1. No category

Välkommen till Genusvetenskap fortsättningskurs VT 2015
Välkommen till Institutionen för kulturvetenskaper och fortsättningskursen i genusvetenskap!
Under denna termin ska vi gå vidare med studierna i det genusvetenskapliga fältet. Med
grundkursen i ryggen kommer vi att i tur och ordning gå djupare in i tre olika områden:
Genusvetenskaplig teori – historiska och samtida perspektiv 15 hp, , Metod & metodologi, 7,5
hp, samt det avslutande, Självständigt arbete, 7, 5 hp.
Detta är en studiehandledning för delkurs 1: Genusvetenskapliga teorier – historiska och samtida
perspektiv.
Delkurs 1, Genusvetenskapliga teorier – historiska och samtida perspektiv,
15 hp
Ur kursplanen:
Kursen behandlar feministiska texter som varit, och är, betydelsefulla för
genusteoretiska diskussioner och för sociala rörelser. Kursen behandlar centrala
teoriansatser och begrepp i aktuella köns-eller genusförståelser såsom
konstruktivism/essentialism samt kritik av dikotomier, teorier om sexualitet, klass,
ras, maskulinitet och queer. Kursen problematiserar hur dessa inriktningar
interagerar med olika förståelser av kön/genus givet olika vetenskapliga
strömningar såsom poststrukturalism, kulturstudier, kritisk teori eller
fenomenologi, samt antyder hur respektive teoriansats har parats/kan paras med
olika forskningsmetoder.
Efter genomgången delkurs förväntas studenten:
diskutera feministiska texter som är och varit betydelsefulla för genusvetenskapen,
och som därigenom fått klassikerstatus, utifrån deras samtids tanketraditioner
relatera betydelsefulla feministiska texter till nutida politiska frågor, debatter,
litteratur och sociala rörelser samt till teoretiska antaganden i genusvetenskapens
olika delfält
orientera sig i och förhålla sig till aktuell genusvetenskaplig forskning
Det egna läsandet och skrivandet i centrum
På fortsättningskursen står det egna läsandet och skrivandet i centrum för kunskapsutveckling
och utvecklingen av den egna analysförmågan. Vi jobbar kontinuerligt med skrivande, främst
som en del av examinationerna, men också under delkursernas gång, främst under delkurs 1.
Eftersom hela kursen syftar fram mot det självständiga uppsatsarbetet under delkurs 3 så är det
viktigt att alla studenter har med sig centrala analytiska redskap inför detta självständiga arbete;
skrivande och läsandet.
Upplägg
Under den inledande veckan, när aktivt läsande tränas, kommer ni att möta olika typer texter.
Den första veckan övar ni på att skriva läsprotokoll. Varje student läser texterna som finns under
rubriken Texter för övningen 22/1 och skriver läsprotokoll på egen hand. På torsdag 22/1
diskuterar vi texterna och läsprotokollen tillsammans. En grupp på förmiddagen och en på
eftermiddagen. Vill ni ha kommentarer på era enskilda läsprotokoll kan ni lämna eller mejla dem
till delkursansvarig lärare.
Veckan 5 – 10 har ni en introduktionsföreläsning på tisdagar och seminarium på torsdagar.
Introduktionsföreläsningen syftar till att sätta in veckans seminarietema i ett sammanhang.
Vecka 11 handlar om textanalys i bred bemärkelse. Här kommer vi diskutera bland annat
diskursanalys som teori och metod och ni kommer också få göra egna analyser.
Ni kommer bli indelade i två seminariegrupper som träffas varje torsdag vecka 5 - 10.
Läsprotokollet ligger till grund för diskussionerna men det finns också möjlighet att komma
vidare i sin förståelse av texterna genom diskussioner och frågor till läraren. Seminarierna är
examinerande. Vid missat seminarium gäller att lämna in egna, individuella läsprotokoll samt
svara på en av frågorna som hör till det aktuella seminariet.
Texter för övningen 22/1
2 Audre Lorde; ”Öppet brev till Mary Daly” ur Esseveld, Johanna och Larsson, Lisbeth (1996)
Kvinnopolitiska nyckeltexter . Studentlitteratur. Finns som PDF på GUL
Kerstin Norlander; ”Empatisk läsning: Om konsten att läsa en text på dess egna villkor”,
Genusvetenskapens pedagogik och didaktik, red. Lundberg, Werner, 2012
http://genus.se/digitalAssets/1439/1439885_genuspedagogik_nywebbpdf.pdf
Laurie Penny (2013) ”On Feminism, Transphobia and Free Speech”
http://laurie-penny.com/on-feminism-transphobia-and-free-speech/
Virginia Woolf Utdrag från Ett eget rum ur Esseveld, Johanna och Larsson, Lisbeth (1996)
Kvinnopolitiska nyckeltexter . Studentlitteratur. Finns som pdf på GUL
"Aktivt läsande"
Följande frågor arbetar vi med under introduktionsveckan och dessa ska sedan följa er under hela
delkursen. Frågorna representerar steg i det läsprotokoll som ni ska arbeta med i basgrupperna
inför varje seminarium.
- Vad?
Vilken tes driver författaren; vad vill författaren bevisa/visa/motbevisa? Vilka frågeställningar har
författaren? Vilka slutsatser drar hen?
- Hur?
Med vilka redskap; argument, teoretiska ansatser, metodologiska ansatser, empiriska data,
tolkningar/förståelser, orsaker/förklaringar?
- Syfte?
För att visa/bevisa/vederlägga/synliggöra/ifrågasätta/jämföra/undersöka? Finns det ett
bakomliggande syfte?
- Sammanhang?
När skrevs texten? Var (vetenskapligt, geografiskt, kulturellt, socialt)? Mot vilken bakgrund;
samtida debatt eller händelse, skrevs den? Vilka andra texter förhåller den sig till?
3 - Vem?
Vem skriver för vem och vem handlar det om? Vilket kompetens-, ämnes- och
erfarenhetsområde företräder författaren?
- Vidare?
Formulera egna tankar och frågor om/till texten.
De första läsprotokollen kan ha just karaktär av ett protokoll där frågor och svar är uppställda
separat, men allt eftersom ni blir mer vana vid metoden kan läsprotokollet integreras mer till en
hel, resonerande text, där frågorna fortfarande är centrala - och besvaras - men inte
nödvändigtvis måste vara explicita.
Om kunskapsprocess, närvaro och frånvaro
Kursen som helhet bygger på grundtanken att kunskap är något man tillägnar sig och utvecklar i
en process över tid. I den processen är såväl egna litteraturstudier som föreläsningar och
seminarier i olika former mycket viktiga; kunskapsprocessen är både individuell och kollektiv.
Detta är ett av skälen till att undervisningen ställer höga krav på närvaro. Alla seminarier är
obligatoriska medan föreläsningar inte är obligatoriska. Vi rekommenderar ändå alla att delta vid
alla schemalagda tillfällen.
Examination
Examination på delkursen Genusvetenskapliga teorier – historiska och samtida perspektiv sker
genom 1) aktivt deltagande i basgruppens arbete med aktivt läsande samt i sammanställande av
protokoll från diskussionerna i basgruppen. 2) aktiv närvaro under seminarierna 3) essäuppgift i
slutet av kursen.
Essäuppgiften: De sista 10-15 minuterna på varje seminarium sitter ni och skriver en
reflektionstext om vad ni har lärt er under seminariet och det tidigare arbetet med läsprotokollen
i basgrupperna. Vilka nya frågor har väckts? Har förståelsen för begrepp, teorier och texter
förändrats, utmanats?
4 Ni sparar era reflektionstexter och essäuppgiften handlar om att utveckla en eller ett par
reflektionstexter till längre essäer.
Instruktioner för kursens seminarier
Ni är (kommer bli) indelade i fyra basgrupper och dessa basgrupper ingår i två olika
seminariegrupper.
Seminariegrupp A (Basgrupp 1+2) har seminarietid klockan 10-12 på seminarium 1,3 och 5
och klockan 13-15 seminarium 2,4 och 6
Seminariegrupp B (Basgrupp 3+4) har seminarietid klockan 10-12 på seminarium 2,4 och 6
och klockan 13-15 på seminarium 1,3 och 5
Instruktioner för seminarierna
I basgruppen förbereder ni er för seminariet genom att skriva läsprotokoll. Det ska innehålla de
komponenter som ni arbetade med under inledningen av kursen– Vad? Hur? Syfte?
Sammanhang? Vem? Vidare? – och relatera texterna till det tema som seminariet har. Ni kan välja
mellan att skriva ett protokoll per text, då är omfånget max 1 A4 per text, och att skriva ett
protokoll för samtliga texter, där ni diskuterar dem integrerat, då är omfånget max 5 A4
sammanlagt.
Era protokoll kommer att vara underlag för seminariet, men varje grupp kan även muntligt
presentera sin diskussion kring en specificerad fråga som berör en av texterna. Antingen en fråga
som formuleras nedan eller en fråga som basgruppen själv har kommit fram till.
Seminarium 1
Tidiga feministiska perspektiv
Temat för seminariet är frågorna som uppehöll tänkarna i den tidiga kvinnorörelsen (utom
akademin). Vad är kvinnans natur? Är kvinnor och män av naturen lika eller olika? Handlar
könsskillnader om biologiska skillnader eller socialt konstruerade skillnader? Vilken kvinna är det
som är central i dessa resonemang?
Nyckelbegrepp är likhet och särart, essentialism och konstruktivism och jämlikhet.
Frågor att diskutera under seminariet
Hur resonerar Mary Wollstonecraft och John Stuart Mill kring kvinnors situation och natur?
5 Vilka är deras främsta argument för kvinnlig rösträtt?
Hur knyter deras resonemang kring kvinnans roll an till liberalismens likhetsideal (att kvinnor och
män av naturen är lika varandra) samt upplysningens centrala tankar (om rationalitet och
framsteg)
Diskutera Soujourner Truths tal. Hur kan hennes tal förstås både som en kritik av kvinnorörelsen
och antislaverirörselsen
Seminarium 2:
Radikalfeminism och ståndpunktsteori
Temat för seminariet är några av de frågor som karaktäriserar texter från den så kallade andra
vågens kvinnorörelse, när feministisk teori som fält utvecklas. Hur ser underordningen av kvinnor
ut, vilka mekanismer är verksamma? Vilka strategier för feministiskt motstånd behövs? Vilka
analytiska verktyg behövs för att förstå underordningen?
Nyckelbegrepp är struktur och individ, kön och genus, patriarkat, materialism.
Frågorna att diskutera under seminariet:
Hur resonerar Firestone kring målet för den feministiska revolutionen
Rubin menar att den historiematerialistiska metoden behöver ett komplement, varför, och varför
just psykoanalytisk teori (vad tillför den)?
Diskutera Hirdmans definition av begreppet genussystem, och varför hon menar att det är
produktivt. Vad säger det om hennes syn på vilka frågor som behöver besvaras av forskare som
intresserar sig för kön och genus?
Solanas manifest parodierar västerländsk misogyni - vad hoppas hon uppnå med separatism som
radikal, politisk strategi?
Seminarium 3:
Psykoanalytisk teori och feministisk kritik
Temat för seminariet är den spänningsfyllda relationen mellan psykoanalytisk teori å ena sidan
och feministisk och genusvetenskaplig teoribildning. Hur använder sig feministiska teoretiker
som Butler och Irigaray av psykoanalytiska begrepp och teoretiska antaganden kring
konstruktioner av kön och sexualitet? Vilken syn på relation mellan individ och struktur/kultur
kan psykoanalytisk teori bidra med i den genusvetenskapliga teoribildningen. Nyckelbegrepp är
phallogocentrism, könsskillnad, genusmelankoli, det symboliska/det imaginära
Frågorna att diskutera under seminariet
Förklara hur Freud skiljer på sorg och melankoli – vad säger distinktionen om hur Freud ser på
det mänskliga psyket?
6 Hur omvandlar Butler de psykoanalytiska begreppen sorg och melankoli för ett genusteoretiskt
projekt?
Förklara vad Lacan menar med spegelstadiet.
Hur formulerar Irigaray sin kritik mot den phallocentriska kulturen?
Seminarium 4
Intersektionalitet
Temat för detta seminarium är intersektionalitetsbegreppet, med fokus på konstruktioner av
vithet och heteronormativitet och relationen mellan ”centrum” och ”periferi”. Feministisk teori
har också allt mer intresserat sig för emotioner och affekter, så till den grad att en så kallad
”affektiv vändning” kan sägas ha skett. Hur teoretiseras affekt i relation till frågor om makt? Hur
kan skam förstås som politisk?
Nyckelbegrepp för seminariet är intersektionalitet, normativitet, affekt och lesbisk kontinuitet
Frågorna att diskutera under seminariet
Crenshaw är en av de första att använda ordet intersektionalitet för att diskutera hur fler
maktordningar behöver integreras i en feministisk analys. Hur använder och argumenterar hon
för detta begrepp?
Hur resonerar Rich kring behovet av kunskap om lesbisk existens och lesbisk kontinuitet? Vad
ska det tillföra och för vilka?
Hur använder Ahmed begreppet ”vithet”, vad har det för funktion i hennes text?
Seminarium 5:
Att samläsa Beauvoir och Butler
Frågor att diskutera under seminariet
Beskriv och diskutera vad Beauvoir menar med begreppen immanens och transcendens.
7 Hur hänger dessa begrepp ihop med Beauvoirs syn på frihet och existensen?
Hur kan vi förstå Butlers syn på relationen mellan kön, genus och sexualitet?
Varför kan just sexualitet vara ett område där en dialog/samläsning av Beauvoir och Butler kan
vara fruktbar?
Seminarium 6:
Vetenskapsteori och vetenskapskritik
Temat för seminariet är några av de frågor som karaktäriserar texter som går i dialog med
poststrukturalistiska nedmonteringar av distinktionen mellan struktur och individ och sökandet
efter universella teoretiska förklaringsmodeller. Vilken typ av analytiska verktyg behövs för att
förstå de komplexa system av relationer och praktiker som konstituerar genus- eller
könsordningen? Vilka vetenskapskritiska perspektiv behöver utvecklas för att förstå dessa
komplexa system? Nyckelbegrepp (som kommer att diskuteras under seminariet) är identitet,
dekonstruktion, situerad kunskap, ståndpunktsfeminism och genus.
Fråga att diskutera på seminariet:
Vad menar Haraway med situerad kunskap? Använd exempel från kursen.
Vad menar Harding med ståndpunktsfeminism?
8