1. No category

Några
ord
om
C ^ ataraet och flcss b eh and ling1.
Akademisk
Afhnndling,
, med vidterfarna Medicinska
F a k ul t e t en s
i Upsala samtycke,
under inseende af
noer.
CARL IIENR. B E R G ST R A M )
n rofes*or i C li ivurg ie n oc h
für Medicinska
narnförlossningskonileri,
Gradens erhållande
författad
och
utgifven
af
PEHR LUDV. THEOD. T H E G E R S T R Ö M
af
S tockholm s Landskap
och till offentlig granskning framställd
pä Medicinska Auditorium den 28 Maj 1847
p . ▼. u
t.
ra .
1.
L F S A L A,
L E V E L KR
OCIt S E B E L L
184 7 .
V i t ! benämningen C a t a r a c t , hos oss g r å S t a r r ,
fäster man i al lmänhet begreppet om en fördunkling af
Cryst al linsen, dess kapsel eller l i q u o r M o r g a g n i , a n ­
tingen rådande endast i en eller i flera af dessa delar
tillsamman.
D en na fördunkling uppslår till följe af en
störd nutritionsprocess i linsen, som åler kan bero på
hämmad utveckling, obliteration af eller inflammation uti
någon af de till linssystemet börande par tier , hvartill
kommer en mängd mera afiägsna or s a ke r , men som alla
subsumera sig u nder någon af de nämnda.
Då dessa
olika anledningar äro så mångfaldiga, så följer att star­
ren under sin utveckling erbjuder en massa af enskild­
heter, olika till sät e, f är g, consistens, utvecklingsgrad
och complicalioner. En hvar af dessa har man begagnat
som indelningsgrund, hvaraf framstått en myckenhet af
namn, som dock ej alla äro af lika praktisk betydenhet.
Di agnosen a f en enkel cataract, då den är utbil­
dad , är l ä t t, svårare deremot i sin början och vid vissa
af t er , såsom c a t a r a c t a n i g r a .
Denna starr upptäckes
lättast deraf, alt då man ser in uti ett dermed behäftadt
öga, man ej i pupillen upptäcker någon miniaturbild af
sig sjelf. Ut om de allmänt kända subjectiva och obje­
ctiva symptotnerna, så har man en god hjelp af det S a nj s o n ’ska Ijusprofvet.
Svårare är stundom att bestämma
complicationerne.
Ibland locala sådane ä r o : A m a u r o s ,
G l a u c o i n , S y n c h y s i s och adhærenser emellan linsen
Pupillen och Iris lemna
och de kringliggande delarne.
alltid de säkraste upplysningar om tillståndet i R e t i n a :
äro de orörliga, så har man att göra med en Amavroticus. R i c h t e r anför visserligen undant ag härvid, som
W e n z e l förklarar af olikheten emellan de ner ver , hvilka bestämma Iris’s rörelser och förmågan af Ijusperceptionen ; men dessa fall äro så ytterst sällsynta , att man ej
får fästa någon vigt endast dervid.
O m en cataract förekommer samtidigt med en ofull­
ständig A m au r os , så kan Pat. skilja dag från natt, och
Man tror sig hafva en
pupillen har en viss rörlighet.
cataract för sig och op er er ar , då erfarenheten har visat,
att efter operationen Amaurosen blifver total och Pat.
1 sådana kri ti ska fall får man till
ohjelpligen blind.
Man jemf ör e synens svag­
sitt bistånd taga andra tecken.
het med linsens opacitet; är den förra mycket stor, den
sednare obetydlig, så kan man förmoda en Amauros.
Men härtill måste alltid fästas afseende på de sympiom e r , hvarunder sj ukdomen uppträdt. Cataract cotnplicerad med G I a u c o i n kan antingen stå i caussalsanuna nh ang med del ta, då den visar sig som en c a t a r a c t a
g l a u c o m a t o s a , pupillen orörlig, ovalt dil at er ad, star­
ren framträngande deri , Iris förändrad till sin färg och
dess inre ring vänd b a kå t , total blindhet; eller uppträda
oberoende deraf, då man får fästa sig vid tecknen för
Vid s y n c h y s i s är ögats nor­
G l a u c o m i allmänhet.
förminskad.
elasticitet
och
storlek
mala
Pupillen kan dock i vissa fall förlora sin rörlighet
Antingen
Amauros eller Glaucom äger rum
att
utan
ammanväxs
af
eller
storlek
ovanliga
starrens
af
t. ex.
Om
ningar emellan Ir is’s inre omkrets och linskapseln.
starren
att
kommer
fall
dessa
af
båda
eller
nu till ett
är alldeles ogenomskinlig , så är blindheten ab s o lu t, och
man k un d e förmoda en Atnauros. Men vid S y n e c h i a
p o s t e r i o r * ligger pupillarranden inpå starren, då vid
Amauros uter afståndet emellan dessa delar är betydligt.
H är må i förbigående yttras några ord om pupil­
lens undersökning.
Framför ett fönster placerar man
Pa t. , tillsluter hans ögonlock och täcker hans ögon med
händerna. Efter några ögonblick upplyfter man plötsligt
det öfre ögonlocket, då man ser om pupillen är rörlig
eller ej. Är dess rörelse ytterst omä rk l ig , så kan man,
efter M a i t r e - J e a n , göra med fingret några lätta frictio»
ner på ögonlocket innan man öppnar det.
Man bör un­
dersöka hvardera pupillen för sig, och, om blott ett öga
är angripet, hålla det friska tillslutet på det ej dess
sensation må framkalla någon sympathisk rörelse hos
Iris uti det sjuka ögat.
Är man väl öfvertygad att in­
gen Amaurotisk complication äger r um, så kan man a n ­
vända Belladonna för att få en constantare dilatation af
pupillen och derigenom nogare kunna undersöka sjelfva
starrens närmare beskaffenhet.
Man har sökt att med pharmaceufiska medel bota
cat ar act, hvilket dock visat så klena resultater, att man
der operation låter sig g ö r a , afgjordt bestämt sig för
densamma.
Men att bestämdt afgöra, om en starr bör
opereras eller i c k e , är på en gång det svåraste och det
nödvändigaste.
De redan nämnda complicationerne contraindicera alltid operation, h vart i 11 komma andra lidan­
den i ö gat , såsom Uydrophlhalmos, Varicositet o. d.
om mer än en 3:djedel af Iris är adhærent vid linskap­
seln , samt tydligt rådande Dyskrasier.
Det gifves
några slag af cataract, som, alldeles icke eller mer eller
mindre af dessa dyskrasier beroende, äro farliga att ope­
rer a emedan det merendels g å r olyckligt. Hit höra bland
andr a en cataract af traumatisk orsak och en som ut­
bildat sig under värk i hufvudet och ristningar i supra-
Cataracter der främre kapselväggen U r
orbitnlregionen.
en högst dålig prognos, såsom C.
gifva
förtjockad
Den
u l a r i s , p y r a m i d a t a o. fl.
c
e
b
stel lata, tr a
ni­
e
s
a
c
i
h
t
a
p
o
i
d
i
a
t
c
a
r
a
t
a
C
bästa prognosen gifver
hvilken
den
och
Den är vanligen en ren linsstarr
lis.
oftast förekommer.
Hvad beträffar tiden da man skall företaga opera­
tion , så är det d e n , då starren är mogen, d. v s. då
Tecken
den process, hvars product den ä r , upphört.
derpå äro vanligen att den s juke ej kan urskilja före­
Der starren är product af en in­
målen omkring sig.
flammatorisk process i linssystemet, så inå aldrig opera­
tion göras förr, än man är öfvertygad att inflammationen
ä r förbi. En C a t a r a c t a c e n t r a l i s opererar man icke
n är fördunklingen ej är större än att Pat. ser temligen
b r a , då tillståndet ofta kan för lifsiiden hålla sig på
Om Pat. har en mogen starr på ena
samma punkt.
ögat , men ännu ser med det a n d r a , så opererar man
icke så länge han kan hjelpa sig med detta; dels derföre att efter operationen föremålen skulle synas olika
för hvardera öga t, och Pat., för att se redigt, skulle
nödgas hålla det ena slutet; dels derföre, att det ej är
skäl att äfventyra ett säkert godt mot ett osäkert b ä t tr e ,
d å exempel finnas att en inflammation i det opererade
ögat sympathiskt angripit det f ris ka, och synen på begge
starrer,
gått förlorad. Men det ges äfven öfvermogna
opereras. Sådane äro der k a p­
som j ust det före ej fä
seln bibehållit sin secretionsförmäga, hvaraf uppkommit
starrens betydliga s to rl ek , hvilken å te r, genom tryckning
på Iris och andra kringliggande delar, framkallat sjuk­
En C a t a r a c t a c o n g e n i t a bor ope­
ligheter i dessa.
reras tidigt.
Om man å t e r , der starren är i båda ögonen
bildad, skall operera båda på en gång eller blott
ut­
det
ena och vänta med det andra till dess man sett resulta­
tet a f operationen på det första, har mycket tvistats, och
skäl anförts för så det ena som andra förfarandet.
Dock
tyckas de, som tala för det sednare, öfvervägande, åt­
mi ns tone vid användandet af methoder , som fordra längre
tid, emedan, j u längre operationen dröjer, j u mera mat­
tas P a t . , hvilket ej är utan betydligt inflytande efteråt,
F ö r öfrigt tyckes en billig omtanka för Pat:s bästa for­
dra, att, om genom ntissgynnnnde omständigheter eller
operatörens förvållande operationen misslyckas, det må stå
Pat. hoppet och möjligheten qvar att under lyckligare
förhållanden k u n na hjelpas.
De olika sätt, hvarpå genom operativ åtgärd ett af
cataract lidande öga kan hjelpas, äro t r enne:
Extra­
c t i o n , starrens aflägsnande utur ögat ; D i s l o c a t i o n , dess
bringande utur
s yna xe ln; och D i s c i s i o n , linsens el­
ler kapselns el l e r bådas styckning.
Mycken
och långvarig strid h ar förts emellan
Op ht ha lmo lo ge rn e angående det ena eller andra operationssättets företräden för de öfriga, och både rimliga och orimliga skäl hafva framkastats för den method, man hyl­
lat, och emot den, man velat sälta i andra rummet.
Så
har man som gravamen emot Extractionen sett anföras
att den fordrar större skicklighet hos operatörn"; en fö­
rebråelse i sak, af ungefär lika halt som om man mot
Disloeationen invände att den är för lätt. De t säkra är,
att hvardera opeiationssättet fordrar vana och färdighet
för att k u n na förrättas som sig bö r, äfvensom at t ,
ifall der, t. ex. kan väljas mellan tvänne operat ionssätt ,
det som väl utföres äger ett obestridligt företräde för
del som utföres illa. Och häraf kan måhända till en del
förklaras orsaken till det sä envisa förfäktandet af den
ena eller andra opeiationsmelhoden.
O m en s i a n o p e ratör börjat sin bana med t. ex. Dislocation och af den
fait goda resultater, ■& fortfar lian vanligen med den­
samma, och sedan ha n deruti vunnit färdighet och derigenom a ns ee nd e , så vedervågar han icke gerna detta
på en method, hvarvid han ej är van, och som ä r med
den förut begagnade så olika som t. ex. Extractionen.
De n å t e r , som praktiserat Extractionen frän b ö r j an , fort­
far äfven dermed och af samma skäl ^ men dertill k om­
mer ock hans öfverlygelse att han gör en verklig
radicalcnr, hvarföre, i den män hans operationsfält vid­
gas till följe af ökad skicklighet, han blifver allt mer
Men
och mer obenägen mot de öfriga operationssätlen.
man mäste dock låta r ät tr i sa vederfaras Dislocationen, sä för
Den liar g e ­
dess egen som för dess utöfvares skuld.
nom de utmärktaste chirurgers händer visat de mest önsk­
värda resultater; och man kan ej neka att den, för sin
verksamhet inom cataractens område, har ett stör ie fält
än Extr act ionen; ty de flesta fall, hvilka den sednare
befattar sig med, kunna äfven passa för Dislocat ionen,
men många vid hvilka Extractionen intet kan u t r ä t t a ,
k unna stundom genom den förra opereras. Om nu ej
kan nekas, att i fall der båda methoderna låta sig a n ­
vändas, E \t r ac t io ne n har företrädet, såsom den der s ä k ­
rast befordrar ändamålet med hvarje operation, nemligen
starrens bestämda aflägsnande ui ur s yn a x e ln , Ii vi Iket D is ­
locationen icke gör, då mångfaldiga exempel gifvas att
en dislocerad starr förr eller sednare, delvis eller hel och
hållen åter uppstiger, liksom en sönderskuren icke alltid
absorberas; så får man derföre ej förbise förtjensten af
det nämnda, utom Extractionen sig sträckande, för Disloca­
tionen öppna gebitet. De hafva alltså båda sitt plus och sitt
m i n u s , äro med hvarandra commensurabla, hafva otvifvelaktigt enhvar superioriteten under vissa omständigheter,
hvarföre de ock båda böra af en ögonoperatör k änn as
och med lika färdighet kunna ulöfvas. Men för att komma
derhan, fordras den bestämda föresatsen att, utan alt låta
inverka på sig, vare sig af skygghet för den ena eller
andra niethodens större svårigheter, eller forkarlek för
någon viss, ifrån början ovillkorligen begagna den, som
är för tillfället indicerad.
Delta om de olika operationssiittens sphcr och tvi­
sten om deras användande i allmänhet och manuela
De öfriga inkasten, hämtade från catarasvåiigheter.
c t e n s art och de mer eller mindre farliga följderna efter
o l i k a melhoder, skola i korthet omnämnas vid beskrifningen af dessa, hvartill j a g nu öfvergår.
E xtraction .
Genom Extraction opererbar är hvarje starr, ung
eller gammal, lins eller kapsellins-starr af hård, mjuk
eller flytande consistens, så framt den är uttrycket af ett
rent loealt lidande och icke complicerad med sjuklighet
i någon a f ögals öfriga delar, eller låter förmoda något
sjukdomsanlag, som kan komma till utbrott efter opera­
tionen och hindra läkning p e r p r i m a m i n t e n t i o n e m .
Adhærenser emellan Cornea och Iris, dennes orör­
lighet, mycken trång c a m e r a a n t e r i o r , rubbad glas­
vätska till följe af en förut gjord reclination, contraindicera bestämdt operationen.
Den måste
Pupillen bör alltid noga undersökas.
vara fri och lätt rörlig och derunder bibehålla sin run­
IHir den, då den dilateras, vinklig eller synes
da form.
ställe närmare starren än på ett nnnat, eller
ett
den på
om dess inre omkrets är vänd inåt, så Imntyder det på
adærenser. En c a r a c t a a c c r e t a uppgifves af flere för­
fattare såsom indicerande Extraction, men beror det på
huruvida pupillen är dilata bel eller ej. A r e u s s e n i l i s
contraindicerar ej operationen.
s
Ju mer öfverensslämmande med den normala bild­
ningen ögat är till sin form och öfriga förhållanden j u
bättre; onaturligt utstående och myckel djupt liggande ögon böra undvikas, dock, om begge slagen ej äro för
öfverdrifna, så underlättas operationen a f det förra, välförståendes att det ej grundar sig på någon sjuklighet,
och efter det sednare kan en van operatör lämpa sitt
förfarande.
Or gani s ka fel i ögonlocken, såsoni för korta
tarsalränder o. d. blifva alltid hinderliga.
Pat
måste
vara öfver barnaåren, bör hafva en temlig frisk och krampfri constitution; äfvensom ett lungt och j emn t lynne gifver en företrädesvis god prognos. Personer behäftade
med chronisk hosta och benägenhet för krälcningar o. d.
bör man operera efter annan method, emedan, om äfven
sjelfva operationen låter sig göra, man under eflerbehandlingen har allt att frukta, livad
Pat:s yttre f ör hå l­
landen angår, så böra de rangeras i öfveiensstämmelse
med eflerbehandlingens fordringar; den sjuke bör, åtnuinstone de första tre dygnen efter operationen, hafva tförmånen af en noga tillsyn af l äkaren; äfven bör söujas
för god vård och sund boning. — En föiberedelseikur
är alltid nödvändig och består, för ett i öfrigt friiskt
subject, blott uti att några dagar före operationen hiålla
sig i stillhet och undvika »Ila störande inflytelser.
Af
mycken vigt är att digestionsorganerna och deras ffunctioner äro i behörigt skick. Diäten
bör vara inåtltlig
och födan lättsmält. Dagen före operationen gifves ett
lindrigt laxans, eller kort före densamma ett klystir. JFör
att utvidga pupillen kan man dagen förut eller äffven
samma dag i ögat indrypa en infusion på Hyoscyaunus
eller Helladonna, eller ingnida deras e x t r a d e r i ö^gats
omgifning; dock bör man ej använda dessa utan vid be­
lief, emedan, om man än har erfarenheten att de uitan
skuda kunna längre lid användas på ett osåradt ö i g a ,
man ej har lika constalerädt om de icke möjligen öka
dess vulnérabilité!.
D e n A p p a r a t u s i n s t r u m e n t o r u m , som erfor­
dras, k a n man i nskr änka till: B e e r s starrknif, en skä­
rande n å l med lång hals och Daviels slef, hvilka håda
sednare ku n n a för beqvämlighet skull sitta vid hvar sin
ända af samma skaft. Några r äkna härtill sax, hake och
pincetter, men man måste göra snittet så, att den förra ej
behöfvas, hvarförutan det faller sig litet svårt att använ­
da sax da snittet göres uppåt, och de sednare kan inan
mest undvara. Ophthalmostater och Elevatorier äro lika
öfverflödiga som skadliga. De förra fixera aldrig b u l ­
b u s o c u l i , utan de, liksom de sednare, reta ögat, öka
d e ri ge no m congestionen till detsamma och åstadkomma
convulsiv sammandragning af ögats muskler, hvarförutan
de i högsta grad besvära och plåga Patienten. Att mån­
gen starroperation, som förrättats med all möjlig nog­
grannhet och under de bästa auspicier, det oaktadt fått
en bedröfiig utgång, kan man sannolikt tillräkna använ­
dandet a f dessa instrumenter. Till ögonlockens hållande
ifrån hvarandra behöfves intet annat än fingrar, hvilka
skola appliceras så, att de ej ulöfva någon tryckning på
b u l b u s eller någon strainning.
Ext racti onen h a r gjorts med snittet antingen i s c l e ­
r o t i c a eller c o r n e a , men både jemförelsen emellan
dessa delars anatomie och erfarenheten gifva bestämdt f ö­
reträde åt K e r a t o t o m i e n .
Hvad åter beträffar snittets vändande nedåt eller
uppåt, så är det förra användt af B e e r och flere, inen
efter W e n z e l s och R i c h t e r s föreslagna och af F.
J ä g e r först i större praxis utöfvade användande a f det
sednare, är man numera ense derom såsom det ända­
målsenligaste.
Om deremot det allmänna bruket, att operatören,
såiom vid Dislocationcn placerar sig framför Pat., är det
basta, deroni kan fråga uppstå. Alt operat5r en tvärtom
ställer sig bakoni Pat., soin sitter på en stol med bögt
r yggstöd , hufviide t lutadt bakåt öfver en eller par kud­
dar emot operatör ens bröst och fotterna hvilande på en
Pat. är då i åtnju­
pall, är af flere skäl förmånl igare.
tande af ett beqväma re l ä g e ; operatör en har det parti,
hvarpå han opererar , under sig; har godt stöd för sina
händer och är mera herre öfver dem derigeno in att han
kan hålla sina armar intill lifvet på sig; han kan bättre
se knifspet sens gång emellan Cornea och Iris, hv a r på s å
mycket beror; hans hela ställning är mindre tröttsam ,
h vil ket är en synnerli g god sak då man har att gör a
med oroliga sjuke. T i l l följe a f hufvude ts horizont ala
läge har äfven glasväts kan mindre benägen het att fram­
t r än ga ; ock, kanske det väsendtl igaste, operatör en håller
sjelf upp det öfre ögonlock et, hvarigen om han sjelf kan
bulbus,
bestämm a om någon trycknin g skall ske på
heller
den
ske,
får
ej
den
der
att
och ä r tillika säker,
icke äger rum.
Att nedhålla det undre ögonloc ket blir dercmot assi­
Då man betrakta r] de båda ögonloc kens
stentens sak.
så finner
förhålla nde till hvar andr a och till b u l b u s ,
ensamt
öfre
det
undre,
man, att om man neddrag er det
mpps;
utstängc
ljuset
att
k a n täcka så mycket af b u l h u s
göra
undre
det
med
drages deremot det öfre, så, man må
att
a
t
å
l
r
e
d
n
u
ej
hvad ansträng ning som heldst, kan man
n­
o
g
ö
undre
a
se, och det derföre alt man ej kan uppdrag
sig
er
nk
tä
locket öfver den horizont ala linea, som man
Delta är visserlig en
dragen mellan båda ögonvin klarua.
en småsak, men som kan vara god all ihågkom mms af
assistent en, emedan han då Vet att han ej behöfve r stort
mer än lindrigt fixera undre ögonloc ket i sitt n a tur li ga
läge, hvilket alltid blifver en lisa för Patiente n.
Om nu operationen skall göras på venstra ö g a t ,
placeras Pat. på satt förut är sagdt, så att ljuset faller
litet snedt på hans venstra sida; assistenten på Pat;s hö­
gra sida använder högra handens pekfinger till nedre ögonlockets fixerande, med tummen och de öfriga fingrarna
omfattande nedre delen af Palis a n s i g t e , samt ined ven­
stra handen tillslutande dess högra öga.
Operatören fi­
x e r a r med högra handens pek- och långfinger det öfre
ögonlocket mot ögonbrynsbågen, fattar med venstra han­
dens tumme, pek- och långfinger knifven nära talongen
som en linierpenna, med ring- och iillfingren sökande
sig ett stöd mot p r o c e s s u s z y g o i n a t i c u s , och med
eggen vänd åt sig, instöter han spetsen uti c o r n e a s horizontala diameter och vinkelrätt mot dess plan
linea
från dess rand. f ) å spetsen inträngt i främre kammaren
sankes skaftet så, att det kommer att bilda en linea med
den, som udden skall beskrifva för att på en punkt mot­
s varande insl ickningspunkt en, utkomma vid c o r n e a s
inre rand. Genom sträckning på fingrarne skjutes nu
knifven rätt fram, så att dess spets g år utefter c o r n e a s
horizontala diameter ut igenom sagde punkt, och så långt
till dess det öfre halfmånformiga segmentet är genom­
skuret, öfverallt på lika afstånd från c o r n e a s
rand.
Snittet får alltså intet ögonblick göras genom knifvens
tryckning uppåt.
Fel ar man häremot, så utströmmar mer
eller mindre af vattenvätskan emellan knifvens rygg och
nedre sårvinkeln, till följe hvaraf en flik af Iris lägger
sig framför eggen, och operationen störes. Sedan snittet
är fulländadt, är det första och svåraste momentet af operutionen gjordt. Nedre ögonlocket lemnas åt sig sjelf,
och operatören fattar med venstra handen cilierna af öfre
ögonlocket och lyfter det ned öfver snittet. Pat. får hålla
ögat slutet och hvila sig litet.
/A
Operatören upplyfter åter det öfre ögonlocket, inför
lörsigtigt nålen genom snittet och pupillen,
sönderskär
främre kapselväggen i flere riktningar och utdrager nilen
med samma omsorg.
D et tredje momentet vidtager nu.
Assistenten an­
vänder den lediga högra handen att skugga Pat:s i g a ,
så att ej ljuset under det återstående af operationen må
för starkt infalla. Någon gång händer, att efter kaptelns
s önder s kär ande, linsen med mer eller mindre fart al sig
s jel f uttränger genom snittet; men som dessa äro ibland
de mindre vanliga fallen, så är man merendels nödsa­
kad att tvinga honom fram.
Det sker bäst derigenoin
att operatören, med concaviteten af D a v i e l ’s slef 7änd
emot nedre ögonlocket, på detsamma och derigenom äfven på b u l b u s applicerar en gradvis stigande tryckiing.
Ytterst angeläget är att man börjar så lindrigt som möj­
ligt och småningom ö ka r den efter behof; man må göra
sig god tid. Ar kapseln ordentligt st yckad, så diöjer
det ej länge förr än man får se linsen, med ena kan­
ten förut, uppstiga igenom pupillen och lägga sig i snit­
tet. F ö r att nu ej ytterligare behöfva använda trycknin­
g e n , som kunde blifva vådlig för glasvätskans säkerhet,
är bäst att assistenten sticker en nål i linsen och aflägsnar den utur såröppningen.
Man undersöker noga om
pupillen ä r r e n , och om starren ej utkommit hel, eller oin
det varit en c a t a r a c t a l a c t e a , så aflägsnar man lemningarne derefter med DavieFs sl ef , med hvilken man
äfven återför Iris i händelse d en, till följe af vattenvätskans förlust, skulle framfalla i såret.
Ofre ö go n­
l ocket neddrages på sätt förut är nämndt, och oin c o r ­
n e a skulle visa sig skrynklig eller sårläpparne ej vilja
slnta sig till hv ar andr a, så hjelpes det der med, att man
sätter lingret utanpå ögonlocket midt öfver c o r n e a och
under sagta tryckning gör några cirkulära rörelser.
Pat.
i i 1Isägos fogligt att hålla ögonen slut na, men a t t icke
knipa i hop ögonlocken; han far hvarken t ala, gå eller
göra någon muskelansträngning, ut an , med få o r d , m å ­
ste förhålla sig som om han sof. Det ostördaste lngn är
ytterst nödvändigt, och heror en lycklig utgång lika
mycket der på som på något annat.
Ofver hvardera ögat lägges en 3 à 4 dubbel tre­
kantig compress, som bäst fästes med knappnål ar vid
ett enkelt hvarf af en binda och en nattmössa. l aga
serskildta synförsök göres.
Pat. föres till sängs och hvile
i halfsitlande ställning med hög hufvudgärd; man efter­
ser ännu en gång att sårbräddarne ligga till hvarandra
och alt c o r n e a knpat sig.
Pat. förses med ett stycke
l i nn e , hvarmed h a n , utan att vidröra ögonlocken, för­
siktigt må aftorka de utför kinderna nedrinnande tårarn e; rummet förmörkas.
Att med engelskt plåster förena ögonlocken är onö­
digt.
Man har brukat göra del derföre, att Pat. ej
s kul le , genom öppnande" af ögat, bringa ögonlocksranden
eller cilierna in i såret och derigenom hindra läkningen.
Men då snittet ä r gjordt uppåt, och man ve t, a t t , vid
ett vanligt öppet ö ga , öfre delen af c o r n e a alltid göm­
mer sig under t a r s a l ra n de n , och då man af en förstån­
dig menniska väl kan fordra så mycken magt öfver sig,
att hon ej öppnar ögonen då hon blifvit varnad för hvad
hon dermed äfvenlyrar, sä är bäst att underlåta en dy­
lik hopklistring, synnerligast s om, då tårafsöndringen är
ökad och afloppet siängdt, en spänning uppstår, som kan
blifva farlig och alltid är pinsam för Pat.
Om vid operationen alla omständigheter aro gyn­
na nde , s å - h a r man intet annat att iaktt aga, än hvad
som nu är sagdt.
Men åtskilliga tillfälligheter, dels
oförmodade, dels sådana man kan förutse, yppa sig ofta
nog och försvåra eller afbiyla operat ionen, serdeles un­
der dess första moment.
Hit hör till en början svårig­
heten alt, då man har att göra med oroliga Pat ient er,
hvilka blifva anfallna af N y s t a g m u s och K o t a t i o t u l *
b i , kunna finna ett passande ögonblick för knifvens instötning; man söker stilla Pat. med lugnande tilltal, och
får för öfrigt gifva sig god tid. Spetsen af knifvenkan
intränga emellan c o r n e a s lameller, hvilket ses dpraf
alt den blir hvit; det är lätt hjelpt med alt draga den
tillbaka. Då den inträngt i främre kammaren , sä for­
dras en synnerlig påpasslighet att med densamma, utan
att bringa den ulur sin tillbörliga g å n g , kunna följa
Om spetsen slår vid c o r n e a s
alla b u l b i rörelser.
inre r a n d , men utslickningspunkten ej är vunnen, och
Pat. ej kan förmås att vrida b u l b u s ut åt , utan drager
det så mycket in åt , att den ej kan se s, och ej vinnas
med mindre än att såra carunceln eller ögonlocket; då
må man efter godtrinnande utdraga knifven och uppskjuta
Ar del gjordt
operationen, eller stöta spetsen igenom.
u s tillbaka
11>
u
b
knifven
med
så vrider operatören lätt
är a t t ,
inträffar,
lätt
som
omständighet,
En annan
utåt.
en
pupillen,
af
grannskapet
i
när knifspetsen kommer
gifhafva
a
r
g
å
N
flik af i r i s lägger sig framfor eggen.
vit det r å d , att trycka med fingerspetsen på c o r n e a ,
d å , till följe af b u l b i sammantryck ning framifrån b a k ­
å t , i r i s s kul le spännas och således draga sig tillbaka;
men en sådan manöver ä r , om den ej s ke r med deli ka­
J i i n g k e n råder
tess, oftast mer eller mindra vådlig.
att ej låta störa sig, utan fortfara med snittet och der­
ated bortskära det af i r i s , som lägger sig i vägen. Ett
r å d , lika obetänkt gifvet som farligt alt följa, emedan
då oftast blifver en I r i t i s , som lätt kan sluta med
ögats förlust. Säkrast är alltid att genast draga tillbaka
knifven. Det lilla snittet i c o r n e a l ake s, och den för­
lorade vattenvätskan ersättes inom ett par d a g a r , då
Ett sådant uppskof kan visst
operationen kan förnyas.
tyckas se mindre bra u t, då så väl Pat. sjelf som hans
omgifning äro i spänning för det kritiska ö g onbli cke t;
me n, kan operatören ej genom något fintligt och lätt
handgrepp ställa allt till r ätt a, så äro både han sjelf
och Pat. mera betryggade genom expectation, än om
han rusar åstad som en blind häst i striden.
E n annan ganska brydsain belägenhet, hvari ope­
ratören ka n r ä ka , är om ögat ligger djupt och är platt.
Klingan tankes förd tvärs igenom c a m e r a a n t e r i o r ,
spetsen st år i inre ögonvinkeln och kan ej skjutas fram
utan att i ntränga i h u d e n , men ett litet segment af c o r ­
n e a åt e rs tå r ogenomskuret.
Kan nu snittet ej fulländas
genom att spetsen skjutes fram ännu
eller högst hel
linea, eller genom b u l b i vridning u t å t, så kan det hjelpas d er med, att man håller knifven orörlig och trycker
med spetsen af högra ringfingrets nagel den ogenomskur­
na delen a f c o r n e a emot eggen.
Handgreppet är en­
kel t , men fordrar försiktighet.
/x0
S ku l l e , sedan snittet är fulländadt, linsen och en
del af glasvätskan utrusa, så till)ekes genast ögonlocken,
och Pat. bringas till sängs i horizontalt läge.
Om linsen vägrar att träda fram genom pupillen,
och denna ej vidgar sig, så är antingen kapseln ej till­
räckligt öppnad, då man får gå in med nålen än en
g å n g , eller beror det på en synechie emellan Iris och
kapseln och en abnorm .förening emellan denne och lin­
sen. C h e l i u s råder att i så fall utdraga linsen med en
hake eller med D a vi e l ’s slef.
Hä r vill gerna en del
af glasvätskan framfalla, hvarför man genast får tillsluta
ögat och gifva Pat. litet ro.
Om st ar r en, vid utträdan­
det utur pupillen, afskalar sig och i bakre kammaren
lemnar efter sig några flockiga del ar, sä bortskaffas de
ofta dermed, alt man för ned öfre ögonlocket och med
det stryker sakta öfver c o r n e a och sedan upplyfter det,
då ej sällan händer att de framkomma af sig sjelf ge1- nom pupillen och såret.
Hvarom icke använder man
D a v e i l ’s slef; men om man härvid befarar alt piail­
lai randen tr yc ke s , sa ä r bättre att lemna dem quar, dä
de äfven hos äldriga personer, vanligen inom ett par
Någon efterstarr behöfver nan
veckor, äro absorberade.
häraf ej frukta.
Ihågkommas bör, att, vid antingen det ena e le r
andra instrumentets införande genom snittet och pupiien,
man bör laga att såret gapar så litet som möjligt, till
förekommande af luftens inträngande, hvilkcn, utom det
att den inverkar menligt på ögats inre de la r, lätt i len
quarvarande vattenvätskan bildar bubblor och blåtor,
som gifva falska dagrar och dermed hindra eller förtvå­
ra för en alt se hvad man gör.
På en sorgfällig efterbehandling beror lika myeket
en lycklig utgång som på operationen, hvarföre mat. nu
Pat. får
inå använda den noggrannaste uppmärksamhet.
inåste
utan
,
a
en
l
l
a
under de första dagarne icke lemnas
skadar
ej
han
hafva någon hos sig, som kan efterse alt
s ig, och hjelper honom när så behöfves. D å sårets läk­
n i ng, om den skall anses l yckad, måste ske p e r p r i ­
m a m i n t e n t i o n e m , och denna hlott kau existera u n ­
der behörig grad af traumatisk reaction, så ä r klart att
den största uppmärksamhet måste fästas på dess sympto­
mer och förlopp. En eller två timmar efter operationen
har den obetydliga smärtan deraf lagt s i g, och om Pat.
allt framgent icke känner annat än en rent local sveda
i ögat , ungefär som om han skulle fått r ök deri; om
vidare ögat stundom kännes hetare och 1 tet s mär tande,
men tårafsöndringen ö k ar sig skoftals och medförer lin­
dring: så är tillståndet g odt , och man har blott att hålla
Pat. i r o , låta honom förtära kylande drycker och n å ­
gon lätt soppa. Som man redan före operationen sörjt
för renande af p r i m æ v i æ , så har man under första
dagen ej att befara någon evacuation, hvilken kunde
s kada i följd af den derated förenade ansträngning. Efter
2 à 3 dygn försvinna de nämnde reactionssymptomerna
och lårafsöndringen minskas; i dess ställe inträder secre­
tion af sl em, som man dagligen aftväitar med ljumt vat­
ten. Nu kan äfven gifvas någon mera närande lätt föda.
Efter 7:de à 8:de läter man rummet småningom blifva
l j u s a r e , och på 1 2:te dagen har Fat. sin syn igen; ä r­
ret i c o r n e a synes knapt, och efter någon tid kan den,
soni ej vet på hvilket öga operationen s k e t t , blott med
svårighet upptäcka detsamma.
Icke alltid visar den traumatiska reactionen sig så
l agom, ut an , af yttre eller inre o r s a ke r , stegrar den
sig.
Tecken på att den vill öfvergå till inflammation
äro : gnistor och flammor för ögonen, vexlande smärta i
ögat ömsom brännande, stickande eller (ryckande, hetta,
' uppsvallning af ögonl o c ke n, profus eller alldeles hämniad
tårafsöndring.
Vid första framträdandet af dessa sympto­
m e r , kan
m a n,
med en åderlåtning, lämpad efter Patrs
ålder och constitution samt invärtes ni t r u m eller quicksilfver och på ögat kalla omslag, förekomma den ho­
tande inflammationen och föra tillståndet tillbaka på den
pu nk t man önskar.
De t ä r alt mär ka att bos irritabla
och sensibla Patienter
gran m o r p h i n , gifvet efter
första åder låt ni ngen, visar sig mycket välgörande.
y
Til ltaga det oaktadt s ymptomema med värk i Imfv ude t, stark puls och utvisa öfvergång till inflammation,
så är en st rängare antiphlogistisk behandling äfven nöd­
vändig, hvarigenom inflammationen kan bringas till R e ­
s o l u t i o n och man sålunda ändock kau erhålla läkning
per
p r i m a m i n t e n t i o n e m 0).
Lyckas icke detta,
*)
M ed
åld ri ga
och to r p i d a
v ä n d a n d e t af qu ic ks ilfvcr oc h
b r u k kau å s t a d k o m m a
n e d s ä tta k r a f t e r n a ,
svåras.
i
sub je cte r
åderlåtning,
b ö r m a n vara försiktig i a n -
emedan
d e t förras för s ta r k a
en d i s s o lu t io n , och d e t s e d u a re
hvilka
bada
fall lä kni ng en
ka n
för
mycket
af såret » cornea fö r­
så inträder suppuration: som in s k r ä nk e r sig i lyckli­
gaste fallet till saret i c o r n e a , da läkningen Mir ful;
eller förtär det lössknrna segmentet; el l er , livad som
Man
är olyckligast, etablerar sig i det inre af ögat.
må då blott tänka på att rädda livad räddas k a n , och
se till att Pat. kommer derifrån utan förlust af ögat. I
öfrigt gäller, att om man liiift s uppur at ionen, man ej må
på något stormande sätt ingripa i l äkni ngen, utan så
Då ögat i
mycket möjligt öfverlemna den åt naturen.
dessa sistnämnde fall efter en 3 à 5 veckor är l ä k t,
befinnes antingen en del af c o r n e a okl ar och i r i s mer
eller mindre adhrerent vid d ensa mma , pupillen samman­
En
dragen eller slut en, eller A t r o p h i e af b u l b u s
sådan utgång får man dock inte gerna se så fraint ej
i r i s under operation blifvit skadad eller subjectet varit
kakektiskt.
Med afseende på de partier, som vid behörigt f ör ­
rättad operation ovilkorligen måste skadas, neml. c o r ­
n e a och främre kapselväggen, om denna sednare får
r ä k na s me d, såsom vanligtvis intresserad i det l idande,
för h vil ket operationen göres, så är E x t r a c t i o n en
Hvad beträffar
alldeles icke farlig operationsmethod.
tryckningen på i r i s vid linsens utpasserande genom p u ­
pillen, så är den vanligtvis obetydlig, och der nian s e r
att den varit betydligare, får inan hafva det i godt m i n ­
ne vid efterbehandlingen och ytterst noga u p p m ä r k s a m ­
ma symptomerna, i hvilket fall inga menliga följder i n ­
träffa.
J ag yttrar detta, stödjande mig på resul tat er na af
de operationer j a g sett och hvilka j a g vid slutet af
delta opusculum, j emt e utdrag ur Seraphimer L a z a r e t t e t s
i Stockholm och några de förnämsta utländska ögomhospitalers a nnal er , ämnar i korthet meddela.