jämställdhetspris - Norrbottens läns landsting
NORRBOTTENS jämställdhetspris 2015 Innehåll 3 Inledning 4 Norrbottens jämställdhetspris 2014 5 Kriterier och bedömning 6 Frågor till de nominerade/sökande 7 Roger Sångberg, och övrig personal på Fritidsgården i Kalix 8 Ulrika Åström, Luqrus 9 lov Grankvist, Rose-Mari Isaksson, Lärkvinnor inom O gynekologin, NLL 10Nicke Nordmark och Hasse Johnasson, Jämställda grävande reportage, Knowman Media AB 11 Maxida Märak, artist 12Maria Tiensuu, Ulrika Hegstam och Linda-Mari Nordsvan, Pappa/partner-samtal, Länsenheten Mödra- och barnhälsovård, Norrbottens läns landsting 13 K vinnojourer i Norrbotten, Eva Engman, Ulrica Montgomery, 30 års arbete mot mäns våld mot kvinnor 14Liselott Wallin, Ung i Luleå, tillsammans med fritidsledare på fritidsgårdarna i Luleå 15 Ingela Norén, Att fråga om våld i nära relation, Hortlax hälsocentral 16Camilla E Lundmark, Manliga läsande förebilder, Hortlax skola 17 Sara Json Lindmark, Design Labland 18Kristina Nilsson, Han och hon och hen – ett jämställt musikliv för alla!, Norrbottensmusiken 19 H anna Isaksson, Hållbar jämställdhet på Norrmalmskolan i Piteå 20Sara Nilsson, A till Ö. Utvecklingsprogram för jämställdhets strateger och jämställdhetsutvecklare, JÄMSA AB 21 N orthland Basket, Att påverka svensk damidrott för damer, samtliga i laget & coach Jens Tillman, styrelse, Urban Nordh, Christoffer Gramner, Emelie Lundkvist 22Barbro Rim, Bryta stereotypa könsmönster i Sapmi, Slakka skogssameby Därför premierar vi arbete för jämställdhet F ramgångsrikt jämställdhetsarbete i Norrbotten ska lyftas, uppmärksammas och belönas. Idén till priset tog fart när regionala aktörer började samverka och konstaterade att jämställdhetsarbete bör ta mer plats och belönas precis som annat arbete, det är nödvändigt för tillväxt och utveckling av länet. När priset delades ut första gången, 2014, låg prissumman på 50 000 kr och vinnaren blev gymnasielärare Kristina Bergdahl från Boden, för hennes arbete med jämställdhet i undervisningen. Hon har skapat en metod för att låta eleverna reflektera över samhällets och sina egna normer, fördomar och orättvisor ur ett genusperspektiv. Inför 2015 bestämde sig gruppen Samverkan för jämställdhet Norrbotten för att uppmärksamma jämställdhetsarbetet ytterligare genom att höja prissumman till 100 000 kr. En regional jämställdhetsdag, där goda exempel och resultat skulle spridas, började även planeras. När sista datum för inlämning av ansökan passerat hade 22 ansökningar kommit in. En arbetsgrupp har bedömt ansökningarna utifrån hur väl de uppfyller kriterierna för jämställdhetspriset. Slutligen är det en jurygrupp som beslutar vem som tilldelas priset för Norrbottens bästa jämställdhetsarbete 2015 på 100 000 kr. 23 Nätverket Magma, Helena Karlberg 24Ulrika Karlström, Heltid en rättighet deltid en möjlighet, Socialförvaltningen i Kiruna 25 L illith Saaw och Elisabeth Rosenbrand, Pancakelady Production 26Feministiskt Initiativ Luleå, Start av ett feministiskt och folkbildande parti i Luleå Kommun, Joar Dahlbom, Marielle Alvdal 27 A ndreas Harnemo och Magnus Stenberg, Kvinnor som förebilder i Norrbotten, Snow Garden AB 28 Dina anteckningar Samverkan för jämställdhet i Norrbotten Samverkan för jämställdhet i Norrbotten består av representanter från Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Kommunförbundet Norrbotten, i år deltar även Luleå Näringsliv och LKAB. Norrbottens jämställdhetspris är en av gruppens aktiviteter. 31 Kontaktuppgifter till de nominerade/sökande | 2 | | 3 | Kristina Bergdahl tar emot priset tillsammans med två elever från Björknäsgymnasiet. Norrbottens jämställdhetspris 2014 tilldelades Kristina Bergdahl Kriterier och bedömning Sveriges jämställdhetspolitiska mål om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv har utgjort kriterier för priset. Ansökningar och nomineringar bedöms efter deras koppling till det övergripande målet och de fyra delmålen. Vad har priset betytt för dig? En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. D et haft jättestor betydelse, inte minst för att väcka intresse. Många har frågat, vilket har gett mig tillfälle att berätta om mitt arbete, vad jag gör och varför. Annars jobbar vi lärare mycket i det tysta. Eftersom skolan möter alla är vi en väldigt bra och viktig arena för att arbeta med jämställdhet. Jag kan dock tycka att ämnet generellt borde väcka ett ännu större intresse. Behovet har knappast blivit mindre, så det ska bli intressant att se vem som vinner årets pris.” Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. M äns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Övriga bedömningskriterier är hur arbetet har medverkat till att öka kunskapen om jämställdhet i samhället och om det medverkat till att bryta stereotypa könsmönster genom att synliggöra eller motverka dessa. Sist men inte minst, finns ytterligare ett kriterium som gäller för jämställdhetsarbete som skett i kommuner och landsting. Det handlar om den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR-deklarationen. I Norrbotten har samtliga 14 kommuner antagit deklarationen liksom Norrbottens läns landsting. För deras ansökningar/nomineringar finns alltså även kriteriet hur väl arbetet är kopplat till CEMR-deklarationens principer och artiklar. | 4 | | 5 | Roger Sångberg, och övrig personal på Fritidsgården i Kalix Frågor till de nominerade/sökande: 1 Vad betyder Norrbottens jämställdhetspris för länets utveckling? 2 Vad skulle priset innebära för dig/er i ditt/ert jämställdhetsarbete? Fritidsgården i Kalix erbjuder aktiviteter till ungdomar från sjunde klass upp till 20 år. Verksamheten bygger mycket på besökarnas egna idéer, deltagande och initiativ. N är Roger Sångberg, fritidsledare, tog över som verksamhetsansvarig för Fritidsgården var antalet besökare lågt och könsfördelningen ojämn med betydligt större andel killar. Istället för att göra särskilda aktiviteter för tjejer och killar ser man nu till att alla är välkomna och känner sig delaktiga. Om en aktivitet lockar fler tjejer så peppar de killarna att vara med och föregår själva med gott exempel. De godtar inte ursäkter utan tar diskussionen och provar olika vägar för att få ett mer jämställt och jämlikt deltagande. Fritidsledarna hjälper ungdomarna att bryta stereotypa uppfattningar om kön och arbetar målmedvetet för att alla ska känna sig välkomna, tjejer och killar oberoende av hudfärg och ursprung. Man tar gärna diskussionen med de som uttrycker sig negativt om normbrytare och hjälper dem att bredda perspektivet. Från att ha haft som mest 30 besökare på en kväll med ungefär tio procent tjejer har Fritidsgården i Kalix på drygt ett år lyckats vända trenden. De har nästan dubblat besöksantalet och 40 procent är tjejer. 1 Priset betyder mycket, det uppmärksammar och lyfter det sunda. I ett utvecklingsperspektiv är det av största vikt att lokalisera en sund norm av balans, och bekräfta detta med något konkret som just ett pris. 2 Otroligt mycket som bekräftelse självfallet. Verksamheten är till stor del uppbyggd på engagemang, lika många timmar utanför arbetstid som under. Priset skulle leda till att fler vill arbeta efter våra metoder, våra implementeringsstrategier med bland annat uppmuntrandet av en sundare norm, våra värderingar och vision. Personalen från vänster: Christina Hannu (Fritidsledare). Hussni Mörsare (Fritidsledare). Olov Helmfors-Jonsson Fritidsledare). Sarah Wall (Fritidsledare). Roger Sångberg (Verksamhetsansvarig Fritidsledare). | 6 | | 7 | Ulrica Åström, Luqrus Olov Grankvist, Rose-Mari Isaksson, Lärkvinnor inom gynekologin, NLL Ulrica Åström har arbetat opinionsbildande för jämställdhet sedan slutet av 1990-talet. Företaget Luqrus startade hon 2004 som bisyssla, och är idag företagare på heltid. ”V Olov Grankvist och Rose-Marie Isaksson driver projektet Lärkvinnor inom gynekologin där patienter, i stället för läkare, lär läkarstudenterna vid Sunderby sjukhus bemötande och basal gynekologisk undersökningsteknik. ärlden går att förändra” är den bärande ideologin i Ulricas företagande. Luqrus erbjuder utbildningar, föreläsningar, processledning, grupp- och ledarutveckling mm kopplat till jämställdhet. Ulrica har ett starkt engagemang både för Norrbotten som län och för jämställdhetsfrågor och ser tydligt kopplingen mellan jämställdhet och Norrbottens fortsatta utveckling. Hon betonar också vikten av att ta plats på den nationella arenan med goda jämställdhetsexempel från Norrbotten. Ulrica har utbildat flera tusen personer. Det har handlat om genuspedagogik för lärare, jämställt ledarskap för chefer, jämställd och likvärdig service för kommunala förvaltningar, landsting och myndigheter, jämställd rekrytering och hur man blir en attraktiv arbetsgivare. Ulrica Åström fortsätter sin resa som företagare och vill bidra till att fler ska verka för att göra Norrbotten till ett jämställt län. Ulrica har även ideella engagemang där hon som förälder och idrottsledare har föreläst och drivit frågan om jämställdhet. Hon är också krönikör och opinionsbildare i radio och tidningar regionalt och nationellt. F 1 Att de stora regionala aktörerna samlat inrättar ett jämställdhetspris förmedlar att jämställdhet är en viktig fråga för länets utveckling och tillväxt. Priset innebär också att de som verkar för jämställdhet synliggörs. Min fasta övertygelse är att priset och uppmärksamheten är ett erkännande till alla de som verkar för jämställdhet och en inspiration till alla de som funderar på att starta jämställdhetsarbete i sin organisation. | 8 | 2 Att tilldelas Norrbottens jämställdhetspris skulle innebära en stor ära och ett erkännande. Det skulle också vara avgörande rent ekonomiskt för att inhämta ny kunskap/ta del av ny forskning genom att delta på nationella nätverksträffar och seminarier. Jämställdhet är ju en kunskapsfråga – och den kunskapen vill jag fortsätta fördjupa och omsätta i praktik i Norrbotten. rivilliga kvinnor, lärkvinnor, är mentorer för läkarstudenterna. Lärkvinnorna får utbildning i kvinnors anatomi, begrepp inom gynekologin samt träning i undersökningsteknik. Det kommer ofta klagomål från patienter som handlar om bemötande och en majoritet av klagomålen kommer från kvinnor. Många känner att sjukvården inte lyssnar och att den gynekologiska undersökningen är laddad och obekväm. Genom att involvera patienter i allmänhet och kvinnor i synnerhet i utbildningen av läkare ökar patienternas inflytande över processer och utförande. Projektet verkar för att öka kvinnans upplevelse av att ha makt över sin kropp och att hon kan påverka det bemötande hon får från sjukvården. Både män och kvinnor bland läkarstudenter upplever den första gynekologiska undersökningen som spänd. Särskilt de manliga läkarstudenterna är ofta oroliga. Projektet ökar kunskapen om och tryggheten i att bemöta och undersöka gynekologiska patienter på ett respektfullt sätt. Projektet startade 2013 och pågår nu kontinuerligt i läkarutbildningens termin 11 vid Sunderby sjukhus. Projektet föregicks av en pilotstudie 2008-2009 som är publicerad i vetenskaplig litteratur. 1 Jag tycker det är viktigt att vi i länet kan visa oss i framkant gällande jämställdhet. Det ger en positiv bild av vårt län. 2 Stimulerande med bekräftelse att vårt arbete är rätt i tiden. | 9 | Nicke Nordmark och Hasse Johansson, Jämställda grävande reportage, Knowman Media AB Maxida Märak, artist Maxida Märak är hiphopsångare och i hennes texter finns samhällskritik som bjuder upp till dans i dubbla bemärkelser. Nattklubbarna är hennes scen. Budskapet ligger helt i linje med hur hon pratar om sin situation som kvinna i Sverige idag. FOTO: Pär Bäckstrand/TV4 N icke Nordmark och Hasse Johansson har genom en rad reportage bidragit till diskussion och ökad kunskap om jämställdhet. De har belyst jämställdhetsfrågor på ett sätt som gjort både nationellt och internationellt avtryck och har också tilldelats prestigefyllda journalistiska priser som Stora Journalistpriset, TV-priset Kristallen, Prix Europa och World Gold Medal of New York film festival. Media har stor påverkan på människors uppfattning och kunskap om samhällsfrågor och Nicke och Hasse har vid ett antal tillfällen lyft jämställdhetsfrågan högst upp på samhällsagendan. En tydlig del i deras journalistiska värv är att gran- ska och skildra frågor som handlar om jämställdhet genom att belysa orättvisor och missförhållanden. I reportagen: ”Den andra våldtäkten” (Bjästa), ”Män som näthatar kvinnor” och ”Naken på nätet” är jämställdhets insatsen stor eftersom de synliggör en könsmaktsordning som drabbar kvinnor och unga flickor på värsta möjliga sätt. Målet för Nicke Nordmark och Hasse Johansson har varit, och är, att missförhållanden ska rättas till. De vill förändra samhället till det bättre. Arbetet har fått stor spridning både nationellt och internationellt och fortsätter spridas, inte minst via exempelvis Youtube. | 10 | 1 Jag tror att alla samhällen behöver ”eldsjälar som lyfter frågor och problem för dom som inte orkar, eller faktiskt inte har möjlighet. När man trotsar jantelagen så är det inte sällan man möter motgångar, och det kan bli tufft. Det är extremt viktigt att omvärlden visar uppskattning så man orkar vidare. Ju mer man uppmärksammar jämställdhetsfrågan, och aktivt jobbar för förändring - desto närmare kommer vi till att det blir normen! 2 Priset skulle ge större frihet att utveckla mina politiska aktioner. Jag vill visa att vi urfolk har samma problematik världen över, och att vi utsätts för en långsam utrotning. Jag vill resa till urfolkssamhällen och reservat, för att binda samman den samiska kulturen med andra urfolk, och bilda en enda stor grupp ”Natives” som har fått nog – det är min plan. | 11 | M axida belyser jämställdhet mellan könen på ett nytt sätt som når andra och kanske fler grupper än vad jämställdhetsstrateger, konsulter, politiker och tjänstemän gör. Maxida är en viktig aktör i vårt gemensamma demokratiprojekt för jämställdhet och mångfald. Hon pratar om här och nu i ett artisteri som når en bred publik. Maxida Märak är sångare i bandet Downhill Blue Grass Band. I juli uppträder hon i Riddu Riddu – en stor internationell urfolksfestival i Nordnorge. Hon har läst in Ann-Helén Laestadius ungdomsroman SMS från Soppero för Utbildningsradion och medverkat i SVT-programmet Sápmi Sessions samt arbetar vid Jokkmokks Kommun och Giron Sami Teáhter. Med sin musik, sina texter, uppträd anden och val av scener ger Maxida Märak sin bild av situationen för kvinnor och för samer som ursprungsfolk samt av hur en möjlig värld kan se ut i Norrbotten och Sverige. FOTO: Maxida Märak Maria Tiensuu, Ulrika Hegstam och Linda-Mari Nordsvan, Pappa/partner-samtal, Länsenheten Mödra- och barnhälsovård, Norrbottens läns landsting Mödra- och barnhälsovården är strategiskt viktig för ökad jämställdhet. Länsenheten Mödraoch Barnhälsovård NLL har därför valt att stötta pappor/partners till ett aktivt föräldraskap. P appor/partners bjuds in till en skilda föräldrasamtal där syftet är att uppmärksamma och synliggöra (blivande) pappor/partners och bidra till att de känner sig inkluderade. Syftet är att öka båda föräldrarnas delaktighet i den tidiga omsorgen om barnet och ge stöd i föräldraskapet, insatser som bidrar till ett mer jämställt föräldraskap. Satsningen inbegriper även fortbildning och handledning för barnmorskor och BVC-sjuksköterskor. De får ökad kunskap om genus- och jämställdhetsaspekter på föräldraskap och familjebildning. I projektet deltar fyra hälsocentraler i Gällivare, Luleå, Piteå och Älvsbyn. Under ett års tid erbjuds minst 50 procent av alla pappor/partners samtal, de bjuds in till två enskilda samtal, ett på mödravårdscentralen under graviditeten och ett på barnavårdscentralen när barnet är fyra månader. Samtalen ger stöd och uppmuntrar reflektioner kring föräldraskapet, familjelivet och värderingar. Från oktober 2015 kommer ytterligare fyra-fem hälsocentraler i länet att delta i projektet. En kartläggning i övriga landet visar att Norrbotten är först med att systematiskt erbjuda pappor och partners enskilda samtal redan under graviditeten. | 12 | 1 Priset innebär att goda exempel för jämställdhetsarbete lyfts fram. Det är viktigt för att inspirera varandra, uppmärksamma och belysa det arbete som sker i länet. 2 Priset skulle fungera som en uppmuntran för oss men även synliggöra Pappa/Partner projektet. Priset skulle även skapa bättre förutsättningar för att driva och utveckla projektet. Vi ser behov av ökat erfarenhetsutbyte på nationell nivå samt möjlighet att intensifiera arbetet med att ändra värderingar och attityder relaterat till föräldraskap. Eva Engman, Ulrica Montgomery, 30 års arbete mot mäns våld mot kvinnor, Kvinnojourer i Norrbotten Kvinnojourerna ger stöd och skyddat boende till kvinnor och barn som utsätts för mäns våld i hemmet och i samhället. Tjejjourerna ger stöd till tjejer och unga kvinnor. Både kvinnojourerna och tjejjourerna arbetar dessutom förebyggande. Kvinnojouren i Luleå har även en juridikjour. L änsföreningen Kvinnojourer i Norrbotten bildades 1984. Medlemsjourerna finns i Luleå, Piteå, Älvsbyn, Kalix, Haparanda, Pajala, Kiruna, Jokkmokk, Arvidsjaur och Övertorneå. De är självständiga ideella föreningar med ekonomiskt bidrag från respektive kommun. Tjejjourer finns på kvinnojourerna i Luleå, Piteå, Kalix, Älvsbyn och Arvidsjaur. Länsföreningen arrangerar gemensamma aktiviteter för jourerna, för att ge stöd och stärka jourerna i deras arbete med stöd och skydd till kvinnor, tjejer och barn. De gemensamma aktiviteterna kan vara utbildningar, handledning för anställda, studieresor, konferenser mm. Länsföreningens arbete är ovärderligt för det samlade jämställdhetsarbetet inom jourrörelsen i Norrbotten. Länsföreningen har hela tiden funnits med i framkanten för att synliggöra kvinnojourernas arbete och för att engagera och inspirera medarbetare och frivilliga. Arbetet fortsätter och behovet är fortsatt stort i länet. 1 Priset sporrar fler att arbeta för jämställdhet. Ett av de viktigaste områdena är att motverka mäns våld mot kvinnor, med målet att våldet ska upphöra. Ett jämställt samhälle fritt från våld är en nödvändighet för att få hållbar utveckling i länet på alla nivåer. 2 Kvinnojourerna och tjejjourerna i länet skulle få bekräftelse för det ideella arbete som kvinnor och tjejer lägger ner för stöd och skydd till tjejer, kvinnor och barn som utsätts för mäns och killars våld. Jourernas unika kunskap och kompetens värdesätts. Priset skulle ge uppmuntran och sporrar att fortsätta den 30-åriga kampen för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter. | 13 | Liselott Wallin, Ung i Luleå, tillsammans med fritidsledare på fritidsgårdarna i Luleå 1 Jämställdhetspriset i Norrbotten är viktigt för att visa att i Norrbotten prioriteras det att arbeta mer med jämställdhet! Bra verksamheter i Norrbotten får möjlighet att visa upp sig och inspirera andra. 2 Luleås unga tjejer och de som identifierar sig som tjejer skulle få extra medel till att vidareutveckla och skapa verksamhet tillsammans med Ung i Luleå. Personalen skulle få extra kompetenshöjning och inspiration genom att besöka kommuner som kommit än längre i sitt arbete med HBTQ-frågor och jämställdhet. Ingela Norén, Att fråga om våld i nära relation, Hortlax hälsocentral Ingela Norén med kollegorna Birgitta Öberg, Lisa Lindén, Helena Pettersson, Åsa Markström och Cicilia Johansson. Kvinnosjukvården i Norrbotten beslutade att mödrahälsovården skulle fråga alla gravida om erfarenhet av våld i nära relation. Ingela Norén vid Hortlax hälsocentral ansåg att hon hade för lite kunskap för att göra ett bra arbete. Hon gick därför en universitetskurs, Mäns våld mot kvinnor och barn i nära relation. Det blev starten. H De nio fritidsgårdarna i Luleå kommun tillhör en heten Ung i Luleå inom Fritidsförvaltningen. Fritids ledarna identifierade två förbättringsområden, som de vill arbeta med, dels att för få tjejer besöker fritidsgårdarna, men man vill också anställa fler kvinnor eftersom det traditionellt arbetar fler män på fritidsgårdar. F örändringsarbetet startade 2012. Fritidsledarna gör insatser för att bryta stereotypa könsmönster, genom att de synliggörs och motverkas. | 14 | Fyra av fritidsgårdarna är HBT-certifierade och det finns en likabehandlingsplan för alla verksamheter inom Ung i Luleå. Ung i Luleå deltar även på Luleå Pride varje år. Genom att utveckla ett främjande arbetssätt stärks individer och grupper. De unga får möjlighet att prova även otraditionella och smala aktiviteter utifrån sina egna önskemål och nästan alla aktiviteter/arrangemang är kostnadsfria så att alla kan delta. Att unga själva är aktiva och skapar aktiviteter är en för- utsättning och fritidsgårdarna erbjuder även särskilda aktiviteter/arrangemang för tjejer och de som identifierar sig som tjej. Ett mål med arbetet var att öka antalet besökare som är eller identifierar sig som tjej, vilket man lyckats med. Antalet besökare på fritidsgårdarna ökar och fördelningen mellan pojkar och flickor är nu bland de bästa i landet, med 37 % tjejer respektive 63 % killar. Hälften av de tillsvidareanställda är kvinnor. ortlax hälsocentral saknade rutiner kring omhändertagandet av kvinnor och barn med erfarenhet av våld i nära relation. De bildade därför en grupp som fick i uppgift att utforma en rutin. Kompetenshöjningen var en framgångsfaktor. En annan viktig framgångsfaktor var att Ingela och gruppen hade ledningens stöd i hela processen. Rutinen är nu förankrad hos personalen och uppdateras regelbundet. Nyanställda och studenter får introduktion. Kollegorna i arbetsgruppen fungerar som stöd för övriga anställda när kvinnor och barn behöver hjälp och stöd. Arbetet startade hösten 2012 och i febr uari 2013 var rutinen klar. Gruppens arbete fortsätter med träffar 1-2 gånger per termin. Ett resultat är att Hortlax hälsocentral upptäcker fler kvinnor och barn som behöver hjälp och stöd sedan rutinen att fråga infördes. Ingela Noren arbetar i sitt yrke som barnmorska även förebyggande i åk 9 genom att samtala kring relationer, våld i nära relation, normer osv med skolelever. | 15 | Camilla E Lundmark, Manliga läsande förebilder, Hortlax skola PISA-undersökningen 2013 visar att det är en stor skillnad mellan flickors och pojkars resultat vad gäller läsförståelse. När eleverna börjar med läsinlärningen ligger de på samma nivå men under mellanstadiet drar tjejerna ifrån. En trolig teori är att det finns föreställningar i samhället om att läsning av skönlitteratur är något kvinnligt. M ed satsningen ”manliga läsande förebilder” vill Hortlax skola minska skillnaderna mellan pojkars och flickors läsförståelse och därmed ge pojkarna samma förutsättningar till lärande som lässtarka flickor. Hortlax skola engagerar elevernas pappor i åk 7. Genom att få papporna att visa lust till läsning vill de påverka ungdomarnas inställning. Papporna samarbetar med skolan och läser varje vecka avsnitt i boken ”Stå ut!” av Mattias Edvardsson för att prata om det med sina ungdomar, både flickor och pojkar, utifrån frågor från skolan. Samtalen följs sedan upp under lektionstid. Det finns planer på att upprepa satsningen årligen och med fler klasser. Camilla E Lundmark och hennes kollegor hjälper eleverna att bryta stereotypa könsmönster och uppfattningen om läsning som något ”tjejigt”. Hortlax skola märker redan ökat intresse för läsning, inte minst bland pojkarna. Vid uppföljningen av pappa/barn-samtalen har responsen varit positiv och de har även märkt en ökad aktivitetsnivå från pojkarna under lektionerna. Hortlax skola vill inspirera andra skolor i kommunen och länet. De har därför bjudit in språklärare till en inspirationsträff för att berätta om projektet. Sara Json Lindmark, Design Labland Lundmark Camilla Evardsson LisMarie Öhlund Anders Sandlund Projektet Design Lablands mål var att integrera unga kreatörer och kompetenser och kvinnors ledarskap i de traditionella industrinäringarna och de norrbottniska strukturerna, samt kulturella och kreativa näringar, KKN, i regionala och kommunala utvecklingsplaner. Sara Json Lindmark var projektledare under hela projekttiden. D esign Labland var tidigt ute vid starten 2006 och kan nu se resultat bland annat genom att politiken, näringslivet och media uppmärksammar KKN i högre utsträckning. Design Labland har arbetat uppsökande för att kompetenshöja och påverka beslutsfattare. Man har engagerat unga kreatörer och tillsammans med dem skapat goda exempel på design som konkurrensmedel och kommunikationskanal. Design Labland bidrog till att förändra stereotypa uppfattningar om unga kreatörer och kvinnor som ledare och har verkat i hela länet. Målet nåddes 2013 när KKN skrevs in i den regionala utvecklingsplanen och 2014 när Luleå kommun prioriterade KKN via Tillväxtrådet. I dag 2015 har ledande kvinnor inom dessa näringar fått betydande PR och position i Norrbotten. Design Labland existerar nu som ekonomisk förening och samverkar med ledande kvinnor inom KKN och unga kreatörer. Målet är att bli en del av ett framtida Norrbottens Creative Board samt att vara del av remissarbetet inom CEMR. Barbro Stenberg | 16 | | 17 | 1 Att de som i praktiken driver jämställdhetsfrågor inom olika genrer uppmärksammas och ges möjlighet att fortsätta sitt viktiga arbete. Priset pekar på att utvecklingen av länet inte enbart styrs av fokus på ekonomisk tillväxt. 2 Att få möjlighet att fortsätta verka för jämställdhet genom att skapa och lyfta positiva, kreativa förebilder. Samt att verka för direkt förändring av länets maktstrukturer och konkret bearbeta styrande nätverk. Pedagogisk visualisering och kreativa aktioner kring de starka kvinnliga drivkrafterna i ett län styrt av gruvindustrin har visat sig stärka kvinnors roller och tvingar traditionella, vita manliga chefer att i praktiken omsätta jämställdhetspolicys till praktik och verkställa dem som en del av budgeten. Kristina Nilsson, Han och hon och hen – ett jämställt musikliv för alla! Norrbottensmusiken Norrbottensmusiken har fått medel från Statens Musikverk för två projektomgångar i ”Jämställt Musikliv i Norrbotten”. Satsningen kallas Han och hon och hen – ett jämställt musikliv för alla! Målgrupperna är lokala aktörer inom det fria musiklivet, utbildningssektorn, arrangörer, kultursekreterare, konserthuschefer och kulturskolor m.fl. Norrbottensmusiken har även arbetat med jäm ställdhet internt. K unskapshöjande aktiviteter har arrangerats i olika former. Norrbottensmusiken har formulerat en jämställdhets- och genusmedveten plattform. Alla anställda har deltagit i landstingets jämställdhets utbildning. 2013 fick Norrbottensmusiken sin första kvinna som ordinarie dirigent i Norrbottens Kammarorkester. Norrbotten Big Band hade under 2012-2014 Sveriges första kvinnliga Composer in Residence för ett storband och för 2016 planeras samarbete med ytterligare en kvinna. Den första kvinnan som musikern i Norrbotten Big Band anställdes 2014. För att bryta mansdominansen inom komposition och arrangering för storband genomfördes kompositionsworkshopar där fyra kompositörer som är kvinnor deltog, de hade tidigare inte skrivit för storband. Norrbottensmusiken har en medveten text- och bildhantering av hur män/kvinnor gestaltas. Utvecklingen fortsätter inom alla dessa och andra områden. Genom att vara ett gott föredöme är målet att bidra till kunskapshöjande aktiviteter och stötta framväxandet av ett jämställt musikliv i Norrbotten. 1 Det behövs fortfarande förändring, och utveckling när det gäller jämställdheten i länet inom alla områden. Priset lyfter upp det arbetet som pågår och genom synliggörandet så sprids idéer och tankar till fler. Priset ger ett erkännande till vinnaren men har också en ekonomisk betydelse som kommer det fortsatta jämställdhetsarbetet till godo. 2 Prispengarna skulle betyda att vi än mer kan utveckla, inspirera och vara goda förebilder, inte bara inom vår egen verksamhet utan även för kulturutövare i hela länet. Vi skulle också kunna föra ut vårt jämställdhetsarbete till länsmusik- och kultur organisationer nationellt och visa upp vilken utveckling vi gjort i Norrbotten. Vi tänker att prispengarna skulle användas för specialprojekt inom de genrer där vi behöver jobba än mer med genusperspektivet. Hanna Isaksson, Hållbar jämställdhet på Norrmalmskolan i Piteå P edagogerna i åk 2 och 3 på Norrmalmskolan kartlade sitt arbete för att se om de bidrog till att skapa ojämställdhet. Hanna Isaksson arbetade i elevgruppen tillsammans med två fritidspedagoger och som ett led i kartläggningen analyserade Hanna elevernas egna formulär inför utvecklingssamtalen. Det visade sig att de flesta pojkarna hade fått hjälp att fylla i sitt formulär medan flickorna hade skrivit själva. Genom denna upptäckt insåg pedagogerna att de riskerade att omedvetet skapa en form av inlärd hjälplöshet hos pojkarna. Åtgärden blev att alla elever fick skriva allt själva och Hanna samarbetade med föräldrarna till de elever som hade svårast att skriva. Inom tre månader klarade alla elever i klassen att skriva en hel sida själv i skrivboken. Resultaten av kartläggningen om elevers skrivförmåga samt andra kartläggningar har lett till att Hanna Isaksson nu har som arbetssätt att analysera könsuppdelad statistik. Det ger henne möjlighet att få syn på ojämställda mönster och i förlängningen möjlighet att bemöta eleverna som individer istället för utifrån stereotypa förväntningar på kön. Hannas arbetssätt med att dela upp alla resultat på kön, för att säkerställa att hon bemöter eleverna som individer går att sprida både inom Piteå kommun och i resten av landet. Sveriges kommuner och landsting har gjort en animerad film om detta exempel på jämställdhetsarbete i skolan. Den finns på hemsidan www.jamstall.nu. FOTO: Marie Lundgren | 18 | | 19 | Sara Nilsson, A till Ö. Utvecklings program för jämställdhetsstrateger och jämställdhets utvecklare, JÄMSA AB Northland Basket, Att påverka svensk damidrott för damer, samtliga i laget & coach Jens Tillman, styrelse, Urban Nordh, Christoffer Gramner, Emelie Lundkvist N S ara Nilsson har bedrivit konsultinsatsen ”A till Ö. Utvecklingsprogram för jämställdhetsstrateger och jämställdhetsutvecklare” i Piteå kommun. Kommunstyrelsen i Piteå kommun hade beslutat att all verksamhet skulle genomlysas så att de offentliga medlen fördelades lika på kvinnor och män samt flickor och pojkar. Interna kompetensresurser i form av strateger och utvecklare i organisationen skulle integrera jämställdhetsarbetet i den dagliga verksamheten. Sara utformade utvecklingsprogrammet för deltagare från olika förvaltningar som en process för kollektivt lärande och överföring av tyst kunskap. Deltagarna fick välja ett område från sin verksamhet att belysa ur ett jämställdhetsperspektiv, de fick lära sig metoder, träna på att analysera och finna vägar till förändring tillsammans med sina kollegor i verksamheten. Två utvecklingsprogram genomfördes under tre år. Några av de saker som upptäcktes var till exempel: olika samtalsutrymme för kvinnor och män, oskäliga löneskillnader, exkluderande underlag för ansökning till stipendier samt olika service och bemötande till kvinnor och män. Processen har fortsatt och nu arbetar fler förvaltningar och enheter med att genomlysa sin verksamhet. Socialförvaltningen har stärkt och ökat sina resurser och IT-avdelningen har påbörjat sin resa. | 20 | 1 Jämställdhetspriset kan sätta fokus på vad olika jämställdhetsarbeten innebär på olika ställen i länet och på hur olika det kan göras. Det tror jag är inspirerande. Jag tror att alla invånare ska dra loket framåt tillsammans och växelvis och ett jämställdhetspris kan belysa och fokusera på de som själva inte har resurserna att nå ut med sin röst och sitt budskap. orthland Basket har fem SM-silver och två SM-guld. De har också en plan för att påverka svensk lagidrott för damer. De vill ge tjejer möjlighet att pröva lyckan som individer och dessutom tjäna pengar på något som de brinner för. Visionen är att bli ”Sveriges ledande damelitklubb – i Europa” och målet är förutom att leverera en underhållande basket även att vara en god samhällsförebild. Elitidrottande kvinnor och män ägnar lika mycket tid till basketträning, skillnaden är att männen i större utsträckning kan leva på sin idrott medan kvinnorna oftast är beroende av en annan inkomstkälla. De ekonomiska ojämlikheterna skapar klyftor i sporten och hindrar damlag från att utvecklas. Det återspeglas i sponsorsamarbeten, där normen är att elitsatsningar för herrar kostar mer. Att dambasketligan består av färre lag beror på att det är svårt att få sponsring för elit- satsningar för damer. Northland Baskets jämställdhetsarbete innebär bland annat att klubben vill vara ledande i Europa gällande lönesättning, goda anställningsvillkor och karriärutveckling för spelarna. Lokalt vill föreningen ge framtidstro till unga kvinnor i Norrbotten. Under 2014/2015 besöktes 25 skolor och laget deltog i 75 sociala aktiviteter. De vill genom goda exempel visa på möjligheten att livnära sig på idrott, vara stolt över sitt karriärval och se mångfald som en framgångsfaktor. Affärsmässigt vill klubben peka på lönsamheten i att investera i damidrott. Föreningen stöttar aktivt kampanjen Bryt tystnaden med exponering på matcher och i samtal med skolklasser. Genom de sportsliga framgångarna och det sociala ansvarstagandet bidrar Northland Basket till att positivt påverka synen på Luleå och Norrbotten. 2 För mig skulle priset innebära att mitt arbete är noterat och värderat, att det finns de som bryr sig om att ett arbete för ökad jämställdhet i Norrbotten bedrivs. Det är viktigt för mig att arbetet med jämställdhet är efterfrågat. Jag skulle bli otroligt glad och känna stolthet över att få den titeln, LÄNETS jämställdhetspris. Underbart. | 21 | Från vänster: Christoffer Gramner, Emelie Lundqvist, Urban Nordh, Åsa Nilsson och Roland Hansson. Magma är en ideell organisation med mål att förändra rådande genusstruktur. Magma grundades 2002 i Öresundsregionen av samhällsutvecklaren Helena Karlberg och 2005 startade hon nätverket i Norrbotten. Magmas syfte är att få kvinnor att stärka varandra och växa tillsammans för att bli en stark kraft som åstadkommer samhällsförändring. B arbro Rim är renskötare och ordförande i Slakka skogssameby. Enligt statistik från Länsstyrelsen Norrbotten har 30 av 32 samebyar i Norrbotten en man som ordförande. Att Slakka skogssameby har valt en aktiv renskötare som är kvinna till ordförande visar Sapmi och övriga samhället, framför allt unga samiska kvinnor och män, vikten av ett jämställt och norm kritiskt förhållningssätt inom renskötselnäringen. Att bryta mönstret vid val av ordförande var också ett sätt att visa på den individuella kompetensprofilen som framgångsfaktor. Barbro är en förebild genom att visa att det är fullt möjligt för en kvinna att leda och representera en sameby och att vara heltidsaktiv renskötare. Hon har de ledaregenskaper som är nödvändiga för en sameby i dag. Det krävs hög anpassningsförmåga samt stor respekt för och omfattande kunskap om natur och samisk tradition parallellt med mod, klokskap och förmåga till omvärldsanalys. Sedan Barbro Rim enhälligt valdes till ordförande har samebyn bytt namn och startat en affärsutvecklingsprocess för att diversifiera och skapa affärsområden som komplement till renskötselnäringen. Slakka skogssameby kan redan nu konstatera ett mer positivt ekonomiskt resultat efter valet av en kvinna som ledare. I Sapmi sprids innovationer och nytänkande genom förebilder och resultat. Barbros och styrelsens arbete i Slakka skogssameby kan förväntas leda till att fler samebyar väljer en kvinna som ordförande. Nätverket Magma, Helena Karlberg M Barbro Rim, Bryta stereotypa könsmönster i Sapmi, Slakka skogssameby 1 Med en innovativ normkritisk grund utvecklas jämställdhetsperspektivet och jämställdhetspriset hjälper till att rita om kartan i länet och Sverige. 2 Det skulle visa ungdomar i Sapmi att det är fullt möjligt att bryta de stereotypa könsmönster som nu präglar ledning och styrning av samebyar. Kvinnor som är aktiva renskötare är positiva ledarskapsförebilder. | 22 | agma arbetar inom tre områden; mötesplatser, kunskapsspridning och opinionsbildning. Magma är en mötesplats, både digitalt och fysiskt, och formas efter vad medlemmarna efterfrågar. Nätverket förändras och utvecklas ständigt. Magma har utvecklat flera koncept under åren, bland annat Magma Mitt i Maten där medlemmar håller lunchföredrag, skapar kontakter och utbyter idéer. Magma Mitt i Maten arrangeras en gång per månad på Vetenskapens hus i Luleå. Med Årets Magmapris belönas Årets Magmakvinna för att lyfta kvinnor i Norrbotten som har gjort något unikt. Magma har regelbundna träffar i Luleå, men har haft nedslag i Boden, Piteå, Jokkmokk, Kiruna och Övertorneå. Magma arrangerar PechaKucha Nights i Luleå i samarbete med Svensk form och LTU Business. Till området opinionsbildning hör Magmas antologier Kackel och Mera kackel med självupplevda texter från nätverkets medlemmar. Magma deltar även i Luleå tekniska universitets forskningsprojekt inom social innovation. Ambitionen är att sprida och göra Magma starkare nationellt och internationellt, helst som ett större projekt med 1-3 anställda. | 23 | Ulrika Karlström, Heltid en rättighet deltid en möjlighet, Socialförvaltningen i Kiruna Projektet ”Heltid en rättighet deltid en möjlighet” startade som en politisk viljeinriktning för anställda i Kiruna kommun. Beslutet i kommunstyrelsens arbetsutskott kopplades till samtliga förvaltningar. Socialförvaltningen som har 90 procent kvinnor bland medarbetarna har tagit detta arbete på största allvar. N är projektet startade i maj 2011 fanns det cirka 184 deltidsanställningar på socialförvaltningen och redan ett år efter hade de minskat till 91 deltidsanställningar. Arbetet gav fortsatt resultat och hösten 2013 hade 71 personer deltidsanställning. Under 2013 erbjöds samtliga heltid, förutom fem nattsjuksköterskor och ett fåtal personal i Karesuando. När 2014 inleddes hade förvaltningen 59 anställda som inte hade heltid och av dem ville några ville ha deltid, andra hade annan ersättning på deltid som t ex sjukersättning. Implementeringen på socialförvaltningen har varit ett omfattande arbete och det krävs fortfarande aktivitet både från ledning och baspersonal. Alla behöver vara delaktiga vid schemaläggning och planering. Projektet har avslutats men dialog och viljeinriktning fortsätter. Syftet är att vara en attraktiv arbetsgivare med anställningar som ger ekonomisk trygghet livet ut för både kvinnor och män och att trygga rekryteringen nu och i framtiden. | 24 | FOTO: Anna Hörnell Lillith Saaw och Elisabeth Rosenbrand, Pancakelady Production 1 Att uppmärksamma jämställdhetsarbetet i länet visar att det är en viktig fråga som behöver lyftas upp på agendan. Det visar att vi i Norrbotten tycker att demokrati är viktigt. Att jobba med jämställdhet är att jobba med demokratifrågan, det handlar om lika rättigheter för alla, oberoende av kön. 2 Att vinna jämställdhetspriset skulle innebära att vi på socialförvaltningen i Kiruna skulle få den uppmärksamhet vi förtjänar, att allt hårt arbete som vår personal lägger ner på detta inte går obemärkt förbi. Ibland känns det som att jämställdhetsarbetet står still eller bara tar små små steg framåt, men även den som går sakta kommer fram till slut. Att jobba med jämställdhet på vår förvaltning är också ett sätt att sträva mot en hållbar tillväxt. Pancakelady utvecklar koncept för festivaler och andra möten som involverar musik. De fungerar som arrangör och artistförmedlare samt utför tjänster för tillresta produktioner. De anställer en hög andel kvinnor, utbildar dem och ger dem ansvarsposter på festivalen för att hjälpa dem att bygga upp en CV för arbete i branschen. P ancakelady producerar årligen musikfestivalen Musikens Makt på Gültzauudden i Luleå. De producerade även inomhusfestivalen Minus 30 Grader 2014 och driver en klubb, som ett systerarrangemang till Musikens Makt, vid namn Klubb Makten. Musikscenerna är ojämställda. Med Musikens Makt vill Pancakelady bryta mönstret och visa att det går att boka 1 För länet betyder priset att jämställdhet är en viktig fråga som tas på allvar. Att de som kämpar i motvind är betydelsefulla och behövs i Norrbotten. Priset är en uppmuntran för dem som jobbar med jämställdhet att fortsätta jobba, stanna kvar i länet och verka för förändring! | 25 | jämställt och ändå leverera hög kvalitet. 2013 antog de en policy om att ha minst 50 procent kvinnliga akter på sina scener. Men utvecklingen för jämställdhet på svenska musikfestivaler gick för sakta. Som ett svar på argumenten att det saknas kvinnor att boka beslutades att Musikens Makt 2014 skulle boka uteslutande kvinnliga akter. Ett vanligt argument från festivaler som bokat en hög andel män brukar vara ”vi har bokat kvalitet, inte kön”. Pancakelady beslöt att inte gå ut med att de haft en medveten strategi, utan använde istället precis det argumentet var gång de fick frågan om varför de bara bokat kvinnor. Det ledde till att frågan lyftes i musikbranschen och att andra festivaler började se över sina bokningar. Det ledde även till att Pancakelady i januari 2015 fick ta emot det nationella priset ”Liveapan” för årets nyskapare i festivalsverige. 2 Vi skulle kunna genomföra en rad projekt riktade till kvinnor som vill verka inom musikbranschen. Det råder brist på kvinnliga DJ’s, producenter, arrangörer, tekniker mm. Vi vill främja den tillväxten genom workshops, utbildningar, föreläsningar och kollon. Andreas Harnemo och Magnus Stenberg, Kvinnor som förebilder i Norrbotten, Snow Garden AB Feministiskt initiativ (Fi) är ett politiskt parti som varit en viktig aktör i det politiska landskapet och har påverkat andra partier att sätta feminismen på dagordningen. F eministiskt initiativ Luleå (Fi Luleå) är en lokal partigrupp. Fi Luleå har tillsammans med Fi Norrbotten hjälpt till att starta nya Fi-grupper i Boden, Gällivare och Piteå. Fi Luleå har startat Norrbottens första feministiska ungdomsförbund, Unga feminister Luleå. Fi Luleås verksamhet är inriktad på folkbildning och opinionsbildning. Syftet är att få ett mer jämställt samhälle, med medborgare som inser sin egen möjlighet att själva välja jämställdhet och också påverka andra att göra sundare val, såväl på nationell politisk nivå som i den egna vänskapskretsen. Fi Luleå sammanfattar kommunfullmäktigemötena i Luleå och kommenterar Andreas Harnemo och Magnus Stenberg driver Snow Garden med inriktning på fotografi. Där har de under de senaste åren både intresserat sig för och specialiserat sig på att lyfta fram kvinnor som förebilder på ett sätt som är i framkant estetiskt och där alla parametrar inom jämställdhet, genustänk och mångfald beaktas noggrant. D Feministiskt Initiativ Luleå, Start av ett feministiskt och folkbildande parti i Luleå Kommun, Joar Dahlbom, Marielle Alvdal dem från feministisk synvinkel. De håller workshops/studiecirklar och arrangerar manifestationer och föreläsningar. En aktivitet är söndags-F!ka på ett café i Luleå varannan vecka. Där diskuteras t ex sexism i reklam, stereotypisering av barn, feminism i världens konflikter, anti-rasistisk synvinkel på terrordåd samt fria feministiska ämnen. Trots att arbetet sker på frivillig basis och till största delen med egna medel planerar Fi Luleå att fortsätta arbetet så länge det krävs, till samhället är jämställt. e leder också schackverksamhet på Vetenskapens hus och har särskilda aktiviteter för att locka fler flickor och kvinnor att spela schack. I Snowgirl Technology samarbetar de med mode- och designutbildningar på gymnasiet för att inspirera fler tjejer att prova på teknik genom att skapa ”tekniska kläder”. Under våren 2015 drog Snowgarden igång ett större projekt som kallas ”Kvinnor som förebilder i Norrbotten”. Det drivs tillsammans med alla kommuner i länet samt Norrbottens läns landsting. Projektet går ut på att lyfta fram ett antal förebilder från varje kommun i Norrbotten och ge driftiga kvinnor välförtjänt plats och synlighet i media och offentlighet. Förhoppningen är att inspirera ungdomar att våga satsa på sina drömmar och att fler tjejer söker sig till mansdominerade utbildningar. Att lyfta fram förebilder förväntas också leda till att utflyttade norrbottningar ser att det händer mycket här och att det är en bra tid att flytta tillbaka till Norrbotten och fortsätta sin karriär här. FOTO: Luleåfotograferna | 26 | | 27 | 1 Jag tror inte priser och utmärkelser är drivkraften i någons jämställdhetsarbete, men det kan nog vara en extra sporre att få fler att tänka ”Vad skulle jag kunna göra för att Norrbotten ska bli mer jämställt?”. 2 Vi jobbar redan idag med en rad ideella projekt. T.ex. att engagera unga tjejer att ta för sig mer inom teknikområdet och samtidigt hur unga killar kan hjälpa till att inkludera dessa. Detta pris skulle ägnas åt att lägga ännu mer tid och engagemang i detta. Vad tar du med dig från dagen? Vad är nästa steg i ditt jämställdhetsarbete? ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... | 28 | | 29 | ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... Kontaktuppgifter till de nominerade/sökande ......................................................................................................................................... 7 oger Sångberg, och övrig personal på R Fritidsgården i Kalix roger.sangberg@kalix.se 8 Ulrika Åström, Luqrus ulrica.astrom@luqrus.se 9 Olov Grankvist, Rose-Mari Isaksson, Lärkvinnor inom gynekologin, NLL olov.grankvist@nll.se ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... 10Nicke Nordmark och Hasse Johnasson, Jämställda grävande reportage, Knowman Media AB nicke@knowman.se 11 Maxida Märak, artist carlos@summit-management.se 12Maria Tiensuu, Ulrika Hegstam och Linda-Mari Nordsvan, Pappa/partner-samtal, Länsenheten Mödra- och barnhälsovård, Norrbottens läns landsting ulrika.hegstam@nll.se, maria.tiensuu@nll.se 13 K vinnojourer i Norrbotten, 30 års arbete mot mäns våld mot kvinnor kvinnojourerinorrbotten@gmail.com, eva.engman@gmail.com 14Liselott Wallin, Ung i Luleå, tillsammans med fritidsledare på fritidsgårdarna i Luleå susanne.sjolund@fritid.lulea.se 15 Ingela Norén, Att fråga om våld i nära relation, Hortlax hälsocentral ingela.noren@nll.se 16Camilla E Lundmark, Manliga läsande förebilder, Hortlax skola camilla.edvardsson@pitea.se 17 S ara Json Lindmark, Design Labland sara@designlabland.se 18Kristina Nilsson, Han och hon och hen – ett jämställt musikliv för alla!, Norrbottensmusiken kristina.b.nilsson@nll.se 19 H anna Isaksson, Hållbar jämställdhet på Norrmalmskolan i Piteå hanna.isaksson@pitea.se 20Sara Nilsson, A till Ö. Utvecklingsprogram för jämställdhetsstrateger och jämställdhets utvecklare, JÄMSA AB info@jamsa.se 21 N orthland Basket, Att påverka svensk damidrott för damer, samtliga i laget & coach Jens Tillman, styrelse, Urban Nordh, Christoffer Gramner, Emelie Lundkvist emelie.lundqvist@northlandbasket.com 22Barbro Rim, Bryta stereotypa könsmönster i Sapmi, Slakka skogssameby 0971-330 13, 330 18 23 N ätverket Magma, Helena Karlberg helena.karlberg@ltubusiness.se 24Ulrika Karlström, Heltid en rättighet deltid en möjlighet, Socialförvaltningen i Kiruna ulrika.karlstrom@kommun.kiruna.se 25 L illith Saaw och Elisabeth Rosenbrand, Pancakelady Production lillith@pancakelady.se 26Feministiskt Initiativ Luleå, Start av ett feministiskt och folkbildande parti i Luleå Kommun, Joar Dahlbom, Marielle Alvdal lulea@feministisktinitiativ.se 27 A ndreas Harnemo och Magnus Stenberg, Kvinnor som förebilder i Norrbotten, Snow Garden AB andreas@harnemo.com ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... ......................................................................................................................................... | 30 | | 31 | Länktips: jamstall.nu makequality.se www.plansju.se Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens läns landsting, Luleå tekniska universitet, Kommunförbundet Norrbotten, Luleå Näringsliv AB och LKAB
© Copyright 2025