Ladda ner - Utbildningsvetenskapliga fakulteten
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ÅRSMAGASIN 2014 Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25 Box 300, 405 30 Göteborg 031-786 00 00 (vxl) WWW.UF.GU.SE 1 455 anställda Göteborg, mars 2015 6800 studenter Text: Torsten Arpi Layout: Marianne Folkesson Lang Foton: Johan Wingborg, GU: omslag, inlaga: s. 1, 2, 5, 6, 9, 23, 28, 33, 38 och 42-48 Torsten Arpi, GU: s. 10, 17, 21 24-26, 32, 36 och 37 Anna-Lena Lundqvist: s 11 Konsumentsföreningen Stockholm: s. 13 Bildbyrån: s. 15 Universitets-TV, GU: s. 27 Hans Wretling, Higab: s. 31 Tryck: doktorander 151 449 intäkter (mnkr) INNEHÅLL Utbildning möter lokala och globala utmaningar..................................3 50 miljoner till fakulteten från Vetenskapsrådet....................................4 Hearing om PISA lockade.....................................................................6 Unga vuxna drar ner resultaten i vuxen-PISA.......................................8 Gymkultur liknas vid McDonalds.........................................................11 Barn i Europa äter ett hekto socker om dagen...................................12 Viktigt med förberett slut för elitidrottaren...........................................14 4 miljoner till lärande om hållbar utveckling........................................16 Pekar på differentieringens dubbelnatur.............................................18 Högskoleutbildade kvinnor med barn missgynnas.............................19 Medvetna val styr inte alltid valet av läromedel..................................20 Ämnesdidaktiker konfererade.............................................................21 Rektorsutbildningen åter till Göteborgs universitet.............................22 Nya internationella studenter introducerade.......................................24 Nytt program för design av digitala lärmiljöer.....................................26 Datorspelande en skjuts för engelskan...............................................27 Samarbete med Moskvauniversitet ....................................................28 Samverkan med norsk lärarutbildning................................................29 Förberedde skolforskningsinstitut.......................................................29 Göteborgs universitet blir Riksidrottsuniversitet ................................30 Handledare inspirerades.....................................................................32 ”En timme på Pedagogen” startade....................................................33 Personlig relation har ersatt stränghet................................................34 Frejdig debatt om fritidshemmens kvalitet..........................................36 Pedagogiskt pris till Jonas Linderoth .................................................38 Två nya hedersdoktorer......................................................................39 Nya professorer...................................................................................40 Antagna docenter ...............................................................................41 Forskarutbildning.................................................................................42 Ledning och personal..........................................................................44 Ekonomi..............................................................................................46 Fakultetens utbildningar granskade....................................................47 1 2 UTBILDNING MÖTER LOKALA OCH GLOBALA UTMANINGAR Utbildning är central för att forma ett samhälle. Genom utbildning återskapas de kunskaper, färdigheter och värderingar som är grundläggande för det demokratiska samhällets utveckling i en tid av snabb ekonomisk, teknisk och social förändring. Och vi lever alltmer i ett utbildningssamhälle. Aldrig tidigare har en så stor andel av befolkningen deltagit i utbildning. En allmän förskola och utbyggd högre utbildning gör att vi som individer spenderar allt längre tid i sådana miljöer. Detta är inget unikt för västvärlden utan en global trend. Dock, att rätten till utbildning ännu inte är självklar markerades under året genom Nobels fredspris som gick till Malala Yousafzai och Kailash Satyarthi som båda med risk för eget liv verkat för barns rätt till utbildning och till ett självständigt liv. Att forma utbildning är ett samspel mellan politik och kunskap. Den utbildningsvetenskapliga fakulteten bedriver forskning och utbildning om lärande, undervisning och utbildningssystemets funktion. Vårt största utbildningsuppdrag är inom de många olika lärarutbildningarna, men vi utbildar också kostekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och friskvårdsarbetare. Sammanlagt finns över 6 000 studenter vid fakulteten. Under året har vi även byggt upp rektorsutbildningen som vi i samverkan med andra fakulteter ska driva från och med 2015. Fakultetens forskning är omfattande och rör frågor om utbildningssystemets effektivitet, organisationsutveckling, undervisning och lärande i olika ämnen, digitaliseringens konsekvenser för lärande, samspelet mellan kost, idrott och hälsa, barns och ungas fritid, integration och olika specialpedagogiska frågor. Under 2014 var fakultetens forskare osedvanligt framgångsrika i att få finansiering både till grundforskning och till tillämpad forskning och till olika samarbetsprojekt om skolutveckling. Det understryker hur centrala utbildningsfrågorna är i det moderna utbildningssamhället. Roger Säljö Roger Säljö, professor i pedagogisk psykologi, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet 3 50 MILJONER TILL FAKULTETEN FRÅN VETENSKAPSRÅDET När Vetenskapsrådet den 3 november beslutade om projektbidrag i 2014 års stora utlysning inom utbildningsvetenskap gick nästan 69 miljoner kronor till forskningsprojekt vid Göteborgs universitet, varav drygt 50 miljoner kronor till forskning vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Av totalt 269 inkomna ansökningar beviljades 29 projekt bidrag. Sammanlagt fördelades närmare 199 miljoner kronor för bidragsperioden 2015-2019. Nästan hälften gick till unga forskare som varit verksamma kortare tid än åtta år efter sin doktorsexamen. Göteborgs universitet fick allra högst tilldelning, 69 miljoner kronor, varav drygt 50 miljoner kronor alltså gick till Utbildningsvetenskapliga fakulteten. – Frågan är om fakultetens forskare någonsin tidigare varit så framgångsrika. Förutom de sju projekt där vi själva är projektansvariga, ingår våra forskare som partners i olika samarbeten, säger fakultetens dekan Roger Säljö i en kommentar. – En ytterligare dimension i utfallet, som är mycket tillfredsställande ur ett fakultetsperspektiv, är att tematiken i de projekt som fått medel visar stor bredd: longitudinella studier av elevers motivation, konfliktlösning, olika aspekter av lärande och digital teknik, tidiga räknefärdigheter och lärande kopplat till etik och hållbar utveckling. Utfallet visar att utbildningsvetenskap spänner över breda fält som alla har något att bidra med när det gäller villkor för lärande, skola och bildning, säger han. 4 Följande sju forskare beviljades anslag: Camilla Björklund, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Förmågan att sinnligt erfara de tio första talen som nödvändig grund för aritmetiska färdigheter 8 215 000 SEK (2015-2018) Joanna Giota, institutionen för pedagogik och specialpedagogik Konsekvenser av individualiserad undervisning för elevers motivation och prestationer över 50 år – utbildningsreformer och samhällsförändringar 6 649 000 SEK (2015-2018) Ilse Hakvoort, institutionen för pedagogik och specialpedagogik Omvärdera konflikter: En undersökning av lärarens syn på konflikter som är i ett inledande stadium och hur de kan användas för att stärka lärandet 6 151 000 SEK (2015-2018) Mona Lundin, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Nya arenor för lärardriven pedagogisk utveckling av IT i skolan: Exemplet: *Det flippade klassrummet* 5 418 000 SEK (2015-2017) Åsa Mäkitalo, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Att kartlägga vetenskapliga kontroverser med digitala metoder: studier av ’controversy mapping’ och gymnasiestudenters lärande av sociovetenskapliga frågor 6 617 000 SEK (2015-2017) Christina Osbeck, institutionen för didaktik och pedagogisk profession Vad kan man lära sig i etik? Skilda konceptioner av etisk kompetens för undervsining i en obligatorisk skola 7 552 000 SEK (2015-2017) Dawn Sanders, institutionen för didaktik och pedagogisk profession Bortom Plant Blindness: Att se växternas betydelse för en hållbar värld 7 696 000 SEK (2015-2017) 5 6 HEARING OM PISA LOCKADE Den hearing som arrangerades av Utbildningsvetenskapliga fakulteten i slutet av januari lockade en mycket stor publik till Pedagogen och gav genomslag i medierna. Forskare, kommunpolitiker och praktiker gav sin syn på betydelsen av PISA-resultaten. I början av december 2013 presenterades PISA 2012. Resultaten visar att 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras i relation till övriga OECD-länder. Utbildningsvetenskapliga fakulteten bjöd in till en hearing för att fördjupa tolkningen av PISA-resultaten och även ge en historisk bakgrund till de internationella kunskapsmätningarna, där PISA är en av flera. Skillnaderna är mindre Professor Jan-Eric Gustafsson visade i sin genomgång bland annat att nedgången i resultat vad gäller PISA-resultaten över tid är avsevärt mindre om man tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund. Om man räknar bort faktorer som föräldrarnas socioekonomiska status och utbildningsnivå, utländsk bakgrund, språk och antal böcker hemma samt elevernas ålder visar det sig att skillnaderna mellan de två senaste PISA-undersökningarna PISA 2009 och PISA 2012 - blir följande: matematik -7 och inte -16, naturvetenskap 0 och inte -11, läsning -2 och inte -14. – Resultaten hamnar då på i stort sett samma nivå som TIMMS-undersökningen från 2011, säger Jan-Eric Gustafsson. Antal böcker hemma Den enskilt starkaste bakgrundsfaktorn för elevernas skolresultat är antal böcker hemma. Hem med minskande kulturellt kapital har betydelse för de sjunkande resultaten i PISA. – Andelen hem med många böcker hemma är idag mycket lägre än 2009, säger Jan-Eric Gustafsson. Medverkande i hearingen var Ulf P Lundgren, professor Uppsala universitet, Jan-Eric Gustafsson, professor Göteborgs universitet, Anna Johansson (S), biträdande kommunalråd Göteborg, Stig Sánta, avdelningschef Utbildning/Barn och Unga/Folkhälsa, Göteborgs Stad, Maria Jarl, ordförande Lärarutbildningsnämnden, Göteborgs universitet, Ann Nilsson-Mäki, rektor Ekdalaskolan, Härryda kommun. Moderator var professor Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Kvällen avslutades med paneldebatt och frågor från publiken, som uppgick till mellan 350 och 400 personer. Hearingen fick på grund av det stora intresset även streamas till intilliggande salar och via webben. 7 UNGA VUXNA DRAR NER RESULTATEN I VUXEN-PISA Det är de som är äldre än 30 år som håller uppe Sveriges resultat i internationella kunskapsmätningar för vuxna. De yngre vuxna presterar i nivå med de omtalade PISA-mätningarna. Det visar en aktuell forskningsrapport. Hösten 2013 presenterade OECD resultaten av kunskapsmätningen PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competences) som mäter 16-65-åringars färdigheter i läsning, räkning samt problemlösning vid datorn. Cirka 5000 deltagare per land i 24 länder deltog i mätningen och Sverige stod sig väl. I den ett år senare utkomna rapporten Lära för livet? Om skolans och arbetslivets avtryck i vuxnas färdigheter (SNS förlag) framkommer att det är svenskarna som är 30 år och äldre som håller uppe det svenska resultatet. Det som upprepade PISA-rapporter tidigare visat vad gäller Sverige och 15-åringars fallande färdigheter i matematik, läsförståelse och naturvetenskap har sin motsvarighet i PIAAC vad gäller de unga vuxna. Enligt rapporten kan man se att de som gick ut grundskolan på 2000-talet var klart sämre på att läsa och räkna även långt efter att de slutat nian. Läskunskaperna började falla för dem som gick ut grundskolan i början av 1990-talet, medan det dröjde till slutet av 1990-talet innan mattekunskaperna började falla. Svaga kunskaper kvarstår Vid ett seminarium, arrangerat av Centrum för yrkeskunnande vid Göteborgs universitet, redogjorde en av rapportförfattarna, professor Jan-Eric Gustafsson vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik och ledamot i den svenska expertgruppen för PIAAC, för rapporten. 8 – De som var 15 år i PISA 2000 var 27 år i PIAAC 2012. De som var 15 år i PISA 2003 var 24 år i PIAAC. Vi har kunnat undersöka om resultaten i PISA är beständiga, säger han. Och så verkar fallet. De svaga kunskaperna i läsning och matematik kvarstår åtminstone tolv år efter avgången från grundskolan. Satsning på specialundervisning En fråga vid seminariet gällde hur undersökningen tagit hänsyn till att andelen utlandsfödda i svensk skola är högre än exempelvis i den finska skolan, som jämförelser ofta görs med. – Vi har undantagit utlandsfödda som kanske inte genomgått hela grundskolan. Det stärker alltså beläggen för att den svenska skolan försämrats kraftigt under framför allt 2000-talet, säger Jan-Eric Gustafsson. Vad gäller jämförelsen med Finland anser Jan-Eric Gustafsson att det är den kraftfulla finska satsningen på specialundervisning i läsning och skrivning under de tidiga skolåren som ligger till grund för Finlands mycket goda resultat i både PISA och PIAAC. – Det finska systemet var utbyggd 1985 och uppnådde sin fulla effekt från tidigt 90-tal. Ett resultat är att mycket få barn i Finland har läs- och skrivsvårigheter, säger han. Nästa PIAAC-undersökning planeras att genomföras under 2022. 9 KRITISKT OM SKOLAN Hallå där Olof Franck, docent i religionsfilosofi vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, redaktör för boken Motbok. Kritiska perspektiv på styrdokument, lärarutbildning och skola och en av 13 lärarutbildare från samma institution som i boken ger kritiska och konstruktiva perspektiv på det som är dagens skola. Vilket behov svarar boken mot? – Det är bra att många engagerar sig i debatten kring skolan, men ibland kan man uppleva den som närmast repetitiv och åtminstone till viss del förutsägbar. Vi som skrivit den här boken vill lyfta fram konkreta områden vi upplever som fundamentalt viktiga att diskutera och föra samtal om. Det handlar då inte om att föra allmänna och svävande resonemang om vad som kanske kan vara ”bra” eller ”dåligt” med den svenska skolan. Vi som arbetar med lärarutbildning tar vårt professionella ansvar och pekar på områden där det finns anledning att föra kritisk diskussion och genomföra en kritisk analys av vad som behöver förändras till det bättre. Men vi för också våra resonemang utifrån professionen – och det betyder bland annat att vi också tänker oss att våra texter har ett forskningsintresse. Många uttalar sig om skolan idag. Här är det ju 13 lärarutbildare som kommer med sina synpunkter på läget i skolan. Men varför är lärarutbildare och elever förhållandevis frånvarande i skoldebatten? – Detta var ett grundläggande skäl till att vi bestämde oss för att skriva boken. Vi har erfarenheter och kunskaper som behövs i en debatt som ibland tenderar till att vara mer bred än djup. Vi är hårt arbetande 10 personer, fullt upptagna med att på bästa tänkbara sätt utbilda lärare – och vi vill verkligen ge allt vi kan för att lärarutbildningen ska bli så god som möjligt. Samtidigt har vi ett ansvar för att delta i diskussionen kring skolan. Boken utgör ett försök att axla det ansvaret. I ditt kapitel diskuterar du hur skolans värdegrund riskerar att omvandla skolan till ett lokalt kontrollsamhälle? Kan du utveckla det? – Lärare och skolledare har ofta goda intentioner med att försöka omsätta styrdokumentens ganska formella skrivningar om värdegrundsfrågor till ett språk och en praktik som upplevs angelägen och viktig för alla, barn, unga och vuxna, i skolan. Men det finns många hinder på vägen, bland annat därför att formaliserade regelverk riskerar att tränga ut den personliga reflektionen, eftertanken, dialogen där moralens djup och mening skapas. Jag motsätter mig inte tanken att det finns normer som ska prägla och gestaltas i skolans verksamhet. Men det får inte bli så att den kritiska etiska debatten stannar av och att all diskussion kring värden, normer och etik handlar om att på ett mer eller mindre mekaniskt och oreflekterat sätt bedöma – och döma – i frågor om ”rätt” och ”orätt”. Det är olyckligt och oroande när ett begrepp som värdegrund blir ett mantra som upprepas auktoritativt – och kanske också auktoritärt – som en domsutsaga vars ”grund” ingen riktigt verkar förstå eller vara intresserad av att kritiskt konstruktivt analysera. Moralens kärna, känslan och respekten för ”Den Andre”, medmänniskan, ligger djupare än så. Den lever, och kan bara leva, i människors hjärtan. GYMKULTUR LIKNAS VID MCDONALD’S På gymmen råder i princip ett samstämmigt ideal kring vikt, kropp, utseende och kroppsdefinition. Idealet sprids över världen via stora aktörer inom gruppträningen. Gymkulturens snabbmatsvariant av fitness har undersökts, bland annat vid Göteborgs universitet. McDonaldiseringen av gymkulturen är temat för en artikel i Sports, Education and Society där Thomas Johansson, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, tillsammans med Jesper Andreasson, lektor vid Linnéuniversitetet, har undersökt utvecklingen av moderna fitnesskoncept. Studien Doing for group exercise what McDonald’s did for hamburgers’: Les Mills and the fitness professional as global traveller baseras bland annat på intervjuer av personliga tränare och gruppträningsinstruktörer. 14 000 gym över världen Med exemplet Les Mills, etablerat på Nya Zeeland på 1960-talet, beskriver forskarna framväxten av en detaljregelrad och global kultur inom gruppträning. Les Mills är mycket stort inom fitnessbranschen och fungerar idag enligt en franchisemodell, där man ger eller säljer tillstånd att använda företagets program över hela världen. Idag finns mer än 14 000 gym som franschisar något av Les Mills program. Företaget finns i mer än 80 länder, däribland Sverige, och har mer än fyra miljoner deltagare varje vecka. Strikt reglerade övningar – Les Mills innebär en standardiserad form av kroppstekniker som i princip ser likadana ut överallt inom gruppträningen. Det handlar om ett imperium uppbyggt kring gruppträning, säger Thomas Johansson. Konceptet innebär att koncernens huvudtränare presenterar strikt reglerade och musiksatta övningar, vilka förnyas var tredje månad för att sedan i detalj spridas genom i hela kedjan av legitimerade Les Mills-instruktörer. Den lokala instruktörens inflytande över de pass han eller hon leder blir därmed försumbar. Detta urholkar den enskilde instruktörens kompetens som varken har möjlighet att förändra rörelser, musik eller sätt att presentera övningar. Instruktörernas förmågor tas inte till vara när det är så strikt hållet både vad det gäller terminologi och koreografi. Samtidigt marknadsför ofta det enskilda gymmet det hela som ett kvalitetsindex. 11 BARN I EUROPA ÄTER ETT HEKTO SOCKER OM DAGEN Barn i Europa äter tre hekto sockerrika livsmedel per dag och får sammanlagt i sig ett hekto sockerarter. Det visar en omfattande europeisk studie vars svenska del leds från Göteborgs universitet. I studien har forskare intervjuat föräldrarna till 9 500 barn mellan 2 och 9 år om vad deras barn ätit det senaste dygnet. Intervjuerna, som genomfördes i åtta europeiska länder inom ramen för det europeiska forskningsprojektet IDEFICS, kompletterades med uppgifter om vad barnen ätit i förskola eller skola. Resultaten visar att intaget av sockerrika livsmedel - till exempel godis, kakor och läsk - är högt alla veckodagar, för att öka på fredagen och kulminera under helgen. Barnens totala energiintag varierade dock inte mellan veckans dagar. – Det tyder på att sockerintaget på helgerna sker på bekostnad av att barnen får i sig mindre mängd energi från andra livsmedel, säger Christel Larsson, professor vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap. För hög konsumtion bland barn I genomsnitt åt de europeiska barn som ingick i studien 308 gram sockerrika livsmedel och konsumerade nära 97 gram sockerarter varje dag i form av ”vanligt” socker, fruktos och laktos. Det innebär att i genomsnitt 26 procent av den energi barnen får av maten kommer från socker. Lägst sockerintag av de åtta länderna hade barnen i Estland med 19 procent energi från socker. Högst sockerintag hade barnen i Tyskland med 30 procent medan Sverige med 22 procent hamnade i mitten av listan. – Även om resultaten varierar mellan länderna är konsumtionen av kraftigt sockrade livsmedel – exempelvis läsk och godis – generellt för hög bland europeiska barn, säger Christel Larsson. 12 Göteborgsforskarna hoppas att resultaten ska kunna användas som underlag i det förebyggande arbetet, där det är viktigt att både minska tillgängligheten och intaget av sockrade livsmedel samt att stödja mer hälsosamma matvanor framförallt under fredagar och helgdagar. Sätta rimliga gränser – Största hälsofaran är att man i tidig ålder vänjer sig vid ett högt intag av sockerrika livsmedel som ger mycket energi men lite näringsämnen. Detta kan leda till negativa konsekvenser för tandhälsan men även till ökad risk för övervikt om obalans i energiintag och fysisk aktivitet förekommer under längre tid, säger Christel Larsson. – Att stödja familjer till att välja mindre sockerrika livsmedel är mycket en samhällsfråga. Vi måste hjälpa föräldrarna att sätta rimliga gränser under fredagar och helgdagar samt tillhandahålla hälsosamma och goda alternativ. Stöd till föräldrarna skulle kunna ges genom olika angreppsätt via exempelvis BVC och skolan eller via hälsofrämjande samhällsåtgärder för att öka deras kunskap och förmåga att stödja barnen till ett rimligt sockerintag. Det handlar också om att med skolan som arena öka barn och ungdomars möjlighet och förmåga att själva välja mer hälsosamma alternativ, säger hon. Artikeln European children’s sugar intake on weekdays versus weekends: the IDEFICS study publicerades i tidskriften European Journal of Clinical Nutrition. 13 VIKTIGT MED FÖRBERETT SLUT FÖR ELITIDROTTAREN För elitidrottaren räcker det inte att bara fokusera på elitidrotten, den civila karriären måste också förberedas. Av en forskningsrapport, där flera Göteborgsforskare varit drivande, framgår att de elitidrottare som inte tänkt på fortsättningen efter idrotten har fått problem. I samband med Riksidrottsförbundets elitkonferens ”Vinnare i långa loppet” på Bosön, presenterades i mitten av oktober en ny forskningsrapport Vägen från landslaget – om elitidrott, karriär och avslutning. Rapporten är skriven av Göran Patriksson och Owe Stråhlman från institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet samt Per Göran Fahlström, från Linnéuniversitetet. Ett flertal idrotter Forskarna har genomfört intervjuer med 36 svenska elitidrottare med erfarenhet av idrott på internationell toppnivå. En tredjedel av gruppen hade avslutat sin karriär före eller under 1990-talet och de övriga under 2000-talet. De representerade ett flertal idrotter. Syftet med studien var att beskriva uppfattningar och erfarenheter av vägen genom elitidrottskarriären samt upplevelser av övergången från elitidrott till en postidrottskarriär. – Karriärslutet har oftast varit ett medvetet planerat beslut. Övergången från elitidrotten gick smidigt för majoriteten. Men en liten del av elitidrottarna fick övergående problem som ett direkt resultat av karriäravslutningen, säger Göran Patriksson, professor i idrottspedagogik. 14 Kombinera idrott och utbildning på akademisk nivå De intervjuade underströk vikten av att förbereda sig för livet efter karriären. Av rapporten framgår också att det är viktigt att inte bara fokusera på elitidrotten under idrottskarriären, utan förbereda den civila karriären. De som hade påbörjat eller slutfört utbildning under karriären eller hade förberett sig för en kommande yrkeskarriär upplevde mycket små övergångsproblem i samband med karriärslutet. – Rapporten kommer att få stort värde för idrottsrörelsen eftersom den ger en mera nyanserad bild av karriärslutet än den som ofta framkommer i media. Dessutom väcker den många intressanta frågor om behovet av olika former för kombinationer av idrott och utbildning på akademisk nivå, säger Owe Stråhlman, docent i idrottsvetenskap. Per Göran Fahlström, Göran Patriksson och Owe Strålman. Vägen från landslaget - om elitidrott, karriär och avslutning. FoU-rapport 2014:3, Riksidrottsförbundet. 15 4 MILJONER TILL LÄRANDE OM HÅLLBAR UTVECKLING Tack vare ett forskningsbidrag på 4 mnkr anställdes Arjen Wals som gästprofessor i Lärande och utbildning för hållbar utveckling vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Arjen Wals är professor i socialt lärande och hållbar utveckling vid Wageningen University i Nederländerna och UNESCO-ordförande inom samma område. Han har redan tidigare varit gästprofessor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, IDPP, under läsåret 2012-2013. Men nu väntar minst tre år ytterligare vid samma institution tack vare ett forskningsbidrag från Carl Bennet AB. Andra värden än kontinuerlig tillväxt – Det som lockar är bland annat möjligheten att bidra till att vidareutveckla en forskningsspecialisering vid Göteborgs universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten och vid IDPP. I arbetsuppgifterna ingår också att stötta utvecklingen av en tvärvetenskaplig internationell masterutbildning i hållbar utveckling. Dessutom är det spännande att Göteborgs universitet står värd för World Congress on Environmental Education under 2015, säger Arjen Wals. – Den kanske viktigaste utmaningen i vår tid är att utforska andra värden än värdet av kontinuerlig tillväxt och materialism. Hållbarhet har mycket att göra med maximering av mening i motsats till vinstmaximering, säger Arjen Wals. På IDPP görs en kraftsamling inom forskningsområdet Lärande och utbildning för hållbar utveckling. Förutom flera forskningsprojekt inom området i startgroparna, kan nämnas flera doktorsavhandlingar, medverkan i en nationell forskarskola inom temat, formering av en forskningsgrupp samt, som nämnts, framtagandet av ett nytt internationellt masterprogram. Till detta kommer alltså nu en gästprofessor. 16 Globala samhällsutmaningar – Med Arjen Wals får vi nu tillgång till en eftertraktad senior forskningsledare. Det blir en avgörande komponent när vi konkurrerar om extern forskningsfinansiering. Förhoppningen är att längre fram etablera professuren permanent, säger Jonas Emanuelsson, prefekt vid IDPP. – Med särskilt fokus på lärande och utbildning bidrar vi till att systematiskt belysa hur människor enskilt och kollektivt interagerar och kommunicerar. Frågor om hållbar utveckling och hur vi tacklar globala samhällsutmaningar handlar ytterst om hur människor förhåller sig till varandra och till den värld vi lever i. Forskningsbaserad kunskap kring de frågorna har mycket goda möjligheter att nyttiggöras i näringsliv, i utbildningssammanhang och i samhället i övrigt, säger Jonas Emanuelsson. Carl Bennet AB är bland annat huvudägare i de börsnoterade företagen Getinge AB och Elanders AB samt äger 100 procent av Lifco AB. Man stödjer sedan tidigare forskning vid svenska universitet och högskolor, bland annat vid Göteborgs universitet. Carl Bennet, styrelseordförande och ägare, och även tidigare ordförande i Göteborgs universitets styrelse, motiverar bidraget till gästprofessuren så här: – Hållbar utveckling är avgörande för näringslivets framtid. Vi vill ha närhet till forskning och utveckling. Detta ger oss såväl insikt som kunskap för att kunna möta framtidens utmaningar. Därför stödjer vi flera områden som är viktiga för våra företags utveckling. 17 PEKAR PÅ DIFFERENTIERINGENS DUBBELNATUR Utbildning håller samman och utjämnar, samtidigt som den rangordnar och särskiljer. I antologin ”Differentieringens janusansikte” från institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet analyserar institutionens forskare de motsägelsefulla funktionerna hos utbildning. Den gemensamma utgångspunkten för bidragen är utbildningssystemets förändring och vad förändringen har inneburit för olika aktörer och för utbildningssystemets olika delar. Tydlig spänning – Karaktäristiskt för forskningsmiljöernas texter är den tydliga spänningen mellan hur ”det är” och hur det ”borde vara”, en spänning som finns både i de studerade fenomenen och inom det vetenskapliga arbetet, säger professor Inga Wernersson som tillsammans med universitetslektor Ingemar Gerrbo varit antologins redaktör. – Pedagogisk forskning kan sällan eller aldrig frigöras ur en normativ inramning och bör inte heller göra det. Pedagogik som fenomen och forskningsobjekt handlar om avsiktlig och målinriktad påverkan och det vore märkligt om sådana grundläggande sociala fenomen skulle vara fria från antaganden om det önskvärda eller bästa, säger hon. 18 Forskningsrelevant bild Halvårsskiftet 2010 delades den stora pedagogikinstitutionen, institutionen för pedagogik och didaktik, upp på fyra nya institutioner med olika varianter av och ingångar i pedagogiken och det utbildningsvetenskapliga fältet. Strax därefter utvecklade docent- och professorskollegiet vid IPS en projektplan för en antologi för att ge en övergripande forskningsrelevant bild av den nya institutionen för den fortsatta vetenskapliga verksamheten, den antologi som nu alltså är färdig. Åtta forskargrupper vid IPS har medverkat i antologin. HÖGSKOLEUTBILDADE KVINNOR MED BARN MISSGYNNAS Högskoleutbildade kvinnor med barn löper risk att få arbeta med uppgifter som inte kräver deras fulla kompetens. Det framgår av en statistisk studie gjord vid Göteborgs universitet. Resultaten som publiceras i ’International Studies in Sociology of Education’ visar att mammors kompetens tas bäst tillvara inom så kallade legitimationsyrken. – Att utbilda sig till lärare eller inom hälso- och sjukvård gör att faktorer som kön eller föräldraskap får mindre betydelse, säger Caroline Berggren, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hennes studie är baserad på svenska registerdata och alla som är födda under mitten av 1970-talet och som har en professionsutbildning är inkluderade. Drygt 40 000 individer Data för drygt 40 000 individer har analyserats liksom deras arbetsmarknadsposition när de var 30-32 år. På statistisk väg kan man jämföra individer med samma utbildning, familjebakgrund och arbetslivserfarenhet. Offentlig sektor, som är en stor arbetsgivare för kvinnor, framstår som mer gynnsam för mammor, speciellt de som utbildat sig till läkare, förskollärare eller ingenjörer. De har nämligen lika stor chans som män och kvinnor utan barn att få arbeta med det som de är utbildade till. – Frågan är om det är tack vare arbetsgivaren eller om det helt enkelt är mindre konkurrens om dessa jobb som leder till en till synes god jämställdhet? Att arbeta som läkare kräver läkarlegitimation och konkurrensen om dessa jobb begränsas till dem som har det, säger Caroline Berggren. Lämnar för mer välbetalda yrken Undersökningen visar att män utbildade till sjuksköterskor, lärare eller socionomer lämnar dessa i större utsträckning än kvinnor och får andra jobb som är mer välbetalda, exempelvis ledningsuppdrag. – Att män i högre grad lämnar dessa yrken kan innebära att konkurrensen om jobben minskar, vilket i sin tur kan öka mammors möjligheter att få jobb, säger Caroline Berggren. Kvinnor är alltså beroende av en välfungerande offentlig sektor som ser mer till kvalifikationerna än till föräldraskapet. – För män förefaller dock inte föräldraskap ha så stor betydelse för karriärutvecklingen, ibland tycks det snarare vara en fördel, speciellt för fäder utbildade inom juridik, säger Caroline Berggren. Studiens data visar att fäder utbildade inom juridik har mångdubbelt gånger större chans än mödrar med samma utbildning och familjebakgrund att inneha ett högre avlönat yrke än själva juristyrket. Vidare visar sig fäder utbildade inom juridik ha flera gånger större chans att arbeta som jurister inom privat tjänst jämfört med mödrar. Inom offentlig sektor har de dubbelt så stor chans. Den aktuella studien The motherhood penalty and the professional credential: inequality in career development for those with professional degrees är gjord gemensamt av Caroline Berggren och Nathanael Lauster, The University of British Columbia, Kanada. 19 MEDVETNA VAL STYR INTE ALLTID VALET AV LÄROMEDEL Det är i första hand textens innehåll som styr lärarnas val av läromedel, inte hur enkla de är att läsa eller vad de kostar. Det framgår av en studie vid Göteborgs universitet. Sverige var frågan om vilka läromedel som kunde bli aktuella i skolan starkt reglerad fram till 1991. Pris, överensstämmelse med gällande läroplan, objektivitet, språk och design bedömdes centralt. Efter nedläggningen av Statens institut för läromedel lämnades granskningsuppdraget istället åt den enskilde läraren som sedan dess utsatts för läromedelsförlagens marknadsföring. Det gör frågan om vad som egentligen styr den enskilde lärarens val viktig. Läsbarheten viktig Professor Monica Reichenberg vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, har undersökt hur drygt 300 lärare väljer läromedel och vad det är som styr deras val. Aktuell forskning visar att en hög grad av läsbarhet är viktig för att väcka elevernas nyfikenhet, men den kunskapen visade sig inte ha någon större betydelse för lärarna i valet av läromedel. – Läsbarheten av text spelar tvärtom en underordnad roll, säger Monica Reichenberg. Istället är det textinnehållet som väger tyngst vid lärarnas val av läromedel, följt av egen erfarenhet av läromedlet ifråga och med rekommendationer från kollegor på tredje plats. Minst betydelse för lärarnas val betyder information förmedlad vid mässor samt reklam. Däremellan grupperar sig faktorer som kostnad samt läsbarhet. 20 Vanans makt stor I enkätstudien ingår 319 lärare mellan 23 och 63 år. Den genomsnittliga tiden i läraryrket är 17 år. Ett av resultaten från studien visar att ökat antal år i läraryrket inte påverkar valet av läromedel. Benägenheten att aktivt välja läromedel utifrån innehåll ser tvärtom ut att minska med tiden. – En tolkning är att vanans makt är stor, säger Monica Reichenberg. Ett annat resultat visar att speciallärare är mest benägna att låta läromedlets läsbarhet väga in vid val av läromedel, vid sidan av textinnehållet. – Lärarna med speciallärarutbildning var fokuserade på läromedel med hög läsbarhet och bra innehåll, en nödvändighet för att kunna intressera lågpresterande elever och de som är ointresserade av läsning, säger Monica Reichenberg. Studien Predicting Teachers’ Choice of Teaching and Learning Materials: A Survey Study with Swedish Teachers är publicerad i IARTEM e-Journal. ÄMNESDIDAKTIKER KONFERERADE Ämnesdidaktik stod i fokus när forskare och lärare från landets lärosäten i april möttes på Pedagogen på NÄD2014, den nationella ämnesdidaktiska konferensen. Bedömning av och för lärande samt ämnesdidaktik i lärarutbildningar var i fokus. Mellan 150 och 200 forskare, lärare, doktorander och masterstudenter deltog när keynote, sessioner och papers behandlade bedömningens dubbla syften. – Det handlar om att bedömning görs för att man lär sig mer. Men bedömning görs ju också för att fastslå vad man lärt sig, säger Elisabeth Hesslefors, lektor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och ytterst ansvarig för konferensen. Ämnesdidaktiken – konferensens andra tema – är något givet i dagens lärarutbildning. – Lärarna ska kunna sina ämnen, men de måste också veta hur de ska hantera ämnena och kunna förklara varför de metoder de använder i sin ämnesundervisning är de bästa enligt ämnesdidaktiken. Det svarar upp emot kravet att skolan ska vila på vetenskaplig grund, säger Elisabeth Hesslefors. Huvudarrangör för konferensen på Pedagogen var institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Den genomfördes i samverkan med andra fakulteter som är involverade i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. utfall Mötesplats för alla ämnesdidaktiker nationell ämnes – didaktisk konferens 9-11 april www.idpp.gu.s e/nad 2014 21 REKTORSUTBILDNINGEN ÅTER TILL GÖTEBORGS UNIVERSITET Göteborgs universitet blir ett av de sex lärosäten som får ge det statliga rektorsprogrammet under en kommande sexårsperiod. Sedan 2008 har arbetet varit intensivt i en styrgrupp vid Göteborgs universitet för att skapa förutsättningar för en ny, stark och beständig organisation för en kommande rektorsutbildning. I arbetet har deltagit representanter för Utbildningsvetenskapliga och Samhällsvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan samt Lärarutbildningsnämnden. Central fråga för svensk skola Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten har tillsammans med Maria Jarl, Lärarutbildningsnämndens ordförande, lett arbetet med ansökan. Han ser det som mycket viktigt att Göteborgs universitet nu åter kommer in på banan vad gäller rektorsutbildningen: – Rektorsutbildningen är en helt central fråga för svensk skola och dessutom ett mycket stimulerande uppdrag för vår egen verksamhet. Genom rektorsutbildningen får vi daglig kontakt med den nyckelgrupp i den decentraliserade svenska skolan som har till uppgift att knyta samman och medla mellan politiska ambitioner, centrala riktlinjer och styrsystem och ekonomiska, personella och pedagogiska realiteter i den dagliga skolverksamheten. Det kontaktnät som rektorutbildningen ger är också viktig för forskningen och våra möjligheter att få med skolor i projekt och utvecklingsarbeten, säger han. Kunskap och genuint intresse Anette Olin, universitetslektor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, har varit projektsamordnare för ansökan till Skolverket. Ett arbete som alltså bar frukt. 22 – Det har varit ett otroligt stimulerande uppdrag att arbeta med eftersom det vid Göteborgs universitet visat sig finnas omfattande kunskap och genuint intresse för rektorsutbildning och rektorers arbete på flera olika institutioner och fakulteter, säger hon. Det finns definitivt stor potential för spännande samverkan kring det här uppdraget framöver. För oss som arbetar med skolutveckling och skolledarskap är det förstås extra viktigt att vi nu får tillbaka denna centrala verksamhet till Göteborg, säger hon. Nio sökte, sex fick Avtalen för de sex lärosäten som idag står för det statliga rektorsprogrammet löper ut den 30 juni 2015. Nio lärosäten sökte möjligheten att ge rektorsprogrammet, med start hösten 2015. Dessa sex fick ja av skolverket: Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Stockholms universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet. Om Rektorsprogrammet Rektorsprogrammet omfattar 30 hp fördelat på tre år, med lika delar skoljuridik och myndighetsutövning, mål- och resultatstyrning samt skolledarskap. Det är en befattningsutbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer som arbetar i läroplanstyrd verksamhet. Från och med 15 mars 2010 är rektorsprogrammet obligatoriskt för nyanställda rektorer och som inte gått en äldre statlig rektorsutbildning eller motsvarande. IPS.GU.SE/UTBILDNING/ REKTORSPROGRAMMET 23 24 NYA INTERNATIONELLA STUDENTER INTRODUCERADE En fullspäckad introduktion av studenternas kommande kursledare och av International Student Office Pedagogen, ISOP. Det erbjöds de drygt 70 nya internationella studenterna vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten inför kurs- och programstarterna. Introduktionen för fakultetens nya internationella studenter är sedan två år ett återkommande evenemang. Presentation av fakulteten, av ISOP, en guidning i fakultetens byggnader, mycket praktisk information, presentation av GU:s elektroniska lärplattform, biblioteket, kurspresentationer och framträdanden av några av de kommande kursledarna var något av det som stod på programmet. Många masterstudenter Bland höstens nyanlända internationella studenter finns bland annat 43 nyantagna masterstudenter i den internationella antagningen till International Master’s Programme in Educational Research och till det för hösten nya International Master’s Programme in Information Technology and Learning. Erasmus- och utbytesstudenter Bland de övriga internationella nykomlingarna på fakulteten finns 28 studenter här under en eller två terminer inom ramen för Erasmusutbytet inom Europa eller som utbytesstudenter. Erasmusstudenterna och utbytesstudenterna läser företrädesvis någon eller några av de engelska kurser som erbjuds vid fakulteten, till exempel Gender and Education, The School System in a Comparative Perspective, Children’s rights and realities, The Global teacher, Conflict Resolution in Pre-school and School 1, Educational assessment, English for younger learners samt Contemporary Adult Education. Franziska Müller från Hannover i Tyskland är en av masterstudenterna på det nya programmet för design av digitala lärmiljöer. Hon arbetar för en stor internationell bildelstillverkare i Hannover och har uppmuntrats av arbetsgivaren att läsa en masterutbildning utomlands. Att valet föll på Göteborgs universitet har sin förklaring: – Jag har släktingar i Göteborg och har varit här flera gånger och hälsat på. Min familj och jag är mycket förtjusta i Sverige, säger Franziska Müller. – Tursamt har jag även ordnat boende här via mitt företag som disponerar ett hus i Göteborg. ”Direkt applicerbart” – Att valet föll på International Master’s Programme in Information Technology and Learning är att vi just nu börjat arbeta mycket med e-learning och nya media inom fortbildningen inom företaget. – Jag är mycket intresserad av vad aktuell forskning säger om detta. Jag har tidigare tagit några on-linekurser inom området, dels från universitetet i Edinburgh, dels från ett australiensiskt universitet. Mina förhoppningar är att det jag lär mig här kan vara direkt applicerbart på mitt arbete i Hannover, med stöd av de teorier vi kommer att ta del av här, säger Franziska Müller. 25 NYTT PROGRAM FÖR DESIGN AV DIGITALA LÄRMILJÖER Hösten 2014 startade ett nytt masterprogram i informationsteknologi och lärande vid Göteborgs universitet med drygt 20 antagna. Programmet fokuserar på de utmaningar som fortsatt utveckling av informationsteknologi innebär. Masterprogrammet i informationsteknologi och lärande fokuserar på informationsteknologins konsekvenser för lärande och utbildning i organisationer, företag och utbildningsinstitutioner. Utbildningen ska ge färdigheter inom design av digitala miljöer, men också vad gäller tillämpning av teoretiska verktyg och perspektiv för att analysera lärande och kommunikation med digitala teknologier. Utveckling av kompetenser är inte knutna till ett specifikt område utan studenterna har möjlighet att vidareutveckla en profil som de har med sig. Kommunikation och interaktion – Kommunikation och interaktion med andra människor innebär idag att digitala teknologier är en naturlig del av jobbet för många olika typer av yrkesutövare, och också under fritiden. Att vara litterat idag i relation till digitala 26 teknologier innebär något komplext som går utöver att kunna läsa och skriva, säger Sylvi Vigmo, studierektor för den nya masterutbildningen. Internationellt intresse – Ett av många pedagogiska dilemman är att många idag tar för givet vad digital teknologi innebär. Ansvaret för programmet delas jämnt mellan institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande och institutionen för til�lämpad informationsteknologi vid IT-fakulteten. Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, 120 hp, ges på helfart under två år. All undervisning sker på engelska. Behöriga att söka är de med kandidatexamen om minst 180 hp eller motsvarande examen. Dessutom måste studenten uppvisa goda färdigheter i engelska. DATORSPELANDE EN SKJUTS FÖR ENGELSKAN Den som vill klara sig i datorspelsvärlden gör bäst i att ha koll på den engelska vokabulären. Nu är det också vetenskapligt belagt att den som är flitig i sitt datorspelande får ett bättre engelskt ordförråd. Det framgår av en studie vid Göteborgs och Karlstads universitet. Studien bekräftar det som många föräldrar och lärare redan tyckt sig kunnat se: de ungdomar som spelar mycket interaktiva engelska datorspel får ett försteg vad gäller det engelska ordförrådet framför de som inte spelar, eller bara spelar lite. I studien ingår 76 ungdomar i åldrarna 10-11 år. Data har samlats in via frågeformulär och en så kallad språkdagbok. I denna listas alla möten med det engelska språket utanför skolan, liksom datoranvändning och digitalt spelande. Studien undersöker bland annat om det finns ett samband mellan att spela digitala spel och motivation för att lära sig engelska, den självskattade engelska språkförmågan samt strategier för att tala engelska. Stor skillnad mellan könen Resultaten ger vid handen att skillnaden mellan könen är stor vad gäller datorspelandet. Pojkarna spelar i snitt 11,5 timmar i veckan medan flickorna gör det knappt hälften så mycket, 5,1 timmar. Flickorna ägnade istället betydligt mer tid än pojkarna åt språkrelaterade aktiviteter på nätet, främst på Facebook. Flickorna lade 11,5 timmar på detta i veckan, pojkarna 8 timmar. De datorspel som visar sig vara mest effektiva för utvecklandet av engelsk vokabulär är så kallade Massively multiplayer online role-playing game (MMORPG), en genre av da- torrollspel där ett stort antal spelare interagerar med varandra i en virtuell värld. – Som spelare måste du helt enkelt förstå vad som sägs, kunna läsa engelskan och själv kunna interagera genom att både skriva och tala engelska, säger Liss Kerstin Sylvén, docent vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, som gjort studien tillsammans med Pia Sundqvist, universitetslektor i engelska vid Karlstads universitet. Viktigt med engelska utanför skolan Resultaten i studien understryker resultat från andra studier av de bägge forskarna. De flitiga spelarna har ett signifikant bättre engelskt ordförråd än de övriga. – Betydelsen av att komma i kontakt med engelska utanför skolan, genom att exempelvis läsa på engelska eller som här, spela datorspel, betyder mycket vad gäller de ungas engelska ordförråd. Det får också positiva effekter på det som händer i klassrummet i skolan. Engelskämnet i skolan och den engelska de unga möter och använder på fritiden är inte två skilda världar, säger Liss Kerstin Sylvén. Studien Language-related computer use: Focus on young L2 English learners in Sweden är publicerad i tidskriften ReCall. 27 SAMARBETE MED MOSKVAUNIVERSITET En avsiktsförklaring mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet och Moscow City Teacher’s Training University undertecknades i november. Undertecknandet – som gjordes av rektor Pam Fredman, rektor Igor Remorenko och Roger Säljö, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten – innebär att lärosätena avser att samarbeta inom flera uttalade områden, bland annat i form av lärar-, administratörs- och studentutbyte samt inom ramen för ett utökat forskarsamarbete. Sedan ett antal år finns ett forskarsamarbete mellan forskare vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, IPKL, och bland annat några av de ryska professorer som fanns närvarande vid en högtidlig ceremoni i universitetets huvudbyggnad i Vasaparken. Sonja Sheridan är professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Hon har tillsammans med Ulla Mauritzson, prefekt vid IPKL, och professor 28 Pia Williams varit aktiv i det utbyte med Moskva som startade under 2011. – Våra egna forskningsområden, pedagogisk kvalitet relaterat till professionsfrågor och barns lärande i förskolan ligger nära den forskning som bedrivs vid deras Faculty of Psychology of Education. Ett utvidgat samarbete ger ökade möjligheter till teoretisk fördjupning och internationell överblick av forskning och undervisning inom det förskole- och barnpedagogiska forskningsfältet, säger hon. Det treåriga samarbetet manifesteras till att börja med när IPKL är medarrangör till den konferens som arrangeras i Moskva april 2015 - Early Childhood Care and Education. Roger Säljö är med i konferensens organisationskommitté och Sonja Sheridan i programkommittén SAMVERKAN MED NORSK LÄRARUTBILDNING FÖRBEREDDE SKOLFORSKNINGSINSTITUT Gemensamma forskningsprojekt och forskningsseminarier, gemensamma kurser och utbyte på både lärar- och studentnivå var några av de riktlinjer som i början av december drogs upp när en större delegation från Høgskolen i Oslo og Akershus besökte Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Tre pedagogikforskare vid fakulteten ingick i arbetet inför det nya nationella skolforskningsinstitut som regeringen startar i januari 2015. Den nya myndigheten ska ansvara för att systematiskt väga samman och sprida nationella och internationella forskningsresultat. Målet är ökad kunskap om vetenskapligt väl underbyggda och effektiva metoder och arbetssätt i skolväsendet. Det norska besöket vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten gjordes i hopp om att etablera nya och strategiska samarbeten mellan Fakultet for lærerutdanning og internasjonale studier i Oslo och Utbildningsvetenskapliga fakulteten. – Vi har jobbat i flera år med att identifiera våra viktigaste partnerinstitutioner internationellt som det finns en potential för att utveckla särskilt strategiskt viktiga samarbeten med. Den geografiska, språkliga och kulturella närheten mellan Göteborg och Oslo innebär en stor möjlighet för framtida samarbeten inom flera fält, säger Kristin Bugge, koordineringsansvarig för all internationalisering vid Fakultet for lærerutdanning og internasjonale studier i Oslo. Britt-Marie Apelgren, prodekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten var optimistisk efter det norska besöket: – Vi ser flera möjliga samverkansområden inte minst inom våra olika masterprogram, men också inom några av våra program på grundnivå, exempelvis Hälsopromotionsprogrammet. Bland annat diskuterades möjligheten att utvidga det samarbete som redan finns till internationalisering av de olika lärarprogrammen genom student- och lärarutbyten. – Nästa steg inför ett framtida samarbete mellan fakulteterna är att få till stånd ett Memorandum of understanding och senare ett mer konkretiserat samverkansavtal mellan våra olika fakulteter. Vi har också planerat ett besök i Oslo under våren 2015, säger Britt-Marie Apelgren. Høgskolen i Oslo och Akershus är Norges största lärarutbildning. När regeringen presenterade satsningen med nytt institut i december 2013 var det med motivet att lärare och förskollärare ska ges bättre förutsättningar att kunna omsätta relevanta nationella och internationella forskningsresultat i praktiken. Ungefär samtidigt fick Vetenskapsrådet uppdraget att bidra med ett kunskapsunderlag till skolforskningsinstitutet. Projektet som bildades för uppdraget heter SKOLFORSK och löpte från den 1 februari 2014 till den 31 januari 2015. Det omfattade flera olika delar. De validerade kartläggningarna utgick från frågeställningar som är relevanta för verksamma i skolan och förskolan. Ett antal kortare studier ska sedan utgöra underlag för att underlätta den nya myndighetens initiala arbete. Därutöver genomfördes sex forskningsöversikter med varierande design, men alla hade en gemensam grund i att de baseras på systematiska litteraturanalyser och visade på olika modeller och metoder för hur forskning avseende lärande i skolan kan systematiseras och synliggöras. Professorerna Sverker Lindblad och Karin Rönnerman samt Magnus Levinsson, alla vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, var några av de forskare som engagerades. Karin Rönnerman ansvarade för forskningsöversikten Generering av relevanta frågeställningar, forskare och praktiker, Sverker Lindblad ansvarade för forskningsöversikten Internationella komparativa studier skola-tematisk forsknings- och kunskapsöversikt, Magnus Levinsson ansvarade för forskningsöversikten Nationella och nordiska koncept och modeller. 29 GÖTEBORGS UNIVERSITET BLIR RIKSIDROTTSUNIVERSITET Göteborgs universitet i samarbete med Chalmers får möjlighet att bli Riksidrottsuniversitet från och med hösten 2015 efter ett beslut i Riksidrottsstyrelsen. Akademisk tränarexamen, anpassade studier för elitidrottare och praktiknära forskning ska bidra till bättre utbildade tränare, högre kvalitet på träningar, bättre stöd till aktiva och förhoppningsvis fler medaljer i internationella mästerskap. För att stärka svensk idrotts internationella konkurrenskraft och möjliggöra elitidrott i kombination med akademiska studier arbetar Riksidrottsförbundet sedan 2011 för att starta tre så kallade Riksidrottsuniversitet, RIU. Göteborgs universitet/Chalmers, Umeå Universitet samt Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH)/Kungliga Tekniska högskolan (KTH) får nu möjlighet att leda utvecklingen med start 2015. Ingen gräddfil Claes Annerstedt är prefekt vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, IKI, och den som varit drivande i ansökan från Göteborgs universitet: – Beslutet har stor betydelse för Västsverige. Göteborgs universitets och Chalmers marknadsvärde stiger genom att de högskolor som blir RIU blir extra attraktiva för idrottande studenter att söka sig till. Det kommer också på sikt att innebära att Göteborg tillhör de orter som har störst möjligheter att bedriva forskning och utbildning kopplad till idrott. – Samtidigt är det viktigt att påpeka att frågan inte handlar om någon gräddfil för elitidrottare, utan idrottande studenter skall naturligtvis även fortsättningsvis antas på lika villkor som övriga studenter. Däremot får Göteborgs universitet och Chalmers nu verkligen chansen att visa att vi kan erbjuda flexibla och anpassade studier och att vi kan samarbete med det omgivande samhället för en bra och trivsam social miljö för våra studenter. Vi ser fram emot att samarbeta med 30 idrottsrörelsen och att göra något verkligt bra och attraktivt av detta, säger han. Sammanvägda faktorer Riksidrottsstyrelsens bedömning är gjord efter en sammanvägning av ett antal faktorer inkluderande lärosätesbesök genomförda av Riksidrottsförbundet, fördelningen på studieorter bland idrottare som sökt elitidrottsstipendier, ansökningar och beviljande av anslag från Centrum för idrottsforskning till lärosäten, UKÄ:s utvärdering av ämnet idrottsvetenskap, den enkät intresserade lärosäten svarat på, specialidrottsförbundens referensgrupp och dess ranking av lärosäten samt geografisk placering. 31 HANDLEDARE INSPIRERADES Ett 40-tal handledare från offentliga och privata arbetsgivare tog chansen när institutionen för kost- och idrottsvetenskap bjöd in till inspirationsföreläsningar och erfarenhetsutbyte. För att stärka sambandet mellan universitetet och de företag och organisationer som tar emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning, VFU, inom kost-, hälso- och idrottsområdet bjöd institutionen för kost- och idrottsvetenskap in till en handledarkonferens. Ett 40-tal handledare nappade, bjöds på inspirationsföreläsningar och fick sedan programspecifik information där även innehållet i respektive program VFU diskuterades. – Det är första gången vi bjuder in våra handledare på det här sättet. Vi känner behovet att utbyta erfarenheter och också få inspirera. Vi vill ha tips på hur vi kan stödja våra handledare på bästa sätt, säger universitetslektor Monica Petersson vid IKI. – Dessutom är detta ett tillfälle att förhöra oss om innehållet i våra utbildningar motsvarar den kompetens som de kommande arbetsgivarna efterfrågar, säger Britt Lerneby universitetsadjunkt vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap, som tillsammans med Monica Petersson och studierektor Annica Strandh Johansson arrangerade handledarkonferensen. Inspirationsföreläsningar Innan det var dags för erfarenhetsutbyte och programspecifik information bjöds handledarna på tre inspirationsföreläsningar. Ingibjörg Jonsdottir, Institutet för stressmedicin och adjungerad professor i fysisk aktivitet och hälsa vid IKI, talade om ”Stress, sex och rock’n’roll”, bland annat om orsakerna till psykisk ohälsa. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, talade sedan om ”Matens miljöpåverkan – vilka val har egentligen betydelse?” innan Peo Hillman och Peter Korp, båda från IKI; talade om ”Coaching – vad, varför och hur?”. VFU på institutionen för kost- och idrottsvetenskap På IKI:s programutbildningar ser VFU:n lite olika ut. Hälsopromotionsprogrammet har fem veckors VFU under termin sex, Sports coaching har tio veckors VFU under termin fyra, Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap har tre veckors VFU under termin tre och fem veckors VFU under termin sex. 32 Anna-Karin Svensson är kostchef i Vänersborgs kommun. Hon har, liksom flera av hennes kollegor vid kommunens kostenhet, ett flertal gånger handlett studenter från Kostekonomprogrammet med inriktning mot ledarskap och inom kort är det dags igen. Motsvarar förväntningarna – Jag tycker studenterna motsvarar de förväntningar vi har på dem. Erfarenheten är att det kommer duktiga studenter härifrån, säger hon. Handledarkonferensen tycker hon var ett gott initiativ av flera skäl: – Det är väldigt intressant att få höra om hur utbildningen förändrats. Det ger ju oss ute på fältet ny input. Vi får också ta del av nyheter inom forskningen på vårt område, vilket är värdefullt. Dessutom ger det här en möjlighet att berätta hur verkligheten ser ut ute på fältet, säger hon. ”EN TIMME PÅ PEDAGOGEN” STARTADE EN TIMME PÅ En serie populärvetenskapliga föreläsningar – En timme på Pedagogen – erbjöds under hösten 2014 vilka lockade i snitt ett 50-tal åhörare från allmänheten. Fakultetens institutioner stod för en föreläsning vardera. En timme på Pedagogen får sin fortsättning under 2015. PE DAGOGEN populärvetens kaplig serie hösten 2014 Att hålla ordning i klassrummet – går det? Ett hekto socker om dagen Gamla tiders lärare fick tips under sin lärarutbildningstid så att de skulle kunna hålla ordning i klassen. Stramhet och konsekvens var ledord. Studier i klassrum idag visar på helt nya sätt att disciplinera elever, med professor Silwa Claesson, institutionen för didaktik och pedagogisk profession Om europeiska barns sockerintag, med professor Christel Larsson, institutionen för kost- och idrottsvetenskap Skolan och ojämlikhetens urbana geografi Män är som korkar – flyter alltid upp Om kvinnors och mäns utbildnings- och karriärvägar, med docent Caroline Berggren, institutionen för pedagogik och specialpedagogik Om segregation, lärande och ungas kulturer, med professor Ove Sernhede, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 33 PERSONLIG RELATION HAR ERSATT STRÄNGHET För dagens lärare krävs andra tag än stränghet för att disciplinera eleverna. Det framgick tydligt på en fullsatt, populärvetenskaplig föreläsning på Pedagogen i oktober. Frågan om ordning och reda i de svenska klassrummen engagerar. När Silwa Claesson, professor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, inledde höstens populärvetenskapliga serie på Pedagogen – En timme på Pedagogen – med föreläsningen ”Att hålla ordning i klassrummet – går det?” var hörsalen fylld till sista plats. Silwa Claesson gjorde en historisk tillbakablick, från 1820-talets Lancasterskola fram till våra dagar, med tyngdpunkt på hur man i olika tider sett på, och med vilka metoder man upprätthållit, disciplinen i de svenska klassrummen. Det är en 200-årig skolhistoria som gått från 1800-talets monitörstyrda undervisningen i Lancasterskolan, via 1900-talets lärarstyrda skola till 2000-talets skola med elevernas delaktighet och med läraren i rollen som förhandlare. Ordning och PISA Som exempel kan nämnas att i samband med 1947 års utredning om skoldisciplinen gjordes en större enkät till verksamma lärare. 66 procent av lärarna som då svarade på enkäten ansåg att hemmens uppfostran klart försämrats över tid och att det mest oroande var den ökande och fördärvliga radiolyssningen i hemmen. Frågan om ordning i klassrum har haft hög aktualitet på senare tid. Ett exempel är när förre utbildningsministern Jan Björklund tidigare under året ansåg att just ordningsproblemen i den svenska skolan är en av huvudorsakerna till svenska elevers dåliga resultat i de internationella kunskapsjämförelserna, som PISA. – Oftast är det politiker och media som uttalar sig om frågan om ordning i skolan. Det är en annan sak att se på frågan om ordning med forskarögon, säger Silwa Claesson som bland an- 34 nat ägnat sig åt klassrumsforskning de senaste 20 åren. Hon menar att villkoren för ordning och reda och disciplin radikalt förändrats de senaste decennierna, vilket också understryks av den nationella forskningen. I många studier har Silwa Claesson, liksom hennes kollegor och doktorander, genomfört detaljerade klassrumsstudier om vad som faktiskt händer i dagens klassrum. En hållbar lärartyp Den framgångsrika lärartypen i studierna är den som snabbt klarar att pendla mellan dels det personliga tilltalet med varje elev, dels mellan gruppundervisning och prat till gruppen som helhet. Det är en hållbar lärartyp idag. – Den disciplinerande personliga relationen med eleverna är en nyckel för att klara lärarjobbet och den måste vara bra för att du som lärare över huvud taget ska fungera med elevgruppen, säger Silwa Claesson. Silwa Claesson examinerades från lärarutbildningen 1971. Där fick hon bland annat höra att man som lärare primärt borde vara sträng och se sträng ut och definitivt ”inte le före jul”. – Idag gäller snarare att le genast, annars är du körd som lärare, säger hon. En fråga ur publiken handlade om huruvida lärarutbildningen idag ger det lärarstudenterna behöver ifråga om hur disciplinering kan fungera i dagens klassrum. – Lika lite som jag fick det i min lärarutbildning får dagens lärarstudenter detta. Idag erbjuds de socialpsykologiska teorier om gruppdynamik. Men förhoppningsvis kommer de att erbjudas förklaringar till vad de stora teorierna konkret kan betyda i skolvardagen, säger Silwa Claesson. FREJDIG DEBATT OM FRITIDSHEMMENS KVALITET Det blev en stundtals frejdig debatt i början av juni när kvaliteten på Göteborgs fritidshem debatterades på Pedagogen av allmänhet, studenter, verksamma pedagoger och ansvariga Göteborgspolitiker. Bakgrunden till den av institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande arrangerade debatten var den sämre tillgången till fritidshemspersonal, den sjunkande utbildningsnivån bland de anställda och de växande barngrupperna. Skolverket riktade några veckor innan debatten skarp kritik mot fritidshemmen där man konstaterar att eleverna riskerar att inte få det stöd, den trygghet och den stimulans de har rätt till. Enligt Skolverket mer än fördubblades antalet barn per årsarbetare i fritidshem mellan 1990 och 2000. 2011 gick det 21,5 barn på varje årsarbetare. Samtidigt har gruppernas storlek ökat med 34 procent på tio år. I fritidshem har drygt hälften av årsarbetarna en pedagogisk högskoleexamen - den lägsta siffran sedan Skolverket började föra statistik 1994. Värst är situationen i storstäder och förortskommuner. Tung skuldbörda I debatten blev det tidvis hårda ord. Kristina Tharing (M) ansåg att skuldbördan måste vila tung på den sittande majoriteten i Göteborg: – Ni har varit ansvariga under de senaste 20 åren, ni har låtit gruppstorlekarna på fritidshemmen öka. Ni har inte klarat att styra, därför sitter vi här och debatterar. Lösningen är att inrätta en central grundskolenämnd där pengar till skolverksamhet öronmärks och att detta sedan följs upp. Även Helene Odenjung (FP) underströk behovet av en öronmärkning av skolpengen. Robert Hammarstrand (S), ordförande i Göteborgs utbildningsnämnd, ansåg idén om en central grundskolenämnd som 36 ohållbar. Att följa upp hur 140 skolor gör vore ogörligt, ansåg han. – Göteborg är inte sämst i klassen. Därmed inte sagt att läget är tillfredställande. En öronmärkning behövs dock inte. Vi ser att man lokalt i stadsdelarna satsar mer på skolan är vad man i allmänhet får sig tilldelat. Det är en medveten politisk prioritering i stadsdelarna, ansåg han. – Dessutom satsar vi på professionsutveckling för fritidshemmen i Göteborg. I höst tas ett kompetensutvecklingsprogram fram i Göteborg i samarbete med Göteborgs universitet. Verksamhet som läcker Karin Pleijel (MP) pekade på att partiet i riksdagen motionerat för legitimation även för fritidspedagogerna, med inriktning mot fritidspedagogik. – Men i första hand behöver det anställas många fler personer för att minska gruppstorlekarna, sade hon. En verksam pedagog ur publiken vittnade om hur fritidshemsverksamheten idag läcker, där personer helt enkelt slutar när verksamheten i realiteten bedrivs långt ifrån den nivå som skollagen säger, bland annat att elevernas utveckling och lärande ska stimuleras. En av lärarutbildarna vid Göteborgs universitet pekade på det hon uppfattar som ren okunskap om fritidshemmen bland rektorerna. – Rektorerna är helt enkelt okunniga om delar av den verksamhet de ansvarar för. Rektorsutbildningarna innehåller inte heller något om fritidshemsperspektiven i nuläget, sade hon. Risk för urvattnad verksamhet I en tidigare rapport skriver Skolinspektionen att få intervjuade bland anställda och ledningspersonal på fritidshem självmant nämner fritidshemmets uppdrag att bidra till barnens utveckling och lärande när de beskriver syftet med sitt fritidshems verksamhet. Detta trots att skollagen tydligt formulerar att fritidshemmen är en del av skolan och att de ska komplettera den ordinarie skolverksamheten. Enligt lagen ska fritidshemmet stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska också utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Olof Fastén vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande undervisar blivande grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Han var också den som initierade debatten. – Politiker förefaller väldigt oklara över vad fritidshemmen är för typ av verksamhet och vad syftet är med den. I nuläget riskerar den att bli en mycket urvattnad verksamhet i en torftig miljö som inte alls lever upp till vad skollagen föreskriver, säger han. 37 PEDAGOGISKT PRIS TILL JONAS LINDEROTH Jonas Linderoth, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande fick Utbildningsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2014. Det pedagogiska priset delas ut för att uppmärksamma goda insatser inom Göteborgs universitets utbildningsverksamhet. Jonas Linderoth undervisar om spelbaserat lärande, IT och lärande samt lärandeteorier i pedagogisk psykologi, från grundnivå till forskarutbildningsnivå. I sin undervisning använder Jonas Linderoth de metoder och teknologier som han forskar och undervisar om, framförallt olika spel. Han har under en lång tid och med stor framgång i sin undervisning genomfört flera innovativa utbildningsprojekt. Exempel på detta är att han använder interaktiva övningar och spel som deltagarna medverkar i, att han systematiskt använder sociala medier i sin undervisning och att han ger studentfeedback i videoform. Han är även en eftertraktad föreläsare utanför akademin. Jonas Linderoths pedagogiska grundsyn, som genomsyrar hans undervisning, är att om man tar studenternas tid i anspråk så är det ens skyldighet att bidra med något väsentligt för att stödja lärandet utöver studenternas självstudietid. – Jag är mycket stolt och glad över priset och det är självklart fantastiskt att ens arbete och idéer uppmärksammas. Det bästa av allt är nog att spelbaserat lärande får ett erkännande, säger Jonas Linderoth. – Jag vill lära mig ännu mer om hur spel kan användas som arbetsform i högre utbildning och jag hoppas kunna använda priset till att göra studiebesök i några pedagogiska miljöer jag är nyfiken på, säger han. Priset, ett verksamhetsbidrag på 100 000 kr, delades ut på Göteborgs universitets promotionshögtid den 24 oktober 2014. 38 TVÅ NYA HEDERSDOKTORER Utbildningsvetenskapliga fakulteten har utsett 2014 års hedersdoktorer. Professor Sheila Riddell, University of Edinburgh, och professor Stefan Hopmann, Institut für Bildungswissenschaft i Wien, har båda gjort betydande insatser för fakulteten. Formellt utsågs hedersdoktorerna på universitetets promotionshögtid den 24 oktober 2014. Sheila Riddell har starkt bidragit till att utveckla forskning och samverkan inom området inkludering och specialpedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Det har resulterat i forskningsplattformen PRIS (Platform for Research on Inclusion and School development) som bedriver forskning inom området inkluderande utbildning och skolutveckling. – Vi har fått ta del av hennes forskningskontakter över hela världen vilket har resulterat i internationella symposier och gemensamma publikationer, säger Eva Hjörne, professor vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, i en kommentar. Sheila Riddell tilldelades dessutom tidigare i år Vetenskapsrådets Kerstin Hesselgren-professur. Gästprofessuren delas ut en gång om året till en framstående kvinnlig forskare med internationellt renommé inom det samhällsvetenskapliga eller humanistiska området. Stefan Hopmann har bland annat initierat ett nordiskt nätverk, NORDID, som gett upphov till nordiska seminarier under de senaste åtta åren, gemensamma nordiska doktorandkurser samt en antologi som diskuterar den nordiska ämnesoch allmänna didaktiken. Hans forskning har stor betydelse för utveckling av forskningen inom allmän didaktik samt inriktningen på vissa kurser inom lärarutbildning och doktorandutbildning. – Hans stöd för kunskapsområdet och den nystartade tidskriften NoAD, Nordisk tidskrift för allmän didaktik som kommer med sitt första nummer i höst, är och kommer att vara ovärderligt. Utan Stefan Hopmanns stöd och entusiasm för det nordiska samarbetet hade den inte kommit till stånd, säger Silwa Claesson, professor vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession. Den nya tidskriften har sitt huvudsäte vid Göteborgs universitet. 39 NYA PROFESSORER Under 2014 har 9 professorer utnämnts i 4 olika ämnen. Fakulteten har nu totalt 33 professorer, inklusive gästprofessorer, adjungerade professorer och seniorprofessorer 40 Silwa Claesson Joanna Giota Jonas Linderoth pedagogik, institutionen för didaktik och pedagogisk profession pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik pedagogik, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Gudrun Erickson Stefan Grau Hans Rystedt pedagogik med inriktning mot språk och bedömning, institutionen för pedagogik och specialpedagogik idrottsvetenskap, institutionen för kost- och idrottsvetenskap pedagogik, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Susanne Garvis Eva Hjörne Pia Williams barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande ANTAGNA DOCENTER Ingela Andreasson Göran Brante pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik pedagogik, institutionen för didaktik och pedagogisk profession Caroline Berggren Nils Hammarén pedagogik, institutionen för pedagogik och specialpedagogik barn- och ungdomsvetenskap, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 41 FORSKARUTBILDNING DISPUTATIONER 2014 Zahra Bayati Magnus Ferry ”den Andre” i lärarutbildningen. En studie om den rasifierade svenska studentens villkor i globaliseringens tid (pedagogik) institutionen för pedagogik och specialpedagogik Idrottsprofilerad utbildning - i spåren av en avreglerad skola (idrottsvetenskap) institutionen för kost- och idrottsvetenskap Anna-Carin Bredmar Idrotten sätter agendan. En studie av Riksidrottsgymnasietränares handlande utifrån sitt dubbla uppdrag (idrottsvetenskap) institutionen för kost- och idrottsvetenskap Lärares arbetsglädje. Betydelsen av emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet (pedagogiskt arbete) institutionen för didaktik och pedagogisk profession Eva Wennås Brante Möte med multimodalt material. Vilken roll spelar dyslexi för uppfattande av text och bild ’(pedagogik) institutionen för didaktik och pedagogisk profession Anders Eklöf Project work, independence and critical thinking (pedagogik) institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Ann-Marie Eriksson Formulating knowledge. Engaging with issues of sustainable development through academic writing in engineering education (pedagogiskt arbete) institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande 42 Marie Hedberg Gunnar Hyltegren Vaghet och vanmakt - 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan (pedagogiskt arbete) institutionen för didaktik och pedagogisk profession Kari-Anne Jørgensen What is going on out there? What does it mean for children’s experiences when the kindergarten is moving their everyday activities into the nature - landscapes and its places? (pedagogiskt arbete) institutionen för didaktik och pedagogisk profession Lill Langelotz Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik (pedagogiskt arbete) institutionen för pedagogik och specialpedagogik Steingerdur Olafsdottir DOKTORANDER OCH FORSKARUTBILDNINGSÄMNEN Television and food in the lives of young children (kostvetenskap) institutionen för kost- och idrottsvetenskap Totalt antal antagna doktorander 151, varav 118 kvinnor och 33 män. Anna-Carin Ramsten Ämne Kunskaper som byggde folkhemmet. En fallstudie av förutsättningar för lärande vid teknikskiften inom processindustrin (pedagogik) institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande Pär Rylander Tränares makt över spelare i lagidrotter - sett ur French och Ravens maktbasteori (idrottsvetenskap) institutionen för kost- och idrottsvetenskap Cecilia Thorsen Dimensionality and Predictive validity of school grades: The relative influence of cognitive and social-behavorial aspects (pedagogik) institutionen för pedagogik och specialpedagogik Totalt Kvinnor Män Pedagogik 36 28 8 Pedagogiskt arbete 46 35 11 Ämnesdidaktik 26 22 4 Barn- och ungdomsvetenskap 26 23 3 Idrottsvetenskap 12 6 6 5 4 1 151 118 33 Kostvetenskap TOTALT Pernilla Varga Andersson Skrivundervisning i gymnasieskolan. Svenskämnets roll i den sociala reproduktionen (ämnesdidaktik) institutionen för didaktik och pedagogisk profession 43 VÅRT FOKUS ÄR LÄRANDE, LEDARSKAP OCH HÄLSA Våra utbildningar och vår forskning fokuserar frågor som ledarskap, pedagogik samt lärande och undervisning bland barn, ungdomar och vuxna. Vår forskning tar upp frågor om undervisningens innehåll och lärandet i skolan, men också vad den digitala tekniken innebär för vårt lärande och hur bra betygen egentligen förutsäger framtida studieframgångar. Vi arbetar även med frågor som hållbar utveckling, hälsa, skolors organisation och utbildningsplanering. Blivande och redan verksamma lärare läser många av sina kurser hos oss. Bland våra nästan 7 000 studenter finns dessutom framtidens kostekonomer, tränare, utbildningsledare, beteendevetare och friskvårdsarbetare. 44 LEDNING OCH PERSONAL FAKULTETSLEDNING Ledningsgrupp Roger Säljö, dekan Britt-Marie Apelgren, prodekan Hans Rystedt, vicedekan för forskning Karin Rönnerman, vicedekan för utbildning på forskarnivå Ulrika Nordberg Petersson, kanslichef/HR Fakultetsstyrelse Företrädare för verksamheten Roger Säljö, ordförande, professor Britt-Marie Apelgren, vice ordförande, docent Åke Ingerman, professor Annika Lantz-Andersson, universitetslektor Christel Larsson, professor Rune Romhed, universitetsadjunkt Lena Wendt, studievägledare Ulrika Wolff, universitetslektor Företrädare för studerande Jonas Lindbäck, doktorandrådet Carl-Magnus Fürst, Göta studentkår Caroline Fällgren, Göta studentkår Företrädare för personalorganisationerna (med närvaro- och yttranderätt) Håkan Blennqvist, OFR-S Martin Selander, SACO Patrik Aspholm, SEKO civil INSTITUTIONER OCH ENHETER PERSONAL Institutioner och prefekter Professorer (inkl gästprofessorer, adjungerade professorer och seniorprofessorer) Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Mona Arfs Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Ulla Mauritzson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Jonas Emanuelsson Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Claes Annerstedt Övriga enheter/avdelningar Centrum för yrkeskunnande, Per-Olof Thång, föreståndare Enheten för akademiskt språk, ASK, Rhonwen Bowen, föreståndare Grundtviginstitutet, Eva Mark, föreståndare Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande, PIL-enheten, Bengt Petersson, chef 33 Lektorer (varav 44 docenter) 132 Adjunkter (varav 30 adjungerade) 115 Forskarassistenter och postdoc 11 Bitr. forskare, provutvecklare m.fl 43 Doktorander (anställda) 46 Teknisk-administrativ personal 75 TOTALT 455 (motsvarande 383 heltidsekvivalenter) 45 EKONOMI Fakultetens och institutionernas översyn av verksamheten gav ett bättre resultat än budgeterat. Fakultetens ekonomiska läge var ansträngt när budgeten på -36,1 miljoner kronor (mnkr) för 2014 beslutades. En anledning till det ekonomiska läget var att fakultetens institutioner fick bära en större andel av kostnaderna för universitetsgemensamma verksamheter 2014, jämfört med 2013. Under året har fakultets- och institutionsledningarna sett över verksamheten, bland annat för att skapa en bättre ekonomisk balans. Tillsammans med högre intäkter än budgeterat har detta lett till ett utfall på -13,1 mnkr. Det ekonomiska läget inför 2015 ser mer positivt ut, inte minst med anledning av att Vetenskapsrådets beslut om projektbidrag i 2014 års stora utlysning inom utbildningsvetenskap var mycket positivt för Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Dessutom aviserades en stor utbyggnad av lärarutbildningen från regeringshåll. RESULTATRÄKNING 2014 OCH 2013, mnkr Verksamhetens intäkter 2014 2013 277 262 Uppdrag 62 77 Försäljning 18 19 Inkomst, interna bidrag 33 42 Bidrag 57 54 3 -16 449 437 2014 2013 249 233 5 4 Doktorander/utbildningsbidrag 17 14 Övriga driftkostnader 60 43 Indirekta kostnader och interna bidrag 77 79 Lokalkostnader 48 53 6 6 SUMMA KOSTNADER 463 433 Verksamhetsutfall -13 4 Anslag Periodisering pågående projekt SUMMA INTÄKTER Verksamhetens kostnader Lönekostnader Övriga personalkostnader Avskrivningar 46 UTBILDNINGSUPPDRAG 75 procent av utbildningen vid fakulteten utförs på uppdrag inom ramen för de olika lärarprogrammen. Inalles studerar här mer än 6000 studenter, inräknat lärarstudenterna. FAKULTETENS UTBILDNINGAR GRANSKADE Universitetskanslersämbetets, UKÄs, 88 utvärderingar av högre utbildning under perioden 2011-2014 avslutades under hösten 2014. För Utbildningsvetenskapliga fakultetens del utföll merparten av granskningarna under året väl. Mycket hög kvalitet Pedagogik, magister Fakulteten hade för 2014 uppdrag att ge 666 helårsstudieplatser inom utbildning på grund- och avancerad nivå fördelat på sina fyra institutioner. Därtill kommer institutionernas utbildningsuppdrag på 2154 helårsstudieplatser från Lärarutbildningsnämnden (LUN). Prestationsgraden för ordinarie uppdrag var 85 % och för LUN-uppdraget 90 %. Utöver detta bedrivs även olika former av uppdragsutbildning vid fakulteten. Antalet helårsstudieplatser grundar sig på heltidsstudier vilket, på grund av att alla studenter inte studerar på heltid, innebär att det totala antalet studenter som läst kurser på grund- och avancerad nivå vid fakulteten, inklusive uppdragsutbildningar, var ungefär 6800 personer. Hög kvalitet Utbildningsledarskap, master; Pedagogik och didaktik, kandidat; Specialpedagogexamen; Specialpedagogik, magister samt Idrottsvetenskap, kandidat Bristande kvalitet Ämnesdidaktik, master Speciallärarexamen – Vi var medvetna om att brister kunde finnas vad gäller ämnesdidaktiken. Till stor del är dock problematiken redan åtgärdad i och med det nya och sammanhållna masterprogrammet i didaktik. Men ett fortsatt utvecklingsarbete är även igångsatt, säger Britt-Marie Apelgren, prodekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Maria Jarl, Lärarutbildningsnämndens ordförande kommenterar UKÄ:s utlåtande om Speciallärarprogrammet så här: – Det visar att vi fortfarande har ett arbete att göra med att stärka den vetenskapliga basen just för specialläraryrket. Redan under föregående läsår inleddes ett arbete med att utveckla och stärka kvaliteten i examensarbetena inom Speciallärarprogrammet. – Det utvecklingsarbetet ska vi naturligtvis fortsätta med som planerat, säger Maria Jarl. 47 48 455 anställda Göteborg, mars 2015 6800 studenter Text: Torsten Arpi Layout: Marianne Folkesson Lang Foton: Johan Wingborg, GU: omslag, inlaga: s. 1, 2, 5, 6, 9, 23, 28, 33, 38 och 42-48 Torsten Arpi, GU: s. 10, 17, 21 24-26, 32, 36 och 37 Anna-Lena Lundqvist: s 11 Konsumentsföreningen Stockholm: s. 13 Bildbyrån: s. 15 Universitets-TV, GU: s. 27 Hans Wretling, Higab: s. 31 Tryck: doktorander 151 449 intäkter (mnkr) UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN ÅRSMAGASIN 2014 Utbildningsvetenskapliga fakultetskansliet Pedagogen Hus A, Västra Hamngatan 25 Box 300, 405 30 Göteborg 031-786 00 00 (vxl) WWW.UF.GU.SE 1
© Copyright 2024