Gustav och Stinas C-uppsats
Självständigt arbete på grundnivå Independent degree project − first cycle Omvårdnad Nursing Faktorer som kan bidra till hälsosamma livsstilsförändringar Gustav Olin och Stina Persson MITTUNIVERSITETET Institutionen för Hälsovetenskap Examinator: Anita Berglund, anita.berglund@ki.se Handledare: Lena-Mari Sjöblom, lena-mari.sjoblom@miun.se Författare: Gustav Olin, guol0800@student.miun.se Stina Persson, stpe9901@student.miun.se Utbildningsprogram: Sjuksköterskeprogrammet, 180 hp Huvudområde: Omvårdnad C, Vetenskapligt arbete, 15hp Termin, år: T6, 2013 Abstrakt Inledning: Kroniska sjukdomar beräknas stå för 63 procent av dödsfallen världen över och 90 procent av dödsfallen i Sverige. En stor del av dessa dödsfall skulle kunna förhindras med hjälp av livsstilsförändringar som t.ex. mer fysisk aktivitet och bättre kostvanor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som bidrar till hälsosamma livsstilsförändringar hos individer i behov av livsstilsförändring. Metod: Författarna gjorde en litteraturöversikt och granskade vetenskapliga artiklar i form av primärkällor som söktes i databaserna Pubmed och Cinahl med hjälp av relevanta vedertagna söktermer. Sexton kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturöversikten. För att analysera de vetenskapliga artiklarna färgkodades teman som senare blev resultatets underrubriker. Resultat: Huvudresultaten var att livsstilsförändringar kräver stöd från närstående, att den kunskap som erhålls bör delas av närstående samt att rädsla för död och sjukdom, livskriser, glädje och välbefinnande motiverar till hälsosamma livsstilsförändringar. Diskussion: Närståendes betydelse vid livsstilsförändring verkar vara stor. Samtidigt kan det vara så att vårdpersonal har en marginell påverkan på individen då motivationsfaktorerna enligt resultatet är utanför vårdpersonalens räckvidd. Slutsats: Motivation till livsstilsförändring verkar komma från faktorer vårdpersonal har liten inverkan på och livsstilsförändringar underlättas med stöd från närstående. Närstående behöver i större utsträckning finnas med i individers möten med vården. Nyckelord: hälsa, omvårdnad, litteraturöversikt, livskriser, livsstilsförändring, motivation, stöd. Innehållsförteckning Bakgrund .................................................................................................................................. 1 Begrepp ................................................................................................................................. 3 Syfte ........................................................................................................................................... 3 Metod ........................................................................................................................................ 4 Litteratursökning, urval ..................................................................................................... 4 Värdering av vetenskaplig kvalitet................................................................................... 6 Etik ......................................................................................................................................... 7 Analys ................................................................................................................................... 7 Resultat ..................................................................................................................................... 7 Socialt stöd från närstående bidrar till förändring ......................................................... 7 Livskriser bidrar till förändring ........................................................................................ 9 Rädsla bidrar till förändring ............................................................................................ 10 Kunskap och struktur bidrar till förändring ................................................................. 11 Bättre livskvalité vid ett aktivare liv bidrar till förändring ......................................... 14 Diskussion .............................................................................................................................. 15 Metoddiskussion ............................................................................................................... 15 Resultatdiskussion ............................................................................................................ 16 Slutsats .................................................................................................................................... 20 Referenslista ........................................................................................................................... 21 Bilagor Under utbildning och arbete har författarna träffat många olika patienter i olika sammanhang. Det samhälle vi lever i är under förändring och människans livsstil har förändrats drastiskt det senaste seklet. Bättre vård och medicin finns men vi sitter mer stilla och äter mer ohälsosamt. Vårdtiden blir kortare och ansvaret för att hålla sig frisk och hälsosam hamnar mer och mer på den enskilda människan när fler dör i icke smittsamma sjukdomar. Vad kan vi i vården då göra? Därför har vi valt att skriva vår C-uppsats om detta ämne. Bakgrund Problemets förekomst Kroniska sjukdomar (på engelska benämnt non-communicable diseases), ses som 2000talets epidemi, och ökar i en alarmerande hastighet (WHO, 2013a). Kroniska sjukdomar står för 63 procent av alla dödsfall världen över, 36 miljoner av 57 miljoner dödsfall och påverkar män och kvinnor ungefär lika mycket. Kroniska sjukdomar går att förebygga och delvis förhindra med effektiva interventioner riktade mot riskfaktorerna som är högt blodtryck, tobaksanvändning, högt kolesterol, övervikt, osunda kostvanor, fysisk inaktivitet och skadligt bruk av alkohol. År 2008 var 1,5 miljarder människor i världen över 20 år överviktiga. Om de stora riskfaktorerna för kroniska sjukdomar skulle kunna elimineras skulle ¾ av hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes samt 40 procent av cancer kunna förhindras (WHO, 2013b). De fem största kroniska sjukdomarna är diabetes, cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk luftvägssjukdom och psykiska sjukdomar. Tillsammans står dessa sjukdomar för 86 procent av dödsfallen i Europa. Om det inte sätts in åtgärder mot dessa icke smittsamma sjukdomar kommer de att stå för 8,6 miljoner människors död 2015. (WHO, 2013a). I Sverige stod kroniska sjukdomar för 90 procent av alla dödsfall 2011 och av dessa stod hjärt- och kärlsjukdomar för 42 procent (WHO, 2011c). 1 Bidragande orsaker I Sverige har 50 procent av alla kvinnor och 65 procent av alla män minst en ohälsosam levnadsvana (Socialstyrelsen, 2011). Den vanligaste ohälsosamma levnadsvanan är att äta för lite frukt och grönsaker, de näst vanligaste är daglig rökning och för lite fysisk aktivitet. Med regelbunden fysisk aktivitet menas en aktivitet som utförs dagligen i 30 minuter och är av måttlig intensitet (Statens folkhälsoinstitut, 2010) t.ex. raska promenader, joggning, trädgårdsarbete av tyngre karaktär och någon form av bollspel (Statens folkhälsoinstitut, 2012) alternativt fysisk aktivitet minst tre gånger per vecka om den är högintensiv Fysisk inaktivitet är en riskfaktor för sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes, psykisk ohälsa och cancer. Regelbunden fysisk aktivitet genom livet hjälper människor att leva ett självständigt liv långt upp i åldern (Statens folkhälsoinstitut, 2010). En studie i Australien visar att människor är stillasittande 57 procent av dagen, ägnar sig åt fysisk aktivitet som är hälsofrämjande 4 procent av dagen och resterande 39 procent ägnas åt lågintensiva aktiviteter, t.ex. gå i långsam takt (Healy et al., 2008). Behandling och preventiva åtgärder I Sverige har det satsats på hälsofrämjande insatser som t.ex. fysisk aktivitet på recept, läkare har fått utbildning i att systematiskt ställa frågor om levnadssvanor till patienter och sjukvårdspersonal har fått utbildning i fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS) (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Förbättrad hälsa genom livsstilsförändringar sker även hos den som redan är drabbad av en sjukdom ”…en patient som efter ett akut kranskärlssyndrom slutar röka, börjar äta hälsosamt och motionera regelbundet, redan efter 6 månader minska risken för nya hjärt-kärlhändelser med 74 procent, i jämförelse med den som fortsätter att röka, vara fysiskt inaktiv och inte förbättrar sina matvanor” (Socialstyrelsen, 2011). WHO har kommit med en handlingsplan för att alla medlemsländer världen över ska kunna minska dödligheten, sjukligheten och handikapp med 25 procent mellan 2013-2020 på grund 2 av de kroniska sjukdomarna cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom och kronisk luftvägssjukdom (WHO, 2013d) Tillgänglighet i vården Antalet vårdplatser i Sverige har minskat de senaste decennierna och flyttats mot öppenvård och kommuner. På 80-talet fanns ca 100 000 vårdplatser i Sverige och 2005 fanns 26 053 vårdplatser enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Sverige har idag lägst antal vårdplatser per invånare i Europa enligt OECD. Även vårdtiderna har blivit kortare och kortare (Borgström, 2007). 2010 var medelvårdtiden för somatisk slutenvård 4,3 dagar per vårdtillfälle jämfört med 1998 då medelvårdtiden per vårdtillfälle var 5,0 dagar (Socialstyrelsen, 2012). När fler och fler dör av kroniska sjukdomar som till stor del kan undvikas genom en hälsosam livsstil eller livsstilsförändringar, vårdplatser blir färre och vårdtiden blir kortare hamnar mer och mer ansvar för individens hälsa på individen själv. Författarna vill därför veta vad som gör att människor gör hälsosamma förändringar i sina liv. Begrepp Författarna kommer under arbetets gång använda ordet närstående och med det avse familj och vänner. Anhörig används ofta men författarna anser att detta är förlegat i dagens samhälle där många är ensamstående och inte bor nära familj och släkt. Syfte Syftet med arbetet var att belysa faktorer som bidrar till hälsosamma livsstilsförändringar 3 Metod Design Detta arbete utfördes som en litteraturöversikt vilket innebär att redan befintlig forskning inom ett område sammanställs, artikelsökningarna ska göras systematiskt och artiklarna ska kvalitetgranskas (Axelsson, 2012, s. 203). Urval och litteratursökning Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar i form av orginalartiklar, att resultatet skulle vara relevant för syftet, det skulle vara vuxna människor, skrivna på engelska eller svenska och hålla hög vetenskaplig kvalitet enligt granskningsmallen av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011), se bilaga 1. Artiklarna som ingick i arbetet grundades på goda etiska överväganden och allt medverkande var frivilligt. Exklusionskriterier var artiklar som inte fanns i fulltext. Årtal togs inte med som inklusions- eller exklusionskriterie då författarna ansåg att relevant forskning inom området inte behöver vara gjord inom exempelvis de tio sista åren. Litteratursökning utfördes med hjälp av vedertagna söktermer som var relaterade till syftet: Self care, life style changes, motivation, qualitative studies, patient compliance och life changes samt fritextsökningarna life changes och life style changes, se tabell 1. Dessa sökord användes i olika konstellationer i databaserna Cinahl, Pubmed och Psyc Info men inga relevanta artiklar hittades i Psyc Info. Sökningarna hade även avgränsningar vilka var: English, Peer reviewed och Research article i Cinahl och engelska i Pubmed, se tabell 1. Tabell 1. Använda sökord Databas Cinahl Fritext Avgränsningar Headings/Meshtermer Cinahl Self Care, Patient English, Peer reviewed Compliance, Life Style och Research article Changes, Health, 4 Qualitative Studies och Motivation Pubmed qualitative research, self life changes och life care, patient compliance style changes English och motivation Urvalet genomfördes i flera steg; Vid varje sökning lästes alla artiklars rubriker, de artiklar med rubriker som stämde in på arbetets syfte samt på inklusions- och exklusionskriterierna valdes ut (detta gjordes i varje urvalssteg) och dessa artiklars abstrakt lästes. De artiklar som var relevanta för arbetet efter läsning av abstraktet lästes i sin helhet medan de artiklar vars abstrakt inte stämde in förkastades. Samtliga inklusionskriterier togs i beaktande i samtliga urvalssteg. Under urvalet förkastades de artiklar som inte fanns i fulltext och de som redan hade hittats i andra sökningar. Till sist gjordes en värdering av vetenskaplig kvalitét, se nästa stycke. De artiklar som inkluderades i resultatet redovisas i tabell 2. Tabell 2. Databassökningar Databas/datum Sökord Avgränsningar Cinahl 5 sep (MH "Self Care") AND (MH "Patient Compliance") AND (MH "Life Style Changes") (MH "Health") AND (MH "Life Style Changes") (patient compliance) AND life changes) AND self care Peer Reviewed Research Article Language: English, Swedish Cinahl 10 sep Pubmed 12 sep Antal träffar 13 Exkluderad e *4 **5 ***2 Inkluderade Jallinoja et al. (2008) Piamjariyakul et al. (2012) Peer Reviewed Research Article Language: English, Swedish 5 *4 Hansen et al. (2011). Language: English 131 *87 **35 ***6 Fukuoak et al. (2011) Walker et al. (2012) Kärner et al.(2005) 5 Cinahl 12 sep Cinahl 17 sep Pubmed 17 sep Manuell sökning från Hansen, E., Landstad, B. J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). (MH "Qualitative Studies") AND (MH "Motivation") AND (MH "Life Style Changes") (life style changes) AND motivation) AND qualitative research Korkiakangas et al. (2011b) Korkiakangas et al (2011a) English Language Peer Reviewed Research Article 19 *8 **1 ***1 ****2 *****1 Elwell et al. (2013) Tveit Walseth et al. (2011) Doyle et al. (2011) Reddy et al. (2011) Kirkendoll et al. (2010) Ray, R. (2001) Language: English 40 *26 **11 ***1 Ogden, J., & Hills, L. (2008) Cable et al. (1999) *Antal förkastade efter läsning av rubik **Antal förkastade efter läsning av abstrakt ***Antal förkastade efter läsning av hela artikeln ****Antal förkastade pga dubletter *****Antal förkastade pga inte fulltext Värdering av vetenskaplig kvalitet. Efter att artiklarna lästs i sin helhet användes ett granskningsprotokoll, se bilaga 1, för att kvalitetsgranska artiklarna (Willman et al., 2011, ss. 175-176). I granskningsprotokollet bedömdes varje artikel efter flera olika kriterier t.ex. om syftet med forskningen är angivet, hur analysen av data gått till och om resultatet är tydligt beskrivit (Willman et al., 2011, s. 106) Bedömningen sammanfattades sedan till låg, medel eller hög nivå av varje artikel. De artiklar som valdes ut att ingå i arbetet skulle efter granskningen ha hög kvalitet. Arbetets resultatdel består av 16 kvalitativa artiklar. 6 Etik Artiklarna som ingick i arbetet ska vara grundade på god forskaretik och allt medverkande var frivilligt och alla deltagare var informerade om studierna. Författarna ska under arbetets gång sträva efter att skriva arbetets resultatdel objektivt utan egna åsikter och tankar, inte heller ska artiklar exkluderas på grund av deras olikhet med resultatet. Analys En litteraturöversikt bygger på att komma med en ny helhet av flera artiklars resultat och hela vårt analysförfarandet utgick från Axelssons (2012, s. 212-214) sätt att analysera data. Analysen av artiklarna började med att samtliga artiklar lästes för att få en helhetsbild och förståelse av artiklarna. Det som inte förstods översattes till svenska för att få en överblick av resultatet. Resultatet i artiklarna lästes mer ingående och teman skapades utifrån litteraturöversiktens syfte för att få en grundstruktur. Artiklarnas resultat färgkodades efter skapade teman och sammanfördes i ett dokument. För att strukturera varje tema gjordes en ny färgkodning för varje tema. Slutligen skrevs texten under varje tema ihop till löptext. Teman blev sedan resultatets underrubriker. • socialt stöd från närstående bidrar till förändring • livskriser bidrar till förändring • rädsla bidrar till förändring • kunskap och struktur bidrar till förändring • bättre livskvalitet vid ett aktivare liv bidrar till förändring Resultat Socialt stöd från närstående bidrar till förändring Närstående har stor betydelse för en lyckad livsstilsförändring, de motiverar och stöttar de hälsosamma beteendena (Cable, Meland, Söberg, & Slagsvold, 1999). Det är 7 svårt att göra livsstilsförändringar och betydelsen av stöd från närstående är en viktig del i motivationen när det finns ett behov för förändring (Hansen, Landstad, Hellzén, & Svebak, 2011; Elwell, Povey, Grogan, Allen, & Prestwich, 2013; Tveit Walseth, Abildsnes, & Schei, 2011; Korkiakangas et al., 2011b; Walker, James, & Burns, 2012; Kärner, Tingström, Abrandt-Dahlgren, & Bergdahl, 2005). Däremot sker detta stöd på olika sätt hos olika personer (Walker et al., 2012). Familj och vänner är däremot viktigare än kollegor, ”… especially the girl who is 15 years old, are very happy that I am excercising.” (Hansen et al., 2011). Närstående är en faktor som trycker på och motiverar patienter till mer fysisk aktivitet (Jallinoja, Pajari, & Absetz, 2008). Förmågan att vara öppen om sin sjukdom/symptom eller att dölja den var avgörande för att kunna göra livsstilsförändringar, särskilt att ändra sin kosthållning underlättades av att kunna vara öppen om sin sjukdom (Walker et al., 2012). Personligt stöd från närstående är viktigt även om det bara handlade om sällskap vid en promenad (Ray, 2001), det blir en social händelse som motiverar i sig (Korkiakangas, Taanila, & Keiänen-Kiukaanniemi, 2011a). En patient beskriver hur hon lärt känna nya människor när hon promenerat för att hon gått i samma parker (Kirkendoll et al., 2010) och en annan hur det att gå på promenad med en vän kan bli till en kul trevlig stund där tiden helt glöms bort (Korkiakangas et al., 2011b). Stöd från närstående ser olika ut för olika personer och kan innebära att gemensamma beslut fattas, stöd och accepterande av träningen och beslut (Korkiakangas et al., 2011b). Ett annat sätt för närstående att visa sitt stöd vid livsstilsförändringar är t.ex. att hjälpa personen med att komma till avtalade möten med doktorn (Walker et al., 2012). Stöd, uppmuntran, positiva erfarenheter av att dela sina upplevelser tillsammans med någon är motiverande (Korkiakangas et al., 2011a) t.ex. att träna tillsammans (Korkiakangas et al., 2011b). Även vid viktnedgång är det viktigt att ha närstående som är med på förändringarna. För att bibehålla och motivera till en nyttigare mathållning gäller det att hitta alternativ till det som åts förut, t.ex. att grilla kött 8 istället för att fritera det (Kirkendoll et al., 2010). Med sällskap blir det enklare att ta promenader (Kirkendoll et. al., 2010) och annan fysisk aktivitet, (Kärner et al., 2005). Detsamma gäller att det blir lättare att sluta röka om närstående också slutar, då de kan stötta varandra (Kärner et al., 2005). Stöd från andra som också försöker göra livsstilsförändringar är värdefullt och har skett via ett mobilt livsstilsprogram där deltagarna kunde få support, information och att få dela de andra delatagares upplevelser i realtid. Mobiltelefonen finns alltid till hands och det är då lätt att få stöd i vardagen av andra som också är engagerade i programmet (Fukuoak, Kamitani, Bonnet, & Lindgren, 2011). Livskriser bidrar till förändring Det beskrevs att någon form av livskris hade gjort att de lyckats ändra sin livsstil och sedan kunna bibehålla denna förändring över tid. Livskrisen kunde uppfattas som ett hot mot deltagarnas hälsa där de började tänka och reflektera över sin egen död och att de behövde ändra sin livsstil för att få en god hälsa. Även stillsamma livskriser, t.ex. att fylla 30 år fick deltagarna att börja inse att de behövde ändra sitt levnadssätt om deras framtid skulle bli som de önskade (Ogden och Hills, 2008). Längtan efter barn eller att få barn fick också deltagare att ändra sin livsstil, t.ex. att gå ner i vikt. Deltagarna berättade att skilsmässa var en trigger till att ändra livsstil, de var tvungna att ta kommandot över sitt liv, livskrisen drev på livsstilsförändringar. För att en livsstilsförändring skall bli långvarig visade studien på tre viktiga saker: avbrott i funktion, uppfattning om minskat utbud och beteendevetenskaplig modell av orsaker och lösning på deras problem. Avbrott i funktion, fram till livsstilsförändringen hade deras beteende fyllt en viktig del av deras liv, t.ex. var rökning ett sätt att minska stressen på och ett tillfälle för paus på jobbet. Vid ändringar i livet blev dessa beteenden inte längre normala, t.ex. vid nytt arbete var det ingen annan som tog rökpaus eller nya vänner som inte rökte gjorde 9 att det blev lättare att sluta röka och sedan bibehålla den livsstilsförändringen. När ett olyckligt äktenskap tog slut fanns inte längre behovet av att tröstäta, då tog ett hälsosammare ätande vid som ledde till viktnedgång. När ohälsosamma beteenden som har använts som belöning, avbryts och inte längre fungerar som belöning är det lättare att bibehålla den nya livsstilen. Livskrisen fungerar då som ett stopp till det ohälsosamma beteendet och det nya sociala livet erbjuder mer hälsosamma aktiviteter. Något som hjälpte att bibehålla sin nya livsstil var uppfattningen att det inte längre fanns tillfälle att utöva de gamla vanorna, t.ex. var det inte socialt accepterat att röka bland de nya vännerna. De nya vännerna tränade, alltså blev det lättare att träna tillsammans med någon i stället för att göra det själv (Ogden & Hills, 2008). Rädsla bidrar till förändring När rädslan för att drabbas av en livshotande sjukdom infinner sig finns motivation föratt lyckas engagera sig i kostförändringar och att öka sin fysiska aktivitet (Fukuoak et al., 2011). Rädsla är en dominerande känsla som tillsammans viljan att leva längre bidrar till att patienter förändrar sin diet. När rädslan för att dö i en sjukdom infinner sig känns det som att det inte finns något val utan nu måste förändring ske. När hjärnan väl insett att något måste hända för att inte dö finns nästan inte valet utan då är det dags att förändra sin situation (Doyle, Fitzsimons, McKeown, & McAloon, 2011). En studiedeltagare trodde han drabbats av en hjärtinfarkt relaterat till sin övervikt och bestämde sig då för att han var tvungen att ändra sin livsstil för att undvika en riktig hjärtinfarkt. Deltagarna berättade att livskrisen plötsligt fått dem att inse sin egen dödlighet och även inse sambandet mellan deras livsstil och deras ohälsa (Ogden & Hills, 2008). De som haft en hjärtattack var rädda att utan förändringar skulle de insjukna igen eller avlida (Kärner et al., 2005). Rädsla för att drabbas av sjukdom som t.ex. cancer och högt kolesterol gjorde även de att livsstilsförändringar tog fart (Cable et al., 1999). Rädsla 10 för sjukdom blev en motivation för förändring t.ex. genom att sluta röka, äta regelbundet och motionera. (Kärner et al., 2005). Rädsla för att inte kunna ta hand om sig själv eller närstående motiverar till förändring. En patient som arbetar inom vården skrämdes när hon såg andra i 50årsåldern som fått en stroke och aldrig igen skulle kunna röra på sig. Det fick henne att ändra matvanor och börja träna. Kvinnor nämner att de måste kunna ta hand om sin familj men även att det inte är någon som tar hand om dem själva vilket innebär att om de blir sjuk finns det ingen annan som tar hand om deras familj (Kirkendoll et al., 2010). När patienter förstår de negativa konsekvenserna av hur de lever sitt liv kan de ändra sitt beteende (Kärner et al., 2005; Ray, 2001). Deltagarna kände somatiska symtom och signaler som gjorde dem medvetna om sin kropps biologiska tillstånd. Dessa symtom lindrades av deras livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Vetskapen om hälsoriskerna/konsekvenser av sjukdomen, ärftligheten, sjukdomssymptomen samt stress på jobbet ökar oron hos patienter (Hansen et al., 2011). Sjukdomssymtom visade sig vara motiverande för att göra livsstilsförändringar. T.ex. hosta, andnöd, angina och viktökning var symtom som var motiverande till livsstilsförändringar. Även att andra i närheten av en själv drabbades av symtom på sjukdom kunde göra att personerna fick motivation till att ändra beteende till mer hälsosamt (Cable et al., 1999). Kunskap och struktur bidrar till förändring Struktur och rytm i dagliga livet är en viktig del för motivationen till förändring (Hansen et al., 2011), dagliga rutiner med fasta tider för t.ex. måltider och medicinintag (Walker et al., 2012) och att schemalägga fysisk aktivitet är viktigt för att upprätthålla sina nya livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005). Att få fysisk aktivitet till att bli något regelbundet återkommande, göra att det blir en del av vardagen, en ny livsstil (Korkiakangas et al., 2011b), en rutin och en del av den person du är (Jallinoja et al., 2008). Platser och möjligheter för fysisk aktivitet har 11 tidigare ansetts vara ett hinder men det visade sig finnas mängder av möjligheter bara de identifierades för varje individ (Reddy et al., 2011) Att skriva dagbok och att sätta upp realistiska mål och ge sig själv någon form av belöning när målen är uppnådda är också motiverande för att fortsätta sin nya livsstil (Fukuoak et al., 2011). Information om livsstilsförändringar som ges på sjukhus är ofta snabb, blir inte alltid förstådd (Piamjariyakul, Smith, Werkowitch, & Elyachar, 2012) och många behöver få informationen vid flera tillfällen (Doyle et al., 2011), varför det är viktigt med fortlöpande information även efter sjukhusbesök (Piamjariyakul et al., 2012). Att fortsätta stödet till de som genomgår en förändring i livet är viktigt (Doyle et al., 2011), handledning, tips och hjälp med problemlösning i det dagliga livet är viktigt för fortsatt engagemang (Piamjariyakul et al., 2012). Det är betydelsefullt att närstående får vara med och få utbildning, kunskap om förändringarna och redskap för hur de kan stötta personen, t.ex. angående matlagning och motion (Cable et al., 1999). Närstående ändrar ofta vad de lagar för mat bara de vet vad som är bra för personen som behöver livsstilsförändringar (Walker et al., 2012). Sjukvårdpersonal och patient behöver ha en gemensam förståelse för patientens dagliga liv, detta uppfattades som en hjälp för att få råd och konsultation om justeringar och ändringar i varje patients unika situation. När vårdpersonalen visar sig oroliga för patienten samtidigt som de ger råd känner patienteten en skyldighet till genomförande (Tveit et al., 2011). Att kunna diskutera, lära av och dela information med andra patienter är viktigt (Piamjariyakul et al., 2012) Det kan vara motiverande att vara med i en studie (Jallinoja et al., 2008) eller delta i ett livsstilsprogram och att göra sin fysiska aktivitet och ändringar i matvanor till tävling både mot sig själv och andra deltagare i livsstilsprogrammet(Fukuoak et al., 2011). Ett mobiltelefonbaserat livsstilsprogram har fördelar av att feedback, hjälp och att samtal genom sms sker i realtid (Fukuoak et al., 2011). Personer som genomför livsstilsförändringar anser det viktigt med kunskap och feedback på sina förändringar för att de ska hålla över tid (Cable et al., 1999). En 12 motiverande faktor för att behålla hälsosamma vanor är att planera in t.ex. viktkontroller vilket pushar personer att bibehålla sina nya vanor för att vid kontrollen få positiv feedback, ”… the second month you’d be pretty strict since you’ve go to go again to that meating” (Jallinoja et al., 2008). Vårdpersonal bör ge positiv feedback när det går bra och vara förstående och uppmuntrande när det går mindre bra (Tveit et al., 2011) och inte komma med pekpinnar (Fukuoak et al., 2011). Att visa patienter resultat av olika test ger dem driv för att fortsätta (Reddy et al., 2011). I en studie med 135 delatagare hade 76 av dem gjort hälsorelaterade förändringar sex månader efter att de gjort en hjärtscreening. De största bidragande faktorerna till förändringarena var självkontroll, ändrad självuppfattning och egen motivation till att vilja vara hälsosammare (Ray, 2001). Många upplever fördelar när sjukvårdspersonalen samarbetar, t.ex. att dietisten och läkaren möter patienten samtidigt. Annars upplever patienterna att de kan få råd som står i konflikt med varandra vilket leder till att patienten inte vet hur de ska utföra sina livsstilsförändringar. Deltagarna i studien uttrycker en osäkerhet angående sin sjukdom och dess behandling, de förstod inte logiken bakom deras t.ex. ändrade kosthållning (Walker et al., 2012). För att klara sina livsstilsförändringar krävs både interna och externa incitament/anledningar. De interna består av att motivationen till förändringarna ska komma från aktiva val som gjorts under reflektion och bedömningar av betydelsen av livsstilsförändringar, ändringar av ett beteende. (Kärner et al., 2005). Det som är avgörande för att livsstilsförändringarna ska bli långvarig är att personerna själva förstår sambandet mellan deras beteenden och deras situation, exempelvis att övervikt beror på ett beteende och inte på biologiska orsaker och ses som oundviklig. När orsaken och även lösningen till övervikten blev förstådd av personen då började en livsstilsförändring som varade (Ogden & Hills, 2008). De externa incitamenten för att nå sin motivation kan komma från sjukvården som kan bistå med råd, fakta och patienten kan känna en tillit till sjukvården (Kärner et al., 2005). När patienten förstår 13 att de är ansvariga för sig själva och vill leva ett hälsosammare liv finns en stark inre motivation för livsstilsförändringar (Kärner et al., 2005), det nya beteendet med nya värderingar måste införlivas i den egna personen innan livsstilförändringar blir långvariga (Cable et al., 1999). Bättre livskvalitét vid ett aktivare liv bidrar till förändring Fysisk aktiviter är viktiga för att kunna förändra sin livsstil men varierar från person till person. Promenader, hushållsarbete, hjälpa barnen, gå med hunden, gymträning, helgaktiviteter och resa/semester är exempel på aktiviteter som patienter vill göra (Hansen et al., 2011). Livskvalitet är det huvudsakliga motivet till fysisk aktivitet och innebär hälsa, mentalt och fysiskt välbefinnande. Att hålla sig frisk eller så frisk som möjligt samt att kunna arbeta bidrar till ett mindre stillasittande liv. Eller som en deltare i studien uttrycker sig: ”… As an older person, I feel that exercise helps both your mind and body function… it feels important to keep up my present level of physical fitness. Besides, exercise is fun and something just “forces” me to go out into the fresh air …” (Korkiakangas et al., 2011a). Träning beskrivs vara roligt, ger njutning och mening till vardagen, ger energi, ger ett bättre humör och hjälper till att ta i tu med bekymmer och problem (Korkiakangas et al., 2011a). Fysisk aktivitet behöver vara roligt och ge en känsla av välbefinnande. När patienter känner glädje och njutning vid fysisk aktivitet blir de motiverade och beskriver hur de är i bättre fysisk form, sover bättre, mår bättre av träning (Korkiakangas et al., 2011b). Deltagarna beskriver att det är viktigt att använda det roliga vid motion, dansa, sjung och gör det roligt att laga mat (Piamjariyakul et al., 2012). En patient förklarar att smärta vid promenader inte spelar någon roll då en vällustkänsla infinner sig bara genom att vara utomhus (Hansen et al., 2011). Utomhusaktiviteter, naturen och de sociala delar som kommer med träning är motiverande (Korkiakangas et al., 2011a). 14 Att se fysiskt starka människor samt att se människor där fysiken börjar svikta är motiverande faktorer för fysisk aktivitet. Vid äldre ålder blir det viktigare att vara funktionell i vardagen, klara sig utan hjälpmedel, fortsätta med hobbys och att kunna klara sig själv hemma utan hjälp, varför fysisk aktivitet känns viktigt att upprätthålla (Korkiakangas et al., 2011a). Aktiva vänner är förebilder och det motiverade att återigen vara i god form såsom tidigare i livet men även att bli en människa som har en aktiv livsstil för att vara en förebild för sina barn (Korkiakangas et al., 2011b). Motivationsfaktorer för att lyckas engagera sig i kostförändringar och att öka sin fysiska aktivitet är att förändringasarbetet ska var kul (Fukuoak et al., 2011). Diskussion Metoddiskussion Sökningarna från början genererade många träffar och ett urval spritt från syftet. Detta hade förmodligen att göra med att syftet inte var helt klart för författarna och sökningarna blev därför ospecifika. Detta blev ett problem som gjorde att tid ägnades åt arbete vi inte kunde använda. När ett syfte bestämdes mer konkret blev artikelsökningarna mer specifika och artiklar relevanta för syftet hittades. Med tanke på syftet finns mycket skrivet i ämnet och mycket av detta var inte vetenskapliga artiklar varför sökningarna började göras med avgränsningarna ”Peer Reviewed” och ”Research Article”. Även begränsningen ”English Language” användes då författarna inte behärskar andra språk förutom engelska och svenska, svenska är ett språk som få vetenskapliga artiklar är skrivna och publicerade på. Detta kan vara en svaghet då engelska inte är författarnas modersmål vilket kan leda till att författarna feltolkat eller felöversatt artiklarna. För att minimera risken för att detta ska ske har båda författarna båda två läst och granskat artiklarna. De slutligen utvalda artiklarna är alla från industriländer vilket inte var ett medvetet val och kan begränsa möjligheten att tillämpa resultatet. Vid starten av artikelsökningarna hittades många kvantitativa 15 artiklar som efter läsning och diskussion förkastades då de inte gick att tillämpa på syftet som syftar på människors upplevelser och känslor. Författarna anser att datamättnad för tidsramen av detta arbete är uppnådd men det är en aspekt att reflektera över vid tillämpande av resultatet. När problem uppstått har författarna diskuterat dessa och vid de tillfällen där ingen lösning hittades fortsatte arbetet med någon annan del av litteraturöversiken för att ge problemen tid. Handledare, bibliotekspersonal och studiekollegor har rådfrågats vid behov. I början av sökningarna avgränsade författarna sökningarna med att artiklarna skulle vara från de sista fem åren. Vid diskussion om detta togs denna avgränsning bort då relevanta artiklar kunde vara äldre än fem år. De flesta resultatartiklarna är från 2011 och framåt vilket är en styrka då forskningen är aktuell. Psykisk ohälsas-, röknings- och alkoholens negativa konsekvenser är även de relevanta för vårt syfte men under sökprocessen hittades många relevanta artiklar och med den tidsram som fanns för arbetet bestämdes att inte söka efter fler artiklar för att få med studier som tog upp psykisk ohälsa, rökning eller alkohol. Resultatdiskussion Syftet med litteraturöversikten var att belysa faktorer som bidrar till hälsosamma livsstilsförändringar hos patienter i behov av livsstilsförändring. Huvudresultaten är att livsstilsförändringar underlättas genom stöd från närstående samt att den kunskap som erhålls bör delas med närstående. Motivation kan vara olika för olika människor men utan den egna motivationen blir det ingen hållbar livsstilförändring. Enligt resultatet är viktiga motivationsfaktorer rädsla för död och sjukdom, en stor livshändelse/livskris samt positiva associationer med livsstilsförändringar. Därför har vi valt att lägga fokus på diskussionen på stöd från närstående, information från sjukvården och patientens egna motivationsfaktorer. Resultatet visar att stöd från närstående är viktigt och att patienter har svårt att förstå och ta till sig information. Detta anser författarna vara en av de viktigaste delarna i 16 resultatet då det är oerhört viktigt att vårdpersonal tar hänsyn till detta vid patientmöten. Resultatet presenterar att det är av stor vikt att personer som genomgår livsstilsförändringar får stöd och uppmuntran av närstående. Liknade resultat har redovisats i studier av människor med diabetes typ 2 som ska utöva egenvård. Närståendes engagemang underlättar processen att lyckas med livsstilsförändringarna (Song, Lee, & Shim, 2009). Ahlin och Billhults (2012) studie, som beskriver hur kvinnor hanterar nödvändiga livsstilsförändringar på grund av kroniska sjukdomar, stöder även den resultatet, visar att det blir svårt med förändring utan stöd från närstående och att det t.o.m. kan vara en ursäkt för att fortsätta med ett ohälsosamt leverne när närstående lever osunt och är ovilliga till förändring. Om närstående hade varit med vid de kontakter patienter har med vårdpersonal hade de kunnat ta del av informationen och på detta vis förstå anledningarna till att en förändring är viktig och på så vis kunna ge det stöd som patienten skulle behöva för att klara av att göra de livsstilsförändringar som behövs. Detta tas upp i Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005b) där det bland annat står att sjuksköterskans roll för att främja hälsa och förebyggandet av ohälsa innebär att undervisa patienter och närstående. Att utbildning av närstående samt kontinuitet i vården är viktigt bekräftas av FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (2008) ”För att uppnå god följsamhet med behandling behövs utbildning av patienter och anhöriga.”. Sjukvården ska bistå med kunskap och information om livsstilsförändringar, alla har rätt till information om sitt hälsotillstånd och vilka behandlingsmetoder som finns (HSL1982:763). Men att ge information angående livsstilsförändringar kan vara svårt. En studie av Knutsen och Foss (2010), som undersöker strategier och förståelser av empowerment hos individer med sjuklig fetma under en kurs i livsstilsförändringar, visar att vårdpersonal som ska informera patienter upplever att de hamnar i ett 17 dilemma, de ska främja människors autonomi men samtidigt försöker de lära deltagarna livsstilsförändringar genom särskilda vägar och direktiv. Kunskap och information om livsstilsförändringar och konsekvenserna om detta inte genomförs är viktigt men avgörande är att personen själv hittar sin egen motivation enligt studiens resultat. Om detta skriver Faskunger (2008, s. 114), som beskriver olika perspektiv av beteendeförändringar som hälso- och sjukvårdspersonal kan ha hjälp av i patientmöten som handlar om livsstilsfrågor, som visar att det kan vara frustrerande att arbeta med livsstilsförändringar då de aldrig sker om patienten inte själv vill. Det behövs auktoritet över sin egen hälsa och någon form av ägande över sina egna beteenden innan livsstilsförändringar blir utförda (Rief et al., 2012). En möjlig tolkning av resultatet är att varje individ själv måste hitta sina motivationsfaktorer till livsstilsförändringar och att sjukvården ska bistå med fakta om sjukdomar, symptom och möjligheter till hälsosamma livsstilsförändringar. Sjukvården kan inte påverka människors olika motivationsfaktorer, t.ex. att någon närstående drabbas av sjukdom eller att patienten själv drabbas av någon form av livskris. Resultatet skulle även kunna tolkas som att vårdpersonal inte kan göra så mycket vid kroniska sjukdomar. Patienterna måste själva hitta sin egen motivation innan någon förändring kan ske, det vårdpersonalen kan göra är att vara medveten om vilka faktorer som motiverar individer till livsstilsförändringar och vid samtal hitta det som motiverar just den patienten. Hälso- och sjukvården ska enligt Hälsooch sjukvårdslagen (1982:763) förebygga ohälsa varför vårdpersonal vid alla patientmöten kan leta efter faktorer och möjligheter som kan få patienten till en hälsosammare livsstil utan att peka med hela handen och säga såhär ska du göra. Resultatet visar att information och kunskap om livsstilsförändringar bör vara återkommande, en livsstilsförändring kräver engagemang över tid vilket styrks av en studie av Bennet, Perry och Lawrence (2009), som undersöker innebörden av hälsa och dess bestämmande faktorer, metoder för främjande av hälsa och primärvårdens främjande av hälsa in relation till olika kroniska sjukdomar. Detta betyder att 18 människor behöver stöttning under hela sin livsstilsförändring. Enligt Faskunger (2008, ss. 116-117) är en livsstilsförändring en process som kan ta flera år att genomföra och för att lyckas bör fokus ligga på patientens egna förutsättningar. I litteraturöversiktens resultat framkom att människor behöver positiv feedback och stöttning av andra i samma situation. En eventuell lösning på detta skulle kunna vara att helt enkelt fråga vid patientmöten om patienterna kan tänka sig att träffa andra med samma eller liknande sjukdom. Vidare bör vårdpersonal hjälpa patienter att se möjligheter och hinder hos varje patient, och hjälpa till att hitta det patienten har möjlighet att göra och tycker är roligt/givande. Detta styrks genom Holm Ivarsson (2007, ss. 203-204) som skriver att genomföra en förändring måste vara kopplat till en positiv känsla, ha ett tydligt mål och desto starkare anledning till förändring desto större chans att lyckas. Detta kan patienter få hjälp med via motiverande samtal (MI). Författarna anser att MI är ett viktigt redskap för vårdpersonal att använda i patientmöten som gäller livsstilsförändringar. Att ha drabbats av hjärtinfarkt är en riskfaktor för att drabbas av en ny hjärtinfarkt och för att minimera risken att återinsjukna arbetas det med sekundärprevention (Hjärt-Lungfonden, 2013) Hjärtrapporten 2013 visar att endast 5 procent av de patienter som drabbats av hjärtinfarkt och behandlas på Östersunds sjukhus klarar de fyra viktigaste sekundärpreventiva åtgärderna. Dessa är rökstopp, delta i någon form av fysiskt träningsprogram, ha ett systoliskt blodtryck under 140mmHg och ha ett LDL-kolesterol under 2,5 mmol/l. 19 Slutsats Den inverkan som hälso- och sjukvård har på kroniska sjukdomar skulle kunna anses vara marginell. När väl en individ kommer till den punkt att hen blir patient och behöver hjälp från hälso- och sjukvården med kroniska sjukdomar ligger fortfarande det största ansvaret för patientens hälsa hos patienten själv. Kroniska sjukdomar kan undvikas i stor mån genom livsstilsförändringar patienten själv gör. Vårdpersonal kan däremot bidra till att individer hittar sin egen motivation och se fysiska och psykiska möjligheter patienterna själva kanske inte ser. Detta genom att i möten med patienter fokusera på att patienten ska känna sig delaktig och att vara lyhörd på patienters egna upplevelser, förslag och idéer. Viktigt är också att insistera på att bjuda in närstående vid samtal och information för att bygga en bredare kunskapsgrund och försöka skapa ett stöd från närstående. Det är viktigt att se de sociala delarna i all förändring för att ge patienten stöd vid livsstilsförändring. Människan är ett flockdjur som ofta trivs tillsammans med andra människor och detta bör utnyttjas för hälsosamma livsstilsförändringar. Författarna anser ämnet aktuellt och relevant och hoppas att denna litteraturöversikt väcker tankar hos läsaren. Forskning som handlar om att motivera patienten kan se annorlunda ut med fakta i hand. Hälso- och sjukvården bör lägga resurser där störst effekt kan vara möjlig. Vidare forskning inom området skulle kunna handla om hur närstående bäst tas med vid patientmöten eller hur vårdpersonal ger information på ett sätt så att den förstås och koms ihåg, kanske på ett kreativare sätt. 20 Referenslista *= Vetenskapliga artiklar som litteraturöversikten baserades på. Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes - a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care(30), 41-47. Axelsson, Å. (2012). Litteratursrudie. i M. Granskär, & B. Höglund-Nielsen (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (2:1 uppl., s. 203-220). Lund: Studentlitteratur AB. Bennet, C., Perry, J., & Lawrence, Z. (2009). Promoting health in primary care. Nursing Standard, s. 48-56. Borgström, A. (2007). Läkartidningen. Sverige har lägst antal vårdplatser i Europa, 104(6), s. 396-397. *Cable, T. A., Meland, E., Söberg, T., & Slagsvold, S. (1999). Lessons from the Oslo Study Diet and Anti-Smoking Trial: a qualitative study of long-term behaviour. Scand J Puplic Health, 27, s. 206-212. *Doyle, B., Fitzsimons, D., McKeown, P., & McAloon, T. (2011). Understanding dietary decision-making in patients attending a secondary prevention clinic following myocardial infarction. Journa of Clinical Nursing(21), 32-41. *Elwell, L., Povey, R., Grogan, S., Allen, C., & Prestwich, A. (2013). Patients' and practitioners' views on health behaviour change: A qualitative study. Psychology & Health, 28(6), 653-674. Faskunger, J. (2008). Beteendeförändring - att hjälpa patienter med livsstilsfrågor. i B. Klang Söderkvist, Patientundervisning (s. 113-131). Lund: Studentlitteratur AB. *Fukuoak, Y., Kamitani, E., Bonnet, K., & Lindgren, T. (2011). Real-Time Social Support Through a Mobile Virtual Community to Improve Healthy Behavior in Overweight and Sendentary Adults: A Focus Group Analysis. Journal of Medical Internet Research, 13. *Hansen, E., Landstad, B. J., Hellzén, O., & Svebak, S. (2011). Motivation for lifestyle changes to improve health in people with impaired glucose tolerance. Scandinavian Journal of Caring Sciences(25), 484-490. Healy, G. N., Dunstan, D. W., Salmon, J., Cerin, E., Shaw, J. E., Zimmet, P. Z., o.a. (2008). Breaks up in sedentary time: beneficial associations with metabolic risk. Diabetes Care, 31(4), 661-666. 21 Hjärt-Lungfonden. (2013). Hjärtrapporten 2013. Hjärt-Lungfonden. Holm Ivarsson, B. (2007). Motiverande samtal, MI. i B. Fossum, Kommunikation Samtal och bemötande i vården (s. 199-230). Lund: Studentlitteratur AB. HSL1982:763. (u.d.). Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Socialdepatementet. *Jallinoja, P., Pajari, P., & Absetz, P. (2008). Repertoires of lifestyle change and selfresponsibility among participants in an intervention to prevent type 2 diabetes. Scandinavian Journal of Caring Sciences(22), 455-462. *Kirkendoll, K., Clark, P. C., Grossniklaus, D., Igho-Pemu, P., Mullis, R., & Dunbar, S. B. (2010). Metabolic Syndrome in African Americans: Views on Making Lifestyle Changes. Journal of Transcultural Nursing, 21(2), 104-113. Knutsen, I. R., & Foss, C. (2010). Caught between conduct and free choice - a field study of an empowering programme in lifestyle change for obese patients. Scandinavian Journal of Caring Sciences, s. 126-132. *Korkiakangas, E. E., Alahuhta, M. A., Husman, P. M., Keinänen-Kiukaanniemi, S., Taanila, A. M., & Laitinen, J. H. (2011b). Motivators and barriers to exercise among adults with a high risk of type 2 diabetes - a qualitative study. Scandinavian Journal of Caring Sciences(25), 62-69. *Korkiakangas, E., Taanila, A. M., & Keiänen-Kiukaanniemi, S. (2011a). Motivation to physical activity among adults with high risk of type 2 diabetes who participated in the Oulu substudy of the Finnish Diabetes Prevention Study. Health and Social Care in the community(19), 15-22. *Kärner, A., Tingström, P., Abrandt-Dahlgren, M., & Bergdahl, B. (2005). Incentives for lifestyle changes in patients with coronary heart disease. Journal of Advanced Nursing, 51, s. 261-275. *Ogden, J., & Hills, l. (2008). Understanding sustained behavior change: the role of life crises and the process of reinvention. An Interdisciplinary Journal for the Social Study of Health, Illness and medicine, 12, s. 419-437. *Piamjariyakul, U., Smith, C. E., Werkowitch, M., & Elyachar, A. (2012). Part I: Heart failure management: Patients, multidisciplinary health care professionals and family caregivers' perspectives. Applied Nursing research(25), 239-245. *Ray, R. (2001). Self-reported heart health bahaviour patterns in a rural context. Australian Journal of Rural Health(9), 64-64. *Reddy, P., Hernan, A. L., Vanderwood, K. K., Arave, D., Niebylski, M. L., Harwell, T. S., o.a. (2011). Implementaition of diabetes prevention programs in rural 22 areas: Montana and south-eastern Australia compared. Australian Journal of Rural Health(19), 125-134. Rief, J. J., Mitchell, G. R., Zickmund, S. L., Bhargava, T. D., Bryce, C. L., Fischer, G. S., o.a. (2012). Promoting Patient Phronesis: Communication Patterns in a Online Lifestyle Program Coordinated With Primary Care. Health Education & Behavior, s. 311-322. SFS. (1982:763). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Riksdagen. Socialstyrelsen. (2005b). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2012). Vårdtiden på sjukhus har blivit kortare. Hämtat från www.socialstyrelsen.se: www.socialstyrelsen.se/nyheter/2012juni Song, M., Lee, M., & Shim, B. (2009). Barriers to and facilitators of self-managenent adherence in Korean older adults with type 2 diabetes. International Journal of Older People Nursing, 5, s. 211-218. Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Levnadsvanor Lägesrapport 2009. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut. (2012). Stillasittande och ohälsa - en litteratursammanställning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. *Tveit Walseth, L., Abildsnes, E., & Schei, E. (2011). Patients' experiences with lifestyle counselling in general practice: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary Health Care(29), 99-103. *Walker, R., James, H., & Burns, A. (2012). Adhering to behaviour change in older pre-dialysis populations- what do patients think? A qualitative study. Journal of Renal Care, 38(1), s. 34-42. WHO. (2011c). NCD Country profiles: Sweden. WHO. WHO. (2013a). Noncommunicable diseases. Hämtat från www.euro.who.int: http://www.euro.who.int/en/what-we-do/health-topics/noncommunicablediseases den 9 10 2013 23 WHO. (2013b). 10 facts on noncommunicable diseases. Hämtat från www.who.int: http://www.who.int/features/factfiles/noncommunicable_diseases/facts/en/ind ex.html den 9 10 2013 WHO. (2013d). Follow-up to the Political Declaration of the High-level Meeting of the General Assembly on the Prevention and Control of Non-communicable Disease. WHO. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad (3:1 uppl.). Lnd: Studentlitteratur AB. 24 Bilaga 2 s. 1 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Bilaga 1 Protokoll för kvalitetsbedömning av studier med kvalitativ metod, enligt Willman, Stoltz & Bahtsevani (2006). Beskrivning av studien, t.ex. metodval………………………. Finns det ett tydligt syfte? Ja… Nej… Vet ej… Patientkarakteristika Antal…… Ålder……. Man/kvinna…… Är kontexten presenterad? Ja… Nej… Vet ej… Etiskt resonemang? Ja… Nej… Vet ej… Urval - Relevant? Ja… Nej… Vet ej… - Strategiskt? Ja… Nej… Vet ej… Metod för -urvalsförfarande tydligt beskrivet? Ja… Nej… Vet ej… -datainsamling tydligt beskriven? Ja… Nej… Vet ej… -analys tydligt beskriven? Ja… Nej… Vet ej… Giltighet -Är resultatet logiskt, begripligt? Ja… Nej… Vet ej… -Råder datamättnad? Ja… Nej… Vet ej… -Råder analysmättnad? Ja… Nej… Vet ej… Kommunicerbarhet - Redovisas resultatet klart och tydligt? Ja… Nej… Vet ej… - Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk referens ram? Ja… Nej… Vet ej… Genereras teori? Ja… Nej… Vet ej… Bilaga 2 s. 2 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Huvudfynd Vilket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat? ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. Sammanfattande bedömning av kvalitet Bra… Medel… Låg… Kommentar…………………………………………………………………….... ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………. Granskare (sign) …………………………………… Bilaga 2 s. 1 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Författare Studiens Land syfte Design Analysmetod Deltagare Huvudresultat Kvalitet Stöd från närstående Hög (bortfall) Årtal Cable, T A., Identifiera faktorer Kvalitativ metod. Tematisk analys 25 män Meland, E., som leder till Fokusgrupp intervjuer är viktigt. Rädsla och Söberg, T., & långvariga med personer som feedback är Slagsvold, S. beteendeförändringar deltagit i tidigare motiverande faktorer Norge hos personer med cohortstudie mellan till 1999 ökad risk för 1972-1980. livsstilsförändringar. framtida Empowerment och kardiovaskulär kontroll är viktigt för sjukdom. hållbara förändringar. Doyle, B., Studien undersöker Fenomenologi Fenomenologisk 9 deltagare Rädsla, beslutsamhet Fitzsimons, D., som påverkar kostval Kvalitativ metod. analys (4) och självkontroll var McKeown, P., gjorda av patienter Individuella intervjuer & McAloon, T. på en andra faktorer. Hindrande England intervention efter en faktorer var dåligt 2011 hjärtinfarkt minne av information möjliggörande och förmågan att kunna göra en hållbar förändring Hög Bilaga 2 s. 2 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Elwell, L., Patienter och Kvalitativ studie Induktiv 13 Tid, för lite resurser Povey, R., vårdpersonals Fokusgruppsintervjuer tematisk analys vårdpersonal och för sen start av Grogan, S., perspektiv på 7 patienter intervention är Allen, C., & livsstilsförändring Hög relvanta och tolkas Prestwich, A. som interna och England externa 2013 motivationsfaktorer Fukuoka, Y., Utforska Kvalitativ. 6 Deskriptiv 35 deltagare Realtids stöd, Kamitani, E., tillämpligheten i ett fokusgrupper, analys samt (9) skräddarsytt Bonnet, K.,& mobiltelefonbaserat deskriptiv kvalitativ program och Lindgren, T. livsstilsprogram och Hermeneutik, beskrivnings egenkontroll gör ett USA att förstå metod mobilt 2011 motivationsfaktorer livsstilsprogram och barriärer för ett funktionellt. Hög forsatt engagemang i livsstilsprogrammet. Hansen, E., Att identifiera Kvalitativ metod Landstad, B. J., faktorer som kan ha Semistrukturerade prioriteringar i Hellzén, O., & motiverande intervjuer vardagen och var Svebak, S. signifikans för motiverade att Norge livsstilsförändring förhindra sjukdom 2011 Innehållsanalys 18 deltagare Deltagare förändrade Hög Bilaga 2 s. 3 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Jallinoja, P., Studie analyserar Kvalitativ Diskursanalys 38 deltagare 3 huvudteman Pajari, P., & deltagarnas intervjustudie och tolkande hittades: Hopplöshet, Absetz, P. redogörelser av sina Intervjuer i analys ansträngning och Finland upplevelser av fokusgrupper 2008 livsstilsförändring Hög självstyrande. efter att ha genomgått en intervention för förhindra diabetes typ 2 Kirkendoll, K., Denna studie Kvalitativ studie med Kvalitativ 11 Deltagarna behöver Clark, P. C., undersöker vuxna gruppdiskussioner innehållsanalys Grossniklaus, afroamerikaners behöver socialt stöd D., Igho-Pemu, förståelse av och se möjligheterna P., Mullis, R., metabolskt syndrom för fysisk aktivitet & Dunbar, S. och B. motivationsfaktorer USA för 2010 livsstilsförändringar utveckla egenkontroll, Hög Bilaga 2 s. 4 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Korkiakangas, Att beskriva Kvalitativ metod. Induktiv 74 deltagare Njutning, sociala E. E., motiverande och 6-månaders Innehållsanalys Alahuhta, M. hindrande faktorer uppföljningsstudie hälsa och mål med A., Husman, P. för fysisk aktivitet med grupprådgivning vikt motiverade till M., Keinänen- hos personer med fysisk aktivitet. Att bli Kiukaanniemi, hög risk för diabetes en människa med S., Taanila, A. typ 2 aktiv livsstil och att Hög relationer, fördel av M., & Laitinen, vara en förebild för J. H. sina barn bidrog Finland också. 2011 Korkiakangas, Att beskriva Kvalittiv metod. Induktiv 63 deltagare Motiverande faktorer E., Taanila, A. motiverande och Frågeformulär med innehållsanalys (2003) var vikthantering, M ., & hindrande faktorer öppna frågor gjorda 71 deltagare känsla av fysisk och Keiänen- för fysisk aktivitet 2003 och 2008 med (2008) psykiskt välmående Kiukaanniemi,, hos personer med samma frågor S. hög risk för diabetes förknippade med Finland typ 2 fysisk aktivitet 2011 samt sociala relationer Hög Bilaga 2 s. 5 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Kärner, A., Undersöka vad Fenomenografi Fenomenografisk 113 män och Somatiska, Tingström, P., patienter i Kvalitativ metod. analys kvinnor sociala/praktiska, Abrandt- rehabiliteringsfasen Individuella ntervjuer kognitiva och Dahlgren, M., efter med en känslosamma & Bergdahl, B. kranskärlssjukdom semistrukturerad insitament Sverige upplever som intervjuguide. identifierades. 2005 undrelättande och Hög försvårande faktorer relaterat till viktiga livsstilsförändringar för deras välmående. Ogden, J., & Undersöka faktorer Kvalitativ metod. Hills, l. som är associerade England 2008 34 deltagare Hållbara Semistrukturerade 24 hade gått livsstilsförändringar med hållbara djupintervjuer med ner i vikt, 10 triggades av en långsiktiga öppna frågor. hade slutat livskris relaterat till röka hälsa, relationer eller förändringar i Tematisk analys hälsorelaterade framstående förändringar. milstolpar Hög Bilaga 2 s. 6 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Piamjariyakul, Studien beskriver Kvalitativ metod. U., Smith, C. patienters, E., vårdpersonal och Werkowitch, Innehållsanalys 30 patienter Inblandning av Fokusgrupper och 17 närstående, fortsatt individuella intervjuer vårdperonal information och närståendes 17 lärande om M., & perspektiv för att närstående hjärtsjukdom, Elyachar, A. bäst förbereda sig för livstilsförändringar, USA egenvård vid acceptans av 2012 hjärtsjukdom sjukdomen och hjälp Hög med problemlösning i vardagen Ray, R. Görs hälsosamma En kohortstudie med Kvalitativ 135 Majoriteten av Australien livsstilsförändringar kvalitativa intervjuer innehållsanalys deltagare, deltagarna gjorde 2001 då människor får 6månader efter samt statistik (74) hälsosamma resultaten av en screening samt en livstilsförändringar hälsoscreening uppföljningsintervju eller bibehåll de 12 månader efter positiva leverne de screening hade. Support och möjlighet var faktorer som bidrog till förändring Hög Bilaga 2 s. 7 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Inte angiven 5 deltagare, Strategi för (2) rekrytering och Reddy, P., Att identifiera Kvantitativ och Hernan, A. L., nyckelelement för kvalitativ metod. Vanderwood, etablering av Fokusgrupper i bevarande av K. K., Arave, preventionsprogram telefonkonferanser. deltagare. Vad som D., Niebylski, för diabetes samt att fungerar i M. L., Harwell, identifiera specifika interventionsprogram. T. S., o.a. utmaningar och Landsbyggdsfrågor. (2011). hinder. Tveit Walseth, För att belysa Kvalitativ metod. Systematisk L., Abildsnes, betydelsen av Observations- och textkondensering E., & Schei, E. Haberman teori som intervjustudie Norge praktisk förklara anledningar 2011 överläggning till förfarande i livsstilsförändringar. livsstilsrådgivning i allmänmedicin, med ett patientperspektiv. För att söka efter ämnen som patienterna anser av betydelse i sådana samråd 12 deltagare Vårdpersonal ska vara en källa för kunskap och också kunna Hög Hög Bilaga 2 s. 8 av 8 Tabell 3. Översikt av resultatets inkluderade artiklar Walker, R., Undersöka patienters Kvantitativ metod. James, H., & erfarenheter av att Semistrukturerade Burns, A. försöka integrera Intervjuer England livsstilsförändringar i 2012 sina liv. Tematisk analys 9 deltagare Viktigt med personligt stöd. Hög
© Copyright 2024