Hur går det för Örebroregionen? 2015:05
Rapport 2015:05 Författare: Anders Niklasson Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Hur går det för Örebroregionen? 2015 års uppföljning av Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Anders Niklasson Datum 2015-05-21 Dnr 15RS2701 Förord Det här är den fjärde uppföljningen av Örebroregionens utvecklingsstrategi. Stategin antogs i april 2010 och vi närmar oss etappmålen 2015. Detta gör att det nu blir alltmer skarpt läge och det som en gång var avlägsna visioner inom kort ska ha uppnåtts. I några enstaka fall finns statistik tillgänglig redan för 2015, men majoriteten av statistiken gäller för 2014 eller 2013. Vi kan allt tydligare se vilka mål vi kommer att klara respektive inte klara. Uppföljningen gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i regionen, utan utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins mål och indikatorer. I Örebroregionen använder vi en genomförandeorganisation med så kallade målområdesansvariga, som närmast kan beskrivas som processledare, för att stödja utveckling mot de uppsatta målen inom sina respektive målområden. En viktig roll har också de så kallade granskarna som ska bidra till att genomförandet av utvecklingsstrategin präglas av de genomsyrande perspektiven (en jämställd region, ekologiskt hållbart, barn och unga, mångfald och integration samt en god folkhälsa). Nyckelspelare är självklart kommuner, organisationer och företag som kan och vill bidra till målen. Det spelar ingen roll hur hårt genomförandeorganisationen arbetar om man inte lyckas få med andra i förändringsarbetet. Målgruppen är alla som är involverade, engagerade eller intresserade av regionens utveckling. Rapporten har tagits fram av Anders Niklasson, analytiker vid Region Örebro län. Målområdesansvariga och granskare har bidragit med inspel, tankar och erfarenheter. Rapporten har inte behandlats politiskt. Rickard Simonsson Regiondirektör Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 3 Innehåll Sammanfattning5 Örebroregionen och omvärlden 8 Genomsyrande perspektiv 11 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens 14 Kunskapslyft för barn och unga 15 Kunskapslyft i arbetslivet 20 Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Entreprenörskap och företagande 25 26 Förvaltningsstaden35 Innovativa miljöer Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser 42 Sprudlande kulturliv 43 Stora evenemang 47 Rika naturupplevelser 51 Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen 4 37 54 Bästa grannen 55 Fler boende i Örebroregionen 60 Aktiv regionförstoring 69 Goda kommunikationer med omvärlden 73 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Sammanfattning Utvecklingsstrategi för Örebroregionen antogs 2010. Örebroregionens utvecklingsstrategi är fokuserad på fyra områden. De fyra områdena är: Örebroregionens vision: The Heart of Sweden • Örebroregionen är ett attraktivt • • • • Tanken med den här uppföljningen är att få en uppdaterad bild av hur regionen ligger till i förhållande till de mål och visioner som fastslagits i strategin. Uppföljningen tar sikte i första hand mot etappmålen 2015. Det finns alltid ett behov av jämförelser för att bättre förstå sin egen utveckling. För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen görs därför jämförelser med Värmland, Västmanland, Södermanland och Jönköping. Dessa regioner är av jämförbar storlek och struktur. Utveckling sker kontinuerligt och naturligtvis gör uppföljningen inte anspråk på att ge en heltäckande bild av utvecklingen i Örebroregionen. En enskild indikator är som regel relativt ointressant, men när man lägger samman alla indikatorer framtonar ett mönster som ger en viss indikation på vart vår region är på väg. I uppföljningen görs också en nedbrytning av statistiken till kommunal nivå, när så är möjligt, för att skapa en djupare bild av regionens utveckling. Rekordstor befolkningsökning i regionen Det utvecklingsområde som påvisar den bästa utvecklingen är Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer. Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2014 och motsvarande tillväxtsiffror står inte att finna över den tid som statistik finns tillgänglig för. Utrikes invandringen får en allt större betydelse för regionens befolkningstillväxt. Region Örebro län kunskapscentrum med en hög utbildningsnivå. I regionen växer företag och nya idéer i ett aktivt samarbete mellan näringsliv, universitet, offentlig och ideell sektor. I regionen blomstrar kultur, idrott och turism – det goda värdskapet ger lustfyllda möten och upplevelser. Regionens mångfald föder kreativitet, öppenhet och unga tankar. Vi är den öppna regionen – den goda grannen, den självklara mötesplatsen för människor och ett nav för handel och hållbara transporter. Tillsammans är vi den pulserande regionen. Utrikes invandringen stod under 2014 för mer än 85 procent av befolkningstillväxten. Regionens inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige) går fortfarande minus. Detta förhållande sätter naturligtvis frågetecken kring vår regions attraktivitet ur ett nationellt perspektiv. Det är ovanligt att trender för befolkningsutveckling bryts, men under 2013 inträffade detta i inte mindre än tre av regionens tolv kommuner; Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg. Samtliga dessa kommuner har fortsatt växa under 2014. Under 2014 visar totalt tio av regionens tolv kommuner ökande befolkning. De två kommuner där befolkningen minskade under 2014 var Nora och Hällefors. Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden är utvecklingen huvudsakligen positiv. Restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare genom att miljövänligare bränslen vinner terräng. Vad gäller kommunikationer med omvärlden har kommunikationerna till Stockholm förstärkts genom fler förbindelser på Svealandsbanan via Eskilstuna. För att nå målen för kommunikationerna söderut mot Göteborg respektive västerut mot Oslo krävs Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 5 stora investeringar. Dessa kommer inte att kunna realiseras inom överskådlig tid på grund av nationella beslut. Allvarligt för regionens internationella kommunikationer är att flygtrafiken till Köpenhamn, Kastrup, ännu inte kunnat ersättas. Svaga resultat i grundskolan men uppgång på gymnasienivå En rad faktorer hakar i skolresultat och utbildningsnivå: såväl hälsa och möjlighet att delta aktivt i samhället som etablering på arbetsmarknaden. Tidigare uppföljningar av Örebroregionens utvecklingsstrategi har visat att möjligheterna till måluppfyllelse 2015 är små inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Denna bild bekräftas även i denna uppföljning, men några av indikatorerna har börjat peka uppåt inom målområdet. På gymnasienivå har betygen förbättrats betydande över de senaste åren och möjligheten finns att etappmålet 2015 kan nås. Tidigare har det framförts att de förbättrade resultaten på gymnasienivå skulle hänga samman med en större andel ”dropouts” (skolavhoppare) i regionen. En nyligen framtagen studie avfärdar emellertid denna förklaring då regionen inte har fler ”drop-outs” än riket. På grundskolenivå förbättrades betygen under läsåret 2013/14, men avståndet till rikets nivå är alltjämt stor. Det återstår nu att se om det är ett tillfälligt trendbrott eller om den negativa kurvan kommer fortsätta. Regionen har fortsatt stora differenser mellan könen när det gäller betygsnivåer och utbildningsnivå. Dessa skillnader har accentuerats ytterligare de senaste åren. Resultaten skiljer också stort mellan kommunerna i regionen. Glädjande från utvecklingsområdet Kunskap och Kompetens är att andelen utexaminerade från Örebro universitet som får arbete successivt ökar. Andelen högutbildade (minst tre års eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är dock invånarna i Örebroregionen fortfarande lägre utbildade. Ett mycket positivt besked för regionen är att Örebro universitet från och med hösten 2016 fått klartecken att utbilda civilingenjörer. Nyföretagande på höga nivåer Liksom tidigare år konkurrerar utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap med Den 6 öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Nyföretagandet ligger kvar på en hög nivå även om 2014 inneburit en minskning (1 408 nya företag). Överlevnadsgraden är också god i de nystartade företagen (70 procent). Det höga nyföretagandet har lett till att regionens arbetsställen ökat i antal de senaste åren. Under 2014 ses dock avmattningstendenser i denna utveckling. Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner. Effekten av Postens satsning i Hallsberg gör nu avtryck i statistiken. Förmodligen blir det svårt att lyfta Örebroregionen till första platsen i landet vad gäller procentuell tillväxt av arbetstillfällen då luften verkar ha gått ur Train Alliances satsning i Hallsberg. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. Analysföretaget Bisnode har genomfört en analys av utvecklingen inom samtliga aktiebolag i regionen åren 20082013 som påvisar tillväxt i förädlingsvärde, antal anställda och antal företag. De branscher som haft den bästa sysselsättningsutvecklingen är hälso- och sjukvård, it/telekom samt besöksnäringen. Ökade möjligheter till ansökan om kulturhuvudstad Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser lägger tonvikten på kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. Åtminstone ett av etappmålen ser ut att nås till 2015 (offentlig kul turfinansiering för barn och unga). Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks framför allt genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart. De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län de största publiksporterna (herrfotboll och herrishockey). Samlad prognos, måluppfyllelse 2015 Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring, visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån målsättningarna. Det bör dock här understrykas att målsättningarna satts väldigt högt och i viss mån är orealistiska. Regionens hotellkapacitet är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna på hotell vid Gustavsvik och i NA-borgen. Satsningarna indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. Ja Prognos för måluppfyllelse etappmål 2015 efter utvecklingsområde Den öppna regionen 4 Innovationer och entreprenörskap 1 3 Kunskap och kompetens 1 Lustfyllda möten och upplevelser 1 0 4 5 2 3 4 5 6 Oklart 14 Nej 5 om att man varit alltför ambitiös när målen satts. Exempel på detta är målsättningarna vad gäller besöksnäringen. I vissa fall är den krassa sanningen att vi inte är tillräckligt bra, till exempel inom skolans värld. Här gäller naturligtvis att kavla upp ärmarna och jobba ännu hårdare. Till sist finns det omvärldsfaktorer som påverkar och som vi inte själva kan styra över. Omvärldsfaktorer kan naturligtvis fungera omvänt också och bidra till måluppfyllelse – allra tydligast gäller detta befolkningsmålen. 3 1 Ja Nej 2 1 2 1 Oklart 9 7 8 30 procent av etappmålen på väg att nås Prognoserna i denna rapport bygger främst på den dominerande trenden samt hur stor den aktuella differensen är upp till etappmålet 2015. Krafter i omvärlden som påverkar vägs också in liksom eventuella effekter av pågående eller framtida utvecklingsprojekt i Örebroregionen. Prognoserna, som är utformade i samspel mellan rapportens författare och målområdesansvariga, bör givetvis tolkas med försiktighet och ska främst ses som något att diskutera utifrån. I några enstaka fall finns det tillgänglig statistik för 2015 och att där vet vi säkert om målet är uppnått eller inte. Hur stora är då möjligheterna till måluppfyllelse? Samlat visar prognosen att nio av etappmålen kommer att nås och att nästan dubbelt så många fjorton kommer inte att uppnås. För fem av etappmålen är det alltjämt oklart. Den här uppföljningen ger vid handen att färre etappmål 2015 kommer att uppnås än vad tidigare uppföljningar indikerat, vilket beror på att några indikatorer inte fått den förväntade utvecklingen. Exempelvis har luften gått ur Train Alliances satsning och därmed är det inte rimligt att tro att regionen kommer ha den största tillväxten inom logistiksektorn i Sverige. Ett annat exempel är att regionen med största sannolikhet inte kommer att nå etappmålet 2015 om 16 500 passagerare i reguljär utrikes flygtrafik eftersom det i maj 2015 alltjämt saknas en operatör. Samhällsförändring är oftast långsam och nästan osynlig medan den pågår. De huvudsakliga utvecklingsmönster som observerats tidigare ligger fast. Det finns små tecken eller embryon som kan vara varsel om större utvecklingsprocesser. Utvecklingen inom gymnasieskolan kan vara ett sådant tecken. Ett annat kan vara Live at Heart och OpenART inom evenemangssidan och Örebro Hockeys framgångar. Vid denna fjärde uppföljning står det alltså klart att en betydande del av etappmålen inte ser ut att uppnås till 2015. Detta beror givetvis på en mängd olika faktorer. I några fall handlar det troligtvis Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 7 Örebroregionen och omvärlden Vad betyder GUD för Örebro regionen? Möjligheterna att uppnå utvecklingsstrategins mål påverkas av såväl med- som motkrafter internationellt, nationellt och regionalt. Vissa målområden är självklart mer omvärldsberoende än andra. Omvärlden har naturligtvis förändrats en hel del sedan utvecklingsstrategin antogs för fem år sedan. Utan tvivel har några utvecklingstrender växt sig allt starkare och påverkar mer än allt annat. Globaliseringen, urbaniseringen och digitaliseringen, ibland förkortat GUD, förändrar förutsättningarna i vår region och berör i princip alla delar av samhällskroppen. Globaliseringen medför att regionens företag konkurrerar på en allt mer internationell spelplan och att turismströmmarna internationaliseras allt mer. Urbaniseringen medför att periferin i vår region minskar och tappar befolkning, dock i viss mån motverkat av en global kraft i form av migration. För hundra år sedan bodde åtta av tio människor på landsbygden. Idag är situationen den omvända och Sverige har bland den högsta urbaniseringstakten i Europa. Digitaliseringen påverkar regionens konsumtions- och kommunikationsmönster. Experter inom området säger att allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras i framtiden. Lågt värderad krona gynnar exporten Örebroregionens företag exporterar för cirka 40 miljarder kronor årligen. Efter några år med en högt värderad krona har den svenska kronan förlorat i värde det sista året vilket underlättar exporten från regionen. Gynnade är framför allt bolag med stor försäljning på den nordamerikanska marknaden efter att dollarn rusat i höjden mot kronan. Denna valutaeffekt förklarar att de första kvartalsrapporterna för 2015 visar att många svenska exportbolag förbättrat försäljning gentemot motsvarande period 2014. Kronkursen har också stor betydelse för den inter nationella turismen i regionen, men här är det ännu för tidigt att kunna se effekter regionalt. Ett 8 orosmoln kan här finnas i form av att den norska kronan, till följd av det låga oljepriset internationellt, minskat ännu mer i värde än den svenska kronan. Det pressar den norska köpkraften i Sverige och norrmän är den största turistgruppen i Örebroregionen. Globalt växer turismen trots att det är politiska och ekonomiska orostider på många ställen i världen. Det ökande intresset för att turista har flera bakomliggande orsaker. Det har blivit mindre komplicerat och billigare att resa och många länder ser turismen som en framtidsbransch och satsar stort på att utveckla branschen med nya koncept och anläggningar. På senare tid har intresset för Sverige även ökat från kontinenter längre bort som Asien och Amerika. En motkraft är dock den försämrade ekonomin i Ryssland som begränsar ryssars möjlighet att besöka Sverige och Örebroregionen. Entreprenörskap och företagande är kanske det mest omvärldsberoende målområdet i utvecklingsstrategin. Under 2014 var regionen relativt väl förskonad från varsel och uppsägningar. Under inledningen av 2015 har Ericsson i Kumla varslat 130 personer. Sandvik i Nora har beslutat lägga ned tillverkning på orten, vilket berör 75 personer och tillverkningen flyttas nu till andra enheter inom företaget. Det finns också andra tecken som tyder på en inbromsning i ekonomin, exempelvis har viljan att starta nya företag avtagit i Örebroregionen under 2013 och 2014 och antalet fasta arbetsställen i regionen har minskat. Positivt för regionens ansträngningar för att öka innovationskraften i näringslivet är att det finns ett stort fokus på innovation både nationellt och internationellt, till exempel i form av EUs strukturfonder. Detta skapar ekonomiska muskler för regionen att vidareutveckla det innovationsstödjande systemet. En orolig värld Oroligheter i världen påverkar också möjligheterna till måluppfyllelse, framför allt avseende målområdet Fler boende i Örebroregionen. Konflikter i framför allt Syrien, Somalia och Afghanistan skapar flyktingströmmar till Sverige och Örebroregionen, som bidrar till att befolkningsmålen nås. Under 2015 spår Migrationsverket att antalet asylsökande Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län kommer att bli högre än i samband med konflikten på Balkan i början av 1990-talet. Det stora antalet nyanlända som kommer till vår region skapar samtidigt utmaningar för kommunerna att ordna introduktion, skola och bostäder. Utbildningsnivån på dem som anländer varierar stort vilket medför att SFI (Svenska för invandrare) måste utformas med stor flexibilitet och lyhördhet. Örebro universitets expansion är givetvis också en bakomliggande faktor till befolkningstillväxten. Inflyttningstrycket till Örebro kommun har varit hårt under en lång tid varför kommunen nu upplever en alltmer accentuerad bostadsbrist. Bostadsbristen har även på senare tid blivit ett bekymmer för några av de mindre kommunerna i regionen. I den årliga sammanställningen som Boverket genomför med stöd av länsstyrelsen uppgav hälften av regionens kommuner att man har underskott av bostäder. Enligt kommunerna i regionen är det framför allt brist på bostäder i centrala lägen och för hushåll med höga krav på ett attraktivt läge. Det hinder som flera av kommunerna i länet uppger för ett ökat bostadsbyggande är höga produktionskostnader i förhållande till bostädernas marknadsvärde. Under 2013 färdigställdes i länet totalt 423 lägenheter (bostäder i flerbostadshus och småhus), varav merparten i Örebro och Kumla. Samtidigt ökande befolkningen i regionen 2013 med 2 300 personer och ännu mer under 2014 (2 755 personer). Långsiktigt är detta en ekvation som naturligtvis inte går ihop. Bostadspriserna fortsätter också att öka både nationellt och regionalt mot rekordnivåer. Enligt Svensk Mäklarstatistik har villapriserna både regionalt och nationellt ökat med 11 procent över de tolv senaste månderna. Det genomsnittliga villapriset i regionen ligger nu på 1,7 miljoner kronor. Dyrast är villorna i Örebro kommun (2,6 miljoner kronor) och billigast i Laxå (560 000 kronor). Arenafeber – ökande konkurrens om evenemang Trenden har varit positiv de senaste åren i Örebro regionen vad gäller att arrangera olika typer av evenemang och det finns en stark vilja från många håll att arrangera evenemang. Under inledningen av 2015 har regionen bland annat stått värd för Region Örebro län Melodifestivalen och arrangerat SM-veckan vinter. Värdet ekonomiskt i att arrangera ett evenemang varierar stort. I fallet SM-veckan har HUI Research genomfört en turistekonomisk analys som visar att utövare, publik med mera spenderade totalt 34 miljoner kronor i regionen i form av boenden, shopping, mat och annat. De 10-15 senaste åren har Sveriges kommuner satsat miljardbelopp i nya arenor för idrott, kultur och mässor med mera, vilket innebär att en mängd kommuner idag har arenor lämpliga för olika typer av evenemang. Med allt fler arenor ökar konkurrens om evenemangen vilket bland annat tar sig uttryck i att det blir överbjudning kring vissa attraktiva evenemang. Den halvsvaga konjunkturen i ekonomin slår också mot den för regionen viktiga konferensmarknaden. Vid sämre tider är konferenskostnader bland det första som företag drar in på. Nationella beslut och regionala händelser Nationella beslut har givetvis också stor betydelse för regionen och utvecklingsstrategin. Aviserade framtida politiska beslut om höjda arbetsgivaravgifter för unga kan komma att påverka viljan att starta och driva företag? Krafter som påverkar möjligheter att nå utvecklingsstrategins mål behöver inte nödvändigtvis vara internationella eller nationella. Målområdet Stora evenemang är väldigt beroende av den regionala nivån och i synnerhet regionens idrottslags framgångar, eftersom de flesta stora evenemang är just idrottsevenemang. För närvarande har vår region både fotbollslag och ishockeylag i högsta divisionen vilket leder till ett stort antal större evenemang på regelbunden basis. Värt att notera ur nationell synvinkel är också att Migrationsverket antagit en ny policy för etablering av nya flyktingförläggningar. Den nya policyn innebär att inga nya flyktingförläggningar ska öppnas i kommuner som tidigare tagit ett oproportionellt stort ansvar. 14 kommuner har pekats ut som undantagna nationellt var av tre finns i Örebroregionen (Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg). Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 9 Pisa-undersökningen skakar om den svenska skolan Sveriges ranking i den så kallade Pisa-undersökningen har rasat. Sverige placerar sig under OECD-snittet och är sämst av de nordiska länderna. Detta påverkar naturligtvis regionens egna ansträngningar att lyfta resultaten i skolan. Svårt att förändra människors vanor Människors inneboende tröghet gällande förändring av beteenden påverkar målen om större pendling med kollektivtrafik. Örebroregionen har en pågående regionförstoring som innebär att allt fler människor pendlar, dock ofta på sådana avstånd att kollektivtrafiken har svårt att konkurrera med bilen. En motkraft till pendling med kollektivtrafik är att det av vissa uppfattas som billigare att åka bil än kollektivt. 10 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Genomsyrande perspektiv En jämställd region Regionen har stora utmaningar när det gäller jämställdhet. Inom vissa yrken dominerar ett av könen helt. I skolans värld halkar pojkarnas betyg efter och det är alltför få män som går vidare till högskoleutbildning. Bland nyföretagarna är det fler män än kvinnor. Männen får också en större del av de statliga medel som fördelas till projekt och till företagsstöd. På kulturens arenor dominerar kvinnorna och på medias sportsidor männen. Andelen kvinnor och män som arbetspendlar med tåg är lika stor, men i valet mellan buss eller bil väljer kvinnorna bussen och männen bilen i större utsträckning. Under 2013 och 2014 har särskilt fokus legat på att ytterligare stärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Bakgrunden är att Regionförbundet Örebro1, på regeringens uppdrag, tagit fram en regional handlingsplan för jämställdhet. Syftet är att tydligare integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet. Uppföljningen av handlingsplanen hanteras i en separat uppföljning – ”Jämställd regional tillväxt” (Rapport 2014:03). Halvtidsuppföljningen som genomfördes i början av 2014 visade att aktiviteter kommit igång inom 14 av 17 områden. En intressant satsning som kan vara värd ett extra omnämnande är arbetet med att stötta kvinnlig elitidrott med att få sponsorer. Här har KIF Örebros satsning på Champions league varit en pilot. Ekologiskt hållbart Inom målområdet Aktiv regionförstoring är ett av huvudsyftena att skapa ett mer hållbart transportsystem, med en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Det pågår också en satsning på mer attraktiva kollektivtrafikfordon för att öka kollektivtrafikens komfort och höja dess status. En bedömning är att de statushöjande åtgärderna ska 1 2015 bildade Regionförbundet Örebro och Örebro läns landsting tillsammans Region Örebro län. Region Örebro län locka fler kategorier av resenärer, vilket kan bidra till att skapa mer jämn fördelning mellan kvinnor och män bland kollektivtrafikens resenärer. Allt fler kollektivtrafikoperatörer väljer förnyelsebara drivmedel i Örebroregionen. 2014 kördes 50 procent av kollektivtrafiken med buss på förnyelsebara drivmedel. Det är en ökning med 14 procentenheter sedan 2011 (andelen fordonskilometer). Över de senaste åren är det framför allt biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun drivs med biogas idag. Andelen som arbetspendlar med kollektivtrafik är fortfarande på en låg nivå och målet kommer sannolikt inte att uppnås. Tydliga mål har satts för transportsektorns och kollektivtrafikens klimatpåverkan. Kollektivtrafikmyndigheten har ställt upp ett mål i det regionala trafikförsörjningsprogrammet: till år 2020 ska all kollektivtrafik drivas med fossilfria bränslen. De flesta av de större avtalen med bussoperatörer löper ut 2016 och framåt. Genom regionförbundets/Region Örebro läns och länsstyrelsens gemensamma arbete med ”Energioch klimatprogram för Örebro län” skapas förut sättningar att integrerat arbeta för att nå länets miljömål och den regionala utvecklingsstrategins genomsyrande perspektiv. Programmet omfattar åren 2013-2016 och är uppbyggt kring sex olika insatsområden med mål och separata åtgärder knutna till respektive område: bostäder och lokaler, företag och industrier, transporter, livsmedelsproduktion, energiförsörjning och konsumtion. Under 2014 har det tagits fram en uppföljningsrapport där det gångna årets arbete inom respektive område beskrivs. Denna ligger till grund för verksamhetsplanering för länsstyrelsen och regionförbundet/ Region Örebro län. Den är vägledande för länets kommuner och ska inspirera företag och organisationer. Enligt statistik från den regionala uppföljningsportalen för växthusgaser vid SMHI, minskar utsläppen av växthusgaser i Örebroregionen. Utsläppen i länet har minskat betydligt mer än riksgenomsnittet. Det beror på en kraftig utsläppsminskning från energiförsörjningen i regionen. Under perioden 2005 till 2011 minskade Örebroregionens utsläpp av växthusgaser med 16 procent. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 11 Energisektorns utsläpp har minskat med 36 procent. Minskningen beror på att det finns fjärrvärmeverk, som eldar med biobränsle, i de större orterna och på att vi i hög grad fasat ut fossila bränslen för uppvärmning även i småhus. Drivkrafterna har främst varit prisbild och ekonomiska styrmedel, till exempel koldioxidskatt. Under samma period har dock utsläppen från industri och arbetsmaskiner ökat. att främja barns välbefinnande. Den bygger på tre viktiga delar: barns rätt till tillräckliga resurser, tillgång till rätt service och stöd med hög kvalitet samt barns rätt att delta. I strategin uppmanas vi att ta fram tydliga nationella mål för barns bästa och utveckling. På nationell nivå har vi strategi för att stärka barnets rättigheter. Det här något som vi i Region Örebro län behöver bli bättre på att tydliggöra och utveckla. Trenden i regionen och Sverige är att utsläppen av växthusgaser minskar. Men svenskarnas totala klimatbelastning har ökat om man tar hänsyn till de utsläpp som vår konsumtion av varor och tjänster bidrar till utomlands. Under 2014 har andelen regionala medel som beviljas till kultur för och av unga minskat något jämfört med föregående år, men ligger fortfarande kvar på en nivå som innebär att 5 av 10 kronor går till kultur för och av unga. Under 2015 arrangeras åter Open Art Kids vilket kommer innebära att mer medel går till kultur för och av unga. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären är på nivåer utan motsvarighet sedan 800 000 år tillbaka. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid. Det är i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad mark användning. Enligt Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCCs rapport (2014) leder växthuseffekten nu till att utbredningen av djur, växter och hela ekosystem förändras. Skördar från vissa grödor minskar och knapphet på vatten på grund av klimatförändringar börjar märkas på fler ställen och på samtliga kontinenter. Regionens totala energianvändning ökar, medan energianvändning per bruttoregionalprodukt visar en nedåtgående trend. Ur klimatsynpunkt är det speciellt angeläget att effektivisera elanvändningen, kapa effekttoppar samt att minska användningen av fossil energi. Andelen förnybar energi av den totala energianvändningen fortsätter att öka. Under perioden 2001-2011 har andelen ökat från 43 till 55 procent. Barn och unga Barn och unga lyfts fram som vår framtid på den politiska agendan på olika nivåer. EU-kommissionen tog under hösten 2013 fram en ny strategi och rekommendation som handlar om att investera i barn – att bryta den negativa trenden. Rekommendationen innehåller övergripande principer som grundar sig på barns bästa och har fokus på 12 Under 2013 började regionen komma igång med SIP-arbetet (samordnad individuell plan). Sedan den 1 januari 2010 finns det i både socialtjänstlagen och i hälso- och sjukvårdslagen en bestämmelse om att socialtjänst och landsting/region ska upprätta en samordnad individuell plan när en enskild har behov av insatser som behöver samordnas. Under hösten 2014 togs det fram en regional överenskommelse som sätter förskolan och skolan som likvärdig part med socialtjänst och hälso- och sjukvård i arbetet med SIP. Det här är ett exempel på ett verktyg för att förbättra och utveckla samarbetet för barn och unga. Efter att ha kommit igång med att använda ”SIP -verktyget” så upplever verksamheter runt barn och unga att det saknas resurser för att bemöta behovet av samverkan kring barn och unga. Det krävs regionala mål och mer tydlighet kring samarbete, samordning och samverkan. Kan arbetet med genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin ge förutsättningar för att förbättra samverkansarbetet kring barn och unga? Mångfald och integration Inom målområdet Kunskapslyft för arbetslivet har integrationsfrågorna varit i fokus. Regionen har en stor outnyttjad resurs i form av utlandsfödda som inte är etablerade på arbetsmarknaden. Två av de största utmaningarna avseende kapaciteten att ta emot nyanlända är bostadsbristen och att möta efterfrågan på SFI (svenska för invandrare). Samverkan mellan ansvariga myndigheter och Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län kommuner behöver också stärkas. Samverkan lokalt behöver utvecklas och möjliggöras med flera parter så som föreningslivet samt hälsoarbetet. Arbetsgivare behöver också involveras tidigare i utvecklingsarbetet för att förbättra matchningen och bidra till en breddad rekrytering. Människor flyttar till Örebroregionen på grund av jobb, studier, kärlek och flykt. Under 2014 invandrade totalt 3 500 personer till regionen från andra länder och största invandrargrupperna var syrier och somalier. Inom EU var invandrare från Polen fortfarande den största gruppen. Från kulturens område kan konstateras att mångfaldsfrågorna är prioriterade i samband med beviljande av Region Örebro läns kulturstöd. Inom ramen för ALMIs entreprenörskapsfrämjande arbete sker också en fokusering på utlandsfödda. Under 2015 planerar Region Örebro län att arbeta fram ett grundläggande statistikpaket avseende invandring och integration. En god folkhälsa Kunskap är en viktig faktor för att uppnå en god folkhälsa. Örebroregionen har flera utmaningar för stunden. Hälsan är ojämlikt fördelad inom länet, våra nya svenskar behöver inkluderas bättre i samhällsgemenskapen och demografin med allt fler äldre i samhället kräver nytänkande. Angeläget är också att bekämpa tendenser till mer tillåtande attityd till droger bland ungdomar. Region Örebro län Majoriteten av länets barn och unga ser ljust på framtiden, är nöjda med sitt liv och känner sig trygga där de bor. Resultatet kommer från 2014 års enkätundersökning ”Liv och hälsa ung” som genomförs var tredje år för elever i årskurs 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebroregionen. Mellan 73 och 93 procent, beroende på kön och skolår, anser att de mår mycket bra eller bra. Det är vanligast bland pojkar i sjuan att ha god hälsa, ljus framtidstro och att vara nöjd med sitt liv. Minst vanligt är detta bland flickor i nian. Flickorna mår, som tidigare år, generellt sämre än pojkarna. Tendensen är att barn som inte mår bra har fler riskfaktorer och en mer komplex problembild än tidigare. Här finns ett ökat behov av samtidiga stödinsatser från flera aktörer inom såväl kommun som hälso- och sjukvård. Ofta uppmärksammas problemen tidigt men barnen får inte rätt stöd och tillräckligt stöd i rätt tid. Som ett led för att förbättra detta har Region Örebro län tagit fram en överenskommelse som involverar förskolan och skolan i arbetet med SIP (Samordnad individuell plan). Sedan 2010 finns det lagstiftat både i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen att en individuell plan ska upprättas när den enskilde har behov av insatser från socialtjänsten och hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas för att den enskilde ska få sina behov tillgodsedda. Den nya regionala överenskommelsen sätter förskolan och skolan som likvärdig part med socialtjänst och hälso- och sjukvård. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 13 Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskaps- och kompetensutveckling för människor, företag och organisationer. Utvecklingsområdet berör människor i olika skeden av deras liv. 14 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Kunskapslyft för barn och unga Skolan är grunden för regionens framtida kompetensförsörjning, för hela samhällets utveckling och inte minst för enskilda individers möjlighet till ett bra liv. Vi vill att barn och unga ska få en gedigen grundutbildning som lockar till kunskapsfördjupning, fritt från könstraditionellt tänkande. Entreprenörskap i skolan är ett sätt att stimulera nytänkande. En följd av detta blir ökat intresse och ökad förmåga att lyckas i gymnasieskolan och vid eftergymnasiala studier. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 15 Etappmål 2015 • År 2015 ska andelen elever, som lämnar grundskolan med behörighet till åtminstone något av de nationella gymnasieprogrammen, vara minst lika stor i Örebro län som hela riket. (Läsåret 2013/14 uppgick rikets andel till 86,9 procent). Behörighet efter kön (%) 86,7% 80,1% Gapet till riket konstant för behörighet till gymnasieskolan Behörigheten till gymnasieskolan ligger 2013/14 kvar på samma nivå som för läsåret 2012/13. Örebroregionen har haft en svagt vikande trend i princip under hela 2000-talet med undantag för enstaka år. Gapet till rikets nivå ligger relativt konstant eftersom behörigheten även faller på nationell nivå. Trenden att flickornas behörighet är högre än pojkarnas håller i sig. Regionens svaga resultat i grundskolan får effekten att regionen får en större andel elever på gymnasiets introduktionsprogram (före detta individuella programmet) än riket i genomsnitt. Högst behörighet i Lekeberg, lägst i Lindesberg På kommunnivå finns de högsta andelarna behöriga till gymnasieskolan i Lekeberg och Nora. Lägst andel behöriga till gymnasieskolan har Lindesbergs kommun. Behörighet till gymnasieskolan efter kommun läsåret 2013/14 Andel (%) Örebro län totalt 83,4 Örebro län kommunal 81,7 Örebro län fristående 94,1 Lekeberg 92,0 Nora 87,9 Askersund 85,3 Örebro 84,7 Kumla 84,6 Laxå 84,0 Hallsberg 83,3 Karlskoga 81,3 Hällefors 78,9 Degerfors 78,5 Ljusnarsberg 76,5 Lindesberg 75,9 Källa: kolverket, SSiris iris Källa SSkolverket, Prognos Troligtvis blir etappmålet 2015 om 86,9 procent behörighet till gymnasieskolan svårt att nå på så kort tid. 16 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål 2015 • År 2015 ska andelen elever, behöriga till högskola, vara minst lika stor i Örebro län som i riket. (Läsåret 2013/14 uppgick rikets andel till 70,3 procent). Förändrade regler minskar behörigheten till högskola Andelen elever, som avslutar gymnasieskolan med högskolebehörighet, sjönk dramatiskt som en effekt av att yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet. Oaktat detta har Örebroregionen närmat sig riksgenomsnittet de senaste åren. Avståndet till rikets nivå är nu betydligt mindre än för grundskolenivån. Varför presterar Örebroregionens elever betydligt bättre på gymnasienivå? En teori som florerat är att det kan bero på att regionen har en större andel ”drop-outs”, det vill säga att elever som har det svårt i gymnasieskolan hoppar av vilket leder till ökande behörighet för de elever som fullföljer gymnasiet. Under det gångna året har saken undersökts av utredare vid Regionförbundet Örebro/Region Örebro län. Undersökningen visar att Örebroregionen inte avviker nämnvärt från riket avseende ”drop-outs” varför denna teori troligtvis kan avskrivas. Stora skillnader mellan kommuner På kommunnivå uppvisar regionen stora skillnader. Högsta andelen behöriga till universitet och högskola finns i Örebro kommun (76,6 procent), medan andelen är lägst i Degerfors (53,4 procent). Prognos Bilden av Örebroregionen är kluven på flera sätt, dels mellan könen, dels mellan högpresterande och lågpresterande. Det finns också stora skillnader mellan kommunerna avseende behörighetsnivån. Fortsätter behörighetsgraden att stiga i regionen finns chansen att etappmålet 2015 kan nås. Grundläggande behörighet till Grundläggande behörighet till universitet universitet och högskola, andel och högskola, (%) efter kommun läsåret 2013/14 (%) efterandel kommun läsåret 2013/14 Andel (%) Örebro 76,6 Kumla 70,3 Laxå 66 Alarmerande gap mellan könen Liksom tidigare är betygsgapet stort mellan könen i regionen. Behörigheten efter kön (ovägt medel som inte tar hänsyn till kommunernas olika storlek) uppgår till 76,9 procent för flickor respektive 48,2 procent för pojkar. Nora 64,4 Lekeberg 61,8 Hallsberg 61,7 Karlskoga 60,4 Hällefors 58,7 Lindesberg 57,2 På de yrkesförberedande programmen finns också ett stort gap mellan könen. Behörigheten för flickor uppgick 2014 till 49,3 procent att jämföra med pojkarnas 22,7 procent. Askersund 56,4 Ljusnarsberg 53,7 Degerfors 53,4 Region Örebro län Källa:Kolada Källa: Kolada Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 17 Etappmål: • År 2015 är andelen elever, som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år, minst lika stor i Örebro län som i riket. (2014 uppgår rikets andel till 41 procent). Indikator; Andelen elever (%) som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år (Källa: Skolverket www.jmftal.artisan.se) 45 44 44 42 44 42 41 41 40 39 42 40 41 45 42 40 41 39 37 35 2005 2006 2007 2008 2009 Örebro län Färre går vidare till högre studier i Örebroregionen Efter en uppåtgående trend från 2008 till 2011 har regionens andel som påbörjar högre studier inom tre år efter avslutat gymnasium minskat. 2014 uppgick andelen som går vidare till högre studier inom tre år till 35 procent. Örebroregionens andel (35 procent) är mindre än riksgenomsnittet (41 procent). En blick tillbaka över 2000-talet avslöjar att trenden i Örebroregionen följer den nationella utvecklingen väl. När andelen övergångar ökar nationellt, ökar även Örebroregionen och vice versa. Kvinnornas minskning i regionen är avsevärt större än männens. 2014 uppgick andelen kvinnor som går vidare till högre studier till 36,8 procent att jämföra med 42,2 procent 2013. Männens minskning var från 28,5 procent till 25,6 procent. Inomregionalt finns stora skillnader. Högst andel övergång till högskolan finns i Örebro (41 procent), medan den lägsta andelen återfinns i Ljusnarsberg (12 procent). Det bör också uppmärksammas att det finns stora variationer från år till år i framför allt de mindre kommunerna. Exempelvis uppgick Ljusnarsbergs andel 2013 till 28 procent. 2010 2011 2012 2013 2014 Riket Prognos I dagsläget skiljer 6 procentenheter upp till etappmålet om 41 procent (rikets andel 2014). Etappmålet kommer troligtvis inte att nås. Andel övergångar till högskolan (%) inom 3 år efter avslutad utbildning i gymnasieskolan efter kommun 2014 (folkbokföring) Sverige 41% Örebro län 35% Örebro 41% Laxå 37% Karlskoga 34% Hallsberg 32% Degerfors 32% Lekeberg 30% Hällefors 30% Kumla 29% Nora 27% Askersund 27% Lindesberg 26% Ljusnarsberg 12% Källa: Kolada 18 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2012 ska varje kommun ha lagt fast och påbörjat en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Indikator; Antal påbörjade handlingplaner 14 12 12 10 8 6 4 2 0 1 1 2010 2012 Etappmål 2012 Källa: Målområdesansvarig Linje 14 förebild för breddad rekrytering till högskolan Örebro kommun är i dagsläget den enda kommunen som har en handlingsplan för breddad rekrytering till högskolan. Någon tidplan för när övriga handlingsplanerna förväntas bli klara finns inte för närvarande. Linje 14 är en verksamhet med syfte att väcka intresse för universitetsstudier hos ungdomar som växer upp i Vivalla. Målet är att fler ska studera vidare på Örebro universitet. Linje 14 har gett goda resultat visar en studie vid Örebro universitet. Jämfört med en skola i ett liknande område, söker eleverna på Vivallaskolan i högre grad till universitet och högskola. (Linje 14 var tidigare namnet på den busslinje som förbinder Vivalla med Örebro universitet). Planer finns att med den metod som utvecklats inom ramen för Linje 14 utforma kommunala handlingsplaner för breddad rekrytering till högskolan. Prognos Etappmålet har inte uppnåtts per 2015. Det är oklart när det kommer att uppnås. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 19 Kunskapslyft i arbetslivet Omvärldsförändringar och andra krav på omställning gör att arbetslivet ständigt förnyas. En väl avvägd matchning mellan behov och utbud av kompetent arbetskraft stärker konkurrenskraften. Detta kräver en systematisk kompetensutveckling för alla individer genom hela livet. För att regionen ska stärka sin konkurrenskraft krävs ett strategiskt kompetens försörjningsarbete för arbetslivet. En större andel medarbetare med eftergymnasial utbildning ökar förutsättningarna för förnyelse och ökad innovationsverksamhet i både företag och offentlig sektor. 20 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 ska andelen studerande från Örebro universitet som fått anställning inom tre år efter examen vara bland de fem främsta i Sverige. Indikator; Örebro universitets Sverigeranking avseende andel etablerade på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen (Källa: Universitetskanslerämbetet) 20 18 16 18 15 14 12 Ranking 10 8 4 0 2006/2007 Fyra av fem studenter från Örebro universitet får jobb Universitetskanslerämbetet följer regelbundet upp hur många utexaminerade från universitet och högskolor som etablerar sig på arbetsmarknaden 1-1,5 år efter examen. Över tid gäller att allt fler som utexamineras från Örebro universitet får jobb. 2006/07 fick 73,7 procent jobb, en siffra som stigit till 80,4 procent för de som utexaminerades 2009/10. Ökningen gör att Örebro universitet förbättrar sin Sverigeranking från 18 till 14. Värt att notera i sammanhanget är Örebro universitets satsning på ett karriärcentrum som ska göra vägen till arbetslivet kortare och att universitet får utbilda civilingenjörer från och med hösten 2016. Åttonde högst etableringsfrekvens Ett alternativt sätt att mäta etableringsgraden är jämförelsetalet mellan faktisk och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden. Detta mått anger andelen etablerade utifrån de förutsättningar som lärosätena har när det gäller utbildningsutbudet. Rankingen utifrån utbildningsutbud visar att Örebro universitet har Högt söktryck till en stark position, för läkarprogrammet närvarande åttonde bäst i Läkarprogrammet vid Örebro landet. universitet var av ett landets 20 mest populära utbildningar vårterminen 2015. Närmare 3 000 personer sökte läkarprogrammet. Juristprogrammet vid Stockholms universitet hade det allra högsta söktrycket i landet. Efter läkarprogrammet vid Örebro universitet var psykologprogrammet det mest populära med drygt 2 700 sökande. Källa: Universitetskanslerämbetet Region Örebro län Prognos Örebro universitet rankas för närvarande som nummer 14 avseende etableringsfrekvensen. Att nå upp till topp fem blir en grannlaga uppgift, då det finns ett antal mindre specialhögskolor som har en mycket hög etableringsfrekvens. 2006/2007 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Sverigeranking 2011, jämförelsetal, skillnad mellan faktiskt och förväntad andel etablerade på arbetsmarknaden, utexaminerade 2009/10 Lärosäte Andel 1. Sophiahemmet högskola 1,07 2. Stockholms universitet 1,05 3. Ersta Sköndal högskola 1,03 3. Handelshögskolan i Stockholm 1,03 3. Högskolan i Jönköping 1,03 3. Uppsala universitet 1,03 3. Linköpings universitet 1,03 8. Röda Korsets högskola 1,02 8. Högskolan Kristianstad 1,02 8. Örebro universitet 1,02 8. Högskolan i Halmstad 1,02 8. Södertörns högskola 1,02 13. Malmö högskola 1,01 14. Karolinska institutet 1 14. Chalmers tekniska högskola 1 14. Mälardalens högskola 1 14. Högskolan i Borås 1 14. Göteborgs universitet 1 14. Sveriges lantbruksuniversitet 1 20. Kunliga Tekniska högskolan 0,99 21. Umeå universitet 0,98 21. Högskolan Väst 0,98 23. Högskolan i Gävle 0,97 23. Karlstad universitet 0,97 23. Högskolan Dalarna 0,97 26. Lunds universitet 0,95 27. Mittuniversitetet 0,94 28. Luleå tekniska högskola 0,93 29. Högskolan i Skövde 0,91 30. Linnéuniversitetet 0,89 30. Blekinge tekniska högskola 0,89 Källa: U nivers itets kans lerämbetet Källa: Universitetskanslerämbetet Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 21 Etappmål: • År 2015 genomförs systematisk kompetensutveckling för 30 procent av medarbetarna i regionens företag och organisationer. Kompetensutveckling konjunkturberoende Statistiken för riket visar att kompetensutvecklingsinsatser är starkt konjunkturberoende. Vid god konjunktur finns utrymme att satsa offensivt och vice versa vid sämre konjunktur. Prognos Tillförlitlig indikator saknas på regional nivå. Här kan dock noteras att regionförbundet tog initiativ till att inom ramen för Reglab2 utveckla indikatorer för att kunna följa matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Indikatorpaketet färdigställdes under våren 2014. Tillförlitlig indikator på regional nivå saknas. Vartannat yrke kan automatiseras om 20 år Jobben som troligast försvinner enligt Stiftelsen för strategisk forskning är: • Fotomodeller, • Bokföring och redovisningsassistenter • Maskinoperatörer • Biblioteksassistenter • Kassapersonal Källa: SVD 2 Reglab är en mötesplats för regioner, nationella myndigheter, forskare och andra som vill öka sin kompetens kring frågor om regional utveckling. 22 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 har mer än 21 procent av medarbetarna i regionens företag, organisationer och offentliga verksamhet minst treårig eftergymnasial utbildning. Indikator; Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning (Källa: Regionfakta.com) 24 20 18 17 15 12 Andel (%) av befolkningen efter kön 2000 18 20 15 13 2002 2004 2006 2008 2010 2013 Sverige 15,0% Fler högutbildade men gapet till riket består Andelen högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning) har ökat under hela 2000-talet. Jämfört med riket är örebrolänningarna fortfarande lägre utbildade. I takt med att örebrolänningarna blivit allt mer högutbildade har också utbildningsnivån för riket successivt ökat. Kvinnorna drar ifrån Kvinnornas utbildningsnivå är den som ökat mest och skillnaden mot männen har vidgats de senaste åren. För närvarande är det hela 10 procent fler kvinnor än män i Örebroregionen som har minst tre år eftergymnasial utbildning. Flest högutbildade i Örebro Inom regionen är skillnaderna stora. Klart störst andel högutbildade har Örebro, lägst har Laxå och Degerfors. Prognos För närvarande skiljer en procent upp till etappmålet 2015 om 21 procents andel. Målet kommer troligen att uppnås. De nya generationerna som kommer in på arbetsmarknaden har en avsevärt högre utbildningsnivå än de som lämnar. Historien visar också att tillväxttakten för utbildningsnivån är ungefär en procent vart annat år. Främst behöver männens utbildningsnivå öka i regionen. Gapet mellan könen är större i Örebroregionen än i riket. Region Örebro län 19 16 Örebro län 25,3% 22 21 Andel (%) av befolkningen (25-64 år) med minst 3 år eftergymnasial utbildning efter kommun, 2013 Kommun Andel % Örebro 27% Nora 18% Lekeberg 16% Karlskoga 15% Kumla 15% Lindesberg 14% Askersund 13% Hallsberg 12% Hällefors 10% Ljusnarsberg 10% Degerfors 9% Laxå 9% Källa: SCB Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 23 Prognos Prognosen visar att ett eller i bästa fall två av sju mål kommer att uppnås till 2015 inom utvecklingsområde Kunskap och kompetens. Årets upp följning av Örebroregionens utvecklingsstrategi bekräftar det som tidigare uppföljningar påvisat, nämligen att möjligheterna till måluppfyllelse är små inom utvecklingsområde Kunskap och Kompetens. Under läsåret 2013/14 har elevernas prestationer på gymnasienivå varit starka relativt riket och med fortsatt positiv utveckling det närmsta året finns en möjlighet att etappmålet 2015 som motsvarar Sverigenivån kan nås. Det bör här understrykas att yrkesprogrammen inte längre automatiskt ger högskolebehörighet, vilket fått behörigheten till universitet och högskola att sjunka både i regionen och nationellt. På grundskolenivå är avståndet upp till Sverigenivån stabilt och här kommer målet med stor sannolikhet inte att nås. Oroande för regionen är trenden att allt färre går vidare till högre studier (universitet och högskola). Andelen som går vidare till högre studier har nu minskat fyra år i rad. 24 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Utvecklingsområde 2: Innovationer och entreprenörskap Vi vill att det i vår region utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer för att vi ska vara konkurrenskraftiga. Näringslivet och den offentliga sektorn behöver rätt miljöer för att utvecklas. Genom samarbete vill vi skapa starka innovativa miljöer i vår region. Universitetets utbildningar och forskning är en viktig komponent för att skapa en sådan regional attraktionskraft. Entreprenörskap innebär att våga, ta initiativ och omvandla idéer till handling. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 25 Entreprenörskap och företagande Regionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Flödet av gods är en strategisk faktor, inte bara för näringslivets och slutkonsumenters ekonomi utan också för klimatet och miljön. Transportsystemet ska utvecklas, så att det är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart. Örebroregionens unika läge och kompetens inom området ska tas tillvara. 26 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: Indikator; Antal nystartade företag (Källa: Tillväxtanalys/Bolagsverket) • År 2015 ska minst 1 500 företag startas 1800 varje år. 1600 1651 1641 1400 1368 1406 1200 1000 800 600 848 876 934 1483 1391 1408 1289 1014 722 400 200 Andel nystartade företag efter kön (%) 32,0% 0 2002 Andelen kvinnliga företagare ökar successivt och utgör 32 procent. Antal nystartade företag 2014 i jämförelseregioner (Källa: Bolagsverket) 1800 1400 1623 1408 1200 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 63,0% Fortsatt högt nyföretagande i Örebroregionen Under 2011 och 2012 startades det fler nya företag än det någonsin gjorts i Örebroregionen och etappmålet om 1 500 nya företag spräcktes med råge. Under 2013 och 2014 visar statistiken att nyföretagandet fortsatt ligger på höga nivåer. En tillbakablick mot inledningen av 2000-talet visar att nyföretagandet i princip har fördubblats. Merparten av de nya företagen tillkommer inom handeln och den tjänsteproducerande sektorn. 1600 2003 1393 1356 1352 mer än föregående år. Jönköping, Värmland, Södermanland och Västmanland påminner ur befolknings- och näringslivsperspektiv om Örebroregionen. Här visar statistiken som tidigare år att det starkaste nyföretagandet finns i Jönköpings län. Örebro län står sig hyggligt i jämförelse och hade under 2014 det nästa största nyföretagandet efter Jönköpings län. God utveckling för nystartade företag Analysföretaget Bisnode har genomfört en analys av de branscher i regionen där det startats flest nya företag (hälso- och sjukvård, detaljhandel, besöksnäring, bygg, företagstjänster, fastighet och ej angiven bransch). Analysen visar på en god utveckling utifrån förädlingsvärde och sysselsättning under de tre första åren. Inom exempelvis nystartade företag inom hälso- och sjukvård har det skapats mer än 800 nya anställningar. 1000 Prognos Etappmålet är uppnått. 800 600 400 200 0 Jönköpings län Örebro län Södermanlands län Västmanlands län Värmland län Högt nyföretagande nationellt trots halvljummen konjunktur Nationellt visar statistiken att nyföretagandet står sig trots en halvljummen konjunktur, cirka 65 000 nya företag startades i Sverige 2014 vilket är 2 000 Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 27 Laxå i topp avseende etableringsfrekvensen Etappmål: • År 2015 ska minst 1 500 företag startas varje år. Riktar vi blicken mot etableringsfrekvensen per 1000 invånare, ett relativt träffsäkert mått på entreprenörsandan, visar statistiken att Laxå hade den högsta etableringsfrekvensen per 1000 invånare i Örebroregionen under 2013. Att Laxå ligger högt avseende etableringsfrekvensen är ingen engångsföreteelse. Aven 2011 hade Laxå regionens högsta etableringsfrekvens. Lägst etableringsfrekvens per 1000 invånare under 2013 hade Degerfors kommun. Ser man tillbaka över de senaste åren är också Degerfors den kommun som haft lägst etableringsfrekvens i regionen. Antal nystartade företag 2008 - 2013 efter kommun, per 1000 invånare (etableringsfrekvens) Kommun 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Laxå 7,5 5,5 8,9 11,5 7,2 12,4 Örebro 8,9 8,2 9 10,4 10,5 10,4 Askersund 9,1 8,8 9,1 8,6 10,6 9,2 Nora 7,8 7,5 12 9,9 10 8,7 Kumla 5,7 7,8 7,3 8,7 7,2 8,5 Lindesberg 6,8 6 8,1 8,8 8,3 7,7 Hallsberg 6,7 5,4 6 8,9 8,4 7,4 Ljusnarsberg 9,5 9,6 9 9,3 11,2 7,1 Hällefors 8,4 7,9 7,6 9 6 7,1 Karlskoga 6,3 5,4 6,4 6,8 6,6 6,9 Lekeberg 10,1 6,3 10,1 10,1 12,6 6,8 Degerfors 6 4,7 7,9 5,5 7,2 5 9,7 10 11,1 12,3 11,5 11,5 Riket Källa: Tillväxtanalys 28 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 ska minst 1 500 företag startas varje år. Indikator; Överlevnadsgrad 2011 bland nystartade företag tre år efter start (Källa: Tillväxtanalys) 72% 70% 70% 68% 66% 64% 62% 63% 60% 58% Ökande överlevnadsgrad hos regionens nystartare Som tidigare konstaterats har Örebroregionen de senaste åren upplevt en boom vad gäller nystartade företag. Farhågor har dock funnits att överlevnadskraften inte skulle vara så stark bland de nystartade. Den senaste statistiken som följer upp överlevnadsgraden tre år efter start bland de företag som startades under 2008 visar emellertid att överlevnadsgraden ökat till 70 procent. Det är en förbättring med 7 procentenheter jämfört med föregående mätning. Siffrorna är särskilt glädjande mot bakgrund av att de som startade företag 2008 fick en tuff start med finanskris och påföljande lågkonjunktur. Lyfter man blicken utanför länsgränserna visar statistiken att Örebroregionen står sig väl mot de andra länen, endast tre regioner har en bättre statistik än Örebroregionen. 2005 2008 Överlevnadsgrad bland nystartade företag 2008 tre år efter start efter län Antal fortfarande verksamma företag 2011 Norrbottens län Totalt antal nystartade företag 2008 Överlevnadsgrad, procent 827 1114 74 Östergötlands län 1481 2056 72 Dalarnas län 1012 1418 71 985 1406 70 Stockholms län 12323 18113 68 Jönköpings län 1025 1499 68 Örebro län Kronobergs län 588 859 68 Skåne län 5355 7920 68 Västra Götalands län 6307 9256 68 Gävleborgs län 888 1301 68 Kalmar län 740 1110 67 Blekinge län 474 710 67 Västerbottens län 784 1174 67 Uppsala län 1329 2044 65 Hallands län 1061 1625 65 Värmlands län 816 1263 65 Västernorrlands län 701 1082 65 Gotlands län 239 373 64 Västmanlands län 782 1216 64 Södermanlands län 912 1459 63 Jämtlands län 508 803 63 39136 57801 68 Samtliga Källa: Tillväxtanalys Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 29 Etappmål: • År 2015 har ytterligare tre huvudkontor för börsnoterade företag etablerats. Indikator; Antal börsnoterade företag med huvudkontor i Örebroregionen (Källa:SCB) 12 11 10 8 8 6 6 5 4 2 Ledning för börsbolag efter kön (%) 0,0% 0 2013 2015 Etappmål 2015 100,0% Baisse på börsen Efter att två börsbolag (Amasten Holding AB och VJ Since 1890 Sverige AB) flyttat sina huvudkontor från regionen under 2014 har regionen för närvarande sex börsbolag med huvudkontor här. vilket var en ökning med 39 mkr jämfört med förvarande räkenskapsår. Precio systemutveckling är ett datakonsultföretag med en omsättning runt 100 mkr. Övriga bolag med huvudkontor i Örebroregionen är mindre bolag med blygsam omsättning. Det största börsbolaget är kundtjänstbolaget Transcom AB som är noterat på Stockholmsbörsen small cap sedan 2001. Bolaget har en omsättning totalt om drygt 850 mkr och har närmare 1600 anställda varav merparten i Karlskoga. Karlskoga regionens börscentrum Karlskoga är regionens börscentrum med inte mindre än två noterade företag med huvudkontor i kommunen. I jämförelse med några andra regioner kommer Jönköpings län ut bäst med 11 börsnoterade bolag medan Värmlands län endast har ett bolag. Malmbergs Elektriska AB (partihandel med elartiklar) med huvudkontor i Kumla omsatte 551 mkr enligt senaste bokslut och har cirka 150 anställda. Drillcon AB är ett Norabaserat företag som utvecklats starkt de senaste åren. Bolaget ägnar sig huvudsakligen åt entreprenadborrning. Senaste räkenskapsåret uppgick omsättningen till 346 mkr, Sex börsbolag med huvudkontor i regionen Transcom AB, Karlskoga Precio Systemutveckling AB, Örebro Malmbergs Elektriska AB, Kumla Cell Impact AB, Karlskoga Lovisagruvan AB, Lindesberg Drillcon AB, Nora 30 2014 Prognos Etappmålet 2015 har inte uppnåtts. Statistik för 2015 tillgänglig. Antal börsnoterade företag med huvudkontor i jämförelseregioner (Källa: SCB) 12 10 11 8 6 7 4 6 6 2 0 1 Jönköpings län Västmanlands län Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Södermanlands län Värmlands län Region Örebro län Inriktningsmål: • Vår region attraherar kontinuerligt fler nya investeringar från omvärlden. Hack i kurvan i tillväxten av nya arbetsställen i Örebroregionen Tillväxten av antalet arbetsställen (med arbetsställe avses varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företag bedriver verksamhet) har varit stark efter finanskrisen och närmare 3 000 nya arbetsställen har skapats i regionen. Under 2013 kan emellertid ett hack i tillväxtkurvan konsteras, då antalet arbetsställen i regionen minskat med cirka 300 jämfört med föregående år. Det återstår nu att se om det endast är ett hack i kurvan eller en avmattning. Prognos Mål har inte konkretiserats i något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om att öka antalet investeringar, vilket vanligen genererar fler arbetsställen. Möjligheten till måluppfyllelse torde därmed vara relativt god. Under 2011 och 2012 har nyföretagandet varit i rekordnivåer i regionen vilket gjort starkt avtryck avseende utvecklingen av antal arbetsställen. Flest nya arbetsställen i Örebro och Lekeberg På kommunnivå visar statistiken att Örebro kommun och Lekebergs kommun haft den procentuellt starkaste tillväxten bland regionens kommuner över de sju senaste åren. Tillväxten av nya arbetsställen har också varit stark i Askersund, Lindesberg, Nora och Kumla. Minskning av antalet arbetsställen i regionen 2013 har drabbat samtliga kommuner i regionen. Hårdast drabbade kommuner är Ljusnarsberg och Degerfors som tappat cirka sex procent av kommunens arbetsställen. En analys avslöjar att utvecklingen av antalet arbetsställen i mångt och mycket går hand i hand med utvecklingen av nyföretagandet. Antalet arbetsställen liksom nyföretagandet minskade i samband med finanskris och påföljande lågkonjunktur för att därefter skjuta fart ordentligt. Studerar man utvecklingen av antalet anställda 2008-2010 framträder en bild som bekräftar att Örebroregionen drabbades hårt av lågkonjunkturen i samband med finanskrisen. Cirka 200 arbetsställen försvann Utveckling av antal arbetställen efter kommun 2007-2013 och cirka 2 200 anställda förlorade sin anställning: 2007 2008 2009 2010 Från 2011 skedde en snabb Örebro 11717 12089 12218 12026 återhämtning och tillväxt, Lekeberg 973 989 978 1010 Askersund 1335 1373 1346 1390 som dock bröts under 2013 Lindesberg 2488 2529 2523 2536 och regionen tappade cirka Nora 1164 1187 1182 1185 300 arbetsställen. 2011 2012 2013 Procentuell förändring sedan 2007 13496 13814 13784 17,60% 1156 1166 1138 17,00% 1541 1550 1521 13,90% 2842 2878 2806 12,80% 1339 1323 1308 12,40% Kumla 1563 1568 1559 1523 1755 1768 1748 11,80% Karlskoga 2236 2260 2261 2210 2446 2471 2434 8,90% Hällefors 648 647 660 645 729 707 701 8,20% Hallsberg 1497 1495 1479 1448 1617 1626 1611 7,60% Laxå 666 678 666 670 763 729 715 7,40% Degerfors 740 774 755 748 814 839 789 6,60% Ljusnarsberg 561 553 554 540 608 612 580 3,40% Källa: SCB Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 31 Etappmål: • År 2012 ska det finnas en professionell etableringsservice i vår region. Indikator; BRO genomför aktiviteter enligt handlingsplanen Ja a Nej Källa: Mats Helgesson, Business Region Örebro Business Region Örebro (BRO) nu fast verksamhet Från och med årsskiftet har Business Region Örebro lämnat projektformen och drivs nu som ordinarie verksamhet inom ramen för Region Örebro län. Verksamheten är fokuserad på fem insatsområden: investering och etablering, kommunservice, kompetensförsörjning, näringslivsfrämjande utvecklingsarbete samt entreprenörskap, nyföretagande och innovationer. Tio av regionens tolv kommuner deltar i samarbetet. Stort intresse för etableringar i Örebro kommun Intresset för att etablera sig i regionen är stort i synnerhet i Örebro kommun. Någon årlig sammanställning över investeringar som görs av företag i regionen har inte hunnits tas fram för 2014, men troligtvis blir det en ny för 2015. Införandet av ett gemensamt kund- och relationshanteringssystem för regionens etableringsservice har inte genomförts på grund av att behovet i dagsläget är för litet. Vad gäller den så kallade Key account-funktionen (befattning som arbetar med nyckelkunder) har denna inte bedömts som nödvändig. Istället kommer respektive kommuns näringslivansvarig ansvara för funktionen. Prognos Målet är uppfyllt. BRO är etablerat. Tio av länets tolv kommuner deltar i satsningen. Ny webb för ledig mark och lokaler i regionen Webbsidan som visar ledig mark och lediga lokaler för hela regionen är igång sedan 2013. Den ger en överblick och enkelhet för investerare som söker objekt i regionen. Webbsidan finns på: www.businessregionorebro.se. 32 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Inriktningsmål: • Regionens andel av investerat riskkapital ökar kontinuerligt. Indikator; Örebroregionens andel (%) av totalt investerat riskkapital i Sverige (Källa: Svenska riskkapitalföreningen) 3,00% 2,47% 2,50% 2,00% 1,67% 1,50% 1,00% 0,50% 0,00% 0,01% 0,01% 2010 2011 Storaffärer i regionen 0,03% 2012 2013 2014 kapitalinvesteringarna i Örebroregionen är relativt få till antalet (16). Under riskkapitalåret 2014 genomfördes få (färre än fyra) men desto större affärer i regionen. Totalt genomfördes investeringar omfattande 230 miljoner kronor. Svenska Riskkapitalföreningen tillämpar nya sekretessregler från 2014 när det totala antalet affärer i regionen är färre än fyra. Det innebär att de 230 miljoner som investerades i regionen kan beröra allt mellan ett och tre företag. Hela investeringsbeloppet avser buyout, det vill säga investeringar i mogna bolag med stabila kassaflöden. Med “riskkapital” avses affärsänglar, Venture capital och Buyout. När riskkapital investeras i unga bolag med stor potential kallas det venture capital medan investeringar som görs i mogna bolag kallas buyout. Kastar man en blick mot våra grannar visar statistiken att Värmland och Västmanland under motsvarande period haft mer än dubbelt så många riskkapitalinvesteringar som Örebroregionen. Jönköpingsregionen haft mer än fyra gånger fler investeringar. En delförklaring till de få investeringarna i Örebroregionen är att regionen saknar en regional riskkapitalfond som exempelvis Västmanlandsfonden som kontinuerligt investerar i västmanländska tillväxtbolag. Mot bakgrund av statistiken kan konstateras att det finns en brist på riskkapital i Örebroregionen. Här spelar Almi Invest en viktig marknadskompletterande roll, såväl som katalysator för riskkapital till företag men också som en spridare av kunskap och erfarenhet inom området. Som en konsekvens av de stora affärerna ökade Örebroregionens andel av totalt investerat riskkapital i Sverige från 0,03 procent till 1,67 procent. Det var inte bara i Örebroregionen som riskkapital investeringarna steg under 2014. På nationell nivå ökade investeringarna från 7 miljarder kronor till 14 miljarder kronor. Värt att notera är också att det pågår en kartläggning av det regionala kapitalförsörjningssystemet med syftet att ge en heltäckande bild över utbudet på finansieringssidan och särskilt identifiera eventuella glapp på marknaden. Få riskkapitalinvesteringar i regionen Prognos För att skapa perspektiv på utvecklingen i Örebroregionen har vi valt att även följa utvecklingen i några regioner med liknande storlek och struktur. Statistiken över de sju senaste åren berättar att risk- Målet är svårbedömt. Det sker årligen så få investeringar att enstaka stora investeringar får ansenligt genomslag i statistiken. Antal riskkapitalaffärer (buyout och venture) i Örebroregionen, samt jämförelseregioner 2008-2014 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 20082014 Jönköpings län 5 4 8 15 15 21 5 73 Västmanlands län 6 4 13 3 11 10 4 51 Värmlands län 3 3 8 7 9 9 * 39 Södermanlands län 2 3 4 6 5 8 * 28 Örebro län 1 4 2 3 3 3 * 16 Källa: Svenska riskkapitalföreningen *Från och med 2014 redovisas inte färre än 4 affärer av sekretesskäl Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 33 Etappmål: • År 2015 har Örebroregionen den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. Andel sysselsatta efter kön (%) 24,0% 76,0% Indikator: Sysselsättningstillväxt inom logistiksektorn i procent Förändring i Antal Antal Antal Antal Antal % sysselsatta sysselsatta sysselsatta sysselsatta sysselsatta mot 2009 2009 2010 2011 2012 2013 Region 1. Norrbotten 6441 6930 6938 7133 7376 14,5% 2. Halland 10704 11416 11921 12227 12028 12,4% 3. Skåne 50271 52007 54348 53814 54300 8,0% 4. Örebro 10649 11094 11223 11256 11444 7,5% 5. Kronoberg 7481 7525 7682 8074 8003 7,0% 6. Uppsala 7412 7431 7515 7646 7834 5,7% 7. Jämtland 3059 3173 3185 3206 3209 4,9% 8. Västmanland 7785 7991 8188 8163 8131 4,4% 9. Värmland 7312 7461 7660 7428 7544 3,4% 10. Stockholm 98334 99495 100941 101611 100713 2,4% 11. Södermanland 6860 7012 7113 7013 7028 2,4% 12. Jönköping 15350 15907 16103 15658 15704 2,3% 13. Västra Götaland 66167 67423 68451 68097 67618 2,2% 14. Gävleborg 7344 7597 7589 7407 7438 1,3% 15. Gotland 1230 1217 1239 1238 1243 1,1% 16. Västerbotten 7574 7615 7515 7658 7567 1,0% 17. Östergötland 12861 12822 12867 13108 12959 0,8% 18. Dalarna 7593 7742 7818 7587 7640 0,6% 19. Kalmar 5779 5880 5616 5547 5627 -2,6% 20. Västernorrland 7825 7910 7832 7860 7570 -3,3% 21. Blekinge 2888 2854 2854 2751 2720 -5,8% 350919 358502 364598 364482 363696 3,6% Riket Källa: SCB/rAps Tillväxt inom logistiksektorn, men svårt att nå mål Örebroregionen avancerade en placering avseende procentuell sysselsättningstillväxt under 2013 inom logistiksektorn3. Drygt 200 nya arbetstillfällen skapades i regionen 2013, där Postens nyetablering i Hallsberg i princip stod för hela ökningen. Vid sidan av Posten var tillväxten även god inom centrallager och magasin. Postens etablering i Hallsberg kopplat till den kraftigt växande e-handeln kan indirekt få positiva sidoeffekter för regionen. Betydelsen av närhet till brev- och paketterminal blir allt viktigare för ledtiden till kund för e-handelsföretagen. Det konstaterar tidningen Intelligent logistik som kontinuerligt rankar Sveriges logistikregioner. Regionens styrka som logistikcentrum manifesteras också i att regionen sedan rankingen startades omväxlande legat 2:a, 3:a och 4:a. Det geografiska och demografiska läget, det vill säga närheten till konsumenter och marknad är tillsammans med volymen av logistikyta de främsta faktorerna till den framskjutna placeringen. Störst tillväxt i nord och i syd De sydsvenska regionerna Skåne, Halland och Kronoberg har klivit fram som de starkaste tillväxtregionerna inom logistiksektorn tillsammans med Norrbotten. Närheten till Europas stora marknader från Sydsverige är troligen en bakomliggande faktor. Logistikbranschen känner tidigt av en nedgång i den allmänna konjunkturen. En nedgång betyder snabbt färre varor att transportera och lagerhålla. Prognos Ett mycket offensivt etappmål 2015 har satts – Örebroregionen ska ha den snabbaste sysselsättningstillväxten i riket inom logistiksektorn. Målet blir troligtvis svårt att nå då luften verkar ha gått ur den satsning Train Alliance planerat tillsammans med Hallsbergs kommun på en ny stor anläggning för service och underhåll av järnvägsfordon. 3 Följande branscher är definierade som logistik i den här rapporten enligt SNI2007: 45310, 46210–46900, 49100, 49200, 52219, 49410, 49420, 51101, 51211, 52241, 52249, 52100, 52230, 52290, 85324, 53100, 53201, 53202, 53203 34 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Förvaltningsstaden Utvecklingsarbetet inom statlig verksamhet leder till behov av ny kunskap och nya metoder. Ökad tillgänglighet, 24-timmarsmyndighet och nya e-tjänster samt en utveckling av demokrati och deltagande är exempel. Örebro universitets breda kompetens inom dessa områden kan också stärka Örebros fortsatta position som ledande förvaltningsstad. En förvaltningsstad attraherar offentliga, privata, och ideella verksamheter genom tillgång till bland annat service och hög kompetens. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 35 Etappmål: • År 2015 har Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning ökat med 2 procent. Indikator; Örebro kommuns andel av rikets totala statliga sysselsättning (förvärvsarbetande16+ år (dagbefolkning) Källa: SCB/rAps 2,10% 2,09% 2,08% 2,10% 2,06% 2,04% 2,06% 2,05% 2,05% 2,02% 2,02% 2,00% Andel sysselsatta efter kön (%) 58,0% 1,98% 2009 2011 2012 2013 Etappmål 2015 42,0% Fler statliga arbetstillfällen i Örebro kommun Målområdet har sin bakgrund i en strävan att vidareutveckla och stärka Örebro kommuns tradition av statlig förvaltning. Ambitionen är främst att den statliga förvaltningen ska växa genom nya myndighetsetableringar. Örebro kommun har de senaste åren haft en tillväxt av statliga arbetstillfällen4. Denna trend har fortsatt under 2013. Kommunens andel av rikets totala statliga sysselsättning har också ökat i relation till det totala antalet statliga arbetstillfällen under 2013. Under 2013 sysselsattes 7 158 personer inom staten i Örebro kommun, vilket är en ökning från 2012 med knappt 400 arbetstillfällen. En analys av tillväxten visar att antalet arbetstillfällen inte växer genom nyetablering av myndigheter utan genom att befintliga myndigheter nyanställer. Räknat från 2008 är ökningen i Örebro kommun 1 000 arbetstillfällen. Exempel på myndigheter som utökat personalen väsentligen de senaste åren är polisen, försäkringskassan och migrationsverket. Statliga jobb en lönsam affär Statliga arbetstillfällen är inte bara en lönsam affär för Örebro kommun och regionen utan 4 Följande branscher är definierade som statliga arbetstillfällen i den här rapporten enligt SNI2007: 84111, 84112, 84113, 84114, 84115, 84121, 84122, 84123, 84124, 84125, 84131, 84132, 84133, 84139, 84210, 84221, 84222, 84223, 84231, 84232, 84233, 84240, 84250, 84300,72190, 72200,85420 36 2010 bidrar också till att fler studenter kan stanna kvar i regionen efter examen. Merparten av arbetstillfällen vid myndigheter är kvalificerade arbeten som kräver universitetsutbildning. De statliga arbetstillfällena bidrar också till inflyttning av kvalificerad arbetskraft till regionen och en diversifierad arbetsmarknad. Prognos Målet är svårbedömt eftersom utfallet är beroende av utvecklingen av totala antalet statliga arbetstillfällen. Under 26 myndigheter i 2013 har antalet Örebro kommun arbetstillfällen -Arbetsförmedlingen ökat proportio-Arbetsmiljöverket -Fortifikationsverket nellt sätt mer i -Försvarsmakten Örebro kommun -Försäkringskassan -Inspektionen för vård och omsorg än på nationell -Kriminalvården nivå, vilket är -Kronofogdemyndigheten positivt för mål-Lantmäteriet -Livsmedelsverket uppfyllelsen. Vad -Länsstyrelsen i Örebro län som mer talat för -Migrationsverket att etappmålet ska -Rikspolisstyrelsen -Skatteverket nås är att polisen, -Skogsstyrelsen försvarsmakten -Specialpedagogiska myndigheten -Statens Institutionsstyrelse och migrations-Statistiska Centralbyrån verket har nyan-Svenska ESF-rådet ställt medarbetare -Sveriges Domstolar -Sveriges lantbruksuniversitet under 2014, vilket -Tillväxtverket ännu inte fångats -Trafikverket upp av statistiken. -Transportstyrelsen -Åklagarmyndigheten -Örebro Universitet Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Innovativa miljöer Dynamiska och innovativa regioner präglas av modet att våga tidigare oprövade samarbeten mellan kultur, teknik, naturvetenskap, vård och omsorg och näringsliv. Vi vill skapa och vidareutveckla innovativa miljöer med internationellt genomslag och långsiktig bärkraft. Sådana miljöer är till exempel akademiska forskningsmiljöer, väl fungerande inkubatorer och täta företagsmiljöer. Att Örebro universitet är drivande och utökar sitt samarbete med övriga aktörer i regionen och andra högskolor/universitet är viktigt för att vi ska kunna skapa våra innovativa miljöer. Ambitionen är att fler företag ska lägga sina forskningscentrum i Örebroregionen. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 37 Etappmål: • År 2015 ska minst en innovativ miljö ha funnit sina former, ha en trygg grundfinansiering och vara internationellt erkänd. Indikator; Antal erkända innovativa miljöer av KK-stiftelsen eller organisation med motsvarande status (Källa: Örebro universitet) 6 5 5 4 3 2 1 1 0 2015 Fem internationellt erkända forskningsmiljöer vid Örebro universitet Örebro universitet har i dagsläget totalt fem forskningsmiljöer5 som omfattas av långsiktig grundfinansiering från KK-stiftelsen i form av forskningsprofil eller forskningsmiljöer som erhållit ett flertal långsiktiga riktade projektbidrag. Samtliga miljöer är internationellt erkända. Nutrition-Gut-Brain Interactions Research Centre (NGBI) NGBI etablerades som ett multidisciplinärt forsknings- och innovationscenter under våren 2012. Forskningen är primärt inriktat på att studera samspelet kost-tarmbakterier-tarm-hjärna, med särskilt fokus på vanliga mag- och tarmrelaterade åkommor som irritabel tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) där det finns ett stort behov av förbättrad diagnos, prevention och behandling. Semantiska Robotar Semantiska Robotar utgör en del av Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem (AASS). Semantiska Robotar ska integrera och utveckla kompetenser som finns dels inom artificiell intelligens (AI) och labbet Cognitive Robotic Systems (CRS), dels inom autonom navigering och sensorbaserad perception och labbet Mobile Robotics and Olfaction. 5 Det är inte alla forskningsmiljöer som idag är klassade som forskningsmiljöer enligt Örebro universitets definition – vissa för att de helt enkelt inte har ansökt om att få bli klassade som det! 38 Etappmål 2015 Människa – Teknik – Miljö (MTM) MTM inriktar sig mot tillämpad forskning om miljön och hållbar utveckling tillsammans med regionala, nationella och internationella aktörer inom näringslivet, myndigheter, universitet och forskningsinstitut. Forskningen bedrivs bland annat inom miljöforensik. Miljöforensik är det kemiska utredningsarbetet inom industrin som använder sig av en rad olika kemiska discipliner för att bestämma tidpunkt och källor av kemiska föroreningar i miljön. Molekylärbiologi, Mikrobiologi Forskargrupperna arbetar bland annat med olika aspekter av signaltransduktion med inriktning på könsbestämning och med riskbedömning vid långvarig exponering av olika miljöföroreningar. Maskinteknik Forskningen inom maskinteknik behandlar optimering och styrning av produktionssystem, tillverkningsprocesser samt optimering av komplexa (sammansatta) materialsystem. Forskningen bedrivs i huvudsak inom tre områden: Additiv tillverkning, industriell tomografi och formningsteknik. Arbetet inom ”3D printing” eller additiv tillverkning och 3D röntgen eller tomografi sker i stark samverkan med industrin och har resulterat i skapande av ett tillverkningstekniskt centrum (TTC) med inriktning mot 3D printing och 3D röntgen. Prognos Etappmål 2015 är uppnått. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län för forskning och utveckling på en nivå som Indikator; FoU-utgifter per capita i kr (avser totala utgifter för FoU, privat+offentligt) placerar länet på lägst sjätte plats i Sverige. Region Etappmål: • År 2015 är länets samlade utgifter per capita Örebroregionen upp två placeringar Örebroregionen förbättrade sin position 2013 med två placeringar jämfört med 2011 och befinner sig utifrån senaste tillgängliga statistik (2013) på en nionde plats bland Sveriges regioner avseende totala utgifter för forskning och utveckling. Örebroregionens samlade FoU-investeringar uppgick till knappt 1,7 miljarder kronor 2013 att jämföra med 1,4 miljarder under 2011. I toppen ligger en kvartett stabilt: Uppsala, Stockholm, Östergötland och Västra Götaland. Adderar man Skåne till kvartetten ovan visar statistiken att en majoritet av svensk FoU-investering sker i dessa fem regioner. Inom dessa fem regioner genomfördes FoU-investeringar för 104 miljarder av totalt 125 miljarder under 2013, vilket motsvarar drygt 83 procent. Privata FoU-investeringar dominerar Det privata näringslivets FoU-investeringar dominerar i Örebroregionen. Av de totala investeringarna 2013 stod det privata näringslivet för 76 procent. Universitet och högskola stod för 19 procent och den offentliga sektorns investeringar uppgick till 4 procent. En blick tillbaka visar att universitet och högskolas och den offentliga sektorns investeringar ligger relativt stabilt. Näringslivets investeringar varierar dock relativt mycket från år till år. Någon djupare analys av näringslivets FOU-investeringar FoU/capita 2013 1. Uppsala 21414 2. Stockholm 20816 3. Östergötland 20292 4. Västra Götaland 15568 5. Skåne 13801 6. Västerbotten 12723 7. Kronoberg 11092 8. Västmanland 7466 9. Örebro 5816 10. Norrbotten 5633 11. Gävleborg 5490 12. Södermanland 4453 13. Jönköping 4129 14. Västernorrland 3997 15. Blekinge 3437 16. Värmland 2779 17. Halland 2105 18. Kalmar 2035 19. Dalarna 1578 20. Gotland 490 21. Jämtland 308 Källa: SCB är inte möjlig då SCBs statistik inte medger sådana analyser på regional nivå. Variationerna från år till år hänger troligen dock samman med variationer hos storföretagen då det är väl känt att just storföretagen står för merparten av FoU-investeringar. Ur ett nationellt perspektiv kan konstateras att en ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att Sverige under det senaste decenniet halkat efter inom FoU-investeringarna. En förklaring till att FoUinvesteringarna i det svenska näringslivet minskar är att stora företag som Astra Zeneca, Ericsson och Sony har avvecklat delar av sin svenska verksamhet och därmed också minskat sin forskning. FoU inom företagssektorn 2007-2013 2007 2009 2011 2013 Riket 84072 80885 81145 85934 Örebro län 1367 1301 1061 1263 Prognos Avståndet upp till sjätteplatsen som innehas av Västerbotten är stort. Sannolikt kommer inte målet att uppnås. Källa: SCB Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 39 Indikator; Antal kunskapsintensiva arbetsställen • Fler kunskapsintensiva företag etablerar 330 sig i vår region. 320 330 310 300 290 298 280 305 293 288 307 304 301 290 282 270 260 Fler arbetsställen Inriktningsmål: 250 Minskande antal kunskapsintensiva företag Antalet kunskapsintensiva6 arbetsställen i Örebroregionen har haft en vikande trend sedan 2007. Mellan 2009 och 2010 skedde en dramatisk nedgång från 301 till 282 företag. De företag som förlorats under 2009-2010 finns huvudsakligen inom regionens tillverkningsindustri. Framför allt tappar regionen företag inom maskinindustrin. På kommunnivå har nedgången slagit hårdast mot Hallsberg (minus fem arbetsställen), men även Hällefors, Karlskoga, Kumla, Ljusnarsberg och Nora har förlorat kunskapsintensiva arbetsställen under 2009-2010. Källa: SCB På grund av ändringar i Statistiska centralbyråns så kallade SNI-koder går indikatorn inte längre att följa. Senast tillgänglig statistik är från 2010. Lämplig ersättande indikator har inte identifierats. Prognos Det är bekymmersamt att utvecklingen inte påvisar en förbättring under en så lång tidsperiod (2002-2010). Redan under högkonjunkturen var utvecklingen högst måttfull, när lågkonjunkturen kom i samband med finanskrisen blev det än sämre. Inriktningsmålet har inte konkretiserats i något speciellt tal utan utgår ifrån en önskan om ett ökande antal kunskapsintensiva företag. 6 Följande branscher är definierade som kunskapsintensiva enligt Ohlson/Vinell, SNI2002: 24300,24510, 24520, 24610, 24620, 24630, 24640, 24660, 28610, 28621, 28622, 28629, 29110, 29120, 29140, 29210, 29220, 29230, 29240, 29310, 29320, 29401, 29402, 29409, 29410, 29420, 29430, 29510, 29520, 29530, 29540, 29550, 29561, 29569, 29600, 29711, 29719, 31200, 31300, 31400, 33400, 34100, 34200, 34300, 34100, 34200, 34300, 35110, 35200, 35410, 35420, 35430 40 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Prognos Prognosen visar att tre av etappmålen är på väg att uppnås, medan det är alltjämt oklart för ett mål. Tre mål ser ut att inte uppnås. Utvecklingsområdet Innovationer och entreprenörskap konkurrerar med Den öppna regionen om att vara det utvecklingsområde som utvecklas bäst. Vissa orosmoln finns i regionen, exempelvis att nyföretagandet, som under flera år legat på rekordnivåer, avtagit under 2014. Inom logistikbranschen visar statistiken att Örebroregionen behåller sin position som en av Sveriges viktigaste transportregioner men att det blir svårt att nå etappmålet om den högsta tillväxten i Sverige då Train Alliance satsning i Hallsberg verkar ha tappat fart. Svagheten i Örebroregionens näringsliv är alltjämt att kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck bland annat i få riskkapitalinvesteringar och en svag utveckling vad gäller antal kunskapsintensiva företag. Särskilt oroande är de sjunkande forsknings- och utvecklingsinvesteringarna i näringslivet. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 41 Utvecklingsområde 3: Lustfyllda möten och upplevelser Människor söker sig till miljöer som kan erbjuda ett rikt kulturliv, kreativa mötesplatser och upplevelser som berör. En pulserande region erbjuder lustfyllda möten och oväntade upptäckter. Det skapar känslan av att finnas med i sammanhang där tankar och idéer bryts mot varandra. Vi vill lyfta fram olika former av kultur, idrott och nöjen. Det finns ett stort intresse för idrott som underhållning och den är en del av den alltmer växande upplevelse- och besöksindustrin. Idrotten bidrar till att både glesbygd och tätorter blir attraktiva att bo i. Ett rikt föreningsliv har stor betydelse för att skapa goda möten som främjar mångfald och jämställdhet. Detta utvecklingsområde handlar om att öka attraktiviteten för oss som bor i regionen och för dem som på ett eller annat sätt söker sig hit. Det kan vara tänkbara inflyttare, företagsetablerare, studenter och turister. 42 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Sprudlande kulturliv En dynamisk region har ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet. Kulturen stärker och utvecklar människors eget skapande och är en garant för ett öppet och demokratiskt samhälle. Att kulturen är viktig för ekonomisk utveckling är inte längre något som ifrågasätts. Kultur och kreativitet spelar en avgörande roll för tillväxt, innovationer och regionens attraktivitet. Kulturen är en fantastisk dörröppnare som skapar kontakt mellan människor, nationer och kulturer. Örebroregionens kultur ska synas och bli omtalad långt utanför Sveriges gränser. Svenska kammarorkestern är ett gott exempel. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 43 Etappmål: • År 2015 ska vi ha ett kulturliv som möjliggör för Örebro att ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad. Indikator; Örebro kommuns Sverigeranking, totalsumma kulturfinansiering (Källa: Kulturanalys) 12 10 11 10 9 8 6 4 2 0 2009 Örebro på väg att bli Europas kulturhuvudstad? Det råder ingen tvekan om att Örebro, både som län och stad, stärkt sin kulturella position väsentligt de senaste fem åren. Evenemang som Live at Heart och Open Art har vunnit anseende såväl nationellt som internationellt. Därtill har länets kulturinstitutioner, i såväl nationella projekt som i sin ordinarie verksamhet varit framgångsrika i att sätta Örebro län på kartan. Tydliga utvecklingssteg har tagits, vilket har stärkt positionen som möjlig kulturhuvudstad. Någon aktiv ansökan är dock inte aktuell i nuläget. I samband med diskussionerna om kulturkvarter har även lyfts tankar på ett kulturellt innovationscenter, i samverkan mellan Region Örebro län, Örebro kommun och Örebro universitet. Staden och länet behöver en mötesplats där gränser mellan kultur och näring suddas ut och som ger kreativa kulturskapare bättre förutsättningar att få fäste för sina idéer. EU som utser kulturhuvudstäder har en diger lista med urvalskriterier. Studier av städer som lyckats med sina ansökningar visar att det inte finns någon exakt manual för hur man ska gå tillväga för att bli framgångsrik. Urvalskriterierna har med tiden skärpts framför allt avseende vikten av långsiktiga effekter av satsningar. Att bedöma om Örebro har ett kulturliv som möjliggör en ansökan om att bli kulturhuvudstad är en komplex uppgift och det är troligtvis inte möjligt att med någon indikator fånga in alla aspekter som är relevanta. En stad som har ambitionen att bli 44 2011 2013 kulturhuvudstad måste ta kulturen på stort allvar. Den kanske viktigaste indikatorn på att kulturen tas på allvar är att finansieringen av kulturen är kraftfull och långsiktig. Mot bakgrund av detta har som indikator valts Örebro kommuns Sverigeranking avseende totalfinansiering av kulturen. Prognos Örebro kommun intar en niondeplats på kommunrankingen för närvarande, vilket är en avancering med en placering jämfört med 2011. En fingervisning om vad som kan komma att krävas för att realisera ambitionerna om att bli kulturhuvudstad är Umeås totalfinansiering, som ligger cirka 80 miljoner högre än Örebro på årlig basis. Mot bakgrund av att det saknas adekvat indikator som fångar upp målets komplexitet går det inte att fastställa om etappmålet uppnåtts. Sverigeranking 2013, totalsumma kulturfinansiering Kommun Summa finansiering (tkr) Stockhol m 945 244 Ma l mö 538 397 Göteborg 508 419 Umeå 246 170 Upps a l a 197 990 Li nköpi ng 176 262 Norrköpi ng 172 279 Vä s terå s 166 227 Örebro 163 856 Hel s i ngborg 156 984 K älla: K ulturanalys Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 ska regionens unika berättelse Indikator; Regionens unika berättelse är på väg att bli skriven Ja: vara skriven. Oklart: Nej: V Källa: Örebro läns museum/Region Örebro län Projektet Nya berättelser- mångfalden som regional identitet avslutat i förtid Projektet Nya berättelser- mångfalden som regional identitet har haft två fokusområden, dels resande, dels hbtq. Vad gäller Resande har man genomfört två öppna arkeologiska utgrävningar, i Laxå och i Finnerödja (Krämarstan). Inför utgrävningen knöts en person med resandebakgrund till projektet för att bidra med berättelser och erfarenheter. Vidare har ett antal så kallade livsloppsintervjuer genomförts med människor bosatta i regionen med resandebakgrund och en återsamlingsträff har anordnats i Finnerödja. Projektets andra huvudspår Hbtq-erfarenheter i Örebro län, såväl ur ett samtida som historiskt perspektiv, har genomförts i nära samarbete med RFSL7. Medlemmar i organisationen har bidragit genom att göra intervjuer och samla in minnen vid sidan av de intervjuer som genomförts av Örebro läns museums projektledare. Målet om regionens unika berättelse har sin bakgrund i en önskan att ta tillvara regionens unika kulturmiljöer, särdrag och kulturella uttryck för att skapa en tydligare regional identitet och ett starkare varumärke. Örebroregionen behöver nya berättelser som är anpassade till vår tid, berättelser som på ett mångsidigt sätt vidgar perspektiven på platsens samtid och historia. Prognos Etappmålet är inte uppnått. Projektet har lyft fram två viktiga perspektiv ur ett mångfaldsperspektiv: resande och hbtq, vilket bidragit till en förnyad, uppdaterad och positiv bild av regionen. Projektet har inte lyckats att kvantitativt skapa den bredd av berättelser som förväntas för att etappmålet ska betecknas som uppnått. Det bör här understrykas att projektet uppfyllt de förutbestämda resultatmålen för projektet och att det inte var planerat att projektet skulle svara upp mot hela etappmålet. Under 2014 har de grundläggande förutsättningarna för att driva projektet förändrats. Statens kulturråd som har medfinansierat projektet under två år går inte in det sista året (riktade pengarna till ”Att störa homogenitet”). Därmed kan projektet inte genomföras året ut (2015). Det som projektet står inför nu är vad man ska göra med allt upparbetat material. Fram till projektets avslut kommer man att ta fram en plan för hur tillgängliggörandet kan fortsätta efter projektets slut. 7 Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 45 Etappmål: • År 2015 har andelen av den offentliga kulturfinansieringen till barn och unga ökat. Indikator; Andel av regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga (Källa: Region Örebro län) 70% 60% 64% 50% 56% 54% 40% 30% 33% 39% 34% 20% 10% 0% 2010 Hälften av regionala projektstöd till kultur för och av unga Under 2014 har andelen regionala projektstöd som beviljas till kultur för och av unga uppgått till 54 procent, vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år. Under 2015 väntas åter en ökning då Open Art Kids arrangeras igen. Trots minskning under 2014 ligger andelen regionala projektstöd till kultur för och av unga stabilt över etappmålet (mer än 34 procent). De regionala medlen är kanske det viktigaste verktyget och stimulansen för ung kultur varför andelen av dessa medel som beviljats till kultur för och av unga valts som indikator. 2011 2012 2013 2014 Etappmål 2015 Prognos I etappmålet som är ställt till 2015 har ingen konkret siffra fastställts utan målet bedöms som uppfyllt om en ökning har skett utifrån utgångsläget. Utgångsläget är i det här fallet definierat till 2010. Från 2010 till 2014 har den totala andelen regionala medel för kultur till och av unga ökat från 34 procent till 54 procent. Möjligheterna till måluppfyllelse måste bedömas som mycket goda. En rejäl ökning av medel till kultur för och av unga har redan åstadkommits och under 2015 arrangeras åter Open Art Kids. Open Art Kids är en del av Open Art. Open Art Kids fokuserar på kreativa aktiviteter för barn med stöd av konstpedagoger med koppling till Open Art. Medlen tillhandahålls av Region Örebro län och uppgår totalt årligen till drygt 1,2 miljoner kronor. Under 2014 gick merparten av projektmedel till musik, bild och konstform samt festival och övrigt. Totalt 47 projekt beviljades medel i intervallet 5 000-200 000 kr. Största enskilda projekt var Live at Heart. 46 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Stora evenemang Vår region ska attrahera fler besökare genom innehållsrika möten och lustfyllda upplevelser relaterade till kultur, idrott och evenemang i vid bemärkelse. Vi vill också attrahera fler och större evenemang till vår region. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 47 Etappmål: • År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. (fördubbling = 74000 konferensgäster) Indikator; Antal belagda rum till konferensgäster i Örebroregionen i 1000-tal (Källa:SCB) 80 70 74 60 50 40 30 41 20 43 43 48 42 33 37 33 38 34 32 10 0 Konferensmarknaden krympte något under 2014 Konferensmarknaden krympte under 2014 till 32 000 konferensgäster, en minskning med 2 000 gäster mot 2013. Marknaden är fortfarande inte i nivå med åren 2002-2008, då antalet konferensgäster låg stabilt i intervallet 40-50 000 i Örebroregionen. Detta är givetvis ett avbräck för den regionala ekonomin. Undersökningar som genomförts visar att en konferensgäst genererar tre gånger så stora intäkter som en vanlig turist8. Även på nationell nivå krympte konferensmarknaden något under 2014, troligen som en effekt av den försämrade konjunkturen. Konferensmarknaden känner ofta av en konjunkturnedgång tidigt eftersom denna kostnadstyp är enkel för företagen att reglera. Örebroregionen har den största andelen affärs- och konferensgäster i Sverige, varför regionen är mer känslig för en nedgång än regioner som förlitar sig mer på privatmarknaden. Konferensgäster som är på konferens utanför det egna hotellet klassas som affärsresenärer. Om en konferensgäst exempelvis bor på Scandic men är på konferens på Conventum räknas denne inte som konferensgäst i statistiken. Det bör också betonas att SCB-statistiken inte heller fångar upp konferensgäster som inte övernattar. Värt att notera är vidare att regionens hotellkapacitet kommer att få rejäl tillökning i och med satsningarna på ett upplevelsehotell vid Gustavsvik och ombyggnaden av NA-borgen. Prognos För att etappmålet ska nås krävs mer än en fördubbling av antalet konferensgäster i jämförelse med 2014. Mot bakgrund av detta är det osannolikt att målet kommer att nås. Konferensmarknaden större i regionen än vad statistiken säger Det bör understrykas att det finns felmarginal avseende konferensstatistiken och att konferensmarknaden därmed är större än vad statistiken avslöjar. 8 48 http://sverigesradio.se Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 är antalet hotellgästnätter i länet på en nivå som ligger bland de 10 främsta länen i landet. Indikator; Örebroregionens Sverigeranking avseende hotellövernattningar (Källa:SCB) 20 Ranking 18 16 16 14 15 15 15 15 14 15 15 16 17 17 17 17 12 10 8 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Färre gästnätter på hotell i regionen, fler nationellt Med avstamp från år 2000 har antalet gästnätter på hotell i Örebroregionen växt från 488 000 till 532 000 under 2014. Från 2013 till 2014 minskade dock antalet gästnätter i regionen med 20 610 (-3,7 procent). Örebroregionen tillsammans med Dalarna var de enda regionerna som minskade under 2014. På nationell nivå växte antalet gästnätter på hotell med hela 1 641 000 (5,6 procent) jämfört med föregående år. Gotland (13,2 procent) är den region som ökade mest procentuellt sätt. Örebroregionen rankat på 17 plats Örebroregionen har tappat mark över de fem senaste åren. Från att 2007 haft en fjortonde plats har regionens ranking sjunkit till sjuttonde (2014). Under 2014 var det fyra regioner som hade färre gästnätter på hotell än Örebroregionen (Kronoberg, Gotland, Blekinge och Västmanland). Störst andel affärs- och konferens resenärer i landet Affärs- och konferensresenärer stod 2013 för 71,5 procent av gästnätterna på hotell medan fritidsoch gruppresenärer utgjorde 28,5 procent. Bland länen/ regionerna hade Örebroregionen den största andelen företagsgäster i hela landet, vilket understryker mötesindustrins stora betydelse för regionen. Tyskar och norrmän står för flest gästnätter på hotell i Örebroregionen, därefter följer holländare, finnar och danskar. Prognos Trots en ökande trend tappar regionen i ranking. Att till 2015 uppnå etappmålet om ranking bland de tio främsta regionerna i landet framstår som orealistiskt. För att nå upp till Jönköpings län, som idag innehar tiondeplats, krävs mer än 200 000 ytterligare gästnätter. En svaghet med målet är att det inte tar hänsyn till hur bra regionen lyckas att fylla hotellen utan mer avgörs av regionens storlek och antalet större städer. För att nå målet krävs en beläggning på cirka 90 procent. Riksgenomsnittet ligger idag på cirka 50 procent. Örebro kommun har en bra hotellbeläggning, nästan alltid över snittet. Antal hotellövernattningar 2014 efter region i 1000-tal Region Stockholm Förändring Antal mot 2013 i övernattningar (%) 10 302 8,0% Västra Götaland 5 218 4,6% Skåne 3 307 7,0% Norrbotten 1 071 4,5% Östergötland 1 015 6,6% Dalarna 971 -1,8% Västerbotten 804 6,1% Halland 793 4,9% Värmland 782 3,1% Jönköping 769 2,3% Jämtland 723 0,0% Kalmar 714 6,0% Västernorrland 690 3,4% Uppsala 619 9,1% Södermanland 579 1,1% Gävleborg 574 3,6% Örebro 532 -3,8% Kronoberg 426 5,1% Västmanland 421 2,5% Gotland 415 13,2% Blekinge 350 4,7% 31 074 5,6% Hela riket Källa: SCB Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 49 Etappmål: • År 2015 har antalet stora evenemang inom kultur, idrott och konferenser fördubblats. Indikator; Antal lag i högsta divisionen inom de fem största publika arenaidrotterna på dam resp. herrsidan 7 6 6 5 4 4 3 2 3 3 2013/14 2014/15 2 1 0 Antal lag i högsta divisionen efter kön 1 2011/12 2 2012/13 Etappmål 2015 VM-tävlingar i speedway på Ica Maxi arena? VM-tävlingar i speedway på Ica Maxi arena kan komma att realiseras inom några år. Planer finns på att söka junior-VM 2016, par-VM 2017 och slutligen en deltävling i VM, GP 2018. Källa: www.na.se Succé för Örebro Hockey Stark säsong av Kumla Indianerna För första gången i historien kvalificerade sig Örebro Hockey för slutspelet i SHL, där man föll efter hårda och välspelade matcher mot Växjö. Merparten av matcherna spelades inför fullsatta läktare (5 000), vilket innebär att de cirka 30 matcherna sammanlagt lockade 150 000 åskådare. Kumla Indianerna var en hårsmån från att bli svenska mästare i speedway, men Elit Vetlanda blev för starka över två matcher. Finalen på Sannahed, ICA Maxi Arena, lockade inte mindre än 5 019 åskådare. ÖSK fotboll som efter en säsong i lägre division var tillbaka i fotbollens finrum Allsvenskan överträffade alla förväntningar och slutade på en sjätteplats. Örebro kommun tillhör nu ett fåtal kommuner som har lag i de högsta divisionerna i de två största publiksporterna på herrsidan (fotboll och ishockey). Vid sidan av Örebro är det endast Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle som kan ståta med motsvarande. Med lag i högsta divisionerna i ishockey och fotboll garanteras regionen mer än 40 evenemang med storpublik (oftast mer än 5 000) per säsong. KIF Örebro i Champions league KIF Örebro gjorde åter en stark insats i damallsvenskan och nådde en andra plats 2014, vilket innebär att regionen för första gången deltagar i Champions league. Deltar gör bland annat Paris SG med Lotta Schelin, Barcelona och Chelsea. Inom ishockeyn är det värt att notera att BIK Karlskoga länge var med i kampen kring uppflyttning till SHL. Lindesbergs volleydamer gjorde åter en stark säsong, men föll i semifinal mot Hylte/Halmstad. 50 LIF Lindesberg nådde en sjätteplats i handbollens näst högsta serie medan ÖSK Bandy fick nöja med en åttondeplats på motsvarande nivå inom bandyn. I fotbollens näst högsta division (Superettan) hade Degerfors IF en mellansäsong som resulterade i en sjunde plats. Inom innebandyn nådde IBF Örebro en mittenplacering i Allsvenskan södra (näst högsta divisionen). Prognos Målet ej uppnått (statistik för 2015 tillgänglig). Indikatorn är baserad på att de flesta stora evenemang sker inom idrottens värld. Tillförlitlig indikator saknas tyvärr för att följa upp evenemang inom kultur med mera. Specifikation över klubbar i högsta divisionen i de fem största arenaidrotterna (herr och dam) 2011/12 2012/13 2013/14 2014/15 ÖSK Fotboll ÖSK Fotboll ÖSK Fotboll ÖSK Fotboll KIF Örebro KIF Örebro KIF Örebro KIF Örebro Örebro Hockey Örebro Hockey ÖSK Innebandydamer ÖSK damhandboll Bandy, fotboll, handboll, innebandy och ishockey är de fem största arenaidrotterna i Sverige. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Rika naturupplevelser Naturen är en källa till ökad livskvalitet. Kontakten med naturen ger möjlighet till inspiration, återhämtning och eftertanke. En nära kontakt med naturen, inte minst i unga år, ger respekt för vår miljö. Naturen är en resurs för tillväxt inom turistnäringen. En satsning på hållbar naturturism ger regionen en identitet och bidrar till fler och starkare turistföretag. Unika naturupplevelser med fokus på kvalitet och attraktion ska vara ett signum för regionen. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 51 Etappmål: • År 2015 ska antalet turistbesök kopplade till naturupplevelser ha fördubblats. Indikator; Antal gästnätter i stugbyar och camping i 1000-tal (Källa:SCB) 1200 1000 1000 800 600 400 490 418 418 2011 2012 502 482 2013 2014 200 0 2010 Kall juni bidrog till svagare campingår Antalet gästnätter i stugbyar och camping i Örebroregionen minskade till 482 000 under 2014, vilket motsvarar en minskning med 20 000 gästnätter jämfört med 2013. Trots minskningen ligger regionen klart över antalet gästnätter 2011 och 2012. Bakom minskningen under 2014 står campingen i regionen och en kall juni månad, som fick den primära målgruppen norrmän att i högre grad stanna hemma. Campingen stod för 448 000 gästnätter att jämföra med 466 000 år 2013. Antalet gästnätter i stugbyar (34 000) var oförändrat under 2014 jämfört med 2013. Campingen i riket växte med 3,8 procent under 2014, medan gästnätter i stugbyar ökade med 6,8 procent. Vem är naturturist? Det bör uppmärksammas att det inte finns någon säker statistikkälla som fångar upp just naturturister, utan vi får i detta fall använda antalet gästnätter i stugbyar och camping som indikator. Erfarenhetsmässigt vet man att naturturister använder stugbyar och camping i stor utsträckning, men indikatorn blir följaktligen inget exakt mått på hur många naturturister regionen har. 52 Etappmål 2015 Utveckling av cykelturismen Kopplat till rika naturupplevelser bör understrykas att ett arbete pågår med att utveckla cykelturism i regionen. Idag har Örebro län över 100 mil markerade mountainbikeleder, med leder som sträcker sig från Hjulsjö i norr över Lindesberg, Pershyttan och Lekeberg ner till Askersund i söder. Områdena är förbundna med varandra så det går lätt att ta sig mellan mountainbikeområdena. Även fler leder för turcykling, så kallad Leisure cycling, har tagits fram. Fler cykelhandlare hyr ut cyklar till turister än tidigare och webbsidan Bergslagen cycling har utvecklats med fler funktioner som kartor och ledbeskrivningar. Redan idag kan man se fler cyklister på mountainbike i regionen men vi vet ännu inte i detalj hur stort detta segment är. Prognos För att etappmålet ska nås krävs en fördubbling av antalet gästnätter över ett år, vilket är omöjligt på grund av att kapaciteten att ta emot så många turister inte finns i regionen för närvarande. För privatresenärer är Örebroregionen ett utpräglat sommarturistlän, många stugbyar och campingar stänger för säsongen i september vilket begränsar kapaciteten. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Prognos Utvecklingsområdet Lustfyllda möten och upplevelser syftar till att utveckla regionen inom kultur, idrott, nöjen, turism och evenemang. Åtminstone ett (offentlig kulturfinansiering för barn och unga) av etappmålen ser ut att nås till 2015. Möjligheterna för Örebro kommun att kunna ansöka om att bli Europas kulturhuvudstad stärks genom lyskraftiga evenemang som OpenART och Live at Heart, men det är svårt att fastställa om målet är uppnått på grund av dess komplexitet. Målet om regionens unika berättelse kommer inte att uppnås. De flesta större evenemangen sker inom idrottens värld, varför det är glädjande att Örebro kommun för tillfället tillhör en mycket exklusiv skara kommuner (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle och Örebro) som har lag i de högsta divisionerna i de största publiksporterna fotboll och ishockey. Etappmålet nås dock inte då regionen inte lyckats få fram fler än tre lag (ÖSK Fotboll, KIF Fotboll och Örebro Hockey) i de högsta divisionerna i de största publiksporterna. Om man sätter fokus mot regionens strävan att bli den ledande mötesdestinationen efter de tre storstadsregionerna och att utveckla regionens besöksnäring visar indikatorerna att regionen ligger långt ifrån de högt satta målsättningarna. Örebro Conventions Bureaus satsning på att locka evenemang till regionen kan förhoppningsvis ge avtryck. Regionens hotellkapacitet är på väg att få ett rejält lyft genom satsningarna på hotell vid Gustavsvik och i NA-borgen. Satsningarna indikerar att det finns stark tilltro från marknaden på regionens framtid. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 53 Utvecklingsområde 4: Den öppna regionen Vår region har alltid varit en viktig korsväg och handelsplats. Möjligheten att resa till och från vår region och att frakta gods är även i dag en nyckelfråga för vår utveckling. Vårt geografiska läge gör Örebroregionen till en naturlig mötesplats och ett nav för transporter av varor, inte minst i ett ekologiskt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. 54 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Bästa grannen Nyckeln till framgång för en region handlar i hög grad om samverkan med andra regioner. Örebro län är det län i Sverige som har flest grannar – sex andra län. Detta har historiskt inneburit en stor öppenhet och samarbetsvilja åt alla håll. Denna förmåga vill vi bygga vidare på och utveckla också i ett internationellt perspektiv. För att stärka regionen behöver vi bygga vidare och utveckla Örebroregionens olika roller. Vi vill vara den naturliga noden mellan Stockholm, Oslo och Göteborg, samt mellan norra och södra Sverige. Samtidigt ska vi vara ett starkt yttre ben i Stockholmsregionen som är vår naturliga samarbetspart i nationella och internationella sammanhang. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 55 Etappmål: • År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella länsgränsöverskridande samarbeten med våra närmaste grannar. Indikator; Antal länsövergripande samarbeten med grannlänen 125 120 Källa: Örebroregionen den bästa grannen? 120 115 110 105 100 95 100 90 85 80 2010 2012 Källa: Örebroregionen den bästa grannen? Örebroregionen ingår fler samarbeten med grannlänen Kartläggningen ”Örebroregionen den bästa grannen?”, som genomfördes under hösten 2012 visar att antalet länsöverskridande samarbeten9 med grannlänen har ökat från 2010 till 2012. Från 100 till 120. Detta innebär en ökning med 20 procent. Många nya samarbeten inom turismen Procentuellt flest samarbeten ligger inom infrastruktur/logistik/kommunikationer. Antalet har inte förändrats mellan 2010 och 2012, men eftersom det totala antalet samarbeten har ökat så minskar andelen något. Det är inte speciellt överraskande med tanke på regionens geografiska läge. De största ökningarna av projekt finns främst inom turismen och inom energi/klimat/natur. Vad gäller turismsamarbeten så finns de främst åt väster och söder med starka kopplingar till Värmland och kommunerna ner mot Tiveden och Vättern. På energi/klimat/natur området finns det många samarbeten för naturmiljö och djurförvaltning. Det finns även nya samarbeten med fokus på energieffektivisering. Prognos Etappmålet är satt till 125 samarbeten 2015 och med nuvarande trend ser det ut att vara inom räckhåll. 9 Örebroregionen definieras i kartläggning som primärkommunerna, Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro, Länsstyrelsen och Örebro universitet. Alltså ingår inte näringsliv eller den ideella sektorn i den här undersökningen även om det finns flera samarbeten inom de områdena. De utomregionala samarbetena definieras som: Där en eller flera av ovan nämnda offentliga aktörer från Örebro län samarbetar med minst en offentlig aktör från ett eller flera andra län. Själva samarbetena kan vara i form av projekt, nätverk, samverkan, avtal, gemensamma bolag och dylikt. 56 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Bästa grannen – Örebroregionen är orienterad österut Den kvantitativa kartläggningen ”Örebroregionen – den bästa grannen?”, visar att regionen i första hand är orienterad österut mot Mälardalen och i andra hand västerut mot Värmland. I nord och sydlig riktning är antalet samarbeten avsevärt färre. Kartläggningen omfattar de större offentliga organisationerna i länet (kommuner, landsting, Region Örebro län universitet, länsstyrelse och regionförbund). Självklart förekommer det många betydelsefulla sam arbeten som inte fångas upp av kartläggningen. Till skillnad från alla andra målområden finns det ingen målområdesansvarig för Bästa grannen. Detta beror på att det inte bedömts som möjligt eller ens önskvärt att försöka påverka vilka regionens organisationer ska samarbeta med. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 57 Etappmål: • År 2015 ingår Örebroregionen i minst 25 procent fler funktionella samarbeten med Stockholm stad och län. Indikator; Antal samarbeten med Stockholms län 30 25 25 20 15 16 10 5 0 2010 Örebro+Stockholm=sant – målet uppnått avseende samarbeten Kartläggningen ”Örebroregionen – den bästa grannen?” visar att antal samarbeten med Stockholm ökat från 2010 då det fanns 16 samarbeten till 25 samarbeten 2012. Det här innebär att etappmålet är uppnått! De flesta samarbeten med Stockholmsregionen sker inom området energi/klimat/natur. Ett exempel på samarbete är Mälardalsrådet som är en ideell och politiskt styrd organisation som arbetar för en internationellt konkurrenskraftig 58 2012 och hållbar storstadsregion som är attraktiv att leva och verka i. Sammanlagt 56 kommuner och 5 landsting/regioner från Stockholm, Sörmland, Västmanland, Uppsala och Örebro län ingår. Prognos Örebroregionen ska enligt etappmålet till 2015 ha 25 procent fler samarbeten med Stockholms regionen. 2010 fanns det 16 samarbeten och 2012 hade det ökat till 25 samarbeten. Det här innebär att etappmålet är nått. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 beskrivs Örebroregionen som viktig för Stockholmsregionens framtid i Stockholms läns regionala utvecklingsplan eller motsvarande. Örebroregionen beskrivs som viktig ur ett infrastrukturperspektiv För att bedöma etappmålet där Örebroregionen ska beskrivas som viktig för Stockholmsregionen får man gå till RUFS (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen). Där ser man att Örebroregionen anses vara viktig för Stockholm främst när det gäller infrastruktur. Bland annat lyfts det fram att stråket Stockholm/Arlanda-Oslo är av särskild vikt, både över Eskilstuna och över Enköping/ Västerås. Vidare beskriver man flera stråk av stor långsiktig betydelse vad gäller godstransporter. De stråk som går genom Örebroregionen är Bergslagsdiagonalen (Riksväg 50) och Godsstråket genom Bergslagen (tåg). genom kombiterminaler som klarar av att ta emot gods både från lastbil och från tåg. Till exempel är det inte genomförbart att alla centrallager ligger i Stockholm med omnejd, utan det är bättre om de kan lokaliseras ut i Östra Mellansverige. Hallsbergs kombiterminal och bangård omnämns som ett bra exempel på lokalisering för att underlätta för Stockholm. Prognos Att bedöma om Örebroregionen närmat sig målet är svårbedömt då målet i sig kan mätas på många olika sätt. Ur ett infrastrukturperspektiv betraktas regionen som viktig. RUFS beskriver också att logistiken är av stor vikt för att Stockholmsregionen ska fungera, då främst Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 59 Fler boende i Örebroregionen Ju fler vi är som bidrar till att utveckla vår region, desto bättre kommer det att gå. Därför är det viktigt att bryta den stagnation i befolkningstillväxten som ägt rum sedan 1970-talet. 60 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 ska Örebroregionen ha ökat sin befolkning till 285 000. Befolkning efter kön (antal) Indikator; Befolkningsutvecklingen i Örebroregionen (Källa: SCB/rAps) 2015 Etappmål 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 285 000 288 150 285 395 283 113 281 572 280 230 278 882 277 732 276 067 275 030 274 121 273 920 273 935 273 412 270 000 144 260 280 000 285 000 143 890 Rekordstor befolkningsökning i regionen Befolkningen i Örebroregionen ökade under 2014 med 2 755 personer till 288 150 invånare. Motsvarande tillväxtsiffror går inte att finna i modern tid. Siffrorna är inte unika för Örebroregionen, även på nationell nivå och i flertalet andra regioner har befolkningstillväxten varit rekordstor under 2014. Folkmängden i Sverige ökade med 102 491 personer under 2014, vilket är den största ökningen någonsin mellan två enskilda år. Med nuvarande befolkningsökningstakt väntas Sverige att ha 10 miljoner invånare redan 2017. Under 2000-talet har befolkningen i Örebroregionen ökat med 15 000 invånare eller motsvarande en kommun av Hallsbergs storlek. Med nuvarande befolkningsökningstakt kommer regionen att nå 300 000 invånare år 2019. Utrikes invandringen avgörande för befolkningstillväxten Liksom tidigare under 2000-talet står invandringen för en betydande del av befolkningsökningen. 3 515 personer invandrade till Örebroregionen från andra länder under 2014. Utan invandringen skulle länets befolkning minskat under 2014. Befolkningsökningen i Örebroregionen är alltså till en betydande del effekten av oroligheter i omvärlden, för närvarande företrädesvis Syrien, Somalia, Afghanistan och Irak. Region Örebro län 275 000 Födelseöverskottet uppgick till 505 personer 2014, vilket är en stor ökning jämfört med 2013 (+156 personer). Här är det en kombination av fler födda och färre döda som driver på. 2014 avled få människor i regionen vilket hänger samman med relativt små kullar födda 1920-1935. 14 procent av regionens befolkning är nu född utomlands vilket motsvarar cirka 40 000 personer. De största grupperna utlandsfödda kommer från Finland, Irak, Somalia, Bosnien och Turkiet. Flest andel utlandsfödda finns i Ljusnarsberg och Hällefors (16,8 procent), minst i Lekeberg (4,3 procent). Regionen backar på inrikes flyttningar Liksom tidigare under 2000-talet, tappar regionen befolkning avseende inrikes flyttningar. 2014 var Örebroregionens inrikes flyttnetto (-561) det sämsta sedan 2006, vilket naturligtvis väcker frågor kring vår regions attraktivitet. Ett delsvar kring varför regionen tappar befolkning på inrikes flyttningar är en betydande sekundär omflyttning bland invandrare. Av de 8 396 invandrare (första folkbokföringsort) som kommit till regionen 20122014 hade 1 972 personer inom samma tidsrymd lämnat regionen. Detta innebär att knappt var fjärde invandare relativt omgående lämnat vår region för en annan del av Sverige. Under åren 2012-2014 har i genomsnitt 657 personer lämnat regionen i Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 61 Befolkningsutvecklingens komponenter 2014 i Örebro län Befolkning och befolkningutveckling 2014 i Örebro län Födda Avlidna Födelsenetto 3323 2818 505 Inrikes Inflyttade Inrikes utflyttade Inrikes flyttnetto 7753 8314 -561 Utrikes inflyttade Utrikes utflyttade Utrikes flyttnetto 3515 758 2757 Kommun Befolkning Folkökning Lekeberg 7 363 74 Laxå 5 664 84 Hallsberg 15 315 48 Degerfors 9 531 31 Hällefors 6 936 -46 Ljusnarsberg 4 913 38 Örebro 142 618 2 019 Kumla 21 016 112 Askersund 11 119 23 Karlskoga 30 054 326 Nora 10 352 -47 Lindesberg 23 269 93 Totalt 288 150 2 755 Källa: SCB Källa: SCB form av sekundär omflyttning bland invandrare, vilket motsvarar ungefär Örebroregionens negativa inrikes flyttnetto. sin befolkning. Laxå, Degerfors, och Ljusnarsberg som i princip haft en vikande befolkningskurva sedan 40 år tillbaka är de tydligaste exemplen. Utflyttningen bland invandare till övriga Sverige är som störst i Askersund och Ljusnarsberg. Här har fyra av tio lämnat kommunen för en annan del av Sverige inom tre år. Bakom trendbrotten i regionen står en ökad utrikes invandring. Immigrationsöverskottet (invandring minus utvandring) var särskilt stort i Ljusnarsberg och Lindesberg, 405 respektive 630 personer. Dessa kommuner har tillsammans med Laxå tagit ett mycket stort ansvar avseende migration även ur ett nationellt perspektiv. Minst invandringsöverskott hade Lekeberg (13) personer. Örebro kommun får merparten av de nya invånarna Merparten av de nya invånarna i Örebroregionen kommer liksom tidigare till Örebro kommun. Under 2014 noterades rekordtillväxt med 2 019 nya invånare under 2014. Här samspelar en betydande invandring och en ung befolkning, som därmed har en stark attraktionskraft på framför allt ungdomar. Örebro kommun växer också i viss mån på bekostnad av de övriga kommunerna i regionen. Av Örebro kommuns totala befolkningstillväxt utgör cirka en femtedel personer som flyttar in från regionens övriga kommuner. Befolkningstillväxt i tio av tolv kommuner Det är ovanligt att trender inom befolkningsutveckling bryts, men under de senaste åren har ett flertal av regionens kommuner som haft en vikande befolkningsutvecklingstrend under lång tid ökat 62 Genom trendbrottet i de mindre kommunerna visar totalt tio av regionens tolv kommuner upp ökande befolkning. De två kommuner där befolkningen minskade under 2014 var Nora och Hällefors, vilket hänger samman med relativt små immigrationsöverskott. Även i jämförelselänen har befolkningstillväxten varit exceptionell under 2014. Liksom i Örebroregionen rapporteras rekordsiffror in från Västmanland, Jönköping och Södermanland, endast i Värmland uppvisas en mer normal befolkningsökning. Men här bör man komma ihåg att regionen länge haft sviktande befolkningsutveckling. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Prognos Etappmålet om 285 000 invånare är uppnått. (300 000 ”örebrolänningar” blir vi år 2019 med nuvarande befolkningsökningstakt). Befolkningsutvecklingen bestäms av ett begränsat antal faktorer, vilket gör långsiktiga bedömningar relativt säkra. Då befolkningstillväxten i Örebroregionen främst drivs av invandringen är det troligen nationella beslut inom detta politikområde eller radikalt minskad oro i världen som kan äventyra måluppfyllelsen avseende inriktningsmålet. Region Örebro län Befolkning och befolkningutveckling i Örebro län, samt jämförelse län 2014 Befolkning Folkökning Södermanland Län 280 666 3 097 Västmanland 261 703 2 649 Örebro 288 150 2 755 Jönköping 344 262 3 027 Värmland 274 691 876 Källa: SCB Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 63 Inriktningsmål: • Fler som flyttar till länet än från länet (även om vi räknar bort utrikes invandring). Indikator; Inrikes flyttnetto för Örebroregionen (Källa: SCB) -9 86 -41 -137 -261 -289 -387 -492 -551 -560 -520 -561 -834 2002 2003 Alltjämt svagt inrikes flyttnetto för Örebroregionen Örebroregionen har historiskt haft ett negativt inrikes flyttnetto (flyttningar till och från länet, exklusive invandring) under hela 2000-talet med undantag för 2003. Från år 2009 till 2011 följde en period där Örebroregionens inrikes flyttnetto avsevärt förbättrades. De tre senaste åren har emellertid inrikes flyttnetto åter försämrats. Under 2014 tappade regionen 561 personer i förhållande till övriga Sverige. Varifrån kommer de största strömmarna av inflyttare till Örebroregionen? Statistiken visar att inrikes inflyttningen till Örebroregionen domineras av Stockholm, Västra Götaland och Värmland. Samma regioner föredrar ”örebrolänningarna” när de flyttar ifrån regionen. Värt att notera är att regionens flyttnetto mot huvudstadsregionen är cirka minus 500 på årsbasis. Mot Västra Götaland tappar regionen cirka 200 invånare. Vad gäller grannlänen Värmland, Dalarna, Västmanland, Östergötland och Sörmland har Örebroregionen ett litet negativt flyttnetto (-100) mot Östergötland, men samtidigt ett positivt flyttnetto (100) mot Värmland. Avseende Dalarna, Västmanland och Sörmland flyttar ungefär lika många personer mellan länen. Positivt inrikes flyttnetto i fem kommuner under 2014 De flesta kommuner vill vara kommunen som attraherar de välutbildade, entreprenöriella paren i 30-årsåldern som bygger villa och startar företag. Vilka kommuner är vinnare i kampen om 30-åringarna i Örebroregionen? 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Fem kommuner i Örebroregionen uppvisade under 2014 ett positivt inrikes flyttnetto, Lekeberg, Hallsberg, Degerfors, Örebro och Karlskoga. Örebro kommun har framför allt en stark dragningskraft på ungdomar i åldersintervallet 19-23 år. Med undantag för Örebro kommun har samtliga kommuner i Örebroregionen ett negativt inrikes flyttnetto för åldersintervallet 19-23 år. Kan man därmed säga att de mindre kommunerna är på väg att helt avfolkas av ungdomar? Nej, för tittar man på inrikes flyttnettot för de ”lite äldre ungdomarna” (26-35 år), visar det sig att sju av regionens tolv kommuner har positiva tal i detta åldersintervall. De geografiskt angränsande kommunerna kring Örebro är vinnare när det gäller inflyttning av de attraktiva trettioåringarna, men även Karlskoga och Degerfors har positivt inrikes flyttnetto i ålderskategorin 26-35 år. Örebro komInrikes flyttnetto för Örebroregionens kommuner 2014 i ålderintervallet 26-35 år Kommun Folkökning Lekeberg 45 Laxå -38 Hallsberg 49 Degerfors 4 Hällefors -42 Ljusnarsberg -86 Örebro -230 Kumla 39 Askersund -27 Karlskoga 56 Nora Lindesberg 28 -166 Källa: SCB 64 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län mun är kommunen med det mest negativa inrikes flyttnettot i åldersspannet 26-35 år, vilket troligtvis hänger samman med en överhettad bostadsmarknad. Åter till det totala inrikes flyttnettot. Anmärknings värt här är att Degerfors för andra året i rad har ett positivt inrikes flyttnetto. Detta har inte skett sedan 1990-talet. Uppseendeväckande är även siffrorna för Lindesbergs kommun. Kommunen hade 2014 det i särklass mest negativa inrikes flyttnettot (-547) i regionen men kunde tack vare ett stort immigrationsöverskott (630 personer) ändå öka sin totala folkmängd. Även Ljusnarsberg har ett stort negativt inrikes flyttnetto (-324), men samtidigt ett stort immigrationsöverskott (405). Statistiken indikerar att Lindesberg och Ljusnarsberg har svårt att behålla de nyanlända invånarna. Som tidigare konstaterats i denna rapport har fyra av tio nyanlända invandrare lämnat Ljusnarsberg inom tre år. Utöver Örebro kommun är det endast Kumla som över den senaste tioårsperioden uppvisat ett någorlunda stabilt positivt inrikes flyttnetto. Två av regionens kommuner (Laxå och Hällefors) har under samtliga år under 2000-talet haft ett negativt inrikes flyttnetto. Inrikes inflyttningen till Örebroregionen domineras av Stockholm och Göteborg samt de omkringliggande länen. Under 2014 var den mest typiska inrikes inflyttaren till Örebroregionen en 21-årig kvinna från Stockholm som bosätter sig i Örebro för att studera. Den vanligaste manliga inflyttaren är en 23-åring från Stockholm. Stockholmsdominans bland inflyttarna till Örebroregionen Inrikes inflyttningen i fyra av de tolv kommuner domineras av stockholmare. I merparten av övriga kommuner domineras inrikes inflyttningen av angränsande kommuner i andra län, i Askersunds fall till exempel Motala. I de mindre kommunerna får även små tal stort genomslag. I fallet Lekeberg handlar det troligen om att en familj flyttat in från Forshaga i Värmland. Örebroregionen i mittskiktet i förhållande till jämförbara län I relation till jämförelselänen kommer Örebroregionen ut i mittskiktet. Södermanland och Region Örebro län Va nl i ga s te i nri kes i nfl ytta re efter kommun 2014, (kommuner i nom Örebro l ä n unda nta gna ) Lekeberg: Fors ha ga La xå : Göteborg Ha l l s berg: Stockhol m Degerfors : Kri s ti neha mn Hä l l efors : Fi l i ps ta d Ljus na rs berg: Ludvi ka Örebro: Stockhol m Kuml a : Li nköpi ng As kers und: Mota l a Ka rl s koga : Kri s ti neha mn Nora : Stockhol m Li ndes berg: Stockhol m Kä l l a : SCB/rAps Västmanland har bättre inrikes flyttnetto än Örebroregionen. Däremot har Örebroregionen avsevärt bättre flyttnetto än Värmland och Jönköping. Förmodligen beror Västmanlands och Södermanlands starkare inrikes flyttnetto på närheten till Stockholm. Stockholm är viktigt även för inflyttningen till Örebroregionen. I inte mindre än fyra av regionens tolv kommuner är stockholmare den vanligaste inflyttaren. Prognos Inriktningsmålet om att fler flyttar till än från länet, är långsiktigt. Det är svårt att förutsäga om och när målet kan uppfyllas. Inrikes flyttnetto 2014 i Örebroregionen samt jämförelse län Län Södermanland Inrikes flyttnetto 103 Västmanland -33 Örebro -561 Jönköping -781 Värmland -1333 Källa: SCB Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 65 Inrikes flyttnetto efter kommun 2000-2014 2000 Lekeberg 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 33 18 -9 -25 18 -20 -13 -13 -38 -13 -11 30 58 -21 37 Laxå -340 -250 -270 -163 -146 -134 -66 -84 -30 -70 -52 -42 -119 -90 -153 Hallsberg -87 -26 -8 -27 -185 -111 -115 -77 -62 -65 -27 -76 -27 -27 14 Degerfors -148 -54 -98 -119 -75 -12 -49 -93 -64 -98 -33 -49 -59 23 45 Hällefors -28 -123 -91 -39 -17 -69 -115 -84 -152 -39 -119 -87 -163 -59 -95 Ljusnarsberg -72 -80 1 -25 4 -34 -160 -88 -71 -81 -151 -73 -100 -117 -324 538 Örebro 379 306 369 293 303 175 292 410 492 464 276 667 427 374 Kumla -5 -83 114 141 56 15 112 98 177 -34 99 -17 104 25 -53 Askersund -62 -4 45 105 -42 -21 40 -42 27 -45 -15 -90 -143 12 -184 Karlskoga -132 -309 -151 -46 -129 -165 -309 -310 -153 -160 -87 -46 -5 -22 209 Nora 75 -29 45 39 8 -49 -38 -96 -87 -59 101 -30 -84 43 -48 Lindesberg -74 -40 44 -48 -182 -135 -413 -172 -176 -292 -242 -228 -409 -430 -547 Källa: SCB 66 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Inriktningsmål: • Inflyttningen ökar i alla länets kommuner. Indikator; Antal kommuner med ökande inflyttning i Örebroregionen (Källa: SCB) 12 10 9 9 2010 2011 8 10 11 12 12 2014 Inriktningsmål 6 4 2 0 Ökande inflyttning i samtliga kommuner Året innan utvecklingsstrategin antogs (2009) hade endast två kommuner i regionen en ökande inflyttning. Därefter har inflyttningen skjutit fart rejält i Örebroregionen. 2014 var inflyttningen till Örebroregionen den största under 2000-talet. Samtliga kommuner hade en ökad inflyttning under 2014 jämfört med 2009. Markant inflyttningsökning i Lindesberg De kommuner som ökat inflyttning mest i absoluta tal är Örebro och Lindesberg. Bakom utvecklingen i Örebro ligger framför allt ett förbättrat inrikes flyttnetto, men också en ökande utrikes invandring. I Lindesbergs kommun är utrikes invandringen den klart främsta drivkraften bakom inflyttningsökningen. Invandring fortsatt på rekordnivåer Inflyttningsökningen som skett under 2000-talet i Örebroregionen har främst varit driven av ökande utrikes invandring. Under åren 2009-2011 ökade även inflyttningen från övriga Sverige till Örebroregionen. 2012-2014 har inneburit ett trendbrott, med en minskande inflyttning från övriga Sverige. Detta kompenseras dock mer än väl av en ökad utrikes invandring. 2014 var utrikesinvandringen (3 515 personer) till regionen den största någonsin. Mer än 85 procent av befolkningsökningen 2014 i Örebroregionen kan härledas till utrikesinvandringen. Resterande utgörs av ett födelseöverskott (505). Invandringen till regionen går främst att härleda till oroligheter i omvärlden (företrädesvis Syrien, Somalia, Irak och Afghanistan) som skapar en ökad flyktinginvandring till regionen. Region Örebro län 2012 2013 Begynnande bostadsbrist i regionen Örebro universitets expansion är givetvis också en bakomliggande faktor till befolkningstillväxten. Inflyttningstrycket till Örebro kommun har varit hårt under en lång tid varför kommunen nu upplever en alltmer accentuerad bostadsbrist. Detta försvårar rekryteringar för kommunens arbetsgivare. Under senaste året har även signaler kommit om en begynnande bostadsbrist även i de mindre kommunerna. Ett dilemma för vissa av regionens kommuner är att man har lediga bostäder men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar. Prognos Samtliga kommuner har en ökande inflyttning jämfört med basåret 2009. Målet är att alla kommuner ska ha en ökande inflyttning. Troligtvis är en fortsatt stor utrikes invandring nödvändig för att målet ska uppnås. Några hinder för måluppfyllelse kan identifieras. Det gäller främst bostäder av olika slag i de orter som har en ökande befolkning men gäller även i viss mån övriga orter. I Örebro och Kumla handlar det om att undvika direkt brist på bostäder. I övriga orter, även i kommuner som uppvisar befolkningsminskning, handlar det om att öka rörligheten på orten för att de som vill bo där ska hitta attraktiva bostäder. Det kan åstadkommas med hjälp av nyproduktion av attraktiva bostäder eller av bostäder inriktade mot vissa målgrupper (familjer med flera barn, äldre som önskar kvar boende på orten). Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 67 Inflyttning (inrikes- och utrikes) till Örebroregionen, efter kommun 2000-2014 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Lekeberg 406 406 409 402 415 363 421 427 414 364 381 429 417 338 466 Laxå 496 356 402 296 312 212 250 212 209 207 221 248 277 441 544 Hallsberg 746 778 859 860 789 804 906 856 809 796 841 899 918 868 943 Degerfors 309 369 423 338 415 478 434 430 430 413 428 447 499 496 570 Hällefors 307 284 303 283 356 372 376 381 344 360 330 379 360 448 476 Ljusnarsberg 211 202 231 225 241 288 372 351 328 348 323 327 372 508 680 Örebro 6420 6263 6238 6179 6188 6300 6995 6924 7140 6953 7031 7202 7418 7403 7872 Kumla 1010 906 1088 1105 1189 1033 1211 1143 1337 1083 1270 1156 1210 1156 1198 Askersund 485 529 541 600 499 497 558 491 502 452 520 493 485 611 775 Karlskoga 1058 923 1094 1084 1097 1127 1447 1283 1210 1184 1110 1185 1352 1381 1532 Nora 619 515 527 534 537 527 516 493 510 469 572 551 467 511 496 Lindesberg 814 858 912 959 956 980 1215 1094 1215 1162 1185 1271 1242 1658 1730 Basår Källa: SCB Kuriosa om befolkningen i Örebro regionen Avslutningsvis lite kuriosa om befolkningen i Örebroregionen: Medelålder: Högst: 47 år (Ljusnarberg) Lägst: 40 år (Örebro) Hur länge varar ditt äktenskap? Längst: 33 år (Laxå) Kortast: 22 år (Örebro) Befolkningstäthet Högst: 102 personer/kvadratkilometer (Örebro) Lägst: 6 personer/kvadratkilometer (Hällefors) Inkomst Högst: 277 000 kr (Karlskoga) Lägst: 236 000 kr (Ljusnarsberg) 68 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Aktiv regionförstoring Den regionförstoring som nu pågår är följden av en ökad arbetspendling. Vi kan också se en ökad förtätning genom att fler människor flyttar till regionen. Arbetspendlingen har ökat såväl i omfattning som i reseavstånd. Detta gäller pendling i alla riktningar. Rörligheten ökar både till och från såväl mindre orter som större städer. Regioner har därför helt andra förutsättningar för att vara attraktiva för boende och företag. Detta ställer många regioner inför en förändrad situation. Tätbefolkade regioner med ett väl blandat näringsliv har i de flesta fall visat sig ha betydande fördelar framför mindre regioner när det gäller att skapa en hållbar tillväxt. Hela regionen tjänar på regionförstoring genom att det blir möjligt att byta arbete utan att flytta. Detta stärker förutsättningarna för människor att stanna kvar på hemorten och för företag att växa och utvecklas. Kollektivtrafiken är synnerligen viktig för såväl fritidsresor som arbetsresor. Möjligheten att arbetspendla med kollektivtrafik är en nyckelfaktor, för att vi ska kunna skapa en större gemensam arbetsmarknadsregion. Därför är vi inställda på att göra en betydande satsning inom detta område. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 69 Etappmål: • År 2015 sker 25 procent av arbets pendlingsresorna med kollektivtrafiken. Indikator; Andel (%) arbetspendling med kollektivtrafik (Källa: Kollektivtrafikbarometern) 30,00% 25,00% 25% 20,00% 15,00% 10,00% 12,20% 13,00% 13,00% 2012 2013 2014 5,00% 0,00% Liten arbetspendling med kollektivtrafik i Örebroregionen Arbetskraftens rörlighet ökar över tid. I början av 1950-talet motsvarade det sammantagna dagliga resandet cirka 10 km/dag. Motsvarande värde i dag uppskattas till cirka 50 km/dag och invånare. Kollektivtrafikens marknadsandel av arbetspendlingen i Örebroregionen i förhållande till biltrafiken uppgår för närvarande till 13 procent. Bryter man ned kollektivtrafiken på tåg respektive buss visar statistiken att regionen fått betydande reseökningar med tåg som är det primära regionförstorande transportmedlet. Busstrafiken som blivit avsevärt bättre klimatmässigt har inte haft samma utveckling. Expressbusstrafiken som startats bland annat på sträckorna Hällefors-Örebro samt Nora-Örebro kan förhoppningsvis innebära att kollektivtrafiken med buss tar större marknadsandelar på sikt. Etappmål 2015 satt hållbar regionförstoring behöver fler pendlare åka snabb kollektivtrafik. I grunden har Örebroregionen goda möjligheter då regionen till ytan är relativt liten och med huvudorten Örebro geografiskt mitt i regionen. Hög andel kollektivtrafikpendlare i Stockholm minst på Gotland På nationell nivå har Stockholms län den klart högsta andelen som pendlar till jobb med kollektivtrafik (51 procent). Lägst andel finns på Gotland (7 procent). Prognos Etappmålet om 25 procents marknadsandel kommer troligen inte att uppnås. Målet har satts högt. Målet om 25 procent är satt i förhållande till bilen då, målet inte eftersträvar att människor ska börja buss- och tågpendla istället för att gå och cykla. Det stora problemet är fortsatt att allt för många pendlare reser med bil. För att få till stånd en fort- 70 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Etappmål: • År 2015 finns ett linjesystem med stomnät i de mest trafikerade stråken. Indikator: Vanligaste restid samt snabbaste restid med kollektivtrafik (snabbaste färdmedel) mellan kommunhuvudorter och Örebro Centralstation 2015 Vanligaste restid Förändring 2009 Snabbaste restid Färdsätt Kumla 12 min (-1min) 11 min Tåg Hallsberg 18 min (-2 min) 18 min Tåg Nora 39 min (-1 min) 34 min Buss Lindesberg 40 min (10 min) 30 min Tåg Laxå 42 min (2 min) 33 min Tåg Fjugesta 47 min (2 min) 35 min Buss Karlskoga 50 min (0 min) 40 min Buss Askersund 50 min (-5 min) 50 min Buss Kopparberg 60 min (0 min) 56 min Tåg Ort Grön våg för bussar i Örebro Hällefors 70 min (-20 min) 70 min Buss De närmsta åren kommer inga större infraDegerfors 80 min (5 min) 53 min Tåg strukturprojekt att färdigställas i ÖrebroreKälla: www.resrobot.se gionen. Kommande restidsvinster handlar *Restiderna är uppmätta måndag den 20 april 2015 därför i första hand om utveckling av tidtaoch avser vanligaste restiden mellan respektive bellsplanering och förbättringar i tätorternas kommuns centralort och Örebro centralstation. infrastruktur (i första hand inom Örebro) för att förbättra bussarnas framkomlighet. En satsning görs i Örebro kommun med trafikljus som ger Kritisk gräns för pendling 45-60 minuter ”grönt ljus” för bussar, projekt Bussprio. Forskning visar att en kritisk gräns för pendling är cirka 45-60 minuter enkel resväg. I dagsläget Restiderna med kollektivtrafik mellan Örebro är det sex kommunhuvudorter (Hällefors, Degeroch länets övriga kommunhuvudorter har förfors, Kopparberg, Karlskoga och Askersund) där bättrats de senaste åren. Under de senaste åren restiden överstiger 45 minuter till Örebro. Tidtahar expressbusstrafik inrättats mellan Hällefors bellsuppgifterna (som avser åktiden) åskådliggör och Örebro samt mellan Nora och Örebro. Dessa vidare tågtrafikens överlägsenhet i tid framför satsningar har skapat markant snabbare restider. busstrafiken. Laxå och Askersund har exempelvis På sträckan Hällefors-Örebro är tidsvinsten cirka ungefär samma avstånd i kilometer till Örebro, 20 minuter och mellan Nora-Örebro cirka 5 min. men tidsmässigt ligger Laxå 8 minuter närmare. Under 2015 kommer även en satsning att göras på utvecklad expressbusstrafik Askersund-Örebro. Prognos Det finns också en expressbusslinje mellan Örebro Målet om ett regionalt stomnät uppnås under 2015 och Karlskoga, som kommer att få kraftigt ökad enligt bedömning av målområdesansvarig. Stom turtäthet från augusti 2016. Även om restiden blir trafiken körs med tåg där så är möjligt och expressden samma, så innebär den högre turtätheten att buss där tågförbindelser saknas. Stomtrafiken inom den dolda väntetiden minskar, det vill säga det är länet knyter i huvudsak samman Örebro med större chans att bussar går när resenären vill att övriga kommunhuvudorter. Viktiga målpunkter den ska gå. för stomtrafiken utanför länet är i huvudsak StockDet har även blivit stora förbättringar i regionen de senaste åren avseende turtätheten på regional tågen på sträckan Örebro(Frövi-Lindesberg-StoråKopparberg-Ställdalen)-Borlänge. Detta har i sin tur lett till betydande reseökningar i stråket Kopparberg-Örebro. Den absolut största ökningen ligger på delsträckan Lindesberg-Örebro. Region Örebro län holm, Västerås, Eskilstuna, Arboga, Kristinehamn, Karlstad och Ludvika. Övergripande mål för trafikförsörjningsprogrammet är aktiv regionförstoring och ett hållbart transportsystem. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 71 Etappmål: • År 2020 drivs all kollektivtrafik med förnyelsebara drivmedel. Indikator; Andelen fordonskilometer kollektivtrafik (buss) som drivs med förnyelsebara drivmedel (Källa: Länstrafiken Mälardalen AB) 100% 47% 2012 Fortsatt ökning av förnyelsebara drivmedel i kollektivtrafiken 2014 kördes cirka 50 procent av kollektivtrafiken med buss i Örebroregionen med förnyelsebara drivmedel (fordonskilometer). Det är en ökning med 15 procentenheter sedan 2011. Framför allt är det så kallad biodiesel som vunnit marknadsandelar. Samtliga stadsbussar i Örebro kommun körs till exempelvis i dag med biogas under merparten av året. All regional busstrafik i regionen är offentligt upphandlad och de krav som Länstrafiken ställer vid upphandlingen avgör vilket drivmedel operatören kommer att använda. Ställs inga krav kan man 72 51% 50% 2013 2014 Etappmål 2020 förvänta sig att operatören väljer det billigaste drivmedlet vilket i dagsläget är diesel. De operatörer som idag använder förnyelsebara drivmedel gör alltså detta för att krav om detta ställts i upphandlingen. Prognos Fram till 2020 kommer samtliga avtal med nuvarande operatörer att löpa ut. Då etappmålet att all kollektivtrafik ska drivas med förnyelsebara drivmedel är ställt till 2020 finns möjlighet att ställa högre krav vid nästa upphandling. Bedömningen i nuläget är att målet med marginal kommer att nås till år 2020. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Goda kommunikationer med omvärlden En förutsättning för att vi ska frodas är att det finns bra möjligheter till kontakter med vår omvärld. Det gäller såväl våra grannregioner som nationellt och internationellt. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 73 Inriktningsmål: • Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo har hög turtäthet och är smidig att utnyttja. Indikator; Antal tåg- och bussavgångar från Örebro stad till Stockholm, Göteborg och Oslo Källa: www.resrobot.se 2015 42 2014 16 37 2013 12 35 2012 2009 10 På sträckan Örebro-Göteborg har antalet avgångar med konkurrenskraftiga restider också ökat under 2015 till 16 att jämföra med 12 under 2014. Ny förbindelse till Oslo På sträckan Örebro-Oslo har förbindelserna successivt försämrats under de senaste åren. Försämringen är huvudsakligen kopplad till indragen tågtrafik på sträckan Stockholm-Oslo. Från augusti 2015 utökar dock SJ förbindelserna Stockholm-Oslo från två till tre turer och kortar restiden från sex till fyra och en halv timme. Endast en av dessa tre turer stannar dock i Hallsberg och det är turen mitt på dagen. De övriga turerna kräver byte i Katrineholm eller Karlstad. Vad gäller förbindelser till Oslo för att åstadkomma snabbtåg har strategin förändrats. Fokus kommer i framtiden att läggas på regional nivå istället för engagemang i olika intressegrupper. Ny aktör på Stockholm-Göteborg utan stopp i regionen Under våren 2015 har en ny aktör (MTR Express) startat tågtrafik mellan Stockholm och Göteborg 74 12 18 20 30 Stockholm Fler avgångar till Stockholm Antalet avgångar till Stockholm från Örebro central med en restid under tre timmar har under 2015 ökat till 42 avgångar att jämföra med 37 under 2014. Bakom ökningen ligger huvudsakligen fler direkttåg från Örebro till Stockholm på Svealandsbanan (via Eskilstuna). 9 18 33 0 8 15 38 4 40 Göteborg 17 50 60 70 Oslo på Västra Stambanan. MTR Express gör dock inget stopp i Örebroregionen. Initialt fanns planer på ett tågstopp i Hallsberg. Prognos Utvecklingen de senaste åren har knutit Örebro och Örebroregionen närmare Stockholm. Ytterligare turer, ökad kapacitet på spåren och kortare restider kommer också till stånd när Citybanan står klar år 2017. I stråket västerut mot Oslo har regionens förbindelser försämrats genom att trafiken från Oslo till Karlstad lagts om. Norge prioriterar pendeltåg mellan Oslo och Kongsvinger och antalet förbindelser till Karlstad och vidare mot Örebro och Stockholm har dragits ner radikalt. Avseende framtida snabbtågtrafik i stråket Oslo-Stockholm har dock positionerna flyttats fram på flera sätt. Norge har genomfört en utredning om framtida höghastighetståg med inriktning på att en tågresa Oslo-Stockholm ska kunna kortas ned till under tre timmar. Fler gränsöverskridande utredningar är på gång för att ge underlag för hur en framtida en järnvägssträckning bäst kan genomföras. Inom regionen genomförs en studie av vilka reservat som behöver säkras för Nobelbanan som viktig del i stråket Oslo-Stockholm och länk mellan Värmland-Örebro och Mälardalen. Utredningen är viktig för arbetet med kommunala översiktplaner i de berörda kommunerna. Till Stockholm kan inriktningsmålet om en högre turtäthet redan sägas vara uppnått, medan det är oklart när förbättringar till Oslo kommer tillstånd. Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län 80 Indikator; Genomsnittlig restid 2012-2015 för kollektivtrafik (buss och tåg) från Örebro stad till Stockholm, Göteborg och Oslo Restid 2013 Restid 2014 Restid 2015 134 min 134 min 132 min 135 min Göteborg 184 min 179 min 170 min 173 min Oslo 310 min 320 min 315 min 310 min Källa: www.resrobot.se Inriktningsmål re st id Restid 2012 Stockholm ta re Destination Ko r Inriktningsmål: • Kollektivtrafiken längs stråken till och från Stockholm, Göteborg och Oslo har hög turtäthet och är smidig att utnyttja. Indikator: kortare restid Restidsförbättringar mot Göteborg och Oslo Den genomsnittliga restiden från Örebro till Stockholm har legat stabil över de senaste åren. För närvarande uppgår restiden till 135 minuter, vilket mosvarar 2 timmar och 15 minuter. Restiderna mot Göteborg och Oslo har utvecklas något bättre än mot Stockholm. För att ta sig till Göteborg krävs i genomsnitt 173 minuters restid. Restiden till Oslo är numera i genomsnitt 310 minuter. Tåg på 94 minuter till Stockholm Den snabbaste restiden från Örebro till Stockholm i dagsläget är 94 minuter (06.01-07.35) med regionaltåg över Eskilstuna. Den absoluta merparten av restiderna till Stockholm ligger dock runt två timmar. Här kan också noteras att den populäraste avgången från Örebro till Stockholm är 06.32. Bättre restider på sikt mot Stockholm Förbättringar av restiderna är på gång mellan Örebro och Stockholm. Tåg i Mälardalen som kör hela vägen mellan Stockholm och Göteborg bedömer att det går att minska restiden mellan Örebro och Stockholm med drygt tio minuter. Prognos Genom Tåg i Mälardalens planerade förbättringar av restiden mellan Örebro och Stockholm finns god chans till måluppfyllelse på denna sträcka. På sträckan Örebro till Göteborg har förbättringar redan åstadkommits. Mot bakgrund av detta är chanserna stora att inriktningsmålet kommer att uppnås. Den absolut snabbaste anslutningen mot Göteborg tar idag 142 minuter (16.08-18.30), medan den snabbaste restiden till Oslo med kollektivtrafik är 277 minuter (09.07-13.44). Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 75 Etappmål: • År 2015 är utrikestrafiken på Örebro flygplats dubbelt så stor som 2009. Indikator; Antal passagerare, utrikes reguljärtrafik (Källa: Örebro Airport) 18000 16000 16500 14000 12000 11857 10000 8000 6000 12780 10191 8224 4000 2000 0 0 2009 Fortfarande inget reguljärt utrikesflyg från Örebro Sedan NextJet beslöt att lägga ned Köpenhamnslinjen (Kastrup) från Örebro Airport 2013 har regionen stått utan reguljär utrikestrafik. Under 2014 uppgick det totala antalet passagerare vid Örebro Airport till 96 309, vilket är en minskning jämfört med 2013 (101 682 passagerare). Charterflyget har en mycket positiv utveckling och idag erbjuder Örebro Airport cirka 10 charterdestinationer. Avseende flygfrakt tillhör Örebro Airport de större flygplatserna i landet. Logistikjättarna TNT och DHL har fraktlinjer som utgår från Örebro och från och med 2013 flyger även Posten försändelser till/från postterminalen i Hallsberg. Totalt fraktades 8 865 ton gods till/från Örebro Airport under 2014. Arbete för att hitta ny operatör Örebro Airport arbetar tillsammans med Handelskammaren för att hitta en ny operatör för reguljär 76 2010 2011 2012 2013 Etappmål 2015 utrikestrafik. En utredning ledd av Handelskammaren Mälardalen som kartlagt näringslivets behov av reguljär utrikestrafik visar på att näringslivet främst efterfrågar direktflyg till Köpenhamn men även att det finns en stor efterfrågan på linjer till Tyskland, primärt Frankfurt. En utblick mot närliggande regionala flygplatser visar att Karlstad Airport har reguljärtrafik på Frankfurt sedan en tid tillbaka och att Västerås Airport bland annat flyger på Stansted, London. I Östergötland har Norrköping en direktlinje sex dagar i veckan till Helsingfors, som i sin tur erbjuder cirka 100 destinationer. Prognos Etappmålet kommer inte att uppnås. Även om en ny operatör skulle komma på plats under 2015 är det osannolikt att man på så kort tid skulle nå upp till målet om fördubblad reguljär utrikestrafik från Örebro Airport jämfört med 2009. (Fördubbling motsvara ca 16 500 passagerare). Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Prognos måluppfyllelse 2015; Den öppna regionen Ja 2 Oklart 4 Nej 1 Prognos Utvecklingsområdet Den öppna regionen som huvudsakligen fokuserar på befolkningen och kommunikationer påvisar överlag en positiv utveckling. Fyra av etappmålen ser ut att nås, medan två ser ut att inte nås (kollektivtrafikens andel av arbetspendling och utrikes reguljär flygtrafik från Örebro Airport). Befolkningsökningen har fortsatt att vara exceptionellt stor under 2014 och 10 av 12 kommuner i regionen växte befolkningsmässigt. Utrikes invandringen får allt större betydelse för befolkningstillväxten eftersom regionen har ett negativt inrikes flyttnetto (flyttningar mellan Örebroregionen och övriga Sverige). Om man riktar blicken mot kommunikationerna inom regionen och med omvärlden kan konstateras att restiden med kollektivtrafik i regionen har förbättrats genom infrastrukturinvesteringar och smartare tidtabellsplanering. Kollektivtrafiken har också blivit miljövänligare, bland annat genom att nya mer miljövänliga bränslen vinner terräng. Vad gäller kommunikationer med omvärlden har utvecklingen framför allt varit god avseende kommunikationerna med Stockholm över de senaste åren. Att det inte kommit på plats en ny operatör för (reguljär utrikes trafik) från Örebro till Köpenhamn är dock ett stort bakslag för regionen. Region Örebro län Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 77 78 Hur går det för Örebroregionen? │ 2015 års uppföljning av RUS│ Datum: 2015-05-21 Region Örebro län Postadress Region Örebro län, Box 1613, 701 16 Örebro E-post orebro@regionorebrolan.se Besöksadress Eklundavägen 2, Örebro Tel 019-602 70 00 Fax 019-611 81 32, www.regionorebrolan.se
© Copyright 2024