rsredovisning 2014 - Svensk biblioteksförening
ÅRSREDOVISNING 2014 1 2 3 Årsredovisning för Svensk Biblioteksförening räkenskapsåret 2014-01-01 – 2014-12-31 org. nr. 845000-2624 Svensk Biblioteksförenings årsmöte hålls den 6 maj 2015 kl 16.00 Lund Layout: Andrzej Olas Foto: Elisabeth Ohlson Wallin, Fredrik Hjerling, Stefan Engström, Jakob Kihlberg. 4 Innehåll Förord 6 Inledning9 Stadgarna 9 9 Årsmötets verksamhetsinriktning Föreningens varumärke 11 11 Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning Redovisning av 2014 års verksamhet 18 Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation 18 Sakfrågor och insatser 28 Arrangemang 39 45 Internationell samverkan Förvaltningsberättelse50 Revisionsberättelse59 Bengt Hjelmqvist fond 60 5 Förord Svensk biblioteksförening arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner samt för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter. Vi argumenterar för att bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Genom det ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Därför vill Svensk biblioteksförening se en värld där alla människor har tillgång till bibliotek i livets olika skeenden. Med denna bibliotekssyn som utgångspunkt driver Svensk biblioteksförening på för angelägna bibliotek av högsta kvalitet. Ord är makt. Språk är makt. De första att fängslas i en diktatur är ofta poeterna, diktarna, författarna. Om en demokrati säger detta det omvända: vi behöver våra poeter. ”Det är först när man har lärt sig läsa som det blir meningsfullt att vika papperssvalor av döda poeters dikter” skrev Björn Wiman i en dagstidningskrönika 2014. Vi instämmer, men vi vill tillägga: det är först när alla har fri tillgång till poeternas alster, till kunskap och information, som det blir meningsfullt att tala om demokratiutveckling Svensk biblioteksförening representerar en verksamhet som dagligen jobbar med läsande och läsförståelse. På biblioteken runt om i Sverige hjälper bibliotekarier unga att knäcka läskoden och vuxna att gå vidare i sitt lärande, varje dag. Det är lika fantastiskt varje gång det sker, när en människa växer med tillgång till ordet, boken, texten. Med nya tankar, insikter och en ökad förmåga att uttrycka dem. Folkbibliotek, skolbibliotek, forskningsbibliotek, myndighets- specialoch organisationsbibliotek, utgör en landsomfattande infrastruktur för kunskap, forskning, kultur och information. En bildningsinfrastruktur som står öppen och tillgänglig för alla. På biblioteken finns Sveriges experter inom just den medie- och informationskunnighet som kan hindra att de demokratiska klyftorna fördjupas. Våra medlemmar, bibliotek och biblioteksanställda, arbetar varje dag med att förverkliga FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna; var och en ska ha rätt till åsikts- och yttrandefrihet, innefattande frihet att utan ingripanden hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser. Svensk biblioteksförening, liksom vår internationella organisation IFLA, International Federation of Library Associations and Institutions, tog under 2014 fram flera trendrapporter som visar på risken för att klyftorna fortsätter i ett ständigt expanderande digitalt universum. Många hinner inte med, klarar inte de ökande kraven på läskunnighet, informationskunnighet och kompetens att hantera digitala verktyg. År 2014, samma år som den nya bibliotekslagen trätt i kraft, visar siffror att över en miljon invånare i landet fortfarande inte har tillgång till internet. Samtidigt som digitaliserade forskningsresultat, historiekunskaper och en e-boks läsupplevelse finns ett knapptryck bort så sjunker läsförståelsen som en sten. Tillväxten i tillgänglig kunskap och information har exploderat, men tillväxten i människors färdigheter och möjligheter att ta del av den krymper. Under 2014 har Svensk biblioteksförening på olika sätt uppmärksammat och fört fram att det behövs en nationell satsning på biblioteken för att stärka deras möjligheter och förutsättningar. För att möta den nya skollagens krav på elevers tillgång till skolbibliotek måste skolbiblioteken byggas ut och bemannas. För att uppfylla bibliotekslagens krav på tillgänglighet och kvalitet behöver folkbiblioteken resurser till personal och medieutbud. Framför allt behövs nu en samlad nationell strategi för hur biblioteksväsendet ska utvecklas. På det nationella planet lanserade regeringen ett förslag om nationell biblioteksstrategi i sin budgetproposition. Förslaget vann inte riksdagens gillande, men regeringen har 6 aviserat att man avser att återkomma i frågan. För att tydliggöra vilka frågor som en nationell strategi måste adressera för att bli en angelägenhet för hela biblioteksväsendet har Svensk biblioteksförening utsett Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling. Rådet har i uppdrag att göra inspel till ett kommande arbete med en nationell biblioteksstrategi. Svensk biblioteksförening är en medlemsburen organisation och vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra enskilda medlemmar och i våra expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. Svensk biblioteksförening stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier, utvecklingsstöd, möjlighet till internationellt utbyte, de ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. Vi ser våra institutionella medlemmar som partners i arbetet att bidra till utveckling av svenskt biblioteksväsende. De institutionella medlemmarna ger trovärdighet åt föreningens opinionsbildande arbete och möjliggör vårt arbete med att tillhandahålla arenor och mötesplatser för medarbetarnas professionella utveckling. Med 2014 års verksamhet i ryggen blickar vi framåt och arbetar vidare med att förena, engagera, bevaka, utveckla och synliggöra svenskt biblioteksväsende. Under 2015 kommer Svensk biblioteksförening bland annat att: - fortsätta samla engagemanget för biblioteken och vara en förenande och oberoende kraft för människors rätt till fri tillgång till information och kunskap. Vi vill växa med flera medlemmar och utveckla våra expertnätverk. - bidra till att öka kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag och bredda bilden av bibliotekens verksamhet. - arbeta med att Sverige ska få till stånd en nationell biblioteksstrategi som bland annat omsätter biblioteksmanifest och bibliotekslag i praktisk handling, ökar effekten av bibliotekens insatser och bidrar till minskade klyftor. Vi vill tacka alla medlemmar och samarbetspartner för 2014 och ser fram emot kommande arbete och utmaningar. Tillsammans har vi fortsatt mycket att göra. Calle Nathanson Niclas Lindberg OrdförandeGeneralsekreterare 7 8 Inledning Stadgar Stadgarna är föreningens övergripande styrdokumentet. § 1 anger föreningens ändamål. Svensk biblioteksförening ska: 1. Verka för ett effektivt och dynamiskt svenskt bibliotekssystem av hög standard. 2. Verka för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och främja dess utveckling. 3. Tydliggöra bibliotekens roll i den demokratiska processen och värna yttrandefriheten. 4. Främja samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra institutioner i samhället. 5. Främja vetenskaplig och samhällelig informationsförsörjning. 6. Främja läsning och bildning. 7. Skapa opinion för och sprida kunskap om svenskt biblioteksväsende. 8. Stimulera debatt och erfarenhetsutbyte inom biblioteks- och informationsområdet. 9. Verka för ändamålsenlig utbildning, fortbildning, forskning och utveckling inom området biblioteks- och informationsvetenskap. 10.Anordna fortbildning inom biblioteks- och informationsområdet. 11.Stärka och utveckla internationell samverkan inom biblioteks och informationsområdet. 12.Främja och lämna ekonomiskt stöd till forskning och utveckling inom biblioteksområdet. Årsmötets verksamhetsinriktning Årsmötet är föreningens högsta beslutande organ. Stadgarna anger i § 5.1 att årsmötet ska fastställa vision och verksamhetsinriktning. Årsmötet fastställde 2014-05-07 inriktning för kommande verksamhetsplan. Svensk biblioteksförening ska inte i sin verksamhet ta på sig samhällsuppgifter eller agera kompensatoriskt. Resurserna ska i stället användas till att synliggöra vad som behöver göras och försöka påverka dem som har eller borde ha ansvaret att agera i önskad riktning. I valet mellan egna kortsiktiga lösningar eller försök att få till stånd långsiktiga samhälleliga lösningar ska det senare väljas. Principen hindrar inte att föreningen bedriver verksamhet eller genomför insatser för att exemplifiera de behov man argumenterar för. 9 Svensk biblioteksförenings utgångspunkt är att: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Alla människor ska ha tillgång till bibliotek i livets olika skeenden och biblioteken ska ha stöd i lagstiftning och i en nationell biblioteksstrategi. Svensk biblioteksförening synliggör och argumenterar för bibliotekens betydelse för: Kunskap och Lärande Demokrati och Informationsfrihet Inspiration och Utveckling Kultur och Upplevelser Fristad och Gemenskap Svensk biblioteksförening arbetar som ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör med: Att förena: Samla och verka för alla typer av bibliotek, se det gemensamma, ena olika intressen, möjliggöra kontakter mellan olika bibliotekstyper, bidra till nätverk och erfarenhetsutbyte, samverka med andra organisationer, institutioner, myndigheter osv. Internationellt samarbete. Att synliggöra: Synliggöra biblioteken och dess verksamhet, dela ut priser, tala för biblioteken, bilda opinion och bedriva lobbning, påverka beslutsfattare på alla nivåer, föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. Att bevaka: Omvärldsbevaka, följa utvecklingen, framtidsspana, beskriva förhållanden som är viktiga för biblioteken, stödja omvärldsbevakning genom att tillhandahålla en ledande branschtidskrift (BBL) för biblioteksdebatt och spridning av kunskap, trender och aktuell utveckling. Att utveckla: Bidra till kunskapsutveckling och verksamhetsutveckling, förmedla forskning, goda exempel, fakta och annan kunskap, genomföra undersökningar och ta fram rapporter, uppmärksamma behov av ny forskning, tillhandahålla mötesplatser och nätverk, stödja utvecklingsinsatser och forskningsansatser. Ge kompetensutvecklingsmöjligheter, bland annat via konferenser och resestipendier. Att engagera: Ge möjligheter att påverka och delta i föreningens arbete, ta tillvara engagemang, kunskap och erfarenheter, erbjuda arenor och struktur för debatt, åsiktsutbyte och medlemsengagemang. 10 Föreningens varumärke En organisations varumärke kommer till uttryck i allt vad som sägs och görs av en organisation och dess företrädare. Det ska vara unikt och särskiljande och bidra till att sätta en tydlig och enhetlig bild av organisationen. Styrelsen har fastställt följande: Bibliotek är en resurs som ger alla fri tillgång till information, kunskap och kultur och som inspirerar till att ta del av det. Därmed ges människor möjlighet att använda sin demokratiska rättighet att utvecklas, tänka, tala och skriva fritt. Svensk biblioteksförening vill därför se en värld där alla människor har tillgång till bibliotek i livets olika skeenden. Föreningen driver på för angelägna bibliotek av högsta kvalitét. Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. Föreningen vill uppfattas som en nytänkande, öppen och kunskapsdriven organisation med passion för bibliotek och de frågor föreningen driver. Styrelsens verksamhetsplan med uppföljning Föreningens stadgar och årsmötets verksamhetsinriktning bildar tillsammans med budgeten utgångspunkt för styrelsens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen utgör ett flerårigt styrdokument som anger långsiktiga utmaningar och mål. Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i de ändamål föreningen har enligt stadgarna och byggs upp utifrån de funktioner årsmötet angivit att föreningen har: • Förena och engagera • Synliggöra • Bevaka och utveckla Verksamhetsplanen består av två nivåer: 1. Utmaning – preciserar ett problem 2. Mål – anger ett önskvärt och om möjligt mätbart tillstånd 11 Förena & Engagera 12 Utmaningar Uppföljning Föreningens representativitet bygger på att medlemmar från alla typer av bibliotek upplever att föreningen driver för dem aktuella och relevanta frågor. En utmaning är att behålla medlemmarnas intresse och attrahera nya för att kunna fortsätta vara relevant som organisation. I huvudsak hanterad. Fortsatt god representativitet av olika bibliotekstyper bland medlemmarna. ”Medlemstappet” minskar genom ökat fokus på att tydliggöra och marknadsföra medlemskapet, expertnätverken och föreningen som en medlemsburen organisation. Insatser har under året startat för att öka medlemmars uppfattning att föreningen driver för dem angelägna frågor: Utvecklingsråd för vetenskaplig informa-tionsmedling startat, utvärdering av statistikrapporterna mm. Föreningens trovärdighet hänger samman med att föreningen drar nytta av medlemmarnas kompetens och engagemang. En utmaning är att skapa bättre former och förutsättningar för ökat medlemsengagemang. Framgångsrikt hanterad. En satsning på att etablera expertnätverk har genomförts framgångsrikt. Fler medlemmar än någonsin har varit engagerade i föreningens strukturer. Allt fler frågor kräver samordnade lösningar på nordisk, europeisk och internationell nivå och bibliotekens internationella organisationer behöver stärkas. Framgångsrikt hanterad. Föreningen har varit starkt engagerad i de prioriterade internationella sammanhangen. Mål Uppföljning Antalet medlemmar uppgår till minst 3.600. Inte uppnått. Medlemsantalet minskade 2014, även om medlemstappet gentemot tidigare år planat ut. Bedömningen är att insatserna för att stärka antalet medlemmar börjar ge effekt. Ytterligare insatser genomförs 2015. Minst 65% av medlemmarna känner väl till Svensk biblioteksförening. Uppnått. 71% av medlemmarna känner väl till Svensk biblioteksförening. Minst 60% av medlemmarna anser att Svensk biblioteksförening arbetar med rätt saker och är nöjda med hur man arbetar med dem. Uppnått. 62% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan om man anser att föreningen arbetar med rätt saker. 87% ger värdet 3 eller mer. 53% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan hur nöjd man är med hur föreningen arbetar med för mig viktiga frågor. 83% ger värdet 3 eller mer. 1% är mycket missnöjd. Minst 60% av medlemmarna är nöjda med hur man kan gå med och engagera sig i Svensk biblioteksförening. Delvis uppnått. 40% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan hur nöjd man är med hur man kan gå med och engagera sig i Svensk biblioteksförening. 66% ger värdet 3 eller mer. 1% är mycket missnöjda. Minst 68% av medlemmarna anser att Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer. Delvis uppnått. 63% anger svarsalternativ 4 eller 5 på en femgradig skala på frågan om Svensk biblioteksförening är en organisation med bra idéer. 87% ger värdet 3 eller mer. Svensk biblioteksförening bidrar till det nordiska samarbetet samt IFLA, Eblida och LIBER genom medlemskap och aktivt engagemang. Uppnått. Svensk biblioteksförening har representanter och deltar aktivt i samtliga dessa samarbeten och organisationer. 13 Synliggöra 14 Utmaningar Uppföljning Kunskapen om bibliotekens samhällsuppdrag är otillräcklig och bilden av bibliotekens verksamhet är alltför smal I huvudsak hanterad. Bl a genom arbetet med att öka kunskapen om de internationella manifesten, MIK-arbetet och starten av utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling. Det saknas tydliga visioner hos ansvariga politiker för hur biblioteken ska utvecklas för framtiden och för hur Sverige ska bli en starkare biblioteksnation. Framgångsrikt hanterad. Regeringen föreslog i sin budgetproposition att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket äskade medel för arbetet i sitt budgetunderlag. Under året har stats-, utbildnings- och kulturministern uttalat sig för behovet av en nationell strategi. Starkt stöd även hos övriga partier. Satsningen föll dock ”bort” i budgetdebaclet i Riksdagen i december 2014. Under året avslutades omvärldsanalysen i samarbete med Kairos Future. En webbportal för nationell biblioteksstrategi skapades på hemsidan. I samband med valet genomfördes en kartläggning av partiernas bibliotekvisioner. Denna publicerades inför valet i trycksaken ”Makten är din” som också användes i Almedalen. Ökande klyftor och vikande användning hos vissa grupper gör att bibliotekens fulla potential inte tas tillvara. Inte framgångsrikt hanterat. Klyftorna i biblioteksanvändning, läsning och digital delaktighet är fortsatt stora. 63% av de med hög utbildning besökte biblioteket någon gång under året, 95% har läst en bok och 98% har använt internet under året. Motsvarande siffror för de med lägst utbildning är 27%, 65% och 61%. Färre än häften av befolkningen har besökt bibliotek minst en gång under det senaste året. SOM-undersökningarna visar en sjunkande trend. Från 71 procent i början av 00-talet till 43 procent 2013. Föreningen har arbetat intensivt med att öka medvetenheten om detta genom att betona vikten av ett ökat fokus på att bryta dessa trender, inte minst mot bakgrund av den nya bibliotekslagens krav på biblioteksverksamhet för alla. Det finns hinder för hur biblioteken kan bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens och fria tillgång till information och kunskap. I flera avseenden adresserad men utmaningen kvarstår. Föreningen har under året genomfört flera insatser för att adressera utmaningen: Flera konferenser, seminarier och scenprogram har genomförts, bl a om forskningsbiblioteken, MIK, digital delaktighet m m. Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling har startats med uppdrag att ta fram ett positionspapper. Mål Uppföljning Mål för bilden av bibliotek är att bidra till att: Kunskapen är hög om bibliotekens djupa och breda funktion i samhället som det bland annat kommer till uttryck i biblioteksmanifesten, etiska regler och bibliotekslagen. Inte mätt men har följts upp bl a genom analys av den politiska debatten, riksdagsmotioner, propositionstexter, partiprogram m m. Bilden av och därmed retoriken kring biblioteken och dess verksamhet har ändrats. Regeringen har föreslagit satsning på en nationell biblioteksstrategi. Människor ur alla samhällsgrupper uppfattar biblioteken som relevanta och angelägna i vardagen och tas i anspråk som en viktig part i utvecklandet av kunskapssamhället. Inte framgångsrikt hanterat. Klyftorna i biblioteksanvändning, läsning och digital delaktighet är fortsatt stora. 63% av de med hög utbildning besökte biblioteket någon gång under året, 95% har läst en bok och 98% har använt internet under året. Motsvarande siffror för de med lägst utbildning är 27%, 65% och 61%. Färre än häften av befolkningen har besökt bibliotek minst en gång under de senaste året. SOM-undersökningarna visar en sjunkande trend. Från 71 procent i början av 00-talet till 43 procent 2013. Föreningen har dock arbetat intensivt med att öka medvetenheten om detta inom branschen och betona vikten av ett ökat fokus på att bryta dessa trender, inte minst mot bakgrund av de nya bibliotekslagens krav på biblioteksverksamhet för alla. Biblioteken – med kompetent och engagerad personal – uppfattas som unika jämfört med andra medietillhandahållare. Inte mätt. Målet har utgått i 2015 års verksamhetsplan. 15 Mål för opinionsbildning/lobbning är att bidra till att: 16 Sverige har en nationell biblioteksstrategi som bland annat tar utgångspunkt i IFLA:s och Unesco:s manifest om bibliotek. Inte uppnått. Regeringen föreslog i sin budgetproposition att en nationell biblioteksstrategi ska tas fram. Kungliga biblioteket äskade medel för arbetet i sitt budgetunderlag. Under året har stats-, utbildnings- och kulturministern uttalat sig för behovet av en nationell strategi. Starkt stöd även hos övriga partier. Satsningen föll dock ”bort” i budgetdebaclet i Riksdagen i december 2014. Bibliotekslagen har implementerats och kompletterats med krav på bemanning/ kompetens, nationell biblioteksstrategi, avgiftsfrihet för alla medier samt en myndighet med ansvar för uppföljning av lagen. Inte uppnått. Krav på framförallt bemanning av skolbibliotek har dock framförts i olika sammanhang. Målet kommer att kräva långsiktiga insatser och kommer att ta tid att uppnå. Detta med tanke på att den nya lagen just antagits och att det därmed kommer att vara svårt att få till stånd en ny revidering i närtid. Alla elever har tillgång till skolbibliotek bemannade med utbildad personal. Inte uppnått. Krav på medel för bemanning av skolbibliotek har förts fram och kostnadsberäknats till ca 1,5 miljarder. Fortsatta insatser planeras under 2015. Biblioteken har goda förutsättningar för att kunna bidra till en effektiv informationsförsörjning, människors informationskompetens/medie- och informationskunnighet, digitala delaktighet och fria tillgång till information och kunskap. Inte uppnått. Målet kommer att kräva långsiktiga insatser och kommer att ta tid att uppnå med tanke på såväl behov av ökade ekonomiska insatser som revidering av såväl affärsmodeller som lagstiftning, t ex avseende upphovsrätten. Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling har startats med uppdrag att ta fram ett positionspapper. Bevaka & utveckla Utmaningar Uppföljning Det saknas kunskap om bibliotekens uppdrag, verksamheter och effekter. Den kunskap som finns samlas och analyseras fragmentariskt. Det försvårar verksamhetsutveckling utifrån ett reflekterande arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. I huvudsak hanterad. Föreningen har genom eget aktivt arbete tagit fram material i syfte att fördjupa och bredda kunskapen och för att stödja ett reflekterande arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. Mål Uppföljning Svensk biblioteksförening ska bidra till att: Det finns tillgång till fakta, forskning och kunskap om bibliotekens uppdrag och verksamheter och dess betydelse, vilket ger biblioteksverksamheten möjlighet att utvecklas utifrån ett reflekterande arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. I huvudsak uppnått. Föreningen har genom eget aktivt arbete tagit fram material i syfte att fördjupa och bredda kunskapen och för att stödja ett reflekterande arbetssätt med stöd i erfarenhetsbaserad och vetenskapligt grundad kunskap. Det har skett genom undersökningar, rapporter, antologier mm. 17 Redovisning av 2014 års verksamhet Svensk biblioteksförening som medlemsburen organisation Medlemmar Svensk biblioteksförening ska vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och i föreningens råd, grupper, expertnätverk och regionföreningar vill vi ta tillvara medlemmarnas kompetens och stödja både medlemmarnas professionella utveckling och biblioteksutvecklingen i Sverige. Föreningen arbetar medvetet, strategiskt och systematiskt med att ta del av medlemmarnas synpunkter om såväl inriktning på verksamheten samt deras bedömning av hur väl föreningen infriar deras förväntningar. Det sker bl a genom medlemsundersökningar, dialoger med nätverk och regionföreningar, medlemsengagemang i råd och grupper och genom olika medlemsdialoger. Ytterst fastställer årsmötet verksamhetsinriktning och väljer styrelse som antar verksamhetsplanen. Efter genomförda medlemsdialoger och den återkommande medlemsundersökningen är styrelsens bedömning att föreningen i stor utsträckning arbetar med rätt saker och når rätt resultat. Däremot behöver kommunikationen kring föreningens arbete, processer och dess resultat öka. Styrelsens bedömning är också att det finns goda möjligheter att öka medlemsantalet. Genom medlemsundersökningar vet vi att starka skäl för att vara med i föreningen är att man vill få stöd i omvärldsbevakning, få BBL och visa sitt stöd för biblioteken. Under 2014 har marknadsföringen/medlemsvärvningen givits ökat fokus och föreningen har på olika sätt arbetat med att tydliggöra att man är en medlemsburen organisation. Som medlemsburen organisation är en av Svensk biblioteksförening viktigaste uppgifter att vara en samlande aktör för alla typer av bibliotek och ta tillvara det engagemang och den kompetens som finns hos medlemmarna. Den senaste kartläggningen visar att fler medlemmar än någonsin varit aktivt engagerade och deltagare i föreningens verksamhet och arrangemang. Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet 2014 till 3352. Av dessa var 2843 enskilda medlemmar och 509 institutionella medlemmar. Sedan starten 2000 har antalet medlemmar ökat med 857 stycken (+34%). Den minskning av antalet medlemmar som skett sedan 2009 planade 2014 ut bland annat som en effekt av föreningens satsning på sina expertnätverk. 18 Antal medlemmar 0 00 4 3559 3507 3794 3639 3 33 3 3232 3100 3766 3208 3658 3593 3130 3043 3469 3370 3352 2846 2843 2959 3005 548 554 539 564 558 528 529 527 524 509 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2942 7 66 2 0 00 2 3 33 1 7 66 Instituonella Enskilda Antal medlemmar totalt Årsmöte Svensk biblioteksförenings årsmöte 2014 ägde rum den 7 maj i Folket Hus, Umeå. Årsmötet förrättade val till bland annat styrelsen samt fastställde föreningens verksamhetsinriktning för 2014-2016 och budget för 2015. Auktoriserade revisorer Jonas Grahn, ordinarie Bengt Doyle, suppleant Lekmannarevisorer Ragnar Helin, ordinarie Åsa Olsson, suppleant 2005 Instituonella 548 Valberedning –2959 vald Enskilda 2006 554 2007 vid årsmötet 3005 2008 2009 2010 2011 2012 539 564 558 528 529 527 3100 3232 3208 3130 3043 2942 3794 3766 3658 3593 3469 Inger Edebro Sikström, Antal 3507 Umeå (sammankallande) 3559 3639 Annelie Janred, Göteborg medlemmar totalt Sylvia Blomberg, Örebro Anna Swärd Bergström, Umeå Anders Olsson, Sollentuna 19 Föreningsstyrelsen och kansli Efter årsmötet fick styrelsen följande sammansättning: Ordförande: Calle Nathanson, VD för Folkets Hus och Parker, Stockholm, invald 2014. Cajsa Broström, utvecklare, Västerås stadsbibliotek, invald 2010, omvald 2012 och 2014. Ulrika Domellöf Mattsson, koordinator, Naturvårdsverkets bibliotek, invald 2009, omvald 2011 och 2013. Peter Linde, bibliotekarie Blekinge Tekniska Högskola. Invald 2011, omvald 2013. Anders Söderbäck, bibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek. Invald 2012 omvald 2014. Maria Jacobsson, chef Bibliotek, bildning och media, Kultur Skåne. Invald 2012 omvald 2014. Jenny Samuelsson, bibliotekschef, Luleå tekniska universitet. Invald 2012 omvald 2014. Torbjörn Nilsson, bibliotekschef, Helsingborgs stadsbibliotek. Invald 2012 omvald 2014. Barbro Bolonassos, bibliotekschef, Fisksätra bibliotek. Invald 2012 omvald 2014 (t o m sep). Nicholas Haldosen, bibliotekarie/IT & social verksamhet, Nora bibliotek. Invald 2013. Cecilia Gärdén, universitetslektor, Högskolan i Borås. Invald 2013. Styrelsemöten Svensk biblioteksförenings styrelse har under 2014 haft 8 styrelsesammanträden varav ett i samband med styrelsens strategidagar. Vid det konstituerande sammanträdet valdes Jenny Samuelsson till förste vice ordförande och Torbjörn Nilsson till andre vice ordförande. Föreningens tre ordförande utgör arbetsutskott. Styrelsens möten har föregåtts av förberedande AU-sammanträden. Föreningskansliet Niclas Lindberg, generalsekreterare Eva Silverplats, administrativ samordnare/delas med Biblioteksbladet Stefan Engström, kommunikationschef Caroline Fellbom Franke, jurist (t o m mars) Martin Engman, samhällspolitisk sekreterare (t o m mars), jurist (fr o m april) Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare, (fr o m maj) Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare (fr o m aug) Annikki Alanne, ekonomiansvarig (60%) Wiviann Wilhelmsson, organisationssekreterare (60%) Åsa Ekström, redaktör för webb och sociala medier/delas med Biblioteksbladet (80%) Biblioteksbladet Henriette Zorn, chefredaktör och ansvarig utgivare Bo Eriksson, annonssäljare (extern) Paolo Sangregorio, formgivare (extern) Utvecklingsråd Utvecklingsrådet för verksamhetsfrågor (t o m december) Enligt årsmötets verksamhetsinriktning ska Svensk biblioteksförening bidra till kunskap om bibliotekens förutsättningar, roll, uppdrag och kvalitet samt främja biblioteksutveckling. Styrelsen inrättade därför ett rådgivande organ som från hösten 2011 behandlade frågeställningar från samtliga bibliotekstyper, på eget initiativ eller genom förfrågningar till rådet. Rådet initierade också en kartläggning av folkbibliotekens mediestrategiska arbete som resulterade i rapporten ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst”. Utvecklingsrådet har bestått av: 20 Cajsa Broström (ordf.), Svensk biblioteksförening, Eskilstuna stadsbibliotek Peter Linde, Svensk biblioteksförening, Blekinge tekniska högskolas bibliotek Nicholas Haldosen, Svensk biblioteksförening, Nora bibliotek Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek Annelie Janred, Göteborgs universitetsbibliotek Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Elisabeth Fridsäll Emilsson, Utbildningsförvaltningen Linköpings kommun Lena Lundberg Vesterlund, Biblioteksavdelningen i Luleå Malin Norrby, Länsbiblioteket Uppsala län (t.o.m. september) Utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi (t o m juni) Styrelsen har inrättat ett utvecklingsråd för att särskilt arbeta för att Sverige ska ha en nationell biblioteksstrategi. Framsteg skedde under året då Kungliga biblioteket (KB) i sitt budgetunderlag för första gången särredovisade kostnaden för nationell bibliotekstrategi, samt att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i riksdagen gemensamt reserverade sig till förmån för att Kungliga biblioteket ska ta fram en nationell biblioteksstrategi och att medel ska avsättas för detta. I den nya regeringens första budget fanns detta förslag med. Utvecklingsrådet uppdrog åt Kairos Future att genomföra en omvärldsanalys. Huvudfrågeställningen i arbetet var: I vilken samhällskontext kommer biblioteken verka år 2025? En del i arbetet var workshops och intervjuer där sammantaget närmare två hundra personer, både inom och utom bibliotekssektorn, involverades. Utvecklingsrådet biträdde i arbetet att bedöma kostnader för satsningar på bemanning och medieinköp i skolbibliotek och folkbibliotek. Utvecklingsrådet har bestått av: Anders Söderbäck (ordf.), Svensk biblioteksförening, Stockholms universitetsbibliotek Maria Jacobsson, Svensk biblioteksförening, Kultur Skåne Cecilia Gärdén, Svensk biblioteksförening, Bibliotekshögskolan i Båros Karin Bergendorff, Folkbiblioteken i Lund Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Anneli Friberg, Linköpings universitetsbibliotek Catharina Isberg, Helsingborgs stadsbibliotek Helene Swenne, Sundsvalls stadsbibliotek Mats Törnquist, Region Gävleborg Arbetsgrupper Arbetsgrupp för riktlinjer för kriminalvårdsbibliotek De riktlinjer som finns för biblioteksverksamhet vid kriminalvårdens anstalter och häkten är från 2007 och inför ett arbete med att revidera dessa finns nu en arbetsgrupp som bildats ur nätverket för fängelsebibliotek. Lotta Larsson Perkiö, Kumla Lena Hagman, Ystad Lo Ek, Norrköping Thomas Öhnell, Hall 21 Arbetsgrupp för nominering till ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award) ALMA-priset är världens största barn- och ungdomslitteraturpris. För ALMA-priset 2015 nominerades 197 kandidater från 61 länder. Den stora bredden bidrar till att öka kunskapen om barnlitteraturen i världen. För att få en världsomspännande överblick bjuder juryn in organisationer med god kunskap om författare, illustratörer, berättare och läsfrämjande verksamhet från hela världen att nominera kandidater. Svensk biblioteksförening ingår bland dessa och en särskild arbetsgrupp arbetar med nomineringen. Catrin Eriksson, Linköping Ingrid Källström, Stockholm Daniella Melin, Lund Emelie Ljungberg, Malmö Arbetsgruppen för Kenya-projektet Stronger Together Ett samarbetsprojekt mellan Svensk biblioteksförening och Kenya Association of Library and Information Professonals. Christina Tovoté, Lund Leif Mårtensson, Umeå stadsbibliotek Stefan Engström, Svensk biblioteksförening Expertnätverk I Svensk biblioteksförenings expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. Expertnätverken syftar till att vara aktiva mötesplatser för erfarenhetsutbyte och utbyte av tips, råd och idéer mellan de enskilda medlemmarna. Expertnätverken bygger på medlemmarnas engagemang och vilka frågor som från tid till annan är intressanta att lyfta in i nätverksform. Det gör att expertnätverken är i ständig förändring – nya tillkommer samtidigt som andra avvecklas. Vid utgången av 2014 hade Svensk biblioteksförening följande expertnätverk: Expertnätverket Barn Bibliotek Webb BBW Kontaktperson: Katarina Dorbell Expertnätverket för barnbibliotek Kontaktperson: Eva Fred Expertnätverket för bibliotek som har äppelhyllor Kontaktperson: Anna Fahlbeck Expertnätverket för bibliotekets roll i mångspråkiga områden Kontaktperson: Aliresa Afshari Expertnätverket för digitala bibliotekstjänster Kontaktpersoner: Åke Nygren och Ann Östman Expertnätverket för e-böcker Kontaktperson: David Jonsson Expertnätverket för fängelsebibliotek Kontaktpersoner: Lotta Perkiö, Lo Ek och Thomas Öhnell 22 Expertnätverket för företagsservice på bibliotek Kontaktperson: Sofia Murray Expertnätverket för IFLA Kontaktperson: Anette Mjöberg Expertnätverket för hbtq-frågor på bibliotek Kontaktperson: Christer Edeholt Expertnätverket för jämställdhet på bibliotek Kontaktperson: Eleonor Pavlov Expertnätverket för konst, arkitektur, design och konsthantverk Kontaktperson: Liselott Winka Expertnätverket för meröppna bibliotek Kontaktpersoner: Annelie Krell och Kristina Elding Expertnätverket för skolbibliotek Kontaktperson: Lisa Åström Expertnätverket för statliga bibliotek Kontaktperson: Pia Bagge Expertnätverket för tidningar och tidskrifter på folk- och skolbibliotek Kontaktperson: Liss Carlsson Expertnätverket för ämnesbibliotekarier inom socialt arbete, sociologi och genusvetenskap, NISSAG Kontaktperson: Veronica Sarge Cech Nätverksträffar Under 2014 har totalt 13 träffar för expertnätverken genomförts med sammanlagt 330 deltagare: • E-böcker, 30 januari i Stockholm • Skolbibliotek, 7 mars i Stockholm • Mångspråk, 26 september i Göteborg • Skolbibliotek, 17 oktober i Göteborg • Statliga, 11 mars i Stockholm • Fängelsebibliotek, 3 – 4 april i Stockholm • Företagsservice på bibliotek, 8 maj i Göteborg • Jämställdhet, 16 maj i Stockholm • IFLA, 16 maj i Stockholm • Tidningar och tidskrifter, 22 – 23 maj i Borås • Digitala bibliotekstjänster, 28 maj i Stockholm • IFLA, 21 november i Uppsala • hbtq, 15 – 16 december i Sollentuna 23 Välkommen till bibliotekens ledande branschdagar i Europas kulturhuvudstad! BIBLIOTEKSDAGARNA Umeå • 7-8 maj 2014 #bibldag14 24 MONTERPROGRAM BOk & BiBliOTEk 2014 Hos oss kan du lyssna på intressanta samtal, delta i diskussion, ta en kopp kaffe och ladda dina batterier. Välkommen till vår monterplats C02:32! Välkommen som medlem! Om du tror på demokratin som idé och praktik; på allas rätt att tänka fritt, säga vad de vill och skriva vad de så önskar och tycker. Om du vill att fler ska få nycklarna till läsandet, lärandet och språket för att kunna använda sina mänskliga rättigheter. Om du tycker att det ska finnas en plats i samhället dit var och en är fri att komma och gå som dom vill, en plats där ingen granskas och jämförs med andra. Om du vill att fler ska få möjlighet till ett livslångt lärande och att alla ska ha fri tillgång till kunskap, information och kultur. Då ska du bli medlem i Svensk biblioteksförening. En pådrivare för bättre bibliotek Svensk biblioteksförening driver på för angelägna bibliotek av högsta kvalitet. Vi arbetar på våra medlemmars uppdrag för att öka kunskapen om bibliotekens uppgifter och funktioner samt för att stärka bibliotekens förutsättningar och möjligheter. Det gör vi bland annat genom att verka för ändamålsenlig lagstiftning och finansiering och genom att sprida kunskap om bibliotekens verksamhet och effekter, till exempel genom faktamaterial, undersökningar och rapporter samt genom utdelning av bibliotekspriser. För att öka den biblioteksrelaterade forskningen delar vi årligen ut ett forskningsinitierande stöd för framtagande av forskningsansökningar. Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt, opinionsbilda samt främja forskning och utveckling. Ett nav för engagemang och professionell utveckling Svensk biblioteksförening vill vara ett nav för människor med engagemang i och intresse för att förklara, utveckla och agera för bibliotek. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och vi stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier, utvecklingsbidrag, möjlighet till internationellt utbyte, Sveriges ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. I våra expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. För att www.biblioteksforeningen.org 25 Avslutade nätverk • Expertnätverket för Dewey • Expertnätverket för kulturarvet – äldre tryck och handskrifter • Expertnätverket för låna en levande bok • Expertnätverket för omvärldsbibliotek • Expertnätverket för referensarbete och fjärrlån • Expertnätverket för samarbete bibliotek och familjecentral/öppen förskola • Expertnätverket för sjukhusbibliotek • Expertnätverket för sverigefinsk biblioteksverksamhet • Expertnätverket för system- och webbarbete inom skol- och gymnasiebiblioteksområdet Svensk biblioteksförenings regionföreningar Regionföreningarna skapar regionala nätverk mellan föreningens enskilda medlemmar i syfte att främja deras erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling över bibliotekstypsgränser. Detta sker bland annat genom att arrangera föreläsningar, studiebesök och diskussioner. Skåne - 480 medlemmar Hedija Kodzaga Jasarevic, Malmö, ordförande Stockholm, Uppsala, Gotland - 957 medlemmar Patrik Schylström, Stockholm, ordförande Väst - 414 medlemmar Helena Jannert, Göteborg, ordförande Västerbotten - 253 medlemmar Kristina Andersson, Umeå, ordförande Västernorrland och Jämtland - 99 medlemmar Per-Erik Wik, Härnösand, ordförande Östergötland och Jönköping - 210 medlemmar Anna Pettersson, Norrköping, ordförande Regionföreningsträff 12 – 13 juni Gunilla C Carlsson, kulturutskottets ordförande, var inbjuden till träffen för att tala bibliotekspolitik med representanter för regionföreningarna, nya ledamöter i föreningsstyrelsen och personal från kansliet. Representation Augustpriset 2014 Elektorer Barn och ungdom Martin Borg, Bibliotek- och läranderesurser, Högskolan i Borås Emilia Forssblad, Uppsala stadsbibliotek Agneta Krohn Strömshed, Mjölkuddens bibliotek, Luleå Clarisa Rolandi-Ronge, Medioteket, Utbildningsförvaltningen, Stockholm 26 Susanne Sandström, Angereds bibliotek, Göteborg Ulla Wikberg Adania, Medicinska biblioteket, Sahlgrenska Martina Ölander, Danderyds bibliotek Elektorer Skönlitteratur Lena Floser, Stockholms universitetsbibliotek Ulla Forsén, Göteborg Maria Forssén, Umeå stadsbibliotek Anders Granström, Sjukhusbiblioteket, Akademiska sjukhuset, Uppsala Solveig Hedenström, Uppsala Anna-Lena Höglund, Norrköping Mats Törnquist, Region Gävleborg Elektorer Facklitteratur Sara Bengtsson, Bibliotek Uppsala, Gottsunda Nino Dawod, Bibliotek Uppsala, Sävja Lise Eberhard, Gränbybiblioteket, Uppsala Rune Eckeskog, Umeå universitetsbibliotek Ann-Christin Karlén, Advokatfirman Vinge, Torslanda Eva Nordin, Ross Tensta Gymnasium Marju Remes Castell, Uppsala Biblioteksmuseiföreningen Birgitta Hellström, Falun Kurdiska bibliotekets styrelse Maud Ekman, Eskilstuna Nationella skolbiblioteksgruppen Gunnel Olsson Hothar, Lund Juryn Årets skolbibliotek Gunnel Olsson Hothar, Lund SIS/TK 321 (standardiseringsarbete) Ulf-Göran Nilsson, Jönköping MTMs råd Martin Engman, Svensk biblioteksförening Blue Shield Svensk biblioteksförening deltar i bildandet av en svensk Blue Shield-kommitté tillsammans med motsvarande organisationer för museer och arkiv. Martin Engman har representerat föreningen. Statens medieråds referensgrupp Martin Engman, Svensk biblioteksförening 27 Medlemskommunikation Medlemsmejlet är en fortsatt viktig kanal för att informera medlemmar om föreningens aktiviteter och det medlemskapet har att erbjuda. Publicering av nyhetsnotiser på webbplatsen har ökat. På föreningens egna sidor i Biblioteksbladet, Aktuellt från föreningen, bereds rapporter från nätverk och andra medlemsaktiviteter särskild plats. Kansliets närvaro i social media fortsätter utvecklas. Twitter används som en viktig kanal för att kommunicera och sprida nyheter från föreningen och antalet följare ökar i takt med antal tweets som publiceras. Föreningens Facebook-sida ger också god möjlighet att nå medlemmar. Användandet av den särskilda Facebook-sidan för Biblioteksdagarna används för marknadsföring av arrangemanget. Ett nytt verktyg i InDesign har använts under året för att göra faktablad eller annan information i kortare format. Under året implementerades föreningens nya grafiska profil. Sakfrågor och insatser Under året har Svensk biblioteksförening varit engagerade i följande sakfrågor och insatser: Bibliotekens internationella manifest och grundläggande uppdrag Till grund för kommunikationen om biblioteken, dess grundläggande uppdrag, uppgifter och funktioner ligger IFLA:s och Unesco:s olika biblioteksmanifest: • IFLA:s/Unesco:s folkbiblioteksmanifest • IFLA:s/Unesco:s skolbiblioteksmanifest • IFLA:s/Unesco:s manifest om mångkulturella bibliotek • IFLA:s/Unesco:s manifest om digitala bibliotek • IFLA:s manifest om öppenhet, god styrning och korruptionsfrihet • IFLA:s manifest om biblioteksstatistik • IFLA:s internetmanifest • IFLA:s manifest om bibliotekstjänster för personer med läsnedsättning • Alexandriamanifestet om biblioteken och informationssamhället i praktiken • Glasgowdeklarationen om bibliotek, informationstjänster och intellektuell frihet Svensk biblioteksförening har velat sprida kännedom om internationella standarder och normer på biblioteksområdet för att därigenom öka kunskapen om bibliotekens grundläggande uppdrag: att möjliggöra allas rätt till informationsfrihet, dvs att fritt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser, som det uttrycks in FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (artikel 19). För att öka kännedomen om biblioteksnormer lät föreningen under vintern översätta IFLAmanifest och IFLA-förklaringar till svenska och publicerade dessa i en rapport tillsammans med Svenska Unescorådet. Rapporten Bibliotekens internationella manifest innehåller tolv manifest och förklaringar med förord av generalsekreterarna i Svenska Unescorådet och Svensk biblioteksförening och finns både på papper och i elektroniskt format. I slutet av året översatte föreningen Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling och publicerade denna elektroniskt. 28 Under våren arrangerade föreningen och Svenska Unescorådet heldagskonferensen ”Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest”. Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg arrangerades ett miniseminarium i föreningens monter under rubriken Till försvar för intellektuell frihet – Bibliotekens internationella manifest. Bibliotekslagen En ny bibliotekslag trädde ikraft den 1 januari och ersatte därmed den tidigare bibliotekslagen från 1996. Den nya lagen innebär i flera avseenden en framgång för Svensk biblioteksförenings ståndpunkter. Föreningen har aktivt bidragit till att lyfta fram bibliotekens betydelse, behovet av nya formuleringar i lagen och lyft fram viktiga biblioteksprinciper som fått stöd i den nya lagen. Den nya lagen tydliggör också ansvaret för de olika biblioteksverksamheterna. Såväl KB som den regionala biblioteksverksamheten har fått förtydligat och fördjupat ansvar för samordnings-, utvecklings- och kvalitetsfrågor. Kommunerna har ålagts ansvar att se till att folkbiblioteksverksamheten ska bedrivas med allsidighet och kvalitet. Bibliotekslagen behöver nu genomföras. Föreningens strategi är att peka på centrala aktörers ansvar och uppgift att lagen tillämpas. Föreningen har också genom medverkan på konferenser m m givit medlemmarna stöd i diskussioner om tolkning, förståelse och tillämpning av den nya lagen. Kunskapen om den nya bibliotekslagen har också ökats genom utvecklingsrådets för verksamhetsfrågors arbete med frågesvar. Föreningen har också använt införandet av en ny bibliotekslag som en möjlighet att framföra föreningens bibliotekssyn utifrån de internationella biblioteksmanifesten. Genom det bidrar föreningen till att synliggöra bibliotekens funktion, som är ett av opinionsbildningsmålen. Bibliotekens mediestrategiska arbete Mediestrategiskt arbete är centralt för alla typer av bibliotek. Hur resonerar bibliotekarier och andra biblioteksanställda kring förvärv och annat mediestrategiskt arbete? Hur formuleras principerna för arbetet i bibliotekens medieplaner? Vilken roll spelar biblioteksanvändarna i urvalsarbetet? Svensk biblioteksförenings Utvecklingsråd för verksamhetsfrågor gav universitetslektor Åsa Söderlind och universitetsadjunkt Gullvor Elf på Högskolan i Borås, i uppgift att kartlägga hur detta arbete ser ut. Det gjordes genom en genomgång av ett stort antal medieplaner från olika bibliotekstyper. Medieplanerna sätts i relation till bibliotekens uppdrag, så som det är formulerat i bibliotekslagen och i de internationella biblioteksmanifesten. Kompletterande intervjuer med 21 bibliotekarier visar dokumentens tillämpning i det dagliga biblioteksarbetet på bibliotek med varierande uppdrag. Rapporten ”Vi arbetar i medborgarnas tjänst” lanserades på Mötesplatskonferensen i Borås 23 oktober. Barn, unga och läsning Barns läsning och biblioteksanvändning har varit i fortsatt starkt fokus under 2014 med anledning av bland annat implementeringen av den nya bibliotekslagen, som inskärper folkbibliotekens uppdrag att ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Föreningen har också varit engagerad i Statens kulturråds arbete med att ta fram en nationell handlingsplan för läsfrämjande utanför skolan. För Svensk biblioteksförening är barns läsning, deras biblioteksanvändning och folkbibliotekens vilja och möjligheter att svara upp mot det tydligt uttalade uppdraget 29 prioriterat. Det är av särskild betydelse att framför allt folkbiblioteken men också skolbiblioteken är och uppfattas vara kraftfulla aktörer i arbetet med att vända den negativa lästrenden bland barn och ungdomar. Svensk biblioteksförenings expertnätverk för barnbibliotek Expertnätverket syftar till att öppna för dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor om folkbiblioteksverksamhet riktad till personer under 18 år, som enligt bibliotekslagen är en prioriterad målgrupp. Det kan t ex handla om läsfrämjande verksamhet, medie- och informationskunnighet och annat som nätverket tycker är aktuellt att behandla. Nätverket vill också vara en resurs av experter för att, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter, utveckla och stärka barnperspektivet inom Svensk biblioteksförening. Svensk biblioteksförenings expertnätverk för barn bibliotek webb BBW Barn Bibliotek Webbs (BBW) fokus är användarvänliga bibliotekswebbar för alla barn (-18 år). Expertnätverket lyfter och utvecklar det läsfrämjandearbete för barn som pågår på webben. BBW har som mål att lyfta frågan nationellt. Expertnätverket vänder sig till alla som arbetar med bibliotekswebbar som vänder sig till barn. Seminarier och arrangemang Föreningen har lyft bibliotekens arbete med barn och läsning på Biblioteksdagarna 2014, bland annat genom seminarierna Läsa för att lära, Läsa för lite eller läsa för livet, Give me five, Bokprat för Bolla och Läsande pojkar och förebilder. Under året har också föreningens barnbokspriser delats ut och i samband med det har barnbibliotekens betydelse för barns läsning uppmärksammats. Svensk biblioteksförening var under Almedalen engagerad i frågor kopplade till läsning och läsutveckling. Föreningens kommunikationschef modererade t ex ett seminarium i regi av Dyslexiförbundet på temat Ett läslyft. På Bok & Bibliotek i Göteborg var barns läsning och bibliotek ett av de centrala temana. På Svensk biblioteksförenings scen presenterade jurygruppen de nio nominerade barnböckerna till föreningens olika barnbokspriser under rubriken Pris vare barnboken. Andra programpunkter var Äppelhyllevardag och träffar med föreningens expertnätverk med fokus på barn och bibliotek. Läskonferens i samarbete med regeringen Läsning var fokus för den konferens som anordnades på Rosenbad 3 juni 2014. Kulturdepartementet ville i samverkan med föreningen lyfta fram bibliotekens roll och möjligheter för att främja och stärka läsningen. Inbjudna var företrädare från riksdagen, myndigheter, forskningsvärlden och biblioteken. På sin webbplats beskrev departementet en av frågeställningarna som diskuterades: ”Hur kan biblioteken rusta barn och unga i lustläsning och samtidigt vara ett stöd för föräldrar och andra vuxna i deras lässtimulerande arbete för barn och ungdomar?” Två av arbetsmetoderna som presenterades var den nationella satsningen Sommarboken och Fokusbiblioteken på skolorna i Linköping och deras arbete med läsning. 290 kommunala rapporter lyfte fram betydelsen av barnbibliotek I alla kommunala och regionala rapporter (nära 300 rapporter som vi distribuerat till alla landets kommuner) har vikten av barnbiblioteksverksamheten lyfts fram. Både genom att visa på hur stor andel av verksamheten som används av barn och ungdomar men också genom att peka på personaltäthetens betydelse för just barnverksamheten. Under året har 22 pressmeddelanden skickats ut där särskilt fokus satts på barns användning av bibliotek och hur viktigt det är med aktuellt utbud och kunnig personal. ”Personaltätheten är särskilt viktig för barns biblioteksbehov. Barn och ungas läsutveckling kan stärkas av bibliotek, som har ett spännande och aktuellt utbud och är bemannade med kunnig bibliotekspersonal.” 30 Medie- och informationskunnighet, MIK MIK-rummet – ett samarbete med Statens medieråd Föreningen har under året nära och intensivt samarbetat kring Medie- och informationskunnighet, MIK med framför allt Statens medieråd, bland annat för att utveckla webbplatsen MIK-rummet och för att få biblioteken att utvecklas till MIK-centraler. Det är nu närmare 400 bibliotek som har anmält sig till att bli MIK-centraler. Cirka 75% av dessa är skolbibliotek. Satsningen bygger på att bibliotekspersonal får redskap för att utveckla sitt arbete med MIK och fortbilda sig framför allt inom mediaområdet. På MIK-rummet finns fortbildningar för de olika bibliotekskategorierna. I detta har föreningen tagit aktiv del, framför allt i fortbildningen för folkbibliotek. Forskningsantologi Föreningen har under året också givit ut forskningsantologin ”Medie- & informationskunnighet”, som visar forskningens relation till MIK med huvudvikt på den biblioteks- och informationsvetenskapliga forskningen. Bok & Bibliotek och Framtidens lärande Under Bok- och biblioteksmässan anordnades ett mycket välbesökt seminarium om MIK då representanter för UR, Statens medieråd och Svensk biblioteksförening deltog. På föreningens monterscen presenterades MIK-satsningen tillsammans med Utbildningsradion och Statens medieråd. I Kungliga bibliotekets monter deltog representanter från föreningen i flera paneldebatter kring MIK. Tillsammans med Statens medieråd och (UR) medverkade Svensk biblioteksförening på konferensen Framtidens lärande för att lyfta medie- och informationskunnighet (MIK). Seminarieserie Tillsammans med Statens medieråd har Svensk biblioteksförening haft en arbetsgrupp bestående av barn- och ungdomsbibliotekarier som tagit fram materialet Det unga internet. Med det materialet som grund har sedan medierådet i samverkan med olika andra aktörer genomfört en seminarieserie om medie- och informationskunnighet med fokus på barn och bibliotekens betydelse. Digital delaktighet Samverkan 2013 avslutades Digidel-kampanjen. Men fortfarande är 1 miljon svenskar inte digitalt delaktiga. Från januari 2014 är det Digidelnätverket med den så kallade Samverkansledningen som driver arbetet vidare. I Samverkansledningen deltar intresserade myndigheter och organisationer, däribland Svensk biblioteksförening. Huvudarrangemangen under 2014 var Get Online Week i februari, Medborgarveckan i oktober och deltagande med monter på Internetdagarna. Föreningen bidrog framför allt genom informationsspridning ut mot biblioteken. Dessa var sedan i högsta grad delaktiga som aktörer både under GOW14 och Medborgarveckan. Föreningen deltog också med monterpersonal på Internetdagarna. Digitaliseringskommissionen Svensk biblioteksförening har bidragit med synpunkter inför Digitaliseringskommissionens betänkande våren 2015. Föreningen har agerat för att kommissionen tydligt måste lyfta fram biblioteken som viktiga aktörer för ökad digital kompetens, inte minst mot bakgrund av den nya bibliotekslagens krav. 31 Skolbiblioteksfrågan Föreningen har under en längre tid aktivt bidragit till att lyfta fram skolbibliotekens betydelse, bristen på bemannade skolbibliotek och lyft fram viktiga biblioteksprinciper. Föreningen har under 2014 fortsatt sitt arbete med att förskjuta fokus i diskussionen om skolbibliotek från den motiverande ansats som länge funnits. Dvs att man trots lagkravet fastnat i ett motiverande/försvarande av skolbiblioteksverksamheten trots att eleverna har lagstadgad rätt till skolbibliotek. Enligt skollagen ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Motiven till det har redan beskrivits i skollagskommitténs arbete och i skollagspropositionen. Litteraturutredningen har i sitt slutbetänkande ytterligare inskärpt behoven av skolbibliotek och bemanning av dessa. Skolinspektionen har tagit fram kriterier för när lagens krav ska anses vara infriade och man är allt kraftfullare i sina inspektioner. Unesco har i sitt skolbiblioteksmanifest slagit fast att skolbibliotek spelar en viktig roll för utbildning och kultur och för att främja läs- och skrivkunnighet och förmågan att söka information. Detta bekräftas i både internationell och svensk forskning som visar att bemannade skolbibliotek har positiva effekter på ungas läsvanor och läsfärdigheter, samt på elevernas resultat. Skolbiblioteksfrågans OM-fråga är därmed redan avgjord. HUR-frågan söker dock sin praktiska lösning då 50% av eleverna saknar tillgång till bemannat skolbibliotek. Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att fokusera på ett sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs för att ge Sveriges elever tillgång till bemannade skolbibliotek. Svensk biblioteksförenings beräkning visar på behov av ett årligt tillskott på 1,51 miljarder kronor för att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek bemannade med en heltidstjänst. Nationella skolbiblioteksgruppen I samarbete med Nationella skolbiblioteksgruppen, NSG, anordnades ett seminarium på Bok- och biblioteksmässan: Skolbibliotek NU! Då fick bland andra representanter för elevorganisationer dela med sig av sina resonemang, erfarenheter och krav på tillgången till kvalificerade skolbibliotek. Föreningen har tagit aktiv del i alla de arrangemang som NSG anordnat under året, bland annat en konferens kring skolbibliotekens ställning i den högre utbildningen som arrangerades på Södertörns högskola 11 november. Expertnätverket för skolbibliotek Expertnätverket för skolbibliotek växer och anordnade under året två välbesökta träffar. Vetenskaplig kommunikation Inom Svensk biblioteksförening har en process initierats för att lyfta fram forskningsbibliotekens betydelse för en effektiv vetenskaplig kommunikation. Särskild fokus ligger på nya uppgifter för universitets- och högskolebiblioteken, som vetenskaplig publicering. För att synliggöra forskningsbibliotekens arbete gav föreningen 2013 ut rapporten Publicera! Svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor och med denna som utgångspunkt har föreningen under 2014 sedan genomfört ett antal insatser. Konferens om forskningsbibliotekens nya roller I februari 2014 genomfördes bland annat en välbesökt konferens i Stockholm kallad ”Forskningsbibliotekens nya roller”. Vid konferensen medverkade företrädare för EUkommissionen, Utbildningsdepartementet, Vetenskapsrådet, Kungliga biblioteket och flera olika universitet och högskolor. Konferensen samlade ca 170 deltagare, de flesta från universitets- och högskolebibliotek och myndighetsbibliotek men också ett antal beslutsfattare från departement och myndigheter. 32 Rapport: Vetenskapen och biblioteken I anslutning till Biblioteksdagarna 2014 publicerades rapporten Vetenskapen och biblioteken – en översikt av Sveriges universitets- och högskolebibliotek. Rapporten beskriver den historiska utvecklingen för de vetenskapliga biblioteken och är tänkt att kunna användas i dialogen med beslutsfattare inom området för att synliggöra bibliotekens roll. Vid Biblioteksdagarna genomfördes också ett antal seminarier som var specifikt riktade till medlemmar vid forskningsbibliotek. Riktad medlemsundersökning Under våren 2014 genomfördes en riktad medlemsundersökning för att få mer information om vilka insatser som efterfrågas av enskilda medlemmar inom forskningsbibliotekssektorn. Resultaten av undersökningen har sammanställts och använts som underlag för styrelsens beslut om den fortsatta verksamhetsinriktningen. Utvecklingsråd Föreningens styrelse har även beslutat att ett så kallat positionspapper, med ståndpunkter om hur en effektiv vetenskaplig informationsförmedling kan åstadkommas, ska tas fram i syfte att peka ut riktningen för föreningens fortsatta arbete på detta område. För att bistå i framtagandet har ett särskilt utvecklingsråd inrättats under 2014, Utvecklingsrådet för vetenskaplig informationsförmedling. Rådets uppgift är att bistå i framtagandet av ett positionspapper och att vara rådgivande i föreningens fortsatta arbete med att driva frågor om effektiv informationsförmedling inom forskning och högre utbildning. Rådets arbete ska återrapporteras till styrelsen i form av ett förslag till positionspapper. Arbetet pågår löpande, senast t o m den 31 december 2015. Rådet ska på det sätt rådet finner lämpligt samråda med berörda aktörer, bl a SUHF:s Forum för bibliotekschefer. I november 2014 genomförde rådet sitt första möte och arbetet pågår nu löpande. Följande personer har under året varit ledamöter i utvecklingsrådet: Jenny Samuelsson, Luleå universitetsbibliotek (ordförande), Mikael Sjögren, Umeå universitetsbibliotek, Daniel Forsman, Chalmers bibliotek, Annika Peurell, Riksantikvarieämbetet, Jakob Harnesk, Karlstads universitetsbibliotek, Hanna Gadd, Biblioteket vid Högskolan Väst, Elisabeth Mannerfeldt, KTH:s bibliotek, Jan Hjalmarsson, Södertörns högskolebibliotek. Sekreterare i rådet och kontaktperson på kansliet är Jakob Kihlberg, forsknings- och utvecklingssekreterare. E-boksfrågan Bibliotekens tillgång till e-böcker och de principiella utgångspunkterna för det har tydliggjorts i bl a litteraturutredningen, den nya bibliotekslagen och i kulturutskottets fördjupningsstudie. Föreningen har aktivt bidragit till att förtydliga och förstärka bibliotekens position i e-boksfrågan och att lyfta fram viktiga biblioteksprinciper. E-boksfrågan söker nu sin praktiska lösning och i det arbetet har såväl SKL som KB givna uppgifter. Något som också tydliggjorts och uttalats. Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska vara att peka på bl a dessa aktörers ansvar och uppgift att i samråd med biblioteken (som till stor del är medlemmar hos Svensk biblioteksförening) finna lösningar på affärsmodeller m m. Föreningen har under 2014 och ska fortsatt lyfta fram behovet av en lösning som ett exempel i samband med att man arbetar med att synliggöra bibliotek och argumenterar för bibliotekens uppgift att ge fri tillgång till information och kunskap. 33 Nationell biblioteksstrategi Sedan flera år arbetar Svensk biblioteksförening för att Sverige ska ha en nationell biblioteksstrategi. Biblioteksstrategin behövs för att biblioteksväsendet på bästa sätt ska kunna uppfylla sitt ändamål och hantera de utmaningar som biblioteken står inför. Det saknas idag samsyn om förutsättningarna för framtiden. En nationell biblioteksstrategi för Sveriges bibliotek skulle vara värdefull som vägledning i den föränderliga miljö som biblioteken verkar i och för att samla resurser och intressenter i önskvärd riktning. En biblioteksstrategi kan innebära att stöd tas fram för att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Sådant stöd kan ges genom att den nationella biblioteksmyndigheten bidrar med att utveckla verktyg och metoder, till exempel bättre kvalitetsmått och indikatorer för att mäta bibliotekens verksamhet. Uppföljning och utvärdering kan förbättras via forsknings- och utvecklingsinsatser samt medverkan i framtagandet av kvalitetssystem. Därmed skulle bättre förutsättningar finnas för en verksamhet tydligare ägnad sina användare och med större möjligheter att använda tillgängliga resurser effektivt och på det sätt som var avsett. Kungliga biblioteket har ställt sig beredd att ta fram en nationell biblioteksstrategi och har också begärt resurser för det. Kulturrådet har till regeringen framfört att det behövs en nationell plan för biblioteksväsendet och att regeringen bör överväga en oberoende översyn av mål- och ansvarsfrågor för biblioteken på nationell, regional och kommunal nivå. Första steget mot en nationell biblioteksstrategi är att genomföra en analys av bibliotekens omvärld. Föreningen beställde en omvärldsanalys av Kairos Future vilken publicerades under året: Bibliotek i nationens intresse. I anslutning till denna samlade utvecklingsrådet för nationell biblioteksstrategi ett antal strategiska frågeställningar för varje identifierat trendområde som rådet ansåg var viktiga att ställa. Parallellt med föreningens arbete har också IFLA arbetat fram och presenterat sin globala trendrapport Riding the Waves or Caught in the Tide? Vilken föreningen lät översätta till svenska. Under året samlade föreningen information om nationell biblioteksstrategi och omvärldsanalys i en ny webbport. Där finns material från föreningens arbete i Sverige och internationellt. Föreningen har påverkat båda regeringarna och kulturutskotten. Den avgående regeringen och kulturutskottets dåvarande majoritet uttryckte att Kungliga biblioteket (KB) kan använda sitt befintliga uppdrag till att utarbeta nationella plandokument om det så vill (prop. 2012/13:147). Statens kulturråd och KB menar att KB bör få i uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi och resurser för det. KB beräknade kostnaden för detta till 4 miljoner kronor årligen. S, MP och V har gemensamt reserverat sig till förmån för att KB ska ta fram en samlad nationell biblioteksstrategi (betänkande 2013/14:KrU2). Inför den nya regeringens budgetsamtal skrev föreningen till budgetförhandlarna i Socialdemokraterna och Miljöpartiet för att påminna dem om förslag där de tillsammans med Vänsterpartiet har en gemensam ståndpunkt. En sådan är en nationell samlad biblioteksstrategi där S, MP och V gemensamt har föreslagit att Kungliga biblioteket (KB) ska ta fram en samlad nationell biblioteksstrategi. 34 Under mandatperioden vill de tre rödgröna partierna avsätta 6 miljoner kronor årligen till framtagandet av en nationell bibliotekstrategi, dvs 24 miljoner kronor. Regeringen skrev i sin budgetproposition att den skulle ge Kungliga biblioteket i uppdrag att efter samråd med Statens kulturråd och andra berörda parter utarbeta en nationell biblioteksstrategi för att främja bibliotekens planering, styrning och uppföljning. Strategin skulle också innehålla en fördjupad omvärldsanalys. Under senhösten uttalade även statsministern att regeringens avsikt är att Sverige ska få sin första nationella biblioteksstrategi. I slutet av året stod det dock klart att budgetpropositionen inte vann majoritet i riksdagen. Vid träffen för expertnätverket för fängelsebibliotek aviserade Kriminalvårdens generaldirektör ett nationellt bibliotekslyft för intagna vid landets kriminalvårdsanstalter och häkten. Expertnätverkets sammankallande Lo Ek fick i uppdrag att kartlägga utvecklingsmöjligheterna och förbereda ett utkast till nationell biblioteksstrategi i Kriminalvården. Folkbibliotekens ekonomiska resurser Inför 2014 beslutade styrelsen att föreningens fortsatta strategi ska fokusera på ett sakpolitiskt arbete i syfte att tydliggöra vilka ekonomiska resurser som krävs, bl a för att öka kvaliteten i folkbiblioteksverksamheten ifråga om t ex bemanning och resurser till nyförärv av medier. Som ett led i det arbetet har Svensk biblioteksförening ställt sig bakom det förslag Kulturrådet fört fram till regeringen om att utreda hur bibliotekens resurser ser ut i form av personal, kompetens och lokaler i relation till deras uppdrag. Föreningen har också själv gjort inledande och översiktliga beräkningar av vilka ekonomiska resurser som krävs för att öka kvaliteten i folkbiblioteksverksamheten med utgångspunkt i bibliotekslagens krav. Av bibliotekslagen framgår att folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar och läsfrämjande. Verksamhet och utbud ska präglas av kvalitet. Genom empiri och forskning vet man att läsfrämjande och läslust kräver stimulans och personalinsatser. Skolverket har pekat på att det finns samband mellan läsning, tillgång till och användning av bibliotek. Det finns även andra internationella undersökningar som visar på samband mellan biblioteksanvändning och läsning. Svensk biblioteksförenings egna och andras undersökningar visar att personalen, bemötandet och utbudet av medier tillhör de viktigaste innehållskvaliteterna i bibliotekens verksamhet. Föreningens regressionsanalyser visar att personaltäthet är en av de viktigaste faktorerna för bibliotek med hög användning. Särskilt viktigt är det med personaltäthet i barnverksamheten. Utifrån det faktum att personal och medier utgör två avgörande kvalitetsfaktorer har Svensk biblioteksförening gjort beräkningar som visar på behov av resursförstärkningar till folkbiblioteken. Som utgångspunkt för beräkningarna har föreningen använt 1991 och jämfört situationen då med situationen 2012. Anledningen till valet av 1991 är att det är sedan dess Sverige tappat stort i läsförståelse och läshastighet enligt PIRLS och PISA. Denna nedgång är i sin tur en starkt bidragande orsak till bibliotekslagens skärpta formuleringar om folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Föreningens jämförelser visar att antalet årsverken vid folkbiblioteken successivt minskat. Från 6.029 årsverken 1991 till 4.664 årsverken 2012 – det vill säga med 1.365 årsverken. Enligt Svensk biblioteksförenings beräkningar kostar det ca 600 mkr/år (+29%) att förstärka bemanningen med motsvarande antal årsverken. Görs denna satsning får Sverige 6.3 årsverken per 10.000 invånare i jämförelse med 7 årsverken per 10.000 invånare 1991. Lägger man sen till 29% på övriga kostnader (lokaler, media och övrigt) ger det ett totalt resursbehov på ca 1 miljard kronor per år. Oavsett belopp och antaganden visar föreningens beräkningar på betydande ekonomiska behov. 35 Biblioteken i rikspolitiken och valet 2014 2014 kallades populärt för supervalår eftersom det i Sverige för första gången samma år genomfördes val till Europaparlamentet i maj och till riksdagen, kommunerna och landstingen i september. Valrörelserna och valens efterspel präglade det inrikespolitiska året 2014. Inför höstvalet genomförde Svensk biblioteksföreningen en enkät till de åtta riksdagspartierna. Frågorna och svaren har betydelse för svenskt biblioteksväsendes användare i de olika bibliotekstyperna. Svaren publicerades inför Almedalsveckan och användes första gången där. En populärversion av valguiden trycktes som broschyr, Makten tillhör dig. 2014 var ett dramatiskt år i inrikespolitiken. Riksdagsvalet innebar att den borgerliga minoritetsregeringen bestående av fyra partier ersattes av en minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Den nya regeringen la med stöd av Vänsterpartiet en budgetproposition som innehöll flera förslag som föreningen efterfrågat. 10 miljoner kronor årligen föreslogs för framtagandet av en nationell biblioteksstrategi, för att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen LIBRIS samt för att främja läsfrämjande i samarbete med biblioteken. Föreningen kontaktade alla ledamöter i riksdagens kulturutskott inför riksdagens debatt och beslut om statens kulturbudget. Budgetpropositionen föll i riksdagens omröstning och istället vann de borgerligas budgetmotion vilken inte innehöll bibliotekssatsningarna. Statsministern avviserade att han hade för avsikt att utlysa extraval. Efter att sju av riksdagens partier ingått Decemberöverenskommelsen om samverkan i riksdagen utlystes inte extravalet och den nya regeringen fortsatte att regera. I den nya riksdagens första allmänna motionstid väcktes närmare 3 000 motioner. Endast två av dessa berörde direkt biblioteken. Under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg arrangerade föreningen ett panelsamtal i sin monter. Samtalet hade rubriken Efter valet – på väg mot en starkare biblioteksnation? Medverkade gjorde de tre cheferna för Kungliga biblioteket, Statens kulturråd, Myndigheten för tillgängliga medier och föreningens ordförande. Efter valet hade föreningen flera kontakter med nyvalda folkvalda och den nya regeringen. Brev med lyckönskningar, krav, material och uppmaning till kontakt postades till alla ledamöter i kulturutskottet och till sex statsråd med relevans för biblioteksväsendet. Hos två av dem begärdes tid för uppvaktning. Föreningens generalsekreterare träffade statssekreterarna för utbildningsministern och kultur- och demokratiministern. Stöd till ett kunskapsbaserat förhållningssätt Svensk biblioteksförening arbetar med att skapa arenor för möten mellan yrkesverksamma och forskare och verkar för att man på biblioteken ökar medvetenheten om forskningens betydelse för utveckling av den egna verksamheten. Tyngdpunkten i föreningens arbete ligger på att främja att yrkesverksamma på bibliotek utvecklar ett forskande och reflekterande arbetssätt. Det gör vi bland annat genom att sprida kunskap om bibliotekens verksamhet och effekter, till exempel genom faktamaterial, undersökningar och rapporter samt genom utdelning av bibliotekspriser. De främsta experterna på biblioteksverksamhet är våra medlemmar och vi stödjer deras professionella utveckling genom resestipendier, utvecklingsstöd, möjlighet till internationellt utbyte, de ledande branschdagarna Biblioteksdagarna och genom vår tidskrift Biblioteksbladet. I våra expertnätverk samlas landets främsta kompetens inom olika biblioteksområden. 36 Utvecklingsstöd Förening främjar verksamhetsutveckling genom att stödja utvecklingsinsatser vid bibliotek i syfte att bidra till att skapa ny kunskap om och bidra till ökat erfarenhetsutbyte om framgångsrika metoder. Sedan 2010 delar föreningen ut ett utvecklingsstöd som kan sökas av föreningens institutionella medlemmar. För 2014 fanns 300 000 kr i budgeten. Särskild vikt ska läggas vid framåtsyftande och nyskapande förslag och förslag som syftar till att åstadkomma ökat samarbete. 11 ansökningar inkom under 2014. 2014 års utvecklingsstöd tilldelades, ”Ett klick bort” i Västerbotten och den mobila ”Skaparbibblan” i Vaggeryd. Projektet ”Ett klick bort” fick 230.000 kr i utvecklingsstöd och är ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitetsbibliotek, Länsbiblioteket i Västerbotten och till projektet kommer att knytas några av folkbiblioteken i Västerbottens inland. Projektet syftar till att utifrån användarstyrning digitalisera kulturarv i regionen. Med projektet ”Skaparbibblan” vill Vaggeryds bibliotek med hjälp av en bil utrustad som ett mini-makerspace (med förebild i Frysklabb i Nederländerna) besöka filialer och räknar även med att fungera som bibliotekens förlängda arm och nå människor där inte bibliotek finns. Projektet beviljades 70.000 kr i utvecklingsstöd. Forskningsinitierande stöd Föreningen främjar praktiknära forskning genom att stimulera tillkomsten av nya forskningsansökningar. Sedan 2010 delar föreningen ut ett forskningsinitierande stöd, för närvarande på 200.000 kronor per år. Det forskningsinitierande stödet har utformats med utgångspunkt i att B&I-ämnet anser sig ha svårt att få anslag från de ordinarie forskningsfinansiärerna. Avsikten är att stödet ska leda till fler och mer välunderbyggda ansökningar till de ordinarie forskningsfinansiärerna, så att ämnet i förlängningen blir mer synligt hos finansiärerna och därmed på lång sikt får större resurser. Svensk biblioteksförening har beslutat att fördela 2014 års forskningsinitierande stöd till två forskningsprojekt vid Linnéuniversitetet. Docent Mats Dahlström och professor Joacim Hansson fick 120 000 kr i forskningsinitierande stöd för projektet ”Digitaliseringspraktiker i den svenska bibliotekssektorn: Initiativ, resultat, mening”. Syftet är att inventera avslutade och pågående digitaliseringsprojekt i den svenska bibliotekssektorn i ljuset av aktuell forskning om kulturarvsdigitalisering nationellt och internationellt. Docent Korljka Golub och professor Joacim Hansson fick 50 000 kr i forskningsinitierande stöd för projektet ”Combining traditional automated and social subject metadata: Dewey Decimal Classification use cases”. Målsättningen är att ta fram riktlinjer för hur digitala bibliotekstjänster kan kombinera manuell ämnesklassificering med automatiserade ämnesordssystem och användargenererade taggar. 37 Biblioteksbladet Enligt ägardirektiven har BBL bland annat som uppgift att vara medlemstidning för Svensk biblioteksförening. Tidningen ska spegla föreningens verksamhet, åsikter och ställningstaganden. Tidningen skall genom sitt innehåll också granska, bevaka och spegla biblioteksverksamheten och därtill hörande verksamhetsområden samt nationell och internationell bibliotekspolitik och– forskning och till detta angränsande kulturpolitiska frågor. Tidningen ska också spegla föreningens verksamhet, service och aktiviteter på alla nivåer samt informera om föreningens åsikter och ställningstaganden. Biblioteksbladet utkom med tio nummer, varav ett dubbelnummer nr 6/7, under 2014. Den TS-kontrollerade upplagan låg i snitt på 4 200 ex/nummer. Majoriteten av utgåvorna hade ett sidantal på 44-52 sidor/utgåva. Inför Biblioteksdagarna 2014 hade BBL nr 4 ett tematiskt avsnitt om Svensk biblioteksförening i kombination med olika texter inför den stora årskonferensen. BBL nr 6/7 hade, som brukligt är sedan 1984, temat ”Tidskrifter” – i kombination med ett tema kring Bok & Bibliotek. I BBL nr 4 publicerades i vanlig ordning Biblioteksbladets årsregister för 2013. biblioteksbladet.se – BBLs närvaro digitalt – kompletterar den tryckta tidningen och ger möjlighet till snabb och mer nyhetsbetonad publicering. Annonsmässigt kunde BBL – trots det svaga konjunkturläget och vad som troligen går att hänföra till strukturförändringar på annonsmarknaden i stort för printmedier – konstatera ett mindre tapp än tidskriftsbranschen som helhet. Under året har styrelsen beslutat att genomföra en utvärdering av BBL, det grafiska uttrycket, ägardirektiven, tidningens struktur/innehåll, organisation mm. Remisser Föreningen var under 2014 upptagen på remisslistor över tre offentliga utredningar och lämnade varsitt yttranden över dessa till regeringen. Lättläst I början av året svarade föreningen på Lättlästutredningens betänkande Lättläst (SOU 2013:58). Föreningen tillstyrkte utredningens förslag att statens insatser för lättläst flyttas över till Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) samt ansåg att tidningen 8 sidor ska fortsätta att ges ut med bibehållet oberoende och självständighet. Föreningen avstyrkte utredningens förslag att genomgående dela upp användarna av lättläst i en primär och en sekundär målgrupp. Istället menade föreningen att en alltid ska se till varje enskild individs behov. PSI-utredningen I yttrandet över PSI-utredningens betänkande Ett steg vidare – nya regler och åtgärder för att främja vidareutnyttjande av handlingar (SOU 2014:10) stödde föreningen utredningens förslag att utvidga lagens tillämpningsområde till att omfatta handlingar hos universitetsoch högskolebibliotek och hos sådana kulturinstitutioner som utgörs av arkiv, bibliotek och museer. Föreningen delade inte utredningens bedömning att behovet av särskilt stöd till arkiv, bibliotek och museer är begränsat. Istället påtalade föreningen behovet av resurser för digitalisering av handlingar hos arkiv, bibliotek och museer samt framhöll nödvändigheten av att regeringen säkerställer medel för denna angelägna digitalisering. 38 Följerätt I slutet av året svarade föreningen på Följerättsutredningens betänkande Frågor om följerätt och om museernas kopiering (SOU 2014:36). Föreningen stödde utredningens förslag att: - inskränkningen i 16 § upphovsrättslagen utvidgas till att omfatta vissa museer, - en ny inskränkning ska ge vissa museer rätten att framställa exemplar för interna dokumentationsändamål, - avtalslicensbestämmelsen i 42 d § upphovsrättslagen utvidgas till att omfatta vissa museer, samt att - vissa museer fritt ska kunna framföra filmverk och sceniska verk som ingår i de egna samlingarna genom tekniska hjälpmedel avsedda för enstaka besökare. Föreningen föreslog att den föreslagna nya inskränkningen om att framställa exemplar för interna dokumentationsändamål även ska gälla arkiv och bibliotek. Föreningen stödde inte utredningens förslag att det i 16 § upphovsrättslagen införs en uttrycklig begränsning som anger att framställning och spridning med stöd av bestämmelsen inte får ske i förvärvssyfte. Arrangemang Biblioteksdagarna/Årskonferensen (alternerande placering i landet), Prisutdelningarna (Stockholm), Politikerveckan (Almedalen/Gotland) och Bok & Bibliotek (Göteborg) är föreningens huvudarrangemang. Biblioteksdagarna med årskonferens Biblioteksdagarna har arrangerats av föreningen sedan 2002 och samlar årligen cirka 500 deltagare från alla bibliotekstyper. De är bibliotekens ledande branschdagar och ger medlemmarna möjligheter till kontakter, nätverk, kunskaper och erfarenheter. Syftet med konferensen är att förena branschen, att tydliggöra och diskutera föreningens viktiga frågor och att bidra till bibliotekens utveckling. Biblioteksdagarna är en manifestation av föreningen som nav för människor med engagemang i bibliotek. Föreningens årsmöte är en del av Biblioteksdagarna och ett tillfälle för medlemmarna att påverka. För tolfte gången samlade Svensk biblioteksförening den svenska biblioteksbranschen. Konferensen genomfördes 7 - 8 maj i Umeå, som 2014 var Europas kulturhuvudstad. Biblioteksdagarna arrangerades i samarbete med biblioteken i Umeå. Bland årets föreläsare fanns Barbara Jones, Johanna Koljonen och Lars Strannegård. Representanter för föreningens samarbetspartner Kenya Association of Library and Information Professionals deltog och höll ett seminarium. Biblioteksdagarna 2014 samlade 498 deltagare. Priser och prisutdelningar Svensk biblioteksförening delar årligen ut åtta pris med den totala prissumman 200 000 kronor. Prisernas uppgift är att bekräfta framstående arbete. Prisutdelningarna är därför ett sätt att synliggöra och lyfta fram bibliotekens verksamhet. Att stärka och öka kunskapen om föreningens priser kräver ett långsiktigt arbete som berättar om det unika, att pristagarna utses av experterna på läsningens praktik och att de synliggör bibliotekens uppgift i samhället. 39 Prisutdelningen genomfördes 20 oktober i Stockholms stadsbiblioteks Rotunda som fylldes med såväl pristagare, föreningens medlemmar som särskilt inbjudna och andra vänner för utdelningen av Sveriges biblioteks utmärkelser. Ordförande Calle Nathanson var konferencier och presenterade pristagarna, juryordförande, Nobelkören och Frida Öhrn. Ceremonin avslutades med ett tal av Aniarapristagaren Kjell Westö. Svensk biblioteksförening delade ut följande priser: Aniara-priset Aniara-priset utdelas årligen till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna och består av en skulptur av Linnea Jörpeland samt en prissumma på 50 000 kronor. Aniarapriset 2014 tilldelades Kjell Westö för sitt samlade författarskap. Juryns motivering: ”Kjell Westö tilldelas årets Aniarapris för hela sitt författarskap, som spänner från den hårt knutna lyriken i de första böckerna till den storslaget episka tonen i de senare, som Vådan av att vara Skrake eller Hägring 38. Westö har utvecklats till en särpräglad förvaltare av platsens poesi, en framstående krönikeskrivare som förvandlar det förflutna Helsingfors till ett underbart luftskepp och en omistlig utsiktspunkt över vår egen tid.” Jury: Gunnel Arvidson Nilsson, Danderyds bibliotek, ordförande Petter Lindgren, Författarförbundet Göran Schmitz, Malmö Collijn-priset Collijn-priset instiftades 1995 för att hedra Isak Collijn, riksbibliotekarie och initiativtagare till grundandet av Svenska Bibliotekariesamfundet 1921. Priset utdelas årligen till den student som skrivit fjolårets bästa uppsats inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap. Prissumman är 25 000 kronor. Collijn-priset 2014 tilldelades Henrik Wallheim för uppsatsen Katalogen som tolkningsredskap: Bibliografiska relationer i Resource Description and Access (RDA), med särskild hänsyn till operationaliseringsproblem. Juryns motivering: ”I sin uppsats tar författaren sig an ett synnerligen aktuellt, spännande och framtidsorienterande ämne. Ett vidgat utbud av och större komplexitet i olika typer av biblioteksresurser har medfört en nödvändig utveckling av katalogiseringsmetoder och bibliografiska beskrivningar. I uppsatsen presenteras ett relativt komplicerat ämne på ett strukturerat och begripligt sätt. Författaren har på ett förtjänstfullt sätt använt aktuell forskning. Dessutom får uppsatsen en ytterligare dimension genom att författaren går utanför biblioteks- och informationsvetenskapliga fältet och använder metoder från litteraturvetenskapen för att visa på svårigheten i att få teori och praktik att gå ihop. Juryn är övertygad om att uppsatsen fyller ett stort behov hos praktiserande bibliotekarier och den är ett starkt bidrag till fortsatt forskning.” Jury: Henrik Åslund, Lunds universitetsbibliotek, ordförande Gunnar Sahlin, Sollentuna Helen Hed, Umeå universitetsbibliotek Lena Landgren, Lunds universitetsbibliotek 40 Bengt Hjelmqvists pris Bengt Hjelmqvists pris utdelas årligen för framstående insatser på folkbiblioteksområdet. Prissumman är 25 000 kronor. Bengt Hjelmqvists pris 2014 tilldelades Lo Claesson, bibliotekschef i Vaggeryds kommun, och Ann Östman, bibliotekskonsulent på den regionala biblioteksverksamheten i Gävleborg. Juryns motivering: ”Ann Östman och Lo Claesson förenar hjärta, rättvisepatos och civilkurage i sitt arbete med att utveckla folkbiblioteken i hela landet som demokratiska noder för digitalt skapande, delaktighet och mångfald. De har med ”makerspace” vågat introducera ett nytt gränsöverskridande tänkande som handlar om både teknik och besökarnas delaktighet och engagemang. Deras arbete sträcker sig även utanför Sveriges gränser. Anns insatser för Internet Librarian International och Los arbete i IFLA:s folkbiblioteksektion är betydande. De tar sin utgångspunkt i allas lika värde och rätt, såsom Anns antirasistiska arbete med temat ”Bibliotek mot rasism” och Los skapande av ett skolbibliotek i Kenya som handlar om allas rätt till information, kunskap och utveckling. De brinner för en deltagarkultur och hyser en övertygelse om att alla kan lära, bara de får medlen, inspirationen och tillgången till bra lärmiljöer. Deras röster i det svenska folkbiblioteksbruset påminner ständigt om ansvaret att utgå från och respektera den enskilda användarens behov och möjligheter och vikten av ett fördomsfritt förhållningssätt gentemot ny teknik.” Jury: Torbjörn Nilsson, Svensk biblioteksförening, ordförande Nino Dawod, Uppsala stadsbibliotek Peter Björkman, Bibliotek Botkyrka Anette Mjöberg, Hässleholms stadsbibliotek Alireza Afshari, Stockholms stadsbibliotek Greta Renborgs pris Greta Renborgs pris utdelas årligen till ett bibliotek som lyckats med en god marknadsföring eller till enskild eller enskilda biblioteksanställda som utmärkt sig speciellt på området och som arbetar i Greta Renborgs anda. Prissumman är 25 000 kronor. 2014 tilldelades Christer Edeholt priset. Juryns motivering: ”Christer Edeholt, Umeå stadsbibliotek, tilldelas Greta Renborgs pris 2014 för att ha skapat Regnbågsbiblioteket samt aktivt medverkat till att marknadsföra hbtq-frågor inom biblioteksvärlden både nationellt och internationellt. I Greta Renborgs anda har han sänkt trösklar, satt ljuset på de ofta osynliggjorda hbtq-biblioteksanvändarna och möjliggjort för fler bibliotek att praktiskt genomföra sitt demokratiska uppdrag. I Umeå har Christer Edeholt inte bara breddat bibliotekets utbud i Regnbågsbiblioteket, han har också visat att ett bestånd och dess urval rymmer både normer och makt.” Jury: Barbro Bolonassos, Svensk biblioteksförening, ordförande Henriette Zorn, Biblioteksbladet Maria Ehrenberg, Region Halland Gunilla Berglund, Kulturförvaltningen, Stockholm Stefan Engström, Svensk biblioteksförening 41 Elsa Beskow-plaketten Elsa Beskow-plaketten utdelas till den konstnär, som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken. Priset består av en glasplakett och 25 000 kronor. Elsa Beskow-plaketten 2014 tilldelades Per Gustavsson för ”Skuggsidan”. Juryns motivering: ”Boken om den lille pojken som med hjälp av fantasin utmanar och övervinner sin egen rädsla, ser skenbart enkel ut men har många dimensioner. Med Skuggsidan tar Per Gustavssons konstnärskap en ny riktning, samspelet mellan bild och text i hela uppslag visar på ett nytt sätt i hans berättande. Bilderna visar på sådant som texten inte kan beröra, på något som sker i pojkens inre eller undermedvetna. Färgbehandlingen, bitvis genomgående lila i olika dova toner, förstärker en mystisk känsla och kontrasten till det ”vanliga” livet. Leken med skuggor, en hel skuggvärld som växer fram med många märkliga fantasivarelser, bejakar fantasin och uppmanar läsaren att lita på sin egen förmåga. Och på pennan - en symbol för skaparkraften och människans förmåga att förändra. Per Gustavsson har skrivit en rik allåldersbok som har potential att skrämma, fascinera och förändra.” Nils Holgersson-plaketten Plaketten utdelas årligen till författaren av föregående års bästa barn- eller ungdomsbok. Priset består av en glasplakett och 25 000 kronor. Nils Holgersson-plaketten 2014 tilldelades Anna Höglund för boken ”Om detta talar man endast med kaniner”. Juryns motivering: ”För en del verkar det vara så enkelt att leva. De bara är, lever på och pratar om vardagliga saker. Andra går på nattunn is och i varje steg finns en fråga om vad som är det sanna och det äkta. Årets Nils Holgerssonplakett går till en bilderbok som inte vänder sig till de små barnen. En poetisk bilderbok för ungdomar och vuxna om utanförskap och längtan efter en större gemenskap. Anna Höglund förmår gestalta en känslighet som knappt låter sig förklaras. Det finns en sårbarhet i sättet att teckna, en skörhet och närvaro i bilderna. Ur ensamheten finns en väg och man kan ana likheter med andra om man verkligen ser efter. En kanin kan bli ens följeslagare och om man kan vara sin egen värsta fiende kan man också vara sin egen bästa vän. En bilderbok som drabbar läsaren och går rakt in i magen och hjärtat.” Carl von Linné-plaketten Plaketten utdelas årligen till den eller de som framställt föregående års bästa fackbok för barn eller ungdomar. Priset består av en glasplakett av Margareta Hennix samt ett stipendium om 25 000 kronor. Carl von Linné-plaketten 2014 tilldelades Sarah Sheppard för faktaboken Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare samt för sin samlade produktion. Juryns motivering: ” I sina faktaböcker lyckas Sarah Sheppard på ett föredömligt sätt kombinera det pedagogiska och fantasifulla. Det är fascinerande och en fest för öga och hjärna att möta en illustratör och formgivare som lägger hela sin konstnärliga kraft på att möta barnen på deras egen nivå. Den personliga stilen med klara och starka färger leder till omedelbar igenkänning. I Viktiga kartor: för äventyrare och dagdrömmare lotsas vi med världskartans hjälp kors och tvärs över jordklotet. En mängd fakta och detaljer för vetgiriga presenteras på ett lustfyllt och roligt sätt. Upplägget med det allra mest attraktiva först lockar in barnen i boken. Du bläddrar i den som en almanacka – innovativt och praktiskt när hela världen ska få plats på ett uppslag. Sarah Sheppard får oss att vilja upptäcka mer och skapar nyfikenhet och lust till att lära och utforska världen.” 42 Jury för samtliga plaketter: Dag Hedberg, Västerås stadsbibliotek, ordförande Karin Blomquist, Roma bibliotek Sofia Lindblom, Askebyskolan Anna-Klara Ehn Ericson, Uppsala stadsbibliotek Anna Hällgren, Lövångers bibliotek Mary Ingemansson, Högskolan Kristianstad Årets bokbuss Priset instiftades 1998 i samband med att bokbussverksamheten i Sverige fyllde 50 år. Priset delas ut till den bokbuss som på ett nyskapande sätt utvecklar verksamheten, samspelar med utvecklingen i samhället, har en väl förankrad verksamhet i kommunen/ regionen och är inspiratör för kollegor. Vinnaren får överta ett vandringspris som är en trämodell av den första svenska bokbussen. Utmärkelsen Årets bokbuss tilldelades 2014 Bodens bokbuss. Juryns motivering: “ I en kommun med kombinationen stor yta och landsbygd samt få fasta biblioteksenheter ställs det höga krav på en mobil biblioteksverksamhet. Genom ett långsiktigt och medvetet arbete med fantasi och uthållighet har årets pristagare visat att man inte behöver vara störst för att vara bäst. I ett arbete som drivs av tankarna om att skapa en mötesplats för hela kommunen samt att söka upp de mötesplatser där biblioteket inte finns med från början – att ta plats – har man byggt upp en verksamhet där man visar att detta verkligen är allas verksamhet, oavsett vem du är. Att dessutom kunna nå 75% av alla barn i en kommun med en mobil biblioteksverksamhet är imponerande. Därför har juryn i år beslutat att priset som Årets bokbuss 2014 skall tilldelas Bodens bokbuss.” Jury: Anders Gistorp, Falkenberg Lise-Lott Nilsson, Lund Liz Ten Hoeve, Luleå Nicholas Haldosen, Svensk biblioteksförening Magnus Torstensson, Biblioteksmuseet Bok & Bibliotek Bok & Bibliotek är vid sidan av Almedalen ett av huvudarrangemangen med syfte att synliggöra bibliotek och bidra till bilden av biblioteken. 2013 års nyorientering och utveckling av närvaron har varit den fortsatta inriktningen. Belägna nära bland andra riksdagens monter synliggjordes föreningens verksamhet för att öka kunskapen om bibliotekens breda och viktiga funktioner i samhället. Syftet med föreningens monter var också att skapa möjlighet för medlemmar och besökare att mötas och diskutera viktiga biblioteksfrågor. Till arrangemanget riktade föreningen sin övriga verksamhet så att de prioriteringar som gjorts av föreningens verksamhet också slog igenom, syntes och uppmärksammades på mässan. Bland annat förevisades kansliets senaste rapporter och 24 programpunkter genomfördes på monterscenen. Föreningen samarbetade med MTM genom programpunkter om myndighetens verksamhet. Föreningen samarbetade även med Nationella skolbiblioteksgruppen, Statens medieråd, Utbildningsradion (UR) och Stockholms universitetsbibliotek genom att arrangera tre olika seminarier. 43 Almedalen Svensk biblioteksförening har deltagit i Almedalsveckan årligen sedan 2005. 2014 års upplaga av Almedalsveckan slog återigen rekord: över 3 000 programpunkter, 900 journalister och 900 arrangörer. I likhet med tidigare år deltog föreningen med sin ordförande och flera anställda. Veckan inleddes med att föreningen i tidningen Fokus särskilda Almedalsnummer publicerade en annons om föreningens valguide Makten tillhör dig och tre arrangemang. Almedalsveckan blev premiärmark för föreningens valguide. Föreningens deltagare hade skärmutställning och broschyrställ i Almedalsbiblioteket, skapade och underhöll relationer till personer och organisationer, bevakade biblioteksrelevanta frågor, samt fortbildade sig. Föreningen medverkade i panelsamtal av ”Datorn i utbildningen” om medie- och informationskunnighet för demokratin, modererade samtal av Dyslexiförbundet om ett läslyft för vuxna samt arrangerade en afton med dryck och tilltugg i Almedalsbibliotekets foajé och ett samtal mellan föreningens ordförande och fotografen Elisabeth Ohlson Wallin: Ack Sverige, du sköna – Om kultur och yttrandefrihet. Övriga konferenser Under 2014 har följande konferenser genomförts: Forskningsbibliotekens nya roller, Stockholm 6 februari – 170 deltagare Svensk biblioteksförening arrangerade tillsammans med Kungliga biblioteket, Stockholms universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek en nationell konferens om forskningsbibliotekens nya roller inom den vetenskapliga informationsförsörjningen. Föreläsare var bl a Peter Honeth, statssekreterare vid Utbildningsdepartementet och Daniel Spichtinger från EU-kommissionen. Att leva och andas IFLA:s biblioteksmanifest, Stockholm 19 mars – 73 deltagare Tillsammans med Svenska Unescorådet anordnade föreningen en konferens om IFLA:s biblioteksmanifest. Manifesten tillsammans med den nya bibliotekslagen betonar bibliotekens roll i det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Värden som lyfts fram i manifesten är universella och gäller alla bibliotekstyper. Framtidens lärande, Stockholm 10 – 11 april – 430 deltagare Svensk biblioteksförening tillsammans med Statens medieråd och Utbildningsradion (UR) medverkade på konferensen ”Framtidens lärande” för att lyfta medie- och informationskunnighet (MIK). På konferensen deltog skolledare och skolutvecklare från hela landet. Svensk biblioteksförening och de två samarbetsparterna samarrangerade en monter, två seminarier och två inspirationsföreläsningar. Seminarium om läsning, Stockholm 3 juni – 100 deltagare För att lyfta fram bibliotekens roll och möjligheter för att främja och stärka läsningen arrangerade Kulturdepartementet ett halvdagsseminarium om den nya bibliotekslagen tillsammans med Svensk biblioteksförening. Inbjudna var företrädare från riksdagen, myndigheter, forskningsvärlden och biblioteken. Mobila möten, Falkenberg 15 – 16 augusti – 184 deltagare Mobila biblioteken i Falkenberg och Svensk biblioteksförening arrangerade en konferens för alla som arbetar med mobil biblioteksverksamhet. Programmet innehöll föreläsningar 44 och seminarier om förändringar i omvärlden, upphandlingsprocessen, nya lagar och regler på vägarna, den nya bibliotekslagen och nya tekniska lösningar. Bland de medverkande fanns Ian Stringer, som arbetat med mobila bibliotek i IFLA, Maria Ehrenberg, regionbibliotekarie, Kjell Ahlgren, Skolinspektionen, Susanna Ekström, förskollärare och litteraturpedagog och Mobilis-gruppen inom Norsk Bibliotekforening. Internationell samverkan De internationella frågorna är viktiga för Svensk biblioteksförening och varje år satsas runt 1 miljon kronor på det internationella arbetet och utbytet. Inriktningen på det internationella arbetet är att främja långsiktighet och skapandet av hållbara strukturer för biblioteksutveckling. Av den anledningen har Svensk biblioteksförening som sin huvudstrategi valt att kanalisera sitt internationella arbete genom nordiskt samarbete, europeiska organisationer (EBLIDA och LIBER) och IFLA-medlemskap. Svensk biblioteksförening har valt att kraftsamla resurser och engagemang på långsiktiga samarbeten och projekt istället för att sprida resurser på olika, mer kortsiktiga insatser. Det internationella arbetet och samarbetet med andra länder skall präglas av ömsesidigt lärande. Det internationella arbetet bygger på ambitionen att möjliggöra för föreningens medlemmar på de olika biblioteken att delta i det internationella utbytet. I valet mellan att lägga resurser på anställd personal eller medlemsaktiviteter har såväl årsmötet som styrelsen prioriterat det senare. Årligen delar därför föreningen ut såväl resestipendier som stipendier för IFLA-deltagande. Genom Svensk biblioteksförenings försorg har sedan år 2000 nära 500 personer fått möjlighet till internationellt erfarenhetsutbyte med stöd av dessa stipendier. Utöver det är styrelsens valda ledamöter engagerade i det internationella arbetet genom uppdrag som delegater för IFLA och det europeiska och nordiska samarbetet. Till det kommer det engagemang som medlemmar nu lägger ner i arbetet med att utveckla ett långsiktigt arbete med KLA. Genom att använda resurserna till ett breddat och medlemsknutet internationellt engagemang vill styrelsen stimulera ett fördjupat och biblioteksnära erfarenhetsutbyte. IFLA Svensk biblioteksförening stödjer aktivt IFLA:s arbete bl a genom att vara medlem i IFLA:s samtliga sektioner, oavsett om det finns ett svenskt deltagande i dessa eller ej. Svensk biblioteksförening främjar också IFLA:s verksamhet genom att på olika sätt stödja svenskt deltagande i IFLA:s sektioner. IFLA WLIC (World Library and Information Congress) 2014 hölls i Lyon. På IFLA:s årsmöte och MLAS (Management of Library Associations Section) programpunkt representerades föreningen av Jenny Nilsson, samhälls- och utvecklingssekreterare. Inga Lundén är föreningens representant i IFLA:s styrelse och dess Executive Board. Många av de svenska deltagarna samlades före och under resan i en egen Facebookgrupp för att byta erfarenheter. Dessa medlemmar är även aktiva inom föreningens expertnätverk för IFLA, som under vårens nätverksträff på KB planerade deltagandet på WLIC 2014. Höstens nätverksträff på Nordiska Afrikainstitutet förberedde för WLIC 2015 i Kapstaden och där redovisades många samarbeten mellan bibliotek/B&L-utbildningar i Sverige och olika afrikanska nationer. 45 Föreningens resestipendium har bidragit till att möjliggöra ett stort och aktivt deltagande under IFLA WLIC och dess olika sektioner och grupper. Reserapporterna finns att läsa på föreningens webbplats. IFLA-stipendier Under året har följande resestipendier delats ut för att möjliggöra ett ökat svenskt deltagande i IFLA:s arbete och för att återföra erfarenheter från det internationella bibliotekssamarbetet till Sverige: Alireza Afshari, Stockholms stadsbibliotek Britt Omstedt, Bibliotekshögskolan i Borås Malin Josefsson, Umeå universitetsbibliotek Ingrid Källström, Länsbibliotek Sörmland Anna Swärd Bergström, Umeå universitetsbibliotek Ragnhild Brandstedt, Mariestads stadsbibliotek Anette Mjöberg, Hässleholms kommun Liselott Winka, Konstfacks bibliotek Heidi Carlsson Asplund, Lerums bibliotek Lisa Eriksson, Länsbibliotek Uppsala Lo Claesson, Vaggeryds bibliotek Jessica Leman, Uppsala Eva Fred, Kultur i Väst Mia Dimblad, Hässleholms stadsbibliotek Åke Nygren, Stockholms stadsbibliotek Lyonförklaringen Vid IFLA:s världskongress i Lyon i augusti lanserades Lyon Declaration on Access to Information and Development. Texten har tagits fram i samarbete med strategiska partner i biblioteks- och utvecklingsvärlden. Svensk biblioteksförening undertecknade förklaringen, översatte den till svenska (Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling) och publicerade den elektroniskt. Lyonförklaringen manar FN:s medlemsstater att via FN:s utvecklingsdagordning post-2015 göra en internationell utfästelse för att säkra att alla har tillgång till, förstår, använder och delar information som är nödvändig för att främja hållbar utveckling och demokratiska samhällen. Lyonförklaringen är en plattform för opinionsbildning, påverkansarbete och lobbing till och med september 2015. IFLA kommer tillsammans med undertecknare av förklaringen att organisera arrangemang och aktiviteter för att öka intresset för den nationellt, regionalt och internationellt i syfte att säkerställa att tillgång till information finns med i det ramverk som FN ska presentera i slutet av 2015. EBLIDA Under året representerade Svensk biblioteksförenings styrelseledamot Ulrika Domellöf Mattsson föreningen som ledamot i EBLIDA:s styrelse och som ordförande för EGIL (Expert Group on Information Law). I augusti medverkade Ulrika Domellöf Mattsson på satellitkonferensen Copyright and beyond: Libraries in the public sphere som arrangerades i Strasbourg gemensamt av IFLA CLM och EBLIDA. Vid EBLIDA:s årsmöte på temat Libraries in transition, Changes? Crisis? Chances? medverkade Ulrika Domellöf Mattsson och föreningens jurist Martin Engman. 46 Ulrika Domellöf Mattsson och Martin Engman medverkade också då EBLIDA under hösten i det nyvalda Europaparlamentet arrangerade ett frukostseminarium med fyra europaparlamentariker från fyra länder och tre politiska grupper. Bakgrunden till mötet var den nyvalda EU-kommissionens aviserade reform av upphovsrätten. LIBER Svensk biblioteksförening är medlem i LIBER, Ligue des Bibliothèques Européennes de Recherche, en europeisk samarbetsorganisation för forskningsbibliotek och relaterade institutioner. I styrelsen ansvarar Jenny Samuelsson för LIBER-samarbetet. Föreningen representeras i LIBER:s styrgrupp inriktad på påverkansarbete och kommunikation av Stefan Engström, kommunikationschef. Jenny Samuelsson representerar föreningen i LIBER:s arbetsgrupp för kompetens- och ledarskapsutveckling. Genom Svensk biblioteksförenings engagemang i LIBER bidrar föreningen till påverkansarbete gentemot EU-institutionerna och den europeiska rättsutvecklingen, i synnerhet på upphovsrättsområdet. För LIBER har tre frågor varit prioriterade under 2014: en generell upphovsrättsreform, bättre villkor för text- och datautvinning och att främja öppen tillgång till offentligt finansierad forskning (Open Access). Kenya-samarbetet / Building Strong Library Associations Svensk biblioteksförening arbetar för att skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete i samverkan med Kenya Library Association (KLA). Det sker genom samarbetsprojektet ”Stronger Together” med KLA och i nära anslutning till IFLA:s program BSLA – Building Strong Library Associations. Syftet är att genom ett långsiktigt åtagande stödja framväxten av en stark, nationell biblioteksförening i Kenya som i sin tur kan vara en part i konkreta utvecklingsprojekt. Projektet pågår 2013-2017. Samarbetsavtalet undertecknades av respektive ordförande samt generalsekreterare på IFLA-konferensen i Helsingfors 2012. Arbetsgruppen har under 2014 bestått av Leif Mårtensson, Christina Tovoté och Stefan Engström. Möten hölls i arbetsgruppen 14/2, 26/5,19/9 och 7/11. Under 2013 öppnade KLA sitt av Svensk biblioteksförening finansierade kansli i KNLS – Kenya National Library Services. Kansliet bemannas av Edward Oswe, vars lön betalas av Svensk biblioteksförening. KLA har under 2014 fortsatt arbetet med att följa sin strategiska plan, vilket var ett av villkoren för samarbetsavtalet. Föreningen har under 2014 öppnat en ny webbplats, ökat medlemsantalet och de nya regionföreningarna stärkts. KLA:s styrelse har med den nya ordförande Tirong Tanui under året genomfört ett stort arbete för att revidera föreningens stadgar. De nya stadgarna beslutades på årsmötet i Eldoret. Under Biblioteksdagarna i Umeå deltog tre representanter för KLA: Tirong Tanui, ordförande, Joyce Nyambala, kassör och förre ordförande Constantine Nyamboga. Ett av studiebesöken gick till Holmsunds bibliotek, där man träffade bibliotekarierna Karin Carlsson och Craig McDonald, som sedan inbjöds att presentera verksamheten på KLA:s årsmöte. Tirong Tanui presenterade KLA och samarbetet på ett seminarium på Biblioteksdagarna och talade på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Leif Mårtensson deltog under IFLA-konferensen i Lyon i projektavstämningsmöten med den kenyanska delegation, där också ministerföreträdare ingick. Christina Tovoté presenterade projektet på MLAS-Managment of Library Associations-/BSLA:s förkonferens How strong is your library association? Advocacy in action 13-14 august tillsammans med Tirong 47 Tanui, som också berättade om bibliotekssituationen i Kenya under rubriken Growing the young library and information professionals in Kenya. Leif Mårtensson underhöll på samma satellitmöte de många deltagarna med den svenska kampanjen Library Lovers. Svensk biblioteksförening var även i år på plats för att delta på Kenyas årliga bibliotekskonferens och årsmöte. Föreningarna har under åren besökt varandras årsmöten och utbytt kunskap och erfarenheter. Årets möte hade deltagarrekord och över 50 institutioner från hela landet var representerade i Eldoret, Rift Valley. Leif och Christina presenterade projektet, utvärdering och den nya broschyren om samarbetet som färdigställts under året. Med på årets resa var också Karin Carlsson, Craig McDonald, ordförande Calle Nathanson och kommunikationschef Stefan Engström. Karin och Craig fick en egen programpunkt för att berätta hur de arbetar på Holmsunds bibliotek för att öka läsningen bland barn och unga. På årsmötet gratulerade Calle Nathanson till KLA:s 40-årsjubileum. Projektledarna Leif och Christina fick under resan också möjlighet att åter samtala och stämma av utvecklingen i landet med chefen för Kenyas nationella biblioteksmyndighet, KNLS, Richard Atuti samt besöka Nairobi University Library och biblioteket på Amerikanska ambassaden i Nairobi. Flera studiebesök på skolbibliotek av mycket olika standard både på landsbygden och i Eldoret ingick i resan. Första besöket var på Sessia Primary School, Baringo County, byggd på den högsta punkten av Tugen Hills med spektakulär utsikt och entusiastiska lärare men med stora behov. Därefter följde Kapkokwon Primary School i samma county där besökarna fick lysa sig med sina mobiler då elektricitet saknades, Lessos Educational Centre, Nandi County, som är Tirong Tanuis egen skola startad och underhållen av familjen och av en helt annan standard med utbildad bibliotekarie, Hill School, Uasin Gishu County, med ett kolonialt förflutet och därför välförsett och slutligen SOS German School, en tysk privatgrundad och underhållen skola i utkanten av Eldoret och som så många sådana mycket professionellt utrustad jämfört med de statliga. I Nakuru på resan till Eldoret besöktes den stora moderna KNLS-filialen med sin nytillsatta chef Purity Kavuri, medlem av KLA:s styrelse. Resestipendier I april 2014 beviljades resestipendier för sammanlagt 118 000 kr. 32 ansökningar hade kommit in. Följande beviljades: • Ann Östman, Birgitta Hellman Magnusson, Camilla Källgren, Åke Nygren för studieresa till Biblio Tech, San Antonio, Texas, USA. • Eva Olson, Malmö stadsbibliotek för studieresa till Australien. • Karin Hahne, Falu stadsbibliotek och Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Dalarna för studieresa till Toronto, Kanada. • Soledad Cartagena Romero, Lidingö stadsbibliotek för studieresa i samband med uppsatsskrivande till Berlin. • Lena Moritz, Kultur och fritid, Falköping för studieresa till Pasadena, Kalifornien, USA. • Elinor Bergström-Falk, Hudiksvalls sjukhus för studieresa till sjukhusbibliotek i Leicester, England. • Anna Larsson och Mia Nilsson, Asienbiblioteket, Lunds universitet för studieresa till Institute of Southeast Asian Studies bibliotek i Singapore. 48 • Maja Edberg, Karolinska skolan, Örebro och Nanna Petersson, Örebro stadsbibliotek för studieresa till Seoul, Sydkorea. I oktober 2014 beviljades resestipendier för sammanlagt 132 000 kr. Bland 24 ansökningar beviljades följande: • Eva Thorell och Sofia Sternberg, Dag Hammarskjöld och Juridiska biblioteket, Uppsala universitet för studieresa till Heidelberg, Strasbourg, Luxembourg och Amsterdam. • Madelene Hartwig, Högskolebiblioteket, Jönköping för studieresa till James B. Hunt Jr. Libarary, Raleigh, USA. • Emelie Ljungberg, Sofielundsskolans bibliotek, Malmö för studieresa till Chattanooga Public Library. • Josefin Skoglund, Mölndals stadsbibliotek för studieresa till Queens Library, New York. • Jenny Aspling Rydgren, Fackbiblioteket, Vrinnevisjukhuset, Norrköping för EAHILs konferens i Edinburgh, Skottland. • Magdalena Öström, Linköpings universitetsbibliotek för Georgia Conference on Information Literacy, Coastal Georgia Center, Savannah, Gerogia. • Sami El Habti, Marta Marchado, Sara Volmefalk, Linda Johansson, Malmö stadsbibliotek för studieresa till London. • Karin Carlsson, Craig McDonald, biblioteket i Holmsund/Umeå för studieresa till Kenya och KLA:s Annual Meeting. Julgåva Föreningens julgåva 2014 gick till IBBY som stöd till återuppbyggnad av de två barnbibliotek i Gaza som bombades under sommaren. IBBY, International Board on Books för Young People, har sedan 2008 hjälpt till att bygga upp två barnbibliotek i Gaza, i Rafah och i Beit Hanoun, med hjälp av IBBY Children in Crisis Fund. IBBY grundades strax efter andra världskriget och bygger på övertygelsen att böcker bygger broar för förståelse och fred mellan folk och länder. IBBY finns i mer än 60 länder, även i Sverige. Julgåvan är på 10 000 kr. 49 Förvaltningsberättelse Information om verksamhet Svensk biblioteksförening är en ideell, partipolitiskt obunden och fri aktör. Föreningen samlar och verkar för alla typer av bibliotek genom att informera om bibliotek och dess verksamhet, skapa debatt och bilda opinion, bedriva lobbning samt främja forskning och utveckling. Verksamheten regleras av stadgarna, årsmötets beslut och styrelsens handlingsplan. Föreningen är självfinansierad och inte beroende av t ex offentliga bidrag för att bedriva sin verksamhet. I enlighet med stadgarna leds föreningens arbete av styrelsen som inom sig utsett arbetsutskott. Styrelsen upprättar en placeringspolicy, delegationsordning för verksamheten samt fastställer en instruktion för generalsekreteraren som reglerar arbetsfördelningen mellan styrelsen, kansliet och generalsekreteraren. Ytterligare information om årets verksamhet lämnas i styrelsens verksamhetsberättelse. Resultat och utfall Föreningen redovisar ett verksamhetsresultat på -18,2 Mkr (-17,8 Mkr för 2013) vilket är +0,1 Mkr (+0,2 Mkr 2013) bättre än budgeterat. Resultatet efter finansnetto och avsättning till ändamålsbestämda medel är -9,9 Mkr (-37,0 Mkr 2013). Väsentliga ekonomiska händelser under året Kapitalförvaltningen Svensk biblioteksförening har under året fortsatt med så kallad indexförvaltning. Tillgångarna är placerade långsiktigt i AMF räntefonder, Brummers hedgefond Multi-Strategy, SPP Aktieindexfond Global och Öhman Etisk Index Sverige. I enlighet med den av styrelsen fastställda placeringspolicyn är målet att nå en årlig avkastning som överstiger förändringen i konsumentprisindex med tre procentenheter. Detta mål har för år 2014 infriats. Den totala värdeökningen/avkastningen på föreningens placeringar rör sig om ca 9,6% eller 37,3 Mkr (11,6% eller 42,3 Mkr 2013). Efter uttag för årets verksamhetsresultat (-18,2 Mkr) är föreningens eget kapital inklusive övervärde i långfristiga värdepappersinnehav 408,5 Mkr (389,6 Mkr 2013), vilket är 18,9 Mkr eller 4,8% högre (5,7 Mkr/1,4% 2013 mindre) än i föregående års bokslut. Styrelsen har under året tillsatt en placeringsgrupp bestående av Calle Nathanson, Anders Söderbäck och Peter Linde. Gruppen biträds av generalsekreteraren Niclas Lindberg och ekonom Annikki Alanne. Gruppens uppdrag är att utvärdera placeringspolicyn samt nuvarande kapitalplaceringar i förhållande till aktuellt samhällsekonomiskt läge samt återkomma till styrelsen med sina överväganden och förslag. Ändamålsbestämda medel I bokslutet för 2013 avsattes totalt 1150 Tkr för ändamålsbestämda medel för 2014 att användas till i huvudsak en jubileumsskrift och förberedelser för Svensk biblioteksförenings 100-årsjubileum 2015. Av dessa medel har under 2014 använts 176 Tkr. 50 Förändrad organisation för Biblioteksbladet (BBL) Styrelsen har under 2014 fattat beslut om förändrad organisation för Biblioteksbladet, innebärande att tidningen ska produceras av en extern byrå. Skälen till förändringen är att den stärker tidningens fria och obundna ställning, att den gynnar ett kommande förnyelse- och utvecklingsarbete och att den ger tillgång till breddad kompetens för utökad bevakning av bibliotekens/medlemmarnas verksamhet. Svensk biblioteksförening har inlett ett samarbete med Iris Media för produktion och utveckling av Biblioteksbladet och biblioteksbladet.se. Arbetet med att välja samarbetspartner för extern produktion och utveckling har bedrivits av en arbetsgrupp inom Svensk biblioteksförenings styrelse bestående av Calle Nathanson, Maria Jacobsson, Peter Linde och Cecilia Gärdén. Arbetsgruppen har haft stöd av avgående chefredaktören Henriette Zorn och generalsekreteraren Niclas Lindberg. Under processen togs tre offerter in och utvärderades efter en bredare initial kartläggning av möjliga samarbetspartners. Organisationsförändringen har inneburit att antalet tjänster vid föreningens kansli minskats och att chefredaktören och redaktören frånträtt sina tjänster. De förhandlade uppsägningstiderna löper ut under maj 2015 och fram till dess råder arbetsbefrielse. Arbetsmiljöinsatser Under året har en arbetsmiljökartläggning genomförts vid kansliet och BBL. För BBL genomfördes under året olika insatser med stöd av Previa och företagshälsovård, vilka avbröts i och med beslutet om förändrad organisation. För kansliets del har ett åtgärdsprogram tagits fram och påbörjat genomföras. Syftet är att säkerställa trivsel, effektivitet och att de effekter man vill ha ut av en tidigare beslutad och genomförd processorienterad organisation och arbetssätt ska få genomslag. Som ett led i arbetsmiljöarbetet har också ledarutvecklingsinsatser genomförts med stöd av Previa och IFL/Handelshögskolan. Det samlade arbetsmiljöarbetet har resulterat i ett överdrag av personalkostnaderna. Två av numren för BBL producerades med stöd av extern byrå (A4) under det att båda medarbetarna vid redaktionen var sjukskrivna, vilket till större delen förklarar överdraget för budgeten för BBL. 51 Jämförelse mellan budget och utfall Fördelning mellan intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Utfall 2014 Budget 2014 1 824 828 1 900 000 26 865 50 000 659 682 800 000 1 710 000 1 400 000 4 221 375 4 150 000 Utfall 2013 1 838 358 19 298 702 995 1 549 587 4 110 238 Budget 2013 1 900 000 50 000 800 000 2 000 000 4 750 000 -1 533 256 -128 900 -1 030 814 -330 792 -42 750 0 -1 950 000 -350 000 -1 100 000 -300 000 -100 000 -100 000 -1 792 391 -311 635 -1 097 292 -299 567 -72 250 -11 647 -2 000 000 -300 000 -1 100 000 -300 000 -150 000 -150 000 -10 817 318 -7 878 477 -1 333 510 -1 452 120 -153 211 -11 150 000 -7 800 000 -1 450 000 -1 750 000 -150 000 -10 354 593 -7 199 302 -1 527 376 -1 471 970 -155 945 -10 200 000 -6 730 000 -1 420 000 -1 750 000 -300 000 Forskning och utveckling Utvecklingsstöd Forskningsinitierande stöd Biblioteksdagar och övriga konfenser Kunskapsproduktion och -förmedling Branschtidning/BBL Råd, grupper, nätverk Internationellt utbyte Kommitteér Resestipendier mm Priser och utmärkelser -8 231 560 -300 000 -170 000 -2 006 326 -829 664 -3 154 074 -365 296 -775 830 0 -255 000 -375 370 -7 350 000 -300 000 -200 000 -1 400 000 -750 000 -2 900 000 -400 000 -700 000 -100 000 -300 000 -300 000 -7 543 095 -300 000 -200 000 -1 385 434 -975 605 -2 851 436 -441 108 -756 061 -19 463 -252 262 -361 726 -7 900 000 -300 000 -200 000 -1 800 000 -750 000 -2 900 000 -500 000 -650 000 -200 000 -300 000 -300 000 Lobbning och opinionsbildning Information, kampanjer, opinionsbildning Mässor och evenemang -1 704 204 -1 170 417 -533 787 -2 000 000 -1 600 000 -400 000 -2 267 201 -1 648 708 -618 493 -2 300 000 -1 850 000 -450 000 -22 286 338 -18 064 963 -22 450 000 -18 300 000 -21 957 280 -17 847 042 -22 400 000 -17 650 000 -176 172 0 0 0 Medlemsavgifter Försäljning och deltagaravgifter BBL Biblioteksdagar och övriga konferenser Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Föreningsverksamhet Årsmöte, valberedning Styrelsen Regionföreningar Förvaltningskostnader Oförutsett Verksamhetsresurser Kanslipersonal Övriga kanslikostnader Lokalkostnader Inventarier och avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Verksamhetsresultat 100-års jubileum Finansiella intäkter och kostnader Återbetalda fondavgifter Ränteintäkter Realisationsvinst Återföring av nedskrivna placeringar Realisationsförlust Räntekostnader Konsult i placeringsfrågor Summa finansiella intäkter och kostnader Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring av ändamålsbetämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel Kvarstående belopp 52 604 413 2 579 7 746 362 0 0 -3 122 -227 500 8 122 732 592 611 4 616 5 696 012 4 500 000 -29 999 999 -4 791 -151 250 -19 362 801 -10 118 403 176 172 0 0 -37 209 843 726 000 624 000 -1 150 000 -9 942 231 -37 009 843 Resultat och ställning (Tkr) Verksamhetens intäkter Verksamhetsresultat Resultat efter finansiella poster Balansomslutning 2014 4 220 -18 241 -10 118 312 806 2013 4 110 -17 847 -37 210 322 353 2012 2011 2010 3 988 5 428 4 199 -17 791 -14 165 -19 314 -3 497 -4 528 -9 105 360 444 362 738 367 133 Resultatdisposition Per 2014-12-31 finns följande balanserade medel: Balanserat resultat 319 111 696 -10 118 403 Årets resultat 308 993 293 Balanserade medlen föreslås disponeras så att i ny 308 993 293 räkning överförs 308 993 293 Resultaträkning Verksamhetens intäkter Not 1 2014 4 221 375 2013 4 110 238 4 221 375 4 110 238 Verksamhetens kostnader: Produktionskostnader -1 695 921 -1 673 243 Övriga externa kostnader 2 -10 869 382 -10 841 374 Personalkostnader 3, 4 -9 761 755 -9 320 528 Avskrivningar av immateriella anläggningstillgångar 5 -12 500 -23 906 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 6 -122 952 -98 229 -22 462 510 -21 957 280 Verksamhetsresultat Resultat från finansiella investeringar: Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar 7 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat från andra kortfristiga fordringar 8 Övriga finansiella kostnader -18 241 135 -17 847 042 8 353 354 0 -3 122 0 -227 500 10 793 239 0 -4 791 -29 999 999 -151 250 8 122 732 -19 362 801 Årets resultat -10 118 403 -37 209 843 Årets resultat Utnyttjande av ändamålsbestämda medel Återföring av ändamålsbestämda medel Avsättning till ändamålsbestämda medel -10 118 403 176 172 0 0 -37 209 843 726 000 624 000 -1 150 000 Kvarstående belopp -9 942 231 -37 009 843 53 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 5 Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 6 Summa materiella anläggningstillgångar 2014-12-31 2013-12-31 0 12 500 0 12 500 230 574 141 582 230 574 141 582 Finansiella anläggningstillgångar 9 Övriga långfristiga värdepappersinnehav 308 243 255 318 887 204 Summa finansiella anläggningstillgångar 308 243 255 318 887 204 Summa anläggningstillgångar 308 473 829 319 041 286 64 709 4 168 610 432 69 982 1 658 660 924 Summa kortfristiga fordringar 679 309 732 564 Kassa och bank 3 652 382 2 578 787 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 3 652 382 2 578 787 Summa omsättningstillgångar 4 331 691 3 311 351 Summa tillgångar 312 805 520 322 352 637 Eget kapital och skulder Eget kapital 11 Balanserat resultat Ändamålsbestämda medel 308 019 465 973 828 317 961 696 1 150 000 Summa eget kapital 308 993 293 319 111 696 1 459 367 468 974 23 555 355 629 1 504 702 1 150 500 338 553 94 733 399 870 1 257 285 Summa kortfristiga skulder 3 812 227 3 240 941 Summa eget kapital och skulder 312 805 520 322 352 637 500 000 500 000 Inga Inga Kortfristiga skulder Förskott från medlemmar Leverantörsskulder Skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 12 Poster inom linjen Ställda säkerheter 13 Ansvarsförbindelser 54 Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Klassificering Anläggningstillgångar och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Värderingsprinciper m m Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Intäkter Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningssvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga innehav värderas till anskaffningsvärdet. Om det verkliga värdet minskat och denna värdenedgång kan antas vara varaktig görs nedskrivning. Mot bakgrund av att det totala marknadsvärdet överstiger bokfört värde har inte någon nedskrivning gjorts under 2014. Fordringar Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Föreningens principer för avskrivning är följande: Immateriella anläggningstillgångar 5 år Hemsida 2 år Datorer 3 år Inventarier 5 år 55 Noter Not 1 Verksamhetens intäkter Medlemsavgifter Konferensintäkter Försäljningsintäkter Prenumerationer Annonsintäkter Externa bidrag 2014 1 824 828 1 710 000 26 865 105 795 553 887 0 2 013 1 838 358 1 260 600 16 006 106 925 596 070 292 279 4 221 375 4 110 238 Not 2 Övriga externa kostnader Resekostnader Lokalkostnader Kontorskostnader Konferens- och verksamhetskostnader Lämnade bidrag Övriga kostnader 2014 -1 432 301 -1 452 120 -776 068 -4 169 198 -1 385 760 -1 653 935 2013 -1 466 716 -1 471 970 -776 147 -3 957 954 -1 513 109 -1 655 478 -10 869 382 -10 841 374 Not 3 Medelantalet anställda 20142013 Antal Varav Antal anställda män anställda Sverige 9,5 4 10 Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Löner och andra ersättningar styrelse och generalsekreterare Löner och andra ersättningar övriga anställda Sociala kostnader (varav pensionskostnader) 2014 1 387 220 4 719 710 2 973 763 (879 825) Varav män 3 2013 1 420 753 4 360 421 3 069 100 (970 011) Av föreningens pensionskostnader avser 185 916 (f.å. 187 644 ) generalsekreteraren. Föreningens utestående pensionsförpliktelser till denne uppgår till 0 (f.å. 0). Tjänsterna som generalsekreterare och chefredaktör är av den karaktären att lagen om anställningsskydd inte är tillämplig. Vid uppsägning från styrelsens sida är dessa befattningshavare, utöver lönen under uppsägningstiden, berättigade till engångsersättning om ytterligare nio månadslöner. Not 5 Immateriella anläggningstillgångar Ingående anskaffningsvärde rättigheter Årets inköp rättigheter Ingående anskaffningsvärde hemsida Årets inköp hemsida 2014 62 500 0 501 171 0 2013 62 500 0 501 171 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 563 671 563 671 Ingående avskrivningar Årets avskrivningar rättigheter Årets avskrivningar hemsida -551 171 -12 500 0 -527 264 -12 500 -11 407 -563 671 -551 171 0 12 500 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt värde 56 Not 6 Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets inköp Årets försäljning och utrangering 2014 1 702 962 211 944 -91 577 2013 1 731 882 103 868 -132 788 1 823 329 1 702 962 292 250 292 250 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 115 579 1 995 212 Ingående avskrivningar Upplösning av avskrivning, utrangerade inventarier Årets avskrivningar inventarier Årets avskrivningar installation -1 853 630 91 577 -122 952 0 -1 888 189 132 788 -98 229 0 -1 885 005 -1 853 630 230 574 141 582 2014 604 413 2 579 7 746 362 0 2013 592 611 4 616 5 696 012 4 500 000 8 353 354 10 793 239 2 014 2 013 0 29 999 999 0 29 999 999 Installation på annans fastighet Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt värde Not 7 Resultat från värdepapper som är anläggningstillgångar Utdelningar, återbetalda fondavgifter Ränteintäkter Realisationsresultat Återföring av nedskrivna placeringar Summa Not 8 Resultat från andra kortfristiga fordringar Avskrivning av fordran på Ratos AB och Litorina Kapital 2001 KB m a a realisering av BTJ Intressenter AB Not 9 Finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga värdepappersinnehav Aktier och aktiefonder Räntebärande värdepapper Hedgefond Totalt 2014 Bokfört värde Marknadsvärde 105 798 122 171 606 854 154 755 907 172 322 876 47 689 226 63 784 310 308 243 255 407 714 040 2013 Bokfört värde Marknadsvärde 116 525 004 163 092 119 154 672 974 164 079 422 47 689 226 62 242 310 318 887 204 389 413 851 Not 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Öhman, kreditering av arvode Alecta, hyran WTC Övriga kostnader 2014 114 471 332 683 163 278 2013 119 747 332 683 208 494 Summa 610 432 660 924 57 58 59 60 61 62 63 ÅR SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING 1915-2015 World Trade Center • Box 70380 • 107 24 Stockholm Tel: 08-545 132 30 • info@biblioteksforeningen.org www.biblioteksforeningen.org 64
© Copyright 2024