Svenska skrivregler
2015-10-26 Skrivregler – vägen till proffsig patientdokumentation 2015-10-23 Hur skriver vi egentligen? Varför behöver vi skrivregler? 2015-10-23 1 2015-10-26 Varför behöver vi skrivregler? Om du lämnar in en redovisning till din lärare, om du söker ett jobb eller om du skriver en artikel i en tidning, är det språket som bär fram det du vill säga. Du vill att läsaren ska förstå vad du menar. Därför ska du skriva tydligt och korrekt. Du skriver för läsaren. 3 Språklag Sedan den 1 juli 2009 gäller en ny språklag i Sverige. Enligt den är vi skyldiga att ha ett lättbegripligt språkbruk: ”Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och lättbegripligt” (paragraf 11) 4 2 2015-10-26 5 Fin slät hud, har förändring vä öra vid hö sida pann samt hö pulsong. Byter Fb. H häl. OBS avlasta även V häl som är mycket röd. Byter även fb. utsida H fot. 6 3 2015-10-26 Vi som arbetar på myndigheter eller i annan offentlig verksamhet ska skriva vårdat, enkelt och lättbegripligt för att: 7 • det är en demokratisk rättighet för medborgarna att förstå vår information • förtroendet för oss ökar när medborgarna förstår våra texter • tillgängligheten ökar för alla när våra texter är enkla och begripliga. 8 4 2015-10-26 Språket utvecklas hela tiden • Vi har bland annat fått nya stavningsregler och bytt ut ålderdomliga ord mot modernare. • Myndighetsspråket har också blivit mindre formellt. • I Sverige har det länge funnits en strävan att skriva klart och tydligt. 9 Använd moderna och enkla ord En del ord bör man undvika i sin text: • byråkratiska ord som bara vi på myndigheten använder • föråldrande ord som känns otidsenliga och ger ett tungt intryck 10 5 2015-10-26 • Dessutom bör man undvika uttryck som rörande, angående, gällande, med avseende på och beträffande. De tynger texten i onödan och kan ofta ersättas med enkla prepositioner som om, för eller i. 11 Patientdatalagen Patientdatalagen trädde i kraft 2008 och ersatte då vårdregisterlagen och patientjournallagen. 12 6 2015-10-26 Syftet med en patientjournal 2 § Syftet med att föra en patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten. En patientjournal är även en informationskälla för - patienten - uppföljning och utveckling av verksamheten - tillsyn och rättsliga krav - uppgiftsskyldighet enligt lag - forskning 13 8 § Om patienten anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen. 9 § Uppgifter som ska antecknas ska föras in i journalen så snart som möjligt. 10 § En journalanteckning ska, om det inte finns något synnerligt hinder, signeras av den som ansvarar för uppgiften. 14 7 2015-10-26 Språket i patientjournaler 13 § De journalhandlingar som upprättas inom hälso- och sjukvården ska vara skrivna på svenska språket, vara tydligt utformade och så lätta som möjligt att förstå för patienten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att en sådan journalhandling får vara skriven på ett annat språk än svenska. 15 Medicinens språk Fackspråket – professionens språk vetenskapligt, exakt, entydigt appendicit, appendix Allmänspråket – i kontakten läkare och patient klart, enkelt, begripligt blindtarmsinflammation/inflammation i blindtarmsbihanget Arbetsspråket – sjukvårdens vardagsspråk tolererar jargongord, muntligt app 16 8 2015-10-26 Datum • I brev- och blanketthuvuden skrivs datum enligt mönstret 2015-02-03. • I löpande text ska datumet skrivas (den) 3 februari 2015. Eftersom det skrivsättet är mest lättläst och inte kan ge upphov till feltolkningar. 17 Datum på engelska • Skrivsätten för datumangivelser varierar över världen. Därför bör man i korrespondens med utlandet av tydlighetsskäl skriva ut datum med hela årtalet utskrivet och månadens namn med bokstäver. Notera att månader alltid skrivs med stor begynnelsebokstav på engelska. • På brittisk engelska skrivs datum i formen: 3 August 2015, eller bara 3 August, utan någon interpunktion som kommatecken eller punkt. Undvik den omständiga utskrivna formen: the 3th of August 2015 och varianter av den. • På amerikansk engelska skrivs datum i formen: August 3, 2015 eller August 3. Återigen, undvik att skriva August 3th. • Undvik former med bara siffror, som till exempel 3/8/15 eller det amerikanska alternativet 8/3/15, eftersom de lätt kan missförstås. I vetenskapliga sammanhang rekommenderas ISO-formatet: 2014-06-04. 18 9 2015-10-26 Årtal får aldrig förkortas till endast två siffror, 111213, eftersom detta kan leda till missförstånd. 2008 inte -08 1997 inte -97 1960-talet inte 60-talet 19 Tidsintervall mellan två datum anges enligt följande mönster: Detta skrivsätt rekommenderas i löpande text: • 5 september 2011–3 januari 2012 • 5 september–21oktober 2011 • 5–15 september 2011 Man kan även skriva på detta sätt, men det rekommenderas inte i löpande text: • 2011-09-05–2012-01-03 • 2011-09-05–10-21 • 2011-09-05–15 20 10 2015-10-26 Brev • Högerställt, mittställt, vänsterställt • Datum ska alltid finnas med i ett brev, 2015-09-04 • Om brevet gäller en patient ska man ha en ärendemening enligt följande: Personnummer efternamn, förnamn, adress, postadress, telefonnummer • En ärendemening börjar aldrig med angående eller beträffande. Det är borttaget sedan 1960-talet. 21 Infektionsmottagningen 2015-09-04 19101010-1010 Testpatient Testersson Regeringsgatan 122 374 38 Karlshamn Hej Testpatient! Text,xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Med vänlig hälsning Anna-Stina Svensson Överläkare maa __________________________________________________________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Postgiro: 479 0101-2 Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 Telefon: 0455-73 10 67 371 85 Karlskrona Fax: 0455-73 44 19 Internet: www.ltblekinge.se Org.nr: 232100-0081 Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter. 22 11 2015-10-26 Förkorta inte avslutningsorden till m v h eller m.v.h. i formella brev eller e-post. Det kan uppfattas som nonchalant att du nöjt dig med en förkortning i stället för att skriva ut orden. 23 Radlängden får varken vara för kort eller för lång. Vid alltför långa rader har ögat svårt att hitta nästa rad och läsningen blir tröttsam. Vid alltför korta rader blir det för många avstavningar med svårlästa ordbilder som följd. I mallar för brev, PM och liknande dokument bör raderna inte vara längre än 13 cm med en teckenstorlek på 12 punkter. 24 12 2015-10-26 Intyg • I intyg ska man skriva ut patientens namn, både för- och efternamn. Man får inte skriva ”patienten”. • Använd inga förkortningar i intyg. • Ingen hälsningsfras i intyg. • Avsluta inte intyget med ”Intygas i tjänsten”. 25 Infektionsmottagningen INTYG 2014-09-04 Namn och adress till den som ska ha intyget 19101010-1010 Testersson, Ester, Regeringsgatan 122, 374 38 Karlshamn, 070-070 70 Text, xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx. Asta Svensson Överläkare maa ___________________________________________________________ Blekingesjukhuset Besöksadress: Infektions- och hudkliniken Byggnad 28 371 85 Karlskrona Internet: www.ltblekinge.se Du kan även nå oss på www.1177.se/blekinge och välja e-tjänsten Mina vårdkontakter Postgiro:479 0101-2 Telefon: 0455-73 10 67 Fax: 0455-73 44 19 Org.nr: 232100-0081 26 13 2015-10-26 Stor eller liten bokstav • Sjukdomar skrivs med liten bokstav. Men när sjukdomar, kroppsorgan eller metoder fått namn efter personer skrivs dock egennamnet med stor bokstav och med genitiv-s: Parkinsons sjukdom, Downs syndrom, Alzheimers sjukdom, Heimlichs manöver. 27 • I vissa typer av text används ibland personnamnet som kortform för sjukdomen som då skrivs med liten bokstav och utan genitiv-s: alzheimer, parkinson men inte alzheimers, parkinsons. Denna kortform ska man inte använda i journaltext. • Kortformen används som förled i sammansättningar: alzheimerdiagnos, aspergersyndrom, parkinsondemens. 28 14 2015-10-26 • Försäljningsnamn på läkemedel skrivs med stor begynnelsebokstav: Alvedon, Trombyl • Substanser och läkemedelstyper skrivs med liten begynnelsebokstav: paracetamol, antibiotika, betablockerare, cellgift 29 • Avdelningar, kliniker och enheter inom en organisation skrivs med liten bokstav i löpande text: primärvården, psykiatrin, medicinkliniken, hudmottagningen, kirurgavdelning • Namn på verksamheter som inleds av ett geografiskt namn, eller en förkortning som uttalas bokstav för bokstav skrivs alltid med stor bokstav: Lyckeby vårdcentral, BB, IT-enheten. 30 15 2015-10-26 Tal • Tal upp till tolv kan skrivas med bokstäver i text, övriga skrivs med siffror. • Om kravet på exakthet dominerar bör siffror användas. • Var bara konsekvent, blanda aldrig siffror och bokstäver inom samma mening. • Använd alltid siffror vid längd- och måttangivelser, datum och klockslag. 31 • Man bör undvika siffror först i en mening. I stället bör man skriva ut talet med bokstäver eller ändra formuleringen. • Man bör inte heller låta två tal skrivna med siffror stå bredvid varandra i löpande text. Skriv inte CRB-65 3, skriv istället CRB-65 är 3 poäng. • Skriv år 2005 hellre än 2005 i början av en mening, eller vänd på meningen. • I journaler ska man helst skriva med siffror. 32 16 2015-10-26 Romerska siffror bör undvikas. Skriv istället med arabiska siffror, till exempel: L4, diabetes mellitus typ 2. Dock görs undantag för alla koagulationsfaktorer och kranialnerver, som skrivs med romerska siffror. 33 Kranialnerver I Olfactorius Lukt II Opticus Syn III Oculomotorius Ögonrörelser och ögonlock IV Trochlearis riktar ögat neråt och lateralt V Trigeminus Känsel i ansikte och mun tuggmuskeln VI Abducens Innerverar rectus lateralis VII Facialis Kontrollerar ansikts-muskulatur, tår och saliv sekretion samt smaken VIII Vestibulocochlearis Hörsel och balans IX Glossopharyngeus Smak, känsel i delar av svalget och svalgreflex X Vagus Innerverar sinus caroticus - bradykardi, heshet, svalgreflex XI Accessorius Trapezius & sternocleidomastoideus, sväljningsrörelser XII HypoglossusTungrörelser Koagulationsfaktorer IFibrinogen IIProtrombin IIIVävnadsfaktor IVKalcium VProaccelerin VIHör ihop med faktor V VIIProkonvertin VIIIAntihemofil faktor A IXChristmasfaktor XStuart-Prowers faktor XIRosenthalfaktor, XIIHagemanfaktor XIIIFibrinstabiliserande faktor 34 17 2015-10-26 • Tal med många siffror delas upp i grupper om tre siffror bakifrån räknat. Skiljegränsen markeras med blanksteg (inte punkt eller komma): • 512 419 • 2 200 000 35 Svenska telefonnummer och faxnummer grupperas 3-3-2 eller 3-2-2- eller 2-2-2 eller 3-2 framifrån räknat. 36 18 2015-10-26 • • • • • • 0455-432 10 0455-73 10 00 08-713 10 00 08-508 294 00 08-41 10 50/123 (siffrorna efter snedstrecket anger anknytning) 073-987 65 43 • För internationella kontakter, skriv så här: +46 454 763 42 (46 är landsnumret till Sverige, 454 är riktnumret utan nollan, 763 42 är det lokala numret). 37 Klockslag • När man vill ange klockslag använder man siffrorna 0.00-24.00 (punkt mellan tim- och minutsiffrorna): klockan 9.45, klockan 20.30 • Vid hela timmar behöver man inte skriva ut minutsiffrorna. De behövs inte heller om tiden anges på ett ungefär: Mötet börjar klockan 18. Operationen avslutades omkring klockan 3 i natt. 38 19 2015-10-26 Om du vill skriva att något pågår mellan två klockslag bör du skriva på något av följande sätt: Utbildningen pågår mellan klockan 12 och 15. Utbildningen pågår klockan 12–15. Utbildningen pågår klockan 12 till 15. Observera att om du använder ordet mellan måste det följas av ordet och. 39 Snedstreck • I löpande text bör snedstreck inte användas, ordet ska hellre skrivas ut, alternativt kan en annan formulering göras. • Uttrycket och/eller bör inte användas i onödan i stället för det enkla eller. Skriv inte Tidsgränsen för fast/flytande föda är sex timmar före operationen. Skriv i stället Tidsgränsen för fast eller flytande föda är sex timmar före operationen. 40 20 2015-10-26 Snedstreck kan användas: • i uppgifter om tidsskiften: årsskiftet 2009/2010, månadsskiftet juni/juli • vid diarienummer: dnr 379/90 • som bråkstreck: 3/4 (tre fjärdedelar) och i betydelsen ”per”: km/tim, m/s • anger alternativ i viss sorts text, till exempel i blanketter. Det ersätter då ordet eller: gift/ogift, deltar/deltar inte. 41 I ordbehandlingsprogram finns olika typer av streck: • Hårt bindestreck (ctrl + skift + -) när ordet inte får delas av datorn. • Mjukt bindestreck: ctrl + - när ordet får delas av datorn. • Vanligt bindestreck: • Tankstreck: ctrl + - på det numeriska tangentbordet, eller alt + 0150. • Det finns även ett dubbelt så långt tankstreck, —. Det bör undvikas i svensk text, i engelsk text används det utan mellanslag före och efter. 42 21 2015-10-26 Medicinlista Tablett Furix 40 mg, 1 x 1. Tablett Alvedon 500 mg, 1 x 3–4. Tablett Diklofenak 1 + 1 + 1. Tablett Sobril x 1. Tablett Lanacrist 40 mg, 1 x 2, 100 stycken. Insulin Novomix Flexpen 12 E + 12 E. 43 Inte eller ej • Inte används normalt i de flesta sammanhang. • Ej passar där det är viktigt med en kort form, till exempel på skyltar och i rubriker. 44 22 2015-10-26 Förkortningar Som huvudregel gäller att förkortningar som inte är vedertagna ska undvikas. De stör läsningen, grafiskt och innehållsmässigt, och bör därför undvikas i löpande text. 45 Det tar längre tid att läsa och förstå en förkortning än det tar att läsa och förstå de ord som förkortningen motsvarar. 46 23 2015-10-26 Landstinget Blekinge rekommenderar att skriva ut de vedertagna förkortningarna. Många texter ska kunna läsas från skärm och då är förkortningar särskilt svåra att läsa. 47 Vedertagna förkortningar är bl.a.: • • • • • • • d.v.s. m.m. etc. o.s.v. fr.o.m. t.ex. t.o.m. det vill säga med mera etcetera och så vidare från och med till exempel till och med 48 24 2015-10-26 Det finns olika typer av förkortningar • Avbrytningar - ordet bryts av på lämpligt ställe, i regel framför en vokal. Alltid punkt vid avbrytningar. Avd. • Sammandragningar - man behåller första och sista bokstaven i ordet. Ingen punkt vid sammandragningar. Tfn, dr • Initialförkortningar - man skriver ut endast begynnelsebokstäverna i ord eller sammansättningsleder. UV (ultraviolett), EU (Europeiska unionen). 49 Stor eller liten bokstav i förkortningar • Förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs i regel med genomgående stora bokstäver: EU, SCB, WHO. Några undantag: adhd, cd, dvd, sms, tv, hiv (som allt oftare uttalas som ett vanligt ord). • Förkortningar som uttalas som ett vanligt ord skrivs med små bokstäver: laser, radar, prao. • Förkortningar av namn på exempelvis företag eller organisationer som uttalas som ett vanligt ord skrivs med stor begynnelsebokstav: Ikea, Unicef. 50 25 2015-10-26 En del initialförkortningar har blivit så allmänt kända att vi knappt tänker på dem som förkortningar. Man behöver inte skriva ut cd, EU, EKG, KOL, HIV, MRSA, PAD och en rad andra välkända förkortningar. Men var noga med att ifrågasätta om en förkortning verkligen är allmänt känd. Tänk också på att du blir hemmablind inför det fackspråk du själv använder ofta. 51 • Allra bäst är att låta bli förkortningar. • Men om man måste använda förkortningar använd bara de allra vanligaste allmänt kända förkortningarna, och skriv på rätt sätt enligt skrivreglerna. • Om man använder en förkortning som kanske inte är allmänt känd, förklara den första gången den används i texten. 52 26 2015-10-26 Undvik att använda egna eller onödiga förkortningar då det är respektlöst mot läsaren. 53 Fel Rätt inlägges bytes VT symptom tabl hö iv dvt rtg VC DDK BÖS inläggs byts vårdtid, ventrikeltakykardi symtom tablett höger intravenös djup ventrombos röntgen vårdcentral diadokokinesi buköversikt 54 27 2015-10-26 Fel Rätt im krea ua pat ff remsvar Medklin ul ut po rr ofc intramuskulärt kreatinin utan anmärkning patienten förmaksflimmer remissvar medicinkliniken ultraljud, underläkare undertecknad per os, peroralt regelbunden rytm of course 55 Måttenhetsbetckningar Grundregeln för hur måttenheter bör skrivas är att man kan använda förkortningar istället för utskriven form om det inte blir otydligt. g i stället för gram, l eller L istället för liter, ml istället för milliliter. tim eller h istället för timmar, min för minuter och s istället för sekunder. 56 28 2015-10-26 Grader • Temperatur 39,4 °C • Vinkel 90° 57 • Mellanrum: Det ska alltid vara mellanrum mellan siffra och måttenhetsbeteckning inklusive grader Celsius, till exempel 5 ml, 5 °C. Men aldrig mellanrum mellan mm och Hg: mmHg • Komma, inte punkt, som decimaltecken används i svenskan, till exempel 1,5 ml (INTE1.5 ml). 58 29 2015-10-26 Försvenskning • Svenska Läkaresällskapet inrättade 1987 en kommitté för medicinsk språkvård. Språkkommittén utarbetade riktlinjer för stavning av försvenskat latin, gav råd om översättning och försvenskning av engelska uttryck. • Försvenska så mycket som möjligt i journalen. • Journalen ska vara lättläst och förståelig för den stora allmänheten. 59 • Latinsk stavning: om det är två- eller flerordsuttryck. • Svensk stavning: om det medicinska ordet står ensamt i svensk omgivning ska man försvenska det. 60 30 2015-10-26 Latinska termer försvenskas alltid • när de förlorar sin latinska böjningsändelse eller får en svensk: sfinktrar, diafragman, karotider, trokanterna, subkutan Några undantag som försvenskas trots latinsk böjning: nevi, ronki • i svensk text även om de förekommer ensamma i sin latinska grundform: cekum, kallus, kolon, ikterus Några undantag (än så länge): lichen, cancer 61 Latinska flerordsuttryck försvenskas inte • Latinet visas genom ordföljden. Svensk ordföljd ger svensk form och stavning. arthritis rheumatoides - reumatoid artrit colitis ulcerosa - ulcerös kolit melanoma malignum - malignt melanom 62 31 2015-10-26 • För latinska benämningar på bakterier skrivs det första ordet med stor begynnelsebokstav. Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus • Benämningar på virus skrivs i de flesta texter med liten begynnelsebokstav: herpesvirus, herpes zoster, papillomvirus. Undantag: virus bildade från personnamn, Epstein-Barrvirus. 63 Försvenskning och stavning ae och oe c → → ch → ph → sc och sch → rh → th → qu → Ändra ordsluten till -ia → -itis → -sis → -oma, -ema → -ea → -ella → -illa → -io → -culus → -ura → -us → e, ä k k f sk r t kv gangraena-gangrän (utom framför mjuk vokal –s) kosta, kranium, cysta trakea farynx (utom framför mjuk vokal-sj) skarlatina, ischias rinit torax liquor-likvor -i anemia-anemi -it otitis-otit -s haemolysis-hemolys -om, -em myoma-myom -e diarrhoea-diarré -ell lamella-lamell -ill pupilla-pupill -ion dislocatio-dislokation -kel ventriculus-ventrikel -ur fractura-fraktur -bortfaller pulsus-puls men ibland oesophagus-esofagus 64 32 2015-10-26 latinsk stavning försvenskat Staphylococcus aureus stafylokocker Staf aureus - ska inte skrivas Campylobacter jejuni kampylobakter thorax torax colon kolon liquor likvor 65 Valet mellan latin, engelska och svenska Det går inte alltid att uppnå enhetlighet även om man vill det, eftersom språkbruket inte är konsekvent och logiskt alla gånger och inte vi språkbrukare heller! En huvudregel är att lånord från alla språk ska anpassas till svensk stavning. 66 33 2015-10-26 Sär- eller sammanskrivning Det finns få skrivfel som folk retar sig så mycket på som felaktiga särskrivningar. Sammansatta ord skriver vi i svenskan alltid ihop, men man ser i dag en del som börjat slarva med denna regel. Det kan möjligen bero på ett visst inflytande från engelskan, till exempel bank account, bankkonto. Det finns många fasta uttryck där man kan tveka om de ska skrivas som ett eller flera ord. Tyvärr finns det många undantag från reglerna. 67 Skriva isär eller inte? En regel för att veta om orden ska skrivas isär eller inte är: • Skriv ihop om den starkaste betoningen ligger på det första ordet, till exempel alltför och återigen. • Skriv isär ord som har betoning på slutordet, till exempel i kväll, i stället för Om du läser din text högt hittar du felaktiga särskrivningar ganska lätt. 68 34 2015-10-26 Ihop- och särskrivning av några vanliga uttryck • • • • • • • • • • • • • • allteftersom allt fler alltifrån annanstans dessemellan dessvärre efter hand framför allt för den skull för närvarande förresten för övrigt hur som helst i dag • • • • • • • • • • • • • • i går ihop i kväll i morgon i stället (för) isär mitt emellan så pass till godo tills vidare tvärtemot upp och ned överallt över huvud taget 69 70 35 2015-10-26 Om det inne på en restaurangvägg sitter en skylt med texten 'Rök fritt!', så betyder det att du får röka hur mycket du vill där. Om det i stället står 'Rökfritt' betyder det att du inte alls får röka där. 71 Bindestreck • Sammansättningar med fyra eller fler ord kräver ofta bindestreck för tydlighetens skull, till exempel: • tur-och-retur-biljett • mun-mot-mun-metoden • gör-det-själv-handbok 72 36 2015-10-26 • Treordsuttryck är betydligt vanligare i medicinspråket. För dessa är tumregeln att bara använda ett bindestreck, och då mellan de två sista leden, till exempel: • • • • post partum-psykos per rectum-palpation typ 2-diabetes omega 3-fettsyror 73 Avstavning • Undvik att avstava om det inte är alldeles nödvändigt. • En text med många avstavningar blir svårare att läsa, och därför brukar man säga att mer än tre avstavningar i rad bör man inte göra. 74 37 2015-10-26 Två huvudprinciper för avstavning • Enkonsonantsprincipen: innebär att en konsonant förs till den senaste stavelsen, till exempel lä-kare, höj-den. • Ordledsprincipen: innebär att man tar hänsyn till hur ordet är uppbyggt och avstavar mellan ordets naturliga delar eller led, till exempel läk-are, höjd-en. Oftast är detta den mest lämpliga principen när det gäller grekiska eller latinska termer. • Vilken av dessa avstavningsprinciper som ska användas väljer man från fall till fall. 75 Avstava inte: • • • • • • korta tvåstaviga ord rubriker internetadresser årtal och siffergrupper personnamn man bör inte avstava längst ner på en sida, och inte heller avstava så att endast en bokstav kommer på första raden, och inte så att endast en bokstav förs till nästa rad. 76 38 2015-10-26 Sammanträdesdokument • Kallelse • Protokoll – är en offentlig handling • Minnesanteckningar – är ingen offentlig handling 77 Kallelse En kallelse ska innehålla: • • • • • Dag Tid Plats Ärenden Vilka som kallas till mötet Försök få kallelsen till 1 sida 78 39 2015-10-26 Protokollets tre delar • Inledning • Avhandling • Avslutning 79 Inledning • • • • • • • Logo Dokumentnamn: PROTOKOLL Utskriftsdatum Sammanträdets art Sammanträdesdatum Den tid som sammanträdet pågår Namn på närvarande och icke närvarande: skrivs i bokstavsordning på efternamnet • Namn på protokollföraren 80 40 2015-10-26 Avhandling • Beskriv vad som sägs på mötet utan att bli för detaljerad. Skriv kortfattat och så enkelt som möjligt. • Protokoll skrivs i imperfekt. • Korta rubriker - helst ett ord. • Inga egna värderingar eller synpunkter. • Accentuera besluten. • Beslut om godkännande av föregående mötesprotokoll. • Utse justeringsmän (ordföranden + en vald). Att justera ett protokoll innebär att man granskar och godkänner. Ett protokoll är inte giltigt förrän det är justerat. 81 Avslutning Vid protokollet Justerat Anna Andersson Lars Larsson Bo EK 82 41 2015-10-26 Minnesanteckningar • Det finns inte så tydliga regler för minnesanteckningar som det gör för uppställning av protokoll. • Har ingen annan funktion än den gruppen själv bestämmer. • Behöver inte vara offentliga. • Används vid informella sammanträden. • Behöver bara återge vad som beslutats. • Bör framgå när sammanträdet ägde rum och vilka som deltagit. • Justeras inte. 83 PROTOKOLL 2014-10-01 Årsmöte Dag Tid Plats 2014-09-28 8.00-12.00 Konferensrummet Närvarande Skrivs i bokstavsordning på efternamnet Kalle Karlsson, ordförande Icke närvarande Anna Andersson 1. Justering Mia Persson utsågs tillsammans med ordföranden att justera dagens protokoll. 2. Rubrik Text xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Vid protokollet Justerat Pelle Persson Kalle Karlsson Mia Persson 42 2015-10-26 85 86 43 2015-10-26 Vid alla språkliga fel riskerar man att mottagaren tappar intresset, slutar lyssna eller inte tar texten på allvar. Man vet aldrig vilket språkfel just den personen kan tänkas hänga upp sig på. 87 Skriv lättläst • Textens yta är viktig för det är den som läsaren först möter. • Hur vi skriver påverkar hur vi uppfattas. • Skriver du slarvigt och obegripligt påverkas ditt och även landstingets anseende negativt. • Skriver du å andra sidan korrekt och lättbegripligt framstår både du och vår organisation som seriös, kunnig och välkomnande. 88 44 2015-10-26 ”Tal är ett språk för örat, skrift är ett språk för ögat” (Språkrådet) 89 • Språkrådet är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen. Språkrådet har bland annat till uppgift att bedriva språkvård och att främja klarspråksarbete i den offentliga förvaltningen. www.sprakochfolkminnen.se Myndigheternas skrivregler - Åttonde upplagan september 2014 Svenska skrivregler Frågelådan • Terminologicentrum TNC AB arbetar med fackspråk och terminologi, och ger bland annat ut skrivregler och ansvarar för den nationella termbanken rikstermbanken.se. www.tnc.se Medicinskt fackspråk i skrift • Landstinget Blekinges skrivhandbok 90 45 2015-10-26 Journalgrodor • Gift, för övrigt frisk. • Är helt övertygad om att hon bör fortsätta äta livet ut. • Smärtor vid obduktion. • I övrigt hänvisas till originaljournal som ej kan återfinnas. • Mage-tarm: inga besvär. Avföring god. Aptit god, dock ej så god som avföringen. • Receptet kan skrivas ut av barnets far som är läkare vid behov. 91 Streptokocker går alltid på dagis Sätter en sutur på tarmen då det finns en liten skata där. 46 2015-10-26 • Allergisk mot Tim och Tej. • Uppmanas att återkomma om hjärtat rusar iväg till akuten. • Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med den kokta hummern. • Patienten är medvetslös vid undersökningen, men säger att han mår bra. • Söker för fästingbett i huvudet. Huvudet borttages med pincett. Andersson • Samtal via magen somMalin tolkar. Ett gott skratt förlänger livet! Malin Andersson Medicinsk sekreterare Infektions- och hudkliniken Landstinget Blekinge Blekingesjukhuset 371 85 Karlskrona 0455-73 44 23 malin.andersson@ltblekinge.se 94 47
© Copyright 2024