Neurologi vt15
2015-03-10 Hjärnan är huvudsaken http://www.med.lu.se/case Neurologiska sjukdomar Ann-Cathrin Jönsson, Specialistsjuksköterska, Med.Dr, Docent Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments inte sjukdom - symtom • Olika störningar och sjukdomar framkallar yrsel. • Yrsel uppkommer i medvetandet - konflikter i hjärnans bearbetning av informationssignaler. Språk Språk • Ökar med stigande ålder 25-40% över 65 år Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Yrsel kan innebära en känsla av: Åldersförändringar – ökad risk yrsel • Ostadighet • Karusellkänsla • På väg att svimma Förändringar i postural kontroll • Proprioception, minskad muskeltonus, försvagade reflexer, ortostatisk hypotension Förändringar i gångmönster • Sämre upplyftning av fötter, framåtlutad, bredbent gång, släpande gång Förekomst av sjukdom • Artrit, stroke, post höftfraktur, perifer neuropati, nedsatt syn o hörsel • Något rör sig • Svårt att fokusera blicken • Obehag vid huvudrörelser • Overklighetskänsla • Dålig balans • Förlorad kontroll • Falltendens Centre for Ageing and Supportive Environments • Desorientering • Obehag • Hjärtsvikt • Något är fel • Demens Centre for Ageing and Supportive Environments 1 2015-03-10 Balanssystemet • Vestibulära - systemet innerörat hinnsäckar – tre båggångar • Proprioceptiva systemet + syn + balansapparaten retikulära systemet, reglerar graden av uppmärksamhet, vaksamhet och aktivitet i hjärnan • Ökande ålder bortfall av balansorganens celler inkl nervfibrer http://www.vetenskaphalsa.se/se-filmen-ombalanstraning-vid-yrsel/ • Purkinjecellerna i lillhjärnan reduceras (innehåller 20-30 miljoner purkinjeceller) Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments MS – multipel skleros (många ärrhärdar) • Autoimmun sjukdom, kronisk • Kroppens immunceller reagerar mot myelin • Myelin fungerar som isolering för att nervsignalerna ska kunna gå vidare snabbt utan störning • Inflammation leder till ärrbildning som hindrar signalöverföring • Symtom relaterat till var skadan uppstått Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments MS - Epidemiologi • MS drabbar myelinet i CNS, plack inflammation myelinförlust • Vanligaste debutålder 20-40 år • Dubbelt så många kvinnor • Nordiska länder: prevalens 130/100 000 (12000-15000 i Sverige) incidens 5/100 000/år Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments 2 2015-03-10 MS - Kronisk sjukdom av okänd orsak Vanligaste initiala symtom • Ärftlighet - 15-20% har nära släkting med MS • Synproblem, vanligen på ena ögat (dimmig syn, problem att se kontraster/färger) • Kliniska symtom pga störd signalöverföring i demyeliniserande nervfibrer med oftast bevarade axon • Diagnos tar tid – symtom från två olika ställen i CNS vid minst två tidpunkter • Känselbortfall • Balansproblem /koordinationsproblem svårt att gå / går vingligt • Stelhet i muskler • Humörsvängningar • MR • Likvor (vita blodkroppar, antikroppar), lumbalpunktion L3-4 el. L4-5 Centre for Ageing and Supportive Environments • Depression • Dålig koll på urinblåsan Centre for Ageing and Supportive Environments Specifikation symtom - 1 Specifikation symtom 2 Sensoriska symtom Motoriska symtom • Ofta debutsymtom • Centrala pareser (stegrade reflexer, spasticitet) • Domningar, parestesier, dysestesier, dålig djupkänsel (känselfenomen längs • Lätta pareser, tyngdkänsla, snubblar ryggraden vid framåtböjning • Parapares vanligast • L’Hermitte’s symtom nacke) • Kan förekomma i ansikte, armar, ben, bål Centre for Ageing and Supportive Environments Opticusneurit Kranialnervssymtom • Smärta • Dubbelseende, nystagmus, sackadiska ögonrörelser • Visusnedsättning • Färgseendenedsättning • Central synfältsinskränkning • Nedsatt sensibilitet i ansikte • Facialispares • Lukt-, smak-, hörselneds • Dysartri, dysfagi, tungpares Centre for Ageing and Supportive Environments Specifikation symtom - 3 Cerebellära symtom Sfinkterstörning • Yrsel och balansstörning • 80% • Ataxi (lillhjärnan) (koordination rörelser) • Urininkontinens • Intentionstremor • Urnvägsinfektion, njurskador • Skanderande dysartri (stötigt, långsamt tal) • Obstipation Centre for Ageing and Supportive Environments • Minnesstörningar • Täta urinträngningar • Urinretention Specifikation symtom - 4 Kognitiva störningar Fatigue • 30-65% • Ihållande svår trötthet • Nedsatt minne • Fysisk utmattning ej relaterad till aktivitet • Dålig uppmärksamhet • Svårt koncentrera • Dålig korrelation mellan fatigue och sjukdomens svårighetsgrad • Faecesinkontinens • Sexuell dysfunktion Centre for Ageing and Supportive Environments 3 2015-03-10 Specifikation symtom - 5 Depression Smärta • Krisreaktion vid diagnos • >50% • Kan vara länge • Primär neurogen smärta – ihållande, brännande, molande, stickande, skärande – ofta kombinerat med störd känsel • Trigeminusneuralgi Centre for Ageing and Supportive Environments Behandling - Omvårdnad • Botande behandling finns ej • Symtomlindrande behandling - Solu-Medrol vid svåra skov - Interferon Beta (minskar skovfrekvens och funktionshinder) • Rehabilitering Ökande funktionshinder Progressiv MS med skov Sekundär Progressiv MS Primär Progressiv MS Skovvis förlöpande MS Centre for Ageing and Supportive Environments Teamet – regelbunden kontakt Läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator • Sjuksköterskan – oftast första kontaktperson • Förmedlar kontakt med övriga i teamet • MS-team Interferon naturligt protein – kroppens svar på virusattack, injektion Solu-Medrol – glukokortoid, infusion Centre for Ageing and Supportive Environments Birgitta – fick vänta länge på diagnos http://www.youtube.com/watch?v=FOr5X4iUwzM Centre for Ageing and Supportive Environments ALS - motorneuronsjukdom Symtom: • Birgitta trodde hon höll på att bli tokig. Hon hade känselbortfall, var yr och fumlig men läkarna sa att allt var normalt. Så när hon väl fick diagnosen MS kändes det som en lättnad! • Kylvästen får henne att må bättre. Genom en vattenslang i plaggen kyls hennes huvud och ryggrad och det gör henne piggare, rörliga och klarare i tanken. Tilltagande muskelsvaghet och förtvining i skelettmuskulatur, ofta spasticitet, fascikulationer kan förekomma • ALS är inte smittsamt men kan gå i arv • Smärta ej vanligt, humörsvängningar kan förekomma Spinal form (80%) - debut i arm eller ben Bulbär form (20%) - debut med tal eller sväljningssvårigheter (rel. till förlängda märgen Kognitiv påverkan ej ovanlig, 2540% - språkliga funktioner. http://www.hemmetsjournal.se/Medicin/Medicin-ochhalsa/MS-Symptomen-kan-lindras-av-ny-kylvast/ Centre for Ageing and Supportive Environments • Varje år insjuknar cirka 200 personer i Sverige i ALS. 80% är då 40 - 70 år. Mesencephalon=mitthjärnan Pons=bryggan Medulla oblongata=förlängda märgen Truncus cerebri=hjärnstammen Centre for Ageing and Supportive Environments 4 2015-03-10 ALS – amyotrofisk lateralscleros • A=ingen, myo=muskel, trofisk=närande, lateral=vid sidan (av ryggmärgen), skleros=tillbakabildning med ärrvävnad • Forskare i Kalifornien lyckats bromsa förloppet hos råttor Eventuellt kan förloppet helt stoppas. Stephen Hawking, kanske världens mest berömda fysiker, är en av de som drabbats av ALS. • Det här är ett genombrott enligt en av Sveriges främsta ALSforskare. Peter Andersen som är docent i klinisk neurovetenskap vid Umeå Universitet. ALS-sjuka Tina Jansson, 45 – blev sommarpratare 2010- kunde inte prata • Trebarnsmamman Tina lärare i matematik o naturvetenskap • Tappade halva kortleken när hon skulle blanda den • Upptäckte att hon inte längre kunde lyfta temuggen med vänster hand. http://vimeo.com/59887281 Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Hur blir livet med ALS? Hur blir livet med ALS? Maj Fants berättelse: • beskrivning av tillvaron som ALS-patient • Krisupplevelse att få en så svår sjukdom • Första välkända person i Sverige som gav nervsjukdomen ALS ett ansikte. http://www.youtube.com/watch?v=-MpyeZm3m5o Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Omvårdnad vid ALS • Datoriserade hjälpmedel för att kunna ersätta förlorad talförmåga http://www.ur.se/Produkter/177330-Aldrig-slappa-taget • Stödbandage (ortos) för att kunna hålla upp huvudet • Uppmuntra till försiktiga aktiviteter för att motverka kontraktur https://www.youtube.com/watch?v=-MpyeZm3m5o • Förebygga trycksår • Följa nutritionsförmågan • Övervaka andning och förmåga att få upp slem, hjälpa till med kroppsläge, observant på salivproduktion, om han/hon känner sig frusen Framför allt psykologiskt stöd – se människan bakom symtomen Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments 5 2015-03-10 Parkinsons sjukdom beskrevs först av James Parkinson 1715 • 15-20.000 fall i Sverige • 1000-2000 insjuknar årligen • Ca två miljoner i hela världen • Ungefär samma incidens för män och kvinnor • Medelålder vid debut 62-70 år • Ovanligt före 50 års ålder • Basala ganglierna kontrollerar vårt automatiska rörelsemönster • Inflytande på gång och kroppsställning, muskelspänning, fina handrörelser, tal, ögonrörelser, tuggning, sväljning Diagnos Parkinsons sjukdom För sannolik diagnos krävs två av tre av följande symtom: 1. Rörelsehämning (hos alla) (hypokinesi) 2. Muskelstelhet (Rigiditet) 3. Skakning/darrning (tremor) Nedsatta balansreflexer leder till svårigheter att hålla balansen vid rörelse, och därmed ökad fallrisk. Ca 70% råkar ut för fall. Centre for Ageing and Supportive Environments Vanliga termer • ON = god rörlighet, bra läkemedelseffekt Centre for Ageing and Supportive Environments PS – övriga vanliga symtom • Smärta och domningar (skulderinflammation, nackspärr, frusen skuldra) • Förstoppning • OFF = stel, parkinsonsymptom • Mjälleksem (seborré) • ÖVERRÖRLIG = ofrivilliga rörelser (kan vara biverkan) • Kognitiva störningar • KRAMP = ofrivillig muskelspänning, framför allt i off men kan även förekomma i on • Intellektuella och emotionella störningar • Nedsatt förmåga till initiativ och koncentration • Depression/ångest • Sömnstörningar https://www.youtube.com/watch?v=ECkPVTZlfP8 • Fatigue • Ortostatisk hypotension • I senare skede on-off Centre for Ageing and Supportive Environments Parkinsons sjukdom Centre for Ageing and Supportive Environments PS - behandling • Drabbar främst den miljon nervceller i hjärnan som bildar dopamin • L-dopa (föregående substans i framställning av dopamin) • Orsak okänd, kan finnas viss ärftlighet • Kan medföra vitamin B12-brist, folatbrist • Medför ökad nedbrytning av dopaminproducerande celler • Duodopa-pump • Dopaminbrist i basala ganglierna där striatum ingår • Apomorfinpump • Deep Brain Stimulation (DBS) – permanent djupelektrod-stimulering, ett sätt att ”tjuvkoppla” hjärnan • Opereras in av neurokirurg i ena eller båda hjärnhalvorna med tre områden som målpunkter Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments 6 2015-03-10 Epilepsi Definition i slutet på 1800-talet: ”Epilepsi är namnet för tillfälliga, plötsliga, excessiva, snabba och lokaliserade urladdningar i den grå substansen” Hughling Jackson Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments http://www.youtube.com/watch?v=ECkPVTZlfP8 Epilepsi Generaliserade ep-anfall • Övergående okontrollerade urladdningar i en grupp kortikala neuron Debut i bilateralt nätverk – stor del eller hela hjärnbarken engageras: • Kan upprepas oprovocerat • • Kan framkallas av skada före födsel eller spädbarn, CNS-infektion, skalltrauma, stroke (postapoplektisk), hjärntumör, neurodegenerativ sjukdom, intoxikation, abstinens, hereditet m.m. eller okänd orsak (40%) Tonisk-kloniskt anfall (M tonisk fas stelhet fall (10-30 sek) klonisk fas m symmetriska ryckningar frekvens minskar slapp muskulatur vaken postiktal fas, trött ev. konfusion, kan vara i timmar • Absenserfrånvaro, ryckningar, automatism smackning, sväljning, tuggning, meningslösa ord • Myoklona anfall – symmetriska el. asymmetriska, plötsliga, kortvariga ryckningar, vanl. armar, medvetandet ej påverkat. • Debutålder vanligast under första levnadsåret resp. >65 • Incidens 50/100 000/år. Aktiv epilepsi ca 0,7% https://www.youtube.com/watch?v=p5rZwZMuCK8 Centre for Ageing and Supportive Environments Fokala anfall • Startar i en grupp neuron i ena hemisfären, ev. spridning t andra delar i hemisfären bilateralt konvulsivt anfall (Kan vara svårt att skilja från tonisk-kloniska anfall. • Personen kan komma ihåg stereotypa subjektiva symtom (aura) före generalisering. • Temporallobsanfall: Inleds vanl. med aura, t.ex. avvikande lukt, känsla av overklighet, dröm eller emotionella symtom. Puls eller andningsfrekvens kan påverkas • Frontallobsanfall: Ofta frekvent och kortvarigt. Orsakar ryckningar eller tonisk hållning i arm/ben på motsatt sida, i kombination med huvudvridning och blick åt samma sida som fokus. Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Tvingas jobba trots epilepsi Görel är en av dem som drabbats av de hårdare sjukskrivn.reglerna. Hon har opererats för en tumör i hjärnan och drabbas regelbundet av epilepsianfall. Enligt hennes läkare ska hon vara sjukskriven men Försäkringskassan säger: 2007 var senaste gången hon opererades i hjärnan och en stor tumör togs bort. Efter det fick hon epilepsi. Under anfallen, som i snitt kommer tre gånger i veckan, blir hon okontaktbar, får kramper och ramlar omkull. Uppsala Nya Tidning (UNT 2007) nej Centre for Ageing and Supportive Environments 7 2015-03-10 Normaltryckshydrocefalus (NPH) Vanligen tre symtom - utvecklas gradvis • Ökad mängd cerebrospinalvätska (vätska i hjärnan och ryggmärgen) • Gångstörning, små, hasande steg. Tendens att fötterna känns tunga,svårt att gå i trappor. Bredspårig gång. • Inga röntgenologiska tecken på stopp i likvorvägarna • Urininkontinens • Vanligast >60 år • Minnesstörning, minskat intresse för aktiviteter, humörsvängningar. • Flest män • Misstanke om begynnande demens Centre for Ageing and Supportive Environments Tecken • Anamnes, vanligen smygande debut • Symtom, ej distinkt fokalneurologi • CT, MR • Tapp-test: 30 ml likvor via LP, därefter undersökning om förbättring • Katzman-test=infusionstest: Infusion via LP-nål av Ringer i SAH-rummet för att se om ICP stiger Centre for Ageing and Supportive Environments • Tänkbara orsaker: Post-SAH, Post-traumatisk, Post-meningitisk Centre for Ageing and Supportive Environments Åtgärd • Inoperation av ventrikuloperitoneal shunt • Problem som kan uppstå: – Shuntöverdränage – Shuntinfektion – Feldiagnos • OBS! Uppföljning Centre for Ageing and Supportive Environments Guillain-Barrés syndrom Symtom • Akut inflammatorisk sjukdom i perifera nerver och nervrötter • Progredierande muskelsvaghet i mer än en extremitet (ofta symmetriskt) • Årligen insjuknar cirka 2 /100 000 invånare • Parestesier (stickningar, domningar) • Alla åldrar kan drabbas • Hypo- / areflexi • Vanligare bland män än bland kvinnor • Ofta i anamnesen: Infektion, vaccination, kirurgi • 80% återställda inom 6-18 mån • 5-10% svåra restsymtom Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments 8 2015-03-10 Talar starkt för GB Utredning • Progress till max.symtom inom 2-4 veckor • LP, blodprover • Tillfrisknande, oftast inom 2-4 veckor • Inf-prover, virusserologi ofta t.ex. CMV (Cytomegalovirus), Borrelia) • Små el. inga sensoriska bortfall (dock smärtor) • Bilateralt kranialnervsengagemang ffa facialis, tunga, svalg • Neurografi (EMG) • Autonom dysfunktion: arytmi, BT↑↓, urinretention • EKG • Frånvaro av feber vid debut • Rtg hjärta, lungor • Förhöjt spinalprotein (inte alltid) • Blodgas Centre for Ageing and Supportive Environments Omfattande behandling o. omvårdnad • Spirometri (PEF) Centre for Ageing and Supportive Environments Intensivvård • Övervakning • Plasmaferes • Infusion gammaglobulin • Respiratorbehandling om sviktande andning • Trombosprofylax • KAD? Risk obstipation, ileus, stressulcus, infektion? • Smärta • Kontraktur • Ögonvård (facialispares), förebygga trycksår • Depressionsrisk • Kommunikation • Centre for Ageing and Supportive Environments Myastenia gravis (MG) Centre for Ageing and Supportive Environments Mys – muskel; Asthenia – svaghet; Gravis – allvarlig, svår Symtom • Autoimmun sjukdom, dvs. immunsystemet angriper acetylkolinreceptorer – försämrar överföring av signal till muskeln • Uttröttbarhet, bättras av vila • Störd funktion i motoriska ändplattan • Prevalens 15 / 100 000 • Kvinnor dubbelt så ofta som män • Alla åldrar, vanligast 20-30 år • Kan utlösas av kirurgi, förlossning Centre for Ageing and Supportive Environments • Okulära, bulbära muskler; • ptos, dubbelseende, dysartri, dysfagi • Extremiteter (20%, ffa proximalt), andningsmuskulatur • Ofta asymmetriskt • Typiskt symtomfluktuationer • Kan försämras av infektion, medicin, kirurgi, graviditet, psykisk stress Centre for Ageing and Supportive Environments 9 2015-03-10 Diagnostik • Uttröttningstest (Titta uppåt 2 min, armar uppåt sträck 40 ggr, handknytningar) • Edrofontest (tidigare Tensilontest), noggrann testning görs därefter av symptomgivande muskulatur, lämpligen ögonmuskler (ptos, diplopi) • Blodprover (div. antikroppar) • EMG (elektromyografi) undersöker musklernas respons på nervstimulering via elektroder Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Behandling Hjärntumör • Ca 900 /år, ca hälften maligna 1. Kolinesterashämmare, ökas gradvis • Vanligast: - 1. Gliom - 2. Meningeom - 3. Hypofystumörer - 4. Neurinom/Schwannom - 5. Sekundära tumörer, dvs metastaser 2. Thymektomi 3. Immunsuppressiv behandling om 1 har dåligt effekt t.ex. Prednisolon Förbättringen av en thymektomi oftast efter ca 2- 5 år. Ger bäst resultat på unga människor, men även äldre kan se en förbättring av thymektomi. Varför ingreppet hjälper vet man inte. Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Symtom Primär undersökning akut • Huvudvärk, illamående och förvirring • Rapporterade symtom • Senare stadium: sjunkande medvetande, hemipares, synfältbortfall, epilepsi • Vid medvetandesänkning direkt till akut röntgen • Huvudvärk kan bero på ökat intrakraniellt tryck om tumören är stor, omgiven av ett hjärnödem men kan även vara del av hydrocephalus. Centre for Ageing and Supportive Environments • Neurologstatus • CT skalle med och utan kontrast. Vid fynd av tumör med omgivande ödem insättes T Betapred 8 mg x 2 • MRT. Inför kirurgiska ingrepp utförs som regel alltid MRT för anatomisk kartläggning av tumörens utbredning. Ev. även angiografi, PET mm. Centre for Ageing and Supportive Environments 10 2015-03-10 Omvårdnad vid neurologiska sjukdomar • Utifrån symtom definiera vad patienten behöver fysiskt • Utgå från att patienten känner stark oro och rädsla för hur livet kommer att bli Medvetandesänkning • Alltid se patientens ansikte och tolka uttryck • Närstående kan också behöva möjlighet att ställa frågor • Glöm inte att både patienten och närstående genomgår krissituation och kan behöva stödjande samtal • Framför allt; tänk på att kris kan innebära att man upprepar samma sak om och om igen; det kan även medföra frustrerande ilska eller sorg/gråt Centre for Ageing and Supportive Environments ABCDE A. B. C. D. E. Airway – fria luftvägar Breathing – andning Circulation - blodtryck, puls, färg, svett Disability – medvetandegrad, pupiller Exposure – omgivningsfaktorer. Utsatthet - Kyla, värme. Helkroppsundersökning. Brutna ben? Hel hudkostym? I fara för eld, vatten, gifter, gaser eller annat hot? Centre for Ageing and Supportive Environments Hjärnan – stort behov av syre • Vikt 2% av kroppsvikten - använder ca 15% av hjärtminutvolymen i vila • Huvudsaklig energikälla = glukos • Respiratorisk acidos = kroppen kan inte göra sig av med koldioxid via lungorna (hypoventilation). Sänker blodets pH-värde. Tänkbara orsaker: lungsjukdom, hjärnskada • Acidos pH-värde <7,35. • Energiomsättningen stiger 5-7% för varje grad över normaltemperatur Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Medvetandegrad - Reaction Level Scale 85 RLS över 3 = medvetslöshet • Belys ögonen med liten ficklampa. RLS 4 Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer inte smärta. Sammandragen pupill eller vidgad? RLS 5 Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta. • Kolla medvetandenivå med RLS 85: RLS 6 Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta Handled, fingrar, armbåge flekteras. Benet sträcks och inåtroteras. RLS 1 Vaken. Ej fördröjd reaktion. Orienterad. RLS 2 Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering som tilltal, enstaka rop, beröring. RLS 3 Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering som upprepade tillrop, ruskning, smärtstimulering. Centre for Ageing and Supportive Environments RLS 7 Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta Extenderade armar och ben. RLS 8 Medvetslös. Ingen smärtreaktion. Centre for Ageing and Supportive Environments 11 2015-03-10 MIDAS M I D A eningit, annan CNS-infektion (lp? Antib?) ntoxikaton (förgiftning) iabetes ndningsinsufficiens S ubdural- eller subaraknoidalblödning (CT-skalle) Tecken - åtgärder • Meningit temp, nackstyv, infektionsprover, CT, LP, antibiotika • Intox anamnes, lukt, pupiller, benzodiazepiner små pup, kokain el. crack dil pup, Lanexat (benzo), acetylcystein (Paracetamol), Narcanti (opioider), kolla frätskador i mun • Diabetes ketoacidos? B-Glucos högt, acetondoft Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments Tecken - åtgärder Tecken - åtgärder • Andning • Andning - ”dålig” luftvägshinder, andningsinsufficiens, intox - ”dålig” luftvägshinder, andningsinsufficiens, intox - djup acidos, diab, sprit-intox - djup acidos, diab, sprit-intox - snabb andningsinsuff, hjärtsvikt, chock, pneumoni - snabb andningsinsuff, hjärtsvikt, chock, pneumoni • Subdural/subaraknoidalblödning CT, LP, anamnes, palpation och okulärbesiktning av huvud Centre for Ageing and Supportive Environments Epiduralblödning – akut hjärnskada • Subdural/subaraknoidalblödning CT, LP, anamnes, palpation och okulärbesiktning av huvud Centre for Ageing and Supportive Environments Subduralhematom Kan vara relaterat till fall, trafikolycka, yttre våld. • Blödning i små vener mellan dura mater och araknoidea Efter skadan kan personen vara trött men ganska opåverkad. Risk om personen lägger sig för att vila – begynnande blödning kan missas. • Vanligast vid trauma Blödning kan uppstå gradvis mellan dura mater och skallbenets hinna. Om inte skadan upptäcks i tid – stor risk för intrakraniell tryckstegring och död. • Kan pågå ganska lång tid och sedan försämras. Centre for Ageing and Supportive Environments • Vanligast hos äldre, ev. relaterat till Waran • Stigande ICP hvk, illamående, medv.grad, bradykardi, oregelb. andning, slö, förvirrad, desorientering. Centre for Ageing and Supportive Environments 12 2015-03-10 Varningssymtom • Medvetandesänkning (särskilt förvärrad) • Kraftig hvk • Synrubbningar (ex. nedsättn, dimsyn) • Illamående, kräkning • Ändrat andningsmönster (ex. ytligare andetag) What should the nurse observe? One of the basic criteria of skill in the nursing care is knowing what to observe and why Florence Nightingale • Ev. ljusstel pupill på ena eller båda sidorna • Pares som uppkommer eller tilltar • BT upp, puls ner Centre for Ageing and Supportive Environments Centre for Ageing and Supportive Environments 13
© Copyright 2024