11. Detaljplan för kvarteret Brännaren I Innerstaden i
Malmö stad 1 (2) Stadsområdesförvaltning Norr Datum Tjänsteskrivelse 2015-08-31 Vår referens Annette Larsson Projektledare Annette.Larsson@malmo.se Detaljplan Brännaren i Innerstaden i Malmö SOFN-2014-508 Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr har fått tillfälle att yttra sig över detaljplan för kvarteret Brännaren. Stadsområdesförvaltningen Norr ser fram emot att hela området i Norra Sorgenfri utvecklas med bostäder, kommunal service, småskalig verksamhet och gröna värden, samt att de stora gatorna som kringgärdar området omdimensioneras. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna förslaget till yttrande som sitt eget och sända det till Stadsbyggnadsnämnden. Beslutsunderlag • • • • • • Följebrev, samrådshandlingar- detaljplan för kvarteret Brännaren i Innerstaden i Malmö Samrådshandling- planbeskrivning Dp 5399 kvarteret Brännaren Plankarta Dp 5399 Brännaren Miss vid samrådsutskicket Förslag till yttrande över detaljplan för Brännaren G-Tjänsteskrivelse Dpl Brännaren Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2015-09-24 Ärendet Föreliggande detaljplan följer planprogrammet från 2008, där värden som att området ska vara förankrat i sin historia, uttrycka stor variationsrikedom, omsorgsfull utformning och mänsklig skala är vägledande. Dessutom har man också identifierat att en bred planeringsprocess, med många aktörer, är en framgångsfaktor för en sammanhållen utveckling Tanken att bygga om Industrigatan liksom att framhäva torgytor och göra dem flexibla öppnar upp för trygghet och större möjlighet till utevistelse för boende och verksamma. SIGNERAD 2015-08-31 Förvaltningen är angelägen om en god miljö för boende och verksamma. Genusperspektivet bör tas med i trafikplaneringen – kvinnor och män, pojkar och flickor har olika resvanor. Krav på grönytefaktor vid bygglov, liksom värdet av grönska för välbefinnandet och kopplingen till dag- 2 (2) vattenhantering är särskilt intressant. Tanken med att skolgårdar ska utformas för att kunna användas av allmänheten utanför skoltid är god. Det är också värt att notera att stadsområdet ser ett kommande behov av mötesplatser för unga i Norra Sorgenfri-området Nämnden noterar i linje med detta att planen särskilt tagit upp barnperspektivet. Grönytor och tillräckliga ytor till förskolor och skolor är viktigt; utevistelse har betydelse för barns utveckling ur många aspekter. Ansvariga Ann Söllgård Förvaltningschef Malmö stad 1 (2) Stadsområdesnämnd Norr Datum Yttrande 2015-08-31 Adress Diarienummer Till SOFN-2014-508 Stadsbyggnadsnämnden Detaljplan för kvarteret Brännaren i Innerstaden i Malmö Dnr 2014-993 Stadsområdesnämnd NorrNorr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadsområdesnämnd Norr har fått tillfälle att yttra sig över detaljplan för kvarteret Brännaren. Stadsområdesnämnd Norr ser fram emot att hela området i Norra Sorgenfri utvecklas med bostäder, kommunal service, småskalig verksamhet och gröna värden, samt att de stora gatorna som kringgärdar området omdimensioneras. Yttrande Föreliggande detaljplan följer planprogrammet från 2008, där värden som att området ska vara förankrat i sin historia, uttrycka stor variationsrikedom, omsorgsfull utformning och mänsklig skala är vägledande. Dessutom har man också identifierat att en bred planeringsprocess, med många aktörer, är en framgångsfaktor för en sammanhållen utveckling. Nämnden stödjer detta tänkesätt och menar att detaljplanen ligger väl i linje. Att behålla – och kanske till och med framhålla - vissa markörbyggnader, se till att fasader harmonierar med tidigare bebyggelse och att bryta upp kvarteret i mindre enheter är positivt. Tanken att bygga om Industrigatan liksom att framhäva torgytor och göra dem flexibla öppnar upp för trygghet och större möjlighet till utevistelse för boende och verksamma. Nämnden är angelägen om en god miljö för boende och verksamma. Därför är planerade åtgärder kring mobilitet med t ex bilpool, bra cykelparkeringar etc goda förslag. Genusperspektivet bör tas med i trafikplaneringen – kvinnor och män, pojkar och flickor har olika resvanor. Krav på grönytefaktor vid bygglov, liksom värdet av grönska för välbefinnandet och kopplingen till dagvattenhantering är särskilt intressant. Tanken med att skolgårdar ska 2 (2) utformas för att kunna användas av allmänheten utanför skoltid är god. Det är också värt att notera att stadsområdet ser ett kommande behov av mötesplatser för unga i Norra Sorgenfriområdet Nämnden noterar i linje med detta att planen särskilt tagit upp barnperspektivet. Grönytor och tillräckliga ytor till förskolor och skolor är viktigt; utevistelse har betydelse för barns utveckling ur många aspekter. Ordförande Stadsområdesdirektör Ann Söllgård datum diarienummer 2015-06-23 2014-993 Dp 5399 Till berörda av pågående planering enligt sändlista SAMRÅDSHANDLINGAR Detaljplan för kvarteret Brännaren i Innerstaden i Malmö Stadsbyggnadskontoret har på uppdrag av stadsbyggnadsnämnden upprättat detta förslag till detaljplan. Syftet med planen är att möjliggöra ett förverkligande av intentionerna i planprogram Pp 6020. Detaljplanen möjliggör en omvandling av industrimark inom kvarteret Brännaren till nya kvarter för blandad användning, såsom bostäder, kontor, verksamheter (t ex kreativa näringar) aktiva bottenvåningar (t ex med publik verksamhet och handel), parker, torg, skola (ca 550 elever)inklusive idrottshall och förskola (80 barn). I detaljplanen säkerställ bevarande och ges möjlighet för ny användning i kulturhistorisk värdefull bebyggelse. Planförslagets omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Förslaget till detaljplan grundas på ett planprogram som godkändes av Stadsbyggnadsnämnden 2008-08-20. Programmet finns tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Enligt plan- och bygglagen (PBL 5 kap 11§) ska samråd ske när detaljplaner tas fram. Genom detta samråd ges statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs möjlighet att lämna synpunkter. Planhandlingarna finns även tillgängliga på www.malmo.se samt i stadshuset foajé, August Palms plats 1. Synpunkter på förslaget skickas till epostadress stadsbyggnadskontoret@malmo.se eller postadress Malmö stadsbyggnadskontor, 205 80 Malmö. Synpunkter ska lämnas skriftligt och med namn och adress. Senast 2015-08-31 måste eventuella synpunkter ha kommit in till Stadsbyggnadskontoret. V 150511 De synpunkter som lämnas in kommer att sammanställas och kommenteras i en samrådsredogörelse. 1 (3) Efter eventuella revideringar kommer detaljplanen att hållas tillgänglig för granskning och då utgör samrådsredogörelsen en av handlingarna. Under granskningstiden finns ytterligare möjligheter att lämna synpunkter på detaljplanen. Undertecknad svarar gärna på frågor kring förslaget till detaljplan. Planförslaget kommer att presenteras på ett samrådsmöte Tisdagen den 25 augusti 2015 kl. 17.00. Adress Agneslundsvägen 14 c, ingång på gården, 3 våningen. Alla intresserade hälsas härmed välkomna! Stadsbyggnadsnämnden Ted Gustavsson Planhandläggare telefon 040 34 22 77 eller stadsbyggnadskontoret@malmo.se Planområde 2 (3) SÄNDLISTA Sakägare enligt upprättad fastighetsförteckning och därmed jämställda. Fastighetsförteckningen finns tillgängligt på stadsbyggnadskontoret. Länsstyrelsen, exp-samhall.skane@lansstyrelsen.se Trafikverket, kristianstad@trafikverket.se Lantmäterimyndigheten, sbk.klm@malmo.se Region Skåne (för Skånetrafiken, Hälsa- och sjukvård) region@skane.se Tekniska nämnden, registrera.tekniskanamnden@malmo.se Ann-Charlotte Lindén, gatukontoret, ann-charlotte.linden@malmo.se Erik Nelson, fastighetskontoret, erik.nelson@malmo.se Miljönämnden Miljönämnden, miljo@malmo.se Stadsområdesnämnd Norr, registrera.sofn.stab@malmo.se Fritidsförvaltningen Serviceförvaltningen registrera.sef.kansli@malmo.se Gymnasieförvaltningen gyvux@malmo.se Grundskoleförvaltningen grundskola@malmo.se Förskoleförvaltningen forskola@malmo.se Malmö Museer, olga.schlyter@malmo.se Malmö Muséer, lars.b.persson@malmo.se Malmö Museer, registrera.kf.malmomuseer@malmo.se Räddningstjänsten Syd, byggbrand@rsyd.se VA SYD, diarie@vasyd.se VA SYD, savita.upadhyaya@vasyd.se VA SYD, par.hagstrand@vasyd.se E.ON Elnät Sverige AB, elnat.planer@eon.se E.ON Gas Sverige AB, gas.planer@eon.se E.ON Värme Syd Sverige AB, regionmalmoplaner.evs@eon.se TeliaSonera, Skanova Access AB, skanova-remisser-malmo@skanova.se Tele 2, philip.hellsten@tele2.com Hyresgästföreningen, Box 17203, 200 10 Malmö Sofielunds företagsgrupp, Rolf Lantz, S. Förstadsgatan 5, 211 43 Malmö FÖR KÄNNEDOM SBK Bygglovenheten, michael.hedman@malmo.se SBK Bygganmälanenheten, magnus.norlin@malmo.se SBK Strategiavdelningen, johan.emanuelson@malmo.se SBK Strategiavdelningen, ake.lundqvist@malmo.se SBK Stadsmätningsavdelningen, carina.aldosson@malmo.se SBK Boplats Syd, carin.jarwell@malmo.se (endast om planen innehåller bostäder) Malmö Museer, elisabeth.lundgren@malmo.se Stadsbyggnadskontoret, Informationsavdelningen (för publicering på hemsidan) Jörgen Andersson, jorgen.andersson@malmo.se 3 (3) datum diarienummer 2015-06-02 2014-993 Dp 5399 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Detaljplan för kvarteret Brännaren i Innerstaden i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med planen är att möjliggöra ett förverkligande av intentionerna i planprogram Pp 6020. Detaljplanen möjliggör en omvandling av industrimark inom kvarteret Brännaren till nya kvarter för blandad användning, såsom bostäder, kontor, verksamheter (t ex kreativa näringar) aktiva bottenvåningar (t ex med publik verksamhet och handel), parker, torg, skola (ca 550 elever)inklusive idrottshall och förskola (80 barn). I detaljplanen säkerställ bevarande och ges möjlighet för ny användning i kulturhistorisk värdefull bebyggelse. SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET Planförslaget syftar till att möjliggöra ny kvartersstad för en blandning av gammalt och nytt och en blandning av bostäder, skola, förskola, idrott, kontor och centrumfunktioner. Ett finmaskigt vägnät av nya allmänna gator, torg och park föreslås. Norra Sorgenfri ska i enlighet med Planprogrammet kännetecknas av en stor variationsrikedom där nya former blandas med material som finns i området. Särskild omtanke ska läggas vid utformningen av bottenvåningarna och bebyggelsen ska vara utformade på ett sätt som aktiverar gatan. Skola och förskola placeras i de mer bullerskyddade lägena inne i kvarteret. För att skapa en stor blandning och en sammanhängande kvarterstad i hela kvarteret (bl. a. med bostäder som ger liv och rörelse även kvällstid) kombineras idrottshall med bostäder och parkeringshus kombineras med kontor och bostäder. Detaljplanen beräknas ge möjlighet för ca 600 bostadslägenheter. Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen. PLANHANDLINGAR V 150427 Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, illustrationsplan och denna planbeskrivning. 1 (22) PLANFÖRFARANDE Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen. PLANDATA Planområdet är beläget i Norra Sorgenfri, i Innerstaden. I norr begränsas planområdet av Industrigatan, i väster av Nobelvägen, i söder av S:t Pauli Kyrkogård och i öster av fastigheten Grytan 9 och 1. Områdets area är ca sex ha. Planområde Kv. Brännaren. BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning upprättats. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN Norra Sorgenfri är en del av K114, riksintresse för kulturmiljö som innefattar en stor del av centrala Malmö. Följande aspekt av riksintresset berör planområdet: Industrialismens stad, med 1800-talets och det tidiga 1900-talets industribyggnader samt bebyggelse som speglar boende och levnadsförhållanden för olika samhällsskikt. Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset. ÖVERSIKTSPLAN I översiktsplanen anges att Norra Sorgenfri genom sitt centrala läge, sin karaktär och storlek har stora utvecklingsmöjligheter som bidrar till en utvidgning av centrum och till att läka samman staden. PLANPROGRAM Planområdet omfattas av Planprogram för Norra Sorgenfri, Pp 6020, godkänt i Stadsbyggnadsnämnden 2008-08-20. Under planarbetet finns planprogrammet och samrådsredogörelsen att finna på www.malmo.se. Planprogrammet omfattar cirka 40 2 (22) hektar kvartersmark och beräknas ge förutsättningar för cirka 2500 bostäder samt offentlig och privat verksamhet av olika skala och karaktär. För att Norra Sorgenfri ska kunna utvecklas på ett sammanhållet sätt anges i planprogrammet följande framgångsfaktorer: offentliga bottenvåningar, små fastigheter, funktionsblandning i fastigheter/kvarter, integrerat gatunät (med genomgående gator), sammankopplade offentliga rum, stråk mellan centrum och östra Malmö, offentliga aktiviteter och attraktioner samt en bred planeringsprocess. I området Norra Sorgenfri skall det finnas en mångfald av platser för både boende och besökare så att det blir intressant att strosa runt och upptäcka områdets varierande karaktär. En av förutsättningarna för detta och för att området skall bli levande och variationsrikt är att det går att ta sig hit på olika sätt – att Norra Sorgenfri blir fysiskt integrerat i Malmös stadsstruktur. Det betyder att utvecklingen av gator, parker och torg i Norra Sorgenfri skall komplettera befintliga platser i anslutning till området så att ett nätverk av offentliga rum kan uppstå. För kvarteret Brännaren anges följande i planprogrammet: Kvarteret Brännaren vetter mot kyrkogårdarna längs hela sin sydsida och har därmed en stor tillgång genom utblickar över uppvuxen grönska och lugn miljö. Mot söder kan bebyggelsen därför med fördel präglas av något lägre hus. På den norra sidan, mot Industrigatan, blir bebyggelsen något högre och präglas i högre grad av det urbana offentliga stadslivet. Här återfinns en av områdets viktigaste centrala platser, vilken ramar in det bevarade äldre tegelhuset på Brännaren 2. Den östvästliga gatan genom kvarteret är grön till sin karaktär. I Brännaren 18 och Brännaren 20 föreslås mindre gröningar. En förskola med fyra avdelningar bör planeras in i kvarteret i ett lugnt läge samt integrerat i stadsoch kvartersstrukturen. Exempelvis kan en förskola placeras i Brännaren 9. Det är viktigt att förskolan etableras i ett tidigt skede för att möta behovet som de nya bostäderna medför. Riktlinjer för arkitektur i planprogrammet § § § § § Norra Sorgenfri ska kännetecknas av en stor variationsrikedom. Området ska vara förankrat i sin historia, men samtidigt ge utrymme för nya arkitektoniska uttryck. Nya former blandas med material som finns i området. Fasaderna kan variera i bredd, men ska alltid vara relativt smala och ha ett vertikalt uttryck. Alla fastigheter och platser bör ha omsorgsfullt utformade detaljer, behagliga både att se på och att använda. Bottenvåningarna § § § § Särskild omtanke ska läggas vid utformningen av bottenvåningarna. I husen längs större stråk, platser och på gathörn ska bottenvåningarna vara utformade så att de kan användas som verksamhetslokaler. Fokus ska vara på att tillhandahålla små lokaler för att uppmuntra småföretagande och verksamheter av stor bredd och med lokal anknytning. Lokaler får ej omvandlas till bostäder. Alla byggnader ska vara utformade på ett sätt som aktiverar gatan. Alla byggnader ska ha genomgående entréer mot både gata och gård. Kvarteren ska utformas så att förbipasserande får visuell kontakt med innergårdarna. Portar ska vara av glas, ha glaspartier eller på annat sätt vara genomsiktliga, för att skapa kontakt mellan kvarterens privata insida och det offent3 (22) § liga livet på gatan. För att göra gaturummet tryggt och behagligt för boende, verksamma och besökande är det viktigt att de kantas av aktiva fasader med fönster och stor transparens mot gatan. Bottenvåningarna bör bidra till det offentliga livet genom att erbjuda inbyggda sittmöjligheter och klimatskydd. Gränser Där det finns behov av avskärmningar mellan fastigheter bör inte stängsel användas. Istället kan lägre murar, olika markbeläggningar, grönska eller nivåskillnader användas för att markera en gräns. GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER För planområdet gäller DP 4190, laga kraft 1991. Planen föreskriver kontor, småindustri och hantverk samt möjlighet för handel i bottenvåningen vid gatumark. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN BAKGRUND Från att fram till 1989 ha varit ett aktivt och expanderande industriområde har industriverksamheten på senare år successivt avvecklats och baserat på planprogram pågår nu planering för att omvandla industrimark till attraktiv blandad stad. Utvecklingen av Norra Sorgenfri är ett led i ambitionen att förtäta den befintliga staden och är av betydelse för hela stadens utveckling. HISTORIK Norra Sorgenfris historia som industriområde tog sin början i slutet av 1800-talet. Kontinentalbanan, som drogs 1898, var en viktig faktor när industrier etablerades. En stor del av marken i Norra Sorgenfri ägdes av staden, vilket resulterade i att flera allmänna institutioner, t ex gasverk, etablerades i området, istället för att det bebyggdes med tät kvartersstad som i andra lika centralt belägna områden. KULTURMILJÖ VÄRDEFULLA BYGGNADER OCH BEBYGGELSEMILJÖER Kulturmiljö Kv. Brännaren. 4 (22) Kvarteret Brännarens nordvästra del består av två stora, i det närmaste helt avrivna fastigheter. Det som finns bevarat är kontorsbyggnaden från Benzons fabrik (a), en nätt byggnad med valmat sadeltak och fasader i rött tegel med dekorativ murning i form av exempelvis hörnkedjor. I kvarterets nordöstra hörn, ut mot Industrigatan, ligger Bencoverkens och Lutermas (f) industri- och kontorsbyggnader från 1940-talet som genomgått flera förändringar och förlorat sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelse som ligger utmed Östra Farmvägen är enklare och uppfördes under 1960- och 70-talen. Mot Agneslundsvägen ligger en rad tegelbyggnader från 1940–50-talet, några i gult tegel, andra i rött. Bjurhagens kabelfabrik (c) som numera inrymmer bland annat Trafikverket är en stor byggnad i rött tegel, som genomgått flera förändringar men som ändå har en viss industriell prägel. Det samma gäller MOHAB:s byggnad från 1938, på hörnan mot Nobelvägen (b). Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik på fastigheten Brännaren 2 (a) är mycket värdefull då den hör till områdets äldsta byggnader. Den har dessutom arkitektoniska kvaliteter och ett miljöskapande värde med sitt exponerade läge vid Industrigatan. Byggnaderna från 1930–40-talen i södra delen av kvarteret är relativt enkla till sin karaktär och har genomgått flera förändringar. I och med att så stor del av bebyggelsen i kvarteret rivits eller förvanskats är de dock värdefulla att bevara. Eftersom strävan är att uppnå en bebyggelsemiljö där nytt och gammalt blandas finns det inte utrymme att riva mycket mer av den äldre bebyggelsen i kvarteret. De gula och röda tegelfasaderna mot Agneslundsvägen har också ett miljöskapande värde i stadsbilden. De förvanskade byggnaderna i nordöstra delen av kvarteret, 1960–70- talsbyggnaderna samt den enklare bebyggelsen inne i kvarteret är mindre intressant ur kulturmiljösynpunkt. De byggnadsdelar från MOHAB:s äldsta bebyggelse som finns bevarade i gränsen mellan fastigheterna Brännaren 18 och 19 är så fragmentariska att deras antikvariska värde är mycket begränsat. 1. Byggnader som är omistliga pga. kulturhistoriska värden 2. Byggnader som är mycket bevarandevärda pga. kulturhistoriska värden. 3. Byggnader som är värda att bevara pga. miljöskapande värden 5 (22) TRAFIK Gatorna i Norra Sorgenfri bildar ett grovmaskigt glest rektangulärt nät runt de stora kvarteren. Två huvudgator, Nobelvägen och Östra Farmvägen, går i nordsydlig riktning genom området. Dessa gator korsas i östvästlig riktning av Industrigatan, som utgör områdets sammanbindande ryggrad. Tillsammans bildar gatorna ett tydligt rutnät. Kvarteret Brännaren ligger vid Industrigatan och Nobelvägen som idag trafikeras av cirka 10.000 respektive 21.000 fordon/dygn. Ett kvarter norr om planområdet löper Celsiusgatan som har cirka 1.500 fordon/dygn. Med buss nås planområdet med ringlinje 3 som trafikerar Nobelvägen, området ligger mittemellan två hållplatser och gångavstånd till hållplats varierar från 50 till 450 meter. Planområdet nås även med linje 6 som trafikerar Föreningsgatan, med hållplats Celsiusgatan och S:t Pauli kyrka. Gångavstånd till hållplatserna varierar från 200 till 550 meter. Linjerna har 6-7-minutersintervall i högtrafik och kontakt med de stora kollektivtrafikknutpunkterna Värnhemstorget, Triangeln och Centralstationen. Gångavstånd till Värnhem är ca 1 km meter och till Malmö centralstation ca 2 km. Det övergripande cykelvägsnätet består av stråk längs med Industrigatan, Östra Farmvägen och Nobelvägen. Dessa är kopplade till de omgivande cykelstråken utmed Sallerupsvägen och Föreningsgatan. TEKNISK INFRASTRUKTUR Ledningsnätet för vatten- och avlopp är väl utbyggt i området. Däremot är stora delar av områdets avloppssystem kombinerat, d.v.s. spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning. Norra Sorgenfri genomgår dock en större sanering och efterhand som de större gatorna byggs om separeras ledningsnätet. Vatten- och avloppsledningar går i Nobelvägen, Industrigatan och Östra Farmvägen. Gasledning går i Industrigatan och delar av Agneslundsvägen. Tele och elledning går i Nobelvägen, Industrigatan, Östra Farmvägen och Agneslundsvägen. BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE I kv. Spårvägen finns förskola och skola och det planeras för en ny förskola. Livsmedelshandel finns i det angränsande kvarteret Katrinelund. Här finns också annan detaljhandel. PLANFÖRSLAG STRUKTUR Planförslaget syftar till att möjliggöra ny kvartersstad för en blandning av gammalt och nytt och en blandning av bostäder, skola, förskola, idrott, kontor och centrumfunktioner. Ett finmaskigt vägnät av nya allmänna gator, torg och park föreslås. Skola och förskola placeras i de mer bullerskyddade lägena inne i kvarteret. För att skapa en stor blandning och en sammanhängande kvarterstad i hela kvarteret (bl. a. med bostäder som ger liv och rörelse även kvällstid) kombineras idrottshall med bostäder och parkeringshus kombineras med kontor och bostäder. 6 (22) Visionsbild Kv. Brännaren NY BEBYGGELSE I detaljplanen föreslås en ny tät kvartersstruktur i mestadels tre till fem våningar. Fem våningar föreslås till största delen mot de omgivande större gatorna Nobelvägen och Industrigatan medan en lägre bebyggelse i ca 3-4 våningar föreslås i kvarterets inre delar samt mot Östra Farmvägen och Agneslundsvägen. I detaljplanen föreslås bebyggelsens omfattning regleras med antal våningar och utnyttjandegrad. För att ge förutsättningar för liv och rörelse i på torgen anges att det till viss del ska finnas centrumfunktioner i anslutning till torgen. GESTALTNING AV NY BEBYGGELSE I Norra Sorgenfris existerande bebyggelse finns främst olika sorters tegel, men också natursten och betong. Endast ett fåtal av byggnaderna är putsade. Byggnaderna i Norra Sorgenfri ska även i framtiden uppvisa en variation av fasadmaterial. I detaljplanen föreslås därför att fasadmaterial som får användas vid nybyggnation i huvudsak ska vara tegel, betong, klinker, puts, metall eller natursten. Ett gestaltningsprogram, baserat på gestaltningsprogram för Kv. Spårvägen, kommer att tas fram för kvarteret Brännaren. Gestaltningsprogrammet ska utgöra ett stöd i bygglovsskedet när intentionerna i detaljplanen ska utvecklas vidare i utformningen av byggnadernas arkitektur. För att ge förutsättningar för en småskalig och varierad arkitektur där varje byggnad får sitt eget uttryck och detaljering, anges i detaljplanen att takvinklar och fasaders utformning och material ska varieras så att det inom varje kvarter skapas delar med olika karaktär och identitet som är tydligt avläsbar. 7 (22) Visionsbild Agneslundsvägen BEFINTLIG BEBYGGELSE Detaljplanen möjliggör bevarande och utveckling av befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse men även rivning av viss befintlig bebyggelse, se även detaljplanens konsekvenser kulturmiljö s 18. För att uppnå visionen om ett framtida Norra Sorgenfri som en spännande stadsdel med blandad bebyggelse både avseende ålder och arkitektoniskt uttryck är kulturhistoriskt värdefull bebyggelse en viktig resurs. I ett nytt Norra Sorgenfri blir den gamla bebyggelsen en länk bakåt. SKOLA OCH FÖRSKOLA Planen möjliggör en skola för ca 550 elever och en förskola för ca 80 barn. Skolan och förskolan föreslås placeras mot Agneslundsvägen vilket ger en god tillgänglighet från gatan för angöring och en skyddad gård. Skolan föreslås placeras i befintlig tegelbyggnad på fastigheten Brännaren 8. Skolans och förskolans uteytor är något mindre än Malmö stads målsättning men verksamheternas placering i anslutning till en park möjliggör samutnyttjande av uteytor. Grönplanen anger att det finns brist på grönytor i denna del av Malmö. Skol- och förskolegård bör därför utformas för att kunna nyttjas av allmänhet vid de tider de inte används av verksamheten. Även skolbyggnader kan nyttjas vid de tider de inte används av verksamheten t ex till föreningsliv och kulturverksamhet som redan finns i området. Det är även en fördel ur trygghetssynpunkt att det är liv och rörelse så stor del av dygnet och året som möjligt. Förskoletomten har dimensionerats för en förskola om fyra avdelningar med vardera 20 barn vilket ger 80 barn och behovet av (80*30 kvm) 2400 kvm uteyta i enlighet med Malmö Stads riktlinjer för utemiljö vid förskolor. Uteytan är ca 2200 kvm vilket innebär 27,5 kvm/barn. Angränsande park som kan samutnyttjas med förskola och skola är ca 2700 kvm. 8 (22) Skoltomten har dimensionerats för ca 550 barn. Behov av uteyta är (550*15 kvm) 8250 kvm. Föreslagen uteyta är ca 7900 kvm vilket innebär 14,5 kvm/barn men det finns även möjlighet att utnyttja delar av befintligt tak, på Brännaren 8, på ca 400 kvm till utemiljön. Även skolan har möjlighet till samutnyttjande med angränsande park. Det finns idag en gymnasieskola med industriell inriktning på fastigheten Brännaren 3. Den är på sikt tänkt att flyttas och ersättas av ett parkeringshus, bostäder och kontor. I detaljplanen anges tillfällig användning av skola i sju år från det datum detaljplanen vunnit laga kraft vilket möjliggör att skolan kan finnas kvar tills det finns ett behov av parkeringshus i kvarteret Brännaren. Det är en bedömning att det kan dröja ca 7 år innan det finns behov av ett parkeringshus med tanke på marksanering, byggtid samt att i ett inledningsskede finns möjlighet till tillfällig markparkering på obebyggd mark. GRÖNSTRUKTUR TORG Torget mot Industrigatan kommer att bli en av Norra Sorgenfris mest centrala punkter. Den befintliga tegelbyggnaden sätter en tydlig prägel på torget. Upplevelsen av att torget sträcker sig över Industrigatan ska betonas med ett sammanhållet golv. Det är viktigt att torget upplevs som en helhet men som kan innehålla flera rum i rummet – rum som kan erbjuda olika kvaliteter för vardagslivet. Detta uppnås genom att torget föreslås innehålla bland annat planteringar, sittplatser och träd. Visionsbild Torg mot Industrigatan Ett mindre torg föreslås inne i Kvarteret Brännaren. Dess placering och skala påminner om de mellanrummen som fanns när industriområdets var fullt utbyggt, enkla mellanrum med stor flexibilitet. Torget är den lilla lokala mötesplatsen mitt i Kv. 9 (22) Brännaren. Det föreslås bli ett enkelt och flexibelt torg som kan tåla de förändringar som kan uppstå över tid. I detaljplanen anges att det till viss del ska finnas centrumfunktioner mot torgen vilket kan bidra till att aktivera torgen t ex med uteservering som hör till restauranger i de omgivande husen. PARK Placeringen av parken norr om S:t Pauli Kyrkogård gör att parken har bra solförhållanden och förutsättningarna för att bli en aktiv plats och viktig länk till områden söder om kyrkogården. Det senare förutsätter att kyrkogården öppnas upp längst med Agneslundsvägen. Parken ska innehålla grönska, lek, gräsmattor, träd och eventuella behov för uteservering eller andra tidsbegränsade funktioner. Barn, unga och genusperspektiv ska tas hänsyn till vid gestaltningen av parken. Det finns en möjlighet till samnyttjande genom att skola och förskola kan nyttja parken men även att skolgård och förskolegård kan användas av allmänheten när verksamheten inte använder den. Skolgårdar och parken bör gestaltas i ett sammanhang. GRÖNYTEFAKTOR I detaljplanen anges grönytefaktorn 0,5 för bostäder och skola och 0,3 för centrumfunktioner och parkering. Grönytefaktorn mäts som ett genomsnittligt värde för hela tomtens yta. De olika delytorna inom tomten får ett värde mellan 0,0 och 1,0 beroende på vilka förutsättningar de erbjuder för växtligheten och för den lokala dagvattenhanteringen samt det lokala mikroklimatet. Uppfyllande av grönytefaktorn kommer att ingå i bygglovgranskningen. En redovisning i plan, fasad (vid eventuell delfaktor för grönska på väggar) och i text med beräkningar ska bifogas bygglovansökan. Riktlinje för grönytefaktor godkändes av Stadsbyggnadsnämnden 2014. TRAFIK I Hållbart resande Norra Sorgenfri konstateras att gång, cykel och kollektivtrafik ska vara det självklara valet för de som bor, arbetar eller vistas i Norra Sorgenfri. Tillsammans med effektiva godstransporter och en miljöanpassad biltrafik ska detta utgöra grunden i den täta och hållbara stadens transportsystem. Ett transportsystem anpassat efter människan och för stadens utveckling. Andelen bilresor inom Norra Sorgenfri ska minska genom satsningar på åtgärder som främjar yteffektiva färdmedel som gång-, cykel- och kollektivtrafik. För att bibehålla tillgängligheten och attraktiviteten i Norra Sorgenfri när fler människor ska bo och verka där, måste gatorna möjliggöra förflyttning av fler människor och mer gods utan att större fysiska ytor tas i anspråk. Sammanfattningsvis är målet för trafiken i Norra Sorgenfri att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska stå för minst 80 % av de boendes resor. GATUNÄT Alla gator föreslås bli allmän plats med kommunalt huvudmannaskap. Den nya östvästliga lokalgatan föreslås bli en lokalgata med utformning av ett gångfartsområde och ska fungera som ett rörelsestråk för oskyddade trafikanter. Gatan 10 (22) föreslås planteras med träd och det ska även finnas utrymme för varuleveranser, planteringar, cykelparkeringar och bänkar. De smalare nordsydliga gatorna ger få möjligheter till trädplanteringar. Fastighetsägare uppmuntras till att på kvartersmark anordna gröna väggar, vegetation som tak se bild nedan, och möjlighet för personliga uttryck, till exempel zoner för planteringar och urnor i anslutning till entréer, för att skapa ett varierat intryck mellan gatorna. Även användning av klätterväxter på ställningar är ett välkommet alternativ för att säkerställa gröna kvaliteter. Agneslundsvägen smalnas av och föreslås få en trädrad utmed gatans norra kant. Agneslundsvägen byggs upp enligt en traditionell gatusektion med trottoarer och körbana. Med hänsyn till trafiksäkerheten måste hushörnen i korsningarna utformas så att sikten säkras. Detta kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Visionsbild lokalgata GÅNGTRAFIK Det finns en möjlighet att öppna upp S:t Pauli Södra Kyrkogård, söder om kv. Brännaren, för att skapa ett gångstråk söderifrån till skolan. CYKELTRAFIK Med undantag av Agneslundsvägen i söder omges kv. Brännaren av separerade cykelbanor. Detta medför att cykeln blir ett snabbt och effektivt fordon för resor inom staden. Omgestaltning av cykelbana föreslås i samband med ny kvartersstruktur utmed Industrigatan. I övrigt föreslås cykling ske i blandtrafik på lokalgator inom planområdet. 11 (22) KOLLEKTIVTRAFIK Norra Sorgenfri ligger centralt med goda kopplingar till flera kollektivtrafiknoder. Genom området går idag en stomlinjebuss (linje 3) med turtäthet på 6-7 min under högtrafik. Inom de kommande åren kan persontåg åter rulla på Kontinentalbanan vilket ger möjlighet att skapa en ringlinje, den så kallade Malmöringen som förutom Malmö C, Triangeln och Hyllie även trafikerar Svågetorp, Persborg, Rosengård och Östervärn. Stationerna Östervärn och Rosengård ligger ca 1 km från området och kan komma att bli viktiga kollektivtrafiknoder för boende och verksamma i Norra Sorgenfri. Vid en utbyggnad av kvarteret Brännaren kommer lägen för hållplatser och linjedragning ses över för att möjliggöra en bättre försörjning av kollektivtrafik. Industrigatans sektion förbereds för en ny kollektivtrafiklinje till Malmö centralstation. BILTRAFIK Inom området tillåts ny biltrafik i ett rutnät av nya lokalgator, se gatunät ovan. De större omgivande gatorna Industrigatan, Östra Farmvägen och särskilt Nobelvägen har idag stora trafikmängder. Outvecklade kommer dessa gator att utgöra barriärer i det utbyggda Norra Sorgenfri. Det är viktigt att med olika medel överbrygga dessa barriärer för att få en sammanhängande och attraktiv stadsdel. Utvecklingen av Nobelvägen till en integrerad stadsgata är beroende av såväl gestaltning som en översyn av Nobelvägens roll i ett övergripande perspektiv. För att klara bullerkraven och luftkvalitetsmålen bör inte trafiken på Nobelvägen öka. För att Norra Sorgenfri ska vara tillgängligt och attraktivit när fler människor ska bo och verka där, måste därför gatorna möjliggöra förflyttning av fler människor och mer gods utan att större fysiska ytor tas i anspråk. Detta kan åtstadkommas genom att satsa på åtgärder som främjar yteffektiva färdmedel som gång-, cykel- och kollektivtrafik samt effektiva godstransporter. Se vidare under rubriken nedan. När kv. Brännaren omvandlas från industriområdet till blandad stadsmiljö förväntas andelen tung trafik minska. PARKERING För planområdet ska Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö följas. Parkeringsnormen för bil anger att för bostäder i flerbostadshus ett spann som i normalfallet ligger mellan 0,7 och 1,0 bilplatser/lägenhet. Om bostäderna ansluts till bilpool och kombineras med ytterligare mobilitetsåtgärder kan hela spannet (0,5-1,0 bilplatser/lägenhet) nyttjas. Den flexibla normen innebär att byggherrar kan påverka antalet parkeringsplatser då stadens parkeringspolicy ger möjligheten att ordna extraordinära åtgärder för att skapa ett mindre bilinnehav än det geografiska läget och andra ramar indikerar. Parkeringsnormen för bil föreslås till 0,6 bilplatser/lägenhet varav 0,1 för besökande. Vid bedömning av behovstal har hänsyn tagits till följande faktorer som beskrivs närmare nedan: · områdets lokalisering i staden, med närhet till servicefunktioner och målpunkter · tillgänglighet till kollektivtrafik · bilpool och andra mobilitetsåtgärder · lägenhetsstorlekar · parkeringslösning i gemensamt parkeringshus 12 (22) Läge och Service Områdets karaktär och läge ger goda förutsättningar för ett liv utan bilberoende. En hög täthet och en blandad funktion ger tillsammans med områdets centrala läge goda möjligheter till att ha såväl arbete, fritid och service inom närområdet. Kollektivtrafik Avståndet från det aktuella området till närmaste tågstation, station Triangeln, är ca 1,5 km gångvägen. Detta avstånd ligger utanför den zon på 1000 m som brukar räknas som acceptabel närhet till tågstation. Området ligger däremot inom 1000 m ifrån Värnhemstorget som är en kollektivtrafikknutpunkt för regionbussar. Detta innebär att området faller inom vad som klassats som kategori B – Regional kollektivtrafiknod i Tillämpnings PM tillhörande Parkeringspolicy och parkeringsnorm i Malmö. Utmed Nobelvägen går även linje 3 som fungerar som ringlinje i Malmö och bl.a. kopplar mot Värnhem, Centralen och Södervärn. Sammantaget görs därför bedömningen att området är relativt väl kollektivtrafikförsörjt. Bilpool och mobilitetsåtgärder Avsikten och ambitionen inom planområdet är att tillämpa olika åtgärder i enlighet med strategin Hållbart resande Norra Sorgenfri och Parkeringsstrategi Norra Sorgenfri, i syfte att erhålla ett minskat bilinnehav och därmed en reduktion på parkeringsnormen. Där beskrivs olika åtgärder som kan ge en reduktion på parkeringsnormen. Omfattningen av reduktionen beror på vilka typer av positiva mobilitetsåtgärder som byggherrarna väljer att arbeta med. En p-norm på 0,6 bilplatser/lägenhet inkl. besöksparkering förutsätter att flera av följande åtaganden vidtas: · · · · · · · · · · Bilpool ingår i hyran i 10 år. Cykelpool (el, lådcyklar, cykelkärror). Attraktiv cykelparkering. Exponerad cykelparkering i byggnadens markplan. Väderskyddad cykelparkering, även för lådcyklar. Kollektivtrafikkort (helt eller delvis subventionerat). Avtal med cykelservice (årlig cykelservice). Marknadsföring av mobilitetslösningar vid försäljning eller uthyrning av bostad. Cykel (eller elcykel) ingår i köpet eller kan köpas subventionerat. Intelligenta leveransskåp med kylfunktion som möjliggör leverans av mat när som helst under dagen. Lägenhetsstorlek Andelen små lägenheter, dvs. 1 till 2 rum och kök, kommer att vara mer än hälften av samtliga lägenheter, vilket enligt parkeringspolicyn ger stöd för att sänka p-normen. Parkeringshus Merparten av parkeringen inom området föreslås lösas i ett gemensamt parkeringshus vid Industrigatan i den norra delen av planområdet. Parkeringshus ger en rad fördelar som samutnyttjande av parkeringsplatser och lägre kostnad jämfört med parkering under mark. Öppna parkeringshus innebär att upp till 30 % färre parkeringsplatser behöver byggas i jämförelse med om enskilda garage byggs. I blandad stadsbebyggelse 13 (22) som i Norra Sorgenfri finns det goda förutsättningar för samnyttjande mellan boende, anställda och besökare. Ytterligare en fördel med en samlad parkering är att gårdarna kan få mer grönska och att det sociala livet främjas genom rörelser till fots mellan phus och bostad. Gångavstånd från bostadsentréerna till parkeringshuset varierar från 25 till 250 meter. Besöksparkering och handikappsparkering till verksamheter tillåts på allmän plats. Enligt Malmö Stads parkeringsnorm rekommenderas ett avstånd på max 500 m för boende och max 200 för besökande till bostäder. Bilparkeringsbehov Det totala bilparkeringsbehovet för kv. Brännaren uppgår till ca 520 parkeringsplatser fördelat enligt följande: · Bostäder ca 61 000 BTA: 460 bpl (80 BTA/lgh, 0,6 bpl/lgh) · Handel eller kontor 800 BTA: ca 7-14 bpl (9-18 bpl/1000 kvm) · Kontor ca 2 700 BTA: 24 bpl (9 bpl/1000 kvm) · Lager ca 2 800 kvm BTA: 1-2 bpl (0,2 bpl/anställd, antalet anställda bedöms bli 5-10 st) · Förskolan med fyra avdelningar: 3 bpl för anställda och 6 angöringsplatser för föräldrar · Skolan med 550 elever: 11 bilplatser för anställda och 2 besöksparkeringar (ej föräldrar) · Idrott ca 1 100 kvm: 5 bilplatser samnyttjas med skolan (0,1 bpl/besökande) Enligt parkeringsnormen är behovet för idrottsverksamhet 0,1-0,3 bpl/besökande. Med hänsyn till det kollektivtrafiknära läget föreslås den lägre normen 0,1 bpl/besökande användas för idrottshallen. Antalet besökare till idrottshallen kvällstid antas bli i storleksordningen 50 personer. Detta innebär ett parkeringsbehov på ca 5 bilplatser. Bilparkering för fritidsaktiviteter kvällstid borde kunna ordnas i det näraliggande parkeringshuset för samordning med bilplatser som i huvudsak nyttjas dagtid av personal till skolan alternativt av anställda i handelsverksamheterna. Parkering för anställda till skolan/förskolan ordnas via parkeringsköp eller parkeringsavtal i det gemensamma parkeringshuset. Inga särskilda parkeringsplatser för besökare kommer att anläggas inom skolans område. Ett parkeringshus med 6 parkeringsplan med ca 2 850 kvm per plan täcker det totala behovet på ca 580 bilplatser. Förutom fasta platser för bilpoolsbilar i parkeringshuset föreslås att en bilpoolsplats löses i ytterligare ett läge inom planområdet för att åstadkomma god tillgänglighet. Av det totala antalet parkeringsplatser för bostäder ska 2-3 % alternativt en bilplats per projekt utgöra handikapparkering. Dessa ska vara tillgängliga inom 25 meter från respektive entré. Cykelparkering Parkeringsnormen för cykelparkering anger 2,5 cykelplatser per lägenhet som ska anordnas på kvartersmark, minst en cykelplats per lägenhet ska vara lättillgänglig. För arbetsplatser gäller 0,4 cykelplatser per anställd. Utöver detta tillkommer cykelplatser för besökare till arbetsplatserna, där behovet varierar med typ av verksamhet. Cykelplatsernas placering och utformning är avgörande för hur väl de kommer att nyttjas. 14 (22) För förskolans fyra avdelningar blir behovet totalt 14 cykelplatser. Detta motsvarar 6 cykelplatser för anställda beräknat på 3,5 anställda per avdelning samt 2 cykelplatser per avdelning för besök. Normalt behöver en särskild utredning göras för att bedöma cykelplatsbehovet för lärare och elever på en skola. Dock finns värden som kan användas som utgångspunkt för diskussion kring cykelplatsbehovet. För grundskola motsvarar detta värde 30-70 cpl/100 elever och då ingår personalens behov av cykelplatser. Med cirka 550 elever på skolan så blir behovet av cykelplatser 165-385. Med hänsyn till skolans läge i staden och den sänkta p-normen för bil bör en satsning med en god tillgång till och lokalisering av cykelparkeringsplatser nära skolans entréer göras. Utrymme för cykelkärror och lådcyklar måste finnas tillsammans med möjligheten att parkera barnvagn över dagen för föräldrar som går eller åker kollektivt. För idrottshallen är det viktigt att det finns tillgängliga cykelparkeringar. Enligt parkeringsnormen är cykelplatsbehovet för idrottsanläggningar 20-40 cpl/100 besökare. I första hand väntas idrottarna komma från närområdet och av dem förväntas en stor andel gå och cykla hit, därför föreslås att den högre normen, 40 cpl/100 besökare, användas. Antalet besökare till idrottshallen kvällstid antas bli i storleksordningen 50 personer, vilket innebär ett behov av ca 20 cykelplatser. ANGÖRING För angöringstrafik till enskild fastighet bör trafik på gåendes villkor tillåtas på torgen. Angöring för sop- och varutransporter kan ske i körbana i de mindre gatorna samt vid torg på gåendes villkor. Parkeringsfickor för korttidsparkering och angörning/lastning möjliggörs utmed Industrigatan och på lokalgatorna inom området. Räddningstjänsten har delvis tillgänglighet med stegbil för utrymning av bebyggelse i fem eller fler våningar. Från uppställningsplats på 5x12 meter har bilen en räckvidd med radie nio meter. För lägenheter som inte har något fönster eller balkong som kan nås inom den räckvidden behöver alternativ utrymningsväg eller brandklassade trapphus, lägst Tr2 anordnas. Angöringstrafik till skolan och förskolan föreslås i Agneslundsvägen. TEKNISK FÖRSÖRJNING DAGVATTEN Dagvatten behöver utredas i det fortsatta planarbetet framförallt med tanke på risk för översvämningar. En möjlighet är att använda skoltomt, park och innergårdar för att fördröja vatten vid kraftiga regn. Dagvatten beskrivs mer ingående under detaljplanens konsekvenser. VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP Det är möjligt att ansluta fastigheterna till det befintliga allmänna va-nätet. AVFALLSHANTERING I detaljplanen ges möjlighet för underjordiska avfallsbehållare för sorterat avfall (UWS). Liknande system föreslås för Kv. Spårvägen. UWS föreslås inom ett maximalt avstånd på 50-60 m från bostäder. I detaljplanen ges även möjlighet till avfallshantering genom miljöhus på kvartersmark. 15 (22) Inom Kv. Spårvägen föreslås en kvartersnära återvinningscentral. Denna ska fungera som insamlingsplats för mindre grovavfall, elavfall, farligt avfall samt bedriva verksamhet kring byte av saker. VÄRME En fjärrvärmeledning går i Industrigatan, Nobelvägen och i delar av Agneslundsvägen vilket ger möjlighet till uppvärmning med fjärrvärme. EL Inom planområdet finns idag tre nätstationer. När planområdet är utbyggt finnas det ett behov av sammanlagt fem nätstationer, fördelade både i den östra och västra delen av planområdet. Lägen för dessa anges på plankartan. AGNESLUNDSVÄGEN En avsmalning av Agneslundsvägen föreslås. I den norra delen av Agneslundsvägen går flertalet ledningar bl.a. fjärrvärme och bredband. Planförslaget innebär att denna mark anges i plankartan som mark som får undantags bebyggas med uthus för att bl.a. möjliggöra cykelparkering. Även underjordiska avfallsbehållare för sorterat avfall (UWS) och nätstation föreslås i denna del. Under det fortsatta planarbetet behöver det utredas vidare hur den aktuella marken kan nyttjas med tanke på åtkoms och bevarande av befintliga ledningar. FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT FASTIGHETSSTORLEKAR Bebyggelsen inom planområdet ska upplevas som småskalig och detaljplanen reglerar därför att fastigheter får vara som störst 3500 kvm för bostadsändamål. MARKRESERVAT FÖR GEMENSAMHETSANLÄGGNING Mark som ska hållas tillgänglig för gemensamhetsanläggning (g1) reserveras i detaljplanen för att nå underjordisk avfallshantering inom fastigheten Brännaren 2. Gemensamhetsanläggning ger även möjlighet till passager framförallt för gående. Gemensamhetsanläggning (g2) anger att marken ska vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning avseende underjordiska avfallsbehållare för sorterat avfall (uws). GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kommunen ansvarar genom gatukontoret för genomförandet av de delar av detaljplanen som utgör allmän platsmark. Respektive fastighetsägare ansvarar för utbyggnaden inom de delar som utgörs av kvartersmark. Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet. E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1). 16 (22) TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Nödvändig grundundersökning ska tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området. VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten och dagvatten kan avledas med självfall. I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA utredas. Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov. Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan. I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs. EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i startavtal respektive planavtal. Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande av allmänna platser inom planområdet, s.k. exploateringsavtal. Exploateringsavtal ska vara tecknat innan planen antas. Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av fjärrvärme-, gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören. Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning skall detta bekostas av fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas. FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR FASTIGHETSBILDNING Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering. Den mark som ska ingå i allmän platsmark ska genom fastighetsreglering överföras till en av kommunen ägd park- eller gatumarksfastighet. Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för detta ändamål. Initiativ till bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare. Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad. 17 (22) DETALJPLANENS KONSEKVENSER MILJÖKONSEKVENSER KULTURMILJÖ Planförslaget innebär att Benzons befintliga tegelbyggnad på fastigheten Brännaren 2 som klassas som omistlig i kulturmiljöutredning för Norra Sorgenfri säkerställs genom rivnings- och förvanskningsskydd. Planförslaget säkerställer även genom rivnings- och förvanskningsskydd bebyggelse som klassas som mycket bevarandevärd pga. kulturhistoriska värden. Detta avser befintlig tegelbyggnad på Brännaren 8. Planförslaget säkerställer även bebyggelse på Brännaren 9 och 20som är värd att bevara pga. miljöskapande värden. Planförslaget möjliggör på Brännaren 18 och Brännaren 16 rivning av bebyggelse som enligt kulturmiljöutredning för Norra Sorgenfri är värd att bevara pga. miljöskapande värden. Anledningen till detta är att de har renoveringsbehov och varit svåra att inlemma i den föreslagna strukturen. Byggnaden på Brännaren 18 är djup, ca 21 m, vilket gör den svår att omvandla till bostäder. RISKER OCH SÄKERHET En riskutredning framtagen av Tyréns, 2015-04-01, anger följande: Enligt genomförd kvalitativ undersökning är riskerna med avseende på olycksrisker på intilliggande industrier att betrakta som acceptabla. De skyddsavstånd som anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter, andra vägledningar och tidigare utredningar(där det anses applicerbart) bedöms i de flesta fall vara uppfyllda och inga ytterligare åtgärder med avseende på skydd mot verksamheterna bedöms behövas. För att ta hänsyn till att metanol hanteras på fastigheter i närheten rekommenderas att central avstängningsbar ventilation installeras. Rekommendationen är att funktionen installeras på samtliga byggnader inom 300 meter från QPharma och DuPont:s laboratorier. LUFTKVALITET Spridningsberäkningar för den framtida situationen utmed Nobelvägen har inte gjorts. NO2-halter från 2006 visar på måttliga halter 22-26 µg/m3 utmed Nobelvägen och måttliga till förhöjda halter 24-30 µg/m3 vid kvarteret Spårvägen. Uppdaterad trafikprognos från gatukontoret medför att trafikmängden på Nobelvägen är 13 % lägre än den som använts för beräkningar av kvävedioxidhalten i rapporten "Kartläggning av kvävedioxidhalter för Norra Sorgenfri i Malmö år 2015". I denna rapport bedömdes halten kvävedioxid i beräkningspunkt 3 på Nobelvägen tangera miljökvalitetsnormernas dygnsnorm (60 µg/m3 som får överskridas maximalt 7 dygn per år). En minskning i trafikmängd på 13 % ger i normalfallet inte en fullt så stor minskning i kvävedioxidhalten vid gatan på grund av inverkan av övriga utsläpp i staden. Dock är det även utan att göra beräkningar sannolikt att halterna i nämnda beräkningspunkt 3 med en trafikminskning på 13 % inte kommer att tangera MKN. Det är likaledes sannolikt att halterna endast kommer att ligga strax under normen. Även andelen tung trafik har en betydande inverkan på halterna av kvävedioxid då utsläppen från en lastbil kan vara mer än 10 gånger högre än för en personbil. Trafikprognoserna anger i stort sett samma andel tung trafik (7 % respektive 6 %) vilket inte påverkar ovanstående bedömning. 18 (22) På Industrigatan förändrades prognosen från 4 till 7 % tung trafik medan trafikmängden minskade 8 %. Eftersom det enligt beräkningarna i rapporten var en god marginal till ett överskridande av MKN är det inte alls sannolikt att den överskrids med det nya trafikunderlaget, trots en ökad andel tung trafik. I PM om hållbar stadsförtätning rekommenderas att bostäder ut mot Nobelvägen ges mekanisk ventilation alternativt ett system så att tilluften kan tas från gårdssidan. VATTENKVALITET I dagsläget leds det kombinerade avloppet till Sjölunda reningsverk. Efter genomförd separering av ledningsnätet kommer dagvattnet att ledas till kanalen. Denna ingår i avrinningsområdet Malmö hamnområde. Den ekologiska statusen för Malmö hamnområde är måttlig. Målet är att uppnå god ekologisk status 2021. Kemisk ytvattenstatus för avrinningsområdet klassificeras som god status exklusive kvicksilver. Målet är att uppnå god kemisk ytvattenstatus 2015. Planområdet berörs av grundvattenförekomsten SV Skånes kalkstenar som har god kemisk status 2015 och god kvantitativ status. Andelen hårdgjord yta kommer att vara likvärdig eller minska inom planområdet vid ett genomförande av detaljplanen. Risk för kemiska utsläpp kommer att minska i takt med att industriverksamhet och tunga transporter ersätts av blandad stadsbebyggelse. Då bostadsytor och parker inte bedöms medverka till ökade föroreningsbelastningar och trafiken planeras att bli låg inom området bedöms inte genomförandet av detaljplanens kvartersmark och lokalgator medföra någon risk för överskidande av miljökvalitetsnormer. Vid ombyggnad av de större intilliggande gatorna ska dessa, där så finns möjlighet, utformas så att dagvattnet kan genomgå rening innan det ansluts till ledningsnätet. MARKFÖRORENINGAR Industriell verksamhet har bedrivits i Norra Sorgenfri sedan slutet av 1800-talet och risken att marken är förorenad från i första hand äldre verksamheter är generellt måttlig eller hög. Det pågår provtagningar och utredningsarbete angående markföroreningar. Till granskningsskedet kommer det att finnas en beskrivning av föroreningssituationen och hur den ska efterbehandlas. ELEKTROMAGNETISKA FÄLT Nätstationer inom planen ligger som närmst ca 3 meter från planerad bebyggelse. 19 (22) OMGIVNINGSBULLER Illustration: utbredningskarta ekvivalent ljudnivå 7 meter över marken En bullerutredning har genomförts (Stadsbyggnadskontoret, 2015-03-19) som redovisar beräknade bullernivåer. Utredningen visar att riktvärdena överskrids vid fasad längs alla de gator som omger planområdet d.v.s. längs Industrigatan, Nobelvägen, Agneslundsvägen och Östra Farmvägen. Utredningen visar också att det är möjligt att skapa en ljuddämpad sida. Bebyggelsestrukturen har ändrats något sedan bullerutredningen utfördes framförallt i den nordöstra delen av planområdet. Kvarteret har blivit något mer slutet vilket borde vara en fördel ur bullersynpunkt. Utformning av kvarteren bl.a. med avseende på höjd behöver studeras vidare i det fortsatta planarbetet för att skapa en god ljudmiljö. Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid nybyggnad av bostäder: Utomhus 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad Utomhus 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats Inomhus 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå Inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå nattetid Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 dB(A). Om kravet på 55 dB(A)ekvivalent ljudnivå inte kan innehållas kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostad är högst 50 dB(A) ekvivalent och högst 70 dB(A) maximal bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå som inte överstiger 50 dB(A). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas. En planbestämmelse har införts på plankartan som anger att dessa riktvärden ska klaras och vad som gäller vid avsteg. 20 (22) KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETERNA BRÄNNAREN 2, 3, 8, 9, 16, 18, 19 OCH 20 Fastigheterna berörs av inlösen av mark som i detaljplanen utgörs av allmän platsmark. Nya fastigheter för allmän plats kommer att styckas från dessa fastigheter. SAMHÄLLSKONSEKVENSER BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen. Flera av målen för social hållbarhet främjas. Genom den föreslagna småskaliga fastighetsindelningen främjas en bredd av aktörer i området och därmed ett brett bostadsutbud. Genomgående eftersträvas en ny stadsdel med hög kvalitet och goda bostadskvalitéer. I planen finns mark för skola, förskola, idrottshall och utrymme för service. BARNPERSPEKTIV Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa sättas i främsta rummet. Planområdet har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom attraktiva stadsmiljöer, småskalighet och mångfald samt ett säkert och utvecklat gång- och cykelnät. Bebyggelsen inom området föreslås bli varierad och småskalig. Den sociala hållbarheten prioriteras, vilket är positivt för barn. Hänsyn har tagits till barns behov av utemiljö genom en bredd av rum att vistas i. I planområdet kommer att finnas: park, skola, förskola, gångfartsgator och kringbyggda gröna gårdar. KOMMUNAL OCH KOMMERSIEL SERVICE I detaljplanen ges möjlighet för en skola för 550 elever och en förskola för 80 barn. Detaljplanen ger även möjlighet till kommersiell service. RELEVANTA ÖVRIGA PROJEKT Kvarteret Spårvägen, nordväst om planområdet ger möjlighet till blandad användning med cirka 715 bostäder och utgör det första större utbyggnadsområdet i Projektet Norra Sorgenfri. Ombyggnad av Industrigatan etapp två, mellan Nobelvägen och Östra Farmvägen, planeras byggas ut samtidigt som utbyggnaden av Kv. Brännaren. Detaljplan för del av Kv. Smedjan planeras att påbörjas under hösten 2015. Arbete pågår med att ta fram en kommunikationsplan för marknadsföring av Norra Sorgenfri. ADMINISTRATIVA FRÅGOR GENOMFÖRANDETID Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner laga kraft. VILLKOR FÖR BYGGLOV Detaljplanen innehåller en administrativ bestämmelse som innebär att innan startbesked lämnas ska markföroreningar vara avhjälpta. 21 (22) UNDERLAG TILL PLANARBETET PROGRAM OCH UTREDNINGAR PROJEKTET NORRA SORGENFRI Följande program och utredningar som tagits fram inom projektet Norra Sorgenfri har varit en utgångspunkt i planarbetet: · Planprogram Norra Sorgenfri 2008 · PM Stadsrum 11 juni 2010 · Mobilitetsstrategi Hållbart resande Norra Sorgenfri 2014 · Parkeringsstrategi Norra Sorgenfri 2014 · PM Stadsstruktur och innehåll Kv. Brännaren 2014 · Hållbarhetsstrategi Norra Sorgenfri 2015 GRÖNPLAN Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I grönplanen anges att i samband med att delar av Norra Sorgenfris industriområde omvandlas till ett mer blandat stadsområde, är det enligt grönplanen angeläget att mark avsätts för en park på minst 5, gärna 10 hektar, i området. BOSTADSPOLITISKA MÅL Kommunfullmäktige antog 2012-11-22 bostadspolitiska mål i tio punkter. Planer och program för genomförande ska utgå från dessa mål. TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för bostäder i bullerutsatta miljöer. PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, Pr 3087, antagen av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning. AVFALLSPLAN 2011-2015 FÖR MALMÖ STAD OCH BURLÖVS KOMMUN Avfallsplanen innehåller mål och strategier för avfallshanteringen. MEDVERKANDE Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen, serviceförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit. Josephine Nellerup Planchef Ted Gustavsson Planhandläggare 22 (22)
© Copyright 2024