1. No category

Hur svårt kan det vara?
- att förbättra kunskapsresultaten i en kommun
Rektorsprogrammets Alumniträff
Aronsborg
2015-03-20
Lars Thorin
Presentation
• Urban Åström, förvaltningschef
• Lars Thorin, utvecklingsledare + utbildare
på Rektorsprogrammet
Dagsprogram
• 8.30
• 8.45
• 9.00
•
•
•
•
10.00
10.30
11.45
13.00
• 14.30
• 14.45
Presentation och inledning
Hur svårt kan det vara
- att förbättra kunskapsresultaten i en kommun
Arbetet på övergripande nivå
- bygga förutsättningar för en lärande miljö
Kaffe
Utveckling av chefer och medarbetare
Lunch
Förstelärare – tillgång eller pålaga?
- hur fungerar det i praktiken?
- spänningsfält med rektors uppdrag?
Summering och utvärdering av dagen
Kaffe
Dagens innehåll
• En beskrivning av hur vi jobbar med att utveckla
det pedagogiska ledarskapet hos
rektorer/förskolechefer i Ånge kommun
• Vilka framgångsfaktorer har vi sett?
• Vilka förändringar ser vi i verksamheten?
• Vilka resultat kan vi se hittills?
Lars Thorin
Ånge 2010 – en utmaning
•
•
•
•
•
•
Svaga elevresultat
Underpresterande personal
Osäkra rektorer
Tveksam elevsyn/kunskapssyn
Bristande implementering av Lpo 94
Rop efter mer resurser.
Lars Thorin
Öka elevernas lärande - vad säger
forskningen?
• Höga förväntningar
• Tydliga mål så att eleverna vet vad som
förväntas av dem
• Tydlig återkoppling på elevernas lärande
via bedömning för lärande
• Chefer som är tydliga pedagogiska ledare
• Kvalitén på den undervisning som bedrivs
i alla klassrum varje dag
Ny politiskt styrning
• Skolledarnas mål kommuniceras med
politiker
• Nämndens systematiska kvalitetsarbete
• Vid avvikelser så får rektor komma in och
presentera tänkta åtgärder
• Kontaktpolitiker utbildade på
lärandeuppdraget
• Skolrådens fokus
• Ökat förtroende mellan nämnd och chefer
Förvaltningens arbetssätt/strategi
• Genomslag?
• Chefernas handlingsplan för det
pedagogiska ledarskapet
• Samtal med lärargrupper
• Verksamhetsbesök
• Besök på föräldramöten
• Att ge idéerna legitimitet
Rektors/förskolechefens förståelse
av lärandeuppdraget
•
•
•
•
•
•
Styrdokument
Från behaviorism till konstruktivism
Hur sker lärande i förskola och skola?
Bedömarkompetens
Formativ och summativ bedömning.
Kunskapsförsprång i förhållande till
medarbetarna
”
Lars Thorin
Kunskapssyn
Not on the test
•Vill vi ha det så här?
•Är det dit vi är på väg?
•Hur ska rektor agera om skolans lärare
arbetar på detta sätt?
•Bikupa 5-6 min
Överenskommelse med fackliga
organisationer
• Nytt lokalt kollektivavtal LOK 10 för skolledare
skrivs. Lärandeuppdraget i fokus
• Nytt kollektivavtal för lärare
• Nya lönekriterier togs fram både i förskolan och i
skolan
• Återkommande träffar för att prata långsiktig
skolutveckling och skapa en gemensam
förståelse kring prioriterade områden
Lars Thorin
Schematisk bild av
rektors/förskolechefens uppdrag
”Det osynliga kontraktet”
•Rektor förvaltar det administrativa och
lägger sig inte i undervisningen
•Alla mål i läroplaner och kursplaner
Statliga uppdraget
•Lärare sköter undervisningen och
lägger sig inte i det administrativa
arbetet
•Uppföljning och utvärdering
•Systematiskt kvalitetsarbete
•Utveckla lärande och undervisning
•Är svårt och tar lång tid
Förväntningar
Huvudmannens uppdrag
•Organisation
•Problemlösare till personalen
•Personalansvar
•Administrativ förvaltare
•Arbetsmiljöansvar
•Vara alla föräldrar till lags
•Ekonomiansvar
•Får ofta positiv feed-back från
medarbetarna om man gör detta
•Marknadsföring
Lars Thorin
Förenkla
ANT
Scenkonstbolaget
1-1 lösningar
Dok/diarieföring
Kyrkan
Räddningstj
änst
KRIS
Leda lärprocesser om undervisning och lärande
Tydliga
planeringar
Formativ
bedömning
Rektor/Förskolechef
Höga förväntningar
Pedagogisk
dokumentation
Aktiviteter i
klassrummet
God undervisning
Förstå kunskapskrav
Rektors/förskolechefs förutsättningar
• Skapat gemensam arbetstid för utbildning på
ledningskonferenser. Flyttat fokus från
information till att arbeta med uppdraget som
pedagogisk ledare. Utbildning 75% av tiden
• Förvaltningen ”fäller upp paraplyet”
• Lönesamtal och medarbetarsamtal med fokus
på lärandeuppdraget
• Stödmaterial är framtagna för t ex
klassrumsbesök, bedömning av verksamhetens
kvalité och systematiskt kvalitetsarbete
Lars Thorin
Lärandeuppdraget
Rektorer 6 st
Läroplansträffar var fjärde vecka
Läroplanspiloter 20 st
Förstelärare 12 st
Pedagogiska planeringar
Formativ bedömning
Feed-back
Tydliggöra mål
Hur ser god undervisning ut?
Förskolechefer 3 st
Läroplansträffar var fjärde vecka
Läroplanspiloter 24 st
Pedagogisk dokumentation
Språkutveckling
Matematik
Naturvetenskap/Teknik
”Allt är klart. Informationen har gått ut”
Förståelse
Förståelsen av problemet eller uppgiften avgränsar vilka möjligheter
som är tänkbara, meningsfulla och rimliga
Så här!
X
x
xx x
x
x
x
x
xx
x
xx
xx
xx
xx
x
x
x
x
Först om man får en medarbetare att förändra sin förståelse, blir det nya
arbetssättet meningsfullt och rimligt
( Sandberg J, Targama A
Ledning och förståelse )
Kunskapssyn i Lgr 11 och Gy 2011
Metakognition
Kunskaper kan användas praktiskt!
Analysera
och reflektera
Tillämpning
Förmågor som ska bedömas i
skriftliga omdömen och betyg
Problemlösning
Kommunikation
Förmåga att
hantera information
Förståelse
Ämnesbegreppsliga
förmågor
Bedömning
av hur fakta
memoreras
ska väldigt sällan
bedömas…..
Ämnesbegrepp
Fakta
Fakta
Fakta
Lars Thorin
Fakta
Planeringsprocessen enligt Lgr 11 och Gy 11
Eleverna inte med
Vilka förmågor
ska
eleven träna?
Eleverna med
De långsiktiga målen beskrivs som
punktsatser i slutet av ämnets syfte.
Detta utgör basen i planeringsarbetet
Hur ska eleverna få
träna på förmågorna i
ämnets syfte?
”The big 5” Hur
jobbar vi med de
förmågor som
dominerar
kursplanerna
Planera
undervisnings
innehåll
Pedagogisk
Planering
Vilket centralt
innehåll ska
användas?
Vilket centralt innehåll kan vi
lyfta in för att eleverna ska få
träna på de förmågor som ska
bedömas? Lägg med fördel in
centralt innehåll från flera
ämnen för att göra större
arbetsområden
Tas fram i samråd med eleverna i
undervisningsgruppen
Övergripande mål som finns i kap 1
och 2 ska genomsyra verksamheten.
Lust, nyfikenhet, samarbete,
kreativitet, motivation, analys,
problemlösning, kommunikation,
samspel mellan elever, metakognition
och språkutveckling ska därför
genomsyra all undervisning
Hur ska eleven
bedömas?
Bedömning för lärande – tydlig
feedback på elevernas
kunskapsutveckling under varje
arbetsområde. Feed-backen ska
följas upp med förslag
hur
LarspåThorin
eleven ska träna vidare
Denna del ska vara väldigt tydligt skriven så
eleverna förstår vad som förväntas av dem i
arbetsområdet
Här kan även eleverna vara med och ha idéer på
hur dessa få visa sina nyvunna kunskaper
Hur gör man i förskolan/fritidshem?
• Verksamheten ska erbjuda tillräckligt god
kvalitet så alla barn utvecklas.
• Hur kan man jobba i förskolan?
• Hur kan man jobba på fritidshem?
Förskolechefens roll
• Vara väldigt kunnig på hur arbetet med
läroplansmålen kan se ut i förskolan
• Kunna analysera lärsituationer
tillsammans med personalen
• Vilket lärande ser ni i denna filmsnutt?
• Vilken feed-back ska jag ge som
förskolechef?
• Kuddrummet
Lars Thorin
Rektors roll i fritidshemmen
• Utveckla kvaliten på verksamheten
• Återkoppling på lärandet
• Vilka lärområden finns i fritidshemmen?
• Genusdebatt på fritids
Utbildning av
rektorer/förskolechefer
• Rektorer har gjort egna pedagogiska planeringa
• Förskolechefer har gjort pedagogiska planeringar utifrån
språklig förmåga, matematisk förmåga och
naturvetenskap och teknik
• Bedömningsmatriser är utformade av rektorsgruppen.
• Pedagogisk dokumentation har tränats hos
förskolecheferna
• Tydliggöra kunskapskrav
• Formativ bedömning
• Syftet har varit att rektorerna/förskolecheferna
ska ha ett kunskapsövertag för att kunna
leda arbetet på sina skolor/förskolor
Lars Thorin
Några stödmaterial vi tagit fram
•
•
•
•
•
•
•
Lokalt kollektivavtal för skolledare och personal
Lönekriterier för skolledare och personal
Bedömningsmatriser för verksamhetens kvalité
Analysstöd
Mallar för verksamhetsbesök
Modell för systematiskt kvalitetsarbete
Handlingsplan för systematiskt
kvalitetsarbete
• Mall för uppföljning av kunskapsresultat
Lars Thorin
Klassrumsobservationer
• Rektor/förskolechef meddelar strax innan
besöken att de kommer att följa verksamheten
• Dokumentation av besöket direkt i mallen
• Sociogram för att se samspel mellan lärare och
elever
• Feed-back direkt efter lektion 5-10 min
• Längre feed-back efter skoldagens slut 30-45
min
• Positiv respons från lärarna. Uppskattar
att de får feed-back på saker de inte
själva ser
Lars Thorin
Utvärdera resultaten
Genomför
era åtgärder
Era resultat
Undervisning
Förutsättningar
Handlingsplan
Varför blir det som det blir
när vi gör som vi gör?
Hur ska vi åtgärda våra brister?
Kvalitetsarbetets olika nivåer
Huvudmannanivå
– förvaltning och
politiken
• Uppföljning till politiken av nationella och kommunala mål
• Sammanställning och analys på kommunnivå som underlag för
resursfördelning och eventuella satsningar
Skolnivå rektorsnivå
• Uppföljning av elevernas kunskapsresultat i alla årskurser och
ämnen
• Följa upp övriga områden i läroplanen
• Analysera varför det blir som det blir när vi gör som vi gör
• Analysera de stödåtgärder som sätts in till eleverna
• Handlingsplan med förslag till åtgärder för att åtgärda bristerna
Klassnivå pedagognivå
• Utvärdera om eleverna når målen för arbetsområden
• Analysera hur eleverna svarar mot den undervisning som bedrivs
• Hur möter jag elever med behov av särskilt stöd, vilka resultat
når jag?
• Utvärdera undervisningens kvalitet tillsammans med kollegor i
arbetslaget
Nya utvecklingsmål sätts
mellan chef och
huvudman i juni-augusti
Sammanställ resultat av
årets arbete.
Årsklockan
slutar
13. Nytt fokus t ex annat
område och starta om
från steg 3-10
12. Fortsätt göra det
som gav resultat och
förändra om det inte
gav resultat
11. Ny utvärdering
av resultat. Blev
resultaten bättre?
Kulturanalys
Bedömning av kvalité
Kunskapskontroller som NP
Kunskapsresultat
Målen beslutas i
Humanistiska nämnden
1.
September
Verksamhetsavcheckning
2. Genomgång av de olika
bedömningsområdena görs av
rektor
Oktober
Slutet av maj
Oktober
November
Mars
10. Utvärdera
tillsammans med
personalen om
åtgärderna haft
effekt på barnens
lärande
Systematiskt kvalitetsarbete
3. Analys, görs
tillsammans med
personalen. Varför ser
det ut som det gör?
4. Där resultaten är
svaga gör rektor
besök på skolorna
5. Observationer via
verksamhetsbesök
Januari
9. Genomför
åtgärderna. Tydliggör
vem som är ansvarig
Rapport till huvudmannen
Slutet av november
8. Handlingsplan för åtgärder i
skolan skrivs
Träddiagram
6 Egen analys av
verksamhetsbesök
kopplat till resultatanalys
7. Träff med
personal/arbetslag och
fundera över lärmiljöernas
kvalité och vilka förslag på
åtgärder som ska vidtas
Vad kan vi sluta göra enligt lag?
•
•
•
•
Verksamhetsplaner
Lokala arbetsplaner
Kvalitetsredovisningar
Skolplaner
• Det viktigaste är inte att gör en massa
planer som inte ger en guide i
vardagsarbetet…..Det viktigaste är
att rätta till de fel och brister som
finns……
Uppgift
• Prata med bänkgrannen om vilka resultat
ni tror att vi nått i vår kommun
• Tänk både kunskapsresultat och de mer
mjuka värdena
• Bikupa 5 min
Vilka resultat har vi sett på våra skolor
och förskolor?
• Vi ser stora förändringar i förskolan, fokus är nu på
lärandeområdena i läroplanen.
• Mycket mer fokus på att arbeta med kunskaper
• På några skolor har allt prat om att elever inte kan och
vill lära sig något upphört.
• Fokus nu är på att vi inte riktigt hittat rätt metod för att nå
eleverna
• Rejäla resultatförbättringar på nationella prov i åk 3 och
förbättrade resultat även i åk 9 från 2009-2014
• Tryggare rektorer och förskolechefer
• Mycket arbete återstår ännu
Lars Thorin
Resultat vi nått
•
•
•
•
•
•
Arbetsmiljö
Värdegrund
Ökat förtroende från omvärlden
Effektivare tidsanvändning
Kaizen
Nöjda politiker
Exempel på resultatförbättringar
• Åk 9 NP Matematik • Åk 6 på en av
skolorna
• 2009 67%
• 2010 71%
• Ma
100%
• 2011
75%
• Sv
100%
• 2012 79%
• Eng
97%
• 2013 88%
• SO
97%
• 2014 88%
• NO
97%
Rektors makt
• Hur kan rektor använda sin formella makt
enligt läroplan och Skollag för att utveckla
elevernas lärande?
• Gruppdiskussion i era kursgrupper
• Tid 30 min
Vikten av en handlingsplan för
skolledares pedagogiska ledarskap
•
•
•
•
•
•
•
OBS! Fokus på skolledaren!
Lärandeuppdraget
Tas fram i en formativ process
Kommuniceras chefer emellan
Kommuniceras på arbetsplasten
Följs upp av förvaltningen
Återkoppling
En rektor och en förstelärare
Vad skiljer deras uppdrag när det gäller utveckling av undervisning?
Frstelrare
– tillgng eller plaga
Tydlig och ppen process
Frebyggande arbetsmiljtgrder
Rektors roll
Frstelrarens roll
Handlingsplan som utgr frn rektors
pedagogiska ledarskap
• Trffar med rektorsgruppen
• Exempel frn Bjrkbackaskolan
•
•
•
•
•
Rektorslyftet
• Innehll
• Anmlan
Lnestta fr hgre mluppfyllelse
•
•
•
•
•
Vad sger forskningen?
Varfr individuell lnesttning
kad mluppfyllelse?
Nr lyckas man?
Knslan av att ha ntt mlen fr
verksamheten
Utvrdering av dagen
• Vad tycker ni har varit srskilt bra?
• Vad kan utvecklas?
• Tips och rd p hur dagen kan utvecklas?
• Maila era svar till uny@du.se
Kontaktuppgifter
Lars Thorin
070 -333 80 43
lars.thorin@ange.se
Urban ¯strm
073 -274 02 13
urban.astrom@ange.se
http://lartho.wordpress.com
Lars Thorin