaste åren" från 2007 anses ha passerat med råge. Det anges vidare i§ 11 att det är nämndernas ansvar att i samband med upprättande av budget och verksamhetsplaner lämna förslag till ny eller reviderad konkurrensplan samt att redovisa resultatet av konkurrensutsättningen i förhållande till fastställda mål. Så kan inte anses ha skett, varför konkurrensplanen för socialnämnden får anses ha fallit, och därför inte längre kan åberopas. När vi sedan går till konkurrensplanens bilaga l (bilaga B till protokollet från 3 (4) kommunfullmäktige) uppstår socialnämndens största problem i den rättsliga argumentationen. För som rubrik anges det på sidan 4 i bilagan att denna avser objekt som föreslås konkurrensutsättas genom upphandling. Och där anges tydligt och klart att det särskilda boendet i form av Magnoliagården ska upphandlas, då tolkat som LOU, och inte som så kallat kundvaL För övrigt fanns inte, som tidigare påpekats, LOV då. Med detta sagt vill jag med bestämdhet tillbakavisa socialnämndens påstående att den enligt min uppfattning obsoleta konkurrensprogrammetfkonkurrensplanen, och i det fall denfde äger giltighet, på intet sätt omfattar LOV-systemet, särskilt som att det är privatisering genom LO U-upphandling som dokumentet tar sikte på. 4. Finner inte skäl att bemöta en rent politisk kommentar. 5. På de grunder som jag ovan anfört, så vill jag hävda att det ålderstigna och enligt mig obsoleta beslutet i kommunfullmäktige inte är tillämpbart för LOV-systemen. Tillika är det så att det i lagen anges att det krävs ett särskilt beslut i kommunfullmäktige för att överhuvudtaget införa LOV:en, inte att det går att hänvisa till gamla beslut. Socialnämndens rättsliga tolkning tillbakavisas därför med bestämdhet. Och jag erinrar här särskiltom den dom 2014-06-26, mål nr. 5620-13 i enhet 2, där Förvaltningsrätten i Uppsala beslutat att upphäva ett motsvarande beslut som Äldrenämnden i Uppsala kommun fattade den 2 oktober 2013, § 169. 6. Finner inte skäl att kommentera, utan hänvisar till vad jag ovan anfört. 7. Socialnämnden återkommer slutligen också till sin tidigare argumentation och nu med andra ordval att det gamla fullmäktigebeslutet från 2007 omfattar ett privatiseringssystem som infördes flera år senare och som det i förarbetena anges att det kräver ett särskilt beslut i kommunfullmäktige som just explicit omfattar LOV för att införa, varför jag även under denna punkt bestämt tillbakavisar socialnämndens rättsvidriga påstående. 4 (4) Jag vill avslutningsvis utifrån dels den rättsliga argumentationen i mitt överklagande, dels detta mitt yttrande, med bestämdhet tillbakavisa vad Socialnämnden påstår, och återigen hemställa att Förvaltningsrätten i Malmö rättvist beslutar att upphäva det nu överklagade beslutet, dels då det inte har tillkommit i laga ordning, dels att det organ som har fattat beslutet har överskridit sina befogenheter, dels såsom stridande mot gällande lag eller annan författning enligt kommunallagen 10 kap. 8 §. Socialnämnden i Staffanstorps kommun har därmed brutit mot tre av fyra av besvärsgrunderna i kommunallagen genom sitt olagliga beslut. Jag finner grund för att tolka Förvaltningsrättens bifall till mitt inhibitionsyrkande, som att rätten delar min uppfattning att Socialnämndens beslut är olagligt och står i uppenbar strid mot kommunallagen och LOV-lagstiftningen. Jag hemställer avslutningsvis om att detta mål prioriteras för avgörande. Staffanstorp den 23 april 2015 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE ARENDENR: 2014-SN-16 STAFFANSTORPS KOMMUN DATUM: 2015-04-20 VAR REFERENS: Catharina Petersson 046-25 11 00 Catharina. Petersson@staffa nstorp. se Yttrande till Riksdagens ombudsmän i ärende 6843-2013 Förslag till beslut Att lägga ärendet till handlingarna. Ärendebeskrivning 2015-02-20 uttalade Riksdagens ombudsmän kritik mot Socialnämnden i Staffanstorp för brister vid handläggningen av ett ärende om dödsboanmälan. Beslutsunderlag Beslut från Riksdagens ombudsmän daterat 2015-02-20 Sammanfattning gjord av Catharina Petersson daterad 2015-04-20 2015-04-20 statfanstorps kommun Samm anst ällning av beslut från Riksdagens ombudsmän gällande kritik mot handläggning av dödsboanmälan. Ärendet Riksdagens o mbudsmä n (häd anefter benämnt JO) rikta r kritik mot Socialnä mnden Staffa nstorps kommun för brister vid ha ndl äggning av ett ä rende om död sboanmäla n. Bakgrund Den 10 december 2013 inko m en anmäla n från AW till JO a vseende kritik ö ver hur Staffa nstorps kommun ha ndlagt ett ärende o m dödsboanmä la n. I a nmäla n till J O gjordes gä lla nde a tt Sta ffa nsto rps ko mmun inte gjo rt tillräckligt fö r att få tag på AW som är bosatt i Fra nkri ke. Det var kla rlagt att det fa nns två brösta rvingar, men d ödsbo delägaren UW som ä r bo sa tt i Staffa nsto rp gjorde e n d ö dsboanmälan och uppgav sig inte ha tillgång till adressen i Frankrike. AW menade a tt UW "tömt" död sboet o ch syftet med a tt göra en dödsboanmäla n var att unda nröja AW :s rätt till a rv och på det sättet delaktighet i d ödsboförrä ttning. AW anser att Staffanstorps kommun inte ha r gjort tillräckliga efterforskninga r fö r a tt få tag på hans adress i Fra nkrike och a tt ko mmunen felaktigt up prättat och ingett en dödsboanmäla n på lösa grunder. Vida re fra mkommer a tt AW är kriti sk till hur ko mmunen rensat a kten inna n den a rkiverades o ch a tt anledningen va r att undanröja fel a ktig handläggning. I samba nd med att en person avlider skall enligt ärvdabalken e n bouppteckning förättas senast tre månader efter dö dsfallet. Det finns en undantagsbestä mmelse i ärvdabalken som innebär a tt bo uppteckningen kan ersättas med en dödsboanmäla n o m den dödes tillgångar inte räcker till a nna t ä n begravningskostnader och a ndra utgifter kopplade till d öd sfallet. Dödsboanmäla n görs skriftligen av socialnä mnden till s katteverket . I anmäla n skall bl. a. dö dsbo delägarnas ad resser finnas med, o m uppgifterna kan inhämtas uta n betydligt drö jsmål. Död sboanmäla n bö r göras inom två må nader efter dö dsfallet och skall fö rvaras hos skatteverket. Med a nledning av att a nmäla n inko mmit till JO a vgav Soci alnä mnden ett yttra nde 201402-26 i ärendet samma nställt av kommunjurist Bj örn Anbring. JO ha r 20 15- 02-20 avgett ett uttalande i ä rendet . JO:s uttalande JO ä r kritisk till a tt socialnä mnden nöjt sig med muntlig informa tio n vi a ett telefo nsa mtal med en handlägga re på Skatteverket o m att d e ej hade AW :s adress i Fra nkrike. JO menar att e tt ko rrekt handläggningsfö rfarande ä r a tt inhä mta registeruttdrag fr å n skatteverket. Telefo nsa mtalet, trots att det inte va r tillräckligt, [2] staftanstorps kommun bo rde åtminstone jo urna lförts i akten. JO stä ller sig frågande till va rför inte vid a re utredning görs gällande att få fram AW: s adressuppgifter. För att ku nna avstå frå n att red ovisa dö dsb odelägares a dressuppgift fordras det att eftersökningar av dessa uppgifter ko mmer att ge upphov till "avsevärd tidsutd rä kt" . H a ndläg garen borde i detta fa ll ha a nsträngt sig mer för a tt få tag på ad ress up pgifterna ex empelvis genom a tt ko ntakta en slä kting. Dödsboanmälan ä r en ingripa nde åtgärd som kräver korrekt utredning och kontro ller som skall redovisas på ett noggrant sätt. JO anser att detta inte skett i aktuellt fa ll och ä r mycket kritisk . Myndigheternas arkiv ä r en de l av det na tio ne lla kultura rvet och ska bevaras, hå llas o rdna nde och vå rdas så det tillgodoser rätte n att ta del av a llmänna ha ndlingar. Rensning av en akt innebä r a tt a kten k an göras fri frå n arbetsd okument som är av endast tillfä llig betydelse oc h ä r obeh ö vliga fö r förståelsen av ärendet, t.ex. d ubbelkopior e ller minnesanteckningar med o betydli g info rma tio n. Det finns a lltså ett myc ket begrä nsat utrymme att rensa b ort ha ndlingar och är d et till myndigheten en inkomme n handling bör den a ldrig re nsas b ort. J O ä r kriti sk till hur ärende som ä r a llmä nna hand linga r ha r re nsats bort i det aktuella fa llet, vil ket påverkar insynen i ä rendeha ndläggningen. Åtgä rder Socialnä mnden ta r JO:s kri tik på största a llvar och har genomfört ett antal åtgärder för att sä kerställ a a tt ha ndl äggni ngen av d ödsboanmälningar i framtiden sker på ett rättsäkert och korrekt sätt. • Medborgarkontoret ha r sedan 2007 via delegatio n frå n socialnäm nde n haft a nsva r för ha ndläggningen av dö dsboanmälningarna, d essa up pgifter låg tidiga re på Individ-och fa milj eomsorgen. I sa mba nd med att anmäla n gjo rdes till JO beslutad e ch ef för Individ- och familjeomsorgen att h a ndläggningen a vseende dödsboa nmälan ska ske ino m indi vid- och fa miljeomsorgen. Uppd raget utförs sedan februari 2014 av e n kva lificerad assistent som har utb ildning i dödsboanmä lningar och som fo rtsatt ko mmer att vidareutb ilda sig. • Den 1 ja nua ri 2012 trädde Socialstyrelsens nya föreskrifter och a llmänna råd (SOSFS 2011:9) o m ledningssystem fö r systematiskt kvalitetsarbete i kraft. I Staffanstorp a nvä nder vi oss a v ett IT-stöd, Ensolution , som erbjuder ett komplett systemstöd för de som a r beta r eller ska på bö rj a arbetet med att implementera ledningssystemet. Ledningssystemet syfte ä r a tt det ska anvä ndas för att planera , leda, ko ntro llera, följ a up p, utvärdera och fö rbättra verksamheten. Rutinerna gälla nde d ö dsb oanmäla n ha r gåtts igeno m och hå lle r på att revid eras fö r att [3] Staffanstorps kommun sä ke rställa att de följer de lagar och praxis som finns oc h kommer även att läggas in i systemstödet En soultio n. • Rutiner gällande a rkivha ntering hå ller på att revideras och kommer att läggas in i systemstöder Ensolutio n. Två assistenter sa mt enhetschef på Individ- och fami ljeomsorgen har gått utbildning gällande arkivlagstiftningen. Förslag till beslut: Socialnämnden föreslås besluta att lägga informationen till handlingarna statfanstorp som ovan Catharina Petersson Enhetschef, Individ- och familjeomsorgen . JOWW W RIKSDAGENS OMBUDSMAN BESLUT Datum 2015 ·02- 2o Stf justitieombudsmannen Hans Ragnemalm Dnr 6843-20 13 Kritik mot Socialnämnden i statfanstorps kommun för brister vid handläggningen av ett ärende om dödsboanmälan Anmälan I en ann1älan, som kom in till JO den 10 december 2013, framförde Anders W. klagomål över hur Socialnämnden i Staffanstorps kommun hade handlagt ett ärende om en dödsboamnälan. Han anförde i huvudsak följande: 2007 flyttade han till Frankrike och anmälde detta på ett korrekt sätt till Skatteverket. Våren 20 13 avled hans mor och efterlänmade som dödsbodelägare honom och hans syster, U.W. Efter modems död kontaktade U.W. Slaffanstorps kommun för att föm1å kommunen att upprätta en dödsboamnälan. hman modem gick bort hade hon och system "systematiskt plundrat" dödsboet efter hans far. Syftet har varit att undandra honom hans rätt till arv efter fadem och avsikten med systems dödsboann1älan har varit att slippa delta i en bouppteckningsförrättning. Under handläggningen av dödsboanmälan fick Slaffanstorps kommun klart för sig att det faiUls två bröstarvingar. U. W. uppgav att hon saknade kunskap om Anders W:s adress. Eftersom det är ytterst ovanligt att syskon inte känner till varandras adresser, borde detta forhå llande ha medfört extra vaksamhet från kommunens sida i fråga om U.W:s uppgifter. I korrespondens med Anders W. har Slaffanstorps kommun hävdat att ansvarig handläggare kontaktade skatteverket för att fOrsöka fl\ besked om hans adress, men att skatteverket uppgett att de saknade adressuppgifter. Han ifrågasätter att detta besked har lämnats från Skatteverket, eftersom andra myndigheter och vänner utan problem har fått kä1medom om hans adress. Det finns inga joumalanteckningar hos kommunen som visar att det fOrekommit kontakt med Skatteverket. Han har själv varit i kontakt med Skatteverket och fått besked om att myndigheten har hans franska adress. Skatteverket har vidare meddelat att myndigheten inte har fått någon förfrågan från Slaffanstorps kommun, utan att myndigheter söker efter adresser på egen hand i skatteverkets register. Dessa fOrhållanden gör att han ifrågasätter att konununen har kontaktat skatteverket på det sätt som påstås. Om det skulle visa sig att kommunen fått detta besked från skatteverket, borde konUllunen inte haft rätt att fortsätta sin handläggning av dödsboa1U11älan. Kom- Riksdagens ombudsmän Box 16327 103 26 stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 E-post: Telefon: Texttelefon: Fax: justitleombudsmannen@jo.se 08-786 40 00 08-786 6115 08-21 65 58 www.jo.se Sid l (Il ) Dnr 6843-2013 Sid 2 (Il) munen skulle via Skatteverket ha k."Utmat få besked om hans barns adresser och via dem fått hans adress. Vidare ifrågasätter han att kommunen haft rätt att upprätta en dödsboanmälan utan att samtliga dödsbodelägare kontaktades. Det är inte möjligt att upprätta en dödsbouppteckning utan att samtliga dödsbodelägare i vart fall kallats till en dödsbouppteckningsfårrättning. Regelverket i denna del kring dödsboanmälan kan rimligen inte ha en annan tolkning. Vid kontakt med Skatteverket har han fått besked om att det inte all s är ovanligt att konununer upprättar dödsboanmälningar utan att ha kontaktat samtliga dödsbodelägare. Slaffanstorps konunun har i sin korrespondens genomgående understrukit att konununen inte gör några direkta kontroller av de uppgifter som kommer in i samband med dödsboanmälningar. Mot den bakgrunden borde kontroller med övriga dödsbodelägare vara av största betydelse. Annars kan institutet missbrukas av oseriösa dödsbodelägare som vill undvika att upprätta dödsbouppteckning. Av den anledningen är det viktigt att JO uttalar sig om huruvida det är förenligt med gällande Jagstiftning att på så lösa grunder som förekommit i detta ärende upprätta och inge en dödsboanmälan. I kommunens akt finns det en fullmakt utfårdad av dödsboet får U.W. och han har frågat kommunen vilken betydelse den har. Kommunen har inte besvarat hans fråga. Han har svårt att fårstå varfår fullmakten utgör aktmaterial om den inte varit nödvändig får handläggningen. Vidare har han svårt att rorstå varfår fullmakten arkiverades medan övrigt aktmaterial rensades bort. En fullmakt får dödsboet kan endast länmas av samtliga dödsbodelägare gemensamt. Eftersom fullmakten endast är underskriven av U.W., är den ogiltig. Han har anledning att tro att kommunen har tillhandahållit fonnuläret får fullmakten. Om så är fa llet finns det anledning att fråga sig varfår kommunen tillhandahåller ett fullmaktsformulär som inte utan samtliga dödsbodelägares medverkan kan bli en giltig fu llmakt. Uppenbarligen har fullmakten använts får att göra uttag och avsluta bankkonton, vilket är olagligt. Konununen har vidare rensat akten innan den arkiverades. Det fårhållandet att konununen gjort så på ett anmärkningsvärt tidigt stadium väcker frågan om konununen velat dölja något får honom. Konununen borde ha månat om att bevara allt material av just den anledningen att man inte hade nått honom under handläggningen. Kommunen måste ha fårstått att han som dödsbodelägare vid något tillfålle skulle vilja ta del av materialet. Det ifrågasätts om konununen har agerat på ett korrekt sätt när akten rensades. Till amnälan hade Anders W. bifogat kopior av korrespondens som han haft med fåreträdare får Staffanstorps kommun. I en skrivelse från Staffanstorps konunun den 22 november 2013 angavs följande med anledning av Anders W:s frågor om den rensning som skett av akten itman ärendet arkiverades: Socialtjänsten har vid insorteringen av akte n till närarkivet gjort en rensning. En rensning innebär att bl.a . inkomna handlingar av tillfållig betydelse kan avlägsnas från akten vid inaktualitet. V i har bedömt att kontoutdrag och andra liknande inlänmade handli ngar varit av till fållig art. Då aktuellt saldo och andra kostnadsuppgifter dokumente ras i journalen har det bedö mts som tillräckligt underlag. Dessa Dnr 6843-20 13 S id 3( 11 ) rutiner konuner att ses över ytte rligare fö r att säkerställa att derma bedörrming inte strider med de arkiverings- och gallringsregler som finns. Utredning Anmälan remitterades till Socialnänmden i Slaffanstorps konm1un får yttrande. Vid ett sanUllanträde den 26 februari 2014 beslutade socialnänmden att avge ett yttrande av vilket framgick bl. a. f6Jjande: 1. Kommunens val att uppratta och inge en dödsboanmälan är baserad på uppgifter från endast en av dödsbodelilgarna A v 20 kap. 8 a § l st ärvdabalken framgår under vilka förutsättningar socialnämnden har rätt att göra en dödsboannlälan till skatteverket. Beträffande de formella krav som uppställs på en dödsboanmälan gäller enligt andra stycket i detta lagrum att vissa uppgifter skall länm as beträffande den avlidne och dermes dödsbodelägare, då i sistnänmda fall om uppgifterna kan inhämtas utan avsevärd tidsutdräkt, samt också innehålla ett intyg u tvisande att beträffande tillgångarna foreligger fall som avses i bestänunelsens första stycke. Klagandens [Anders W.. JO:s mu11.) påstående att "det inte är möjligt att upprätta e n dödsbouppteckning utan att samtliga dödsbodelägare i vart fall kallats till dödsbouppteckningsförrättning" tillbakavisas. Någon regel med sådant irmehåll finns inte. Det som ankommer på socialnämnden är att, d å sedan någon som har bouppteckningsskyldighet hos nämnden har tagit initiativ till en dödsboanmälan for avliden person, är, som framgår av de skatteverkets anv isningar, se bilaga l [utelämnade här, JO: s anm.), som används tillledning för handläggning av ärenden om dödsboanmälan, att utreda o m materiella fOrutsä ttningar härfOr föreligger. Det åvilar därvid, som också framgår av bilaga l, anmälaren, och inte dödsbodelägarna, att svara for att socialnämnden lämnas samtliga de uppg ifter som krävs for dess prövning om uppställda krav fOr en dödsboanmälan är uppfy llda. Socialnämnden har sedan att, med utgångspunkt i av anmälaren länmad information om de n avlidnes ekonomiska forhållanden vid dödsfallet, avgöra om en dödsboa nmälan kan göras eller inte. Socialnärrmden saknar skyldighet att utreda om andra än den som har tagit initiat iv till en dödsboann1älan kan ha ytterligare uppgifter eller avvikande meningar om vilka tillgångar en avliden haft v id sin bortgång. Genom i detta ärende gjord kontroll av att den avlidnas tillgångar. då enlig t lämnade uppgifter härom, inte räckte till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet , fär socialnänmde n anses ha uppfyllt i ärvdabalken ställda krav for att göra aktuell dödsboanmälan till skatteverket. Tilläggas skall, då i likhet med vad som redovisats tidigare till klaganden vid besvarandet av skrivelser från honom, att även om en dödsboann1älan har gjorts skall bouppteckning ändå förrättas bl.a. om det begärs av e n dödsbodelägare och derme ställer säkerhet for boupptec kningskostnadema. I ärendet gjord dödsboanmälan avskär således inte klaganden från rätten att kräva att det görs en bouppteckning, ti ll vilken i så fall skall kallas samtliga dödsbodelägare. 2. Kommunens efterforskning av klaganden som dödsbodelägare Socialnämnden vidhåller att det i ä re ndet har gjorts en muntlig fOrfrågan till Skatteverket och då efterhörts om det där fanns någon upplysning om klagandens adress i utlandet, och att det därvid har erhållits det beskedet att någon sådan adressuppgift inte fanns. Dnr 6843-2013 Sid 4 ( Il) Det kan råda olika uppfattningar om man bör kunna förlita sig på att av myndighet, då inom dess kompetensområde, lämnade upplysningar är korrekta. Även om socialnämnden menar att så regelmässigt är fallet kommer, som också tidigare har redovisats till klaganden, socialnämnden fortsättningsvis i ärenden om dödsboanmälan själv att inhämta uppgifter om efterlevandes adresser från folkbokforingsregistret. Detta då i syfte att undvika att oriktiga muntliga, av myndighet lämnade, sådana uppgifter kommer att läggas till grund för socialnämndens handläggning av ärenden om dödsboanmälningar. 3. Kommunens bristande journalföring av händelser A v det klaganden har redovisat under rubriken "Omständigheter", då till utvecklig av grunderna för varför olika handläggningsåtgärder begärs granskade, framgår att anledningen till framförd kritik i denna del är att det inte av socialnämnden har antecknats den med skatteverket tagna telefonkontakten med förfrågan om upplysning om klagandens adress. Som också redovisat'> tidigare i skrivelse till klaganden saknas i denna del anledning till annan bedönming än den klaganden har gjort. Till forebyggande av upprepning av att i ärende inte antecknas sådant som är, eller kan vara, av någon som helst betydelse for handläggningen av ärenden om dödsboanmälningar, har berörd personal inforn1erats särskilt om vikten av att samtliga åtgärder som företas vid ärendehandläggning skall vara föremål för journalföring. 4. Betydelse av fullmakt för U.W. I ärendet aktuell fullmakt, vilken har undertecknats av U.W . som fullmaktsgivare, då med henne själv som fullmaktshavare, saknar rättslig betydelse, eftersom det for ett fullmaktsforhållande krävs att någon till någon annan ger en fullmakt att sluta avtal eller annars roretaga rättshandlingar å fullmaktsgivarens vägnar. Att socialnänmden tillhandahåller ett formulär för fullmakt har inte den betydelsen att socialnämnden därigenom påtar sig ett ansvar för att en på formuläret tecknad fullmakt har någon rättsverkan. Nånmas kan vidare, då klaganden har ifrågasatt detta, att då denna fullmakt , även om den i sig helt har saknat rättslig betydelse, utgör en till socialnämnden inkommen handling, varför den forfattningsenligt skall fogas till akten vid ad acta-läggning av ärendet. 5. Kommunens rensning av material i akt Vid ad acta-läggning av ärenden gör handläggaren regelmässigt en prövning av vilket utrymme som finns för rensning av i de akten f6rekommande handlingar av tillfållig eller ingen betydelse som har tillkommit under ärendehandläggningen, och som enligt gällande arkivlagstiftning inte skall bevaras i akten. Socialnämnden har inte kunnat få en säker uppgift om vad som har rensats vid ad acta-läggningen av ärendet. Till forebyggande av att sådant som i sig kan rensas vid ad acta-läggning av ärende, men som kan tänkas vara av någon som helst betydelse vid senare bedönming av handläggningen av ärenden om dödsboanmälningar, eller som det av annan anledning kan uppkomma intresse av att kunna ta del av, kommer fortsättningsvis alla prövningar av vad som skall rensas sedan sådana ärenden har avslutats, att göras i samråd mellan handläggaren och en enhetschef för socialförvaltningen, som då också har möjlighet att efterhöra kommunarki variens bedömningar. 6. Ovrigt Yttrandet ovan avser enbart sådant som klaganden har begärt skall granskas särskilt. Dnr 6843-2013 SidS( II ) Det avvaktas med yttrande med redogörelse för socialnämndens handläggning och bedömningar i fråga om sådant övrigt som klaganden har framfört i si n anmälan och till denna fogade bilagor till dess begäran härom har framställts med angivande av vilka andra av de av klaganden framförda uppgifterna eller annat som socialnämnden skall yttra sig över. Anders W. kommenterade remissvaret och uppgav bl.a. att han vid kontakt med Skatteverket fått ett perso nbevis, avseende s in avlidna moder, i vilket hans franska adress är angiven. Utdraget har samma innehåll som det U. W . visade upp for socialtjänstemannen Ann Hjortzberg till styrkande att modern hade avlidit. Socia ltjänstemannen har alltså redan från börj an haft tillgång till hans adress. Vidare har kornn1Unen inte lämnat någon "acceptabel fårklaring" till den rensning som har skett av akten. Till yttrandet hade Anders W. bifogat en kopia av utdraget från Skatteverket. I ett tillägg från Socialnämnden i Slaffanstorps kommun framkom bl.a. fö ljande: Vid dödsboann1älan efterfrågas ett släktintyg från Skatteverket och där finns inte adresser till dödsbodelägare angivna, alltså inte ett dödsfallsintyg eller personbevis. Beträffande den infom1ation som lämnats av anmälaren för beviljande av dödsboanmä lan, så lämnades ett släktintyg från skatteverket. Att Ann Hjortsberg skulle ha haft tillgång till hans adress vid kontakten med anmälaren stämmer inte, ej heller senare vid beviljandet av dödsboanmälan. Det är möjligt att s katteverket skickar ut ett dödsfallsintyg till dö dsbodelägare om det efterfrågas. Vad det avser rensning i akt hänvisas till tidigare yttrande 14-02-04. Anders W. kornn1enterade tillägget. Bedömning Med anledning av vad som har framkanunit fitmer jag skäl att i det följande ge min syn på frågan om hanteringen av kontak.1uppgifter till dödsbodelägare och möjligheten att rensa bort handlingar i en akt inför arkivläggning. Dödsboanmälan De rättsliga förutsättningarna l samband med att en person avlider ska enligt huvudregeln bouppteckning fOrrättas senast tre månader efter dödsfallet. 1 Tidigare var bouppteckningsplikten obligatorisk, men efter det att nödvänd igheten av att genomföra bouppteckningar även beträffande medellösa personer hade ifrågasatts, infördes 1976 en undantagsregel i ärvdabalken. I samband med införandet av den nya regeln konstaterades att bouppteckningen i och for sig fyller flera viktiga funktioner, främst i civil- och skatterättsliga avseende. Emellertid var det tydligt att bouppteckningens betydelse växlar i o lika dödsbon och det kunde exempelvis från civilrättslig synpunkt vara av 1 Se 20 kap. l *ärvdabalken. Dn r 6843-2013 Sid 6 (Il) begränsat intresse av en bouppteckning om boets tillgångar och skulder är små .2 Av den anledningen infördes en bestämmelse som gör det möjligt att i vissa situationer avstå från att göra en bouppteckning. Undantagsbestämmelsen innebär att en bouppteckning kan ersättas med en dödsboanmälan om den dödes tillgångar eller, när denne efterlämnar en make, tillgångarna jämte dennes andel i makens giftorättsgods inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter med anledning av dödsfallet och om tillgångarna inte omfattar fast egendom eller tomträtt. Dödsboanmälan görs till Skatteverket av socialnämnden. 3 En dödsboamnälan ska vara skriftlig och innehålla den dödes ful.lständiga nanm, persotmununer eller samordningsnummer enligt folkbokföringslagen ( 1991 :481 ), hemvist, bostadsadress och dödsdag samt intyg, utvisande att den dödes tillgångar är så pass begränsade att förutsättningarna för dödsboanmälan är uppfyllda. Vidare ska i anmälan även dödsbodelägares namn och bostadsadresser anges, om uppgifterna kan hämtas in utan avsevärd tidsutdräkt. En dödsboann1älan bör göras inom två månader efter dödsfallet och ska förvaras hos Skatteverket. 4 I fråga om intyget avseende den avlidnes tillgångar framhöll s i torarbetena att det inte är meningen att intygsgivaren ska behöva genomföra några mer omfattande efterforskningar beträffande den dödes tillgångar. Inte heller ska den som lämnar intyget behöva gå in på några svåra värderingsfrågor. Enligt motiven krävs det i allmänhet att anmälaren, för att kunna lärJUla ett intyg, besiktigar eller på allllat säkert sätt låter undersöka den dödes tillhörigheter. l nom1ala fall bör det räcka med att besöka den dödes bostad och gå igenom den efterlämnande egendom samt kontrollera inkomst- och kontrolluppgifter, deklarationer m .m. Därefter återstår att göra ett överslag av de samlade ti II gångarna och j ämföra det sammanlagda värdet med begravningskostnader och övriga utgifter med anledning av dödsfallet. Om det uppstår tvekan om tillgångarna överstiger nänmda utgifter får en dödsboanmälan inte ske. 5 Beträffande kravet på att det i anmälan ska anges dödsbodelägare uttalades att sådana uppgifter kan vara av värde om det skulle framkomma ny tillgång efter den döde sedan dödsboanmälan har skett.6 Det uttalades emellertid att det någon gång kan vara svårt att få fram en fullständig delägarförteckning. För att inte anmälningsförfarandet ska uppehållas i avvaktan på resultatet a v långvariga efterforsk- 2 Se prop. 1975176:50 s. 49. 3 Se 20 kap. 8 a § forsta styc ket ärvdabalken. 4 Se 20 kap. 8 a § andra stycket ärvdabalken. 5 Sc prop. 1975176:50 s . 56 och 68 . 6 Se prop. 1975176:50 s. 56. D nr 6843-2013 Sid 7 (Il) ningar, är det i sådant fall tillräckJigt att i anmälan ta in uppgifter om de dödsbodelägare som är kända får anmälaren. Har denna anledning att misstänka att delägarförteckningen inte är fullständig bör det göras en anmärkning om detta. 7 l det fOrslag som remitterades till Lagrådet fanns inte någon möjl ighet att genomföra en bouppteckning efter det att dödsboanmälan hade skett. Lagrådet konstaterade att den dödsbodelägare som har den dödes egendom i sin vård vanligen beslutar om det firms skäl att vända sig till socialnänmden med en begäran om dödsboanmälan. Genom att övriga dödsbodelägare i förslaget inte hade getts möjlighet att framtvinga en bouppteckning skulle en dödsbodelägare dänned kunna ges en exklusiv bestämmanderätt angående hanteringen av dödsboet. Lagrådet fann inte detta tillfredsställande och uttalade vidare: Den föreslagna ordningen leder till stötande konsekvenser särsJcjlt i det fallet, som någon gång kan tänkas föreligga, att den döde saknar egentliga tillgångar, beroende på att han under livstiden givit bort huvuddelen av sin egendom till någon av arvingarna under omständigheter som anges i 7 kap. 4 § ÄB. Det kan då vara så att det är just gåvotagaren eller någon honom närstående som har att besluta, huruvida bouppteckning skall äga rum eller inte. För att övriga dödsbodelägare skall kunna få kJarhet om gåvatransaktionen och J..-unna ta ställning till om de skall kräva återbäring av den bortgivna egendomen blir det vanligen av stor betydelse att bouppteckning kommer till stånd. Detta hänger samman med att i bouppteckningen skalllämnas uppgifter om bl.a. gåvor som avkomling till den döde mottagit av denne (20 kap. 5 § tredje stycket ÄB) och att envar bodelägare är skyldig att på anmaning lämna uppgift härom och kan åläggas att med ed bestyrka uppgifterna (20 kap. 6 § forsta och andra styckena ÄB).8 Eftersom dödsboanmälan skulle kurma användas för att skydda en arvinge från berättigade krav på återbäring, fårordade Lagrådet att det skulle införas en bestämmelse som ger rätt att framtvinga bouppteckning även efter det att dödsboanmälan har skett. En sådan bestämmelse infördes och enlibrt den ska bouppteckning fOrrättas, även efter det att en dödsboanmälan skett, om det begärs av dödsbodelägare eller annan vars rätt kan vara beroende därav och han eller hon ställer säkerhet for bouppteckningskostnaden. Vidare ska bouppteckning fårrättas om det framkommer ny egendom som gör att undantaget i 20 kap. 8 a § fårsta stycket ärvdabalken inte längre är tillämpligt. Bouppteckningen ska förrättas sist tre månader efter det att begäran därom gjordes och säkerhet ställdes eller den nya tillgången yppades. 9 Mina överväganden Jag konstaterar inledningsvis att jag saknar skäl att ifrågasätta socialnämndens uppgifter om att en handläggare vid en muntlig kontakt med skatteverket fått 7 8 Se prop. 1975176:50 s. 68. Se prop. 1975176:50 s. 86. * ') Se 20 kap. 8 a tredje stycket ärvdabalken. Dnr 6843-2013 SidR(II) besked att verket saknade Anders W:s adressuppgift JO har i tidigare ärenden uttalat att socialnämnden vid utredningen infor en dödsboanmälan måste hämta in registerutdrag från Skatteverket. 10 Det har alltså inte varit tillräckligt att, såsom skett i det aktuella fallet, enbart hämta in uppgifter via telefon. Ä ven om åtgärden inte varit tillräcklig, har det furulits en skyldighet fOr handläggaren att dokumentera vad som framkom vid kontakten med Skatteverket. Så har inte skett. Sedan handläggaren fått detta besked från Skatteverket, vidtogs inte några vidare utredningsåtgärder i denna del. Jag saknar kännedom om vilka överväganden som låg bakom detta . För att en socialnämnd ska kunna avstå från att redovisa en dödsbodelägares adressuppgift i dödsboanmälan krävs att eftersökningen av dessa uppgifter kanuner att ge upphov till en "avsevärd tidsutdräkt". Enbart det fOrhållandet att det krävs mer omfattande efterforskningar än nonnalt är, enligt min mening, inte tillräckligt fOr att undantaget ska vara tillämpligt. Mot den bakgrunden kan det ifrågasättas om ett telefonsamtal till Skatteverket var en tillräcklig åtgärd för att kunna slå fast att ytterligare utredning skulle ge upphov till en oacceptabelt lång handläggningstid . Enligt min mening är det ett rimligt krav att handläggaren stöter på mer motstånd än så, i1man utredningen avbryts. Handläggaren borde ha gjort ytterligare fOrsök att få fram Anders W:s kontaktuppgifter, exempelvis genom släktingar. Som jag konstaterat tidigare har en dödsbodelägare möjlighet att begära att det ska forrättas en bouppteckning även efter det att en dödsboanmälan skett och på så sätt ta till vara sin rätt . Trots detta är en dödsboann1älan en ingripande åtgärd, som kräver att nödvändiga kontroller genomfors och redovisas på ett noggrant sätt. Så har inte skett och det är jag mycket kritisk till. Rensning av akt inför arkivläggning Rättsliga förutsättningar Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar.11 En handling är allmän om den fOrvaras hos en myndighet och är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. En handling anses inkommen till myndigheten när den har anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. Vidare anses en handling enligt huvudregeln vara upprättad när den har expedierats. 12 Enligt huvudregeln ska allmänna handlingar registreras så snart de har komnlit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver emellertid inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan 10 Se JO 1983/84 s. 181 oc h JO:s beslut den 25 oJ...'tober 2004 i d nr 4 7 10-2003 . 11 Se 2 kap. l § tryckfrihetsföro rdningen. 12 Se 2 kap. 3, 6 och 7 §9 tryckfrihetsförordningen. Dn r 6843-2013 Sid 9 (Il) fastställas om de har kommit in eller upprättats. u Vilket alternativ som är att föredra får myndigheten avgöra. När myndigheten har bestämt tillvägagångssätt måste detta emellertid tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten. Det kan alltså inte godtas att allmänna handlingar av ett visst slag ibland registreras och ibland "bara" hålls fOrvarade i viss ordning. 14 Av 2 kap. 18 §tryckfrihetsförordningen följer att grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar meddelas i lag. Sådana grundläggande bestänunelser återfinns i arkivlagen (1990:782) . I lagen anges bl.a. att en myndighets arkiv bildas av de allmänna handlingama från myndighetens verksamhet och sådana handlingar som avses i 2 kap. 9 tryckfrihetsforordningen 1s och som myndigheten beslutar ska tas om hand for arkivering. 16 Myndighetemas arkiv är en del av det nationella kulturarvet och ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av infonnation fOr rättskipning och förvaltningen och forskningens behov. 17 Varje myndighet ska svara for vården av sitt arkiv och i denna arkivvård ingår bl.a. att myndigheten ska avgränsa arkivet genom att fast ställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar. 18 Det innebär att före arkivläggningen av exempelvis en akt ska den rensas så att t.ex. onödiga dubbletter och kopior tas bort. 19 Rensningen är alltså inte att jämställa med gallring, som innebär att arkivhandlingar tas bort efter viss tid. Rensning innebär en möjlighet för myndigheten att befria ett ärende från arbetsdokument som endast är av tillfållig betydelse och som är obehövliga fOr förståelsen av ärendet. Rensning är således en åtgärd får att avgränsa arkivet och kan omfatta minnesanteckningar som inte tillfår ärendet sakuppgift, utkast, övertaliga kopior etc. 20 Av intresse är även Riksarkivets föreskrifter (RA-FS 1 ~ Se 5 kap. l §offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). 14 Se JO:s beslut den 15 maj 2013 i dnr 1426-2013. 15 l bestänunelsen i tryckfrihetsförordningen regleras under vilka förhållandena som mitmesanteckningar, utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller annan därmed jämställd handling som inte har expedierats är att anse som allmän handling. 16 Se 3 ~ forsta stycket arkivlagen. 17 Se 3 §andra och tredje styckena arkivlagen. *4 arkivlagen. 18 Se 4 * och 6 19 Se Geijer m. fl., Arkivlagen en kommemar (den l november 2013, Zeteo), kommentaren till 6 § under rubriken Avgränsning av arkivet. 20 Se Geijer m. fl ., Arkivlagen en kommentar (den l november 201 3, Zeteo), kommentaren till l O § under rubriken Innebörden av och syftet med gallring (första stycket). Dnr 6843-2013 Sid l O (Il) 1991: l) och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter. 21 Föreskrifterna gäller bl.a. for statliga myndigheter och även om de inte är bindande för konununer kan de vara av intresse vid utfornmingen av konm1unala myndigheters arkiv. l foreskrittema anges bl.a. att myndigheten ska forutom allmänna handlingar arkivera sådana minnesanteckningar, utkast och koncept som avses i 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen, om de är av betydelse för myndighetens verksamhet, allmänhetens insyn, rättskipning, förvaltning eller forskning. 22 Mina överväganden A v utredningen framgår att akten i ärendet angående dödsboann1älan rensades innan arkivläggning. Socialnänmden har i remissvaret angett att det i efterhand inte har varit möjligt att få klarhet i vilka handlingar som tagits bort ur akten. Emellertid framgår det av den skrivelse som skickades till Anders W. att "inkonma handlingar av tillfållig art" rensats bort. Denna uppgift kan inte forstås på annat sätt än att inkomna och dänned allmänna handlingar har rensats bort. A v det jag redovisat ovan framgår att utrymmet for att rensa bort handlingar är mycket begränsat. Om en handling är nödvändig för förståelsen av hur ett ärende har handlagts, bör den inte rensas bort. Rör det sig om en till myndigheten inkonm1en handling bör den överhuvudtaget inte konmm i fråga for rensning.23 Med hänsyn till det begränsade utrymme som finns for att rensa bort handlingar så har det, enligt min mening, inte varit möjligt att avstå från att arkivera de inkonma och dänned allmänna handlingarna. Detta gäller oavsett om uppgifterna i de allmänna handlingama har förts över till andra handlingar som arkiverats. En annan sak är att det är möjligt att vid en senare tidpunkt genom en gallring ta bort en del av det material som arkiverats. En väsentlig skillnad mellan dessa båda tillvägagångssätt är att i det senare fallet är handlingama bevarade i vart fall under en viss tid. Den som vill ta del av ärendets handläggning har alltså möjligt att göra det. Har handlingarna dessutom diarieförts är det även efter en gallring möjligt att se vilka handlingar som funnits i ärendet. Dänned är det möjligt att via diariet få en bild av hur ärendet har handlagts. I den aktuella situationen har det rensats bort allmänna handlingar som - i likhet med den inkonma fullmakten - borde ha arkiverats. Jag ser allvarligt på det inträffade eftersom möjligheten till insyn i ärendehandläggningen härigenom har begränsats. 21 Föreskrifterna har ändrats genom RA-FS 1997:4. 22 Se 3 kap. 2 *forsta stycket Riksarkivets fOreskrifter (RA-FS 1991 :l) och allmälUla råd om arkiv hos statliga myndigheter. n Se Appelquist, Dokumenthantering i infomwtions.förvaltningen - En handbok, 2012, 51 f. Dn r 6!!43-20 13 Sid 11 (1 1) Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kan sägas att handläggningen har uppvisat ett antal i mina ögon allvarliga brister. För detta fortjänar Socialnämnden i Staffanstorps kommun kritik. Med anledning av vad som framkanunit i ärendet saknar jag skäl att ytterligare kommentera Anders W:s klagomål. Eftersom det i ärendet har berörts sådana frågor som även kan ha relevans för andra kommuner, fitmer jag skäl att skicka en kopia av detta beslut till Sveriges kommuner och landsting (SKL) for kännedom. Ärendet avslutas. ~~_y___ .__/'\,) ~ Sändlista Anders W. Socialnänmden i Slaffanstorps kommun (20 14-SN-16) Sveriges kommuner och landsting (SKL) VARD OCH OMSORG SAMMANSTÄLLNING STAFFANSTORPS KOMMUN 1(2) ÄRENDENR: 2015-SN-6 DATU M: 2015-05-19 Redovisning av delegationsbeslut Förslag till beslut Ordföranden Liliana Lindström (M) föreslår att socialnämnden beslutar att redovisningen av delegationsbeslut godkänns. Ärendebeskrivning Följande beslut anmäls som har fattats i enlighet med gällande delegationsordning för socialnämnden. Beslutsunderlag Arbetsutskotte ts beslut 2015-04-14 (ej nämndsbehand lade ärenden): § 43 Ansökan om bostadsanpassningsbidrag § 44 Ansökan om bostadsanpassningsbidrag § 45 Anmälan om risk för missförhållanden enligt Lex Sarah § 46 Utredning enligt 11 kap l, 2 §§ SoL § 47 Utredning enligt 11 kap l, 2 §§ SoL § 48 Övervägande vid placering enligt 6 kap 8 § SoL § 49 Övervägande vid placering enligt 6 kap 8 § SoL § 50 stadigvarande familjehemsplacering enligt 4 kap l § SoL §51 Övervägande enligt 14 §punkt 2 LVU av om beslut om att ej röja vistelseorten fortfarande behövs §52 Övervägande enligt 14 § 2 st punkt l LVU av om beslut om umgängesbegränsning behövs §53 Övervägande enligt 14 §punkt 2 LVU av om beslut om att ej röja vistelseorten fortfarande behövs §54 Övervägande enligt 14 § 2 st punkt l LVU av om beslut om umgängesbegränsning behövs §55 Ansökan om ekonomiskt bistånd till kostnad för behandling för spelberoende på Game Over i Linköping §56 Beslut om ekonomiskt bistånd till begravningskostnad och kostnad för gravsten §57 Beslut om att föra talan enligt 9 kap 3 § SoL avseende återkrav av ekonomiskt bistånd 2(2) VARD OCH OMSORG SAMMANSTÄLLNING STAFFANSTORPS KOMMUN ÄRENDENR: 2015-SN-6 DATUM: 2015-05-19 §58 Beslut om bistånd enligt 4 kap 1 § SoL §59 Urvalsärenden, Vård och omsorg § 60 Urvalsärenden, Individ- och familjeomsorg Ordförande beslut: Socialnämndens ordförande beslutade 2015-03-17 om placering vid SIS institution till en kostnad om 4 900 kronor per dygn jämlikt 4 kap 1 § SoL. Socialnämndens ordförande beslutade 2015-03-27 om tillfällig placering vid familjehem jämlikt 11 § LVU. Socialnämndens ordförande beslutade 2015-04-15 att bevilja en natts vandrarhem/hotellboende jämlikt 4 kap 1 § SoL. Socialnämndens ordförande beslutade 2015-05-06 att utse Blinkfyrar och SPF/PRO till pristagare för bästa insats inom tillgänglighet och trygghet 2015. Individ- och familjeomsorgen: Beslut att ej öppna utredning: 2015-03-01--2015-03-31 Beslut ekonomi: 2015-03-01--2015-03-31 Beslut utredning/beh andling: 2015-03-01--2015-03-31 Faderskap-/föräldraskap: 2015-03-01--2015-03-31 Dödsboanmälan: -----------------Familjerätt inkl adoptioner: 2015-03-01--2015-03-31 Äldre- och handikappomsorgen, samt hälso- och sjukvård: SoL: 2015-03-01--2015-03-31 Färdtjänst: 2015-03-01--2015-03-31 LSS: 2015-03-01--2015-03-31 VARDOCH OMSORG SAMMANSTÄLLNING STAFFANSTORPS KOMMUN ® 1(1) ARENDE NR: 2015-SN-51 DATU M: 20 15-05-19 Anmälningar 2015-05-19 Förslag till beslut Ordföranden Liliana Lindström (M) fö reslår a tt socialnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Föreligger anmälningar till socialnämnden. Beslutsunderlag a) Protokollsutdrag från KF § 7, 2015 angående svar p å motion om förändring av nuvarande avgiftsystern inom äld reomsorgen i Staffanstorps kornmun (2014-SN-58). b) Beslut från Länsstyrelsen Skåne om statsbidrag till verksamhet med personligt ombud varvid Länsstyrelsen beviljar socialnämnden i Staffanstorps kornmun med el för 0,5 tjänst som person ligt ombud för år 2015 med 151 200 kronor. d) Beslut från Socialstyrelsen om statsbidrag till kommuner och landsting för att öka kunskapen om homosexuellas, bisexu ellas och transpersoners situation varvid Staffanstorps kornmun beviljas 100 000 kronor i statsbidrag för år 2015 (2015-SN-34). e) Beslut från Förvaltningsrätten i Malmö angående laglighetsprövning enligt kommunallagen, frågan om inhibition; Socialnämnden i Staffanstorps kornmuns beslut den 9 mars 2015, §22, får inte verkställas (2015-SN-17).
© Copyright 2024